Page 1

TRENDR APPORT ARBETSPLATSBIOLOGI

MÃ…NGFALDSDESIGN

TEKITUR SAMSKAPANDE

MIKRO-MULTINATIONELLT

WORKPL ACE AND LIFESPACE DESIGN FOR THE DIVERSE DECADE


HJÄRNORNA BAKOM RAPPORTEN För att få de mest spännande insikterna, måste man ofta se bortom den egna bakgården. Inför Kinnarps trendrapport 2015 har vi talat med och träffat ett antal personer som är lika nyfikna på designframtiden som vi är. Vi vill tacka följande personer för att vi har fått ta del av deras tankar. TACK! Ingrid Backman, Designer & Partner, White Architects Jörg Bakschas, Founder & Owner, Headroom Consultants Ulf Boman, Partner & Future strategist, Kairos Future Stefan Brodbeck, Founder, Brodbeck Design Boris Müller, Professor Interaction Design, Fachhochschule Potsdam Sandra Gauer, Change Management Consultant, Founder, Perspectives GmbH Kursty Groves, Author & Workplace Innovation Consultant Susanne Hedin, Ergonomist, Ergonomhuset Cecilia Hertz, Founder & CEO, Umbilical Design Wayne Hemingway, Founder, Hemingway design Jörgen Jedbratt, Senior partner & Advisor, Kairos Future Nina Jobs, Designer James Lawrence, Interior designer, Gensler Louis Lhoest, Partner, Veldhoen + Company Nicklas Lundblad, Director of Public Policy & Government Relations, Google Luca Nichetto, Designer, Luca Nichetto Design Studio Tim Oldman, Founder & CEO, The Leesman Index Petrus Palmér, Co-founder, Form Us With Love Johanna Agerman Ross, Founder & Editor-in-Chief, Disegno Magazine Philip Ross, CEO, UnGroup – Un Work Ola Rune, Architect & Designer, Claesson Koivisto Rune Monika Semkowicz, Interior designer, White Architects Paul Wheeler, Head of Workplace Strategy, Hewlett Packard


INNEHÅLL FÖRORD Ett mångskiftande årtionde kräver mångsidigt tänkande

5

MÅNGFALDSDESIGN Skippa standard-tänket 4G-arbetskraften Rörelsen för designjämställdhet Dynamiken introvert/extrovert Inkluderande design för en mångskiftande värld

7 9 10 11 12 14

ARBETSPLATSBIOLOGI Välbefinnande är det nya gröna Den medvetna arbetsplatsen Bekämpa tekniktrötthet Den mänskliga arbetsplatsen

16 19 20 22 24

TEKITUR Ny teknik förändrar layouten Möten utan gränser Gör den smarta arbetsplatsen smartare

27 29 32 34

SAMSKAPANDE Arbetsplatser mellan tid och rum Den nya designdialogen Att individanpassa eller inte individanpassa Hackerkultur blir craft punk-design

37 39 41 42 44

MIKRO-MULTINATIONELLT Det rörliga arbetslivet Café-medarbetaren Hemkänsla på arbetsplatsen Popup-arbetsplatsen En samverkande gemenskap

47 49 50 52 54 57

DESIGNRESAN SOM VÄNTAR

58


TRENDR APPORT 2015 ETT MÅNGSKIFTANDE ÅRTIONDE KRÄVER MÅNGSIDIGT TÄNKANDE Vi är vid randen av ett stort designskifte, ett skifte som sker på grund av den digitala revolutionen som allt mer genomsyrar våra liv. Faktum är att denna stora omvandling redan pågår för dem som har varit kloka nog att omfamna framtidens teknik – och därmed framtidens design – i sina organisationer, företag, samarbeten och inte minst i sina enskilda arbetsysslor.

Denna ökande öppenhet och samhörighet har skapat ett viktigt fokusområde – mångfald. Det är också det vi behöver koncentrera vårt kreativa tänkande på. För under de kommande tio åren kommer mångfald att bli den pådrivande faktorn i våra arbetsliv. Denna mångfald visar sig bland annat genom ökat kulturellt utbyte, en könsblandad arbetskraft, samarbete mellan introverta och extroverta, så många som fyra generationer som jobbar sida vid sida och genom att individer och företag bedriver samriskprojekt. Vi på Kinnarps tror att förståelse för detta stora skifte, och att ha modet att agera, kan innebära både affärsmöjligheter men också att vi kan förbättra livet på våra arbetsplatser. Vi vill därför dela de möjligheter vi ser med dig eftersom framtiden redan är här. Frågan är nu hur vi alla, tillsammans, kommer att utforma den? Per-Arne Andersson CEO, Kinnarps

lorem ipusum

Dagens värld är hopblandad och mångfacetterad med otydliga gränser och barriärer. Geografi blir ett allt mindre problem. Problemet är istället att hitta talanger och behålla dem, oavsett var de finns. Det analoga och det digitala ses inte längre som motsatser utan som hopflätade element. Dessutom behöver vi förstå våra sinnen och kroppar för att kunna skapa en modern arbetsmiljö.


MÅNGFALDSDESIGN HUR DESIGN MÅSTE

UPPFYLLA MÅNGAS BEHOV


“One size fits all” stämmer inte alls när arbetskraften är mer mångskiftande än någonsin. Nu när gränser – från geografiska till de som rör kön, ålder, fysiska och psykiska olikheter – suddas ut ställs allt högre krav på att företag och organisationer hittar och behåller talanger. Denna utveckling kräver inte bara att riktlinjerna för arbetsplatsen ändras, utan också arkitekturen och möblerna. Design kan både ena och splittra och inkluderade design kommer att bli en avgörande framgångsfaktor för den framtida arbetsmiljön.

8


SKIPPA STANDARD-TÄNKET Modernisera och maximera arbetsplatsen för alla Inom IT är definitionen av standardinställning ”en inställning eller ett alternativ som datorn använder om man inte väljer en annan”. Den övergripande standarden vid våra arbetsplatser har historiskt sett varit den lokalt baserade mannen i 25- till 65-årsåldern. Men nu måste vi aktivt välja en annan grundinställning eller ett annat alternativ för våra arbetsplatser, produkter och koncept för att modernisera och maximera arbetsstyrkan och för att välkomna och anpassa oss efter den nuvarande mångfalden. Vi befinner oss mitt i tre huvudskiften och de kräver alla att vi gör oss av med standardtänket.

Skifte 3: Dynamiken mellan introvert/extrovert Alla har olika sätt att tänka för att finna lösningar och lösa problem. En huvudskillnad är den mellan den introverta och den extroverta personligheten och dagens arbetsplats gör klokt i att tillgodose båda. För att gemensamma mål ska kunna nås behöver både introverta och extroverta trivas.

Mångfaldsdesign

Skifte 1: 4G-arbetskraft Då den digitala tankeekonomin ger bredare och längre karriärer, blir det vanligare med arbetsstyrkor med fyra generationer där både unga och äldre arbetar sida vid sida. Det kommer att vara av största vikt att designa med insikter om hur olika generationer tänker och agerar.

Skifte 2: Rörelsen för designjämställdhet Kvinnor har kommit in – och finns kvar – i yrkeslivet under många år. Strävan efter jämställdhet mellan kvinnor och män är visserligen självklar på den moderna arbetsplatsen, men möjligheterna finns i att fullständigt undersöka eventuella skillnader vad gäller könsstrukturer och könspsykologi för att få reda på hur detta påverkar utformningen av föremål och rum. Att ifrågasätta befintligt design-status quo ur genusperspektiv kommer att bli en drivkraft för att skapa en verkligt inkluderande arbetsmiljö.

→ NU MÅSTE VI AKTIVT VÄLJA EN ANNAN GRUNDINSTÄLLNING ELLER ETT ANNAT ALTERNATIV FÖR VÅRA ARBETSPLATSER. ←

9


4G-ARBETSKRAFTEN Samverkan över generationsgränserna

Mångfaldsdesign

Befolkningspyramiden i västvärlden håller på att vändas uppochned. Vi lever längre, vi arbetar längre och vi har färre barn. Detta innebär att 24-åringen kommer att arbeta tillsammans med 74-åringen. Ny forskning från UK Commission for Employment and Skills (Storbritanniens kommission för sysselsättning och kompetens, UKCES), visar att så kallad 4G-arbetskraft som omfattar fyra generationer blir allt vanligare då människor väntar med pensioneringen tills de är i 70och 80-årsåldern. Men enligt The Chartered Institute of Personnel and Development (CIPD) har två tredjedelar av arbetsgivarna i Storbritannien ingen HR-strategi för att hantera den här åldersmångfalden. Och i USA har termen ”silvertsunami” myntats för att beskriva de möjliga effekterna av den åldrande arbetskraften. Samarbete över generationerna är nu ett måste, men frågan är hur man underlättar detta. Å ena sidan är den äldre generationen mer van vid en viss uppsättning standardmetoder och standardförutsättningar. Å andra sidan är den nya generationer “digitalt infödda”, alltså födda in i en värld där internet redan finns. Dessutom ställer det faktiska åldrande oss inför ett antal såväl fysiska som psykiska utmaningar. Dessa skillnader skapar naturligtvis spänningar – förhoppningsvis kreativa spänningar – och design kan ge stöd i att möjliggöra samarbete över generationerna. För det första kan design ge stöd i överbryggandet av generationsklyftan genom att skapa en arbetsmiljö som är lämplig för både digitalt kunniga nya generation-

10

→ ANSTÄLLDA I OLIKA ÅLDRAR HAR OLIKA FÖRVÄNTNINGAR PÅ VAD SOM UTGÖR GOD DESIGN. UTMANINGEN ÄR ATT HITTA EN MEDELVÄG MED EN DESIGN SOM FUNGERAR FÖR ALLA. EN STOL ÄR FORTFARANDE EN STOL, DET ÄR INTE NÅGON STÖRRE SKILLNAD MELLAN EN STOL IDAG OCH EN STOL FÖR 50 ÅR SEDAN. DESIGNMÖJLIGHETEN HANDLAR MER OM HUR HELA MILJÖN FUNGERAR. ←

OLA RUNE, ARCHITECT & DESIGNER, CLAESSON KOIVISTO RUNE.

er och de som är vana att utföra sina arbetsuppgifter på ett mer analogt sätt, utan att det ena utesluter det andra. Traditionellt är äldre generationer vana att göra en uppgift i taget, medan de yngre kan vara mer benägna att behärska konsten att göra flera saker samtidigt, även om vissa typer av multitasking diskuteras som något negativt för den totala produktiviteten och koncentrationen. För det andra kan arkitekturen och möblerna i arbetsmiljön anpassas till alla åldrar, för att stödja livets olika fysiska och psykologiska skeden. Tricket är att se till allas behov utan att prioritera eller diskriminera någon ålder.


RÖRELSEN FÖR DESIGNJÄMSTÄLLDHET Återskapa arbetsplatsen genom genusperspektiv Redan 2009 angav Boston Consulting Group i rapporten ”The Female Economy” att kvinnor som marknad utgör en större möjlighet än Kina och Indien tillsammans – och det är ett välkänt faktum att kvinnor står för 80–90 % av alla köpbeslut i hemmet. 2009 var dessutom en brytpunkt i historien, då det var året då kvinnor för första gången arbetade lika mycket som män i USA. Tre år tidigare publicerade The Economist data om länder där kvinnor inte arbetade. Datan visade att BNP i dessa länder stagnerade jämfört med länder med mer balanserad arbetskraft. Utöver detta visar studier att företag som leds av kvinnliga VD:ar är mer ekonomiskt framgångsrika i längden. Med andra ord är kvinnor i arbetskraften en positiv utveckling för alla – från individen till världen som helhet. Ändå fortsätter man med standardbesluten inom design och koncept, vilket gör att arbetslivet för kvinnor är problematiskt på ett helt annat sätt än för deras manliga kollegor. I sin bok “Lean in” berättar Facebooks operativa chef Sheryl Sandberg historien om en stressig promenad när hon var gravid. Hon fick då gå från en avlägset belägen parkeringsplats till ett möte på Google. Google införde kort därefter en gravidparkering – anledningen till att det inte hade funnits tidigare var helt enkelt att tanken inte slagit grundarna – och Sandberg frågar sig i boken hur många andra kvinnor som lidit i tysthet och inte velat be om att särbehandlas. Liknande

berättelser kommer fram i historier om affärskvinnor och en gemensam nämnare verkar vara att den långa frånvaron av kvinnor i arbetslivet har skapat en miljö där mäns behov utgör standarden och kvinnor känner behov av att anpassa sig, när det i själva verket är arbetsplatsen som bör anpassas. Vad gäller att vända processen uppochned och utforma koncept med kvinnor i åtanke från början visar det fortfarande relevanta och framgångsrika fallet Volvo YCC – Your Concept Car – vägen. 2004 introducerade Volvo YCC, en bil som designats av kvinnor, för kvinnor. Idag anger Volvo att ett ganska stort antal designfunktioner från YCC har introducerats i kommersiella bilar. Med bilen introducerades ett femtiotal nya funktioner, varav ett tjugotal har satts i produktion. Många av dessa funktioner ligger tekniskt i framkant, till exempel ett bättre växelsystem som hanteras med växlingspaddlar på ratten, automatiskt start/stopp och automatisk parkering. YCC är ett exempel på inkluderande design – utmärkt tänkande ur en ny synvinkel som passar en bredare grupp människor.

Oavsett om det handlar om reserverade parkeringsplatser eller bilfunktioner kommer denna typ av inkluderande design som rör arbetsmiljön att bli vanligare och göra det möjligt för företag att signalera att arbetsplatsen står för jämställdhet.

83% I DEN KREATIVA BRANSCHEN ÄR MÄN

Ett avgörande steg i sin tur mot inkluderande design på arbetsplatsen är att bredda kreativa branschers arbetsplatser redan på ritbordet då andelen män i dessa branscher är 83 %. Att designa med jämställdhet i fokus kommer att bli centralt för alla moderna arbetsplatser.


DYNAMIKEN INTROVERT/ EXTROVERT En tyst arbetsplatsrevolution

Mångfaldsdesign

Psykologins definition av en introvert är en person som kännetecknas av att han eller hon mest bryr sig om sina egna tankar och känslor. Denna personlighetstyp ses ofta som motsatsen till den extroverta som huvudsakligen ägnar sig åt den fysiska och sociala omgivningen. Dessa klassiska definitioner, den blyga introverta och den utåtriktade och sällskapliga extroverta personen, har skapat stereotyper i arbetslivet. Men på senare tid har den introverta fått inte bara erkännande utan också förståelse. Idag definieras inte en god medarbetare som en klassisk extrovert person. Allt fler arbetsplatser välkomnar båda personlighetstyperna och försöker skapa en kultur där båda sätten att tänka uppmuntras. Noterbart är att boken ”Quiet” av Susan Cain har visat hur olika människor är. Introverta behöver ensamhet och tysta vrår där de kan koncentrera sig på sin uppgift, medan extroverta kanske kan koncentrera sig och trivas bättre i ett öppet landskap med prat och social energi. Dagens allmänna gruppmiljöer gynnar framför allt de högljudda och mer socialt säkra, men en alltmer idédriven värld och ökande efterfrågan på många olika kompetenser har lett till att företagen inser att båda typerna behövs. Därför kommer det att bli viktigt att det finns en designlogik som passar både introverta och extroverta. Detta får stöd i en undersökning av Leesman där skrivbordsbaserat och individuellt fokuserat arbete rankas som den viktigaste aktiviteten i en undersökningsbas av 70 000 personer.

→ EN SAK SOM VI HAR DISKUTERAT MYCKET INOM FÖRETAGET ÄR ATT VI ÄR ETT INTROVERT FÖRETAG. IDAG HANDLAR DET OM DE INTROVERTAS ÅTERKOMST. SUSAN CAIN PEKAR PÅ DET FAKTUM ATT DE EXTROVERTA HAR TAGIT ÖVER MÅNGA MODERNA ARBETSPLATSER. DE HAR OMVANDLATS TILL ÖPPNA RUM DÄR SAMARBETE INTE ANSES KUNNA VÄXA FRAM UR AVSKILDHET. DET STÅR HELT KLART ATT EN STOR DEL AV ARBETSSTYRKAN VERKLIGEN LÄNGTAR EFTER AVSKILDHET. LÄNGTAR EFTER MÖJLIGHETEN ATT FÅ VARA

Att introverta blir allt viktigare – eller att människor som behöver fokusera på uppgifter på annat vis än enligt den extroverta normen uppmärksammas – är en central aspekt jämfört med den tidigare trenden med öppna kontorslandskap. Marknaden för möbler har bemött detta genom att erbjuda allt mer avancerade akustiska produkter. De har visserligen fungerat väl men de har inte nödvändigtvis löst mångfaldsproblemen, vilket bara inkluderande design kommer att göra.

12

ENSAM. ATT SITTA OCH TÄNKA OCH LÄSA OCH FÅ TID FÖR DEN EGNA KREATIVITETEN ETT TAG INNAN MAN DELAR DEN MED ANDRA, SAMARBETAR OCH DELTAR I PROJEKT. ←

NICKLAS LUNDBLAD, DIRECTOR OF PUBLIC POLICY & GOVERNMENT RELATIONS, GOOGLE.


→ DESIGN HANDLAR INTE BARA OM ATT SKAPA PRODUKTER ELLER ATT GE OBJEKT FORM – UTAN OCKSÅ OM ETT SÄTT ATT TÄNKA. DET ÄR ETT SÄTT ATT ORGANISERA SIN DAG ELLER HUR MAN TAR SIG FRÅN A TILL B. DESIGN FOKUSERAR NU MINDRE PÅ ATT SKAPA FYSISKA PRODUKTER OCH MER PÅ ATT FÅ DE PRODUKTER DU HAR ATT FUNGERA BÄTTRE. ←

JOHANNA AGERMAN ROSS, FOUNDER & EDITOR-IN-CHIEF, DISEGNO MAGAZINE.

Mångfaldsdesign

IDAG DEFINIERAS INTE EN GOD MEDARBETARE SOM EN KLASSISK EXTROVERT PERSON.

13


INKLUDERANDE DESIGN FÖR EN MÅNGSKIFTANDE VÄRLD Dessa tre huvudskiften – 4G-arbetskraften, rörelsen för designjämställdhet och dynamiken mellan introvert/extrovert – i kombination med en mer global arbetskraft skapar behov av den redan nämnda inkluderande designen. Inkluderande design är enligt forsknings- och utvecklingscentret IDRC vid OCAD University: design som tar hänsyn till den fulla bredden av mänsklig mångfald vad gäller förmåga, språk, kultur, kön, ålder och andra typer av mänskliga skillnader. Enligt data från Leesman känner bara 54 % av över 70 000 personer att den egna arbetsplatsens design får dem att arbeta produktivt, vilket är ett tydligt tecken på att tiden är mer än mogen för att börja designa på ett smartare sätt för de många. Insikt om och accepterande av behovet av inkluderande design är ett första steg och att genomföra den är nästa – och det är detta genomförande som kommer att skapa en mångskiftande och därmed mer innovativ, produktiv och hållbar arbetsplats.

lorem ipusum

På Kinnarps tror vi att en inkluderande designstrategi ger många affärsmöjligheter och att designa för mångfald kan uppnås genom att troget följa dessa principer:

PRINCIP 1 Designa för enkel, intuitiv användning. Skapa tilltalande upplevelser för användarna utan att de hela tiden behöver titta i bruksanvisningen.

PRINCIP 3 Vara empatisk. Gå i någon annans skor. Olika människor har olika upplevelse av produkten – försök att se saker och ting ur deras perspektiv.

PRINCIP 2 Ta hänsyn till ytterkanterna, inte bara mitten, av befolkningskurvan. Inkludera så långt det är möjligt ålder, kön och förmåga utan begränsningar.

PRINCIP 4 Ergonomi är såväl känslomässig som funktionell. Vad människor har för känsla för produkten är lika viktigt som hur väl den fungerar.


PRINCIP 5 Designa för flexibel användning. Allt hänger ihop, så designa med tanke på mångsidighet.

PRINCIP 6 Fortsätt att låta god design var god design, oavsett ovanstående principer. Gör attraktiv estetik till ett kärnvärde, så att användare inte stigmatiseras.

lorem ipusum

CAPELLA – EN STOL DESIGNAD FÖR INTUITION En stol är aldrig bara en stol. Och man kan sitta på ett oräkneligt antal sätt. Kraven på dagens moderna arbetsplatser är höga och en arbetsstol ska vara användarvänlig, ha de senaste ergonomiska egenskaperna och vara bekväm och hållbar. I denna trendrapport talar vi om vikten av inkluderande design, vilket för oss är en övergripande designstrategi. Därför vill vi presentera den nya Capella-serien som har utformats med en inkluderande designmetod för att möta kraven från en bredare arbetsstyrka. I Kinnarps principer för inkluderande design, står princip nr1 för att “Designa för enkel och intuitiv användning”. Intuitiv produktdesign är också Capellas kärna, där ett av stolens huvudelement är placeringen av reglage. Denna reglageplacering har gjorts för att skapa en sekventiell och intuitiv hantering, och konstruktionen har utvecklats tillsammans med en ledande expert på området, professor Anna-Lisa Osvalder från Chalmers i Göteborg. Denna typ av intuitiv design förbättrar inte bara den totala sittupplevelsen, utan gör stolen flexibel och väl lämpad för verksamhetsbaserade arbetsplatser där stolen används av olika personer.

15


ARBETSPLATSBIOLOGI HUR ARBETSMILJÖN ANPASSAS EFTER BÅDE KROPP OCH SJÄL


Hälsa är rikedom, sägs det. Idag ses våra mångskiftande intellektuella förmågor som lika viktiga som våra fysiska behov på arbetsplatsen. Psykologisk forskning visar att vårt sinne tar lika stor plats som våra kroppar när det gäller designutveckling och ger en rad möjligheter att skapa en såväl hälsosam som effektiv miljö.

18


VÄLBEFINNANDE ÄR DET NYA GRÖNA Psykologiskt hållbara arbetsmiljöer gynnar samhällsekonomin Den moderna arbetsplatsen består av många olika delar och skiljer sig mycket från gamla uppfattningar om hur arbetsplatsen ska fungera. Idag visar det sig att ett mjukare förhållningssätt, där psykologiska och kulturella aspekter tas mer på allvar, har positiv inverkan på företagens produktion, innovation och ekonomiska resultat, och ger positiva effekter på samhällets ekonomi i stort.

→ I VÅR MOTIVATION ATT SKAPA, FINNA NYA

Arbetsplatsbiologi

stått. Ny demografi i kombination med arbetstid som tillbringas utanför kontoret, medarbetare över hela världen och mer projektbaserade arbetsformer medför många utmaningar, särskilt för designavdelningen, när det gäller att skapa välbefinnande för de anställda. Inredningsarkitekter måste förstå användarnas många olika sätt att tänka och vara för att kunna skapa en mängd olika utrymmen. Att förstå att stora tänkare inte tänker på samma sätt – och inte arbetar på samma sätt – är grunden för framtidens arbetsplats.

VÄGAR OCH ÄNDRA VÅRT ARBETSSÄTT – OCH SÄTT ATT LEVA – MÅSTE VI VARA NOGGRANNA MED ATT INTE VARA FÖR SNABBA MED TANKE PÅ VÅR FÖRMÅGA ATT ANPASSA OSS TILL DESSA OLIKA FÖRÄNDRINGAR. ←

DESIGNMÖJLIGHETER SANDRA GAUER, CHANGE MANAGEMENT CONSULTANT, FOUNDER, PERSPECTIVES GMBH.

Hållbarhet inom företagskulturen har utvecklats till att få större betydelse och har utvidgats till att omfatta, och vara sammanflätad med, både den fysiska och psykiska hälsan hos de anställda. Enkelt uttryckt är välbefinnande det nya gröna och att se till att vi håller längre i arbetslivet – och därmed också under hela våra liv – är en strategisk utmaning, inte minst för de som ansvarar för designbeslut. Exempelvis skulle att ta ställning för längre livslängd för anställda kunna vara att investera i höj- och sänkbara skrivbord, eftersom forskning visar att hälsan förbättras av att man står upp och inte sitter stilla under alla dessa långa timmar. Samma slags designbeslut tas nu ur psykologisk synvinkel – genom att exempelvis skapa olika stämningar i olika utrymmen med hjälp av belysning och ljud. En av drivkrafterna bakom denna strävan efter välbefinnande på arbetsplatsen är det faktum att demografin förändras och olika behov och förväntningar har upp-

STIMULERA TILL RÖRELSE GENOM DESIGN Fysisk rörelse kan hålla hjärnan mer aktiv och inredning kan utformas för att uppmuntra människor att inte bara sitta still på ett och samma ställe. Man kan designa arbetsplatser som aktivt får användarna att förflytta sig runt genom att placera faciliteter i olika utrymmen. BESTÄM RÄTT STÄMNING FÖR UPPGIFTEN En rörlig arbetsmiljö kommer skapa en mängd olika platser för en rad olika användarbehov. Ett område kan vara tyst med svag omgivande belysning, dämpade färger och belysning för individuella uppgifter, medan ett annat kan vara ljust och luftigt med skrikig konst eller musik i bakgrunden. Olika individer kommer att finna dessa utrymmen lämpliga för olika uppgifter.

19


DEN MEDVETNA ARBETSPLATSEN Medveten design där valfrihet råder

Arbetsplatsbiologi

I takt med att regeringar och hälsovårdsmyndigheter ser den verkliga kostnaden för till exempel övervikt, rökning och alkoholmissbruk stiftas lagar för att motverka det negativa utfallet av ohälsosamma vanor. Nu följer den privata och den offentliga sektorn efter och genomför positiva förändringar för de anställda på både fysiologisk och psykologisk nivå. Vägen framåt är att öppna upp för valmöjligheter, med insikten att design som utgår ifrån valfrihet är det bästa sättet att värna vårt sinne. Detta nya företagsperspektiv ser bortom fysisk ergonomi och undersöker områden som hur design kan skapa utrymmen som upplevs mer eller mindre stressande att befinna sig i, eftersom brister inom detta område kan leda till fysiska symptom och därmed ekonomisk förlust för alla inblandade. Exempelvis har studier i Skandinavien visat att kontorsmiljön går att koppla till fysiska krämpor, mätt utifrån antal sjukskrivningsdagar som en mängd olika företag och branscher har registrerat. De psykologiska aspekterna av arbetsplatsutformning, snarare än de fysiologiska, skulle

DESIGNMÖJLIGHETER

mycket väl kunna vara mycket viktigare än vad någon kunde tro. Men hur skapar vi en arbetsplats ur psykologiskt perspektiv? Vad behöver vi exempelvis när det gäller visuell och akustisk avskildhet för att verkligen kunna fokusera? För att besvara dessa frågor genomförs forskning genom att undersöka hur mycket distraktion människor kan hantera och fortfarande vara produktiva samt hur element som ljus och närhet till andra människor påverkar effektiviteten. Området närhet undersöks särskilt för att helt förstå hur vi agerar och reagerar på objekt och människor i vår omgivning. Ända sedan publiceringen av ”Effect of the self-schema on perception of space at work”, där man i undersökningen knöt ihop design och psykologi på arbetsplatsen och föreslog en teoretisk modell i vilken man kopplade ihop uppfattning av miljön, arbetsglädje och självkänsla, har designtänkande spirat utifrån denna växande grund för en mer psykologiskt sund arbetsplats. Sammantaget kommer design för att såväl förstärka identitet och självkänsla som öka samhörighet och samband med organisationen att tillämpas i framtiden. Psykologisk ergonomi är ett nytt forskningsfält vad gäller arbetsplatsdesign, och ta hänsyn till de olika personlighetstyperna på arbetsplatsen har visat sig vara en framgångsrik strategi för välbefinnande.

LÅT MÄNNISKORNA VÄLJA Först definieras de olika typerna av interaktion för att kunna definiera dessas dynamik. Sedan erbjuds människor valfrihet att skapa egna kombinationer av interaktioner och miljöer. Utmaningen är inte att designa för en enda sak utan att designa för valfrihet för användaren.

→ JU MER VI GER MÄNNISKOR MÖJLIGHET ATT

ARBETA MED HUR HJÄRNAN FUNGERAR

PRESTERA VÄL. DET ÄR ALLTID FRÅGA OM

För framtida arbetsplatser måste vi, för att stödja personalen, fullt ut beakta aktuell forskning som ger insikter i hur hjärnan fungerar och vilken effekt vår miljö har på den.

EN BALANS. OLIKA MÄNNISKOR HAR OLIKA

VÄLJA OCH JU BÄTTRE VALMÖJLIGHETERNA ÄR, DESTO MER ORGANISKT KOMMER MÄNNISKOR ATT HITTA SINA SÄTT ATT

BEHOV EFTERSOM VI ÄR OLIKA. ←

LOUIS LHOEST, PARTNER, VELDHOEN + COMPANY.

20


KAN ETT SKRIVBORD DEFINIERA ETT ARBETSPLATSDECENNIUM? 1989 var inte bara slutet på ett årtionde som kanske var mest minnesvärt för affärer och yuppies, det var också starten för en tid då arbetsmiljön fick ett allt större utrymme i organisationers medvetanden. Det var också då som resultatet av ett forsknings- och utvecklingsprojekt som bedrevs av Kinnarps och Fagerhult – Decade-projektet – presenterades. Det viktiga för Kinnarps var att utveckla en möbel som gjorde det möjligt att växla mellan arbetsplatser och arbetsställningar flera gånger dagligen. Detta mål bestämdes med insikten att trenden för kontorsdesign fram till dess hade varit att sträva efter att skapa arbetsplatser som var så kompakta att man aldrig behövde ställa sig upp eller lämna dem under hela dagen. Att det skulle kunna få negativa konsekvenser för hälsan att sitta stilla – numera grundläggande för designtänkande – var helt nytt på den tiden. Därför var den viktigaste nyheten i Decade ett skrivbord som kunde höjas och sänkas efter behag. Det tog tolv sekunder att höja skrivbordet – först med hjälp av manuell vev och senare med elmotor – till den högsta höjden, 117 cm. Och det kunde man göra med 120 kilo på bordet – vilket tydligt visar att våra datorer har blivit mycket lättare sedan dess. Nu kunde människor välja om de ville sitta eller stå upp, och utvecklingen mot att skapa en mer hållbart hälsosam arbetsplats hade tagit ett stort kliv framåt.

Arbetsplatsbiologi

Idag har Decade-projektet blivit en del av Kinnarps historia som en klassisk milstolpe. Decade banade väg för skrivbord som kunde ställas in i höjdled och bättre hälsa på kontor runt om i världen.

→ IDAG ÄR DET SJÄLVKLART ATT ETT BORDSSORTIMENT INBEGRIPER MODELLER SOM KAN HÖJAS OCH SÄNKAS. ANNAT VAR DET FÖR 25 ÅR SEDAN, NÄR KINNARPS SOM PIONJÄRER LANSERADE DET FÖRSTA HÖJ- OCH SÄNKBARA BORDET. DÅ VAR DET EN REVOLUTIONERANDE SATSNING, NÅGOT NYTT SOM IFRÅGASATTES AV MÅNGA. ←

ELISABETH SLUNGE, BRAND RANGE DESIGN DIRECTOR, KINNARPS.

Bordsserien Decade lanserades redan 1989 och var banbrytande för att det gick att höja och sänka. Idag är höj- och sänkbara arbetsbord en självklarhet.

21


BEKÄMPA TEKNIKTRÖTTHET

→ VI BEHÖVER HITTA ETT SÄTT ATT FOKUSERA UTAN DISTRAKTIONER – DET ÄR INGEN MENING ATT GÅ IN I ETT SLUTET RUM FÖR ATT FOKUSERA PÅ EN UPPGIFT OCH TA

Arbetsplatsbiologi

MED SIG TELEFONEN. BETEENDEN ÄR NYCKELN HÄR, MEN ARBETSMILJÖN BÖR UPPMUNTRA OCH STÖDJA DESSA PÅ ETT BÄTTRE SÄTT. ←

Att vilja använda arbetsplatsen, inte fly från den En viktig sak att beakta i en hållbar arbetsmiljö är att lära sig att styra tekniken i vår omgivning. Sättet på vilket de digitala verktygen genomsyrar våra liv uppfattas inte alltid som något positivt. Genom att vara ständigt uppkopplad kan meddelandena vi får genom våra smarta apparater blir påträngande och innebära en störning för den biologiska klockan, särskilt vad gäller våra sömncykler och vår förmåga att koncentrera oss. Tekniken har visat sig vara beroendeframkallande, och utan kontroll kan vi uppleva så kallad tekniktrötthet då våra hjärnor aldrig vilar. Det är den här mer beroendeframkallande aspekten av tekniken som kanske är kärnan i utmaningen att balansera arbetsliv och privatliv, eftersom våra inkorgar alltid finns med oss via våra smarta telefoner och bärbara datorer. I Skandinavien är tekniktrötthet ett

22

LOUIS LHOEST, PARTNER, VELDHOEN + COMPANY. problem som har behandlats på många sätt. Exempelvis lanserade Sveriges största teleoperatör TeliaSonera 2011 ett kostnadsfritt nedladdningsbart program som gjorde det möjligt för kunderna att inaktivera internet under en viss tidsperiod. TeliaSonera har också inrättat internetfria zoner på flera offentliga platser i Sverige under semestertid. På global nivå finns det en mängd mobilappar för välbefinnande med olika funktioner, allt från meditationshjälp till att göra så att alla andra appar stängs av för att skapa den enskildhet och ro vi tycks söka. Tekniktrötthet skapar inte bara spänningar mellan privat- och arbetslivet – att alltid vara omgiven av teknik är ett problem också för den som har tydligt avgränsade arbetstider. Popup-meddelanden om ny e-post, snabbmeddelanden, appar

för smarta telefoner och sociala medier är alla distraktioner som hindrar oss från att koncentrera oss på enstaka uppgifter och avbryter oss under möten. Överraskande nog lider också IT- och interneteliten av detta problem, inte bara den vanliga teknikanvändaren. På till exempel Google har en kultur utvecklats där möten anges som fria från bärbara datorer eller inte, och handskrivna anteckningar föredras framför digitalt antecknande. Insikten att tekniktrötthet i själva verket är ett mycket verkligt problem med mycket verkliga konsekvenser och utgör ett problem som är svårt att bemästra, har kanske varit en viktig faktor för de arbetsgivare som börjar skapa arbetsplatser där tekniken är mindre synlig och designvalen påverkas av heminredning. Denna trend handlar dock inte


DESIGNMÖJLIGHETER TA TILLBAKA DET ANALOGA Inom design bör man se det digitala och det analoga som lika värdefullt och att båda behövs för en fungerande arbetsplats. Byggnader kan ha teknikfria utrymmen där människor kan ha möten eller arbeta tyst utan digitala avbrott, och utformningen av dessa utrymmen kan uppmuntra till analoga aktiviteter som att skissa och skriva på papper och att läsa böcker. SKAPA EN KÄNSLA GENOM HUR SAKER SER UT OCH KÄNNS Att designa produkter med hjälp av olika material och form som kommunicerar antingen en analog eller digital funktion, kan hjäpa våra sinnen att lättare förstå denna funktion. Högteknologiska objekt kan ha en högteknologisk känsla – lågteknologiska objekt bör kännas naturliga och enkla.

lorem ipusum

om att avvisa det digitala till förmån för det analoga, utan om att förstå att arbetsrytmen behöver en kombination av metoder och miljöer som passar för olika typer av tankeprocesser. I framtiden kommer arbetsplatsdesign att skapa en balans mellan produkter och miljöer, vilket leder till en mer heterogen arbetsplats för mindre tekniktrötthet.

→ JAG TAR INTE LÄNGRE MED MIG DATORER TILL MÖTEN. JAG TAR MED MIG ANTECKNINGSBÖCKER. JAG TYCKER ATT ANTECKNINGSBOKEN OCH KÄNSLAN AV ATT SKRIVA ANTECKNINGAR MED PENNA INSPIRERAR TILL EN ANNAN KOGNITIV STIL ÄN ATT KNACKA LOSS PÅ ETT TANGENTBORD. JAG UPPTÄCKTE ATT DET GÄLLER FÖR NÄSTAN ALLA PÅ GOOGLE. ← NICKLAS LUNDBLAD, DIRECTOR OF PUBLIC POLICY & GOVERNMENT RELATIONS, GOOGLE.

23


VI ÄR MÄNNISKOR – OCH VI BEHÖVER VÅRA SOCIALA KNYTPUNKTER DEN MÄNSKLIGA ARBETSPLATSEN ENSAMHET

21% av dagens unga människor anger ensamhet som ett av sina största problem

Då företagen i allt större utsträckning låter de anställda arbeta på ett mer flexibelt sätt tack vara de nya digitala verktygen, blir en styrd arbetsplatsdesign irrelevant ur många aspekter. Numera är en av arbetsmiljöns viktigaste uppgifter att tillhandahålla en miljö som ger stöd och styrning i de uppgifter individerna utför. Det krävs en designstrategi som sätter människan i centrum och som gör det möjligt för individer att bestämma det bästa sättet att uppnå sina mål. Dessutom behöver man ta hänsyn till de psykologiska aspekterna. Kontoret har alltid varit en viktig mötesplats i människors liv. Det kommer också, om de utformas på rätt sätt, att förbli en plats där vi samlas för att skapa samverkan, där vi är en del av en arbetsgrupp, känner oss hemma och har ett mänskligt sammanhang. I en tid när vi arbetar överallt och var som helst

24

är kontoren fortfarande nav för företagets kultur. Arbetet som ett socialt nav blir viktigt för att värna en välmående personal. Det gäller särskilt yngre personer, då 21 % av alla unga människor i åldern 18–24 anger ensamhet som ett av sina största problem. Att känna sig hemma, med de artefakter som definierar gruppen, är viktigt och leder till att spelregler etableras och att kulturen blomstrar. Det gäller att kunna möjliggöra det naturliga idé och tankeflödet för att få organisationen att växa. Då arbetsplatser blir platser dit människor kommer när de har behov av eller känner för det, samtidigt som gränsen mellan arbetsliv och familjeliv suddas ut, är det onödigt om arbetsplatsen inger en klinisk, maskinliknande känsla. Om människor kan arbeta effektivt hemma, på hotell och på caféer är det naturligt att kontoret ska ha


liknande element. Det handlar dock inte om att kontoret ska flytta in i människors hem. Snarare är det så att kontor imiterar café- och loungemiljöer, som i sin tur inspireras av inredningen i hemmiljöer – komplett med designtankar och designidéer som rör estetiken. För att arbetsplatser ska vara kreativa och produktiva behöver de konkurrera med den komfort det innebär att arbeta hemifrån och därför bli allt mindre kliniska och ha fokus på välbefinnande.

→ VAD SOM INTE FÖRÄNDRAS, I MOTSATS TILL VAD MÅNGA

En annan aspekt av att göra kontoret mer mänskligt är att se till att arbetsflödet optimeras på ett hållbart sätt genom att i designval beakta mänskliga sinnen som känsel, syn, hörsel, lukt och kanske till och med smak. Denna typ av inredning kan också stärka gruppkänslan, som idag håller på att bli varumärkens och företagens verkliga värde. Vi-känslan är och förblir viktig. Vi kommer till arbetet för att vara en del av en gemenskap och allt mindre för att bara producera. Det som motiverar oss är något som måste vara levande på arbetsplatsen. Och människor jobbar trots allt

WAYNE HEMINGWAY, FOUNDER, HEMINGWAY DESIGN.

MÄNNISKOR TROR, ÄR MYTEN OM ATT ALLA VILL ARBETA HEMMA OCH ATT KONTORET ÄR ETT OMODERNT KONCEPT. FOLK KANSKE INTE VILL VARA PÅ KONTORET FEM DAGAR I VECKAN, MEN DE VILL VERKLIGEN VARA DÄR OFTARE ÄN DE INTE VILL VARA DÄR OCH KÄNNA ATT DE HÖR HEMMA DÄR. DET ÄR FRÅGA OM ATT FÅ EN BALANS MELLAN ATT KUNNA ARBETA VAR SOM HELST, VILKET ÄR BONUSEN MED MODERN TEKNIK, MEN INTE FÖRLORA FÖRMÅGAN ATT SITTA OCH HA KUL OCH PRATA FYSISKT. ←

Med andra ord verkar Peter Druckers berömda uttalande ”kultur äter strategi till frukost” stämma. Den sociala kontext som skapas på ett kontor är starkt beroende av dess design. För att skapa en levande företagskultur behövs ett socialt

motiv för inredning, från gemensamt utvald konst till individuella val. Bästa sättet att skapa en kultur är att göra arbetsplatsen till mer än en arbetsplats - till en plats för arbete som anpassats efter den mänskliga naturen. Och det är så vi kan skapa en bättre balans mellan arbete och livet som helhet, där livet på jobbet och livet hemma är olika saker men ändå är hopkopplade på ett sunt och flexibelt sätt.

DESIGNMÖJLIGHETER ETT NYTT DESIGNMANTRA För en ny heterogen arbetsplats kan man designa möbler som passar lika bra på kontoret som hemma. Mantrat för alla som designar möbler borde vara ”skulle du vilja ha det här i ditt hem?”

25

Arbetsplatsbiologi

fortfarande på sina arbetsplatser. Siffror från Leesman med över 70 000 respondenter visar att endast 17 % arbetar hemifrån.


TEKITUR HUR A N A L O G OCH D I G I T A L ARKITEKTUR SKAPAR DEN NYA ARBETSPLATSEN


Samspel mellan arkitektur och teknik (tekitur) är den främsta drivkraften i nästa stora designskifte. Digitala lösningar för att arbeta smartare finns redan, vilket gör dem som utnyttjar dessa möjligheter till det kommande mångfaldsdecenniets vinnare. Vi lever i tekiturens tidsålder och att designa arbetsplatser som är anpassade efter människan, inte hårdvaran, är nyckeln till framtidens arbetsmiljö.

28


NY TEKNIK FÖRÄNDRAR LAYOUTEN Från teknikdriven arbetsplatsdesign till designdriven teknik på arbetsplatsen

→ OM DU TITTAR PÅ EN IÖGONFALLANDE BYGGNAD SOM ONE CANADA WATER BUILDING I LONDON SKA DU TITTA EXTRA NOGA PÅ FÖNSTERPOSTINTERVALLET. FÖNSTERPOSTINTERVALLET AVGÖR HUR

Tekniken i våra liv har tidigare krävt att vi använder och äger fysisk hårdvara. Och tekniken har förändrat hur vi arbetar och lever genom arkitekturen vi bygger runt den. Till exempel har tevens intåg och existens i våra hem förändrat vår hemarkitektur och hemdesign för att passa dess utrymmeskrav. Först gömdes den i möbler och sedan skapade vi möbler, nästan altare, för att placera den i centrum. Nu har teven blivit en tunn, diskret skärm på väggen.

I framtiden kommer företagens arbetsplatser att se helt annorlunda ut än tidigare och också fungera på helt annat sätt. Ny teknik kommer att göra den traditionella designen och estetiken som vi vant oss vid de senaste 50 åren helt förlegad. Det som organisationer måste ta hänsyn till för att de anställda ska vara produktiva har förändrats – och utformningen av det vi kallar ett kontor måste förändras radikalt för bemöta denna utveckling.

DET HAR BESTÄMTS UTIFRÅN STORLEKEN PÅ EN ARBETSSTATION OCH ARBETSSTATIONENS STORLEK HAR BESTÄMTS UTIFRÅN BEHOVET AV ATT SÄTTA EN PC-SKÄRM ELLER BÄRBAR DATOR PÅ DEN. JAG TROR ATT VI KOMMER ATT FÅ MYCKET MER FRIHET I HUR VI DESIGNAR I FRAMTIDEN, OAVSETT OM DET HANDLAR OM ARKITEKTUR ELLER MÖBLER ELLER OM DET HANDLAR OM ATT ÅTERSKAPA OCH ÅTERUPPRÄTTA ARBETSPROCESSER ELLER FÖRSÖRJNINGSKEDJOR. ←

PAUL WHEELER, HEAD OF WORKPLACE STRATEGY, HEWLETT PACKARD.

I FRAMTIDEN KOMMER FÖRETAGENS ARBETSPLATSER SE HELT ANNORLUNDA UT.

29

Tekitur

Men till skillnad från hemdesignen har kontorsdesignen fungerat mer som datorhårdvara. Uppenbara exempel är panelsystemen på 80- och 90-talen och hörnarbetsbordet som utformades för att klara CRT-bildskärmarnas djup. Mindre uppenbara är likheterna mellan IT-infrastruktur och kontorslayout och likheten med den formella inredningsstilen och formen på de datorer och de kretskort som fanns där.

DEN JÄTTELIKA BYGGNADEN SER UT, FÖR


Vad gäller arkitektur betyder detta att vara öppen för många olika arbetsplatslösningar. Förr ställde tekniken dominerande designkrav på arbetsplatsen, men i dag finns det fler alternativ där estetik och digitala verktyg kan vara i harmoni med varandra. Arbetsplatsen inspireras nu också av hemmiljön i högre grad, och företag kan skapa egna designkrav snarare än att låta tekniken styra utformningen. Faktum är att tekniken tidigare styrde designen på arbetsplatsen, och en blekare version hamnade i våra hem. Nu ser vi att tekniktillgängligheten

i hemmiljön, och också dess design, gör sitt intåg på arbetsplatsen. Med andra ord: vi är nu fria att välja inredningsarkitektur utifrån teknikdesign snarare än teknikkrav.

Tekitur

På individuell nivå är en av dessa förändringar att de anställda kommer att ha allt större förväntningar inte bara på hur deras arbetsplatser ser ut och känns, utan också på den teknik de kan använda i sitt arbete, eftersom det finns fler alternativ än någonsin tidigare. För att uppfylla dessa växande förväntningar har vissa företag släppt kontrollen över anställdas teknik, vilket gett upphov till trenden att ta med sin egen enhet (Bring Your Own Device, BYOD) – som innebär att de anställda får använda vilka digitala medel som helst som krävs för att få jobbet gjort och till och med får en budget för att köpa sin egen enhet.

Teknikkrav och design:

ETT TALANDE EXEMPEL FRÅN HEMMETS VÄRLD För att se in i framtiden behöver man ibland ta sig en titt på det förflutna. När televisionen först dök upp i människors hem på 1950-talet var de förklädda till vanliga möbler, ibland med extrauppgiften att fungera som barskåp eller skänk. I takt med att vi blev mer vana vid tekniken i hemmet, fick produkterna vi köpte – och strävade efter att köpa – ett helt eget formspråk. Snarare än att vara dold i vardagsrummet, blev teven istället rummets fokuspunkt med en soffgrupp arrangerad runt den. Vardagsrummets funktion förändrades liksom utformningen av TV-apparaten, vilken i början av 70-talet började anta nya former, vara svart, fyrkantig och skamlöst påträngande. På 80-talet blev tevens fjärrkontroll hushållets härskarstav – ju fler knappar och funktioner, desto bättre. Men i takt med att skärmarna bantades ned byggdes de in i väggarna, och nu föredrar vi några få knappar på våra enheter för att styra allt. På samma sätt har arbetsplatsdesign utvecklats runt den hårdvara som möjliggjorde tekniken. Nu har mindre blivit mer igen på den digitala fronten, och ju mer avancerad tekniken är, desto enklare verkar den vara designmässigt – i hemmen och på arbetsplatserna.

30


lorem ipusum

DESIGNMÖJLIGHETER SLÄPP ARBETSPLATSEN FRI!

→ I VÅR DIGITALISERADE OCH GLOBALISERADE TID ÄR ARBETSPLATSEN ETT

Arbetsplatsarkitektur kommer att få större frihet och inte längre baseras på så rigida kriterier som storleken på golvplattor, belysningsnivåer, luftkonditionering och datakablar.

AV DE MEST SPÄNNANDE OMRÅDENA UR

ÅT SIDAN MED IT-HÅRDVARA

ARKITEKTURPERSPEKTIV. ARBETE OCH

Man kan närma sig design av arbetsplatsinredning på nya sätt och basera den helt på det arbete människor utför och hur vi interagerar, utan att begränsas av krav som ställs utifrån IT-hårdvara och infrastruktur.

LIV VÄVS SAMMAN SOM ALDRIG FÖRR, OCH GEMENSKAPERNA INOM ARKITEKTUR, DESIGN OCH TEKNIK – DÄR SÅVÄL ENSKILDA FÖRETAG SOM STORA KONCERNER – MÅSTE SAMARBETA FÖR ATT SKAPA BÄSTA MÖJLIGA ARBETSMILJÖ.←

JACOB SAHLQVIST,CHAIR, SWEDISH ASSOCIATION OF ARCHITECTS.

GE ARBETSPLATSEN EN TEKNIKMAKEOVER Den klassiska ”kontorslooken”, som i stort har haft teknik- och ledningsstrukturer som pådrivande faktorer, har blivit föråldrad. Produkter avsedda för arbetsmiljön behöver inte ha en annan estetik än de som är designade för hotell, restauranger, barer och hem.

31


Image: Boris Müller

→F FÖ FÖRETAG ÖR Ö RE RET R ETA E ET TAG TA T AG A G FÅR FÅ ÅR Å R UT ALLT MER AV VÄ VÄRDE FRÅN DATAUTVINNIN NG N G OCH OC OC CH HF FÖR FÖ ÖR Ö RSTÅEL RS R S TÅEL ÅELSE AV DESS MÖNSTER. MÖ NING FÖRSTÅELSE SÄTTET DU GÖR DET ET ETT TT T TA T A PÅ PÅ ÄR Ä R GEN G ENOM EN N OM V VISUALISERIN VILKET ÄR OERHÖRT DETTA GENOM VISUALISERING, VIKT IKTI IIKT KT K TIGT TI T T.. FRÅGAN T FR RÅ R ÅG GA G AN A N ÄR Ä VILKA V U VIKTIGT. SLAGS UTRYMMEN DU KAN SKA SK S AP PA A?? OCH A OC O CH C H HUR H KA AN A N DU D SKAPA DEM D SKAPA? KAN PÅ ETT SÄTT SOM HJÄLP H HJÄ JÄ ÄLP ÄL Ä LPE L PE ER R MÄNNISKOR MÄNN M ÄNN NISKO N KOR ATT DEBATTERA KO DEBATTE HJÄLPER OCH DISKUTERA OC O CH C H IIN NT N TE T EB BARA AV VARA MOTTAGARE A VA OCH INTE AV INFORMATION? DEN ENS NS SK S K IL LD L DA D A PRESENTATIONENS PRE P RESENTAT RE TATIONENS DIKTATUR, TAT DIKT ENSKILDA DÄR SKÄRMEN SÅ ATT TS SÄ ÄG Ä GA G AS SK KRIKER K RIKER TILL T D SÄGA SKRIKER DIG OCH DET INTE FINNS NÅGON INT NT TE T ER E RA R AKT A KT TIIIV T VITET, ÄR OINTRESSANT. DET SOM ÄR INTRESV INTERAKTIVITET, SA AN A N T ÄR NT Ä R NÄR N SANT DU KAN INTERAGERA MED INFORMATION PÅ OL O LIK L LI IK IK KA A SÄTT SÄ S ÄTT Ä T OCH HO OM OLIKA OMFORMA DEN. AT ATT DESIGNA INTERAKTIVA MIL M MI ILJ IL LJ JÖ ÖER Ö ÖE ER DÄR E D DÄ ÄR DU KAN GÖRA DETTA PÅ ETT BRA SÄTT ÄR Ä MILJÖER MY MY YCK YC CKET C CK KET SVÅRT. SVÅRT RT. ← RT MYCKET

NICKLAS LUNDBLAD, DIRECTOR OF PUBLIC POLICY AND GOVERNMENT RELATIONS, GOOGLE. R

MÖTEN UTAN GRÄNSER Skapa visualiseringsutrymmen och samarbetsplatser Arbete har alltid kretsat kring människor och mötet mellan olika människors tankar. Utan möten skulle idéer i de flesta fall fortfarande vara påhitt i någons fantasi istället för att förverkligas och potentiellt ändra världen. Idag är skärmar kanske de viktigaste verktyg vi använder för att skapa och underlätta möten, och skärmar är också nyckeln till att skapa ett smidigt arbetsflöde för att hitta den bästa idén och förverkliga den. Traditionella mötesrum lämnar plats för utrymmen och platser avsedda för visualisering och samverkan i en digital tidsålder.

32

Först några ord om Big data (en stor mängd data) ur en designers synvinkel. Big data - denna allomfattande term för datauppsättningar som är så stora och komplexa att de blir svåra att behandla med vanliga metoder – öppnar en mängd möjligheter för en designer. Man kan inte bara skapa nya produkter när det gäller analyser och insikter från data utvunna ur konsumentbeteende, utan själva analys-, insikts- och designprocessen kan förändras radikalt genom specialutformade arbetsytor och verktyg för denna process. Dock innebär en stor mängd data också en risk. Den blotta mängden information som Big data innebär kan medföra förvirring, eller till och med manipulation, som ofrånkom-

lige leder till dålig design. Därför ligen r verktyg och platser för detta är rätt nya designtänkande av yttersta vikt. Det sätt skärmarna kommer att passa in i denna ekvation kommer inte bara först att skapa en fruktbar idémiljö för de som designar arbetsplatser, utan låter designers skapa en fruktbar idémiljö för oss andra. Så vilka blir konsekvenserna för nästa generations mötesrum? Det klassiska mötesrummet har en projektionsduk i ena änden och bordets mitt och whiteboardtavla i den andra. Detta skapar ett bordscentrerat samarbetsutrymme, ofta med stolar som är i vägen för den fria rörligheten. En huvudskärm medger bara uppmärksamhet på en presentation i taget och att man sitter ned och lyssnar på en enda person.


Man delar dessutom vanligen inte och samarbetar inte kring presentationer med hjälp av digitala verktyg. Nästa generations mötesrum kanske inte är bordscentrerade och ger större frihet att flytta från pekskärm till pekskärm och samarbeta kring varandras arbeten, som förts till det digitala samarbetsutrymmet – från samma rum eller från en helt annan plats. Då arbete i molnet blir säkrare och data där mer tillgängliga kommer skärmar att vara åtkomstpunkter för dessa data. Att designa för att möjliggöra nya sätt att visualisera och interagera med dessa data och dessa skärmar innebär en tydlig möjlighet - nu går det att skapa en arbetsplats för möten utan gränser.

UTAN MÖTEN SKULLE IDÉER I DE FLESTA FALL FORTFARANDE VARA PÅHITT I NÅGONS FANTASI

DESIGNMÖJLIGHETER GE PLATS FÖR TOLKNING En stor mängd data ger fantastiska möjligheter till framtida designers av teknik, arkitektur och produkter. Tolkningsutrymmet kommer att bli stort. DESIGNA UTIFRÅN DATA Big data erbjuder en designmöjlighet i och med att de mönster som avslöjas kan ge en inblick i en viss populations beteenden, något som inte tidigare fanns tillgängligt. En bättre förståelse för exempelvis hur ergonomiska möbler faktiskt ställs in skulle kunna ge tillverkarna värdefulla kunskaper om produkternas effektivitet.

33


GÖR DEN SMARTA ARBETSPLATSEN SMARTARE Låt tekituren tala för optimal design

108 MILJONER

maskin-till-maskinenheter 2011.

Att arbeta i en virtuell värld innebär att reglerna för arbetsplatsdesign förändras och arbetsplatsen kommer att bli en ny typ av ekosystem. Digitaliserade byggnader och döda ting som är anslutna till och kommunicerar med varandra i realtid är redan en del av nutiden och kommer att vara ännu mer så i framtiden. Det finns flera olika vägar att gå när det gäller hur design utvecklas inom detta område för att göra den redan smarta arbetsplatsen smartare. Idén att tekniken är inbäddad i varje objekt för att dessa objekt ska kommunicera via webben – kallas redan Sakernas internet. Detta har redan implementerats i designidéer och designutveckling under ganska lång tid. Antalet så kallade maskin-tillmaskin-enheter (M2M) – allt från hissmotorer till skrivare och kontorstermometrar – som utnyttjar

34

världens trådlösa nätverk nådde 108 miljoner under 2011 och kommer minst att trefaldigas till 2017. Denna utveckling får nu sällskap av synen på tekniken som skild från andra objekt än interaktionsytor, vilket kan ses som en extrapolering av Sakernas internet. Syftet med att skapa tekitur är att vi vill ha en högteknologisk livsstil i en till synes lågteknologisk miljö. Vi vill göra arbetsplatsen smartare främst genom att göra tekniken osynlig och mer flexibel. Vi får färre kablar och uttag och istället fler avancerade enheter såsom skärmar på väggen som fungerar som ”blanka papper” och som är redo att ta emot dina idéer och lagra dem i molnet. I större skala handlar tekitur om att ur makroperspektiv ändra vårt sätt att arbeta. Mycket av arbetsplatsarkitekturen i det förflutna bygger


→ DET FINNS ETT SYNSÄTT SOM INNEBÄR ATT TEKNIKEN KOMMER ATT DRIVA PÅ ALLT STÖRRE FÖRÄNDRINGAR I VÅRT SÄTT ATT ARBETA OCH ATT VI KOMMER ATT BÄRA MED OSS ALLTFLER APPARATER SOM ÄR PLATSMEDVETNA OCH ATT DE UTRYMMEN VI ANVÄNDER KOMMER ATT BLI DIGITALISERADE. DETTA PASSAR IN I TRENDEN SOM KALLAS SAKERNAS INTERNET SOM FÖRUTSPÅR ATT MÅNGA DÖDA TING KOMMER ATT FÅ SIN STATUS REGISTRERAD I REALTID, VILKET LEDER TILL EN OSALIG BLANDNING AV PLATSMEDVETNA TJÄNSTER OCH UPPLEVELSER SOM UPPMUNTRAR TILL SAMARBETE OCH MÖTEN AV ALLA SLAG. BYGGNADERNA KOMMER ATT VARA MEDVETNA OM VEM SOM BEFINNER SIG I DEM OCH VAD SOM HÄNDER PÅ INSIDAN OCH KOMMER ATT UTVECKLAS FRÅN ATT VARA ”OINTELLIGENTA BEHÅLLARE” TILL ATT BLI REALTIDSTILLGÅNGAR. SMARTA DATA KOMMER ATT KROCKA MED MÄNNISKOR PÅ STADSNIVÅ OCH ÄNDA NED TILL BYGGNADSNIVÅ. ←

PHILIP ROSS, CEO, UNGROUP – UN WORK.

Tekitur

på arbetsmönster som blir allt mindre relevanta. Som nämnts är digitaliserade byggnader en nyckel till att hitta de nya mönstren, då de kan kommunicera exempelvis hur personer rör sig in och ut ur och inuti byggnader. Exempelvis kan designtanken för en arbetsplats vara att skapa en plats för samverkan mellan många människor, men i verkligheten används detta utrymme för att stänga in sig. Med realtidsinformation i digitaliserade byggnader kan detta utrymme upptäckas och ge lärdomar inför framtida arkitekturdesign. Dagens arkitekter har stora möjligheter att omdefiniera vad en arbetsplats innebär om förståelsen baseras på hur människor faktiskt beter sig under arbetsdagarna.

DESIGNMÖJLIGHETER LYSSNA PÅ BYGGNADER Då byggnader blir intelligenta kan designers använda dessa data för att bättre förstå vilka delar av byggnaden som är effektiva och vilka som inte är det. Denna information gör det möjligt att optimera arbetsplatsen utifrån hur människor faktiskt använder den.

35


SAMSKAPANDE HUR VI SAMARBETAR UTAN GRÄNSER


Tanken med radikal öppenhet, total transparens och öppen källkod lägger grunden för skapande och samarbete utan gränser – och i detta har design en ledande roll. Samarbete och gemensamt skapande – var som helst, när som helst, i såväl små företag som stora koncerner – underlättas och blir smidigare, och dessa nya möjligheter påverkar utformningen av allt från små objekt och arbetsstationer till hela byggnader.


ARBETSPLATSER MELLAN TID OCH RUM En verktygslåda för framtida samverkan utan gränser Virtualisering och globalisering har skapat en miljö där tid och rum inte är vad de brukade vara. Arbetet i denna nya värld innebär att möta och hälsa på kollegor i andra funktioner, på andra platser, från andra affärsenheter, i andra tidszoner, där en kultur av samskapande och massamarbete råder. Detta är en kraft som ytterligare kommer att tänja på gränserna för arbete i digitala världar och påverka arbetsplatser ur många aspekter. Organisationer måste anpassa sig och utforma de fysiska arbetsplatserna med exempelvis mångsidiga utrymmen, speciella projektzoner och modern teknik för tankeproduktivitet. En viktig främjande faktor för denna typ av arbetsyta är en smidig tillgång till digitalt material, då det ger rölighet och ett ökat fokus på kunskapsutbyte och en vilja att nätverka och dela inspiration och nätverkande. Detta är något som många känner är på god väg och som stöds av organisationen. I Leesmans undersökning angav 79% att de har tillgång till tekniska lösningar för att nå arbetsfiler och nätverk utanför arbetsplatsen. För tillfället görs ansträngningar och experiment i stor skala för denna typ av digital åtkomst på olika företag, till exempel Google Drive och HP:s samarbetsplattform Virtual Room, som gör det möjligt för gruppmedlemmar att vara värdar för gruppmöten, kundgenomgång-

ar och utbildningsevenemang från en lämplig plats online. Men trots dessa ansträngningar är de flesta arbetsplatser fortfarande i huvudsak beroende av enpersonsredigering och tillgång till ett dokument på en enhet. För att till fullo omfamna massamverkan och medskapande, måste beteenden och säkerheten anpassas efter en mer flytande typ av arbetsmodell, där förtroende är av stor vikt och kommunikation är nyckeln till exempelvis att låta flera personer arbeta på en presentationsskiss i molnet. Telenärvaro och smarta väggar kan vara en integrerad del av dessa utrymmen där öppet designsamarbete är möjligt. Det kommer att bli större fokus på såväl skärmar i olika former och storlekar som att

→ ORGANISATIONER MÅSTE ANPASSA SIG OCH UTFORMA DE FYSISKA ARBETSPLATSERNA MED EXEMPELVIS MÅNGSIDIGA UTRYMMEN, SPECIELLA PROJEKTZONER OCH MODERN TEKNIK FÖR TANKEPRODUKTIVITET. ←

39


Samskapande

lätt kunna ta med digitalt arbete överallt. Skärmen blir det viktigaste verktyget och samspelsutrymmet. Synkrona verktyg kommer att tillkomma i större utsträckning. Videooch ljudkonferenser, datadelning och närvaroavkänning är exempel på detta. Ny kontorsdesign måste främja denna virtuella arbetsplats och även omfatta den sociala aspekten i virtuella samarbetsmöten. Dessa arbetsplatser kommer att erbjuda de anställda mer trygghet och nya sociala metoder kommer att utvecklas för att tillhandahålla avskildhet och ensamhet. Anställda kommer att kunna släppa taget om sina privata skrivbord och samtidigt få

tillgång till oräkneligt antal arbetsplatser – i eller utanför sin ordinarie arbetsplats. Tidigare ansåg företag att information om till exempel framtida produktutveckling eller den interna distributionskedjan vara topphemlig – nu börjar sådan information att bli offentlig kunskap. Att dela detta och att bjuda in kunderna att kommentera kan spela en viktig roll. Ett ledande exempel är klädmärket Patagonia som låter världen se företagets inköp och designprocess i detalj. Att också världens alla kunder får ett ord med i laget vad gäller design, från individuellt valda färger på gympaskor i NikeIDprojektet till den nya smaken på

Walkers Chips i en kundtävling, har gått från att bara vara en trend till att vara ett sätt att bedriva den dagliga verksamheten för företag som ser potentialen i samarbete. När företagen i allt större utsträckning inbjuder till samverkan från externa parter, kommer deras utrymmen – både virtuella och fysiska – blir mer transparenta. Detta kommer att innebära både utmaningar och möjligheter vad gäller säkerhet och PR. Konceptet backoffice kanske inte längre finns kvar, då kunderna kommer att blanda sig med företagets personal och företaget därmed genomgående måste porträtteras på ett konsekvent sätt för att möta den här typen av mångfald.

→ MÅNGA TROR ATT ARBETSPLATSDESIGN BARA HANDLAR OM INREDNINGSKONCEPT, MEN DETTA OMRÅDE RÖR SIG RUNT SÅ MYCKET MER. ORGANISATION, TEKNIK OCH LEDARSKAP MÅSTE VARA EN DEL AV BESLUTSPROCESSEN, OCH INSIKTEN ATT BYGGANDET AV EN MODERN ARBETSPLATS ÄR EN OMFATTANDE PROCESS FÖR HELA FÖRETAGET. OM DU VILL BYGGA EN SAMARBETANDE ORGANISATION MÅSTE ÄVEN ARBETSMILJÖN STÖDJA EN SAMARBETANDE KULTUR. DET FINNS INGEN ENKEL FORMEL, UTMANINGEN ÄR ATT TA ORGANISATORISKA FAKTORER OCH ANVÄNDA DEM FÖR ATT LISTA UT VILKEN MIX AV MILJÖER SOM ÄR MEST PASSANDE. ←

PER-ARNE ANDERSSON, CEO, KINNARPS.

40

DESIGNMÖJLIGHETER FÖRSTÅ OLIKA ARBETSMÖNSTER Att blanda fysisk och virtuell kommunikation i samma rum skapar nya designkriterier för inrednings-, samspels- och produktdesign. Möjligheterna finns i att förstå skiftande arbetsmönster och att erbjuda miljöer som stöder dem. VAR SÄKER OCH TRYGG Att hantera informations- och platssäkerheten innebär en betydande utmaning - och är en möjlighet för dem som knäcker koden för hur man hindrar andra att knäcka koder.


Kunder och företag går samman Vi kan se flera dimensioner av medskapande i samarbetets tidsålder. Den viktigaste frågan för företagen är att bli transparenta för att bygga förtroende och skapa en designdialog tillsammans med anställda och samarbetspartners runt om i världen. Genom att ta med användargrupper i designprocessen kan företagen bättre förstå behov och uppmuntra till bidrag. Detta är inte bara sant för kontor, utan också för företag och deras kunder. Många företag har exempelvis arbetat tillsammans med sina kunder för att utnyttja och frigöra kraften deras mycket engagerade kunder bidrar med. Allt fler företag har infört den nya rollen kunddirektör, CCO (Chief Customer Officer) för att få en

heltäckande bild av kunden. Denna person kan ansvara för bolagets kundstrategier, gränssnitten mot kunden, kontaktcentraler och hur kunderna involveras i innovationsprocesserna. Nu deltar också företag i och startar tankeceller för samarbete och samarbetsstrukturer där företaget kan bearbeta människor och uppmuntra kunderna att själva organisera sig och dela med sig av sina idéer i den kreativa processen. Exempel på sådana företag är Nokia, som släppte filerna för 3D för att uppmuntra människor att konstruera och skapa egna telefonskal. Uber, som samarbetar med olika företag och Candlewood Suites, som lanserade initiativet ”Lending locker” som aktiverade gäster att låna husgeråd som vanligtvis inte finns på hotellrummet, är andra exempel. Och låt oss inte glömma Kickstarter, där vem som helst kan presentera en idé och samla in finansiering från massorna. Listan kan göras lång.

mer och mer uppkopplad för varje minut, går detta paradigmskifte in i en mognare fas. Medskapande och massamarbete genomförs verkligen när företag och kunder tillsammans arbetar för att driva på designen.

→ FÖRETAG OCH KUNDER ARBETAR TILLSAMMANS FÖR ATT DRIVA PÅ DESIGNEN. ←

I takt med att den digitala revolutionen fortsätter och världen blir

41

Samskapande

DEN NYA DESIGNDIALOGEN


ATT INDIVIDANPASSA ELLER INTE INDIVIDANPASSA

Samskapande

Att dela med sig är att bry sig, men gör det på ett personligt sätt Individanpassning är en viktig del av hacker- och gör det själv-kulturen. Det har blivit viktigare att definiera sig själv och sin grupp i denna nya tid då arbetsplatser är flyktiga och det är vanligt med osäker sysselsättning. En önskan att individanpassa vår gemensamma arbetsyta kanske alltid har funnits så länge vi har haft utrymmen att anpassa, men i den digitala eran som präglas av ny teknik, öppenhet och nya organisationssätt kommer sättet hur vi definierar oss själva och vår grupp att se ganska annorlunda ut jämfört med i det gamla industrisamhället. Vetenskaplig forskning presenterar i själva verket bevis för att individanpassning hjälper anställda att övervinna minnesbegränsningar, skapar större och mer långsiktig lagringskapacitet och bättre motståndskraft mot störningar. Samtidigt som vi ser att aktivitetsbaserade arbetsplatser (ABW) blir den universella kontorstrenden kommer människor att ha mindre möjlighet att anpassa sin kontorsmiljö, särskilt när det gäller skrivbord. Det personliga ägandet av ett skrivbord strider mot många inslag i den rörliga arbetsstrategin. Ett exempel på en organisation som antagit denna utmaning är kommunikationsbyrån The Truth i Göteborg som låter sina kreatörer ha personlig konst på väggarna och även har möjlighet att sälja konsten. Således kan rummet formges och dekoreras av de anställda, men skrivbord, bord och stolar kommer att vara gemensam egendom. Sammanfattningsvis är målet att skapa en gemensam och individanpassad kultur på arbetsplatsen.

42

DESIGNMÖJLIGHETER SKAPA KULTUR GENOM INDIVIDANPASSNING Designutmaningen är att skapa arbetsplatser som delas av många och samtidigt medger att kulturer skapas och där användarna själva får fastställa vilket som är bästa sättet att nå arbetsmålet.


→ GENOM ATT TA MED ANVÄNDARGRUPPER I DESIGNPROCESSEN KAN FÖRETAGEN BÄTTRE FÖRSTÅ BEHOV OCH UPPMUNTRA TILL BIDRAG. ←

DEN SAMSKAPADE ARBETSPLATSEN I OSLO

Samskapande

När Kinnarps Norge gjorde om sin arbetsmiljö i Eiksmarka, Oslo, bestämde de sig för att arbeta i enlighet med Kinnarps version av konceptet Next Office – Activity based working. Samtliga medarbetare var inblandade för att analysera sina aktiviteter, var de bäst utfördes och hur mycket tid de använde för dem varje dag, vecka och månad. Med denna metod kunde man komma fram till slutsatser om behoven av olika miljöer och arbetsområden. Att välja en aktivitetsbaserad arbetsplats är inte bara ett inredningsprojekt, utan ett långsiktigt förändringsprojekt, där målet är att skapa en balans mellan det privata och sociala. En positiv vinst av förändringsprojektet är att alla är med och bidrar i skapandet av konceptet, att bygga något tillsammans ger en tillfredställelse åt hela arbetsgruppen.

→ VI HAR SKAPAT EN AKTIVITETSBASERAD ARBETSPLATS SOM LÄMPAR SIG FÖR JUST OSS, VILKET LEDER TILL ETT KONTOR SOM PASSAR OSS BÅDE SOM INDIVIDER OCH GRUPP. DETTA BETYDER INREDNINGSDESIGN MED EN HOLISTISK ERGONOMILÖSNING, FUNKTIONELLA OCH FLEXIBLA UTRYMMEN OCH OCKSÅ ATTRAKTIV DESIGN OCH ATTRAKTIVA FÄRGKOMBINATIONER. LÖSNINGEN HAR GJORT OSS MER STRUKTURERADE I ARBETET, EFTERSOM VI NU TÄNKER MER PÅ VILKEN MILJÖ VI VÄLJER BEROENDE PÅ VILKEN UPPGIFT VI SKA UTFÖRA. PÅ DET HELA TAGET GER DET VÅRA DAGAR MER VARIATION, OCH VI BLIR MER SOCIALA, EFTERSOM VI OFTA MÖTER VARANDRA I OLIKA TYPER AV SITUATIONER OCH PÅ OLIKA PLATSER. ←

LIV TVETER, MANAGING DIRECTOR, KINNARPS NORWAY.

43


HACKERKULTUR BLIR CRAFT PUNK-DESIGN

Samskapande

Hacka för bättre funktion Radikal öppenhet är den växande grunden för en levande skapar- och hackerkultur på gräsrotsnivå där pådrivande människor skapar verktyg och plattformar för att skapa, återskapa och omforma egna och andras produkter eller formgivning. Hackerkulturen har länge varit begränsad till traditionellt virtuella rum, men med uppkomsten av exempelvis 3D-skrivare, har hackare och beslutsfattare som aldrig förr fått impulser att koppla ihop såväl digitala som fysiska världar. Denna så kallade Craft Punk-design har potential att skapa ett stort maktskifte på morgondagens marknader. Inom denna designrörelse sponsrar konsumenter nya idéer och köper produkter som produceras utifrån massbaserade (crowdsourcade) idéer, vilket gör det möjligt för dem att följa med på resan från idé till produktion och matcha efterfrågan med utbud. Hittills genomförs många Craft Punk-designinitiativ i stora digitala gemenskaper som Threadless och Etsy. Threadless är en kreativ gemenskap – och ett snabbt växande företag med många miljoner i omsättning – som skapar, stöder och köper arbeten från konstnärer. Användare röstar på sina favorittröjor, och skaparen av de mest populära motiven får finansiering, och en uppsättning tröjor produceras och säljs sedan via webbplatsen. Etsy förenar kreativa människor som tillverkar hemmatillverkat gör-detsjälv-hantverk som smycken och stickade plagg. De som tillhandahåller produkter på Etsy skapar sina varor på begäran med möjlighet att specialanpassa. I augusti 2013 fanns det 5,5 miljoner varor på denna digitala marknadsplats.

44

↘ DET SOM VERKLIGEN KOMMER ATT FÅ IGÅNG GÖR DET SJÄLVPRODUKTION ÄR 3DSKRIVAREN.

Det som verkligen kommer att få igång gör det själv-produktion är 3D-skrivaren som gör att vem som helst kan designa och skriva ut egna fysiska objekt eller hämta någon annans design för utskrift. Utvecklingen av 3D-utskriftstekniken har bara börjat och privatpersoner och företag experimenterar med de möjligheter tekniken innebär. Detaljister och producenter håller på att fundera ut vilka möjligheterna och hoten är med denna nya teknik som öppnar för ännu mer skräddarsydda och personligt anpassade produkter, och vilka hot det innebär om designutkast hackas och sprids illegalt till den stora massan. Dessutom har hackerkulturen nått nya höjder när det gäller den fysiska världen i form av byggnader. Nya byggnader behöver prestandastrategier för att uppfylla de förväntningar morgondagens hyresgäster har. Men befintliga byggnader kan utgöra ännu mer intressanta möjligheter, eftersom ändrad demografi, ny teknik och åldrande byggnads-


DESIGNMÖJLIGHETER LÅT FAKTISKT BETEENDE LEDA OSS Vi bör designa baserat på insikter om hur människor faktiskt uppför sig på arbetsplatsen. Vi behöver skaffa oss en djupgående förståelse för organisationskulturen och typen av verksamhet. HA OLIKA ANVÄNDNINGSOMRÅDEN I ÅTANKE

bestånd öppnar för möjligheter att aktivt utveckla gårdagens byggnader så att de blir relevanta och moderna. Till exempel valde Genslers Los Angeleskontor en byggnad som konstruerats 1971 för ett bankkontor vid City National Plaza och som stått tom i nio år. Ett antal hållbarhets- och designstrategier förvandlade en föråldrad struktur till en dynamisk, högpresterande arbetsmiljö. Gensler hackade också J. Edgar Hoover Building i Washington D.C. och föreslog ett antal förändringar för att öppna byggnaden för allmänheten. I detta ingick att lägga till nya fönster, innergårdar, publika torg och ingångar. Att återta byggnader, ändra deras användningssyfte, är något som är relevant även i mindre skala, i synnerhet när det handlar om arbetsmiljö där individer hackar platser och objekt för att passa deras egna behov. Vi ser genomdesignade arbetsplatser, byggda enligt goda intentioner, som används på sätt som deras skapare inte förväntade sig. Å ena sidan kan sällskapsområden lämnas orörda i flera år på grund av att de är för publika eller för att möjligheten att slappa strider mot företagets kultur.

De som designar inredningar och produkter bör känna till att designen kan undergrävas av individer – och ta hänsyn till detta faktum. Produkter och rum kan designas öppet för att medge att de används på olika vis. Detta kan innebära hög risk men i slutändan också stora fördelar om det görs på rätt sätt. ÅTERBRUKSDESIGN På samma sätt som arkitekter förändrar hur byggnader används bygger designers möbler och produkter av upphittade och återbrukade material. Denna strategi är alltmer relevant för en mer hållbar värld.

Å andra sidan är samarbetsytor populära för fokuserad avskildhet snarare än för de möten de var avsedda för. Vi lever i en tid då så kallad lifehacking, oavsett om det handlar om att skapa nya sätt att använda ett föremål eller ett utrymme, blir mer accepterat och dessa fiffiga knep kan bidra till att skapa insikt om hur platser och produkter verkligen borde utformas.

45


HOME SWEET HOME


MIKRO-MULTINATIONELLT HUR VÅRA HOPKOPPLADE LIV GER MÖJLIGHET TILL MER INDIVIDUELLA FÖRBINDELSER


Gränslöshet utmärker den moderna arbetskraften med människor som ständigt flyttar från plats till plats och där uppgiften som ska utföras finns tillgänglig över kontinenter via det virtuella molnet. Detta driver på en förändring där ökningen av oberoende arbetare – frilansare, egenföretagare, konsulter och entreprenörer – återspeglar en entreprenörsvåg med nystartade företag och enskilt ägda firmor. Sökandet efter stödjande arbetsplatser bortom hemmakontor och internetcaféer leder till en framväxt av en ny kategori arbetsytor och designen kommer förstås att följa med.


DET RÖRLIGA ARBETSLIVET En arbetskraſt i kontinuerlig rörelse Inom fysiken är tillstånd de distinkta former som materia kan ha – från fast till flytande och vidare till gas och plasma. I vår digitaliserade värld har vårt sätt att arbeta gått från en mer fast till flytande form, med information som flödar som en strid ström av idéer genom digitala vattendrag.

Att skapa utrymmen var som helst och när som helst är nyckeln till denna utveckling, eftersom små företag har många olika behov jämfört med stora, traditionella företag. Samtidigt omstrukturerar storföretag arbetssätten för att stimulera samverkan på samma sätt som små företag, vilket plötsligt minskar behovet av utrymme.

Under det senaste decenniet har ett antal företag infört olika system för medskapande och en samverkansekonomi, vilket på gott och ont har möjliggjort detta rörliga arbetsliv. Fördelarna är tydligt ökad flexibilitet och att en bred talangpool finns tillgänglig. Nackdelen, å andra sidan, är att denna nya typ av fladdrig arbetsstyrka är mer oförutsägbar. Dock formar denna rörliga arbetskraft med alla dess för- och nackdelar vårt samhälle, och designlösningar måste utvecklas för de miko-multinationella talangernas behov.

NYCKELN ÄR ATT SKAPA UTRYMME VAR OCH NÄR SOM HELST

49

Mikro-mulitnationellt

Detta gäller inte bara för större organisationer där medarbetarna har mer frihet att utföra sina uppgifter där de önskar, utan vägledande i denna mikro-multinationella rörelse är mindre initiativ och företag, från frilansare till entreprenörer, som går förbi stora organisatoriska strukturer, vilket leder till samverkande och alternativa arbetsytor. På grund av detta bantas vanliga kontor ned och samverkansutrymmen och caféer med gratis wifi blir allt populärare.

Men även om arbetsstyrkan mer och mer är baserad på små enheter kommer människor fortfarande vilja vara del i ett socialt sammanhang, och att hantera detta med innovativ design kan vara fördelaktigt för alla parter. IBM:s Beehive Social Network är ett exempel på en lösning: ett internetbaserat socialt nätverk som ger IBM:s medarbetare en rikare gemenskap med de människor de arbetar med, både yrkesmässigt och privat.


Mikro-mulitnationellt

CAFÉMEDARBETAREN “Vart har alla människor tagit vägen?” kan man fråga sig när man går in på ett modernt kontor. Faktum är att personalen samtidigt är där och inte där. Av flera skäl har trenden med mikro-multinationella företag sina rötter i förmågan att röra sig genom olika utrymmen och utmana de gränser som tidigare fick människor att sitta vid sina skrivbord. Det har skett en konstant ökning av antalet distansarbetsmöjligheter, och de kommer bara att fortsätta att öka. 2013 distansarbetade 3,3 miljoner människor i USA, och i detta antal ingår inte egenföretagare och obetalda volontärer. Studier visar också att distansarbete är en viktig drivkraft vad gäller medarbetarskap, motivation och produktivitet. Gallup fann att distansarbetare är mer engagerade än anställda som arbetar på plats. Att arbeta i den virtuella världen med kollegor i andra funktioner, på andra platser, i andra affärsenheter och i andra kulturer kommer att vara det normala i framtiden. Distansarbete erbjuder en mer mångsidig miljö, ökad styrning av balansen mellan arbete och privatliv, omväxlande arbetstider, minskad stress, ingen pendling och ökad teknikkunskap. Det finns dock ett behov av plattformar och strukturer som medger och stöder medskapande mellan dessa medarbetare utan gränser. Design kan vara detta stöd. Till exempel har Citizen Space i San Francisco en Google-liknande atmosfär – öppna arbetsytor med förmåner som ett kök och ett

50

→ JAG TROR OCH HOPPAS ATT FRAMTIDENS ARBETSPLATS INTE KOMMER ATT VARA EN PLATS DÄR MÄNNISKOR KÄNNER SIG ISOLERADE. JAG GILLAR IDÉN ATT EN ARBETSPLATS ÄR EN SLAGS GEMENSKAP. ←

LUCA NICHETTO, DESIGNER, LUCA NICHETTO DESIGN STUDIO. .


vardagsrum – som är inriktad mot ensamentreprenörer, konsulter och små grupper på upp till fyra personer. Ett annat exempel är hur START i Houston lockar människor från en rad olika branscher genom att fokusera på teknik. START står värd för yrkes- och affärsutvecklingsevenemang och seminarier och har branschmentorer för medlemmarna.

DESIGNMÖJLIGHETER GE FRIHET TILL FLER FRILANSARE

I takt med att arbetsplatsen blir mer hemlik, måste man överväga hur man designar för att motivera de anställda. Att skapa arbetsplatser och se till att de anställda har bästa förutsättningar för sina arbetsuppgifter har alltid ingått ledningens uppgifter. I takt med att arbetsplatserna blir virtuella skapas nya designutmaningar – att leda någon som sitter hemma eller på ett café kräver en helhetssyn i förhållande till såväl den analoga som digitala världen. Men framväxten av mikro-multinationella företag och rörlig arbetskraft innebär också mer osäkerhet och otrygghet i arbetslivet. Termen ”prekariatet” har använts för att beskriva en grupp som har osäkra jobb, korta visstidsanställningar, ofta med ofullständiga avtal eller som har tvingats in i indirekta arbetsförhållanden via agenturer och förmedlare. Exempelvis har man i Storbritannien sett en ökning av egenföretagande, så mycket som 10 % sedan början av den ekonomiska krisen till och med 2013. Det är samtidigt som antalet anställda i landet minskade med 434 000 enligt Office of National Statistics. Så många som 42 % av egenföretagarna arbetar inte hemifrån.

Mikro-mulitnationellt

Etablerade organisationer som har hög andel frilansare har en intressant utmaning i hur deras utrymmen ska designas och skötas för att deras varumärke och kultur ska bibehållas. Designers har möjligheten att skapa utrymmen som medger att en frilansarkultur växer samtidigt som värdföretagets varumärke bibehålls.

→ I DEN FRAMTIDA ARBETSPLATSEN INGÅR INTE NÖDVÄNDIGTVIS NÅGON ARBETSGIVARE. ←

PETRUS PALMÉR, CO-FOUNDER, FORM US WITH LOVE. .

Prekariatet är inte nödvändigtvis kollektivanställd arbetarklass. De kommer från alla samhällslager, inte minst de välutbildade. Ändå är de utanför och känner utanförskap i många avseenden, och denna grupp av yrkespersoner kan bli en källa till stora förändringar. De kan komma att vända ryggen åt stora organisationer och utveckla nya och och möjligen utvidgade organisationer. Tillsammans kan prekariatet bli en multinationell rörelse i sig, en rörelse som kräver sin egen design för att kunna arbeta effektivt över virtuella och geografiska gränser.

51


29%

ARBETADE HEMIFRÅN MINST EN DAG I VECKAN.

HEMKÄNSLA PÅ ARBETSPLATSEN Det nya rörliga sättet att arbeta kännetecknas av globalisering, digitalisering och outsourcing. Att arbeta i en virtuell värld med kollegor i andra funktioner, på andra platser, i andra affärsenheter och i andra kulturer blir allt vanligare, och i princip gör det att människor kan ”gå hem”. Samtidigt verkar många arbetsplatser ha fritidsinspirerade områden som uppmuntrar till avslappnad samvaro och kök eller andra caféliknande lokaler som är avsedda för informella möten. Vid arkitektur- och designföretaget Woods Bagots studio i Sydney ger timmerväggar, planteringar och speciell punktbelysning en hemkänsla, medan en köksbänk utgör en plats för gemensamt arbete. Vid en snabb titt är det tydligt att kontoret blir alltmer likt hemmet. Frågan är hur detta kommer att påverka och hur personerna som arbetar i dessa

5 52

slags miljöer kommer att börja uppfatta både hemmet och kontoret. Det skulle inte vara så långsökt att påstå att de som arbetar hemifrån kommer att vara angelägna att inreda på ett sätt som stödjer deras arbetsinsatser och vice versa. Regeringar har dock börjat reglera hur och när det är acceptabelt att arbeta i hemmet. I Tyskland har arbetsmarknadsdepartementet ingripit för att reglera samtal från överordnade efter kontorstid för att skydda personalens välbefinnande. I Frankrike föreslog fackföreningarna ett liknande förslag att man skulle förbjuda e-post efter kontorstid. Att förbjuda teknik under vissa tider är ett symbolisk försök att se till att den andra sidan av arbetaren – medborgaren – inte kommer att behöva stöd, vilket leder till påfrestningar på det offentliga välfärdssystemet.


→ DE FLESTA MÄNNISKOR KAN GÖRA SINA HEM SÅ BEKVÄMA, COOLA OCH VÄLKOMNANDE PÅ ETT PRISVÄRT SÄTT EFTERSOM ÅTERFÖRSÄLJARE HAR LÅTIT OSS UPPNÅ DETTA. MEN KONTORET MÅSTE HÄNGA MED, EFTERSOM DET DU INTE VILL HA ÄR EN VÄRLD DÄR MÄNNISKOR VÄLJER ATT ARBETA HEMIFRÅN BARA FÖR ATT DERAS KONTOR ÄR EN OBEKVÄM PLATS. MÄNNISKOR VILL ATT DERAS ARBETSPLATSER ERBJUDER SAMMA KOMFORT SOM DE SKULLE HA HEMMA, OAVSETT OM DETTA GÄLLER ATT HA EN PLATS FÖR ATT FÖRVARA SINA GREJER, TILLÅTA PERSONLIGT UTRYMME ELLER SKAPA EN GEMENSKAP. ←

WAYNE HEMINGWAY, FOUNDER, HEMINGWAY DESIGN.

Mikro-mulitnationellt

En annan aspekt av att arbeta hemma är de rum det skapar. Om man till exempel använder 20 % mindre av det nuvarande kontorsutrymmet i USA, som idag värderas till 1,25 biljoner dollar, skulle överskottet av kontorskapacitet motsvara 250 miljader dollar. För att möta detta nya arbetslandskap formaliserar många organisationer alternativa arbetsplatsprogram som kombinerar metoder, miljöer och platser enligt en ny jämförande undersökning. Dessutom tyder statistik för fastighetsförvaltning på att 32 % av de anställda skulle kunna anses vara mobila arbetstagare som tillbringar 50 % eller mindre tid på arbetsplatsen, och 29 % av fastighetsförvaltningens anställda arbetade hemifrån minst en dag i veckan under 2013, jämfört med 17 % tre år tidigare.

DESIGNMÖJLIGHETER VÅGA BLANDA För att skapa en hemtrevlig miljö på arbetsplatsen ligger utmaningen i att blanda heminredning och traditionell kontorsdesign och på så sätt hitta nya lösningar.

53


DESIGNA FÖR FÖRETAGSKULTUR I EN UPPLÖST ARBETSMILJÖ.

Mikro-mulitnationellt

POPUPARBETSPLATSEN

69% 54

69 % av fastighetsansvariga, arkitekter och designers tror att arbetsgivare behöver tillhandahålla fler alternativ till att arbeta hemifrån.

Fler och fler av oss arbetar redan, eller kommer att arbeta på såväl icke-traditionella sätt och platser, inklusive hemifrån, som på ett lokalt och globalt vis. I takt med att vi blir mer mobila, kommer behovet av traditionella kontorslokaler att minska ytterligare, och många byggnader kommer att stå tomma. På global nivå är det 69 % av fastighetsansvariga, arkitekter och designers som räknar med att arbetsgivare kommer att tillhandahålla fler alternativ för de anställda till att arbeta hemifrån. Således har Alternative Workplace Arrangement (AWA) introducerats. Dock uppstår en utmaning och en möjlighet för arbetsgivaren när den anställda arbetar hemma, och kanske kommer distansarbetare att erbjudas möbler som är mer ergonomiska i framtiden. En utmaning i denna utveckling är att hålla samman företagskulturen. Även om möjligheten att arbeta någon annanstans – hemma, på ett café eller i ett bibliotek – ger många människor makt över sig själva, kan den eventuella bristen på regelbunden interaktion hota företagskulturen, eller hindra att den uppstår. Detta var en av anledningarna


→ FARAN MED ALL STRÄVAN EFTER FLEXIBILITET, ÖPPNA STRUKTURER OCH MÖJLIGHETEN ATT ARBETA VAR MAN VILL ÄR ATT MAN KAN RISKERA ATT FÖRLORA ORGANISATIONENS OCH ARBETSPLATSENS KULTUR OCH IDENTITET. ←

INGRID BACKMAN, DESIGNER & PARTNER, WHITE ARCHITECTS.

DESIGNMÖJLIGHETER Mikro-mulitnationellt

till att Yahoos koncernchef Marissa Mayer 2013 förbjöd distansarbete och arbete utanför arbetsplatsen. Istället måste alla Yahoos anställda vara på kontoren, då samvaro på jobbet har potential att skapa en stark och givande företagskultur. Om kontoret är ett ställe där du vill vara, samlas människor där istället för att vara långt borta.

DEN MIKRO-MULTINATIONELLA EFFEKTEN Framväxten av en mikro-multinationell syn på arbete och den effekt den har på kontoret, i hemmet och överallt däremellan, medför nya designmöjligheter som kräver fokus på att skapa gemensamma plattformar via digitala lösningar, ledarskap och inredning.

Det verkar dock ändå som om popup-arbetsplatsen är här för att stanna. Caféer förvandlas till platser där man kan arbeta i ett fullt utrustat rum utan att vara orolig för att kastas ut efter att man druckit upp kaffet och där man till och med kan hyra ett avskilt rum under dagen. Nya platser för avskildhet upptäckts först av individer och utnyttjas sedan av marknaden. Efterfrågan på arbetsyta håller till exempel på att vända popularitetsnedgången för offentliga bibliotek. De används mindre för att låna böcker och mer som tysta platser där studenter och mobila arbetare kan arbeta i lugn och ro. Den traditionella läsrumsupplevelsen får nytt liv med wifi, eluttag och kaffeautomater. Vårt nya globala och lokala kontor har många, oväntade rum för arbete, men de verkar alla fungera för det mikro-multinationella konceptet.

55


56

lorem ipusum


EN SAMVERKANDE GEMENSKAP Stöd till mikro-multinationellt samverkande med hjälp av kreativa platser. Att omforma arbetsmiljön innebär på många sätt att omforma världen, eftersom denna tid av multimikronationella medarbetare ändrar sättet på vilket vårt samhälle är uppbyggt. Samhället, i sin tur, bygger på gemenskap, och de som designar för samverkan gör bäst i att fokusera på samhället för att locka den mångfald som krävs.

Dessutom satsar regeringen på samverkande arbete för att stimulera ekonomisk tillväxt. Chicagos nyöppnade ”1871”, som Gensler designat, är ett ideellt samarbetsnav som delvis stöds med ett bidrag på 2 300 000 dollar från staten Illinois och riktar sig till stadens unika och aktiva nystartade tekniska företag. Men detta stöd är inte bara tillämpbart för nav för samverkan. Vi ser också att större företag som Proctor & Gamble och Lego, som också samverkar med oberoende yrkesfolk för idédiskussioner och produktutveckling, gör på samma sätt. Under det senaste decenniet har ett antal företag infört olika system för medskapande och samarbetsekonomi. Dock sker initiativen fortfarande mest på gräsrotsnivå. Människor använder kraftfull teknik, inklusive sociala nätverk, mobila enheter och mobila betalningssystem, för att koppla ihop sig. I samtliga fall får de det de behöver från varandra, snarare än från ineffektiva företag. Denna handelsekonomi inom gruppen gör det möjligt för massan att bli som ett företag, vilket stör traditionella affärsmodeller.

BLIR VIKTIGARE. DET GÄLLER ATT HITTA NYA LÖSNINGAR, NÅGOT SOM ÄR NÖDVÄNDIGT I EN VÄRLD DÄR FÖRÄNDRING ÄR DET ENDA KONSTANTA. FÖRMÅGAN ATT ANPASSA SIG TILL NYA FÖRHÅLLANDEN, ATT KUNNA SAMVERKA MED MÅNGA OLIKA PARTER OCH DRA NYTTA AV MÅNGFALDENS SPÄNNANDE DYNAMIK BLIR AVGÖRANDE FRAMÖVER.←

Mikro-mulitnationellt

Idag finns det i USA fler än 500 samverkansnav och cirka 1 300 globalt. De flesta människor behöver inte ett arbetsbord hela tiden. Hävstångseffekten av att dela skrivbord och utrustning innebär att 72 % av arbetsutrymmena för samverkan är lönsamma efter två år. I Grand Rapids, Michigan, USA, utvecklade fyra stora men icke-konkurrerande företag Grid70 som ett delat konstruktionsnav som ger var och en av dem ett kreativt lyft. ”The Impact Hub” består av öppna utrymmen för samverkande arbete i fler än 60 städer över hela världen där entreprenörer kan samlas för såväl socialt samspel som för att arbeta och skapa tillsammans.

→ PROGRESSIVITET OCH KREATIVITET

PAULINA LUNDSTRÖM, MARKETING & COMMUNICATIONS DIRECTOR, KINNARPS.

DESIGNMÖJLIGHETER UPPMUNTRA TILL UNIKA ENHETER Den ökade efterfrågan för utrymmen för samverkan och hur de är avsedda för specifika uppgifter och branscher innebär designmöjligheter. Dessa utrymmen bör inte vara generella, utan återspegla varje mikromultinationell affärsenhets varumärke och uppmuntra till nätverkande och stödja de uppgifter de utför.

57


DESIGNRESAN SOM VÄNTAR

lorem ipusum

I den här rapporten har vi utforskat tekniker, beteenden, strukturer och den demografi som har betydelse för det kommande mångskiftande decenniet för att upptäcka de möjligheter som vårt nya arbetslivslandskap innebär. Vi har utforskat det vi kallar tekitur och hur förhållandet mellan teknik och arkitektur gör att arbetsplatsen förändras. Vi har diskuterat frågan hur vår digitala värld kommer att påverka hur vi samverkar på alla nivåer. Vi har tänkt på hur välbefinnande är det nya gröna och hur psykologi blir allt viktigare för att designa för både introverta och extroverta. Vi har delat med oss av hur vi inspireras av hackerkulturen och Craft Punk-design och hur detta påverkar och stör. Från arbetsplatsbiologi till mikro-multinationellt företagande – detta är bara något av det som ligger framför oss. Vi lever i en spännande tid, och det är sannerligen dags att vi med nya ögon tar oss en ordentlig titt på den arbetsmiljö vi hittills byggt och vågar tänka ur ett perspektiv där mångfald är utgångspunkten. Att arbeta tillsammans och överbrygga silomentaliteten vad gäller såväl teknik som arkitektur, psykologi och fysiologi kommer att vara kärnan i att skapa moderna arbetsplatser och livsutrymmen i den mångskiftande och inkluderande designens decennium.


OM KINNARPS Kinnarps är en svensk inredningskoncern som erbjuder innovativa och inspirerande helhetslösningar för arbetsmiljöer. Vårt huvudkontor ligger i Kinnarp, i västra Sverige, där företaget grundades 1942 av Jarl och Evy Andersson. Vi är fortfarande ett familjeägt företag som idag är ledande i Europa i vår bransch och finns representerade i ca 40 länder. Vår utgångspunkt är hållbarhet, välmående och lönsamhet för de som använder de miljöer vi skapar. Idag inreder vi alla typer av arbetsplatser – kontor, skola/ utbildning och vård/omsorg. Vi kontrollerar hela processen. Från idé och produktion till distribution och montering. Allt för maximal effektivitet, med hög kvalitet och med lägsta möjliga miljöpåverkan. Vår mer än 70-åriga tradition har gett oss gedigen kunskap och erfarenhet. Vi arbetar även kontinuerligt med att analysera vilka trender som kommer att påverka morgondagens arbetsmiljöer. Allt för att nå bästa möjliga resultat just för er. En arbetsplats där medarbetarna trivs och verksamheten blomstrar. Making life better at work.

KÄLLOR: Böcker: Cain, S. (2012). Quiet : The Power of Introverts in a World That Can’t Stop Talking. New York, Crown Publishers. Knight. C. (2013). Mad Women: Herstory of Advertising. Olika Förlag. Plumbe, C et al. (2010) Innovating with People – The Business of Inclusive Design. Norwegian Design Council; 1st edition Sandberg, S. (2013). Lean In: Women, Work, and the Will to Lead. Knopf Doubleday Publishing Group Standing, G. (2011). The Precariat : The New Dangerous Class. London, Bloomsbury Academic.

Artiklar: Fischer, Nicolas Gustave et al. 2004. Effect of the Self schema. Journal of Environmental Psychology. Vol 24, Issue 1, pp. 131-140. Guidaa, A et al. (2009). The personalisation method applied to a working memory task: Evidence of long-term working memory effects. European Jounal of Environmental Psychology. Vol 21, Issue 6, pp. 862-896.

Undersökningar: Leesman Index October 2014 - 70,306 respondents

Länkar: www.gov.uk/government/news/four-generation-workplaces-on-the-rise-as-report-revealsthe-future-of-work www.en.wikipedia.org/wiki/Aging_in_the_American_workforce

www.cipd.co.uk/pm/peoplemanagement/b/weblog/archive/2014/03/24/prepare-for-4g-age-diverse-workforce-now-cipd-urges-employers.aspx www.hbr.org/2009/09/the-female-economy www.economist.com/node/6800723 www.fortune.com/2014/07/08/women-ceos-fortune-500-1000/ www.youtube.com/watch?v=XX4xFjZPezA www.idrc.ocad.ca/index.php/about-the-idrc/49-resources/online-resources/articles-and-papers/443-whatisinclusivedesign www.pwc.co.uk/en_UK/uk/human-resource-services/issues/the-rising-cost-ofabsence-sickbills-cost-uk-businesses-29bn-a-year.jhtml www.theguardian.com/media/2010/aug/07/social-networking-friends-lonely www.berginsight.com/ReportPDF/ProductSheet/bi-globalm2m4-ps.pdf www.ccocouncil.org/site/defining-the-cco.aspx www.web-strategist.com/blog/2014/04/04/graphic-a-timeline-ofcorporations-in-the-collaborative-economy/ www.watson.ibm.com/cambridge/Projects/project2.shtml www.stjohnstreet.net/why-conventional-offices-are-on-the-way-out-andalternative-work-spaces-are-on-the-rise/ www.freshbooks.com/blog/2014/01/30/coworking-space-should-you-run-yourbusiness-fromone/ www.business2community.com/human-resources/14-tools-productive-virtualteam-0724033#!F88tu www.costar.com/News/Article/Changing-Office-Trends-Hold-Major-Implications-for-Future-Office-Demand/146580 www.kingscross.impacthub.net/about-us/

BILDER: Evert F. Baumgardner - National Archives and Records Administration (s 30). iStock (s 13-14, 53), övriga bilder Kinnarps. Illustrationer: Elin Svensson – NU Agency AB.


Vi vill ge dig nya perspektiv och insikter om hur framtidens arbetsmiljö kan se ut och hur formgivning spelar en roll när det gäller att utforma denna framtid. Vi hoppas att denna rapport kommer att bidra till kunskap om och inspiration för de förändringar arbetslivet för närvarande genomgår. I vår förra rapport beskrev vi åtta skiften som vi ansåg särskilt viktiga. Ett av dessa skiften var ”Från design till designtänkande”. Denna förändring tyder på att den framtida arbetsplatsen kommer att se helt annorlunda ut än den gör idag och att framgångsrika företag kommer att närma sig designprocesser på ett mer vetenskapligt sätt. I vår trendforskning för denna rapport bestämde vi oss för att ytterligare utforska detta område, eftersom det innehåller många spännande nyanser som utan tvekan kommer att få konsekvenser. Därför var den viktigaste frågan vi ställde till oss själva, vårt Trend Team och en rad internationella experter: Vilka är det mångskiftande årtiondets möjligheter för inredningsdesignen? Vi har sammanfattat våra tankar från våra workshops i fem trender:

MÅNGFALDSDESIGN – Hur design måste uppfylla mångas behov ARBETSPLATSBIOLOGI – Hur arbetsmiljön anpassas efter både kropp och själ TEKITUR – Hur analog och digital arkitektur skapar den nya arbetsplatsen SAMSKAPANDE – Hur vi samarbetar utan gränser MIKRO-MULTINATIONELLT – Hur våra hopkopplade liv ger möjlighet till mer individuella förbindelser Dessa fem trender kommer på många sätt förändra våra arbetsliv – varenda dag – och smart design kommer att vara nyckeln till skapandet av arbetsplatser och livsutrymmen som är specialutformade för det mångskiftande årtiondet. Läs mer om Kinnarps trendarbete på www.kinnarps.com/trend

Kinnarps Trendrapport 2  
Kinnarps Trendrapport 2