Folkhögskolan 2 2015

LÄRARFÖRBUNDETS TIDSKRIFT FÖR FOLKHÖGSKOLLÄRARE TIDSKRIFTEN FOLKHÖGSKOLAN 1920–2015

95 år �

NR 2/2015

OLKHÖGSKOLAN

Att bli svensk NESSER & LAGERLÖF LÄR THAILÄNDSKA PUTTIPORN OM SVERIGE DÅ OCH NU

REPORTAGE:

Konflikten i Hällefors TIO FRÅGOR

» Folkbildningen får inte bli en arbetsmarknadsåtgärd« REGERINGEN

Mer specialpedagogik för folkhögskollärare!

Ger dig kunskap, lust & inspiration

Lärarförbundets tidningar

LÄRARFÖRBUNDETS TIDSKRIFT FÖR FOLKHÖGSKOLLÄRARE

FORNBYS REKTOR:

sedan 1920

»Ser vi våra deltagare som problem då har vi problem«

OLKHÖGSKOLAN

nr 4•2014

REPORTAGE:

Är det okej utan anställda lärare?

Litteraturen blev Henriks väg tillbaka

HELLRE FERLIN ÄN FAS �

Prenumerera på:

www.larartidningar.se/prenumerera 2 F O L K H Ö G S K O L A N

2 2015

REDAKTÖREN

Kampen för människovärdet är själva hjärtat i folkhögskolan

Foto Håkan Elofsson

»H

ela vår skolas existens betyder en kamp för människovärdet och människovardandets livsvillkor«.

Orden är Manfred Björkquists, grundare och rektor av Hampnäs folkhögskola och Sigtuna folkhögskola och som blev Stockholms förste biskop.

Citatet är hämtat ur ett tal han höll vid det nordiska folkhögskolemötet i Mora 9 september 1940.

Det är ingen tillfällighet att han talar om människovärdet. Det är brinnande världskrig – andra världskriget har pågått ett år och en vecka. Talet är ett lågmält, förtvivlat men samtidigt glödande försvar för människovärdet, mot uppdelningen i raser och mot militarism och diktatur. Hans påminnelse om tiden före de två världskrigen sträcker sig in i nutiden och det hopp som föddes på 1990-talet: ”Det 19:de århundrandet var på god väg att allt villigare acceptera tanken på mänsklighetens allmänna broderskap som ett ledande ideal… Vi hade begynt på allvar drömma om jorden som vårt gemensamma hem. Ej minst folkrörelserna här i Norden kände sig värmda av hoppet om ett broderskap, som sträckte sig över länder och världsdelar.”

Manfred Björkquists tal är ett exempel på texter som publicerats i tidskriften sedan 1920, då första numret av Tidskrift för svenska folkhögskolan publicerades. Tidskriften jubilerar och fyller alltså 95 år. Mycket av det som publicerats är naturligtvis tidsbundet, förutom att vi får en bild av hur våra föregångare inom folkhögskolan tyckte och tänkte.

Men jag slås också av likheterna, något jag ska återkomma till i senare nummer av tidskriften.

Manfred Björkquist skulle ha kunnat delta på Vestlunddagarna med sitt tal, två dagars seminarier i Gösta Vestlunds anda om yttrandefriheten medier, makt och demokrati, vilket vi också ska återkomma till i nästa nummer. Liksom 1940 pågår krig i världen, om än lokala sådana, i Europa, i Afrika, i Mellanöstern. Och liksom Björkquist talade Thomas FOLKHÖGSKOLAN

»Vestlunddagarna håller på att växa till ett av årets viktigaste möten inom folkbildningen«

• Staffan Myrbäck är redaktör och ansvarig utgivare som ser fram emot den nya säsongen av Game of thrones – ännu en lektion i machiavellisk maktkamp.

Hammarberg, f.d generalsekretarera för Amnesty och svensk ambassadör för mänskliga rättigheter, om människovärdet och dagens angrepp på mänskliga rättigheter i östeuropa och mot romer i västeuropa. Författaren Ola Larsmo talade om angreppen på yttrandefriheten i de totalitära regimerna. Arne Ruth talade om sin tid som Dagens Nyhters chefredaktör och som hoppade av då han såg det som ett hot mot yttrandefriheten när Bonnier höll på att sluka andra medier och växa till ett mediemonopol.

För att ta några exempel av föreläsare.

Vestlundsdagarna håller på att växa till ett av årets viktigaste möten inom folkbildningen och som lärare i folkhögskolan kan delta i (förutom sfhls utbildningsdagar som pågick samma vecka) – som inspiration och påfyllning i sin vardag och en viktig påminnelse om folkhögskolans viktigaste uppgift, som Manfred Björkquist skriver: ”Frågan om människovärdet berör själva hjärtpunkten i den nordiska folkhögskolans livsform.”

Staffan Myrbäck staffan.myrback@lararforbundet.se

2 2015 3

INNEHÅLL

14

Tio frågor Satsningen på folkhögskolan som i decem-

ber röstades ned i riksdagen återkommer i vårbudgeten, säger Aida Hadzialic, folkbildningsminister. .... Sid 6

Insänt: I vår tid tycks vi lägga vår identitet i det som

skiljer oss åt istället för det som vi har gemensamt skriver, skriver Clas Brandén, Liljeholmen. Karin Härdin, Runö, berättar om en lyckad Må bra-kurs. .... Sid 27 Författarporträtt: I 30 år låg Örjan Svedbergs roman i byrålådan. Till slut blev den personliga berättelsen om modern och folkhemmets framväxt klar. .... Sid 28

SFHL: Hur kan man överhuvudtaget presentera ett förslag som låser in en yrkesgrupp i ett hörn på arbetsmarknaden, skriver Ingela Zetterberg. .... Sid 32 Krönika: Det känns märkligt att behöva använda ett Omslag: Elliot Elliot

ekonomistiskt språk när jag egentligen framför human­ istiska argument, skriver Hugo Hultqvist. .... Sid 34

Med Madam Flod lär vi oss svenska språket

Med Kim Novak, Madam Flod och Jan i Skrolycka lär sig deltagarna i kursen Svenska som andraspråk om svenskar, svensk historia, svenska samhället och att läsa och tala på svenska. Sid 14

När krubban är tom...

Det finns en djup dubbel orättvisa som tär på förhållandet mellan landstingens och folkrörelsernas folkhögskolor.

I en färsk rapport har man dessutom fått siffror på det. Sid 10

F

Konflikten i Hällefors

Under sex års tid har 35 anställda slutat på Hällefors folkhögskola.

Skolstyrelsens ordförande tycker att det är bättre nu. Skyddsombudet säger att det är lockat på och att folk är rädda. Sid 20

OLKHÖGSKOLAN

LÄRARFÖRBUNDETS TIDSKRIFT FÖR FOLKHÖGSKOLLÄRARE

Adress: Folkhögskolan, Box 122 39, 102 26 Stockholm Telefon: 08-737 67 00 Lärarförbundet Svenska Folkhögskolans Lärarförbund, SFHL Box 12 239, 102 26 Stockholm

REDAKTION: Staffan Myrbäck Redaktör och ansvarig utgivare staffan.myrback@lararforbundet.se 070 324 97 33 Svante Isaksson Reporter (frilans) svante@svanteisaksson.com 070 624 10 24 Jonna Olsson Grafisk design

20 ANNONSER, BILAGOR & WEBB: ConMedia Konsult AB info@conmedia.se www.conmedia.se 08–601 25 20 Bokningsstopp Folkhögskolan Sista nr 2 /2015: 16 mars. manusdag för nr 3/2015: 27 APRIL PRENUMERATION: Utgivning: prenumeration@larartidningar.se 27 maj 08-737 66 80

4 F O L K H Ö G S K O L A N

2 2015

Protester mot Väddö ABF Nordöstra Storstockholm, som har de tre folkhögskolorna Brunnsvik, Väddö och Södertörn, är än en gång i blåsväder. När Brunnsvik lades ned gjorde ABF Nordöstra sig av med skolans kulturskatt i form av biblioteket.

Böcker kastades eller lades i containrar där de riskerades att förstöras. Den här gången gäller det Väddö folkhögskola som har väckt protester när skolan auktionerade bort ett flertal antika kulturskatter, bruksföremål från 1600talet och framåt.

Väddö är Stockholm läns äldsta folkhögskola och grundades 1879.

Skolan har haft en viktig roll i bygdens historia. När skolan byggdes samlade Väddöborna in 11 000 kr. Man såg det som viktigt att bygdens ungdomar fick utbildning. Det fanns ett folkligt engagemang bakom att många av de nu sålda föremålen skänktes av väddöbor.

Det var skolans ordförande som en gång grundade hembygdsmuséet 1925 och det var skolans rektor som startade hembygdsföreningen fyra år senare.

Auktionen skedde utan att Väddö Hembygds- och fornminnesförening blev informerade eller inbjudna. Roslagens sjöfartsmuseum hade också velat få information om auktionen då det fanns intressanta föremål av marin karaktär.

Hembygdsföreningen har nu skickat en skrivelse till skolans styrelse där man ifrågasätter om utförsäljningen är i linje med skolans roll som folkbildare. Men Väddös nuvarande rektor, George Johansson, säger till Norrtelje Tidning att han inte anser att skolan har någon skyldighet att informera hembygdsföreningen och inte heller ser någon anledning till varför han ska meddela lokala muséer.

Vad fick man då in på auktionen?

Föremålen inbringade 75 000 kr. Det ska jämföras med att Stiftelsen Väddö och Södertörn folkhögskolors skulder år 2013 uppgick till drygt 20 miljoner kr, som en följd av ABF Nordöstras ekonomiska äventyr.

Staffan Myrbäck FOLKHÖGSKOLAN

NYHETER

Mer specialpedagogik i lärarutbildningen

Folkhögskollärare behöver mer av specialpedagogisk kompetens. Likaså bör forskningen om folkhögskolor och folkbildning få en tydligare plats i folkhögskollärarutbildningen än vad som är fallet idag. Däremot ska utbildningen även i fortsättningen vara ettårig och ge 60 poäng.

Det är några av förslagen i den översyn av folkhögskollärarutbildningen vid Linköpings universitet som den nuvarande »Deltagare regeringen ärvde av allimed neuro- ansregeringen.

Det är inga revolutiopsykiatrisk nerande förändringar funktionsned- som utredaren Lena sättning har Lindgren, docent vid femdubblats Göteborgs universitet, på folkhög- föreslår. Förslagen innebär tydligare skrivningar skola« men också en anpassning av innehållet i utbildningen till en förändrad omvärld som påverkar folkhögskolan.

Den tydligaste förändringen är deltagarna i allmän kurs. De blir yngre, runt 60 procent är under 25 år. Det är fler med avsevärt kortare utbildning än tidigare Mellan åren 2005 och 2013 ökade antalet deltagare som hade enbart förgymnasial utbildning från 58 till 81 procent. Antalet deltagare med läs- och skrivsvårigheter har ökat starkt. Delta-

gare med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning har femdubblats.

Andelen utrikes födda är 30 procent och av dessa behöver var fjärde särskilda pedagogiska insatser på grund av brister i språket.

Enligt översynen ställer utveckling nya krav på folkhögskollärarnas kunskap om vuxnas lärande och grundläggande kunskap och förståelse för frågor som rör specialpedagogik, t. ex att identifiera inlärningssvårigheter. Även om folkhögskolan är en fristående skolform utan läroplaner menar författaren att lärare i allmän kurs måste ha kunskap om förändringarna i grundskola och gymnasium. För att kunna sätta omdöme som motsvarar gymnasiet måste lärarna ha kunskap om de nya läroplanerna för att kunna bedöma om deltagarnas kunskap motsvarar gymnasieskolan.

Andra kunskapskrav som föreslås finnas med i examensbeskrivningen är kunskap om folkbildningens vetenskapliga grund och dess betydelse för yrkesutövningen. Likaså att man ska ha kunskap om målen med folkbildningen och folkhögskolans historia och roll i samhället. Översynen är nu ute på remiss och ska vara besvarade senast 30 april.

Staffan Myrbäck

2 2015 5

10 FRÅGOR

1

Er budget innehöll 1 500 extra platser till allmän linje som försvann då alliansens budget gick igenom. Nu tar många folkhögskolor av sina egna pengar så att deltagarna ska kunna gå kvar. Finns det någon möjlighet att kompensera skolorna i vårbudgeten?

– Det vi kan säga nu är att vi vill att våra satsningar ska komma tillbaka i vårbudgeten.

Jag vågar påstå att samma ambition gäller för hela regeringen eftersom kunskapslyftet är en viktig del av regeringens politik.

Fem år gammal flydde hon tillsammans med sina föräldrar från kriget i Bosnien i början av nittiotalet.

Nu är hon minister för folkbildningen. Med sina 27 år är Aida Hadzialic Sveriges yngste minister någonsin. text: staffan myrbäck

» Folkbildningen får inte bli en arbets2 marknadsåtgärd« Aida Hadzialic är utbildad jurist och var 23 år när hon utsågs till kommunalråd i Halmstad för fyra år sedan.

Miljöpartiet vill ju satsa ytterligare en miljard på 10 000 platser på folkhögskolan. Hur ser socialdemokraterna på det?

– Vi förhandlar nu om den politik som ska gälla framåt. Jag är ju så klart positivt inställd till att vi ska satsa mer på folkbildningen. Sen får vi se vad det hela landar i.

3

Socialdemokraterna föreslog i valrörelsen att 16-åringar ska kunna gå folkhögskola istället för gymnasium. Är det något som du fått i uppdrag att arbeta med?

– Fokus just nu är att lyfta fram kunskapslyftet. Jag inser att det är en komplicerad fråga som vi behöver diskutera. När vi väl återkommer till den ska vi absolut göra det tillsammans med aktörerna inom folkbildningen.

4

Sedan du blev minister har du talat mycket om att vuxenutbildningen ska samverka mer med arbetsmarknadens parter. Ska det också gälla folkhögskolan?

– Jag ser partssamverkan som en central del i mitt arbete. Då handlar det om skolans kvalitet, om matchningen till arbetsmarknaden, höjningen av yrkesprogrammens kvalitet men också om folkbildningen.

6

FOLKHÖGSKOLAN

2 2015

5

Statens syften med folkbildningen styrs ju av de fyra syftena: Demokratin, öka engagemanget för samhället, delaktighet i kulturen och att höja bildnings- och utbildningsnivån. Finns det inte risk att de andra syften undermineras av allt tal om att deltagarna ska bli anställningsbara?

–Jag har full respekt och vilja att se till att folkbildningen är självständig och fristående. Det får absolut inte bli så att folkbildningen blir någon form av arbetsmarknadsåtgärd eller insats men folkbildningen kan vara en kompletterande del för att få folk att lyckas med etableringen i samhället.

6

Den förra regeringen påbörjade en utredning om folkhögskollärarutbildningen. Nu är den ute på remiss. Vad händer sen?

– Det är snarare en översyn.

Som jag ser det har förutsättningarna för folkhögskolorna ändrats när det handlar om elevsammansättningen. Det är fler som är yngre, har kortare utbildning, många som är utrikesfödda, personer med psykisk funktionsnedsättning med mera. Det innebär ju att det finns behov av nya former av kompetenser hos folkhögskollärarna. Då kan man ju också fråga sig om det ska finna med i målet för utbildningen? Men vi får återkomma till det.

7

Finns frågan om lärarlegitimation inbakad i detta?

– Det får vi se. Det pågår en remissrunda om det hela och vi får återkomma om vilka delar som eventuellt ska finnas med i en utredning.

8

Några personliga frågor.

Du flydde ju tillsammans med dina föräldrar från kriget i Bosnien när du var fem år. Hur har det påverkat dig?

– Det är klart att det har format mig att familjen fick fly och lämna det land jag är född i. I Sverige möttes vi av en solidarisk politik som gjorde att vi fick en ny start i livet. Det var den svenska välfärdsmodellen som gjorde mig till socialdemokrat.

Jag kunde gå i skolan och bli en självständig individ och fick chansen att ge tillbaka. Här har en människa oavsett bakgrund och förutsättningar en möjlighet att få ett bra liv. Och det vill jag fortsätta bygga vidare på.

9

Vad jobbade dina föräldrar med innan de kom hit?

– Min mamma är också jurist och var domare och åklagare i forna Jugoslavien. Pappa var civilekonom. När de kom hit fick de dessvärre inte möjlighet att omsätta sina kunskaper till relevanta yrken. Mamma jobbar på ett förskolekök och pappa är någon kombination av lokalvårdare och vaktmästare på en skola. Men de är tacksamma för att de har fått möjlighet att bygga ett nytt liv här.

10

En sista fråga: Läser du skönlitteratur och i så fall vad läser du helst för skönlitteratur?

– Ska jag vara helt ärlig så har jag inte hunnit med det på väldigt länge. Just nu är det många handlingar, promemorier, propositioner och facklitteratur i olika avseenden för att bli riktigt insatt i alla nya frågor och annat som är viktigt samhällsvetenskapligt. Men jag har gått tillbaka till en del klassiker. Den senaste jag läste var nog Hemingways Den gamle och havet. Det är en av mina favoritböcker.

De satsningar som föll i december återkommer i vårbudgeten

Riskerar läggas ned

• Valjevikens folkhögskolas filial, Sund byvik utanför Örebro, riskerar att läggas ned.

Sundbyvik har 19 deltagare med förvärvad e hjärnskador och har funnits i tolv år. Verk samheten har ett underskott på tre miljo ner kr. Moderskolan, Valjeviken i Blekinge, är både folkhögskola, rehabiliterings-, kursc enter samt sport- och friskvårdsanläggnin g.

Huvudmannen, en stiftelse som styrs av Neuroförbundet, ansökte om bidrag till filiale n hos Örebro läns region men fick avslag.

I ett pressmeddelande skriver örebroregione n att om Sundbyvik läggs ned ska man tillsamma ns med bl.a. Fellingsbro folkhögskola ta fram en annan lösning för den målgrupp som i dag är aktuell på Sundbyvik.

Musiklinjen blir kvar

• Musiklinjen på Vadstena folkhögskola blir kvar under läsåret 2015/2016 i väntan på en ny utredning. Efter starka protester från förteträdare för Linköpings kommun och den klassika musikinriktningen i Linköping har nu skolans styrelse beslutat att musiklinjen blir kvar åtminstone nästa läsår. Vadstena brottas med dålig ekonomi. En utredare föres log som en åtgärd att lägga ned musiklinjen.

Men vid styrelsemötet den 13 februari beslutade skolans styrelse att musiklinjen blir kvar i väntan på en ny utredning kring finansierin g och huvudmannaskap. Målet är att till våren 2016 ta fram en ny plattform för musiklinjen.

Rejäl höjning av bidrag

• Sommenbygdens folkhögskola får en rejäl höjning av det kommunala bidraget, från 2 kronor per invånare i Tranås till 15 kr, vilke t betyder 275 000 kr i kassan utöver stats bidraget. Folkhögskolans styrelse hade begä rt 25 kr per invånare, en sammanlagd höjning med 450 000 kr. Men kommunstyrelsens arbe tsutskott i Tranås kommun, som styrs av en borgerlig majoritet med SD som vågm ästare, hade först bara tänkt gå med på 10 kr men folkhögskolans stytrelseordförande, S-po litikern Hans Sjögren, lyckades få med sig en majoritet av kommunstyrelsen på ett högr e belopp. Skolans huvudmän är de fem kom munerna Aneby, Boxholm, Ydre, Tranås och Ödeshög samt studieförbunden ABF och Vuxenskolan.

7

MÅNADENS LINJE

Klimatsmart matlagning på schemat »Har inte så hälsosamma matvanor« – Deltagarna får vara med och påverka vad de ska laga. En kille ville lära sig laga oxtunga. En deltagare från Syrien har lärt ut matlagning från sitt hemland.

Catrin Grundfelt är en av två kursledare på Allmän Linje med inriktning på storkök, kost och hälsa på Sjöviks Folkhögskola utanför Avesta. Linjen startades för fem år sedan som svar på önskemål från deltagare att få lite mer praktisk kunskap bland all teori på allmän linje. På Sjövik finns flera särskilda kurser med inriktning mot natur och hantverk. Mat, närodlat och klimatsmart mat låg nära till hands.

– Vi gör det vi är bra på.

På profilkursen går 12 deltagare. Förutom allmänna ämnen ägnar man sig åt profilämnen sex timmar i veckan. Deltagaråldern varierar från 18 år till 40 plus.

– De får utifrån sina förkunskaper lära sig laga mat efter recept och intresse. Det finns

också en teoretisk del där man läser livsmedelskunskap och det finns också en koppling till mat och hälsa. Dessutom ingår en praktikvecka då deltagarna får jobba i skolans restaurang.

– Deltagarna bidrar också med fika och specialrätter vid olika arrangemang på skolan.

Klimattemat finns med i kursen genom att man lär ut matlagning efter vad säsongen bjuder.

– Vi försöker lära deltagarna att använda de grödor som finns att tillgå just för att det är säsong på dem. Man behöver inte köpa basprodukter från andra sidan jorden. Vi försöker hitta närodlade produkter i största möjliga utsträckning. Det handlar om att få deltagarna att tänka på vad de äter och hur de påverkar miljön

Bara att äta frukost är ett stort framsteg för en del deltagare...

med sina matvanor.

Deltagarnas skäl till att välja profilen varierar. En del vill ha jobb inom livsmedelsbranschen. En deltagare har utbildat sig till kallskänka. Andra tycker det är kul med matlagning och vill lära sig mer.

– En del på allmän linje har inte så hälsosamma måltidsrutiner och matvanor.

Bara att få in att man ska äta frukost, lunch och middag är ett stort steg framåt.

Linjen rekryterar bra och har körts enligt samma modell sen den startade för fem år sedan.

– Det vi ändrat är att vi har lagt in lite mer av den livsmedelskunskap som finns på en gymnasiekurs med livsmedelsinriktning. En del elever tycker de kan ha nytta av att kunna visa upp papper på sin kompetens.

Birgitta Tingdal

Genom att stimulera barns läsande och bidra till höjd utbildningsnivå i samhället bidrar biblioteken med två miljarder kr per år till BNP. Det visar en dansk studie utförd av konsultbolaget Copenhagen Economics, enligt den danska tidningen Politiken. Men bland beslutsfattare betraktas biblioteken ofta mest som en kostnadspost. I Sverige har antalet bemannade folkbibliotek minskat de senaste fem åren från 1 260 till 1 169, en minskning med 91 bibliotek.

2 miljarder

9,3

Lärare på folkhögskola har lång erfarenhet av folkhögskolans arbets- och studieformer. I genomsnitt har lärarna arbetat 9,3 år vid folkhögskola.

Det visar en ny rapport från Folkbildningsrådet om folkhögskolans pedagogiska personal. Biträdande skolledare har den längsta folkhögskolerfarenheten med 14, 5 år. Andelen kvinnliga folkhögskollärare var 56 procent mot männens 44 procent. Bland rektorerna är det fortfarande männen som dominerar, två av tre rektorer är män.

Folkbildningsrådets rapport om folkhögskolans pedagogiska personal visar också att folkhögskolan har en betydligt högre lärartäthet jämfört med komvux men även jämfört med gymnasiet. År 2014 hade en heltidsanställd folkhögskollärare 11, 4 helårsstuderande i samtliga kurstyper.

Då är också förstärkta insatser för t. ex. språk eller funktionshinder inräknade. Inom den kommunala vuxenutbildningen var det 17,3 elever per lärare. I gymnasieskolan gick det 12,1 elever per lärare.

8 F O L K H Ö G S K O L A N

2

����

AVLYSSNAT … I PRESSEN

… I RIKSDAGEN

Nu handlar det om ”kvalitetssäkring” av den svenska folkbildningen i enlighet med Sverigedemokraternas speciella värdesystem... Där hävdas att folkbildningens rötter kan sökas i 1800-talets ”nationalistiska och socialkonservativa strävanden efter en stärkt medborgaranda och nationell gemenskap”.

Det verkliga förhållandet var att de stora folkrörelserna, med tillhörande studieförbund, tillkom i kampen för demokrati. I nykterhetsloger, frikyrkoförsamlingar och arbetarföreningar … tränade (man) sig i demokratiskt ansvarstagande och bemödade sig om att bredda medlemmarnas kunskaper i alla tänkbara ämnen.

Håkan Holmberg, ledare i Uppsala Nya Tidning, 30-11-2014

Vi behöver mer tvivel i en tid där de trosvissa tar allt större plats… Alla utopiska ismer som fått människor att bruka våld för sin blinda övertygelses skull har skoningslöst avslöjats av filosofer, vetenskapsmän, författare och journalister. Alla texter som legat till grund för dem har nagelfarits. Varför ska religioner slippa undan?

ABBA-medlemmen Björn Ulveus i Expressen 12-02 2015 FOLKHÖGSKOLAN

2 2015

Lars Tysklind (fp): För ett antal år sedan – det är inte så väldigt länge sedan – gjorde vi en forskningsöversikt tre utskott emellan. Det kanske är någon här som var med och gjorde detta.

Det var civilutskottet, miljö- och jordbruksutskottet och trafikutskottet, och översikten handlade om hållbara städer. Grönområden var en sak som lyftes fram; hållbart byggande var en annan. Till sist handlade det om trafiken.

Det som blev tydligt var att gångoch cykeltrafik är avgörande för att i längden få hållbara städer.

Emma Wallrup (v): Cykel är ett av de klimatvänligaste transportmedlen, och det är väldigt bra för hälsan. Det är därför något som vi bör satsa storskaligt på för att få en reell minskning av biltrafiken och öka cyklingen. Det är också ett transportmedel som kan användas även av dem med mindre inkomster. Det här betänkandet är till stor del ett bra betänkande. Det är bra att cykeln föreslås som ett

eget transportsätt. Det är viktigt att skapa en sammanhängande och säker infrastruktur för cyklister.

Karin Svensson Smith (mp): Cykeln är ett oslagbart fordon när det gäller fossilfrihet.Minskningen av biltrafik och ökningen av cyklar – det som kallas peak car – pågår i många industrialiserade länder av olika motiv. I eurokrisens länder sker detta eftersom folk inte längre har råd med bilkörning. De går över till cykel i stället. Men det finns också en växande skara av cykelaktivister i många städer som nu kräver plats för att kunna ta sig fram. De kräver att få infrastruktur.

Boriana Åberg (m): Jag har aldrig förstått varför uttrycket ”ute och cyklar” används i negativ bemärkelse.

Att cykla är ju bara positivt - det är bra för hälsan, bra för miljön och bra för ekonomin. Inget annat trafikslag förbrukar så lite energi och sliter så lite på vägbeläggningen.

Redigerat urval av riksdagsmotionerna 2014/2015 Vi har fått allt mer av ”presidentstyre” i kommunerna skriver Olle Wästberg som leder de­ mokratiutredningen 2014 som tillsattes förra året (demokrati­utredningen. se). Han skriver i nyhetsmagasinet Nu att i kommuner och landsting har en rad ”december­ överenskommelser” slutits där frågor avgörs genom förhandlingar.

Maktkoncentrationen och elitiseringen måste brytas anser han.

Foto: JanErik Henriksson

Återkommande medierapporter om krig och konflikter ger instinktivt en mörk bild av omvärlden, men… sedan början av 1990-talet har andelen extremt fattiga i världen som försöker överleva på mindre än 1,25 dollar om dagen halverats…

Räknat i antal människor innebär framstegen att 700 miljoner färre lever i extrem fattigdom i dag jämfört med för 25 år sedan.

Alexander Gabelic, ordförande i Svenska FN-förbundet, i Göteborgsposten 13-02 2015

»Har aldrig förstått varför uttrycket �ute och cyklar‹ används negativt«

9

NYHETER

När krubban är tom…

DEN EKONOMISKA ORÄTTVISAN MELLAN FOLKHÖGSKOLORNA

10 F O L K H Ö G S K O L A N

2 2015

... bits hästarna och det är vad som pågår inom folkhögskolesfären just nu. Grundproblemet är att den påse med pengar som skolorna ska leva av är för liten samtidigt som kostnaderna ökar. Men en del skolor får ett extra rejält tillskott som inte alla får. Sådant väcker ont blod. text: svante isaksson

En rad olika utredningar och förslag har det senaste åren fokuserat på skillnaderna i ekonomiska förutsättningar för folkhögskolorna runt om i landet.

Och de är stora. Det som sticker ut är landstingens folkhögskolor.

Förutom att de får statsbidraget på 1 540 kr per deltagarvecka får de ytterligare 1 578 kr per deltagarvecka av landstingen, alltså ungefär lika mycket i landstingsbidrag som i statliga volymbidrag.

Denna ojämlikhet belyser journalisten och utredaren Mats Wingborg i rapporten En orättvis bildningspolitk. Rapporten är beställd av Arbetarrörelsens folkhögskola i Göteborg och Viskadalen, samt Biskops Arnö Nordens folkhögskola i samarbete med Arena Idé.

Att räkna ut exakt hur stora skillnaderna är har inte varit möjligt skriver Wingborg men han kommer fram till att rörelsefolkhögskolorna borde få 275 miljoner kronor mer i bidrag från landstingen för att bli jämställda med landstingens egna folkhögskolor.

Undersökningen som gäller år 2012 visar på en stor skillnad i landstingens ekonomiska stöd. Räknat per deltagarvecka fick landstingens folkhögskolor i genomsnitt 1 975 kr per deltagarvecka och rörelsefolkhögskolorna 397 kr per deltagarvecka i landstingsbidrag. En skillnad på 1 578 kr per deltagarvecka.

En konsekvens av denna ojämlikhet är att rörelsefolkhögskolorna i högre grad än landstingens skolor måste ta på sig FOLKHÖGSKOLAN

uppdragsutbildningar från till exempel Arbetsförmedlingen för att klara ekonomin. Wingborg skriver: ”För landstingsfolkhögskolorna utgör folkhögskoleverksamheten 89 procent av den totala verksamheten, för rörelsefolkhögskolorna är motsvarande andel 72 procent”.

Folkbildningsrådets statistik för 2013 visar att folkhögskoleverksamheten i genomsnitt är en förlustaffär. Men spridningen är stor – från ett underskott med 3,4 miljoner kr till ett överskott med 4,1 miljoner kr.

Av 150 folkhögskolor 2013 gick 47 folkhögskolor med underskott. Av dessa var elva landstingskolor, vilket visar att de ekonomiska förutsättningarna skiljer sig åt även bland landstingsskolorna.

En avgörande skillnad mellan landstingsskolorna och rörelseskolorna är att rörelserna sällan ger något huvudmannabidrag till sina skolor. Landstinget kan ta av skattepengar och ge till sina skolor. Folkbildningsrådets statistik visar stora skillnader: Mellan 2011–2013 utgjorde landstingsbidraget 37 procent av landstingsfolkhögskolornas intäkter. På rörelseskolorna utgjorde huvudmannabidraget en (1) procent.

Mats Wingborg skriver att det finns en risk att rörelsefolkhögskolorna tvingas spara på kostnader för lärare och undervisningsmaterial och att det av det skälet finns anledning att

»Landstingens folkhöskolor är övergödda« – Kommunerna får inte göda sina egna skolor men det får landstingen, säger Tommy Fogelberg, rektor på Stensunds folkhögskola

– Jag fattar att många folkrörelser har det svårt men det är fel att göra det till en motsättning med de huvudmän som kan stötta sina skolor ekonomiskt, säger Titti Berg, rektor på Malungs folkhögskola.

reformera landstingens bidragssystem, samt att Folkbildningsrådet borde få i uppdrag att granska skillnaderna.

Titti Berg, rektor vid landstingsägda Malungs folkhögskola, är kritisk mot detta sätt att räkna.

– I grunden är det fel att räkna så eftersom det vi får är ett huvudmannabidrag vilket inte är fel gjort av landstingen. Det lämnas ju utifrån huvudmannaskapet, säger hon.

Rektor Tommy Fogelberg vid rörelseskolan Stensund ser saken på ett helt annat sätt.

– Här i Sörmland är landstingens folkhögskolor övergödda jämfört med oss.

Han säger att när friskolesystemets skolpeng infördes var andemeningen att alla skolor, både kommunala och privata, skulle få samma ekonomiska förutsättningar så att det skulle bli rättvist.

– Kommunerna får inte göda sina egna skolor men det får landstingen. Folkbildningsrådet har inte lyckats lobba tillräckligt bra i den frågan.

Titti Berg förstår att rörelsefolkhögskolorna har det jobbigt.

– Jag fattar att många folkrö-

2 2015 11

NYHETER relser har det svårt ekonomiskt och kan inte ge några huvudmannabidrag. Men det är fel att göra det till en motsättning med de huvudmän som kan stötta sina skolor ekonomiskt, säger hon.

Ett enda landsting har tagit fasta på problemet och genomfört ett jämbördigt stöd till alla 20 folkhögskolor i regionen.Västra götalandsregionen lägger på 25 procent av det stöd som Folkbildningsrådet betalar ut per deltagarvecka till alla folkhögskolor

i regionen, oavsett huvudman.

Om en sådan modell skulle införas i hela landet skulle ojämlikheten minska.

En annan gammal stridsfråga som länge irriterat rörelseskolorna rör avdragsrätten för moms. I princip får offentligägda skolor dra av momsen, vilket rörelseskolorna inte får.

– Det är också orättvist. Jag tycker inte att Folkbildningsrådet brytt sig tillräckligt om att lyfta den frågan. Det motargu-

ment som jag mött är att “ni kan ju hålla på med konferenser och annat för att kompensera er”, säger Tommy Fogelberg.

Och det gör rörelseskolorna. Enligt Folkbildningsrådets rapport för 2013 svarade konferenser och annan verksamhet för totalt 390 miljoner kronor, eller tio procent av folkhögskolornas omsättning. Andelen är betydligt högre för rörelseskolorna än för landstingsfolkhögskolor: Tolv respektive fem procent.

Tommy Fogelberg lyfter också fram att det blivit mer och mer av att man måste söka pengar till olika projekt, i stället för att allt samhällstöd läggs in direkt i statsbidragen.

– Vi har slutat söka projektpengar. Det tar tid och man vet ju aldrig om man får dem. Får man dem inte har man lagt ner en massa tid helt i onödan.

Andra skillnader tas upp i en annan rapport med den långa titeln “Regionalt stöd till folkhögskolor – en kartläggning av arbets- och organisationsformer för regionalt stöd till folkhögskolor för studerande vid folkhögskolor.”

Det är Rörelsefolkhögskolornas Intresseorganisation (rio) som kartlagt vilka principer som gäller för de regionala stöden och hur de är utformade i praktiken.

Sammanfattningsvis är det stora skillnader mellan de ekonomiska villkoren för rörelsefolkhögskolor och landstingsfolkhögskolor – men också mellan hur olika landsting valt att stödja folkhögskolorna.

Stödet består i huvudsak av tre delar. För det första lämnas ett interkommunalt stöd till skolorna när de tar emot kursdeltagare från andra delar av landet, för det andra lämnas bidrag för studerande vid rörelsefolkhögskolor i det egna länet och för det tredje

»Vi har slutat söka projektpengar«

ANNONS

Dags att söka till

Folkhögskollärarprogrammet Vill du undervisa på folkhögskola eller studieförbund?

Har du redan ämneskunskaperna?

Till höstens distansutbildning på halvfart välkomnar vi både dig som har tjänst på en folkhögskola och dig som inte har det.

Ansök senast 15 april ! www.liu.se/folkhogskollarare

12 F O L K H Ö G S K O L A N

2 2015

KRÖNIKA

Ska landsingens bidrag fördelas lika mellan alla folkhögskolor ?

Skriv och berätta på vår facebooksida: facebook.com/TidskriftenFolkhogskolan FOLKHÖGSKOLAN

Tankar om en önskvärd dokumentär

D

• Gösta Vestlund är f.d. lärare och rektor på folkhögskola. År 1978 gick han i pension som undervisningsråd för folkhögskolorna. Förra året nominerades han till Årets krönikör av Sveriges Tidskrifter. I juni fyller han 102 år.

Foto Robert Blombäck

lämnas ett huvudmannabidrag till offentligägda folkhögskolor. Rapporten redovisar också detaljerat att det finns en snårskog av regler, olika sätt att fatta beslut och var besluten tas runt om i landet.

Slående är också att det finns så många olika organisationer inom folkhögskolesfären som träffas, håller möten, skickar skrivelser till varandra, skriver rapporter, upprättar statistik, skapar kulturplaner, kompetensplattformar och så vidare i all oändlighet.

– Det är väl därför som vi drunknar i webenkäter, skrattar Malungs rektor Titti Berg. Vi har redovisningsskyldighet mot en mängd olika instanser och det kan stå i vägen när vi försöker fokusera på verksamheten.

Kärnfrågan är om vi ska kartlägga vad vi gör eller göra det vi ska. Det kan bli en konflikt där.

På den punkten är hon och Tommy Fogelberg helt överens.

– Vi lider av en administrativ stress, säger han. Det ramlar på oss nya grejor och enkäter hela tiden.

Det enda som inte ramlar på skolorna är tillräckligt mycket mer pengar och det är ytterst där skon klämmer. Många skolor har stora problem och svårt att få plus och minus att gå ihop.

I regeringens förslag till budget fanns ett stort tillskott till statsbidragen, men som bekant fälldes den av alliansen och Sverigedemokraterna i december i fjol. Kort därpå kom dock den så kallade Decemberöverenskommelsen mellan regeringen och alliansen som innebar att alliansen inte kommer att fälla de kommande budgetarna under mandatperioden. Men det återstår att se om regeringen fyller på folkhögskolornas pengapåsar så att hästarna slutar bitas.

et är en stigande tendens att uppgifter från forskningsresultat tas upp i diskussionen för att påvisa eventuella fel i politikernas statistik. Denna tendens kommer sannolikt att leda till att politiska aktörer är mer noggranna med sanningen.

Ett näraliggande problem är svårigheten att erkänna fel i uttalanden eller beslut. Vi har nog litet till mans besvärligt på den punkten.

Politikerna har ju tusentals väljare att tänka på.

Nu händer det mer och mer att kämparna ger varann ett litet erkännande. Men än är det tyvärr alltför ofta en uppvisning i konsten att visa sitt partis och sin egen förträfflighet och den andres misslyckanden. Man kan undra om samma ofelbarhetspatos också präglar utskotten och mötena i plenisal och korridorer? Tänk om man plötsligt fick höra: ”Där har vi nog varit för optimistiska.” Att erkänna misstag skulle skruva upp intresset flera grader, kanske också vinna väljare och framför allt ge utrymme för en mer hållbar politisk utveckling med ökat samförstånd.

Nog vore det spännande att få se en dokumentär om förhållandet mellan olika politiker i riksdagen. Debatter och ”klimat” i utskott, lunchrum och i korridorer. Röstlägen och attityder mellan representanter från de olika partierna. Skulle dokumentären visa samma bristande vilja att förstå varandra, samma obrutna tillit till det egna partiets politik, samma ofelbarhet som i de offentliga duellerna, samma brist på vilja till en vanlig samtalston? Eller skulle man få se en skillnad som klargjorde att de offentliga uppgörelserna fått en särskild form som utvecklats därför att politikerna tror att den stilen går hem hos väljarna. Till en del är det nog rätt tänkt. En del kritiker ropar på vassare klingor i duellerna och det finns säkert många väljare som gillar det oförsonliga tonläget. Det späder på deras egen ilska.

Men tänk om det nu är så att allt fler väljare föredrar ökad saklighet, ökad strävan att beskriva det politiska landskapet utan partipolitiskt färgade glasögon. Vad händer då? Är inte den förändringen redan på väg? Varför skulle forskare och forskningsresultat annars åberopas så ofta som nu sker? Man kan kanske t.o.m. vågar ställa frågan om vi börjar se en föråldrad offentlig politisk debatt. Kommunala politiska erfarenheter ger oss något att tänka på åt det hållet.

Gösta Vestlund

2 2015 13

»Nesser lär o det svenska s – Man lär sig av livet i boken. Det går in i hjärtat.

Puttiporn, Vian, Mario och Ruaa läser Selma Lagerlöf, August Strindberg och Håkan Nesser i kursen Svenska som andraspråk, en skönlitteratur som speglar det svenska samhället. Då blir det även en lektion i svensk historia och samhällskunskap. text: holger nilén foto: elliot elliot

J

avisst är det August Strindbergs Hemsöborna som hörs från CD-spelaren intill katedern. Det är skådespelaren Börje Ahlstedt som läser. I övrigt är det tyst i rummet, där de 18 deltagarna i kursen Svenska som andraspråk följer med i texten i sina pocketböcker.

Rosmarie Jagerholm stoppar snart ljudboken. En sida har gått och ingen har hunnit vända blad.

– Det finns likheter mellan Hemsöborna och TVserien Farmen. Fast jag gillar egentligen inte det programmet. Men det är samma maktspel i romanen och i serien, förklarar .

Hon sammanfattar den nyss lästa sidan med en mening: – Gunnar Flod vill bjuda Carlsson på en sup ”en halv”, en sup. Tro inte att de var alkoholister för det! Och tänk på att de hade ingen Facebook eller liknande ”avkoppling” på den tiden Sedan förklarar hon skillnaden mellan komma och semikolon. I bästa fall hinner hon med att kommentera tio sidor på 80 minuter.

– Vi tar oss sakta framåt. Målet är inte att vi ska läsa ut boken, utan att vi ska komma närmare det svenska språket och det svenska samhället såväl idag som förr i tiden.

På bänkarna ligger ordböcker, Svenska Akade14 F O L K H Ö G S K O L A N

2 2015

oss om a samhället«

15

»Målet är inte att vi ska läsa ut boken, utan att vi ska komma närmare det svenska språket och det svenska samhället«

Jag väljer gärna en bok som jag tidigare har gått igenom. Då blir karaktärerna nästan som kollegor, säger Brittmarie Jagerholm, lärare på Ågesta.

miens ordlista, Svensk thai ordbok och Svenska traditioner av Ebba Schön. Ingen bläddrar när de följer ljudboken.

Det blir dags att byta lässätt. Rosmarie Jagerholm skriver ett nytt ord på vita tavlan: Läspar. Ett ord som kan ha två betydelser. I Ågesta betyder det att kursdeltagarna läser för varandra, två och två.

Rosemarie lämnar klassrummet och sätter sig med tre andra elever i en soffgrupp. Hon fortsätter läsa högt i Hemsöborna.

– Visst är Hemsöborna en gammal bok och skriven på äldre svenska. Men det är en berättelse och vi tar oss igenom den med hjälp av karaktärerna.

Förra våren läste vi den betydligt modernare Mig äger ingen av Åsa Linderborg, som kom 2007 och filmen 2013. Den är något helt annat samtidigt som den också skildrar Sverige Kvar i klassrummet sitter Vian Kareem, 26, från Kurdistan. Hon är uppvuxen i Iran, har bott i Irak och kom till Sverige för tre år sedan. Hon går sin andra termin och har läst två böcker. På sitt eget språk kurdiska har hon däremot läst mycket.

– Att lyssna på ljudbok och följa texten samtidigt är jättebra. Det är spännande att läsa på svenska. Jag lär mig mycket om det svenska samhället, hur det fungerar under nutid och dåtid. ”Kim Novak badade aldrig i Genesarets sjö” handlar om hur man levde på 60-talet. Hemsöborna är ännu längre tillbaka i tiden.

K

var i klassrummet är också Puttiporn Pungwong, 43, från Thailand, som bott i Sverige i sex år. Hon är inne på sin fjärde termin. ­Puttiporn har läst fyra böcker. Kim Novak tycker hon är bäst.

– Jag har inte läst mycket innan. Det har mest blivit TV-nyheterna och Metro. Jag gillar deckare, för då kan man fundera över vem som är mördaren.

Puttiporn berättar att hon läser tidningen Hänt i veckan, som hon också prenumererar på. Hon vill utbilda sig till undersköterska. Vian vill bli ekonom eller hålla på med redovisning. Hon tycker om matte.

Det är för att få behörighet till en högre utbildning som de flesta kursdeltagarna sökt sig till Ågesta.

Utanför klassrummet i en fönsternisch sitter Mario Siles, 42, från Bolivia, som bott i Sverige i tolv år och som går sin tredje termin. Mario är nu inne på sin tredje bok. Han har också läst Gabriel Garcia Marquez vid sidan om på sitt eget språk spanska.

– Jag gillar svenska språket. När jag är inne i boken, då är jag inne i Sverige, i det svenska samhället.

Mario tycker att faktaböcker är på riktigt, medan skönlitteraturen gör att man kan fantisera mycket.

Ruaa Awad är 29, från Irak och har bott i Sverige i sju år. Hon är inne på sin fjärde termin och har läst tre böcker. Hon gillar Håkan Nessers Kim Novak allra mest. Den är spännande och hon måste gissa vem som är mördaren.

– När vi läser faktaböcker är det som om vi redan visste allt. De är inte spännande alls, tycker Ruaa Awad.

Alla böcker som kursdeltagarna läser på Ågesta har också filmats och filmerna får de ofta se allra först. I synnerhet om texten är lite svårare att förstå som i Hemsöborna.

– Boken är bäst, tycker Ruaa. I filmen finns så lite med. Att läsa boken är något helt annat. Man kan gå in i historien och får fantisera själv.

Hon har läst mycket på sitt eget språk. Svenskan är svår, man kan inte förstå allt, men det gör ingenting, tycker hon. Hon känner att hon förstår mer och mer ju mer hon läser.

Eleverna gör ett mindre arbete kring ”Kejsaren av Portugallien” av Selma Lagerlöf. Romanen utspelas på 1860- eller 1870-talet i Värmland och handlar om torparen Jan i Skrolycka och hans stora kärlek till den vackra dottern Klara Fina Gulleborg. Lars Molins filmversion gjordes 1992.

Ruaa skrattar när hon berättar att hon sett Nils Holgerssons underbara resa som tecknad serie hemma i Irak.

– Jag visste inte förrän nu att det var en svenska som skrivit den och nu har jag läst mer av Selma Lagerlöf.

Ruaa läste förr mycket på engelska. Nu är det lättare att läsa på svenska, lättare än på engelska.

– Tidigare kunde jag inte skriva vad jag tänkte. Nu börjar jag skriva längre texter på svenska om mina tankar. Också så att andra förstår vad jag menar.

Kursdeltagarna läser även hemma. Vian berättar att hon just nu läser den afghanska Flyga drake av Khalked Hosseini. Hon fick den i present men har länge inte vågat läsa den. Hon trodde att hon inte skulle förstå så mycket. Men det gick bra.

Vian som också bloggar på kurdiska tycker om att skriva dikter. Hon har skrivit många på sitt eget språk, kurdiska – Nu har jag skrivit mina första tre dikter på svenska. Att skriva en roman, nej det är för stort.

16 F O L K H Ö G S K O L A N

2 2015

»När jag är inne i boken, då är jag inne i Sverige, i det svenska samhället« Innan de läser Hemsöborna, skriven 1887, har de tittat på tv-serien från 1966 med Allan Edwall som Carlsson och Sif Rud som Madam Flod.

– Vi börjar ibland med filmen. Då får man bilderna. Ofta säger man att filmen var bäst, det är ett givet svar. Men det handlar om att bredda antalet metoder för att förstå en berättelse, förklarar Rosmarie Jagerholm.

Hon använder sig av flera olika läsmetoder: ljudbok, läsa själv. läsa med en kompis i klassen. Genom filmen lär de känna karaktärerna på ett annat sätt. I FOLKHÖGSKOLAN

inlämningsuppgifterna får eleverna sätta ord på det de upplevt under läsningen. Det viktigaste är att de förstått uppgiften. Det är också tydligt att språket blir bättre ju mer de förstår.

Hur väljer du ut böckerna?

– Det ska vara svenskt och spegla det svenska samhället. Då blir boken nästan en lektion i både samhällskunskap och historia. Jag väljer gärna en bok som jag tidigare gått igenom. Då vet jag att det fungerar. Jag har lärt känna karaktärerna i boken och de har nästan blivit som mina kollegor och jobbarkompisar.

2 2015 17

– Jag lär mig mycket om det svenska samhället, både dåtid och nutid, säger Vian Kareem från Kurdistan

– Faktaböcker är på riktigt medan skönlitteraturen gör att man kan fantisera mycket, säger Mario Siles från Bolivia.

– Nu börjar jag skriva längre texter på svenska om mina tankar, säger Ruaa Awad från Irak.

A

ANNONS

Skolan har allmänna behörighetsgivande kurser med flera inriktningar: Skriv- och läskurs, olika kurser i svenska som andraspråk samt Kulturparaplyet med sång- och teaterlinje, filmlinje och skrivarlinje.

Vid sidan av det breda kursutbudet med folkhögskolekurser har skolan en omfattande uppdragsverksamhet och bedriver olika utvecklingsprojekt.

Vi är en externatfolkhögskola med ett 30-tal medarbetare, ca 250 elever och en omsättning på drygt 20 miljoner. Sundbybergs Folkhögskola är en av tre skolor inom Stiftelsen Stockholms Folkhögskola, vars huvudman är Folkuniversitetet.

Sundbybergs Folkhögskola, en mångkulturell mötesplats i norra Stockholm, söker

REKTOR

För mer information ring ordföranden Gunnar Danielsson, telefon: 08-789 41 70 eller gå in på Folkuniversitetets hemsida, www.folkuniversitetet.se/stockholm

tt hon valt Åsa Linderborgs Mig äger ingen beror kanske på att den handlar mycket om ­Västerås och det är där Rosmarie själv lever idag. Men varför har hon valt Håkan Nesser och hans Kim Novak badade aldrig i Genesarets sjö från 1998 och filmen 2005? Och nu har hon dessutom valt ytterligare en av Nessers böcker: Piccadilly Circus ligger inte i Kumla för dem som läser på nivå 3?

– Det är genren deckare. Och Nessers böcker är lightversioner, där det finns familj, närstående, ja mycket människor. Där finns barn och äldre involverade i texten och det berör deltagarna.

Rosmarie Jagerholm har också valt Simon och Ekarna från 1985 skriven av Marianne Fredriksson och som kom som film 2011.

– Simon och Ekarna drar in oss i andra världskriget och det kan vara en riktigt bra utgångspunkt, som inte är lika välkänd för dem som just kommit till Sverige och är unga.

När hon valt Simon och Ekarna prövade hon först boken i sin lättlästa version. Men det fungerade inte för alla.

– När vi provade den lättlästa varianten sa en del av kursdeltagarna att den var alldeles för enkel.

Det blev för lätt för dem. ”Den boken har inte gett mig något språkligt alls”, sa de. Så därför har jag bestämt mig för att aldrig mer använda mig av lättlästa böcker. Det beror också på att flera deltagare läser mot gymnasiebehörighet. Då kan studier på lättläst svenska ge en felaktig bild av deltagarens förståelse av det skrivna ordet.

Svenska som andraspråk bedrivs på tre olika kunskapsnivåer. På alla nivåerna läser de i genomsnitt en bok per termin. De som går trean gör även

18 F O L K H Ö G S K O L A N

1 2015

»Jag har bestämt mig för att aldrig mer använda mig av lättlästa böcker« ett fördjupningsarbete med diktaren Dan Andersson (1888–1920) – Jag har valt honom därför att han tillhör vårt svenska kulturarv. Det handlar också om folkbildning.

Dan Andersson gick själv på Brunnsviks folkhögskola 1914-1915. Hans mest kända dikter är ”Till min syster” och ”Jungman Janson”.

– Eleverna får studera Dan Anderssons liv och analysera och försöka förstå hans dikter utifrån det.

De som går de första terminerna skriver en filmrecension på Hemsöborna. De som har gått lite längre skriver också en läsloggbok med en kort sammanfattning av varje kapitel de läser. Så skrivandet finns också med på kursen.

R

osmarie Jagerholm har arbetat på Ågesta sedan 2009. Hennes bakgrund är fritidspedagog och lärare på sfi i Västerås. Folkhögskoleexamen i Linköping tog hon i december 2005. Hon läser mycket själv. Just nu är det Jamie Browns Gatukatten Bob och John Steinbecks Once there was a war.

Vian Kareem tycker att det är spännande att läsa faktaböcker om samhället. För henne är även matematik spännande.

– Det kan bero på att det blir repetition i matematik för mig. Jag har läst mycket av detta tidigare. I skönlitteraturen finns så mycket mer: språket, samhället, hur man fantiserar, människors tankar, erfarenheter och språkbilder. De väcker mycket tankar.

Om de gjorde så, hur skulle jag själv göra? Man lär sig av livet i boken och det kan bli lättare att förstå andra människor. Det som står i boken går in i hjärtat.

Nyköpings Folkhögskola söker rektor Tjänsten ställer krav på goda ledaregenskaper: dels att du är en engagerad, drivande och modig pedagogisk ledare med folkbildningsmässiga ideal, dels att du kan organisera, prioritera och delegera till dina medarbetare.

Det är viktigt att du har tidigare erfarenhet av ekonomiskt ansvar såväl som arbetsgivaransvar. Du måste ha gedigen erfarenhet av folkhögskola och/eller folkbildning.

Vi ser gärna att du gått utbildningen för folkhögskolerektorer.

Vi vill ha en kreativ rektor med öppen attityd! ______________________________________________________ Ytterligare upplysningar om tjänsten lämnas av: Ordförande Elina Linna 070-229 36 70 Skolans rektor Christin Bierbrier 0155-29 20 84 eller SFHL:s representant Staffan Nordberg 0155-29 20 80.

Väl Välkommen med din ansökan senast den 27 april.

Nyköpings Folkhögskola Östra Trädgårdsgatan 3 611 34 Nyköping 0155-29 20 80 info@nykoping.fhsk.se

Nyköpings Folkhögskola ligger i centrala Nyköping och är ett externat. Huvudman är en folkhögskoleförening med 20 lokala organisationer plus enskilda medlemmar. Skolan har en stor allmän linje, svenska som andraspråk, musikerlinje, läderutbildningar samt en skrivarkurs. Dessutom har skolan ett nära samarbete med arbetsförmedlingen sedan flera år. Vi har en arbetsplatskultur präglad av sammanhållning och arbetsplatsdemokrati och den värnar vi om.

.

»Det handlar kanske om dem själva.

Det är lätt att hamna i negativa tankespitaler«

»Jag välkomnar konstruktiv kritik men jag tycker inte att den varit det«

»Det är fortfarande locket på.

Folk är rädda« 20 F O L K H Ö G S K O L A N

2 2015

PERSONAL VS LEDNING

Konflikten på Hällefors En konflikt mellan personal och ledning på Hällefors folkhögskola har pågått i flera år. På sex års tid har 35 anställda slutat.

Flera av dem som protesterat har slutat frivilligt eller lämnat skolan mot sin vilja. Skolstyrelsens ordförande tycker att det är bättre nu. Skyddsombudet säger att folk är rädda.

text: svante isaksson

Hällefors folkhögskola ligger insprängd mitt i ett bostadsområde i centrum av samhället i Hällefors kommun, som styrs av socialdemokrater, moderater och två lokala partier. Vänsterpartiet och Sverigedemokraterna är i opposition. Folkhögskolans styrelseordförande, Susanne Grundström (s), är också ordförande i kommunfullmäktige.

Kommunen är en av två huvudmän för folkhögskolan, den andra är Svenska Arbetarteaterförbundet. Skolans inriktning är kurser i inredningsarkitektur och design, teater för dem med Aspberger, teaterpedagogutbildning, en distanskurs i Form

och Design, allmän linje och studiemotiverande kurser. Skolan har också en filial i Örebro.

Konflikten började för sex år sedan då Susanna Stark blev rektor. Hennes kritiker anser att bråken i huvudsak beror på hennes sätt att leda skolan. Flera ur personalen skrev på en lista och krävde hennes avgång. Efter det fick visstidsanställda inte förnyade anställningar och ersattes av nya medarbetare.

– Om man är visstidsanställd och skriver på en lista att man vill bli av med chefen, så är det inte så smart. Chefen bestämmer ju och man kan inte göra hur som helst som anställd. Det är klart att man som chef då funderar på

om de ska vara kvar, säger Maria Hernfridsson som arbetar på skolan.

Hällefors folkhögskola har cirka tjugo anställda men under de senaste sex åren har man alltså haft en skyhög personalomsättning där i genomsnitt fem anställda per år har slutat: 35 personer på sex år, varav endast sju på grund av att linjer lagts ner.

Det finns flera anledningar till att många slutat men den viktigaste är brister i ledningen och då främst hos rektorn. Om detta vittnar flera anställda och det stöds också av en kartläggning av den psykiska och sociala arbetsmiljön som genomfördes under våren 2013 av Capio företagshälsovård.

I rapporten stod det under rubriken ”Riskfaktorer”: Förutom den stora omsättningen på personal har många medarbetare ett starkt bristande förtroende för rektor och uppgett henne som den starkaste riskfaktorn för ohälsa på skolan.

Några säger att de blivit sjuka till följd av rektors agerande och

21

»Vi har en kompetent personal som trivs på jobbet«

– Vi har tagit tag i problemen, säger Susanne Grundström, skolstyrelsens ordförande.

avsaknaden av kommunikation.

Likaså saknas ett systematiskt arbetsmiljöarbete och det brister i uppföljning av handlingsplanen.

Flera medarbetare talar om upplöevelse av otrygghet och orättvisa h och rädsla för repressalier från rektor. Rädsla för repressalier från rektor. Även Arbetsmiljöverket gjorde en utredning och kom fram till liknande slutsater. Vad säger då skolans styrelseordförande, Susanne Grundström, om Capios slutsats att rektorn var största riskfaktorn?

– Det kommenterar jag inte, säger Susanne Grundström.

Varför inte?

– Det är tjugo mot en i en sådan här utredning.

Så vad tjugo personer tycker räknas inte?

– Om man skriver det tjugo gånger blir det väldigt förstärkt.

Så du tycker att rektorn fungerar bra? Du är nöjd med henne?

– Vi har stärkt ledningsorganisationen och då får du väl tolka hur du vill varför vi gjort det.

En av dem som inte fick fort-

sätta när hennes visstidsanställning löpte ut ifjol är Katja Ollila. Hon var lärare på allmän linje och valdes också till uppdraget att vara skyddsombud.

Hon och det andra dåvarande skyddsombudet på skolan, Maja Loiske, tog efteråt upp problemen med styrelseordförande Susanne Grundström men de upplevde att de inte fick något gehör utan att ordföranden istället gav den kritiserade rektorn sitt fulla stöd.

I styrelsen för Hällefors sitter ledamöter från kommunen och en ledamot från Svenska Teaterarbetarförbundet. Tidigare lämnade Bredsjö kulturkooperativ styrelsen då de upplevde att situationen blivit ohållbar. Jag har haft flera telefonkontakter med styrelsens ordförande Susanna Grundström (s) under hösten och åker till sist till Hällefors för att träffa henne. Hon verkar besvärad av uppmärksamheten när vi slår oss ned över en kopp kaffe i ett kalt sammanträdesrum.

Den entydiga bilden är att rektorn inte fungerar så bra.

Hur ser du på det?

– Nej, jag ser inte att hon är det största problemet för i så fall skulle hon inte ha varit kvar, säger hon.

Vad är då det största problemet?

– Det vet jag inte.

Du är styrelsens ordförande.

Ni har haft stora problem i flera år. Det låter lite konstigt att du inte vet?

– Det finns problem på alla arbetsplatser. Rektorn har utvecklat verksamheten och vi har fått nya lokaler. Hon har gjort mycket bra för skolan och är inte färdig än.

Därför ska hon vara kvar.

De dåvarande skyddsombuden Katja Ollia och Maja Loiske skrev till kommunstyrelsen och redogjorde för situationen på skolan och hur de försökt få skolstyrelsen att agera: ”Dessvärre valde (skol)styrelsen att misskreditera både anmälarna och de fackliga förtroendevalda på skolan, vilket ledde till att Arbetsmiljöverket kopplades in... Hällefors folkhögskola gavs ett åläggande om att vidta ett flertal åtgärder för att komma tillrätta med bristerna i den

22 F O L K H Ö G S K O L A N

2 2015

psykosociala arbetsmiljön och konstaterade att kompetensen för detta arbete inte fanns i skolans organisation, utan måste hämtas utifrån.

Trots detta gav styrelsen rektorn förtroendet att ensam fatta beslut om vilka åtgärder som skulle vidtas.”

– Jag välkomnar konstruktiv kritik men jag tycker inte att den varit det, säger rektor Susanna Stark om kritiken mot henne.

Hon vill nu blicka framåt och tycker man har en bra stämning på skolan.

– Men visst, det har varit kritik och det är jobbigt att få men det är sådant man får ta som ledare. Det viktiga är att dra lärdom av det som hänt och arbeta för att göra det bra, säger rektor Susanna Stark.

Konflikten på Hällefors ledde till att 16 före detta anställda även skrev en insändare till lokaltidningen: ”Personalen har sedan 2008, både enskilt och via skyddsombud och facket, gjort upprepade försök att föra dialog med dig, Susanne Grundström, om den kraftigt försämrade psykosociala arbetsmiljön som uppstått sedan den nuvarande rektorn, Susanna Stark, anställdes… Oro har även uttryckts i styrelsen internt. Bland annat har en av medlemmarna i föreningen Hällefors folkhögskola lämnat styrelsen, då de inte fick gehör för sin oro och kunde därför inte heller längre ta ansvar för personalens välmående samt verksamhetens kvalitet.”

Ordförande Susanne Grundström hävdar att skolan tagit tag i problemen.

– Vi har bland annat kopplat in företagshälsovården och anställt en biträdande rektor med särskild hr-kompetens.

Bengt-Olof Erichsson är ny biträdande rektor med ansvar för hr-frågorna.

– Jag började min anställning i höstas och kunde konstatera att det tidigare avhandlats ärenden av arbetsmiljökaraktär. Ärenden som båda parter få ta lärdom av.

Som en del i det har det genomFOLKHÖGSKOLAN

195:-

*

Läraren inom mig

– pedagogiska berättelser Anne-Marie Körling

195:-

*

Mjuka pärmar, 232 sidor, ISBN 978-91-9808-497-9 *Pris inkl moms. Frakt tillkommer.

Gäller tillsvidare och så länge lagret räcker.

»Jag vill öppna dina sinnen för det inre arbetet, att släppa fram och våga prata om känslor av såväl skam som stolthet, om att lyckas och misslyckas och känslan av frihet att undervisa då man är med eleverna – inte emot.«

Läs mer och beställ på lararforlaget.se Lärarförlaget, Box 12026, 102 21 Stockholm

1 2015 23

förts en omorganisation som en förbättringsåtgärd. Och för att kunna fortsätta förbättra blickar vi framåt. Bland annat arbetar vi tillsammans med att förbättra rutiner för arbetsmiljö och hr-frågor.

Johan Stolpen är skyddsombud på Hällefors folkhögskola och styrelseledamot i folkhögskollärarnas lokalavdelning, sfhl. Han är först mycket tveksam till att låta sig intervjuas och uttala sig om situationen på skolan, trots att han är ett förtroendevalt fackligt ombud. Han berättar att det har varit svårt att bedriva fackligt arbete och att den gamla sfhl-avdelningen var vilande några år. Istället försökte de arbeta via lärarförbundet i Hällefors men det blev inte bättre så de startade om lokal-

avdelningen med en ny styrelse.

Han tycker att de nu fått bra stöd från sfhl centralt.

– Det är fortfarande inte bra på skolan, säger han. Den sociala arbetsmiljön har inte följts upp och vi har inte sett att det hänt något i praktiken.

Han säger också att det ännu inte hänt så mycket konkret

ANNONS

Ekofilosofi om s n e s r Gå ku g! n i n d l i b fort

Vad gör vi om tekniken inte är lösningen?

Distanskurs med träffar Start hösten 2015

sök senast 15 maj

www.hola.se

– Det är fortfarande inte bra på skolan. Vi har inte sett att det hänt något i praktiken, säger Johan Stolpen, skyddsombud på Hällefors.

med det utlovade arbetsmiljöarbetet under det dryga halvår som den nye biträdande rektorn varit anställd. Det är en bild som bekräftas av fler som Folkhögskolan talat med.

– Det får stå för dom, säger Susanna Grundström. Det handlar kanske om dem själva. Det kan vara lätt att hamna i negativa tankespiraler. Jag upplever att vi har kompetent personal som trivs på jobbet. Och att vi har nöjda deltagare.

Det som hänt hos Hällefors aktualiserar ett par principiella frågor som rör alla folkhögskolor och lärare och anställda. Den ena är vad man får och inte får säga till och om skolans ledning.

– Man får inte kränka någon och lojalitetsplikten är också väldigt tydlig, säger Cyrene Waern, ombudsman hos sfhl. Men på till exempel ett personalmöte måste man få kritisera.

Den andra frågan handlar om anställningstryggheten. Som tillsvidareanställd sitter man säkrare, men som visstidsanställd står det arbetsgivaren fritt att inte förlänga eller förnya anställningen.

– Jag tycker att man bara borde ha tillsvidareanställningar, men samtidigt är ju folkhögskolan en behovsstyrd verksamhet, säger Cyrene Waern.

Av allt att döma är problemen hos Hällefors folkhögskola långt i från lösta, även om vissa åtgärder vidtagits.

– Det är fortfarande locket på, folk är rädda och törs inte säga vad de tycker, säger skyddsombudet Johan Stolpen.

Men Susanne Grundström säger att personalen får uttala sig fritt, även till pressen, utan rädsla för repressalier.

– Ja absolut. Det är jätteviktigt att man gör det och att man lyfter saker och försöker reda ut dem. Jag har inget emot det, säger Susanne Grundström.

24 F O L K H Ö G S K O L A N

2 2015

Rune Viklund in memoriam

R

une Viklund är död. Rune var Svenska folkhögskolans lärarförbunds ombudsman i över tjugo år, från 1986 till sin pensionering. Jag minns mycket väl den för sfhl turbulenta tiden då jag tillträdde som nyvald förbundsordförande och som första åtgärd anställde Rune som ombudsman 19 augusti 1986. Båda de föregående ombudsmännen hade sagt upp sig, och fhl införde nu för första gången en heltidsarbetande förbundsordförande, tillika kanslichef, och en heltidsanställd ombudsman. Vi kom att samarbeta under de kommande femton åren i med- och motgång.

Jag minns att vi hade många sökande till tjänsten och att några rynkade på näsan åt våra spartanskt inredda lokaler. Dit hörde inte Rune. Han gillade det enkla och informella som utmärkte fhl på den tiden. Han passade genast in på vårt kansli.

Han hade erfarenheter från Socialhögskolan och Arbetslivsinstitutet, och hade själv tillbringat en tid på folkhögskola som elev. Han gillade också att vi var en liten organisation där man som både förtroendevald och anställd fick åta sig många olika uppgifter.

Variation och stort personligt ansvar för sin tjänst var något han såg fram emot. Och han fick mycket att bita i. Som ombudsman fick han ta tag i både fackliga konflikter på folkhögskolor och delta tillsammans med tco-s i övergripande löneförhandlingar. Han blev också en värderad medarbetare tillsammans med de förtroendevalda i styrelsen, i olika arbetsgrupper och vid medverkan på fackliga utbildningar. Rune blev allmänt uppskattad också i tco-s sammanhang. tco-s var den förhandlingskartell inom tco som då hade ansvaret för förhandlingar som gällde de statligt anställdas löner och villkor. Och dit hörde folkhögskolorna, ända fram till 1991. År 1991 skedde en stor förändring i folkhögskolans värld som motsvarade kommunaliseringen i den allmänna skolan. Ansvaret för folkhögskolornas arbetsförhållanden lades på folkhögskolorna själva och deras organisationer. De statliga avtalen sades upp, löner, arbetstider och pensionsavtal skulle i stället omförhandlas med de nya motparterna: Landstingsförbundet och Arbetsgivaralliansen som företrädde Rörelsefolkhögskolornas intresseorganisation. Lönesystem och arbetstidsavtal skulle förhandlas på de enskilda skolorna.

»Han gillade det enkla och informella«

Det betydde många månader av tidvis hårda förhandlingar där Rune både satt med på den övergripande avtalsnivån i sfhl:s lönedelegation och fick bistå vid en rad lokala förhandlingar. Antalet konflikter på skolorna ökade under 90-talet och det betydde ofta ett slitsamt jobb för ombudsmannen som krävde både tålamod och uppfinningsrikedom.

På 90-talet inrättade sfhl:s tidskrift Folkhögskolan, utöver ordförandens spalt, också en sida för ombudsmannen, kallad ”Runes hörna,” som på ett pedagogiskt sätt förklarade förhandlingsprocedurer m.m. och kom med glada uppmaningar som ”Lär dig de nya sjukreglerna!”

Rune hade många intressen utanför jobbet. Hans hustru Inger, som han träffade på Jakobsbergs folkhögskola, och de två adoptivsönerna var en självklar och viktig del av hans tillvaro. Han var som ung aktiv i Södra bergens balalajkor och musikintresset tog sig senare bl.a. uttryck i deltagande i en resa till Argentina i Evert Taubes spår. Han hade ett älskat sommarställe i Hälsingland där han kunde koppla av och umgås med familjen, bada bastu och läsa.

Rune fick inte länge njuta av den pensionstid han så väl hade förtjänat. Han var sjuk de sista åren av sitt liv. Men han var engagerad i sina intressen med förvånansvärd kraft ända fram till några månader före sin död. Det innebar bl.a.att han fortsatte sin kamp mot myndigheterna för att sönerna, som båda är funktionshindrade, skulle få den hjälp och det stöd de behöver, och det gjorde han med stor framgång. Och så sent som i somras genomförde han, tillsammans med en god vän, en efterlängtad resa till Italien och Rom. Vi, arbetskamrater och förtroendevalda, minns honom med tacksamhet för alla de fina åren vi fick samarbeta med honom inom sfhl.

Av Kerstin Mustel

Vi söker ny rektor Tollare folkhögskola ligger i herrgårds­ miljö på Värmdön, en mil öster om Stockholm. Kommunikationerna är goda och det är nära till teatrar, muséer, idrottsarenor, utställningar, biografer med mera.

Tollare är en internatskola med läsårslånga kurser för cirka 120 elever.

Dessutom finns plats för distanskurser, korta kurser och konferenser.

Tollare ägs och drivs av IOGT­NTO. Skolan erbjuder därför en unik frizon, där friheten från alkohol och andra droger är naturlig och självklar.

Det här är jobbet för dig som är en folkrörelseförankrad folkbildare och vill ta dig an den inspirerande, krävande och stimulerande uppgiften som rektor för Tollare folkhögskola.

Du kommer att ansvara för skolans hela verksamhet inför en aktiv styrelse med rejäl förankring i vår huvudman IOGT­NTO. Arbetet innebär att du leder och utvecklar folkhögskolans mångskiftande arbete med bildning, kultur och demokrati. Till din hjälp har du engagerade och kvalificerade medarbetare med ett stort mått av delegerat ansvar. Såväl IOGT­NTO som andra samverkanspartners är strategiskt viktiga liksom elevomsorg, ekonomisk kontroll, myndighetskontakter, kvalitetsutveckling och uppfölj­ ning. Dessutom ingår i din uppgift att utveckla Tollare som mötes­ och inspirationsplats för externa konferensgäster och närområdet.

Själv har du en akademisk utbildning, ledarerfarenhet från pedagogisk verksamhet helst inom folk­ bildning. Du har en god förmåga att kommunicera, skapa, utveckla och delta i professionella nätverk.

Kontakter: Styrelsens ordförande Anders A. Aronsson, 070­377 5062, a_a_aronsson@yahoo.com vice ordförande Maria Bergström, 070­515 0341.

Fackligt ombud är Anna Vormisto, SFHL, 070­767 8585.

Ansök senast den 27 april på: https://iogt.mynetworkglobal.com

Nu är den här!

Yrkesnära. Inspirerande. Utvecklande.

Det vill vi att Lärarförlagets böcker ska vara. För att visa på bredden och djupet i vår utgivning har vi nu samlat hela vår aktuella utgivning i katalogen Böcker från Lärarförlaget.

Beställ katalogen på info@lararforlaget.se Läs mer på lararforlaget.se Lärarförlaget, Box 12026, 102 21 Stockholm

INSÄNT

»Må bra-kurs på Runö« Vi är två kollegor som länge pratat om att göra en kvinnokurs för deltagare som går våra långa Svenska som andraspråks-kurser. En må-bra-kurs med fokus på egna behov för dem som stretar med svenska språket på dagarna och åker hem till ett andra arbetspass med huvudansvar för hushåll och barn. Ett veckoslut i november åkter tolv deltagare och två lärare till Runö konferenscentrum.

Efter en gemensam middag inledde vi kursen med samtal om litteraturen som samhällsspegel. Detta väckte ivriga diskussioner som mynnande ut i personliga berättelser om viktiga val i livet. Tankar kring kärlek och äktenskap och fantastiska, rörande och skrämmande upplevelser.

Kvällen avslutades med fest, dans och befriande skratt.

Andra dagen träffades vi åter över frukostbordet. Att gå till dukat bord var för flera en ny upplevelse. Efteråt badade vi i poolen. Alla upptänkliga baddräktsmodeller syntes. Några vana vid simning kastade sig i vattnet medan andra dröjande rörde sig vid poolkanten. I bastun fortsatte pratet och skrattet ekade i lokalen.

Lyxig lunch i Runös fina restaurang och därefter middagsvila och egen tid. På kvällen tittade vi på ”Den gröna cykeln”. Filmen ledde till diskussioner om längtan efter frihet, hur man tar makt över sitt liv, relationer till skola, samhälle, religion, familjens struktur, värderingen av flickor respektive pojkar och mycket annat.

Tredje dagen var det mat och simning. Det blev både deltagarledd vattengympa och dans i vattnet. Och glädjen över de personliga närgångna samtalen och över att för en gång skull bara få rå sig själv var tydlig. Allt på svenska. I vanliga fall pratas det svenska i skolan, sen går man hem och pratar sitt hemspråk med familjen. Eller som någon sa ”Jag började till och med att drömma på svenska”.

Karin Härdin Runö folkhögskola FOLKHÖGSKOLAN

»Människa först – därefter kristen och vänsterhänt«

Skriv till oss!

Mail: staffan. myrback@lararforbundet.se Adress: Folkhögskolan Box 12239, 102 26 Stockholm Eller skriv på eller hör av dig via Facebook: facebook.com/ TidskriftenFolkhogskolan.

Redaktören förbehåller sig dock rätten att korta i texterna.

Grundtvig hävdade tesen människa först, kristen sen. Livet kommer först, därefter tron. Det är en viktig utsaga som rymmer många tillämpningar. Människa först och feminist sen, människa först och muslim sen, människa först och djurgårdare sen. I vår tid har vi emellertid en förmåga att lägga vår identitet i skillnader och inte i det vi har gemensamt. Vi säger att du är vänsterhänt, miljöpartist, heterosexuell, svensk, istället för att säga att du är människa som är vänsterhänt, röstar på miljöpartiet osv.

Rasismen grundar sig i att jag hävdar att min skillnad är bättre än din.

Många människor idag känner sig kränkta. Jag tror emellertid att i många fall beror det på att vi lägger vår identitet i det som skiljer oss åt.

Människan är den mötesplats som vi har gemensamt.

Jag blir till genom mötet med dig. »Den centrala Grundtvig myntade också begreppet Det levande frågan har ordet och min tes är att han inspirerades av evangblivit: Hur ska elisten Johannes. Han som skrev om Ordet som blev vi fylla vårt kött. På ett pedagogiskt plan tangerar det Grundtinternat?« vigs Det levande ordet.

Vad betyder ordet blev kött i vår kontext och för framtiden? Finns det ett samband mellan tanke, idé, värde, estetik och handling, mellan ideologi och pragmatism? Det pragmatiska utan ideologi är som en vindflöjel. Ideologin som inte möter verkligheten är en kultur med skygglappar. Den ideologin kan vara livsfarlig, som vi ser idag i extrema rörelser.

Inom politiken är ideologierna ute och pragmatismen inne. Är det inte samma förhållande på folkhögskolan? Den centrala frågan har blivit: Hur ska vi fylla vårt internat?

Pragmatismen är påtvingad utifrån och drivs på av mätbara utvärderingar, projektpengar m m. Min erfarenhet är att även inne i folkhögskolan är det ovant att koppla ihop ideologin med det pragmatiska. Hur påverkar folkhögskolans ideologi personalpolitik, synen på makt, beslutsprocesser, skötselplaner för trädgården osv? Vill vi ha individuella löner eller solidarisk lönepolitik? Utmaningarna inför framtiden är många och historiskt var folkhögskolans grogrund just samtidens frågor.

Jag har några förslag inför framtiden: En fortbildning där folkhögskolornas personal och styrelse brottas med t. ex. ideologi och pragmatism.

En forskarutbildning för lärare på folkhögskola med dess egna förutsättningar och språk. En bristvara i vårt samhälle är generalister. Här skulle folkhögskolan med sin tradition kunna möta detta behov.

Claes Brandén Liljeholmens folkhögskola

2 2015 27

Min första roman blir också den sista« I 30 år låg romanen och mognade i byrålådan.

En personlig berättelse om sin mors liv och folkhemmets framväxt. Som lärare på Brunnsvik stod Örjan Svedberg på barrikaderna för skolans överlevnad.

Nu återstår ännu en kamp. av: svante isaksson foto: staffan björklund

Ö

rjan Svedbergs första roman blir också hans sista. Han ligger förlamad i en sjuksäng på vårdhemmet i Malung eftersom en av tumörerna sitter i ryggraden.

– Det är obotligt, säger han.

Av den anledningen kunde han inte vänta med att ge ut romanen 17 stygn – jag trodde ingen kunde älska mig som planen ursprungligen var. Skälet till det var att han var rädd att den bitvis brutalt öppenhjärtliga berättelsen skulle kunna såra hans åldriga mor vars livsresa är romanens röda tråd.

Trots utgångspunkten i det djupt privata stannar inte berättandet i det, utan vidgar sig till en personlig berättelse om samhällets omvandlingar från 1920-talets begynnande folkhem, över efterkrigstidens uppbyggande till dess successiva nedbrytande från 1980 och framåt. Och inte minst handlar den om den vänster han varit en del av sedan 1970-talet.

– Boken är en beskrivning av både min och min mors tid.

Han egen tid kunde ha börjat bättre. Örjan var ett mobbat exembarn som växte upp tillsammans med flera syskon och en ensamstående mor. Han säger att han kom till på grund av ett dåligt insatt pessar. Fadern brydde sig inte om honom, han var gift på annat håll och slängde igen dörren mitt i ansiktet på den oönskade sonen när Örjan en dag tog mod till sig och knackade på.

Han berättar också om när han följde med en skolkamrat hem. Hon bad honom ta fram en ost ur kylskåpet och där fanns det fem olika ostar att välja på.

Hemma hos Örjan fanns det någon gång en enda ost i början på månaden och i slutet av månaden fanns det knappt någon mat alls i hemmet. Andra barn åkte på semester. Örjan åkte aldrig någonstans. Så händer

28

något oväntat. En bok kommer i hans väg när han är fjorton år gammal, en bok som kommer att påverka honom resten av livet. Boken var Det kommunistiska manifestet.

– Det var en säregen och fantastisk upplevelse.

Du fick en förklaringsmodell?

– Jag tänkte att det är ett system. Det lustiga var att med den försvann alla mina problem i skolan. Jag förstod att detta är inget att bråka och jävlas med lärarna om. Det här handlar om något annat.

Ungdomsåren betraktas genom ett prisma av politisk aktivism, fester och kärlek som bildade en till synes stark och oförstörbar väv runt livet. Men dialektikens självförstörande krafter visade sig gälla även smågrupperna längst till vänster.

– Det som fick mig att lämna Röd Ungdom 1979 var att ledningen i Stockholm skickade ut ett nytt studiematerial – med facit längst bak i boken. Vi skulle alltså inte få tänka själva. Två tredjedelar av Röd Ungdom i Malmö bara försvann.

Samtidigt rasade även de andra vänstergrupperna ihop, nyliberalismen gick fram och hos socialdemokraterna fick kanslihushögern stort inflytande.

Ditt liv framstår som en kamp både på det politiska och personliga planet. Men du gav inte upp?

– Har något gått så djupt in i en så går det inte ur.

Trots motgångarna fortsatte samhällsengagemanget fast i nya former och fora. Fredsrörelsen, Vänsterpartiet och inte minst folkbildning fyllde livet. Några nära vänner beskriver honom som en intensiv, impulsiv och ständigt nyfiken och självlärande person, som också gärna förmedlar sina kunskaper till andra i folkbildningens anda.

Via Skurups skrivarlinje kom han på allvar in i ett eget skrivande och resultatet blev bland annat Hoola Bandoola. Om ett band, en tid, en stad (Ordfront 2009) Greppet att låta berättelsen expandera i cirklar ut från dess epicentrum går igen även i den nya romanen. Att läsa Örjan Svedberg är att få lära sig saker i förbifarten; den lätta handens berättande leder tanken till dn:s legendariske reporter Jolo som byggde sina reportage på små detaljer till stora berättelser.

Så småningom flyttade Örjan till Ludvika och ABF för att lära nyanlända svenska. Rätt snabbt insåg han att undervisningen måste vara förankrad

PORTRÄTT

« i deltagarnas egna behov för att fungera och hans metod var enkel och rättfram. Deltagarna skickades till mataffären för att skriva upp namnen på alla sorters mjöl och andra livsmedel och på fredagarna lagade de mat tillsammans. Andra gånger tog Örjan med sin verktygslåda och visade vad verktygen hette och vad de användes till.

Nästa anhalt blev skrivarlinjen hos Brunnsvik som lärare, men det gick inte länge förrän ledningen meddelade att skolan skulle flytta till Borlänge. Kring det blev det stora konflikter under läsåret 2012– 2013 och än en gång hamnade Örjan på barrikaderna. Han planerade efteråt att skriva en biografi över Brunnsviks legendariske rektor Alf Ahlberg, men tumörerna kom emellan och istället färdigställde han romanen som legat i byrålådan i trettio år.

Den liggtiden var nödvändig menar Örjan.

– Vissa texter kan man inte skriva klart förrän i mogen ålder.

Vad är dina djupaste drivkrafter?

– Ett samhälle måste kunna bli bra, vara mänskligt, värdigt och utan förtryck.

Det var en stor drivkraft i mig långt innan jag blev politiskt medveten. Örjan närmar sig sin egen slutpunkt. Trots vetskapen är han samlad och pratar osentimentalt om det. Några dagar efter intervjun skickar han ett sms: ”Nästa gång dricker vi whisky”.

FOLKHÖGSKOLAN

2 2015

»Vissa texter kan man inte skriva klart förrän i mogen ålder« 29

LÄSNING

Om Dagmar Hagelin gått på folkhögskola LÅT MIG TA DIN HAND” (LIND & CO) Tove Alsterdal • ”Så försvann Dagmar Hagelin”. Rubriken i Dagens Nyheter för mig tillbaka till slutet av sjuttiotalet, till Argentina som då var diktatur. vm i fotboll skulle spelas där 1978 och den argentinska juntan låg bakom Dagmar Hagelins försvinnande året innan. dn skriver att Argentinas regering släppt hemliga dokument som visar att marinofficeren Alfredo Astiz låg bakom Hagelins försvinnande. För fem år sedan greps han som ansvarig för mordet på svenskan och på ytterligare fyra personer. Han dömdes till livstids fängelse 2011.

Samtidigt läser jag Tove Alsterdals Låt mig ta din hand och får kalla kårar under läsningen. Det känns som om jag får vara med om Dagmar Hagelins försvinnande på nära håll.

Där finns kusliga ingredienser från sjuttiotalet när många jobbade aktivt i solidaritetsrörelsen, inte minst för alla de chilenare som då kom till Sverige. Många latinamerikaner började då stu-

dera på folkhögskolan. Det är som om boken handlade om en Dagmar Hagelin som gått på folkhögskola och blivit kär i en argentinare där och sedan följt med honom tillbaka till Argentina.

Jakobsbergs folkhögskola utgör en viktig del i boken och då inte minst dammen, just innanför huvudingången till skolan.

Boken rör sig mellan Jakobsberg, Buenos Aires, Stockholm och någon enstaka gång Solna åren 1977, 1978 och 2014.

Boken borde kunna användas under lektioner kring händelserna i Latinamerika på 70-talet. Tove Alsterdal betonar att skildringen av det som hände i Argentina ligger nära verkligheten ”utom på en punkt, ingen av de försvunna har påträffats levande”.

Låt mig ta din hand fick pris som bästa kriminalroman 2014 av Deckarakademin och den beskrivs som ”En utstuderad och språkligt nyanserad väv av mysterium och samtidshistoria”.

Holger Nilén

• Tove Alsterdal har arbetat som journalist och dramatiker i över tjugo år, innan hon debuterade som romanförfattare 2009. Hon utbildade sig tilll journalist på Kalix folkhögskola tillsammans med Liza Marklund och har senare själv undervisat i journalistik på folkhögskola.

Kort om …

Flickor i Kabul, Hirdman och personlig konstkanon

DE FÖRKLÄDDA FLICKORNA I KABUL Jenny Nordberg • De kallas ”bacha posh” – flickorna som kläs ut till pojkar av föräldrar som har ett desperat behov av söner. I förklädnad kan flickorna röra sig friare i ett hårt segregerat samhälle. De kan också arbeta och gå i skolan, tills puberteten sätter stopp och tvingar dem att bli kvinnor som gifts bort mot sin vilja. Journalisten Jenny Nordberg s berättelse är en fascinerande historia om uppfinningsrikedom och kollektivt själv bedrägeri men också ett skakande reportage om hur lite en kvinnas liv är värt efter trett on års krig i Afghanistan.

MEDAN JAG VAR UNG Yvonne Hirdman • Ett Sverige från 40-tal till 90-tal där kvinnors liv förändras från husmoderlighet till allt större frihet. Medan jag var ung är Yvonne Hirdmans självbiografi. Hon föddes 1943 mitt under kriget av en utländsk mamma som flytt nazism och kommunism och en supersvensk pappa med rationalism och perfektionism som ledo rd.

Hon var usel i skolan, fick barn innan det fanns p-piller och ramlade motvilligt in i den helmanliga akademiska världen och ett liv fyllt av kamp för kvinnans rättigheter.

SPRÅNGET UT I FRIHETEN Birgitta Holm Vad händer när man läser en bok? Vilka energier förlöses? Hur går det till när kons t blir revolt och frihet? Birgitta Holm har arbetat som litteraturforskare i över femt io år och funderat kring vad konsten har att ge oss. En personlig kanon har utkristalliserat sig. Ett eget förråd av minnen, där den förlösande frihetskänslan är avgörande. I Språnget ut i friheten återvänder Birgitta Holm till de stora böckerna, filmerna och sångerna som format henne som människa.

30 F O L K H Ö G S K O L A N

2 2015

HÖVDINGEN Olle Svenning

Så blev tyskarna svenskar

Spännande om en avgörande tid • Olle Svenning lyckas göra det bästa av sin biografi om Hjalmar Branting. Vi kommer inte bara nära den intellektuellt begåvade personen, hans uppväxt i en överklassfamilj, skolgången med den blivande kungen Gustav v, kärlekshistorien med Anna Branting – vi kommer också i centrum av de politiska striderna inom det socialdemokratiska partiet, kampen mot klassamhället och högern. Det är en avgörande tid som bestämmer Sveriges framtid: Branting leder Sverige in på en reformistisk väg istället för att som i Ryssland gå revolutionens väg.

Branting är en intellektuell som umgås personligen med dåtidens kulturella och politiska elit: Ellen Key, Bjørnstjerne Bjørnson, August Strindberg, Rosa Luxemburg, Karl Liebknecht, grundaren av ABF, Rickard Sandler, som senare blir finansminister

PERSONER

och statsminister. Den kompass som styr Branting är kampen för allmän rösträtt, jämställdhet, ”industriell demokrati”, lika lön för män och kvinnor. Han är en visionär som lutar sig mot Marx i sin samhällsanalys men också en pragmatiker och slipad taktiker som tar två steg fram och ett tillbaka för att uppnå sitt mål.

Svenning skriver med lätt hand om en viktig tid i svensk historia men det är ingen devot hyllningsskrift.

Branting skildras med förtjänster och brister, som när han gick med på att en tid kompromissa bort kvinnornas rösträtt. Det är spännande och flera gånger under läsningen kan jag inte låta bli att jämföra med nutidens politiska debatt: Det ger perspektiv att den uttalade marxisten och socialisten Branting var personlig vän med liberalen Karl Staaff som sågs som en naturlig samarbetspartner i politiken.

Staffan Myrbäck

Tipsa eller skriv om personer du vill uppmärksamma

Gerhard Holmgren är ny organisationschef för Rörelsefolkhögskolornas intresseorganisation, RIO. Han tillträder tjänsten i januari.

Gerhard Holmgren kommer från Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor men har arbetat med folkbildning på bland annat Lidingö folkhögskola. Just nu skriver han, tillsammans med några gamla kollegor, en bok om äventyrspedagogik: Genom folkbildningens öga.

FOLKHÖGSKOLAN

Örjan Henriksson var en av tre stipendiater som fick ta emot 100 000 kronor. Pengarna ska gå direkt till att förverkliga en utställning av hans bilder.

SVERIGE BLEV VÅRT HEMLAND Gunilla Zimmerman • Gunilla Zimmerman är lärare i svenska som andraspråk i Västerås. I ”Sverige blev vårt hemland” (Kulorfri förlag) har hon undersökt den tyskspråkiga invandringen till Västerås åren 1941 till 1960. Här får man en rad levande berättelser om det helvete invandrarna upplevde under och efter krigsslutet: Flykten undan ryssarna, svält och försvunna familjemedlemmar och om paradiset Sverige. Vi får en detaljerad bild av hur de organiserar sin fritid. Tyskundervisningen för barnen ordnades genom tyska skolföreningen. ASEA spelade en viktig roll. Invandringen var ju en förutsättning för dess expansion efter kriget.

Tyska klubbens 200-300 medlemmar träffades en gång i månaden. Man sjöng, spelade, åt och barnen roades med kasperteater och lykttåg. År 1977 kom lagen om att erbjuda alla hemspråksundervisning. Alla blev svenskspråkiga. Man gick med i det svenska föreningslivet. Det tyska lades ned. Integrationen var genomförd. Kanske är detta en modell att lära av för våra dagars globala invandring.

Björn Höjer

Örjan Henriksson, fotolärare på Mullsjö folkhögskola, tilldelas 2015 års stipendium från Micael Bindefelds Stiftelse till minne av Förintelsen för sina foton från koncentrationslägret Auschwitz. Enligt juryns motivering får han stipendiet ”för att han med ett enkelt grepp öppnar upp Förintelsens innersta rum där frånvaron av offer och förövare låter betraktaren ta plats. Obehagligt nära det närmast ofattbara.”

Sissela Benn var aktuell i Melodifestivalen i sin karaktär som Filippa Bark. Efter att flera gånger sökt till de olika svenska teaterhögskolorna studerade hon i stället på teaterlinjen på Fridhems folkhögskola. Det var också där Filippa Bark föddes. Under en improvisationsövning hittade hon ett par tjocka och gravt omoderna glasögon och Filippa Bark, den snusförnuftiga, långsynta , lite sorgliga och ensamma 14-åringen var född.

2 2015 31

SFHL

Omorganisation?

Uppsägningar?

Tänk på det här

SFHL och Lärarförbundet anser det självklart att folkhögskolan organiseras på ett sådant sätt att det finns en jämvikt mellan arbetsgivares önskan om flexibilitet och behovet av trygghet för lärare, övrig personal och deltagare. Detta är en förutsättning för en bra folkhögskola och ett hållbart lärarliv. Fackets inställning är att vi motsätter oss en utveckling där fler otrygga anställningar skapas.

Inom folkhögskolan finns det ingen skollag som reglerar hur anställningarna ska utformas, utan det regleras av LAS (lagen om anställningsskydd) och kollektivavtal. Utifrån dessa regleringar bestämmer arbetsgivaren över utformningen av sin organisation och vilken kompetens denne behöver för att kunna driva organisationen.

När arbetsgivaren vill omorganisera måste denne ha uttömt sina möjligheter att undvika uppsägningar. Arbetsgivaren bör också ha med skyddsombudet i processen för att göra en ordentlig risk- och konsekvensanalys.

Som förtroendevald är det viktigt att tänka på att allt ska gå rätt till.

Arbetsgivaren ska kalla inblandade fackliga organisationer till MBL § 19 (information) och MBL § 11 (förhandling). Mellan dessa två tillfällen ska det finnas skäligt rådrum för att den fackliga företrädaren ska ha möjlighet att säkerställa att förhandlingsunderlag finns och ha möjlighet att samtala med berörda medlemmar.

Me

r in

fo:

sf h

l.se

Det arbetsgivaren behöver presentera är: • Hur ska den tänkta organisationen se ut? Omfattning av tjänster, arbetsuppgifter mm.

• Kompetensinventering (dvs alla anställdas cv), vem har kompetens för vad?

• Risk- och konsekvensanalys samt ev åtgärder som krävs.

När dessa delar är utredda och en ny organisation med tillhörande tjänster är tydliga kan eventuellt en arbetsbrist uppstå. Utifrån de tjänster som behövs i den nya organisationen ser man hur turordningen ser ut. Turordningen ställs upp utifrån anställningstid, kompetens/utbildning och, om någon hamnar på samma plats, ålder där äldst har förtur.

Det du som fackligt förtroendevald behöver tänka på: • Påverka och bevaka att organisationen får rätt förutsättningar • Ta varje steg för sig och se till att organisationen analyseras utifrån arbetsmiljölagen och gällande kollektivavtal Bevaka att alla möjligheter till omplacering utreds Vid minsta osäkerhet, ajournera och kontakta ombudsman alternativt avsluta förhandlingen i oenighet.

Viktigt att tänka på är att om det blir fråga om arbetsbrist med uppsägning som följd, finns alltid möjligheten att kontakta ombudsman för att lämna över ärendet. Detta för att undvika att bli inblandad i uppsägning av kollegor.

Tveka inte att kontakta oss vid frågor.

Ring hellre en gång för mycket än en gång för lite!

Tillbaka i Arbete?

Har du varit sjukskriven en längre tid? Ska du nu rehabiliteras tillbaka i arbete? Det här bör arbetsgivaren tänka på! ✓ Bedöm arbetsförmågan tillsammans med den anställde och med hjälp av läkarens utlåtande. ✓Ta hänsyn till medicinska eller andra pågående eller planerade rehabiliteringsinsatser. ✓Ta vid behov hjälp av företagshälsovården för bedömning av arbetsförmåga och anpassning av arbete och arbets- plats. ✓Kartlägg, bedöm och anpassa den sjukskrivnes arbete och arbetsplats.

Jonas Bergman och Cyrene Martinsson Waern

✓Upprätta ett förslag till arbetsanpassning tillsammans med den anställde. ✓Du kan också tala med ditt skyddsombud.

Kontakta kansliet!

ORDFÖRANDE: Ingela Zetterberg, 08-737 68 97

OMBUDSMÄN: Cyrene Martinsson Waern, 08-441 32 10 cyrene.waern@lararforbundet.se Jonas Bergman 08-737 68 96 jonas.bergman@folkbildning.net

INGELA HAR ORDET

SOL-FONDEN SFHL har en lång tradition av samverkan och erfarenhetsutbyte med andra länder. SFHL verkar för internationell solidaritet såväl fackligt som med inrikning på att stödja folkbildning och demokrati. Årligen avsätts en del av medlemsavgiften till Solidaritetsfonden som ska främja fackligt arbete och stödja folkbildningsprojekt i Syd och Östra Europa.

Nu är det hög tid att söka medel från SFHL:s solidaritetsfond om ni har projekt utanför Sveriges gränser. För mer info, www.sfhl.se/sfhl/solidaritetsfonden. Sista ansökningsdag är den 15 april.

VÄRVA EN KOLLEGA Under perioden den 1 mars till den 31 maj har vi återigen ett extra förmånligt erbjudande till nya medlemmar. Alla nya medlemmar under denna period får de tre första månaderna utan avgift.

MIN SIDA Logga in på Lärarförbundets hemsida för att uppdatera era uppgifter, dels för att vi ska ha en bättre statistik men även för att vi ska rätt kontaktuppgifter till er.

PÅ GÅNG I APRIL:

Hur stärker vi demokratin och danande av aktiva medborgare?

15–16 april anordnas Nordiska folkhögskolrådets vårkonferens i skolan i Kungälv.

Tema: Folkhögskolan i samtiden – för framtiden

Ett förslag som låser in folkhögskollärarna Folkhögskollärarnas arbetssituation och vardag har blivit allt tuffare.

Fler och fler arbetsuppgifter läggs till på grund av den slimmade ekonomiska situationen. Utrymmet för fortbildning och att engagera sig fackligt krymper och det avspeglar sig bland annat i att man inte har tid eller ork för att kompetensutvecklas på pedagogdagar och delta på distriktsårsmöten. Man har helt enkelt prioriterar bort det, även om man gärna skulle vilja delta. Deltagarna och folkhögskolan sätts i första rummet.

Av förståeliga skäl är är mycket fokus på den ekonomiska situationen på folkhögskolorna, som vi kan se i det här numret och så även i förra. Vi alla inom sfhl kan känna en gnagande oro över folkhögskolornas framtid och framförallt för folkhögskollärarnas arbetssituation.

Det kommer en liten ström av orostecken från kollegorna ute i landet.

Oron över att inte räcka till har även spridit sig till folkhögskolans värld.

Mycket beroende på den rådande ekonomiska situationen som vi alla är medvetna om. Genom att villkoren och arbetsmiljön försämras får lärarna sämre förutsättningar för att möta deltagarna. Och som ett brev på posten kommer nu också varsel om uppsägningar på grund av att statsbidraget inte räcker till!

Detta är allvarligt eftersom det tas mer och mer tid att diskutera och hantera ekonomin på folkhögskolorna och leder till att vi glömmer bort folkhögskolans uppdrag och lärarnas kompetensutveckling! Folkhögskollärarnas möjligheter att utveckla metodik och pedagogik minimeras och prioriteras lågt. Folkhögskollärare behöver utveckling för att orka och vi behöver en gemensam utbildning som är hållbar över tid!

Så har äntligen Översyn av folkhögskollärarexamen kommit! Men det blev inte mer än 60 högskolepoäng!

Skrämmande ur ett fackligt perspektiv – hur kan man överhuvudtaget presentera ett förslag som låser in en yrkesgrupp i ett hörn på arbetsmarknaden? Skapa en utbildning som ger bra anställningsbarhet och en möjlighet till rörlighet på arbetsmarknaden! Det kan aldrig vara fel att ge människor möjligheter till val!

Ser man ur folkbildningsperspektiv bör regering och riksdag samt vi aktörer inom folkhögskolan vara modiga och diskutera de svåra frågorna – vad är folkhögskola?

Vad vill vi ha folkhögskolan till? Vad är vår gemensamma nämnare? Vad är det att folkbilda? Vem har rätt att bedriva folkhögskola? Vilken kompetens behövs?

Er ordförande, Ingela Zetterberg

KRÖNIKA

Kort om …

Kan humanismen ge mig löneförhöjningen?

munkskola, sagor för barn, filmutbildning, teaterutbildning och Mors dag...

S

amma dag som uppropet till folkhögskollärarprogrammet ringer det i telefonen. ”Kan du komma på arbetsintervju på onsdag” säger rösten i luren och fyra veckor senare är första dagen på nya jobbet. Innan dess hinner jag gå första delkursen på lärarprogrammet och skriver ett pm om folkhögskolemässig pedagogik med exempel från en samhällslektion jag satt med vid på Skeppsholmens folkhögskola.

Ett halvår har passerat på den nya arbetsplatsen och vi har flera nyanställda som börjatoch några rutinerade som har slutat. Jag får frågan om jag kan vara mentor? Jag skriver ner mina erfarenheter i en kort punkt-text där jag utgår från praktiska exempel med tips för introduktioner. Jag skriver vad jag kan göra när jag möter en ny person som behöver ha vissa kunskaper men framförallt hur jag gör för att personen ska vara inkluderad i gänget, så att den nya medarbetaren ska förstå vem den kan fråga och vad som kan hända i utredningssamtal och vad som är spännande, vad som är knepigt, hur jag gör så att den nyanställda blir intresserad av sitt arbete från dag ett och själv blir duktig snabbt.

När jag återupptagit folkhögskollärarstudierna och läser kursböckerna ser jag hur mycket i min lilla text med tips för mentorer följer det som kallas för folkhögskolemässighet. Det är inte en fastslagen rutin eller skolplan utan en fritt skriven erfarenhetsbaserad kunskap hopfogad med reflektion.

Under hösten är det dags för lönesamtal och mitt säkraste kort är att jag varit mentor åt flertalet. Jag säger att om jag introducerat fem personer bra betyder det att de kunnat ”producera mera” med bättre kvalitet och snabbare än vad som annars skulle ha skett. ”Det skulle i teorin gå att räkna på hur mycket jag har besparat dig” försöker jag. Min chef har läst min introduktionstext och gillat den.

Det känns lite märkligt att jag behöver använda mig av ett ekonomistiskt språk när jag egentligen framför humanistiska argument.

Chefsmöten handlar om siffror och tom produktionsstatistik och under chefskurser berättar konsulter om hur medarbetare ska motiveras med mätbara mål. Det finns de som på allvar tror att statistik motiverar mer än idéer. Jag vill inte inordna mig i det tankesättet, det ekar så tomt när meningen inte beskrivs i ord utan siffror. Vägen framåt är en kombination av ekonomism och humanism. Men i statlig verksamhet suddas allt mer humanism bort och då blir bakvägen runt att tala om effektivitet men belysa att effekten är på grund av humanistiska ideal.

Hugo Hultqvist

• Skurups folkhögskola har fått bidrag för att utveckla ett långvarig samarbete med munkskolan Phaung Daw Oo i Mandaly i Burma. Det är den allmänna linjen som har påbörjat ett arbete med att utveckla ett internationellt inslag på linjen. I början av februari åkte rektor Arvid Gisby och läraren Johanna Hedenquist till Burma i nio dagar..

• Teatereleverna vid Bona folkhögskola åkte i februari ut på en miniturné i Motala med barnföreställningarna ”Tiggarflickan och Prinsen” och ”Bellanora”.

Deltagarna har arbetat fram pjäserna utifrån barnböckerna. Förutom att skriva manus, har de själva arbetat med att ta fram mask och kostym och övat in musik- och dansnummer.

• Hugo Hultqvist studerar på folkhög­ skollärarprogrammet och är utbildad kul­ turantropolog. Han tävlar i längdskidåk­ ning och långdistans­ löpning och har gjort någon SM-femmil.

• I höst drar Göteborgs folkhögskola igång en filmutbildning. Den nya utbildningen är finansierad av Västra Götalandsregionen som därmed ytterligare satsar på att göra västkusten till Sveriges främsta filmregion. 15 deltagare tas in till utbildningen som drar igång i höst. Om allt faller väl ut finns möjlighet till ett påbyggnadsår.

• I höst startar en ny musikteaterlinje på Östra Grevie folkhögskola med fläkt av "West End". I slutet av maj håller man audition för en ny ettårig utbildning med 20 platser. 2006 skrotades folkhögskolans dramalinje men skolans ledning har länge velat blåsa nytt liv i idén om en teaterkurs som förbereder deltagarna för högre studier.

• Och så vill vi berätta att Mors dag infördes i Sverige av en folkhögskollärare. Först lanserades dagen 1905 av en amerikansk lärare. Seden spreds till Europa och de skandinaviska länderna. Initiativtagare i Sverige med premiär 1919 var folkhögskoleläraren och författaren Cecilia Bååth-Holmberg som också flyttade firandet till sista söndagen i maj.

34 F O L K H Ö G S K O L A N

2 2015

DM_Fol

DITT MEDLEMSKAP

MEDLEMSSERVICE: 0770 – 33 03 03 KONTAKT@LARARFORBUNDET.SE

Värva en kollega

– få abonnemang på böcker och tidningar Visst kan det vara så att du har en kollega som borde ta steget och bli medlem i Lärarförbundet? Ta nu chansen och ställ frågan: Vill du också bli medlem i Lärarförbundet? Under perioden den 1 mars till den 31 maj är medlemskapet extra attraktivt. Det är gratis i 3 månader för nya medlemmar.

Efter att ha värvat en kollega fyller du i ett enkelt formulär på lararforbundet.se/varvakollega. Du får då tillgång till ett prova på-abonnemang på Readly under tre månader och kan ta del av appens hela utbud av tidskrifter, tidningar och böcker. Readly fungerar på de flesta surfplattor och smartphones. → lararforbundet.se/varvakollega

DM_Folkhogskolan.indd 7

2015-03-13 10:24

MIN DAG PÅ FOLKHÖGSKOLA

Ricky Shorter:

» De f lesta kände inte till förintelsen« Idag tisdag är en undervisningsfri dag för Ricky Shorter.

– Väldigt bra med en dag med enbart möten med kollegor och planering av nya projekt.

Med tre småbarn hemma i Källby tre mil från Axevalla Folkhögskola försöker Ricky Shorter sköta största delen av planeringen på skolan.

– Det funkar bra. Sedan är det förstås också så att jag som lärare i engelska, historia, religion och samhällskunskap ständigt får nya uppslag genom den dagliga floden av nyheter i media. Det påverkar kursplaneringen hela tiden.

Sedan i höstas har de allmänna linjerna på Axevalla lagt om till temastudier. Ricky basar för Allmän kurs steg 2.

– Temastudier i sig kräver fler möten med kollegor, förut kunde man ju sköta mina ämnen ganska fritt själv. Idag ska jag och en kollega gå igenom hur våra deltagare ligger till med sina kompetenser i historia. Efter det träffas vi åtta lärare som arbetar med temastudier för att jobba vidare med vårt

pågående tema Insikt i mänsklig mångfald.

Med ett livslångt Afrikaintresse ligger mångfaldsfrågor nära.

– Med en engelsk far och en viktoriansk farmor fick jag gratis inblick i den brittiska synen på kolonialhistorien. Idag med tilltagande främlingsfientlighet, is och Buko Haram känns det extra angeläget att lyfta och diskutera mänskliga rättigheter. Många kursdeltagare har dessutom stora historiska kunskapsluckor. I en av grupperna upptäckte vi i höstas att de flesta inte kände till förintelsen. Naturligtvis lade vi då en hel del timmar av tematiden på det.

Ricky slank in på Axevalla av en tillfällighet för tio år sedan.

Mamma hade jobbat med engelska sommarkurser men ville sluta och tipsade skolan om sonen, nyutexaminerad grundskolelärare som med sin engelska bakgrund hade ett fast grepp om det engelska språket, samhället och kulturen.

– Efter ett par år gick jag Lin-

Med en engelsk far och en victoriansk farmor fick Ricky Shorter inblick i den brittiska synen på kolonialhistorien. Så det är inte så konstigt att han bland annat undervisar i både engelska och historia. Foto: Staffan Myrbäck

köpings Universitets distanskurs Folkbildningens idé och utveckling, och då upptäckte jag folkhögskolans möjligheter, flexibilitet och kunskapssyn. Det är ett fantastiskt jobb även om det ibland kan kännas tungt med just den spretighet och mångfald som ju också är den stora charmen med skolformen.

Kanske han till och med, liksom sin företrädare, blir kvar i så där 30 år tror han.

Första morgonpasset före kollegiesammanträdena har Ricky ägnat åt planering av skolans marknadsföring.

– Det är en del av min tjänst så jag ska sätta ihop ett bildspel och presentation av skolan som kan användas vid träffar med arbetsförmedlare och i liknande sammanhang. Dessutom ska jag idag planera för en sommarkurs med både lite undervisning och naturupplevelser för ensamkommande flyktingbarn här på Axevalla. De behöver ju något kul om sommaren också.

Birgitta Tingdal