Franska skolan 111k9 v111rt stockholm

En dikt om Stockholm Ett Stockholm som våras, får mina ögon att tåras En ljummen vind, stryker min än vinterbleka kind Solen slickar hustak, bredvid oss kör ett studentflak Skrik, skratt och sång hörs ända upp till vår balkong Båten går från Slussen kvart i två, tvärsöver det glittrande blå Skeppsholmen breder ut sig med all sin prakt, om än rätt kompakt Vi styr vidare mot Gröna Lund, där vi åker karuseller i en stund Det doftar som Waldemarsuddes syrén, vi går långsamt genom Djurgårdsallén Tittar på glada turister, blir omkörda av snabba cyklister I solens gassande hetta, får varsin glass oss mätta Vidare över bron, mot Strandvägen far vi nu i stället, förbi det vackra hotellet Berzelii park och Berns salonger, härifrån hörs nu ljuva sånger Norrmalmstorg och Veau du ville, som lockar folk från och med april Kungsträdgårdens téhus omringas än utav alm, tack vare striderna här på Norrmalm Stockholm är som de brukar säga, en blandning utav sött och salt och enligt mig har staden allt Ett spännande kulturliv, fyllt av människor med stort driv En stad som omges utav vatten, månens spegel mitt i natten Kyrkornas klockor slår, skvallrar om att tiden går Solens sista strålar värmer vår trottoar, ett glatt gäng trillar ut från en bar Staden förbereder sig, för ännu en natt fylld av galej Ada Berg Arbro 9B