Läklådan

Fästingbiten – bra att veta om risken med fästingbett.

Fästingar finns i hela Sverige och är mer vanliga söderut och längs kuster och sjöar. Vistelse utan täckta ben i högt gräs i både skogs- och ängsmark ökar risken för fästingbett. Då fästingen biter sig fast i huden för att suga blod ger det oftast obetydliga besvär, men kan smitta och ge upphov till borrelia (en bakterie) eller TBE (ett virus, ”Tick-borne Encephalitis”, hjärnhinneinflammation). Fästingen kan även via sitt bett smitta med mindre vanliga sjukdomar som rickettsia och anaplasmos, och samma fästing kan bära flera olika smittoämnen.

Förebygg fästingbett genom långbyxor och långärmat i fästingmarker. Diverse preparat som fästingen undviker finns att smörja på huden (”repellenter”) och finns på apotek och i många livsmedelsaffärer, kontrollera att repellenten innehåller DEET. Inspektera hela hudkostymen efter vistelse i fästingmarker, glöm inte hårbotten och ljumskar.

Om du hittar en fästing som bitit sig fast så ta bort den så fort som möjligt. En fin pincett rekommenderas som drar ut fästingen samma väg som den bet sig in i huden. På apoteket finns fästingpincetter att köpa. Var noga med att inte någon rest av fästingen blir kvar i huden. Tvätta med tvål och vatten eller alsolsprit före och efter borttagandet.

Borrelia

Borreliainfektion efter fästingbett drabbar cirka 10 000 personer årligen och förekommer huvudsakligen från maj till december. Om det uppstår en rodnad 3-30 dygn efter fästingbettet kan borreliainfektion misstänkas, särskilt om den växer och rodnaden bleknar av inuti den rodnande ringen (”erytema migrans”). Uppträder flera rodnader så kan även det vara tecken på borrelia. Borrelia kan även uppkomma utan att det typiska utslaget uppstår.

Som grundregel bör man kontakta sjukvården för bedömning om rodnad uppstår eller om den bitne får allmänsymtom som till exempel feber eller huvudvärk efter fästingbett. För mindre utslag (upp till 2-3 cm) ska eventuell tillväxt kontrolleras dagligen om antibiotika inte är ordinerat från början.

Borrelia ska som regel behandlas med receptbelagd antibiotika i upp till tre veckor. Obehandlad borrelia kan orsaka hjärnhinneinflammation som är ett allvarligt tillstånd och i de allra flesta fallen kräver sjukhusvård. Borrelia kan även drabba hjärta eller leder. Hjärnhinneinflammation, hjärtinfektion och ledbesvär på grund av fästingburen borrelia kan förekomma utan att det typiska utslaget förekommer.

Mot borrelia finns inget vaccin och genomgången borrelia ger inte immunitet mot ny borreliainfektion. Det finns inte heller något blodprov som kan säkerställa misstanke om borrelia.

TBE

Fästingar sprider även virussjukdomen TBE som finns mest i södra och mellersta Sverige, framför allt i östra Svealand, i Uppland och Södermanland runt Mälaren och Östersjökusten i södra Sverige samt på Öland och Gotland, men har även börjat dyka upp på västkusten och lokalt på andra platser runt om i landet.

Ofta förekommer TBE mer i lokala områden till skillnad från borrelia som är mer allmänt och jämnt spritt. Varje år rapporteras 150-200 insjuknade i landet och är i ökande.

Viruset orsakar hjärninflammation (encefalit) som yttrar sig med intensiv huvudvärk och hög feber. Ibland ses neurologiska symtom som domningar, kramper och muskelförlamning. De flesta blir helt friska men 25 till 30 procent av TBE-patienterna får långvariga eller permanenta neurologiska symtom som minnessvårigheter, koncentrationssvårigheter, kronisk trötthet och förlamningar som även kan ses hos barn.

Inkubationstiden är i regel 2-3 veckor efter fästingbettet och cirka 25 procent får neurologiska symtom. Det är vanligt att TBE-patienten har ett ”dubbelinsjuknande” med en första fas av feber, muskel- och huvudvärk som avklingar men som återkommer

FAKTA OM FÄSTINGAR

Fästingen är ett litet leddjur, släkt med kvalster och spindeldjur. Den trivs bäst på skuggiga och fuktiga platser – gärna lövskog med tät undervegetation. Fästingen lever 2–3 år och utvecklas från någon tiondels mm som larv till 3–4 mm som vuxen.

efter några dagar med huvudvärk och hög feber. En rad olika neurologiska symtom kan förekomma, allt från förlamningar och talsvårigheter till medvetandepåverkan.

Vaccination kan förhindra att man smittas av TBE och bör tas av alla som har risk för fästingbett. Grundvaccination innebär tre doser med 2:a dos efter 1-3 månader och 3:e dos efter 5-12 månader (beroende på vilket vaccin som ges). En 4:e dos bör ges 3 år senare och fortsatt gott skydd erhålles om en vaccindos ges vart 5:e år därefter. Till barn kan även ges en ”snabbvaccination” med kortare dosintervall mellan dos 1 och 2 om anledning därtill föreligger.

TBE-vaccination görs även från ett års ålder om barnet tillbringar tid i riskområden. För vaccination till ammande mödrar finns inget hinder. Under graviditet kan vaccination ges vid stor TBE-risk men föredras att ges efter förlossning.

Någon riktad behandling mot TBE finns inte och antibiotika har ingen effekt på viruset. Behandlingen inriktas på symtomatiska åtgärder. Vid feber, huvudvärk eller neurologiska symtom av något slag ska sjukvården kontaktas. Inte sällan sker behandling på intensivvårdsavdelning, och enstaka dödfall i TBE förekommer årligen.

På internet kan man finna uppgifter om fästingförekomst liksom förekomst av TBE. Bra sökord: Fästingkarta.

Paula och Pischa...

...vill göra träning roligt och lättillgängligt för nyblivna mammor

Paula Rosas var 21 år gammal när hon blev mamma för första gången. Hur hanterar man alla tankar och rädslor som kommer med att bli mamma? Och hur hittar man tid till träning? Paula Rosas och Pischa Strindstedt vill i boken Mamatastic – träning för mammor på ett inspirerande och humoristiskt sätt dela med sig av sina erfarenheter och tips till andra mammor – både när det kommer till träning, men också i vardagen.

Efter en lång graviditet, då många känt sig låsta, ibland nästan som fångar i sin egen kropp, längtar många mammor efter att börja träna igen. På grund av den frihetskänsla som upplevs när värk, en del vikt, vätska och stor mage försvunnit är dock risken ofta att man sätter igång alldeles för hårt.

– Under en graviditet har magmusklerna delat på sig och det är inte självklart att de går ihop av sig själva, speciellt inte om man har fött genom kejsarsnitt. Det är viktigt att börja försiktigt, även om man tycker det gått lång tid sedan förlossningen, och det första att fokusera på är bäckenbottnen och de inre magmusklerna, säger Pischa Strindstedt.

En av övningarna i boken är ”Lilla magdödaren – mammastyle”. Den visar tydligt hur

försiktigt man ska inleda sin träning efter att graviditeten är över, men de som gör den upplever ofta att den verkligen lämnar spår efter sig i form av en viss träningsvärk.

– Passen är anpassade så att de ska funka för en mamma som har en liten bebis. 20-30 minuter är all tid man behö

ver och det spelar ingen roll om man gör samma pass två gånger per dag eller om man varierar sig. Det handlar om att allt är bättre än inget, men jag vill även lyfta att man ska prioritera sin vila. Har man haft dåligt med sömn ska man hellre vila än träna, säger Paula Rosas.

Underklädesrevolutionens decennium

Om den lilla stringtrosan hade sin storhetstid under 90-talet verkar istället dess motståndsrörelse under vår samtid. 2020 fylls modesidorna med ”granny panties”, bygellösa bh:ar och sömlösa under – alla med en gemensam faktor: komfort.

Underklädernas resa är en brokig historia. Länge var underkläder en högst hemlig och privat företeelse som benämndes som ”de onämnbara”. De fick varken synas eller komma på tal. Det dröjde länge innan det ens var aktuellt att använda underkläder. Först på 1800-talet fick människor in vanan att bära plaggen vi tar för givet att använda dagligen. Sedan dess har trender kommit och gått. Vi minns till exempel Madonnas ikoniska strut-bh och det sena 90-talets stringtrosa högt ovanför byxlinningen. På 2020-talet är det mormorstrosan som gör comeback, samtidigt som den bygellösa bh:n gör entré i allt fler kvinnors garderober. Senast i våras rapporterade New York Post att bygellösa bh:ar har ökat i försäljning med 40 % sedan folk börjat jobba hemifrån. Bekväma underkläder är på tapeten och kvinnor har tröttnat på att sexighet och femininitet förknippas med hårt åtsittande passformer och material som skaver. Flera underklädestillverkare har visat sig vara lyhörda för trenden. Utbudet av bekväma, snygga och feminina underkläder växer och ett företag som satsar på just detta är sloggi. Med målet att befria kvinnor från obekväma underkläder siktar underklädesrevolutionärerna mot att bli helt bygellösa till 2023. Anna Stark, marknadschef på sloggi, menar att underkläder spelar en stor roll i den kvinnliga frigörelsen och att kvinnor ska kunna känna sig obegränsade. – Vi vill att kvinnor ska kunna känna sig fria i hela ordets bemärkelse, oavsett om det handlar om att våga uttrycka vem man är eller att slippa bära obekväma underkläder. Vår vision är att göra en bh så bekväm att du glömmer att du har den på dig. För gravida, ammande och nyblivna mammor är det ofta extra svårt att hitta ett bekvämt val av bh som passar att bäras såväl dagtid som natt- och kvällstid. Sloggis bygellösa bh:ar är då exempel på alternativ som lever upp till förväntningarna på bekvämlighet och komfort. Vidare fortsätter Anna Stark: – Vanligtvis förknippas ”wow-faktorn” med de yttre plaggen vi bär, men sloggis kollektioner skapar snarare större fascination kring de plagg vi bär närmast kroppen.

TRE SNABBA OM BH:N GENOM TIDERNA

• Redan på 400-talet f.Kr. omnämns bh:n i litteraturen. Då vid namn strophium. • Amerikanskan Mary Phelps Jacob var 1914 först med att ansöka om patent på en bh. • Det behålösa modet slog igenom under 1960-talet, sedan dröjde det inte längre än till 1970-talet innan bh:n blev trendig igen. Källa: GP