Mjölkallergi

– ett stort problem

Namn: Peo Rödöö Yrke: Barnläkare vid Martina barnsjukhus i Stockholm.

Misstänker du att ditt barn har mjölkallergi?

Så vet du om ditt barn är drabbat

Hej Peo, du är specialiserad inom barnallergi?

– Jag har varit barndoktor i över 30 år och arbetat mest med barnallergi, astma, hösnuva och födoämnesallergi. Med åren har jag mer och mer intresserat mig för mjölkallergi.

Vad är en mjölkallergi?

– Mjölkallergi kan vara två olika saker: Mjölkproteinintolerans eller laktosintolerans, alltså intolerans mot mjölksocker.

Vad är skillnaden mellan laktosintolerans och mjölkallergi?

– Det är sällan som man träffar på barn som har laktosintolerans, vilket innebär att det är svårt för tarmen att ta upp mjölksocker. Detta är ofarligt men leder ofta till magsmärtor och gaser. Mjölkallergi är då man får en kemisk reaktion av komjölksproteinet.

– Mjölkproteinintolerans eller KMPI, komjölksproteinintolerans, som det heter, är en oftast övergående problematik hos barn. Laktosintolerans är oftast ett vuxenproblem som inte går över utan är livslångt och börjar i senpuberteten i 20-årsåldern eller senare.

– Begreppet mjölkallergi är lite olyckligt och missvisande eftersom barn är proteinkänsliga och vuxna laktoskänsliga, vilket leder till det stora problemet att man tror att barn är laktoskänsliga. Det finns barn som är laktoskänsliga men de är lätträknade.

Utbudet av laktosreducerade produkter har ökat lavinartat i Sverige de senaste tio åren. Har fler blivit laktosintoleranta?

– Nja, medveten om problemet har ökat och vi lever i ett mjölkkulturellt samhälle. Utbudet har ju ökat lavinartat, glädjande nog har även utbudet på helt mjölkfria produkter också ökat. Jag brukar säga att vuxna ska gå till de laktosfria diskarna, barn har inte där att göra då de oftast är proteinintoleranta. En lagrad ost innehåller bara protein, inte laktos, så tål man inte ost så är man proteinintolerant.

– Det är ovanligt att barn är laktosintoleranta. För vuxna är emellertid siffran mellan 4-10 procent enligt Livsmedelsverket. Jag tror att det är ”inne” att vara laktosintolerant, folk tror att det är nyttigare än vanliga mjölkprodukter – men så är det inte.

Jag har hört att vi i Norden äter och dricker mest mjölkprodukter i världen. Är detta sant och varför gör vi i så fall det?

– Ja, vi har en hög mjölkkonsumtion i Sverige, det känns som att vi har en ”mjölk-tsunami”. Men problemet är också stort i övriga Europa. En kollega till mig, professor Canani från Neapel i Italien refererade vid ett möte om att mjölkproblemet är stort i Italien. Där äter man också mycket mjölkprotein i form av ost. Även i dessa länder har utbudet ökat i butikerna. I Afrika och i Asien har man inte samma problem. I Asien har man dock så kallad laktasbrist, det vill säga att kroppen inte klarar av att bryta ned laktos.

– Vi ger våra barn mycket mjölkprodukter vilket i sin tur skapar kroppsliga problem. Vi har helt

enkelt ett stort intag av mjölkprodukter. En plats där man ser att detta pågår är i livsmedelsaffärerna, på rad efter rad presenteras olika slags mjölkprodukter. På senare år har också hyllorna för laktosreducerade varor utökats.

– Ett råd till alla föräldrar att introducera mjölkprodukter först när barnet fyllt ett år. En mjölkallergi är oftast övergående och om man då väntar med intaget så minskar man risken att barnet utvecklar allergin.

Vad har ett barn som har komjölksallergi för symptom?

– Symptomen som barnet kan ha kan vara flera och varierande. Det är det som gör det så svårt och bidrar till att många barn får diagnosen sent, ibland efter flera år efter första symtom. Detta gäller ofta barn som lider av förstoppning vilket är det vanligaste problemet.

Andra symtom är: • kolik • diarré • magsmärtor • blodig avföring (oftast små barn) • kräkningar • hudutslag / eksem • matvägran • sömnproblem • anafylaxi (ovanligt)

– Man skiljer på snabballergiska och senallergiska symtom. Snabballergiska symtom debuterar 1/2-2 timmar och senallergiska från flera timmar upp till ett dygn efter intag.

Hur många har problem med mjölkallergi?

– Enligt barnallergistudien Bamse, utförd av professor Magnus Wickman på Karolinska Institutet i Solna, trodde 28 procent av alla föräldrar till 16-åringar att barnet led av mjölkallergi. I själva verket var det cirka 7-8 procent av barnen som hade problem med mjölkallergi. Jag tror att det stämmer, vi har betydligt fler barn med proteinintolerans än vi vet och förstår. Tyvärr går många barn odiagnosticerade under en lång tid innan de får rätt hjälp.

Var kan man söka hjälp om ens barn mår dåligt och man anar att det kan vara mjölken som ställer till det? – I första hand ska man ta kontakt med sin vårdcentral, eller barnavårdscentral för små barn mellan ett och två år, och kanske få en remiss till en barn- och ungdomsmottagning. Att prova sig fram hemma är inte så lätt utan handledning eftersom barnen kan ha så många symtom.

Hur går en mjölkutredning till?

– I en utredning tar läkaren reda på ett barns anamnes, alltså tidigare och nuvarande hälsohistoria. Det är viktigt att vårdpersonalen ställer följdfrågor till både barn och föräldrar. Jag lägger till exempel tid på att fråga föräldrarna om det finns släktingar som har mjölkallergi för att få några ledtrådar.

– En del läkare tar också blodprover och pricktester på barn men dessa är inte alltid lätta att tolka. Oftast prövar jag att eliminera produkter som innehåller mjölk hos små barn, runt ett år, i fyra veckor, hos större barn i sex till åtta veckor och försöker att dra slutsatser. Senare, ibland efter två-tre månader, ibland sex till åtta månader till ett år, provocerar jag med mjölkprodukter för att se om symtomen återkommer. Där behövs en handledningskontakt, sköterska eller doktor för att de ska bli bra över tid.

Vad ska man tänka på om ens barn har mjölkallergi?

– Att se till att en läkare följer barnet och att man hjälper och ger kunskap till barnet hur han eller hon kan leva med sin allergi.

– Som läkare så skojar jag också mycket med barnen. Jag visar ofta bilder på magen, hur tarmarna ser ut för att barnen ska förstå hur de fungerar. Det blir mycket prat om kiss, bajs och pruttar – vilket barn som är tre till fyra år tycker är kul. Fyra- till åttaåringar är mycket duktiga på att hålla sig mjölkfria om de behöver. De föräldrar som behöver stå för mjölkfri diet, inköp etc. märker snart att det inte är så komplicerat med mjölkfri diet. Många gånger berättar de om att de själva blivit bättre i magen när familjen dragit ner på mjölken. För de familjer som inte riktigt klarar av det etablerar man en dietistkontakt via remiss, med de flesta fixar det på egen hand.

Kan allergin försvinna?

– De flesta barn, cirka 90 procent, blir av med sin mjölkproteinintolerans. En del har problemet upp till tio- till tolvårsåldern, de missar vi ibland till stor sorg för familjen som har haft ett barn med magont och andra symtom i flera år.

Att undvika mjölk är inte alltid så lätt, till exempel om barnet går på förskola eller i skolan? – Jag skriver alltid ut ett intyg som föräldrarna kan lämna in till förskolan eller skolan. Det är inget problem idag eftersom vi har så många barn idag med mjölkproteinintolerans, det brukar finnas minst ett barn i varje klass som har problem med mjölk. Det är också bra om man som förälder informerar till exempel släkten och barnets kamraters föräldrar så att alla kan stötta så att barnet inte känner sig så annorlunda. ◆

Vad har ett barn med allergi för symptom?