Sörf

säkert s ä k e r h e t s m ag a s i n e t f ö r e n t ryg g a r e va r dag

#1 • 2015

sörf

S y d ö st r a S k å n e s R ä d d n i n g stjä n st f ö r b u n d

Brandbilen med extra allt

Reportage

Bjärsjölagårds räddningsvärn Kursen

”heta arbeten” brandman på deltid sörf på webben

Foto: Claes Hall

intro ■■ Hjärtligt välkommen till det tredje numret av Säkert SÖRF. Som du säkert redan märkt kommer vår tidning nu ut som bilaga till Ystads Allehanda, sydöstra Skånes ledande lokaltidning. Det tror vi är ett bra sätt att nå ut till er, oavsett om ni är bofasta, fritidsboende eller på tillfälligt besök i våra medlemskommuner Simrishamn, Sjöbo, Tomelilla och Ystad.

Min förhoppning är att ni ska gilla tidningen och att dess ett innehåll av fakta och praktiska tips inte far ut med återvinningspåsen meddetsamma.

Samhällets samlade kostnader för olyckor varje år är en och en halv gång Försvarsmaktens budget, det vill säga hisnande 65 miljarder kronor – oräknat allt mänskligt lidande.

Det medför att vi tillsammans, kommuninvånare, kommuner, stat, och räddningstjänst har ett gemensamt ansvar att förebygga bort så mycket olyckor som det bara går. När olyckor trots allt ändå inträffar, ska du som privatperson kunna hantera en begränsad händelse. Men när omfattningen på en olycka blir så stor att den enskilde inte längre klarar av den ska samhällets resurser finnas där för Dig. Hur kan då vi från SÖRF bidra till att ni i våra medlemskommuner ges förutsättningar för att avbryta en oönskad händelse så tidigt som möjligt? Jo, genom att göra allt vi kan för att utbilda och informera och inte minst denna tidning är en del av kunskapsöverföringen. En annan del i dagens digitala samhälle är att få praktiska råd via vår hemsida www. sorf.se. Givetvis finns vi också på Facebook – välkommen att klicka in och följa oss på vår sida ”Räddningstjänsten SÖRF”.

Som alla förstår så räcker det ju inte med att sitta och knappa på en telefon eller surfplatta. Låt mig därför passa på och lyfta fram att vi under förra året utbildade och informerade 4 736 personer i allt från uppdragsutbildningen Heta Arbeten till kortare kostnadsfria utbildningar som till exempel Brandkunskap För Alla. Det är en liten men hårt kämpande styrka hos oss som förutom skiftarbete i de operativa lagen också är lärare för all externt utbildad personal, och som också genomför fortbildningen av de 120 kvinnor och män som utgör vår ordinarie personal RiB, Räddningspersonal i Beredskap.

Enligt statistik från Sveriges Kommuner och Landsting har vår utryckande personal landets tredje snabbaste responstid. (Det vill säga tiden från att en hjälpsökande ringer 112 tills en av våra operativa medarbetare är på plats).

Det är vi givetvis mycket stolta över. Särskilt med tanke på att huvuddelen av vår operativa personal arbetar deltid hos oss, vilket verkligen kräver mycket av de anställdas förmåga att få ihop sitt livspussel. Att så många klarar av att ha jourvecka samtidigt med arbets- och familjeliv och ständigt vara beredd att på några ögonblicks varsel inställa sig på brandstationen och ge sig ut för att undsätta de som verkligen behöver vår hjälp är verkligen fantastiskt! Läs mer inne i tidningen om hur vi rekryterar och vad som krävs för att bli deltidsbrandman!

Avslutningsvis vill jag också att du funderar lite över hur du hemma, på jobbet eller fritiden kan förbereda dig så att konsekvenserna av en oönskad händelse blir så små som möjligt.

Trevlig läsning och Säkert SÖRF! Tom Setterwall Räddningschef

Sydöstra Skånes räddningstjänstförbund Metallgatan 2, 271 39 Ystad • info@sorf.se • www.sorf.se En annonsbilaga från Ystads Allehanda 2015-03-31 Text: Ola Tedin, Pia Jansäter • Foto: Claes Hall AD/Layout: Jan Erlandsson • Tryck: Malmö Tidningstryck

2

SÖRF #1 2015

App för Valborgselden ■■ På Valborgsmässoafton, den första vårfesten, vill vi gärna mysa framför ett majbål med sång och musik i bakgrunden. Valborgsfirandet, vars ursprung är katolskt, kommer från medeltiden till minnet av det tyska helgonet Walpurgis.

Majbålet kan innebära brandrisk eftersom det torra gräset från förra året lätt fattar eld och sprider sig snabbt. Om du ska elda till Valborg är det viktigt att du rådgör med Räddningstjänsten om och var det är lämpligt att elda. Du måste också planera för släckutrustning och hur du ska handskas med eventuella flygbränder.

Med appen BRANDRISK kan du få information om hur du eldar i naturen, aktuell brandrisk och prognoser framtagna av SMHI på uppdrag av MSB. Informationen uppdateras dagligen och gäller för fem dygn framåt. Appen finns för iPhone, iPad och Android. Du hittar den på App Store eller Google Play.

Öppet hus vid brandstationerna i Tomelilla, Simrishamn, Sjöbo och Ystad Varmt välkomna till fyra av våra brandstationer lördagen den 23 maj, mellan klockan 11.00 – 15.00!

Passa på att se vår verksamhet och träffa våra professionella medarbetare, provsitta brandbilar, se det högtidliga över-

lämnandet av fyra nya släckbilar till våra brandstationer, och mycket, mycket mer!

Mer information och detaljerat program kommer läggas ut på vår Facebooksida veckan innan. Gå in på: https:// www.facebook.com/sakertsorf.se

SÖRF på webben för att nå alla För dig som bor, verkar och vistas i Sydöstra Skåne, finns information om Sydöstra Skånes Räddningstjänst Förbund, SÖRF, på en hemsida och en Facebooksida.

■■ Det är viktigt att vi använder digitala kanaler för att snabbt nå ut med angelägna meddelanden till medborgarna. Vi är också öppna för dialog och tar tacksamt emot frågor och tips.

En webbsida för barnen Vi har också en speciell sida för barn på sorf.se. Där finns spel, klippdocka och massor med andra kul överraskningar. Kom gärna med fler tips och idéer vad vi kan göra för barnen så att de tidigt lär sig hur de ska undvika olyckor.

SÖRF på Facebook för dialog Här vill vi gärna föra en dialog med och öka allmänhetens förståelse för vårt arbete. Vi presenterar aktuella löpande händelser inom verksamheten t ex vilka fordon vi har, hur vi arbetar med förebyggande arbeten för att undvika olyckor, brandsläckning, utryckning med mera.

Med egen kunskap om hur du undviker olyckor känner du dig tryggare. Du kan också enkelt få reda på vad som är på gång inom räddningstjänsten. Ett av våra uppdrag är att verka för att förhindra och begränsa olyckor i samhället.

På SÖRF:s hemsida hittar du bland annat tips och råd hur du ska undvika olyckor, regler för sotning och vilken typ av utbildningar som vi erbjuder. Det finns också blanketter och ansökningar av olika slag t ex att få ha brandfarliga och explosiva varor. Adress till hemsidan: sorf.se Välkommen att titta inom: Adress till Facebook: https://www.facebook.com/sakertsorf.se?fref=ts Mer information om säkerhet Om du vill ha fler upplysningar kan du gå in på följande hemsidor: Din säkerhet: http://www.dinsakerhet.se/ Det är Myndigheten för Samhällsskydd och beredskap, MSB, som har en webb för dig som vill veta mer om risker och säkerhet och vad du ska förebygga och göra om olyckan är framme.

Krisinformation.se i sociala medier: http://www.krisinformation.se/web/Pages/Page____31339.aspx På den här hemsidan hittar du fler informationskanaler som Twitter, Facebook och blogg med olika typer av information Se upp hur du skriver Ingen vill bli påhoppad i de digitala medierna. Det är lätt hänt att ta uppgifter personligt och bli arg. Dock ber vi er som skriver att tänka på språket så att ingen känner sig obekväm.

Liksom Krisinformation.se, som drivs av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB), censurerar eller raderar vi ingenting med undantag för: • inlägg som bryter mot svensk lag eller mot Facebooks regler.

• inlägg som vi anser vara stötande.

• inlägg som vi anser vara spam (när samma inlägg återkommer ofta från samma användare).

• inlägg som vi anser är skrivna i syfte att marknadsföra produkter eller tjänster.

SÖRF:s tips och råd om bad- och båtvett Vi längtar till sommaren med sol och bad. Enligt DinSäkerhet.se kommer fem barn till skada varje dag så allvarligt i badolyckor att de måste uppsöka akutsjukvård. Förutom dessa goda råd om badvett kan du läsa mer om hur vi som vuxna kan ta bättre ansvar innan olyckan är framme på Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB).

Tänk på detta när du badar Bada alltid tillsammans med någon.

Var inte fler personer i båten än vad den är avsedd för.

Ska du simma, så simma längs med stranden.

Byt bara plats i båten om det är absolut nödvändigt och då en i taget.

Hoppa och dyk endast i vatten som du känner till.

Stanna vid båten om du faller i.

Knuffa aldrig i eller håll fast någon under vattnet.

Om du skall rädda en nödställd, ta upp henne i aktern.

Simma inte under bryggor och hoppställningar.

Ropa bara på hjälp om du är i nöd.

Spring inte på bassängkanter eller bryggor – du kan halka.

Ropa bara på hjälp om du är i nöd.

Undvik uppblåsbara leksaker i öppet vatten.

Lek inte med livräddningsmaterial.

Meddela alltid var någonstans du ska bada och när du tänker komma tillbaka.

Vifta långsamt med båda armarna över huvudet och åt sidorna om du behöver hjälp.

Se till att det finns öskar, ankare, reserv-åra eller en paddel i båten.

Meddela alltid vart ni ska åka och när ni tänker komma tillbaka.

Kolla väderprognosen.

Utlåning av flytvästar

Hur du uppträder i en båt Använd alltid flytväst.

Se flytvästdepåer för Simrishamn, Sjöbo, Tomelilla och Ystad på SÖRF:s hemsida, under Dokumentcenter-

Sitt alltid ner i båten och placera dig så att den är i balans.

”Ha en trevlig bad- och båtsommar” önskar SÖRF

Förebygga bränder ett arbete i det tysta 97 procent av räddningstjänstens arbete gör inte mycket väsen av sig. Till skillnad mot utryckning med ljud och ljus arbetar Torbjörn Lindén och hans kollega Lars-Gösta Andersson i det tysta.

■■ – Kommunen har ju skyldighet enligt LSO att se till att lagar o regler efterföljs, konstaterar Torbjörn Lindén, chef för förebyggande arbete på SÖRF. – De cirka 100 dödsfallen varje år i bränder skulle många kunnat undvikas om man till exempel hade haft brandvarnare i varje hem, påpekar han.

Tillsammans med Lars-Gösta Andersson och fyra inspektörer leder han en verksamhet med fokus på att förhindra brand och olyckor. Ett projekt de nyligen genomfört är att de har kartlagt alla hyreshus med fyra våningar eller fler i Ystads kommun.

– Det handlar om att bredda det förebyggande arbetet. Aktivera brandpersonal att jobba mer förebyggande, förklarar Lars-Gösta Andersson.

Bland annat har man kartlagt hur tillfartsvägarna runt de höga husen ser ut, vilka typer av stegar man kan använda på olika ställen och hur man till exempel ska kunna komma åt fönster för att evakuera boende.

Men man har också tittat på trapphus och entréer och kollat om det är ordning o reda i vindar och källare.

– Viktigaste biten är trapphusen, det är ju för det mesta din enda väg ut från lägenheten om det brinner där du kan ta dig ut alldeles själv utan hjälp.

– För det mesta har det sett bra ut, konstaterar de.

Torbjörn och Lars-Gösta ansvarar också för andra utbildningar som SÖRF arrangerar, bland annat hjärt- och lungräddning, HLR. och Heta Arbeten.

– Sen har vi också gjort ett projekt

som heter ”Upp i rök” som handlar om anlagda bränder och vilka konsekvenser det kan få. Tillsammans med polisen har vi besökt en massa sjundeklassare och vi hoppas kunna fortsätta med projektet även i år.

Sammanlagt har man utbildat eller informerat 4 736 personer på kurser och träffar och informationsmöten under förra året.

En annan sak man vill kika på är också hur det ser ut med brandvarnare i kommunen.

– Vilka hyresvärdar tillhandahåller sådana?

Vad har man för policy? Det är saker vi gärna vill kika på säger Torbjörn Lindén.

Ett färskt exempel är branden på Fridhamnsgatan i vintras då en äldre man omkom för att det pressades in brandrök in i hans bostad där det saknades brandvarnare.

De är inte så vanliga som man tror, tyvärr, säger Lars-Gösta.

Folk tycks resonera som att ”det händer inte mig”.

– Man struntar i så enkla saker, fyller Torbjörn i.

Vilken policy har ni när det gäller brandvarnare i era bostäder?

Lars Hansson, brandskyddsansvarig HSB Skåne I alla våra hyreslägenheter tillser vi att alla hyresgäster får en brandvarnare.

Om de inte fungerar ska de ringa vaktmästaren. Vid lägenhetsbesiktning kollar vi att brandvarnare finns och fungerar eller så installerar vi en ny. Hyresgästerna får själv dammsuga dem och stå för underhållet. De allra flesta har 10årsbatterier i sina brandvarnare.

Helen Nyquist, Fastighetsförvaltning, Ystadbostäder I samband med att alla våra hyresgäster fick Comhem år 2000 installerade vi brandvarnare. Hyresgästerna har fått brandvarnare som det lätt går att byta batterier i, skulle det vara svårt kan de få hjälp.

Skötseln svarar de själva för men några byts ut mot brandvarnare med 10årsbatterier som när de tar slut byts ut mot helt nya brandvarnare.

Micael Holm, Fastighetschef Simrishamns Bostäder Vi installerar brandvarnare i bostäderna istället för att bara dela ut dem eller att de själva ska införskaffa brandvarnare. Varje år genom besök och kontroll i läge n heterna ser vi till att b ran dvarnarna fungerar. Skötsel handlar om kontroll och byte av batteri och det gör vi.

Kerstin Mårtensson, HKM Fastighets AB Vi ser till att det finns en brandvarnare i varje lägenhet dvs om det inte finns monterar vår fastighetsskötare en brandvarnare.

Vi byter brandvarnare

efter behov samt står för batteribyte vid anmodan.

Funktionen kontrolleras av hyresgästen. Fastighetsägaren svarar för skötsel av brandvarnare.

Kent Tillberg, Förvaltningschef Sjöbohem Vi installerar brandvarnare i lägenheterna Brandvarnarna kontrolleras vid omflyttning samt när tekniker är inne i lägenheterna. De boende skall även själv utföra kontroll av brandvarnaren.

Om det är fel på den så anmäler hyresgästen det till oss och vi byter batteri alternativt brandvarnaren.

Ingmar Svensson, ägare och VD HP Holding Vi delar inte ut brandvarnare generellt men om någon undrar och behöver hjälp så löser vi det. Vi har i vår plan att installera, alltså på vår bekostnad, under året.

Eftersom vi inte installerat så kontrollerar vi ingen funktion mer än i de fall då hyresgäster ber om hjälp.

Inget krav föreligger att hyresgästerna själva införskaffar brandvarnare.

Marcus Norberg, vice förvaltare Österlenhem Vi installerar brandvarnare i lägenheterna.

Vi kontrollerar mellan ut och inflyttande hyresgäst.

Vi ger information till hyresgästen att testa själv med jämna mellanrum. För skötseln ansvarar hyresgästen.

SÖRF #1 2015

3

brandbilen med extra allt

Den 23 maj, mellan klockan 11.00 och 15.00 kan du själv gå och se en av de nya brandbilarna på SÖRFs stationer. Se mer på SÖRFs Facebooksida!

Högre tryck och mindre vatten. SÖRFs fyra nya toppmoderna brandbilar är utrustade med det allra senaste inom brandbekämpning.

■■ Bilens högtrycksanläggning gör det möjligt att släcka större bränder med mindre vatten.

– Ju högre tryck, ju mindre vattendroppar och det ger större kyleffekt och det går åt mindre vatten, berättar Lars Sjöberg från företaget Salabrand, som levererat de fyra nya brandbilarna.

Andra finesser är den uppfällbara skylten på taket som varnar för olyckor och en teleskopmast med kraftiga strålkastare. Nästan allt är elektriskt eller hydrauliskt för att minimera tunga lyft. De smalare slangarna är också enklare och snabbare att hantera. När luckor, stegar och dörrar öppnas påminner den nya Salabilen lite om en transformer.

– Saknas bara att den pratar, konstaterar Lars Sjöberg.

Men det mest spektakulära av de nya hjälpmedlen är den så kallade skärsläckaren. Det är ett nytt släckverktyg utvecklat i Sverige och som är lika effektivt som potentiellt farligt, och det är med viss tvekan insatsledare Lars Möller låter fotografen stå snett framför honom när han ska demonstrera den.

– Det är som ett gevär, man kan absolut inte gå framför när den är igång. Bara med vatten på är säkerhetsavståndet åtta meter frami- Med sitt våldsamma tryck släcker skärsläckaren från, påpekar Lars Sjö- rätt genom en betongvägg. berg.

Skärsläckaren arbetar med vatten under högt tryck och gör det möjligt att bekämpa bränder utan att gå in i en byggnad. Under själva skärmomentet blandas järnoxid in i vattnet som gör att strålen på bara några sekunder kan äta sig genom decimetertjock betong. Trycket är mycket högt, upp till 300 bar, att jämföra med en vanlig högtryckstvätt som levererar omkring hundra. När väggen väl punkteras stänger brandmannen av järnoxiden och sprutar in vatten i en fin dimma genom hålet, knappt tjugo liter går det åt för att släcka ett vardagsrum som står i ljusan låga.

– Den tar väldigt lite vatten och är perfekt för att släcka i till exempel ett garage eller byggnader man inte kommer in i. Man behöver inte borra eller nånting, det är bara att köra rakt genom väggen eller taket, berättar Lars Sjöberg.

Balans – en väg till framgång Jan Vokouns entusiasm inför sitt nya uppdrag som ordförande går inte att ta miste om. Nu har Simrishamns kommun ordförandeskapet. Den nye ordföranden som efterträder Torgny Larsson har som ledstjärna - balans.

■■ I början av februari hade direktionen för Sydöstra Skånes Räddningstjänstsförbund möte med alla representanter från de fyra kommunerna (Ystad, Sjöbo, Tomelilla och Simrishamn).

– Jag går in med öppna ögon, säger Jan Vokoun, som har ett långvarigt engagemang som fritidspolitiker (S). Det känns väldigt inspirerande att kunna vara delaktig i arbetet med att utveckla en redan välfungerande räddningstjänst.

Balans mellan olika intressegrupper Jan har läst in sig på SÖRF och tycker att en av de viktigaste frågorna är att skapa balans mellan tre olika intressegrupper: SÖRF:s personal, allmänheten och ägarkommunerna.

– Personalen är SÖRF:s viktigaste tillgång och det känns därför angeläget att som ny ordförande så snabbt som möjligt träffa all personal på räddningsstationerna och göra sig tillgänglig för synpunkter och frågor. Målet är att alla som arbetar inom SÖRF ska känna stolthet och delaktighet.

– För allmänheten måste SÖRF framstå som en god samhällsaktör. Det olycksförebyggande och operativa arbetet ska prioriteras. Genom att bedriva en professionell och effektiv verksamhet kommer allmänheten fortsätta att uppfatta SÖRF som trovärdiga.

– I detta sammanhang har direktionen en viktig roll att vara ambassadör för SÖRF verksamhet, poängterar Jan. – Den tredje intressegruppen är ägarkommunerna där vi måste fortsätta att leva upp

4

SÖRF #1 2015

Jan Vokoun Aktuellt: Ny ordförande i SÖRF:s direktion Utbildning: Juristutbildning Lund Förtroendeuppdrag: Ledamot i Socialnämnden och ersättare i Kommunfullmäktige, Simrishamns kommun Bor: Baskemölla, Simrishamns kommun Familj: Hustrun Åse, barnen Sofie, Alexander och Elias och katten Fiona.

Intressen: All idrott

till förväntningarna och därigenom vårda förtroendet för vår verksamhet. Utifrån mitt eget perspektiv krävs att vi ska vara lyhörda, öppna och föra en dialog inom direktionen och med våra intressenter, betonar Jan. Det finns en för SÖRF väl utarbetad handlingsplan för 2014-2018. Ambitionen är att lägga ut information om den på varje kommuns hemsida.

Högt i tak och sunt förnuft – Alla måste vara med på vagnen och vi ska ha högt i tak. Det är viktigt att ha ett klimat som bidrar till att värna om att vi har en gemensam bild. Enligt min åsikt är arbetsutskottet förberedande och direktionen beslutande. Av erfarenhet vet jag att det fungerar bäst. Egentligen handlar det bara om sunt förnuft, säger Jan. För att sprida informationen om SÖRF:s verksamhet planerar Jan för olika åtgärder.

Förutom att SÖRF:s hemsida flitigt kommer att användas blir kommunernas hemsidor som skyltfönster för information om vad som händer och beslutas. Genom att finnas i digitala medier ska det komma fram att Räddningstjänsten är lättillgänglig så att allmänheten kan känna sig trygg.

Tidningen SÄKERT SÖRF som nu är en bilaga i Ystads Allehanda är en given kanal. Ett bra sätt att marknadsföra SÖRF och informera allmänheten. Jan tycker att det blir lättare att leva upp till SÖRF:s vision. Människor som bor, verkar och vistas i Sydöstra Skåne känner sig trygga med egen kunskap och med stöd från SÖRF.

– Vi har ett preventivt arbete. Det innebär att vi måste nå ut med information för att kunna förebygga skador och mänskligt lidande, helst långt innan något inträffar. Enligt LSO (2003:778) lagen om skydd mot olyckor ska SÖRF verka för att förebygga olyckor och skador mot människors liv och hälsa, egendom och miljö , säger Jan. Balansering av förväntningar Jan påpekar att det också är viktigt att arbeta med balansering av förväntningar, inte bara intressen, utan även vad personal, ägarkommuner och allmänhet har för uppfattning om SÖRF:s verksamhet.

– Vi måste fortsätta att berätta positiva nyheter till exempel att Ystads räddningstjänst är den tredje bästa i landet på att rycka ut med kort varsel. Resten av sydöstra Skånes kommuner ligger också i topp. En av framgångsfaktorerna är att det finns ett inarbetat och väletablerat samarbete med andra räddningstjänster i närområdet. På ett år sker mellan 1 200 till 1 300 utryckningar inom SÖRF:s upptagningsområde, så det arbetas hårt inom verksamheten .

– När det gäller beslut om taxor för sotning och brandskyddskontroll har jag ingen annan uppfattning än att avgifterna måste motsvara vad som utförs. Man bör betänka att dessa åtgärder hör till det olycksförebyggande arbetet som ingår i vårt uppdrag enligt LSO. Brandskyddsontroll utförs för att förebygga brand och mänskligt lidande och kanske borde det allmänna subventionera dessa kontroller ytterligare då det gynnar hela allmännyttan.

Sökes: Brandman på deltid Vårt moderna levnadssätt och demografiska förändringar gör det svårare att rekrytera brandmän på deltid.

■■ – Det är problem med rekryteringen på en del orter. Man jobbar inte alltid på orten. Därför har det till exempel av och till varit problem att fylla styrkan i Lövestad och Borrby, konstaterar Göran Norberg.

Grunden av problemen ligger i att människor mer och mer arbetar på annan ort än i den där de bor. I det relativt glesbefolkade SÖRF-kommunerna innebär det att rekryteringsunderlaget blir allt mindre.

– Men de som är anställda på en ort är samtidigt vår största resurs. Vi rekryterar främst genom att folk rekommenderar arbetskamrater eller vänner att söka sig till oss, säger Håkan Andersson. Heltidssidan saknar aldrig rekryteringsunderlag, med deltid är det en annan sak. Krävs ju också godkännande från arbetsgivaren, vilket man inte alltid kan få, fortsätter han.

Förutom att man helst ska arbeta på orten och har lov av arbetsgivaren att åka på larm under arbetstid ska man genomgå en ganska krävande utbildning. För den som sedan blir engagerad ska den upprepas vart år, om än i aningen lättare form.

Servitrisen Sandra Persson ska prova om hon har fysiken för att bli deltidare.

– Hade du bott kvar hade du gått in i rullorna direkt, skojar Göran Norberg när Sandra berättar att hon är född och delvis uppvuxen i Lövestad.

Fyra minuter gång i åtta graders lutning i 5,6 km/h med full utrustning på ryggen är inte det lättaste.

– Känns det obehagligt kan du själv stanna med den här knappen, instruerar Håkan Andersson Sandra Persson, som ska göra fystestet för deltidsbrandman.

Vill du bli deltidsbrandman?

Välkommen att ringa Håkan Andersson eller Göran Norberg på telefon 010- 110 25 00 Ersättning: Beredskap: 3 355 kronor per beredskapsvecka. Övning och annan tjänstgöring förutom larm: 138 kronor per timme.

Ersättning vid larm varierar mellan 138 och 207 kronor per timma + eventuell övertidsersättning beroende på veckodag och tid på dygnet larm infaller

De är närmast när det brinner i knutarna De har ingen jour och är egentligen bara en förening. Ändå är Bjärsjölagårds räddningsvärn alltid med ute på larm och medlemmarna är certifierade enligt ett utbildningsprogram som tagits fram av Förbundet Sveriges Frivilliga Brandkårer och MSB Myndigheten för samhällsskydd och beredskap.

Håkan Lindquist och Roger Olofsson har tillsammans många decennier av erfarenhet i Bjärsjölagårds räddningsvärn.

Räddningsvärnet förfogar över en släckbil och en tankbil som har plats till tio kubikmeter vatten.

Brandstationen i byn har byggts om och till flera gånger sedan starten 1926

Kärchefen Håkan Lindquist har varit med sedan 1982.

■■ Eftersom SÖRF har 13 Räddningsvärn inom sitt område så startades ett pilotprojekt att utbilda alla frivilliga brandmän tillsammans med SÖRFs organisation.

Utbildningen består av 9st delblock och kan jämföras till viss del med en preparandutbildning för deltidspersonal och därmed säkerställa en grundstatus för frivilliga brandmän – Tidigare var det mer utbildning på plats och de nya lärde sig av de gamla. Utbildningen nu är mer organiserad, berättar Håkan Lindquist. En viktig fördel är också att de i den ordinarie räddningstjänsten ska känna att vi kan det vi gör, fortsätter han.

– Bjärsjölagårdskåren startade som en frivillig kår en gång i tiden närmare bestämt 1926, säger Håkan Lindquist, kårchef på Bjärsjölagårds Räddningsvärn och medlem sedan 1982.

– Efter kommunsammanslagningen 1974 så fortsatte man som deltidsbrandkår, men till slut kunde vi inte hålla jouren längre i takt med att medlemmarna började arbeta på annan ort, fortsätter han. Själv är Håkan Lindquist djupt rotad på orten som lantbrukare på gården Tegen.

Trots det lockar Räddningsvärnet 13 aktiva medlemmar från byn. Med tanke på att underlaget enbart är omkring 150 hushåll blir det en hyfsad andel.

Dock är man lite bekymrade över att samtliga i kåren är män.

– Fast min dotter funderar faktiskt på att gå med, konstaterar Håkan.

– Och all erfarenhet säger att räddningsarbetet går smidigare och fungerar bättre om det är både kvinnor och män med på en insats, fyller Roger Olofsson i. Så vi

ser gärna att fler tjejer söker. Några av kårerna har redan tjejer på väg in Han har varit med i värnet drygt tolv år och gick med för att kunna göra skillnad.

– Man känner att man kan hjälpa till. Det är både roligt och intressant, och vi tror också att det skapar en trygghetskänsla i Byarna säger Roger Olofsson.

– Bjärsjölagård har fungerat som ett Räddningsvärn sedan 1990. Värnen är egna organisationer och drivs precis som vilken annan förening och får bidrag från kommunen också, berättar Håkan Lindquist. Utöver att man inte går jour är skillnaden gentemot den ordinarie räddningstjänsten också att man aldrig åker ut själv på utryckning.

– Vi jobbar alltid under ledning av den ordinarie räddningstjänsten, även om vi härute ofta kommer först vid en insats, påpekar Håkan Lindquist.

Förutom att åka på larm i närområdet är värnet också med och stöttar upp med extra vatten med sin tankbil inom hela SÖRFs område. Samtliga 13 kårerna blir då en viktig reserv för bland annat vatten. Gärsnäs-kåren har även en depåfunktion vid större insatser.

– Lägger man ut några hundra meter slang på en större eldsvåda och det går tre liter vatten per meter, så går det ju åt en hel del, och då behövs det många tankbilar som stöttar, konstaterar Håkan Lindquist.

Vid sidan om själva insatsarbetet har räddningsvärnen också bidrag från MSB att hålla undervisning och information om förebyggande brandskyddsarbete på SÖRFs inrådan – Utbildning är en viktig grej. För alla bränder är ju egentligen onödiga, konstaterar Roger Olofsson.

SÖRF #1 2015

5

Kontroll med fokus på helheten En av de vanligaste anmärkningarna när SÖRFs sotarmästare Jimmy Olofsson och hans medarbetare gör kontroller rör de så kallade uppstigningsanordningarna.

Denna soliga marsmorgon i Gladsax var heller inget undantag.

■■ – Takstegen är lös, så det får du anmärkning på, säger Jimmy till husägaren.

– Men det är lätt åtgärdat. Du kan köpa beslag och skruva fast den i falsen i takplåten, tröstar han och upplyser om att det till denna typ av takbeklädnader finns fästen till stegar som man fäster i falsen för att undvika att göra håltagningar/genomförningar i takplåten.

Brandskyddskontrollen är en del av SÖRFs verksamhet som är myndighetsutövning. Till skillnad mot själva sotningen, där du själv kan välja vilket företag som ska sota, måste den alltid utföras av SÖRF. – Vi tittar på helheten. Skicket på skorstenen, rökkanalen och hur ändringar och annat blivit gjort, berättar Jimmy.

Dagens objekt har pelletspanna och en ombyggd skorsten med stålrör inuti med isolering. Nere i källaren vid pannan tittar Jimmy därför på var det installerade inre röret slutar.

– Här ser det bra ut eftersom det är en bit ner. Eftersom det blir en avsmalning blir det också varmare där och därför är det viktigt att det inte är uppe vid bjälklaget.

Jimmy passar på att gå igenom brännare och asklådor i pelletspannan och visar på svaga punkter man ska se upp med.

– Här kan det bränna hål om man inte håller kanalen fri, påpekar han och visar på fläktrören som blåser luft på de brinnande pelletsen.

Men en lagad röranslutning där pelletsen matas ner i pannan får inte godkänt.

– Det här röret blir det anmärkning på. Det får inte vara tejpat eller ha sprickor, det måste vara lufttätt.

– Helheten är viktig för bra brandskydd, konstaterar sotarmästare Jimmy Olofsson.

Exempel på godtagbara uppstigningsanordningar vid fasadhöjd högst 4 meter.

Det är en brandskyddsfunktion, röret måste kunna brinna av så att brand inte sprider sig vidare till pelletsen i matarröret.

– Det finns de som satt på metallrör. Snyggt och funktionellt kanske, men helt fel ur brandsynpunkt.

Uppe på taket kör sotare Roger Nilsson ner viskan i skorstensröret. Det är inte den traditionella med snöre och tyngd, utan böjliga sektioner som kopplas ihop och drivs av en elektrisk skruvdragare.

I ett nafs är skorstensröret rensat och Roger sänker därefter ner en kamera för att inspektera kanalen.

– Det är toppskick på grejerna här, konstaterar han.

Inne i huset ska man också kunna inspektera skorstenen utifrån, eller ”rökkanalens omslutning” som Jimmy uttrycker det på sotarfackspråk. I det här fallet blir det dock lite problem. Paneler och tillbyggnader gör att skorstensstocken inte är synlig överallt.

Jimmy rekommenderar därför ägaren att borra ett par hål med en dosfräs och täcka över precis som man gör med eldosor.

– Men med det här fallet, med ett insatsrör så har vi ju en relativt säker skorsten och jag bedömer brandfaran som relativ låg, konstaterar Jimmy Olofsson.

Därför har också den här typen av pelletsanläggningar längre inspektionsfrister än till exempel vedpannor.

– Den här anläggningen, som är speciellt konstruerad för pellets, ska bara inspekteras vart sjätte år, säger Jimmy.

– Men med insatsröret så har vi ju en relativt säker skorsten och med pellets blir det ganska låga rökgastemperaturer så jag bedömer brandfaran som relativ låg.

Slutbetyget blir därför godkänt, men med några anmärkningar på saker som ska åtgärdas. Innan de sätter sig i bilen och far iväg till nästa inspektion påpekar Jimmy åter vikten av att ha bra stegar och utrustning att ta sig upp på.

– Använder du en vanlig stege måste den ha ett glidskydd. Men sätt inte det i hängrännan, för det måste tåla hundra kilo och det gör normalt ingen ränna.

Sotning och Brandskyddskontroll ■■ Under 2014 utförde SÖRF cirka 4 900 brandskyddskontroller i medlemskommunerna, dessa kontroller resulterade i ungefär 4 100 anmärkningar/brister. En stor del av dessa anmärkningar kan härledas till uppstigningsanordningar på och till tak.

Vid arbete på tak krävs inte bara att tillträdesanordningar som takstegar, glidskydd, osv finns utan även att dessa är väl underhållna och rätt monterade.

Vad som styr hur taksäkerhet skall se ut för en fastighet är inte bara vad bygglagstiftningen berättar utan även vad som arbetsmiljölagen kräver.

6

SÖRF #1 2015

Sotare Robert Nilsson kör ner den moderna motordrivna viskan och borstar rent i skorstensröret.

Heta Arbeten Kursen ”Heta Arbeten” arrangeras med jämna mellanrum av Brandskyddsföreningen.

Deltagare är hantverkare, reparatörer, montörer, platschefer och andra som antingen själva eller har anställda som utför brandfarliga arbeten.

■■ När Säkert SÖRF besöker kursen i början av mars sitter ett tjugotal elever uppmärksamt i bänkraderna på brandstationen i Ystad.

– Sen vi började med utbildningarna på 1980-talet har antalet bränder i samband med heta arbeten sjunkit rejält, berättar läraren Martin Fredriksson och visar upp en bild på storbildsskärmen med en brant sjunkande kurva. 1980 var bränderna över 400 men har nu sjunkit till under 50 årligen.

Dagen börjar med ett teoripass där allt från lagstiftning till bestämmelser om brandfarligt material till blanketter gås igenom. Efter kursen ska deltagarna själva göra ett test på nätet och efter det har de ett certifikat som gäller även i de nordiska grannländerna.

– Om det händer någonting kan både företaget där du är anställd och du själv bli skadeståndsskyldig om man inte följt reglerna, påpekar Martin Fredriksson.

– Det kanske låter hårt, men jag säger inte det för att skrämma upp er utan för att sådan ser verkligheten faktiskt ut.

Bland annat går man igenom hur brand kan uppstå och vad man kan göra för att förhindra det. Martin räknar upp de fyra brandorsakerna: Strålning, ledning, gnistor och strömning.

– Har ni koll på de fyra kan ni alltid för-

Fakta

Certifieringen gäller i fem år och utfärdas av Brandskyddsföreningen.

Den certifierade ska känna till 14 säkerhetsregler.

För att utföra heta arbeten korrekt ska tre personer samarbeta; tillståndsansvarige, hetarbetaren och brandvakten.

Brandvakt måste ske utan avbrott under arbetet och minst en timme efteråt.

Bestämmelserna om Heta Arbeten gäller inte privatpersoner, men en entreprenör som på uppdrag utför hetarbete åt en villaägare omfattas av regelverket.

hindra bränder, konstaterar han. Man kan också alltid byta metod, till exempel använda tigersåg i stället för vinkelslip för att undvika gnistor. Eller helt enkelt göra arbetet ute.

Kursen går givetvis också igenom formalia och de blanketter som ska till vid heta arbeten.

– Kom ihåg att den som ger tillstånd inte själv ska utföra det heta arbetet. Däremot kan denne agera brandvakt. Kom bara ihåg att både den som utför och den som är brandvakt ska vara certifierade, påminner Martin Fredriksson.

Efter lunch blir det några praktiska moment ute i vårsolen. Först gäller det att släcka brinnande gasol med en handsläckare. För att inte alla ska bli helt nerkladdade har Martin Fredriksson valt kolsyresläckare i stället för pulver till övningen.

Sammanbitet går kursdeltagarna en och en fram och släcker den brinnande gasolen.

– Bra. Tänk bara på att du har vinden i ryggen när du närmar dig, uppmuntrar instruktören.

Nästa moment blir att släcka brand på en person. Med en vanlig yllefilt släcks elden på en docka som ligger på marken.

– Tänk på att alltid få ner den som brinner på marken så att det inte kommer eld

Alla kursdeltagarna får prova på att släcka med handbrandsläckare.

Foto: Ola Tedin

in i andningsorganen och släck alltid från huvudet och neråt, instruerar Martin Fredriksson.

Jessica Bemlar från Sysav och Mattias Svensson från Svevia tar resolut filten och drar den snabbt över den brinnande dockan och stryker den tätt mot kroppen för att utestänga allt syre.

Jessica Bemlar från Sysav och Mattias Svensson från Svevia tar resolut filten och drar den snabbt över den brinnande dockan och stryker den tätt mot kroppen för att utestänga allt syre.

SÖRF #1 2015

7

Vi har allt för din arbetsdag!

Hydraulik kan bokstavligen förflytta berg, men stor kraft ställer höga krav på kvalité och säkerhet Kontakta oss för säkrare hydraulik

0411-52 22 60 Jour: 0705-52 03 73 info@glemmingemaskinteknik.se Tel kundservice 0200 811 000 www.procurator.net

Marknadens totalleverantör AV BRANDSKYDDSFORDON & UTRUSTNING • S L Ä C K B I L A R (ramavtal med MSB för BAS) • F LY G P L AT S B R A N D B I L A R (Swedcat, Panther, Buffalo)

Marknadens totalleverantör

• TA N K B I L A R • INDUSTRIBRANDBILAR • STEGBILAR • L A S T V Ä X L A R E (Tankar, räddningscontainer) • RB CAFS SKUMSLÄCKSYSTEM • WEBER RÄDDNINGSVERKTYG

• TA NK BI LA R

Sala Brand AB | Box 64 | 733 23 Sala | Besöksadress: Hyttvägen 12, Sala

• I ND U S T RI BRA ND BI LA R Vxl: 0224-373 60 | info@salabrand.se | www.salabrand.se AV BRANDSKYDDSFORDON & UTRUSTNING • S T E G BI LA R

VARNINGSLJUS ARBETSBELYSNING GENERATORER Marknadens totalleverantör Marknadens totalleverantör AV BRANDSKYDDSFORDON & UTRUSTNING Marknadens Marknadens totalleverantör totalleverantör Marknadens totalleverantör OMFORMARE Marknadens totalleverantör Marknadens totalleverantör Marknadens totalleverantör AV BRANDSKYDDSFORDON &&UTRUSTNING Marknadens totalleverantör AV BRANDSKYDDSFORDON & UTRUSTNING Marknadens totalleverantör AV BRANDSKYDDSFORDON UTRUSTNING AV BRANDSKYDDSFORDON & UTRUSTNING Marknadens totalleverantör Marknadens totalleverantör AV BRANDSKYDDSFORDON & UTRUSTNING AV BRANDSKYDDSFORDON && UTRUSTNING AV BRANDSKYDDSFORDON & UTRUSTNING AV BRANDSKYDDSFORDON UTRUSTNING Marknadens totalleverantör totallever totalleverantör LADDARE Marknadens AV BRANDSKYDDSFORDON &Marknadens UTRUSTNING AVtotalleverantör BRANDSKYDDSFORDON & Marknadens UTRUSTNING AV BRANDSKYDDSFORDON & UTRU AV BRANDSKYDDSFORDON & UTRUSTNING • SL ÄCK B IL AR (ramavtal med MSB för BAS)

• F LYGPL AT SB R ANDB ILA R (Swedcat, Panther, Buffalo)

• LA S T V Ä X LA RE (Tankar, räddningscontainer) • RB CA FS S K U M S LÄ CKSYSTEM • W E BE R RÄ D D NI NG S VE R KTYG

Sala Brand AB | Box 64 | 733 23 Sala | Besöksadress: Hyttvägen 12, Sala Vxl: 0224-373 60 | info@salabrand.se | www.salabrand.se

• TAN K B IL AR • TA NKBIL A R

• IN D U ST R IB R AN D B • IND U S T RIBRA ND BIL A R • •TAN KK B&B ILUTRUSTNING AR TAN IL AR AV BRANDSKYDDSFORDON • TANKBI LAR •• ST B ILRAR • TA N K B IL A R STAN T EEGGBIL •BRANDBI K BALAR IL AR • TA N K BILAR • TAN K B IL AR • IN D U ST R IB R AN D B IL AR • IN D U ST R IB R AN D B IL AR • I NDUSTRI TAN K(ramavtal BILAR • S LÄ C K BILA R• (ramavtal med MSBmed för MSB BAS)för BAS) SLÄC K•BILAR • IN D U S T R IB R A N D B IL A R AST AR(Tankar, E (Tan A S T VV Ä ÄXL XBLIL A RE • TAN K B IL AR••••LLIN TAN K D U ST R AR IB R AN D B • IN DUS T RIB R AN D B IL AR • IN D U ST R IB R AN D B IL AR • ST E G B IL AR • STEGBI LAR • IN D U ST RIBRANDBI LAR • FLYGPLATSBRAN DBILAR (Swedcat, Panther, Buffalo) • ST E G B IL AR • FLYGP LAT S BRA N DBILA R (Swedcat, Panther, Buffalo) TA NK B IMS LUALMSL RÄ CKSÄ •R RB CA FS KU • S T E Gmed B IL A• MSB RSLÄCför • TAN K B IL AR •R B•D C AF SSR SK K BILAR (ramavtal med MSB för BAS) • •S LÄ C K BILA R (ramavtal BAS) • IN D U ST R IB AN B IL AR • IN D U ST IB R AN D B S LÄ C K BILA R (ramavtal med MSB för BAS) • STBE E(Tankar, G BRÄ ILDAR • LASTVÄXLARE räddnings S TBILAR EGBILA R• •L AST • ST•EG ST EV GÄXL BÄXL IL AR E E(Tankar, räddningscontainer) • SL ÄCK B IL A R (ramavtal med MSB för BAS) • WE R D NING S E • L AST V AR (Tankar, räddningscontainer) • BI ND URSÄD TRDIN BIN RVAG PLAT SBRAN DBuffalo) BILAR (Swedcat, Panther, Buffalo) • SL ÄC KBILAR med BAS) •MSB L Aför Sför TBAS) VR Ä X •L•AV AFLYG RLÄ E BRANDSKYDDSFORDON (Tankar, räddningscontainer) S Cför KPanther, BILA R (ramavtal med MSB för BAS) •& INUTRUSTNING D U ST R IB AN DB • SLÄCKBI LAR (ramavtal med MSB WST E S LÄ(ramavtal CLAT KLAT BILA (ramavtal med MSB BAS) • ••FLYGP S BRA N DBILA • RST G B IL IL AR AR•••SKUMSLÄCKSYSTEM EEGR IL AR •E RB • LAST VÄXLARE räddningscontainer) FLYGP SR BRA N DBILA R(Swedcat, (Swedcat, Panther, Buffalo) AST VBÄXL AR E (Ta • LA S T VÄ X L(Tankar, AR räddningscontainer) AV BRANDSKYDDSFORDON & UTRUSTNING AST VS ÄXL AR EMSL (Tankar, räddningscontainer) • ••E RL B(Tankar, CC AF SK UU MSL ÄC KCAFS SY ST ELM • F LYGPL AT SB R A N DB I L A R (Swedcat, Panther, Buffalo) R B AF S SK ÄC K SY ST E M • (Swedcat, S•LÄ C KCBILA R (ramavtal med MSB för BAS) • KFLYGP SUBuffalo) LÄ R med MSB förPanther, BAS) • F LY GPLAT SBRAN D BILAR TE G Bräddning IAR LAE R (Ta B APanther, FRS (Swedcat, M SCLKLAT ÄBILA C K Y S(ramavtal TN EBuffalo) M •S SSBRA DBILA (Swedcat, Buffalo) •(ramavtal ELÄ GCBmed AR • FLYGPLATSBRA N DBILA R S(Swedcat, Panther, Buffalo) •(ramavtal WEBER RÄDDNI • FLYGP LAT BRA NRDBILA Panther, • RB CRAFS SK UKMSLÄCKSYSTEM • MSB LR AST V ÄXL AR (Tankar, • ERL•MSB AST Vför ÄXL AV BRANDSKYDDSFORDON &SNGSVERKTYG UTRUSTNIN •ST SRAF KIL BST • SCL ÄMSB C B I23 LA R för •Y B SBAS) SK U MSL • |RB A FS U MSL ÄC M ••W R BB C SK UEN MSL ÄC KR ST M C AF •för E EBesöksadress: RSSY ÄD DI LA N IN G SV EBAS) K12, Tmed G Sala Brand AB Box 64 | 733SK Sala Hyttvägen • S LÄ C KLAT BILA R (ramavtal BAS) W E| B E RK R ÄD D IN G SV ESY R K TSala YEG • S LÄ C K BILA MSB • R FLYGP BRA N DBILA RSBAS) (Swedcat, Panther, Buffalo) Rmed (Swedcat, Panther, Buffalo) • (ramavtal W E BLAT ER S Rmed Ä•DFLYGP DN IN G Sför VE RBRA K T YN G DBILA • L A S TV Ä XL AMS RM E • W EBER RÄD D N I NGSVERKTYG •A LB V(ramavtal ÄXL ER A(Tankar, •YAR CNAF SK MSL SY ST •U(Swedcat, R B AF SPanther, SK G P LAT SRBB DPanther, BSI12, LA Rräddningscontainer) Bu •| 23 F LYSala GPRÄD L•AT S BR D B I LA RK (Swedcat, Buffalo) Vxl: 0224-373 60 info@salabrand.se |GAST LÄ CIN KE•N IFLY LA BAS) E BCEÄC R KR ÄD DUNE IN WEBER D SV Sala BrandLAT ABPanther, Box | •733 | SBesöksadress: • NPanther, W Bwww.salabrand.se E RRERR ÄDTHyttvägen DG N INmed G SVMSB E R K•för TSala YWG • FLYGP S| BRA N64 DBILA R (Swedcat, Buffalo) • FLYGP LAT S BRA N DBILA R (Swedcat, Buffalo) •IN RBG BESV FÄD S TDSYNKGIN U R B Hyttvägen K SY M Sala 0224-373 Brand AB | 60 Box| 64 | 733 23 Sala | Besöksadress: 12, Sala •SK EMSL B E(Swedcat, RÄC R ÄD N EBuffalo) K •D ST W EE RCA RR • |FLY G•P LAT SCBAF R ASN D BW IU LA R Panther, Vxl: info@salabrand.se www.salabrand.se Sala Brand AB | Box 6464| |733 2323Sala | Besöksadress: Hyttvägen 12, Sala Vxl: 0224-373 60 | info@salabrand.se | www.salabrand.se • WE B E R R Ä D D Sala Brand AB | Box 64 | 733 23 Sala Besöksadress: Hyttvägen 12, Sala • W E B E R R ÄD D N IN G SV E R K T Y G Sala Brand AB | Box | 733 Sala | Besöksadress: Hyttvägen 12, Sala Sala Brand AB | Box 64 | 733 23 Sala | Besöksadress: Hyttvägen 12, Sala 0224-373 60 info@salabrand.se | |www.salabrand.se Brand AB | Box 64 733 23 Sala12, | Besöksadress: Hyttvägen 12, Sala Vxl: 0224-373 60 | info@salabrand.se || www.salabrand.se Sala| Brand ABVxl: | Box 64 | 733 23 Sala Hyttvägen 12,| Sala Sala Brand AB | |Box 64| Besöksadress: 733Sala 23 Sala Hyttvägen Sala Vxl: 0224-373 60 | info@salabrand.se | Besöksadress: www.salabrand.se Vxl: 0224-373 60 | info@salabrand.se www.salabrand.se Sala AB | Box| Besöksadress: 64 | 12, 733 Sala 23 SalaHyttvägen | Besöksadr Brand ABVxl: | Box 64 | | www.salabrand.se 733 23 Hyttvägen 12,23 Sala Sala | Box 64Brand | 733 Sala 12 Sala Brand AB60 | Box 64| |Besöksadress: 733 23Brand Sala AB Besöksadress: Hyttvägen 0224-373 | Sala info@salabrand.se | www.salabrand.se Vxl: 0224-373 60 | info@salabrand.se | www.salabrand.se Vxl: 0224-373 Sala 60 | info@salabrand.se Vxl: 0224-373 | info@salabrand.se Vxl: 0224-373 60 |Sala info@salabrand.se | 23 www.salabrand.se TEL: 0550-169 30 & 0414-160 50 Sala Brand AB Vxl:| 0224-373 60 23 | 0224-373 info@salabrand.se Vxl: 60 | info@salabrand.se Box 64 | 733 Sala | AB Besöksadress: Hyttvägen Sala Brand | Box 64| www.salabrand.se | 733 23 Sala |www.salabrand.se Besöksadress: Hyttvägen Sala | www.salab Sala| 12, Brand AB | Box 6460 | 733 Sala12, | Besöksadress: Hytt

Marknadens totalleverantö

Vxl: 0224-373 60 | info@salabrand.se | www.salabrand.se Vxl: 0224-373 60 | info@salabrand.se | www.salabrand.se Vxl: 0224-373 60 | info@salabrand.se | www.salabrand.se