Finn 1 2015 by Lunds domkyrkoförsamling

lunds domkyrkoförsamling | 1/2015 | www.lundsdomkyrka.se | facebook, twitter, instagram/lundsdomkyrka

finn Det rädda numret

polisen Mer rädd för att skada än för att dö läkaren Sanningen lugnar artisten Sjunger på jiddisch i kampen mot rasism och antisemitism prästen Alla andra är så modiga kyrkskräck Louise botade sig själv lejon & änglar Hitta dem i Domkyrkan tro Storpotäten & jag

2 2

INNEHÅLL 4

lundafrågan Vad är du rädd för?

tro Storpotäten & jag

6-12 aktuellt 13

när du vill tala med någon

14-15 barn & pedagogik Lek & lär i Domkyrkan 16-17 ung skribent En rädsla som tog mig ett steg närmare Gud 18

passionstid Tre gånger

konst Asp Sår Offer

20-21 utblick Memento Mori 22-25 reportage Mir lebn eybik 26-29 Rädslan för att skada är större än för att dö 30-33 Det är sanningen som lugnar 34-35 Mia & Bia vill alltid vara fria 36-37 Att möta sin rädsla är enda vägen 38-39 kyrkan i europa Tro i nedersta lådan 40-41 konstkrönika Ängeln i liv och död 42-43 Lejonet mellan gudomligt och mänskligt 44-47 ur kalendariet 48

pilgrim Pilgrimsplatsen flyttar tillfälligt till Domkyrkoforum

retreat Vila och be under Österlens himmel

50-51 fördjupning Tillit mitt i livets kaos

lunds domkyrkoförsamling, svenska kyrkan telefon: 046 35 87 00 (växel) lundsdomkyrka.se facebook.com/lundsdomkyrka twitter.com/lundsdomkyrka instagram/lundsdomkyrka info@lundsdomkyrka.se redaktör kristina strand larsson. redaktion: kristina strand larsson, rickard bonnevier, lena sjöstrand. text, form och foto: (där inte annat anges) kristina strand larsson. ansvarig utgivare: fredrik modéus. tryck: exaktaprintng, malmö.

3 3

LUNDAFRÅGAN

foto Pontus Tideman.

VAD ÄR DU RÄDD FÖR? jag är rädd för de små stegens tyranni. Konkret i vår tid och vår stad: att den människosyn som Sverigedemokraternas handlingar ger bevis för på något sätt skulle normaliseras. Grundläggande mänskliga värden måste bevakas med gnetig och daglig uppmärksamhet, annars riskerar de alltid att gå förlorade. Andreas Ekström, journalist på Sydsvenskan

ag är inte rädd för konflikter, yttre faror eller döden. Det som skrämmer mig mest är människans korta minne som gör att hon beter sig som om hon vore helt historielös. Vilket ingen människa är. Vi människor kan nämligen gå in i samma elände av tankar, åsikter och beteende i dag, som människan gjorde för bara några årtionden sedan. Samma sak upprepar sig därmed. Det är jag rädd för. Det är skrämmande. Mats Högelius, föreståndare för Diakonicentralen i Lund

TV-serien Twin Peaks finns det ett litet ögonblick som är outsägligt sorgligt. En kraftfull herre, officer i flygvapnet får frågan om vad hans största rädsla är. Svaret han ger är "att kärlek inte är tillräckligt". Jag blir alltid lika tagen när jag tänker på det och blir samtidigt rädd för att han har rätt. Tänk om det inte är tillräckligt med själva kärleken? Själv är jag rädd för massor av saker. Jag är rädd för att bli bortvald eller att inte bli mottagen som människa. Dag Oredsson, marknads- och kommunikationschef på AF Bostäder jag är rädd för sociala medier. Har du väl lagt upp något där försvinner det aldrig. Vem som helst kan göra vad hen vill med bilden du har lagt upp. Jag har hört om flera personer som har fått sin identitet kapad. Isak Strand, student, praktikant i Lunds domkyrkoförsamling

jag är rädd för människor som är rädda. Människor som är trygga i sig själv är positiva till sin omgivning, inkluderande och öppna mot andra sätt att tänka. Människor som är rädda dömer andra människor inte för vad de gör och står för, utan för hur de ser ut och hur de känner. Det är jag rädd för. Emme Adébo, sportchef Lugi

ag är rädd för att något ska hända barnen när de är långt borta ifrån mig. Att de inte ska vara lyckliga eller tillfreds där de är, att de inte ska trivas. Att de ska vara ensamma. Sedan skulle jag aldrig få för mig att hoppa fallskärm, men det är väl knappt något jag är rädd för att bli tvingad till. Cecilia Barnes, redaktör, Gleerups, kommunfullmäktige för Folkpartiet

TRO

STORPOTÄTEN OCH JAG

Jag vill så gärna säga att jag sällan är rädd, men det är inte sant.

ag är rädd, ofta. Det räcker med att tvärbromsa med bilen och inse vad som kunde ha hänt för att min rädsla ska ta över. Det räcker med mötet med en hotfull människa, eller att slinta med ett ord, låta ilskan stjäla allt fokus… Plötsligt tar rädslan över, men vad händer sen? jag är garanterat inte ensam om att ha varit rädd för barnprogrammet Vilse i pannkakan. Varje gång Staffan vände på pannkakan och Storpotäten kom fram ryste jag i kroppen. Men aldrig slutade jag titta. Även om jag var rädd så lät jag inte rädslan bestämma över mig utan jag bestämde över den. Mina ögon vek aldrig undan ( jag kan inte säga samma sak om filmen Hajen ett par år senare). Jag lät mitt mod och min envishet, eller var det nyfikenhet, få bestämma istället. För varje avsnitt blev pannkakans baksida lite mindre skrämmande. Sakta men säkert motade jag rädslan mot dörren och till sist hela vägen ut ur själshuset. Att leva nära och inte gömma undan rädslan kan göra oss mindre rädda, till och med modiga. Rädsla är en grundläggande instinkt med koppling till neu-

ronerna i hjärnan. Den har även sitt utgångsläge i våra erfarenheter. Allt detta kommer vi aldrig ifrån. Men vad gör vi av den? Låter vi den förlama oss eller utmanar den oss till mod? Ibland kan vi inte förändra, men ibland kan vi. jag är övertygad om att även Jesus var rädd. Jag är lika övertygad om att han inte lät sin rädsla överskugga modet till nästa steg. Han flydde inte sin väg på skärtorsdagen, han satt kvar. Han gick inte undan rädslan för svek och utsatthet, förräderi och förtal eller ens rädslan för sin egen död. Jesus var rädd, precis som jag, precis som du. Han delar den erfarenheten, då som nu, med oss. Han låter aldrig rädslan få sista ordet, för det ordet hör till honom, i dag och i evighet. I dag kan jag modigt konstatera att Storpotäten och jag har en historia och jag är inte rädd för den. Det är inte så mycket min som Jesus förtjänst, även om vi är ett synnerligen bra team. Jag är rädd ibland och det är okej. Hur är det med dig?

text Fredrik Beverhjelm foto Kristina Strand Larsson

AKTUELLT

AKTUELLT DOMKYRKAN/DOMKYRKOFORUM

VECKANS ALLA GUDSTJÄNSTER

i firar flera gudstjänster varje dag i Domkyrkan. Välkommen när du vill!

måndagar 8.00 Laudes måndagar 12.00 Middagsmässa tisdagar 8.00 Morgonmässa tisdagar 12.00 Middagsbön onsdagar 8.00 Morgonmässa onsdagar 9.00 Pilgrimsbön onsdagar 12.00 Middagsbön onsdagar 18.00 Vesper onsdagar 18.30 Kvällsmässa torsdagar 08.00 Laudes torsdagar 09.00 Pilgrimsbön torsdagar 12.00 Middagsmässa torsdagar 18.30 Taizémässa fredagar 08.00 Morgonmässa fredagar 09.00 Pilgrimsbön fredagar 12.00 Middagsbön fredagar 15.30 Paus lördagar 10.00 Lördagskonsert söndagar 11.00 Högmässa söndagar 17.00 Holy Communion Service

Vill du gifta dig med mig?

tt gifta sig är att säga ja till ett liv tillsammans. Vigseln har juridiska konsekvenser, men framför allt är den en gudomlig gåva. Den rymmer personliga löften, bön för de nygifta och Guds välsignelse. Det är en dag för att fira kärleken. Kvinnor som älskar kvinnor, män och kvinnor som älskar varandra, män som älskar varandra, alla par kan gifta sig i Lunds domkyrka. Svenska kyrkan vill stödja och välsigna trofasta relationer, både vad gäller par med samma kön och par med olika kön. Läs mer: lundsdomkyrka.se.

soffsamtal med arkeolog och pilgrimspräst Den 4 mars kl 19.30 samtalar Anders Ödman, docent i historisk arkeologi och pilgrimsprästen Anna Alebo i soffan i Domkyrkoforum. Välkommen!

NYFIKEN PÅ KRISTEN TRO? vill du tala med andra om tro, kyrkan och livet? I så fall är du välkommen till samtalsgruppen Andrum. Vi träffas under sex måndagskvällar från 23 februari till 30 mars 2015 kl 19.00-21.00 i Domkyrkoforum. Gruppen är för dig som är nyfiken på kristen tro och vill dela tankar och frågor med andra. Är du inte döpt eller konfirmerad kan deltagande i gruppen leda fram till dop eller konfirmation i Påsknattens mässa i Domkyrkan. Kontakta Veronica Helm Andréasson, präst i Domkyrkoförsamlingen, 046 35 87 44. Anmälan senast 16 februari 2015. Läs reportage om Andrum, s 34.

Antoon Geels, professor emeritus i religionspsykologi och författare, är en av vårens gäster i Finn rum för samtal.

FINN RUM FÖR SAMTAL våren 2015

Våren 2015 fortsätter S:t Lukas i Lund och Lunds domkyrko-

TYST MEDITATION församlings samtalskvällar. Tid: 19.30. Plats: Hörsalen i FLYTTAR EN MINUT BORT Domkyrkoforum. Fri entré.

en 1 januari 2015 stängde den övre våningen på Liberiet, det medeltida huset vid Lunds domkyrka, för en omfattande renovering. Renoveringen tar cirka ett år. Under tiden flyttar den tysta meditationen till Arkaden i Kapitelhuset vid Lunds stiftskansli. Adress: Krafts torg 12 A. Gå in genom valvet, in på gården vid fontänen. Där tar du glasdörren till vänster. Information: Jan Kjellström, studentpräst, 046 35 87 37, jan.kjellstrom@ svenskakyrkan.se

Kvällarna är ett forum för öppen dialog om existentiella frågor, värderingar, mening och sammanhang. S:t Lukas mottagning i Lund erbjuder psykoterapi och andra typer av samtal med fokus på livsfrågor och inre konflikter, lund.sanktlukas.se. 28 januari 19.30 Laga världen med icke-våld, medkänsla och andra verktyg Antoon Geels, professor emeritus i religionspsykologi. 25 mars 19.30 Tro, hopp och fördom - religionen som resurs i mötet med den andra Maria K. Rydinger, präst och projektledare på Fryshuset. Återkoppling av Lisa Vinsander, studentpräst. 20 maj 19.30 Vår existentiella sårbarhet. Om försoning och oförsonlighet. Ulrica Fritzson, initiativtagare till Försoningsgruppen och doktorand i religionsfilosofi.

Gud, hos dig är det aldrig för sent Bibelord: Lukas 21: 25-36, Mika 4: 1-4, Jesaja 65: 17-19, Matteus 25: 31-46 ur boken Hållplats för själen 7

AKTUELLT

HITTA TYSTNAD MITT I STADEN Torsdagen den 26 mars är det en tyst dag i Domkyrkan.

nder hela dagen använder vi rösten endast vid gudstjänsterna. Övrig tid värnar vi tystnaden och stillheten i rummet. – Ibland behöver vi stänga av bruset, alla impulser och intryck som når oss från den yttre världen och göra oss öppna och lyssnande på en annan våglängd. Domkyrkan skyddar oss och skapar en rymd över vår längtan, säger domkyrkokaplan Lena Sjöstrand. En stund i Domkyrkan denna dag är en övning i vila och väntan. Välkommen in till en oas av stillhet för att vila, tänka och be. Domkyrkan är öppen 8.00-19.30. Vi firar gudstjänst vid fyra tillfällen; 8.00 laudes, 9.00 pilgrimsbön, 12.00 middagsmässa 0ch 18.30 Taizéinspirerad mässa.

101

Britt G. Hallqvist

100-årsfirandet av Britt G. Hallqvist fortsätter. Uppbrott med texter av Britt G. och musik av Johan-Magnus Sjöberg för kör, orgel och klockspel framförs den 7 februari 17.00. Verket uruppfördes under Lund Choral Festival hösten 2014.

Pia Samuelsson hälsar dig välkommen i Uggleboden.

Snygga prylar för en billig peng presenter, tallrikar till studentrummet, en vacker blåsa från 1963? Detta och mer därtill kan du hitta i Uggleboden som är Diakonicentralens second handbutik på Råbygatan 17 i Lund. Uggleboden är öppen måndag-fredag 10.00-18.00 och lördagar 10.00-14.00.

Älskar du musik? domkyrkan är full av musik. Varje lördag klockan 10 är det orgelkonsert med fritt inträde. Under rubriken Oratorium 2015 samlar Svenska kyrkan i Lund några av verken som lämpar sig att framföras i Domkyrkan eller Allhelgonakyrkan, Lunds större kyrkorum. Alla oratoriekonserter har fritt inträde. I gudstjänsterna ingår orgelmusik och det är nästan alltid körsång. Ibland spelar Domkyrkans musiker Stefan Ekblad flöjt som på bilden. Domkyrkan har körer för alla åldrar. Vill du lyssna eller sjunga: www. lundsdomkyrka.se.

Vill du bli en av många ideella medarbetare i Lunds domkyrkoförsamling? Du behövs! Det diakonala arbetet Här behöver vi medmänniskor till besökstjänst, gudstjänstvärdar vid äldreboende och medhjälpare till kyrkkaffe och andra mötesplatser. Maria Leijman, diakon 046 35 87 46. Pilgrimsplats Liberiet Vi söker dig som vill vara pilgrimsvärd, leda pilgrimsvandringar och fördjupa dig i pilgrimstanken. Anna Alebo, pilgrimspräst, 046 35 87 64. Domkyrkan Här kan du vara gudstjänstvärd och ministrant i olika gudstjänster eller ingå i Domkyrkans frivilliggrupp. Maria Leijman, 046 35 87 46, Lena Sjöstrand, domkyrkokaplan, 046 35 88 81.

Gruppen för internationellt arbete En del av Svenska kyrkans internationella arbete. Veronica Helm Andréasson, präst 046 35 87 44. Det engelskspråkiga arbetet Till högmässan på engelska 17.00 varje söndag kommer människor från hela världen. Vi behöver hjälp med det praktiska, men framförallt efterfrågas människor med svensk bakgrund som vill träffa människor från andra kulturer, Jan Kjellström, präst, 046 35 87 37. Konfirmander Har du konfirmerats i Domkyrkan kan du bli konfirmandledare. Fredrik Beverhjelm, präst, 046 35 87 45.

PAUS i kryptan firar 10 år I januari 2015 fyller andakten Paus tio år. Hur ska ni fira, Fredrik Beverhjelm? – Vi kommer att inviga ett konstverk gjort av en gåva från Katedralskolan, nämligen en stock från boken som stod på skolgården. Det är enormt kul att unga människor sedan tio år kommer hit varje fredag för att be och prata. Paus startade 2005 på initiativ av prästen Fredrik Beverhjelm och strategen Rickard Bonnevier. Andakten är en mötesplats för unga människor och firas varje fredag 15.30 i Domkyrkans krypta.

9 9

6 FINN

AKTUELLTT

Choklad = tröst Sladana Jankovic är husmor i Lunds domkyrkoförsamling. Hon bakar och lagar mat med samma kärlek. Och vet att choklad kan trösta. kladdkaka med daim- och nougattäcke 12-14 bitar. 4 ägg, 3,5 dl socker, 200 g blockchoklad av god kvalitet, 4 msk kakaopulver, 4 dl vetemjöl, 200 g smör 1 msk vaniljsocker, ströbröd, 125 g nougat tunt skivad och 200 g daimkulor. Använd gärna ekologiska och rättvisemärkta varor. gör så här 1. Värm ugnen till 175 grader. 2. Smält smör och choklad i vattenbad eller i mikron. 3. Blanda socker, vaniljsocker, kakao och ägg ordentligt . 4. Blanda ned chokladblandningen i äggsmeten, rör sedan i mjöl och blanda tills du får en slät smet. Häll upp i en smord och bröad springform. 5. Grädda 20-25 minuter i ugnen, kladdkakan ska vara kladdig i mitten. Ta ut den och fördela nougaten och daimkulorna jämnt över hela kakan. Sätt in kladdkakan i ugnen igen i max 30 sekunder, precis så att nougaten smälter. 6. Kyl ned och servera.

Gud 07.07 K

lockan 07.07 varje måndag publiceras ett nytt inlägg i Domkyrkans blogg Gud 07.07. Bloggen handlar om kristen tro, livet, vardagen, samhällsfrågor, människan och Gud. Skribenter är präster, diakoner, konfirmandledare och teologistudenter, www.lundsdomkyrka.se.

Kura skymning i Domkyrkan

en 17 mars klockan 19.30-20.30 är du välkommen in i Domkyrkan vid en tidpunkt då kyrkan ofta är stängd. Kura skymning i den vackra kyrkan, se ljuset sänka sig bland valven. Tema är I korsets skugga. Vi gör en meditativ vandring genom Domkyrkans olika rum och knyter bland annat an till vårens utställning Asp Sår Offer. Läs mer om utställningen på sidan 19. Du behöver inte anmäla dig. Information: Veronica Helm Andréasson, präst i Domkyrkoförsamlingen, 046 35 87 44, veronica. helm.andreasson@svenskakyrkan.se

AKTUELLT

Jenny hjälper dig i Domkyrkoforum

LUNDS DOMKYRKAS VÄNNER

är du besöker Domkyrkoforum möter du oftast Jenny Ahlm. Jenny vikarierar för Susan Lilja som är föräldraledig. – Det är jätteroligt att vara här i Domkyrkoforum. Lokalerna är lugna och rofyllda samtidigt som det händer mycket. Likheten med mitt tidigare arbete på Press Stop i Lund är att jag får möta människor och hjälpa dem tillrätta. Samtidigt har kyrkan också andra värden, säger Jenny. Det är Jenny du ska tala med om du vill boka lokaler i Domkyrkoforum, jenny. ahlm@svenskakyrkan.se, 046 35 87 39.

fred försoning

nattkyrkan är en mötesplats i Lunds domkyrka för stillhet, enskilda samtal, fika, andakt och gemenskap. Vi firar en enkel mässa 22.30. Temat för våren 2015 är Fred och försoning. 30 januari 27 februari 20 mars 24 april

BIBELNS GESTALTER ÄR INGA SUPERHJÄLTAR vad kan vi lära av Bibelns domare, kungar och profeter? Har de ett budskap till oss i vår tid? Lunds domkyrkas vänner bjuder in till öppna föreläsningar där Domkyrkoförsamlingens präst Veronica Helm Andréasson berättar om Bibelns spännande och mycket mänskliga gestalter. Plats är Laurentiisalen i Domkyrkoforum. Tid: 10.00-12.00 den 5 och 19 februari och den 5 och 19 mars. Lunds domkyrkas vänner har också lördagsföredrag om olika ämnen. Plats är Laurentiisalen i Domkyrkoforum kl 10.45. 7 februari bland judar och araber Bengt Knutsson, docent, orientalist och diplomat. Föredraget inleds med kaffe. 14 mars att bygga församling – tankar kring kyrkans framtid Fredrik Modéus, församlingsherde i Domkyrkoförsamlingen och biskop electus i Växjö stift. 11 april att leva för en vision – tankar kring ekumenik och kyrkornas enhet Kjell Ove Nilsson, domprost emeritus. Föredraget inleds med kaffe. Lunds domkyrkas vänner vänder sig till alla intresserade. Du kan komma när du vill. Information: Veronica Helm Andréasson, veronica.helm.andreasson@svenskakyrkan.se, 046 35 87 44.

Alla är värda ett gott liv Lunds domkyrkoförsamling är en del av den världsvida kyrkan. Detta gestaltar sig bland annat i fasteinsamlingen varje vår. det livsviktiga vattnet är temat för årets fastekampanj i Svenska kyrkan. Under insamlingen 2015 kan vi vara med och bidra till projekt som syftar till att stödja människor som drabbas av katastrofer att komma igång att odla igen, småbönder att utveckla sitt jordbruk så att de kan få större skördar och till arbetet för mänskliga rättigheter och fred. Kampanjen avslutas Palmsöndagen den 29 mars. Håll utkik på kollekterna vid lördagskonserterna, bösskramlande konfirmander på stan, brödförsäljning och kyrkkaffen där du kan bidra till en bättre värld.

MUSIK, MEDITATION OCH MÄSSA

älkommen till några lugna söndagskvällar i Domkyrkan klockan 19. Datum hittar du på lundsdomkyrka.se.

MUSIK SOM HJÄLPER Den 22 mars klockan 15.30 medverkar Mikaelskören i en musikgudstjänst med titeln Sånger från när och fjärran. Gudstjänsten är ett led i fasteinsamlingen till förmån för Svenska kyrkans internationella arbete.

KÖP EN DUVA – VAR EN ÄNGEL i domkyrkoforum säljer vi under fastekampanjen konsthantverk från International Center of Bethlehem. Duvor i glas kostar 100 kr st. Alla pengar går till Svenska kyrkans internationella arbete. Du hjälper dessutom konsthantverkaren i Betlehem att försörja sig.

Träffas och trivs i innerstaden våren 2015 Måndagar kl 14.00. Ett samarbete mellan Domkyrkoförsamlingen, Allhelgonaförsamlingen och S:t Peters klosters församling. Välkommen! tid och plats 19 januari Allhelgonagården, 2 februari Petersgården, 16 februari Domkyrkoforum, 2 mars Allhelgonagården, 16 mars Petersgården, 30 mars Allhelgonagården, 13 april Domkyrkoforum, 27 april Petersgården. I maj blir det vårutflykt. Mer information kommer. information Maria Leijman, diakon, Domkyrkoforum, Lilla kyrkogatan 2, 046 35 87 46, Vera Kalle, diakon, Petersgården, Trollebergsvägen 43, 046 35 88 42, Åsa Gustavsson, diakon, Allhelgonagården, Bredgatan 34, 046 35 88 01

FINN 23

när du vill tala med någon... livets skeden dop

I dopgudstjänsten får vi tacka och be för det nyfödda barnet och säga ja tack till Guds kärlek. Om du inte är döpt som barn, finns alltid möjlighet att döpas som vuxen. Vill du döpas som vuxen, kontakta en av Domkyrkans präster. I Domkyrkan firas dop på lördagar.

vigsel

I Lunds domkyrka finns möjlighet till vigselgudstjänst de flesta lördagseftermiddagar året om. Svenska kyrkan viger par av samma kön och par av olika kön.

välsignelse av borgerligt ingånget äktenskap

I Domkyrkan kan ni fira en välsignelsegudstjänst med förbön för er relation.

begravning

Begravningsgudstjänst kan ske i någon av Lunds kyrkor. Begravningen är ett avsked och samtidigt en överlåtelse av den avlidne i Guds händer. Välkommen att kontakta Lunds pastorats gemensamma expedition, 046 35 88 88.

bikt

Bikt är en möjlighet att få ta emot Guds förlåtelse i sitt eget liv. Ta kontakt med en av församlingens präster, ring Svenska kyrkans växel på telefon 046 35 87 00 och be att få tala med en av prästerna i Lunds domkyrkoförsamling.

enskilda samtal

Det finns möjlighet till samtal med präst eller diakon varje vardag i Domkyrkan klockan

16-17. Du kan också träffa en präst eller diakon på en annan tid genom tidsbeställning, ring Svenska kyrkans växel, 046 35 87 00. En samtalsserie med präst kan leda fram till dop eller konfirmation. För studenter finns studentprästerna tillgängliga.

samtal om sorg

För dig som under året har förlorat en nära anhörig eller vän finns möjlighet att vara med i en samtalsgrupp där du får dela tankar och erfarenheter med andra som är i en liknande situation. Gruppen träffas sju gånger och leds av en präst och en diakon. Församlingarna i Lund samverkar och grupper startar regelbundet i någon av Lunds församlingar. Maria Leijman, diakon, 046 35 87 46.

13 13

BARN & PEDAGOGIK

LEK & LÄR I DOMKYRKAN Förra året besökte 7000 skolbarn Domkyrkan i ett bokat pedagogiskt program. Vi räknar matte, mäter höjd, räknar djup, tolkar symboler, sorterar djur, skriver på vaxtavlor och talar tro och latin. Allt sker med utgångspunkt i Domkyrkan. Ibland gör vi en avstickare till Domkyrkoforum där vi målar anfanger, gör stjärnor, ser filmklipp och lyssnar på musik. 7000 barn kommer. Hur tänker ni, Fredrik Beverhjelm, Maria Johnsson och Anita Larsson, ansvariga för Domkyrkans pedagogiska verksamhet? – Vi är glada över alla som vill flytta en lektion till Lunds domkyrka och stolta över förtroendet som pedagogerna visar. För oss är det viktigt att erbjuda en upplevelse av Domkyrkan och kristen tro. Det kan betyda att vi lär genom att göra, säger Fredrik Beverhjelm. Maria Johnsson inflikar: – Det är spännande att se altarskåpet från 1398 bli ett undervisningsredskap i matematik eller valven bli utgångspunkt för ett tekniklärare. Eller när vi reser till medeltiden och provar på hur det är att vara elev på 1400-talet i Domskolan. Vad händer i vår? – Det blir medeltid, domskola, påskdrama, ja - allt egentligen, säger Maria. Vill du boka ett program för din klass? Kontakta Maria Johnsson, församlingspedagog, 046 35 87 34, maria.johnsson@svenskakyrkan.se

1414

SPORTLOVSKUL 2015

PÅSKLOVSKUL 2015

HJÄLP

DRÖMMAR

LÄNGTAN OCH PÅSK

JOHAN SALTA träffa biskop johan och hjälp honom att salta! Möt Johan Östberg, artist och programledare för Boom Shakalack. Gör spännande saltexperiment med Martin Granbom. Torsdagen den 19 februari är det sportlovskul i Domkyrkan. Det blir sång och gudstjänst och du får chans att ställa biskopen mot väggen!

Ålder: från 6 år. Tid: 9.30-12.30. Ingen kostnad. Du behöver inte anmäla dig. Fika till självkostnadspris. Information: Maria Johnsson, 046 35 87 34, maria.johnsson@ svenskakyrkan.se. Ett samarbete mellan Svenska kyrkans unga i Lunds stift, Lunds domkyrkoförsamling och Lunds stift.

vi berättar om den första kristna påskens händelser. Det handlar om drömmar och längtan, om att komma ihåg, om död, liv och hopp. Vi ses vid påsklandskapet i Domkyrkan. För tider, se lundsdomkyrka.se. Ingen anmälan, ingen kostnad. Information: Maria Johnsson, 046 35 87 34, maria.johnsson@ svenskakyrkan.se

15 15

32 FINN

REPORTAGE

UNG SKRIBENT

EN RÄDSLA SOM TOG MIG ETT STEG NÄRMARE GUD Det obehag jag känt för kyrkor har funnits så längre jag kan minnas. Mest rädd var jag för Lunds domkyrka, då jag besökt den som liten i lågstadiet.

innet finns starkt kvar och jag minns tydligt skolutflykten när vi kom fram till den stora mörka byggnaden och vår lärare berättade om kyrkans historia. Det som fastnade var främst branden och gravstenarna nere i kryptan. Känslan jag fick när vi tågade in i Domkyrkan var obehag. Doften där inne var annorlunda, lite instängd och jag uppfattade det som väldigt mörkt. för en flicka som redan var mörkrädd blev det ingen upplyftande guidad tur. Vår lärare sade till oss flera gånger att vi skulle vara tysta där inne, inte röra någonting och inte ha några huvudbonader på. Jag tror alla dessa faktorer gjorde att miljön blev så mycket mer annorlunda än de miljöer jag var van vid och att det på så sätt skapades en väldigt stor respekt för byggnaden. Jag vågade knappt röra mig där inne. De gånger jag besökte Domkyrkan efter det var i samband med studiebesök och kunde

räknas på en hand. Det var först efter en gästföreläsning i gymnasiet av prästen Fredrik Beverhjelm som jag tog tillfälle att prata om min rädsla för Domkyrkan och kyrkor överlag. jag välkomnades till Domkyrkoforum i Lund av honom, där vi samtalade och efter x antal samtal och besök i Domkyrkan kunde jag vistas där utan att vara rädd. Jag visste att man kunde övervinna olika rädslor och jag hade bestämt

mig för att utsätta mig för min. Det tog mig ungefär ett år att besegra den. Nu i efterhand kan jag se att det mer var en inbillning av rädsla än en riktig skräck. Att jag vågade ta steget och be om hjälp har givit mig så mycket mer än jag någonsin kunnat ana. text Louise Sagéus, student i kommunikation och media och praktikant i domkyrkoförsamlingen. foto Kristina Strand Larsson

Louise Sagéus.

17 17

PASSIONSTID

TRE GÅNGER Han hade ingen annan tanke än att göra det han sa. Han skulle följa sin vän vart än han gick.

å och där var det ingen tvekan – han skulle ge sitt liv för honom. Han mindes blandningen av smärta och något som liknade lättnad när han fick svaret, tuppen ska inte gala förrän du tre gånger har förnekat mig. sedan var det så mycket som hände. Orden sjönk undan. Natten i Kidrondalen. Mörkret, oron i luften, vaktstyrkorna som plötsligt stod där och Jesus som gick för att möta dem för att säga att han var den de sökte. Som i en enda hel handling drog Petrus svärdet och högg av örat på Malkos, översteprästens tjänare. Han måste försvara sin vän. Vännen som fick honom att sticka svärdet i skidan igen. Vännen som helade örat. Tillsammans med en annan lärjunge följde han efter Jesus när de förde iväg honom. I porten till översteprästens gård tittade en

tjänsteflicka länge på honom. Hör inte du också till den mannens lärjungar? Rädslan exploderade i honom. Svaret kom direkt, Nej, det gör jag inte. Han flydde undan frågan in på gården. Också där mötte han blickar, undran. I samma ögonblick som han för tredje gången sa nej, jag känner honom inte, gol tuppen. Tre gånger hade han förnekat honom innan tuppen gol. senare, efter alla de omvälvande händelserna, en morgon på stranden fångade Jesus upp honom med sin fråga: har du mig kär? Tre gånger kom frågan. Tre gånger fick han säga ja. Jesus använde hans första namn, Simon. Han frågade sig ner till botten i honom, ner till det första mötet. I det ögonblicket möttes rädslan och kärleken. Du vet att jag har dig kär. text Lena Sjöstrand, domkyrkokaplan foto Kristina Strand Larsson

KONST

ASP SÅR OFFER Aspens löv darrar även vindstilla dagar. Enligt en nordisk legend var Kristi kors tillverkat av aspträ.

spen blev delaktig i Kristi död och i förtvivlan över vad den varit med om darrar den ännu ut i minsta blad. En annan legend berättar hur hela naturen skälvde under Kristi timmar på korset. Djuren gömde sig, gräshopporna tystnade. Träd och växter susade i återhållen förfäran. Cypressen lovade att till minne av den dagen slå rot på gravkullarna.

när kristus ropade ”Min Gud, min Gud varför har du övergivit mig” darrade trädens alla löv. Aspen ensam var oberörd, men när några droppar av Kristi blod droppade på dess löv började även aspen att skälva. Än i dag skälver aspen och minner om Kristi död på korset. I vårens utställning i Lunds domkyrkas krypta med namnet Asp Sår Offer finns aspen med. Den tillsammans med de övriga verken i utställningen blir en del av vår meditation under fastan och påskens första tid. Mänskliga erfarenheter av offer och lidande vävs samman med Kristi lidande. Även påsken och det nya livet ryms. Genom

Kristi sår kunde de första lärjungarna känna igen Jesus som uppstånden. Konstnären Anna Lindkvist Adolfsson väljer alltid material efter vad hon behöver för att få fram det hon vill säga. Mest arbetar hon i trä, järn, betong och textil. Det är material hon känner sig hemma med och vuxit upp med. Hennes pappa har en järnverkstad och under Annas uppväxt fanns det även ett sågverk på gården. Aspen vi kan se i skulpturen i kryptan kommer från hennes barndomshem och hon har själv varit med och sågat upp den. på frågan om vad hon tänker inför att ställa ut i kryptan säger konstnären: – Det är alltid av stor betydelse för mig var jag ställer ut eftersom jag alltid vill förhålla mig till det specifika rummet. Att ställa ut i ett kyrkorum är en stor utmaning, dels rent rumsligt, kryptan är ett fantastiskt och redan mycket skulpturalt rum. Det viktigaste för mig är att det är ett rum gjort för helighet. Att möta det heliga och föra en dialog med det är vad jag verkligen vill med mina

verk. Inga bilder är heliga. Däremot finns det bilder av helighet som kan hjälpa oss att förstå något av det heliga. text Lena Sjöstrand, domkyrkokaplan foto Anna Lindkvist Adolfsson

asp sår offer Utställningen pågår den 7 mars -12 april 2015 och invigs lördagen den 7 mars 10.30 direkt efter lördagsmusiken. Anna Lindkvist Adolfsson och domkyrkokaplan Lena Sjöstrand medverkar.Vårens skymningsstund tisdagen den 17 mars 19.30 anknyter till utställningen.

19 19

MEMENTO MORI

axin rusar genom den upplysta natten. Chauffören kör mot rött ljus i korsningarna. Tutar för att varna möjliga trafikanter. Han tittar på mig genom backspegeln och flinar. Längs trottoarerna, intill väggarna ligger människor ihopkrupna i skydd för mörkret. Andra vandrar som levande döda samlandes allt av tänkbart värde. Cracket skördar offer, suger långsamt livet ur människor. Det påminner mig om något. Tankarna vandrar till dödskallarna på epitafierna och gravstenarna i Lunds domkyrka. Memento Mori, ”kom ihåg att du är dödlig”. I mitt inre glor de tomma ögonhålorna mot mig. Det är väl först när vi blir medvetna om att vi har ett liv som vi också blir medvetna om att det kommer tas ifrån oss. Jag minns att det beskrivits som att känna sitt vara och förnimma sitt icke vara. Tanken skapar ängslan. Inget är bestående, allt är flyktigt. Gatlyktor svischar förbi, taxin gungar fram över det ojämna underlaget. Det finns mycket i livet att vara rädd för. Att de andra trafikanterna inte ska

Johannes Witkowsky Bengtsson är student i teologi och vaktmästare i Domkyrkan. Just nu befinner han sig i Costa Ricas huvudstad San José som stipendiat. höra chaufförens tutningar. Att främlingarna utanför ska komma fram ur skuggan för att råna mig. Att de på vilka vi byggt vårt välstånd ska kräva tillbaka det vi stulit. Att förlåtelsen inte ska gälla oss. Till det mänskliga livet hör rädsla. Och bakom all rädsla en ursprunglig fruktan för döden. en tidig morgon några dagar innan, också i San José. Solen har nyss gått upp, jag vandrar ensam genom centrum på väg hem från en fest. Två poliser sparkar på ett par livlösa ben som sticker fram ur en kartong. Jag säger inget, tittar bara bort i rädsla för vad som ligger där under pappen. Alla har vi olika strategier för att hantera döden. Somliga banaliserar den, andra betraktar den som porten till evigt liv. Många strävar efter en illusorisk odödlighet, att lämna avtryck, att bli ihågkommen. Gemensamt för vårt sökande är väl längtan att finna en berggrund att stå på. Chauffören säger något, jag lyssnar bara halvt. Tankarna far runt i taxin. Problemet med berggrunder är ju den ständiga risken för att de ska brista som

”äggskal vid minsta seismiska förändring”. Ändå klamrar vi oss ängsligt fast vid vår berggrund i fruktan för döden, i fruktan för det okända som väntar därutanför taxin. Kanske

UTBLICK

handlar rädslan inte först och främst om att dö, utan om att inte veta. På en berggrund kan vi en tid fortsätta att förneka vår känsla av utsatthet. Men de seismiska förändringarna under våra fötter sätter oss förr eller senare i förbindelse med berggrundens skörhet och hotet om vanmakt. det finns en sång jag bär med mig som är framförd av Mercedes Sosa, Todo Cambia, Allt förändras. Den är skriven av Julio Numhauser, en chilensk musiker som flydde militärdiktaturen i Chile och som hamnade i byn Åkarp, utanför Lund. Numhauser beskriver en berggrund som brustit, kanske rent av insikten att den aldrig funnits. Domkyrkans dödskallar, de livlösa benen, solen som sakta stiger över San José påminner om tillvarons förgänglighet. Människans öde; att vara utlämnad åt evig förändring. Döden är inte enbart något som väntar oss, det är något pågående här och nu. I varje ögonblick dör vi. Föreställningen om en berggrund är illusionen om det motsatta. Men om inte till berggrund, till vad ska jag sätta min tillit när jag är rädd? Det blåser hårt och sjön går hög under lärjungarnas överfart, Var inte rädda, Jag är. ”Jag är” - Är det en berg-

grund Jesus garanterar? Jesus ord skulle kunna tolkas som skydd och befrielse, ett ställe att söka fotfäste. Saken är väl bara den att stormen aldrig helt bedarrar, att rädslan aldrig helt släpper sitt grepp. mercedes sosas ord ekar under hela min resa. Hennes röst är vemodig. Desillusioneringen river upp sår och är svårhanterlig. Men i hennes röst finns också styrka och förtröstan. Det som skrämmer är väl att tvingas släppa greppet. Förundran är att det kan ges nytt liv i den stunden. Tillvaron präglas av den ständiga rörelsen genom död till liv. Och kanske är det först i det ögonblicket då berggrunden brister, när vi släpper greppet och upplever själva släppandet som vi kan göra erfarenheter som annars inte är möjliga. Mercedes Sosa beskriver just erfarenheten av att något bär i tillvaron, kärlek och medkänsla för de lidande. Jag är, kan kanske läsas som ett löfte om närvaro i döendet istället för befrielse från det. Och att det i en ständigt föränderlig tillvaro finns värden som håller och som förblir värda att kämpa för. Tryggheten finner vi först när vi förlikar oss med att allt i tillvaron förändras, att inget är bergfast tryggt. Taxin fortsätter genom nat-

ten. Det är en jobbig tanke att allt förgås. Memento Mori, taxichauffören fortsätter att flina. text Johannes Witkowsky Bengtsson. foto Kristina Strand Larsson

21 21

”Jag hade inte träffat min sambo som är flykting. Jag hade inte kunnat göra den musik jag vill, inte göra det jag älskar, inte leva med dem jag älskar.” Louisa Lyne.

Di Yiddishe Kapelye.

22 22

REPORTAGE

MIR LEBN EYBIK En efter en sluter de upp bakom sångerskan Louisa Lyne, människorna som trotsigt möter kameran. Vi kommer att leva för evigt.

usikvideon för Louisa Lyne och di Yiddishe Kapelye’s låt Mir Lebn Eybik har i skrivande stund över 45 300visningar på Youtube. Sången som är på jiddisch kommer från Vilnius ghetto, men är otäckt aktuell i dag. Musikvideon spelades in bakom järnvägsstationen i Malmö, en stad där antisemitism och främlingsfientlighet blir allt synligare, men också där människor från hela världen lever tillsammans i en kreativ gryta värdig ett litet New York. Det är den smältdegeln bandet vill hylla och samtidigt uppmana till medkänsla och respekt. –tidigare hade vår musik mest bestått av romantiska visor på jiddisch, bland annat om det nya förlovade landet USA. Våra konserter var glada och leende, vi ville att publiken skulle tycka om oss, säger Louisa Lyne, sångerska i di Yiddishe Kapelye. Men förra julen kände medlemmarna i bandet att de satt på möjligheten att ta fram musik som kunde inspirera människor

i kampen mot rasism. Allt behövde inte vara så sockersött. – Till den gamla sången gjorde vi ett eget arrangemang för att den ska kännas lite hårdare. Vi var i valet och kvalet hur vi skulle få fram vårt budskap. Det ska inte se ut som om det är synd om oss, det ska vara hoppfullt och kaxigt, säger Louisa. Färgställningen, statisternas klädsel, omgivningen och sången på jiddisch ger musikvideon en omisskännelig tidsprägel som ökar känslan och kampviljan – aldrig mer. – medlemmarna i vårt band kommer från olika delar av världen. Själv har jag en svensk mamma och en engelsk pappa, säger Louisa som är musikalartist i grunden. Louisa föddes i Härnösand – staden med Sveriges minsta och enda helt vita domkyrka – och hade en idyllisk uppväxt. Hennes sambo Edin, som är musiker i di Yiddishe Kapelye, kommer från Bosnien och upplevde under sina tidiga tonår ett fullskaligt krig. Louisa gick musikallinjen vid Balettakademien i Göteborg och vidare-

23 23

14 FINN

REPORTAGE

utbildade sig sedan i London. Edin flydde från Bosnien när han var 16 år. I Malmö träffades de för att skapa musik på jiddisch, ett språk ingen av dem har sitt ursprung i. – första gången jag hörde jiddisch var på en klezmerkonsert i Göteborg. Musiken tilltalade mig, den liknade inget jag kommit i kontakt

med tidigare. Jag blev berörd och betagen. Sedan var det kört, jag ville veta mer, säger Louisa. Det tar tid att lära sig en ny kultur och ett helt nytt språk. Louisa köpte skivor, letade efter texter på nätet och transkriberade sig igenom poesi på jiddisch, skriven med hebreiska bokstäver. För att lyckas med det har hon gått

Edin Bahtijaragic.

2424

flera sommarkurser i språket i London. 2008 flyttade Louisa till Malmö och träffade musikerna i bandet året efter. De blev intresserade av Louisas faiblesse för jiddisch och di Yiddishe Kapelye såg dagens ljus. I dag turnerar bandet flitigt i Sverige och Europa samtidigt som Louisa jobbar som danslärare på olika dansskolor i Lund och Malmö. Bandets första skiva, Debyut, kom 2012. Tvåan ges ut i början av 2015. Nu har Louisa vågat sig på att skriva eget material, men tonsätter också kvinnliga poeter som skrivit på jiddisch. Women in Yiddish Poetry har fått stöd av Malmö stad.

kaffe och tombola och alla i byn kommer eftersom detta är det enda som händer. Folk vet inte vad det är de ska lyssna på, men alla är öppna för att lära sig något nytt. Vi möts med stor värme, säger Louisa. jiddischkulturen bottnar i en bohemisk livsstil med egen teater, film, litteratur och konst. Före andra världskriget fanns det över 12000 jiddischtalande i Europa. Nu finns bara spillror kvar. Skräcken för att något sådant ska hända igen finns alltid under ytan. – Rädsla? Det är en stor fråga. Skulle det här med främlingsfientlighet ha fått ta över skulle

det i förlängningen innebära att jag inte ens hade funnits. Även om engelsmän har en ”coolhetsstämpel” som inte alla invandrare föräras, är min pappa inte svensk. Jag hade inte träffat min sambo som är flykting. Jag hade inte kunnat göra den musik jag vill, inte göra det jag älskar, inte leva med dem jag älskar. Jag hade nog försökt fly härifrån. Tänk om vi i Sverige om ett antal år står mitt i ett krig. Vi ska passa oss i det vi gör, helt plötsligt behöver vi hjälp. Det är en gåva att människor kommer hit, tänk så inskränkt vår egen lilla värld hade varit utan dem. text/foto Kristina Strand Larsson

– ju bättre jag blir, desto snabbare går det att översätta från jiddisch. Problemet är att det inte finns något ställe där jag kan utsätta mig för språket i vardagen. Jag är helt beroende av mina mentorer, som finns i Lund, Moldavien och i Sveriges Jiddischförbund. Till 99,9 procent har jag bara fått positiv respons inom den judiska kulturen. Kanske kan jag, som inte har mitt ursprung där, bli en bro över till gemene man, säger Louisa. Ett sätt att sprida budskapet och spela sin musik är att åka på turné. Di Yiddishe Kapelye har gjort flera länsturnéer, den längsta i Uppland. – Då spelar vi i kyrkor och bygdegårdar, på små orter. Det är jättemysigt och inte speciellt glamoröst. I pausen är det

20 FINN

REPORTAGE

Henrik Andersson.

2626

REPORTAGE

RÄDSLAN FÖR ATT SKADA ÄR STÖRRE ÄN FÖR ATT DÖ Som polis lär du dig hantera dina reaktioner i farliga situationer. Men sorgen över att ge ett dödsbud försvinner aldrig.

et gäller att ha god självkännedom och veta vad som triggar dig. Dina styrkor kan bli svagheter och tvärtom i en pressad situation. Henrik Andersson är gruppledare för närpolisen i Lund och

har erfarenhet både av eget polisarbete och av att leda andra. – Spänningen blir vardag den också. Ju mer du har upplevt desto större blir din karta som du navigerar efter. En karta växer både av erfarenheter och genom studier. Hamnar du i en ny situation som ligger utanför

din karta kan du bli stressad, men efter varje arbetspass blir kartan större. Människor kan uppleva poliser som lugna eller kalla, men ska vi ha välfungerande poliser måste vi ha ventiler i form av både humor och distans, säger Henrik. En polis får uppleva saker

REPORTAGE

andra aldrig kommer nära under sin livstid. De möter alla sorters människor, ett stimulerande, men också krävande jobb. Henrik har aldrig ångrat sitt yrkesval. Dels var det skifttjänstgöringen som lockade honom, dels intresset för samhällsfrågor och juridik.

gramkontot startade vi för några år sedan för att nå ut med vårt budskap. När vi pratar med folk på stan kanske vi når tio personer, genom facebook kan vi nå en miljon. Via facebook får människor inblick i vardagen vilket är oerhört viktigt både för förståelse och förtroende, säger Henrik. Patrullering i radiobil är det – polisen verkar där andra inte många ser framför sig när de verkar. Sedan inbillade jag mig tänker på polisen. Och visst är att det var ett fysiskt arbete. det en del av polisarbetet. MelHenrik skrattar. lan utryckningarna kör polisen – Det är klart att vissa moment omkring och jobbar med den kräver god fysik. Annars tror lokala problembilden. När jag att en snickare har ett mer någon ringer 112 vid till exempel ”Att säga att jag aldrig blir rädd är fel. en trafikolycka, Men jag har inte blivit rädd på det sättet en akut rattfylla att jag har blivit handlingsförlamad. eller självmord, Istället gör rädsla att jag skärper till mig.” tar larmcentralen emot information och skickar en kroppsligt arbete. av de radiobilar som är i tjänst. Studerar du till ekonom Den ena polisen koncentrerar kanske du drömmer om att få sig på körningen, den arbeta inom ett visst företag, andra tar emot anteckningar som Ikea. Polis väljer du för och lyssnar på radion för att att arbeta inom yrket. Inom vara förberedd. Brus och filter polisen finns olika inriktningar, som du kan gå vidare till. Hund- under vägen kan göra att informationen tolkas fel och ibland förare eller utredare ligger unringer polisen i bilen upp den der samma paraply. När Henrik som har ringt för att få klarhet. ska beskriva sin tjänst visar det sig också att den är mångfacetterad. Det är utryckning, varvat med medborgarfrågor och ledarskap. Henrik var engagerad i karnevalen som insatschef och är en av personerna bakom facebooksidan för Polisen i Lund med över 20 000 gillare och mycket interaktion. – Facebooksidan och insta-

2828

– när vi väl är framme vet vi aldrig vad som ska hända. Det är lite av tjusningen som tilltalar en del och kan vara en stressfaktor för andra, säger Henrik. Får en polis bli rädd? Får en polis gråta? – Att säga att jag aldrig blir rädd är fel. Men jag har inte blivit

rädd på det sättet att jag har blivit handlingsförlamad. Istället gör rädsla att jag skärper till mig. Som polis gör du hela tiden snabbanalyser av det som händer. I en farlig situation går jag in i en agera-roll. Efter ett mer dramatiskt uppdrag kan det komma känslor som behöver bearbetas genom samtal med kollegor eller debriefing. Det finns en styrka i att jobba två och två. Då kan man variera exponeringen av belastande situationer. Kamratskapet betyder mycket. Vissa saker är lättare att relatera till med mina kollegor, eftersom vi har varit med om liknande situationer. Vid en jobbig händelse i samband med ett dödsfall arbetade Henrik ensam. Då hjälpte det att vid tre tillfällen besöka platsen där det skedde. – Första gången var dagen efter händelsen. Då träffade jag den ena föräldern och vi gav varandra en kram, säger Henrik. många poliser delar rädslan och obehaget inför att ge ett dödsbud. Det är svårt att vara budbärare för något som är oåterkalleligt. Polisen har rutiner som de följer. Först berättar de hur dödsfallet gick till, endast säker fakta. Inga spekulationer får förekomma. Vid en viss tidpunkt går informationen inte längre in. En person som har fått ett dödsbud lämnas aldrig ensam. Det viktigaste i en krissituation är att aktivera det sociala stödet. – Är det okej för en polis att

FINN 23 REPORTAGE

gråta tillsammans med en familj som mist en närstående? Absolut, här finns inget facit. Du måste göra det som känns bäst för dig själv, säger Henrik. i mycket av den problematik som polisen möter finns droger med i bilden. Vapen blir också allt vanligare. Men fortfarande är alkohol en ingrediens i mycket av tråkigheterna, oberoende av socioekonomisk bakgrund. Ärenden på helger är nästan bara alkoholrelaterade. – Känslorna kopplas på, saker förstärks och konsekvenstänkandet minskar, säger Henrik. Något annat Henrik märker av är den stora ensamhet som finns i samhället. Som polis får du inte vara närvarande där samtalen tas emot från 112. Det är olika regelverk som gäller. Men Henrik minns från sin utbildning att det fanns människor som ringde för att säga god natt till 112. Ett annat tecken på ensamhet är berusade personer som vill att polisen ska komma hem till dem och prata, om så bara för en liten stund. de sista åren har Henrik sett att fler och fler familjer har svårt att lösa sina interna konflikter. En förälder kan ringa polisen vid ett bråk med tonårssonen. En oroande trend, menar Henrik som undrar varför vi har blivit så konflikträdda i dag. Konflikter är en del av livet. Det finns olika sorters rädslor. En är för att göra fel. Polisen har ett internt kontrollsystem som ska vara en garant för att

ingen missköter sitt jobb, ett slags skydd så att polisen ska följa lagar och riktlinjer. Men kontrollsystemet har en negativ sida. Det genererar rädsla för att hängas ut och brist på initiativ. Henrik tycker att kontrollsystemet är rätt, men att det borde kombineras med ett system för uppmuntran. En person som har gjort något riktigt bra ska synliggöras för det. – rädslan att göra fel får aldrig vara större än viljan att göra rätt. Framgången har många fäder, men misslyckandet är ofta föräldralöst, säger han. Att ständigt konfronteras med samhällets såriga baksida kan kosta på. Men Henrik utstrålar glädje och humor. – Det finns mycket positivt i mitt arbete. Jag tror att varje människa har det där lilla extra i sig, det som berör. Att locka fram det, att få någon att skina upp och leva ut det hon har inom sig, det är det som livet går ut på. Det gäller också inom ledarskap. Det lilla extra kostar så lite, men ger så mycket, det är en god investering. Mod handlar om att våga vara den du är. När du stiger ur en polisbil har du allas ögon på dig. Du måste tycka om att synas och vara trygg i dig själv. I boken Profeten av Kahlil Gibran står det ungefär så här, om du tycker det är roligt att baka bröd och gör det med kärlek, blir brödet också gott. text/foto Kristina Strand Larsson

29 29

REPORTAGE

DET ÄR SANNINGEN SOM LUGNAR Det handlar om sekunder när ett barn föds i tjugofjärde graviditetsveckan. Insvept för att inte förlora värme och fukt flyttas den lilla bebisen till en kuvös för att bli räddad.

dag överlever majoriteten av de barn som föds så tidigt som i tjugofjärde veckan. Då har du väldigt omogen hud och måste få hjälp med andningen. För varje vecka bebisen får stanna i sin mammas mage blir det säkrare. Men ibland växer inte barnet som det ska och måste tas ut för att få vård.

ingrid pupp är barnläkare och neonatolog på vid Skånes universitetssjukhus. Hon har arbetat vid Neonatalavdelningen i Lund sedan 1995 och har varit med och tagit hand om många för tidigt födda och sjuka barn. från södra Sverige. De vanligaste orsakerna till att barn föds för tidigt är en infektion hos den gravida kvinnan, havandeskapsförgiftning eller en dåligt fungerande moderkaka. Tillsammans med de för tidigt födda barnen möter Ingrid deras chockade, rädda och oroliga föräldrar. –Det går inte att föreställa sig hur det är att få ett för tidigt fött barn. Det är en av de största kriser du kan råka ut för. Det

viktiga från min sida är att hela tiden vara ärlig och inte dölja något i informationen till föräldrarna. Att de kan lita på att du alltid säger sanningen lugnar, säger hon. vid en väntad mycket för tidig förlossning sätter sig Ingrid hos föräldrarna innan och berättar hur allt går till. Hon visar album från neonatalavdelningen, säger att majoriteten av barnen överlever och låter föräldrarna besöka avdelningen om det finns möjlighet. Ingrid visar helst inte statistik även om föräldrarna vill se. Statistiken gäller inte just deras barn, utan en stor grupp. När barnet sedan kommer ut står Ingrid och en sjuksköterska där och väntar för att hand om det. den som stöttar andra behöver också hitta sätt att hantera sina egna känslor. Ingrid jobbar nära livet och döden och möter både glädje och sorg. – Du måste tillåta dig själv att vara ledsen och aldrig sluta bli berörd. Blev jag inte längre påverkad skulle jag bli rädd och

och vilja sluta jobba. Samtidigt måste du hela tiden ha en professionell attityd. För att hantera rädsla och sorg talar vi kollegor med varandra. Efter att ha arbetat länge tillsammans känner vi varandras styrkor och svagheter. Vid svårare fall får vi också debriefing. Det fascinerande med mitt jobb är att det alltid sker oväntade händelser även om en del är planerat. Det är klart att det är slitsamt och krävande, men jag har ett fantastiskt roligt jobb som jag en gång valde för att jag tycker så mycket om barn, säger Ingrid. vid neonatalavdelningen i Lund arbetar cirka 130 läkare och sjuksköterskor. Det finns tjugo vårdplatser, varav tio är intensivvårdsplatser. I dag har föräldrarna möjlighet att vistas hos sitt barn dygnet runt och personalen vill att de ska vara där så mycket som möjligt för att knyta an. Hygienen är minutiös och restriktioner finns för till exempel förkylda syskon, men många familjer bor på Ronald McDonalds Hus för att finnas vid bebisens sida hela tiden.

FINN 31

REPORTAGE

Ingrid Pupp.

34 FINN

REPORTAGE

Foto: Ann-Cathrine Berg.

På Ronald McDonalds Hus, som ligger vid sjukhuset, kan föräldrar och syskon bo tillsammans under behandlingsperioderna. Extremt för tidigt födda barn får hjälp med att stabilisera andningen och ibland även ett rör i luftstrupen. För föräldrarna kan allt se skört ut och många är rädda för att skada sitt barn när de rör vid det. Vid varje kuvös finns en skärm som visar syremätning och hjärtslag och det är lätt att fixera sig vid den. – föräldrarna kan behöva mycket stöd. Vid det första samtalet efter att barnet har kommit ut brukar vi börja med vad som hände direkt efter födseln. Ofta måste vi upprepa informationen flera gånger eftersom den som är i kris inte hör eller kan ta in information. Vi berättar om den aktuella situationen med barnet och är noga med alltid ingjuta hopp hur sjukt barnet än är, säger Ingrid. Det lilla barnet kan ligga i

3232

sin kuvös i en månad eller mer. Ibland behöver föräldrarna hjälp med interaktionen med sin bebis. Ett fullgånget barn kommunicerar tydligt med ansiktsuttryck och skrik som föräldrar är programmerade att tyda. En för tidigt född har inte lika tydliga signaler och orkar inte försöka kommunicera så länge. Det är mycket som inte har hunnit bli färdigt. Men så fort situationen har stabiliserats kan bebisen få komma ut ur kuvösen och hållas hud mot hud. Detta är något av det starkaste du kan uppleva och föräldrarna tävlar om det. – mamma eller pappa får sätta på sig en gul rock och ta av sig kläderna under. Sedan får de hålla sitt barn en stund i värmen under rocken. Vi märker att även bebisen blir trygg av detta. Den behöver mindre syrgas och mår bra av att känna förälderns hjärtslag och lukt, säger Ingrid. När bebisen är tillräckligt stark

för att klara sig utan kuvös får familjen åka hem. De flesta tycker det är skönt, berättar Ingrid. Uppföljningen är noggrann och standardiserad och familjen får stöd. När barnet blir större kan en annan rädsla komma, den för att inte utvecklas normalt. Mycket för tidigt födda kan bli försenade motoriskt och intellektuellt, men kommer nästan alltid i fatt. – Föräldrarna kan ibland bli lite överbeskyddande. De tidigaste barnen testas innan de börjar förskolan. Alla föräldrar berättar inte i skolan att deras barn är födda för tidigt. Allt ska normaliseras i dag, men ofta är det är bättre att informera, säger Ingrid. när det gäller föräldrars reaktion när de får ett prematurt barn finns det inga kulturella skillnader. Det är urmänskliga känslor av rädsla, kärlek och hopp. Däremot finns det stora skillnader globalt när det gäller

FINN 35

REPORTAGE

vilken vård du kan få. Skandinavien är bäst när det gäller överlevnad, berättar Ingrid. Här har man kommit långt när det gäller omvårdnad och föräldrars delaktighet. Alla får också vård i USA och EU-länderna. I utvecklingsländer kan resurserna vara små. – fler extremt för tidigt födda överlever i dag. Antalet prematura som föds över huvudtaget ökar inte. Däremot har dödligheten för nyfödda inte minskat globalt på samma sätt som mödradödlighet och småbarnsdödlighet. Här kan vi optimera både genom forskning och genom enkla medel som att utbilda i basalt omhändertagande. Ingrid arbetar själv med nyföddhetsforskning med speciell inriktning mot extremt för tidigt födda barn. Hon är också engagerad i en ideell förening med syfte att stödja forskning som ska förbättra och utveckla det lilla nyfödda barnets hälsa

och framtid. I styrelsen för den nationella fonden Lilla barnets fond sitter läkare, sjuksköterskor, och föräldrar som själva varit med om att få ett nyfött barn som sjukt. Fonden får donationer från föräldrar samt sms- och företagsgåvor och pengar delas ut till forskning som rör nyfödda. – att ta hand om barnen är en av de starkaste drivkrafterna hos människan. Vi gör vad som helst för dem. Jag har jobbat i många år, men jag upphör aldrig att beröras. Extra roligt är det när familjerna kommer tillbaka på besök till avdelningen med sitt barn längre fram. Vissa familjer fäster man sig extra mycket vid. Med alla familjer jag har mött kan jag inte ha kontakt, men med en del familjer får man en djupare kontakt som kan vara under lång tid. text/foto Kristina Strand Larsson foto Ann-Cathrine Berg

”Mamma eller pappa får sätta på sig en gul rock och ta av sig kläderna under. Sedan får de hålla sitt barn en stund i värmen under rocken. Vi märker att även bebisen blir trygg av detta.”

”Själv vågar jag be nu. Jag ber ibland när jag är ute med hundarna.”

MIA & BIA VILL ALLTID VARA FRIA

är Mia Hafström och Bia Berlin träffas över en kopp kaffe faller de in i varandras tal som systrar. Men egentligen har de inte känt varandra så länge. 2012 möttes Mia och Bia i Domkyrkans samtalsgrupp Andrum. Vid den här tiden längtade de båda efter ett forum där de kunde tala om existentiella frågor utan förkunskaper eller krav på att tänka rätt eller vara ”tillräckligt kristen”. mia hafström arbetar till vardags med Digitala Kanaler på Sparbanken Öresund i Lund. Bia Berlin är organisationskonsult för ledarskap och kommunikation och lärare i mindfulness. För Mia och Bia är vänskapen en bonus från samtalsgruppen. – Vi fann varandra direkt och kan prata om allt från Spotify till mode och andlighet. Det har blivit en viktig relation i våra liv, säger Mia. Samtalsgruppen Andrum leds av Veronica Helm

3434

Ingen kan tro fel i Andrum. Andréasson, präst i Domkyrkoförsamlingen. Gruppen är till för dem som är nyfikna på kristen tro och vill dela tankar och frågor med andra. Den som inte redan är döpt eller konfirmerad kan bli det i påsknattens mässa i Domkyrkan. När man ska börja röra vid sitt innersta gäller det att sammanhanget är rätt. Att närma sig kristen tro kan innebära en rädsla. Får jag fortsätta att vara mig själv? – Det var väldigt befriande att börja i Andrum. Vi måste inte komma fram till något när vi diskuterar. Här finns inga stränga regler och var och en tror på sitt sätt, säger Mia. samtidigt vill andrum ge deltagarna en ökad kännedom om kristen tro. Många vill veta mer om vad det står i Bibeln och hur man kan tolka den. Kunskap är ingen motsats till att tänka fritt. Snarare tvärtom. – Jag hade inga förkunskaper att skryta med. Både Mia och jag har en naturvetenskaplig bakgrund och vi kommer inte från direkt kristna hem, säger Bia. Bia som är lärare i mindfulness och även utövar yoga tycker att

Andrum ger något annat. – I mindfulness och yoga handlar det om att landa i dig själv. I Andrum skapas relationer. Alla går in i samtalet utifrån sin situation, här finns stor generositet och humor. De olika metoderna kompletterar varandra, säger hon Andrum har funnits i flera år och många som är med i gruppen vill liksom Mia och Bia fortsätta. Därför ordnar Veronica grupper för fördjupade samtal. Ibland utgår gruppen från en bok i något intressant ämne. kristen tro kan vara ett redskap för livet. Vissa ser tro som ett redan färdigt system, med regler för hur livet ska levas, när det istället kan vara en trygghet som samtidigt manar till egna val. – Existentiella redskap saknas i dag. Vi har inget att falla tillbaka på. Kyrkan erbjuder gemenskap, gudstjänst och bön. Gud finns nog med i alla sammanhang. Det är synd att fler människor inte vill, eller kanske inte vågar, vara delaktiga i den gemenskap och värme som finns i kyrkan. Själv vågar jag be nu. Jag ber ibland när jag är ute med hundarna, säger Bia.

REPORTAGE

Mia Hafstrรถm och Bia Berlin.

text/foto Kristina Strand Larson 35

REPORTAGE

ATT MÖTA SIN RÄDSLA ÄR ENDA VÄGEN Tiden det tar att cykla mellan Jan Kjellströms bostad och sjukhuset i Lund räcker precis till en bön.

an Kjellström behöver bönen för att förbereda sig och hämta styrka. När han kallas till sjukhuset handlar det nästan alltid om dödsfall. Det kan vara en respirator som ska stängas av eller ett nöddop. Jan är studentpräst och ansvarig för Domkyrkoförsamlingens engelskspråkiga arbete. Han ingår också i sjukhuskyrkans externa jourgrupp och sitter vissa nätter som jourhavande präst på telefonnummer 112. Jan möter mycket rädsla i sitt jobb. – Föräldrar som håller på att

”Vill du leva livet fullt ut kan du inte låta rädslan förminska dig.” förlora sitt barn har råkat ut för det som de flesta är allra mest rädda för. Men det finns också en osäkerhet hos dem som är nära de här personerna.

3636

Både vårdpersonal och präst fruktar att inte räcka till eller att göra saker värre. I alla de här mötena är det som att gå på äggskal. Det var värst första gången Jan hade jour och blev uppringd av sjukhuset. Efter några gånger övergår rädslan i koncentration. Men han behöver den där bönen på vägen dit. – det enda sättet att övervinna sin rädsla är att gå emot den. Vi undviker gärna det vi fasar för. Det kan vara spindlar eller att tala inför folk. Risken är då att skräcken bemästrar oss och inte vi den. Vill du bli av med din fobi eller rädsla, måste du successivt konfrontera den. Det kan du till exempel göra genom KBT, kognitiv beteendeterapi. En annan metod är att lära sig mycket om det som du fruktar, säger Jan. Många av oss är lite allmänt oroliga. Något kan ju hända.

Vi vet egentligen inte vad. Generaliserat ångestsyndrom innebär att ha ont i magen hela tiden och huka under en överhängande katastrofkänsla. Detta kan handla om en oro för att inte kunna prestera eller att inte leva upp till sina egna krav. Blir oron för stark är den handikappande och vi behöver hjälp. – du måste själv besluta dig för hur mycket ångest du kan bära. Vill du leva livet fullt ut kan du inte låta rädslan förminska dig, säger Jan. Tro handlar om förtröstan. – Livet är som det är. Jag kan inte göra något åt det, men jag kan lita på att jag är buren. Jesus själv var faktiskt rädd när han vakade i trädgården Getsemane inför korsfästelsen. Det tycker jag känns trösterikt. text/foto Kristina Strand Larsson

Jan Kjellstrรถm.

David Tรถrnqvist och Simone Hรถckner dansar i Domkyrkan. 37

KYRKAN I EUROPA

TRO I NEDERSTA LÅDAN Helena Cederqvist bor i Tyskland och är lärare i svenska. Ibland frilansar hon för tidningar. Här har Helena intervjuat sin goda vän Carola som arbetar och bor i Wiesbaden. Hur skulle du beskriva din tro? Ärligt talat tänker jag bara lite på min tro. Den finns där, men den är inte alltid närvarande utan mer passiv. När jag upplever händelser som berör mig känslomässigt, både positiva och negativa saker, då tar jag fram den ur den understa lådan. Jag ser mig som en människa som alltid har tron Carola är hos sig, men som också har sekreteblivit för bekväm att agera rare till VD med den. Jag lever ett stres�i ett konsultbolag. sigt liv, men man behöver lugn Foto och ro för att kunna ha sina Helena funderingar om den egna tron. Cederqvist.

3838

Din tro i vardagslivet? För fem år sedan dog min mamma i leukemi och hon led mycket och länge. Min mamma var inte rädd för döden, men för vägen dit. Hennes tro stärkte henne mycket. Jag joggar flera gånger i veckan. Då är jag ensam i naturen och kan prata med henne. Jag är övertygad om att hon är där och att hon mår bra. För inte så länge sedan förlorade jag två vänner inom tio dagar.

Agnes dog av lungfibros och en tumör som hade satt sig fast i lungan, Hellmut av en hjärntumör. Jag berättade för dem att jag bad för dem. Agnes sade: ”Det är fint att du gör det för oss när inte vi kan det längre.” På Hellmuts begravning bad jag Fader vår och Agnes hade önskat sig Somewhere over the Rainbow som den sista låten. Då märkte jag igen vad viktigt det är att jag har en tro. Jag är både tacksam för och kanske till och med ödmjuk inför många underbara saker i mitt liv och kan uttrycka det genom att be. Jag går bara till kyrkan vid vissa tillfällen. Min tro betraktar jag mer personligt. Jag betalar fortfarande kyrkoskatt, men är ibland besviken på kyrkan som institution. Hur var det i din barndom? Tvivlade du ibland? Jag växte upp i en starkt troende och engagerad familj i en katolsk by och det religösa livet och dess ritualer var en del av vår vardag. Vi bad vid middagsbordet, på kvällarna vid läggdags och på söndagarna gick vi alla tillsammans till kyrkan. På 70-talet när jag var åtta år gick jag till kommunion i

den katolska kyrkan (motsvarigheten till konfirmationen i den protestantiska kyrkan). Vi fick en ny präst i församlingen som var mycket modern. Han lärde oss ett nytt synsätt både på tron och kyrkan. Prästen befriade på något sätt min tro som jag hade som barn. Nu kunde vi hålla en slags dialog med Gud och inte bara rabbla stränga kvällsböner. Både mina föräldrar och mina mor- och farföräldrar hade ett annorlunda förhållande till Gud. När jag var åtta år var jag den förste ministranten i byn och hjälpte till under gudstjänsten och när jag kom upp i tonårsåldern ledde jag en grupp i kyrkan. Vi åkte på läger tillsammans och spelade teater. Jag var med och organiserade både gudstjänster och rockmusikkvällar och samlade in pengar till behövande. De här kyrkliga aktiviteterna stod för min tro. Jag var lycklig. Teorin kunde äntligen sättas om i praktiken. Men en del personer som skulle representera tron gjorde mig besviken och förhöll sig inte så som jag hade förväntat mig. Nu förändrades mina tankegångar genom egna erfarenheter och jag gick inte

till fredagsgudstjänsterna som ägde rum var fjortonde dag på gymnasiet. Det dök upp många frågor gällande det kyrkliga livet, men min tro fanns kvar. Jag tycker att det var lättare att tro på Gud som barn. När min son Julius var fem år blev han döpt för att jag ville ge honom chansen att få uppleva och känna allt det positiva som jag också hade upplevt. Dopdagen var underbar. Senare gick han också till kommunion. Vi ber tillsammans. Det gör vi också för min mammas och Julius mormors skull som ju inte lever längre.

Hur handskas du med skrämmande händelser? Jag tror att det finns många slags situationer i vardagen som gör att man blir rädd. När Julius var fem år försvann han plötsligt på en promenad i en park. Han ville absolut försöka gå över gatan själv, men min man gick bakom honom för att se så att han kunde klara av det. Julius klarade det och gick över gatan. Sedan väntade min man på mig och ställde sig för en kort stund med ryggen mot parken. Och plötsligt var Julius borta! Hemska minuter följde; vi sökte i hela parken, frågade folk om de hade sett honom och jag fick panik när vi fortfarande inte såg ett spår av honom, men min man var fortfarande lugn. Vi gick mot city och ett, tu tre kom Julius släntrande nedför en gata med en Fanta i handen. Han hade haft en euro i fickan, blivit törstig och hade gått till en kiosk. Tårarna rann nedför mina kinder när jag såg honom, men samtidigt var jag också lite stolt över honom att han hade klarat av allt själv. En annan form är rädslan som kommer under natten när jag ibland inte kan sova, då börjar jag att grubbla. Nyheterna kan vara skrämmande, men

även om jag inte längre tänker på dem går rädslan inte bort. Den är alltid där och jag bär den inom mig. För att få bort den under natten brukar jag läsa en bok. För det mesta brukar det hjälpa och mot rädslan hjälper att vara ute och springa. I naturen är jag för mig själv, min kropp arbetar och huvudet hänger bara med. Det är väldigt skönt och efteråt känner jag mig befriad. text Helena Cederqvist foto Helena Cederqvist, Kristina Strand Larsson

”Nu kunde vi hålla en slags dialog med Gud och inte bara rabbla stränga kvällsböner.”

39 39

38 FINN

KONSTKRÖNIKA

när började du intressera dig för änglar, lena larsén? – Min djupare relation till ängeln började först 1995 i projektet Tycke och smak där sju etnologer skrev om relationen etnologi – estetik. Jag hade märkt det ökade intresset för änglar och funderade över hur de såg ut och vilka som använde dem. Var detta Guds ängel? Min fråga blev: Får en ängel se ut hur som helst? Jag reste bland annat på en konferens för änglasamlare i Kansas City, besökte Guardian Angel Cathedral i Las Vegas, synade reklamens änglar och julens och intervjuade barn och vuxna. Jag var särskilt intresserad av prästernas syn. Ur detta vaskade jag fram hur vi förvaltar och förnyar synen på änglar/angelos/ budbärare. Vad kommer de med för budskap i dag?

hur ser din ängel ut ? – Någon sa ”Mysteriet är inte något förklarbart, bakomliggande och osynligt utan något oförklarligt, närvarande och synligt”. Genom att fråga människor hur deras ängel ser ut möter jag i svaret en människa. Jag svarar undanglidande ”Symbolen ger något att tänka på.”

En av Lenas favoritänglar från en Sunnebomålning.

KONSTKRÖNIKA

VAR INTE RÄDD! ängeln i liv och död

”Var inte rädd!” säger ängeln Gabriel, när han plötsligt står framför Maria med budskapet att hon skall föda Guds son.

rågan är vad Maria först blev rädd för. Ambrosius, biskop på 300-talet menade att det var ängelns mänskliga/manliga framtoning, som väckte Marias rädsla. Så fort hon insåg att det var en ängel försvann hennes oro. Hon var rädd att visionen var ett bländverk.

änglarnas väsen och uppdrag är mycket skiftande och därmed deras framtoning i bild – de både hjälper och förskräcker oss. I Domkyrkans absidmosaik ser vi änglar som vid Jesu återkomst snällt lyfter bort gravstenar, men också ängeln som med sitt blåsinstrument troligen skrämmer en kvinna. Hon håller förfärad händerna för öronen! änglarna lever sitt eget liv som gränsgångare mellan teologi och folktro, där de finns på lek och allvar, i nöd och lust, i liv och död. Relationen mellan Skyddsängelns och Dödsängelns uppgifter är svår att förstå. De kan

ses som helt motsatta. Dödens ängel – stark och oresonlig kommer mot oss i Wallins dikt: I sväven lätta i dansens ringar, I stojen yra i nöjets lag, Och myrten blommar, och lyran klingar…… Men över tröskeln stiger jag: …….. Då sprider sig sorgen. Det är samme Wallin som i en psalmbearbetning ber: Sänd Herre dina änglar ut och låt min själ vid tidens slut av dem till dig bli tagen. änglarna finns även i dag till hands som redskap för att konkretisera tankar och känslor just i samband med döden. En kvinna som förlorade tre av sina fyra barn i tsunamin sa i en intervju: ”Jag tänker att nu har jag ett barn här och tre som är änglar.” Skyddsänglarna har beskrivits som en känsla av närvaro, som beskyddare i situationer av rädsla och fara. Det är inte bara Kajsa Kavat som förtröstansfullt läst Det går en ängel

runt vårt hus. Fantasin och ängeln hör ihop. Vi gör det osynliga synligt på vårt eget sätt och formar den ängel vi behöver. hur ser din ängel ut? frågade jag en gång Britt G. Hallqvist, hon som skrivit Lena Larsén. om så många glada, dansande änglar och fick följande skyddsängel: Det kom en ängel och räddade Lill-Nisse från den stora svarta hunden. Han var fet och gråklädd. Han hade flottig keps och fimp i mungipan. Ängeln tog Lill-Nisse i handen och följde honom hem. Lill-Nisse visste inte att det var en ängel. Ängeln visste det inte heller. ur Herdaminnen och barnasinnen 1995. text Lena Larsén, guide i Domkyrkan. Hennes licentiatavhandling i etnologi handlar om behovet och bruket av änglar. foto Lena Larsén och Kristina Strand Larsson

36 FINN

DOMKYRKANS SYMBOLER

Madeleine Larsson.

LEJONET MELLAN GUDOMLIGT OCH MÄNSKLIGT Livet är fullt av balanserande motpoler, två motställda sidor som ofta fungerar i en växelverkan. De betingar varandra: vackert – fult, glädje – sorg, liv – död, gudomligt – mänskligt, rätt – fel, bekant – främmande, vi – de andra, gott – ont.

enom att definiera det ena, kan vi identifiera det andra och vice versa. Det är ett samspel och en kamp, en balansakt där människans identitet och me-

”Den stora frågan är vilket lejon du ser, när och varför du ser vad du ser?” ning med livet utkristalliseras. Alla människor känner en tillhörighet med den sida som

är bekant för dem, som erbjuder identitet, mening och förklaring av själva existensen. Till den motsatta, främmande sidan projiceras osäkerheten och rädslorna, de tar form och får liv. De blir hot. I rädslan för det Andra föds intolerans. Roten till rädslan finns inom varje människa, i en inre konflikt i valet mellan motställda sidor. Medeltidens kristna djursymbolik gjorde denna balansakt lättare att förstå och hantera. Till djurens karaktärer kopplades egenskaper som fungerade som moralisk

vägledning i livet. Har du uppmärksammat lejonen i Lunds domkyrka? Så varierande de framställs, än harmoniska och trygga, än aggressiva och skrämmande, ibland både ock. i kristen symbolik förenar lejonet existensens dubbla natur, båda sidorna finns representerade i ett och samma djur. I Uppenbarelseboken 5:5 möter vi det goda lejonet, det vill säga Jesus Kristus: ”Se han har segrat, lejonet av Juda stam, skottet från Davids rot.” Ofta är lejonen placerade

vid kyrkans portaler, lejonet markerar gränsen mellan gott och ont samt mellan gudomligt och mänskligt. I Johannesevangeliet 10:9 säger Jesus: ”Jag är dörren. Den som går in genom mig skall bli frälst.” Det onda lejonet möter vi i Första Petrusbrevet 5:5. Lejonsymbolen speglar kampen mellan motstridiga, men av varandra beroende sidor, som pågår inom varje människa. Längs korstolarnas södra sida finns ett lejon som lutar sig över en hukande människa. Själv såg

jag i många år detta lejon som det onda, en påminnelse till människan att vara vaksam och inte låta sig lockas in på en moraliskt förkastlig sida. En djupare förståelse för lejonsymbolen kom plötsligt en dag efter ett samtal med en fyraåring som å det bestämdaste menade att det var ett snällt lejon. Medan jag med den vuxnes misstänksamhet anade ett eventuellt hot, såg flickan med barnets oskuldsfullhet endast någonting gott. Hon såg kattmamman som med tänderna i ungens nackskinn

bär bort den till trygghet. Vilket lejon ser du? När och varför ser du det du ser? Lejonsymbolen kan hjälpa dig att reflektera över dig själv som människa, över vem du är och vilka dina rädslor är – och kanske även att våga möta och utmana desamma. text Madeleine Larsson, doktorand i historiedidaktik vid Linköpings universitet och tidigare domkyrkoguide foto Kristina Strand Larsson, Elise Larsson

UR KALENDARIET

UR KALENDARIET All information har inte kommit in i kalendariet vid Finns pressläggning. Komplett kalender hittar du alltid på www.lundsdomkyrka.se. Veckans alla gudstjänster ser du på sidan 8.

JANUARI Lördag 10/1 kl 10.00 Domkyrkan Lördagskonsert, Janåke Larson Söndag 11/1 Första söndagen efter Trettondedagen kl 11.00 Domkyrkan Högmässa Jan Kjellström, predikant, Josefin G Andersson, celebrant, Stefan Ekblad, organist, Koralkören kl 17.00 Domkyrkan Holy Communion Service, Jan Kjellström Lördag 17/1 kl 10.00 Domkyrkan Lördagskonsert, Tomas Willstedt Söndag 18/1 Andra söndagen efter Trettondedagen kl 11.00 Domkyrkan Högmässa, Veronica Helm Andréasson, predikant, Lena Sjöstrand celebrant, Tomas Willstedt, organist, Renässansenesemblen kl 17.00 Domkyrkan Holy Communion Service, Lisa Vinsander Lördag 24/1 kl 10.00 Domkyrkan Lördagskonsert, Magnus Berglöf Söndag 25/1 Tredje söndagen efter Trettondedagen kl 11.00 Domkyrkan Högmässa med prästvigning, Biskop Johan Tyrberg, Stefan Ekblad, organist, Koralkören kl 17.00 Domkyrkan Holy Communion Service, Jan Kjellström

4444

Onsdag 28/1 kl 19.30 Domkyrkoforum Finn rum för samtal, Laga världen med ickevåld, medkänsla och andra verktyg, Antoon Geels, professor emeritus i religionspsykologi Fredag 30/1 kl 21.00 Domkyrkan Nattkyrka, tema Fred och försoning

FEBRUARI Lördag 31/1 kl 10.00 Domkyrkan Lördagskonsert, Ursula Grahm Söndag 1/2 Septuagesima Domkyrkan kl 11.00 Högmässa, Fredrik Modéus, predikant, Anna Alebo celebrant, Tomas Willstedt, organist, Svanholm Singers kl 17.00 Domkyrkan Holy Communion Service, Jan Kjellström Torsdag 5/2 kl 10.00 Domkyrkoforum Domare, kungar och profeter. Vi möter några av Gamla testamentets stora gestalter, Veronica Helm Andréasson, Lunds domkyrkas vänner Lördag 7/2 kl 10.00 Domkyrkan Lördagskonsert, Ensemble 14 kl 10.45 Domkyrkoforum Bland judar och araber, Bengt Knutsson, docent, orientalist och diplomat. Inleds med kaffe. Lunds domkyrkas vänner.

kl 17.00 Domkyrkan Uppbrott, konsert för kör, orgel och klockspel. Text: Britt G. Hallqvist. Musik: Johan-Magnus Sjöberg. Fri entré. Söndag 8/2 Kyndelsmässodagen kl 11.00 Domkyrkan Högmässa, Josefin G Andersson, predikant, Fredrik Beverhjelm, celebrant, Stefan Ekblad, organist, Koralkören kl 17.00 Domkyrkan Holy Communion Service, Jan Kjellström kl 19.00 Domkyrkan, Musik och mässa, Josefin G Andersson, präst Lördag 14/2 kl 10.00 Domkyrkan Lördagskonsert, Tomas Willstedt Söndag 15/2 Fastlagssöndagen kl 11.00 Domkyrkan Högmässa, Kerstin Hesslefors Persson, predikant, Lisa Vinsander, celebrant, Tomas Willstedt, organist, Renässansensemblen kl 15.30 Domkyrkan Temamässa, Fredrik Beverhjelm kl 17.00 Domkyrkan Holy Communion Service, Lisa Vinsander Onsdag 18/2 kl 18.30 Domkyrkan Askonsdagsmässa, Lena Sjöstrand Torsdag 19/2 kl 9.00-15.00 Domkyrkoforum Sportlovskul, Hjälp Johan salta. kl 10.00 Domkyrkoforum Domare, kungar och profeter.

UR KALENDARIET

Vi möter några av Gamla testamentets stora gestalter, Veronica Helm Andréasson, Lunds domkyrkas vänner. Lördag 21/2 kl 10.00 Domkyrkan Lördagskonsert, Janåke Larson kl 14.00 Domkyrkan Konfirmation med mässa, Fredrik Beverhjelm Söndag 22/2 Första söndagen i fastan kl 11.00 Domkyrkan Högmässa, Anders Ekhem, kyrkoherde i Malmö, predikant, Kerstin Hesslefors Persson, celebrant, Stefan Ekblad, organist, Kammarkören, dirigent Daniel Åberg kl 17.00 Domkyrkan Holy Communion Service, Jan Kjellström kl 19.00 Domkyrkan, Musik och mässa, Lena Sjöstrand, präst Fredag 27/2 kl 21.00 Domkyrkan Nattkyrka, tema Fred och försoning Lördag 28/2 kl 10.00 Domkyrkan Lördagskonsert, Tomas Willstedt

MARS Söndag 1/3 Andra söndagen i fastan kl 11.00 Domkyrkan Högmässa, Fredrik Beverhjelm, predikant, Josefin G Andersson, celebrant, Tomas Willstedt, organist, Cantores Cathedrales, dirigent Olof Elvstam kl 17.00 Domkyrkan Holy Communion Service, Jan Kjellström Onsdag 4 mars kl 19.30 Domkyrkoforum, Soffsamtal, Anders Ödman, docent, historisk arkeologi, Anna Alebo, pilgrimspräst Torsdag 5/3 kl 10.00 Domkyrkoforum Domare, kungar och profeter. Vi möter några av Gamla testamentets stora gestalter,

Veronica Helm Andréasson, Lunds domkyrkas vänner Lördag 7/3 kl 10.00 Domkyrkan Lördagskonsert, Hans Nordenborg kl 10.30 Domkyrkan Invigning av Anna Lindkvist Adolfssons utställning Sår, Asp, Offer, konstnären och domkyrkokaplan Lena Sjöstrand medverkar. Söndag 8/3 Tredje söndagen i fastan kl 11.00 Domkyrkan Högmässa, Lena Sjöstrand, predikant, Fredrik Modéus, celebrant, Stefan Ekblad, organist, Koralkören kl 17.00 Domkyrkan Holy Communion Service, Jan Kjellström Lördag 14/3 kl 10.00 Domkyrkan Lördagskonsert, Petri sångare, dirigent Alexander Einarsson kl 10.45 Domkyrkoforum Att bygga församling – tankar kring kyrkans framtid , Fredrik Modéus, församlingsherde i Domkyrkoförsamlingen och biskop electus i Växjö stift. Lunds domkyrkas vänner. Söndag 15/3 Midfastosöndagen kl 11.00 Domkyrkan Högmässa, Fredrik Modéus, predikant, Lisa Vinsander, celebrant, Tomas Willstedt, organist, Renässansensemblen kl 15.30 Domkyrkan Temamässa, Fredrik Beverhjelm kl 17.00 Domkyrkan Holy Communion Service, Lisa Vinsander Tisdag 17/3 kl 19.30 Domkyrkan Skymningsstund I korsets skugga, meditativ vandring genom Domkyrkan Torsdag 19/3 kl 10.00 Domkyrkoforum Domare, kungar och profeter. Vi möter några av

Gamla testamentets stora gestalter, Veronica Helm Andréasson, Lunds domkyrkas vänner. Fredag 20/3 kl 21.00 Domkyrkan Nattkyrka, tema Fred och försoning Lördag 21/3 kl 10.00 Domkyrkan Lördagskonsert, Janåke Larson Söndag 23/3 Jungfru Marie bebådelsedag kl 11.00 Domkyrkan Högmässa, Anna Alebo, predikant, Josefin G. Andersson, celebrant, Stefan Ekblad, organist, Korallerna under ledning av Linda Alexandersson Domkyrkan 15.30 Sånggudstjänst till förmån för fasteinsamlingen, Vi sjunger för hela världen, Veronica Helm Andréasson, präst, Stefan Ekblad, organist, Mikaelskören kl 17.00 Domkyrkan Holy Communion Service, Jan Kjellström kl 19.00 Domkyrkan, Musik och mässa, Josefin G Andersson, präst, Stefan Ekblad, musiker Onsdag 25/3 kl 19.30 Domkyrkoforum Finn rum för samtal, Tro, hopp och fördom, Maria K Rydinger, Fryshuset, Lisa Vinsander, studentpräst Torsdag 26/3 kl 8.00-18.00 Domkyrkan Tyst dag Lördag 28/3 kl 10.00 Domkyrkan Lördagskonsert, Tomas Willstedt Söndag 29/3 Palmsöndagen kl 11.00 Domkyrkan Högmässa, Högmässa, Veronica Helm Andréasson, predikant, Anna Alebo, celebrant, Tomas Willstedt, organist, Korinterna, dirigent Kerstin Larsson kl 17.00 Domkyrkan Holy Communion Service, Jan Kjellström

45 45

UR KALENDARIET

Måndag 30/3 kl 18.30 Domkyrkan Passionsandakt Tisdag 31/3 kl 18.30 Domkyrkan Matteuspassionen, konsert med Malmö Kammarkör, dirigent Dan-Olof Stenlund. Biljetter vid Domkyrkans entré.

APRIL Skärtorsdag 2/4 kl 18.30 Domkyrkan Skärtorsdagsmässa, Kerstin Hesslefors Persson, predikant, Lena Sjöstrand, celebrant, Stefan Ekblad, organist Långfredag 3/4 kl 11.00 Domkyrkan Långfredagsgudstjänst, Fredrik Beverhjelm, präst, Stefan Ekblad, organist, kl. 15.00 Domkyrkan Korsandakt, Lena Sjöstrand, präst, Tomas Willstedt, organist k 17.00 Domkyrkan Gravläggningsgudstjänst, Lena Sjöstrand, präst, Tomas Willstedt, organist Påskafton 4/4 kl 23.30 Domkyrkan Påsknattsmässa, Biskop Johan Tyrberg, Tomas Willstedt, organist, Renässansensemblen Påskdagen 5/4 kl 11.00 Domkyrkan Högmässa, Veronica Helm Andréasson, predikant, Fredrik Modéus, celebrant, Stefan Ekblad, organist, Koralkören kl 15.30 Domkyrkan Temamässa, 6-12 år kl 17.00 Domkyrkan Holy Communion Service, Jan Kjellström Annandag påsk 6/4 kl 11.00 Domkyrkan Högmässa med avskedspredikan av biskop electus Fredrik Modéus, Kerstin Hesslefors Persson, celebrant, Stefan Ekblad, organist

4646

Torsdag 9/4 kl 19.30 Domkyrkoforum Om bön för världen – 70 år efter Dietrich Bonhoeffers avrättning, biskop Martin Lind. Samarrangemang Förbundet Kristen humanism. Lördag 11/4 kl 10.00 Domkyrkan Lördagskonsert, Tomas Willstedt kl 10.45 Domkyrkoforum Att leva för en vision – tankar kring ekumenik och kyrkornas enhet, Kjell Ove Nilsson, domprost emeritus. Inleds med kaffe. Lunds domkyrkas vänner. Söndag 12/4 Andra söndagen i påsktiden kl 11.00 Domkyrkan Högmässa, Lisa Vinsander, predikant, Josefin G Andersson, celebrant, Tomas Willstedt, organist, Korallerna, dirigent Linda Alexandersson kl 15.30 Domkyrkan Temamässa, Fredrik Beverhjelm kl 17.00 Domkyrkan Holy Communion Service, Lisa Vinsander kl 19.00 Domkyrkan, Musik och mässa, Lena Sjöstrand, präst, Stefan Ekblad, musiker Lördag 18/4 kl 10.00 Domkyrkan Lördagskonsert, Ursula Grahm kl 10.30 Domkyrkoforum Klädbytardag, Studentprästerna och Naturskyddsföreningen Söndag 19/4 Tredje söndagen i påsktiden kl 11.00 Domkyrkan Högmässa, Lena Sjöstrand, predikant, Jan Kjellström, celebrant, Tomas Willstedt, organist, Kammarkören under ledning av Daniel Åberg kl 17.00 Domkyrkan Holy Communion Service, Jan Kjellström Fredag 24/4 kl 21.00 Domkyrkan Nattkyrka, tema Fred och försoning

Lördag 25/4 kl 10.00 Domkyrkan Lördagskonsert, Tomas Willstedt Söndag 26/4 Fjärde söndagen i påsktiden kl 11.00 Domkyrkan Högmässa, Veronica Helm Andréasson, predikant, Lena Sjöstrand, celebrant, Tomas Willstedt, organist, Lunds domkyrkas gosskör, dirigent Stina Wennberg kl 17.00 Domkyrkan Holy Communion Service, Jan Kjellström kl 19.00 Domkyrkan, Musik och mässa, Lena Sjöstrand, präst

MAJ Lördag 2/5 kl 10.00 Domkyrkan Lördagskonsert, Janåke Larson kl 16.30 Domkyrkoplatsen Konsert med med Posaunenchor St. Markus från München Söndag 3/5 Femte söndagen i påsktiden kl 11.00 Domkyrkan Högmässa, Lena Sjöstrand, predikant, Veronica Helm Andréasson, celebrant, Stefan Ekblad, organist, Svanholm Singers kl 17.00 Domkyrkan Holy Communion Service, Jan Kjellström Lördag 9/5 kl 10.00 Domkyrkan Lördagskonsert, Musikhögskolans damkör, dirigent Lena Ekman Frisk Söndag 10/5 Bönsöndagen kl 11.00 Domkyrkan Högmässa med konfirmation, Fredrik Beverhjelm, präst, musik av konfirmander och konfirmandledare, Tomas Willstedt, organist kl 17.00 Domkyrkan Holy Communion Service, Lisa Vinsander

UR KALENDARIET

Kristi himmelsfärds dag 14/5 kl 11.00 Domkyrkan Högmässa Lena Sjöstrand, predikant, Veronica Helm Andréasson, celebrant, Stefan Ekblad, organist, Mikaelskören Lördag 16/5 kl 10.00 Domkyrkan Lördagskonsert, Magnus Berglöf

Söndag 17/5 Söndagen före pingst kl 11.00 Domkyrkan Josefin G Andersson, predikant, Jan Kjellström, celebrant, Stefan Ekblad, organist, Koralkören kl 17.00 Domkyrkan Holy Communion Service, Jan Kjellström kl 19.00 Domkyrkan, Musik och mässa, Josefin G Andersson, präst Onsdag 20/5 kl 19.30 Domkyrkoforum Finn rum för samtal, Vår existientiella sårbarhet, Ulrica Fritzon, Försoningsgruppen

Lördag 23/5 kl 10.00 Domkyrkan Lördagskonsert, Tomas Willstedt Söndag 24/5 Pingstdagen kl 11.00 Domkyrkan Högmässa, biskop emeritus Carl Axel Aurelius, predikant, Lena Sjöstrand, celebrant,Tomas Willstedt, organist, Korinterna, dirigent Kerstin Larsson kl 17.00 Domkyrkan Holy Communion Service, Jan Kjellström Måndag 25/5 Annandag pingst kl 18.30 Domkyrkoplatsen Högmässa, Kerstin Hesslefors Persson, predikant, Lena Sjöstrand, celebrant Tisdag 26/5 kl 18.00 Domkyrkan Lunds universitets sommaravslutning, studentprästerna Lördag 30/5 kl 10.00 Domkyrkan Lördagskonsert, Urula Grahm

17.00 Domkyrkan Konsert

Söndag 31/5 Heliga Trefaldighets dag kl 11.00 Domkyrkan Högmässa med katekumenatsändning, biskop Johan Tyrberg, Stefan Ekblad, organist, Ostrochorus, dirigent Linda Alexandersson kl 17.00 Domkyrkan Holy Communion Service, Jan Kjellström

JUNI Nationaldagen Lördag 6/6 kl 10.00 Domkyrkan Lördagskonsert, Tomas Willstedt Söndag 7/6 Första söndagen efter Trefaldighet kl 11.00 Domkyrkan Högmässa med prästvigning, biskop Johan Tyrberg, Tomas Willstedt, organist, Renässansensemblen kl 17.00 Domkyrkan Holy Communion Service, Jan Kjellström Lördag 13/6 kl 10.00 Domkyrkan Lördagskonsert, Janåke Larson Söndag 14/6 Andra söndagen efter Trefaldighet kl 11.00 Domkyrkan Högmässa, Anna Alebo, predikant, Veronica Helm Andréasson, celebrant, Stefan Ekblad, organist, Koralkören kl 17.00 Domkyrkan Holy Communion Service, Jan Kjellström kl 19.00 Domkyrkan Konsert, Korallerna, San Fransisco Girl Chorus.

ÖPPNA VISNNGAR I DOMKYRKAN Visningarna startar i Domkyrkoforum. Start in Cathedral Forum. 3/1 kl 11.00-12.00 svensk visning | 4/1 12.30-1.30 p.m. Guided Tour in English 7/2 kl 11.00-12.00 svensk visning | 8/2 12.30-1.30 p.m. Guided Tour in English 7/3 kl 11.00-12.00 svensk visning | 8/3 kl 12.30-1.30 p.m. Guided Tour in English 11/4 kl 11.00-12.00 svensk visning | 12/4 12.30-1.30 p.m. Guided Tour in English 2/5 kl 11.00-12.00 svensk visning| 3/5 12.30-1.30 p.m. Guided Tour in English

47 47

40 FINN

PILGRIM

PILGRIMSPLATSEN FLYTTAR TILLFÄLLIGT TILL DOMKYRKOFORUM Pilgrimsplats Liberiet ska under 2015 genomgå en efterlängtad renovering. Pilgrimsverksamheten fortsätter som vanligt i nya lokaler. Pilgrimsbönerna är som tidigare i Domkyrkans krypta onsdag, torsdag och fredag kl 9.00-9.15. Bibelsamtalen efter bönen sker i rummet Donatus i Domkyrkoforum. Du kan träffa pilgrimsvärdar, få kartor och information på Torget i Domkyrkoforum onsdagar kl 10.00-12.00. Har du frågor, kontakta pilgrimspräst Anna Alebo, 046 35 87 64, pilgrim@lundsdomkyrka.se

FINN 45

FINN VIDARE

Vila och be under Österlens himmel Killans bönegård ligger vid Pilgrimsvägen Skåne Blekinge. Hit kan du vandra som pilgrim. Du kan också bo på gården.

illans bönegård på Österlen är en plats för bön, stillhet, arbete, pilgrimsvandring och gemenskap. Hit kan du komma för att leva några dagar i bönegårdens rytm. Tillsammans med bönegårdens präst har volontärer hand om gården genom att arbeta i trädgården, laga mat, leda böner, städa, leda reträtter och vandringar.

våren 2015 19-22 mars Reträttdagar med gemensam bön och tystnad, 2-5 april Påskreträtt, 23-26 april Pilgrimskurs/Pilgrimsledarutbildning, 3-8 maj Kurs i ikon-målning, 14-17 maj Pilgrimsreträtt, 26-29 maj Volontär- och bönedagar. Mer information: 0414 230 55, killan@telia.com, www.killan.se, www.facebook.com/killansbonegard. möt killan i domkyrkan Varje onsdag 18.00 i Lunds domkyrkas krypta ber vi Vesper enligt Killans tidebönsbok Timmarnas bön.

PÅ DJUPET

TILLIT MITT I LIVETS KAOS Jag önskar att jag var modigare. På alla tänkbara sätt. Jag beundrar dem som vågar offra något för sin övertygelse och imponeras av personer som har tillit att våga säga vad de tycker.

ardagens hjältar som uppmärksammar förtryck, griper in mot orättvisor och står för sin åsikt när andra tycker annorlunda. Jag är avundsjuk på människor som vågar förändras mitt i livet. På dem som värnar sanningen. På dem som lever som de lär. Min beundran väcks av människor som utan prestige vågar låta andra växa. Av barn som är ärliga. Av tonåringar som vågar gå sin egen väg. Av vuxna som kämpar för det de tror på. Mod handlar för mig om tillit. Att våga göra det jag tror på, trots att jag är rädd. Rädslan kan lätt bli den dominerande och styrande kraften i livet. Då håller man sig till det invanda och vågar inte leta efter nya vägar att gå, av rädsla för att hamna vilse. Det blir lättare att tala om svaghet än att visa den. Lättare att fundera över orättvisans orsaker än att ägna tiden åt att förändra. Flera av Nya testamentets

5050

texter handlar om mod, tillit och förundran. En av dem berättar att Jesu lärjungar är ute i en båt på sjön, Matteus 14:2233. Det står att Jesus kommer gående till dem på vattnet. Det kan tyckas vara ett mirakel som inträffar, ett underverk som går vid sidan av naturlagarna. Lärjungarna blir rädda, eftersom man faktiskt inte kan gå på vatten. Då säger Jesus: ”Var inte rädda!” i evangelierna är vattnet ofta en symbol för kaosmakten. Vatten har förmågan att ta liv. När det står att Jesus går på vattnet, betyder det att det kaotiska hålls i schack. Jesus lägger det under sig. Överfört till min egen situation betyder det att Jesus kommer gående mot mig. Han går över mitt livs kaos, för att stilla min oro och skapa frid. Gud vill skänka sinnesro just där livet är som mest i oordning. Evangeliet vill berätta att en tillit kan växa fram trots och mitt i livets kaos. En tillit som gör att jag vågar mer. Då svarar Petrus: ”Herre, om

det är du, så säg åt mig att komma till dig på vattnet”. När Jesus säger åt honom att komma, stiger han ur båten och går på vattnet. För en stund vågar han och hyser tillit till att det bär. Så börjar det blåsa. Hans livs oro och kaosmakter gör sig påminda, han blir rädd och går mot botten. Jesus sträcker ut handen och griper tag i honom just när han sjunker. trons språk är både faktaspråk och relationsspråk.Jag behöver ha tillgång till båda för att kunna hantera den här berättelsen. Om jag bara använder faktaspråk, så stannar jag lätt vid mitt tvivel på berättelsens sanningshalt. Ingen kan gå på vatten. Berättelsen måste därför vara falsk och påhittad. Alltså bryr jag mig inte om den. Men för mig är det viktigt att verkligen läsa vad det står. Jesus talar nämligen inte faktaspråk till lärjungarna. Han säger inte: ”Detta måste ni tro på!” eller ”Ju orimligare, desto bättre”. Istället talar han relationsspråk och säger: ”Var inte rädda!”.

Ord som vill väcka min tillit. Jag tycker om orden tillit och rädsla. För mig är de bättre än tro och tvivel. Ordet tro gör att jag associerar till att gissa eller förmoda. Att tro blir en sorts lägre grads vetande, preliminära antaganden i brist på säker kunskap. Något som kan ersättas så snart jag vet bättre. Faktaspråket är då ensam härskare. Hjärna och hjärta är inte i balans. Ordet tillit har vidare associationer än tro. Det betyder att hysa förtroende, att förtrösta och känna tillförsikt. Det ger de varma associationerna av att kunna lita på någon. En känsla av att stegen kan bära, trots den oro och ångest som ett liv innehåller.

vad Jesus säger. Men när hjärtat får vara med, kan det särskilda i underverken hjälpa mig att upptäcka vardagsundret. Att tillitens steg kan bära över rädslans kaosdjup. text Fredrik Modéus foto Kristina Strand Larsson

ordet tillit är ett starkt och stabilt ord, det låter till och med likadant både fram- och baklänges. På samma sätt är det lättare att tala om rädsla än om tvivel. Rädsla handlar för mig om motsatsen till tillit. Upplevelsen av att inte riktigt våga, att inte kunna känna förtröstan och lita på den andre. Stegen bär mig inte riktigt när jag är ute ”på djupt vatten”. Jag sjunker. Vem sträcker sig efter mig när jag går mot botten? När jag vågar mig ut på relationsspråkets djupa vatten, kan jag upptäcka både min rädsla och mitt behov av tillit. När hjärnan härskar i ensamt majestät hör jag inte

Men ängeln sade till dem: ”Var inte rädda, frid över er. Upphör aldrig att prisa Gud. Det var inte min förtjänst att jag kom till er, det var Guds vilja att jag skulle göra det. Honom skall ni prisa i all er tid, lovsjung honom. 1 Mack 3:22 Men genast talade Jesus till dem och sade: Jesus gick fram och rörde vid dem och sade: ”Lugn, det är jag. Var inte rädda.” Matt 17:7 ”Stig upp och var inte rädda.”Mark 6:50 Tobit 12:17f 1 Moseboken 50:21 1 Moseboken 50:21 1 Mack 3:22 4 Moseboken 14:9 4 Moseboken 14:9 1 Mackabeerboken 4:7f 5 Moseboken 1:29 5 Moseboken 1:29 2 Mackabeerboken 6:19/20f 5 Moseboken 5:5 5 Moseboken 5:5 Matteusevangeliet 10:26 5 Moseboken 20:3 5 Moseboken 20:3 Matteusevangeliet 10:28 5 Moseboken 31:6 5 Moseboken 31:6 Matteusevangeliet 10:31f Joshua 10:25 Joshua 10:25 Matteusevangeliet 14:27 1 Samuelsboken 14:26f 1 Samuelsboken 14:26f Matteusevangeliet 17:7 2 Krönikeboken 20:17 2 Krönikeboken 20:17 Markusevangeliet 6:50 2 Krönikeboken 32:7 2 Krönikeboken 32:7 Lukasevangeliet 12:7f 2 Krönikeboken 32:11f 2 Krönikeboken 32:11f Johannesevangeliet 6:19f Jesaja 35:4 Jesaja 35:4 Apostlagärningarna 9:26 Jesaja 51:7 Jesaja 51:7 1 Petrusbrevet 3:14 Jeremia 2:27f Jeremia 2:27f Jeremia 30:10 Jeremia 30:10 Jeremia 42:11 Jeremia 42:11 Jeremia 46:27 Jeremia 46:27 Haggaj 2:6 Haggaj 2:6 Sakarja 8:15f Sakarja 8:15f

1 Moseboken 50:21 4 Moseboken 14:9 5 Moseboken 1:29 5 Moseboken 5:5 5 Moseboken 20:3 5 Moseboken 31:6 Joshua 10:25 1 Samuelsboken 14:26f 2 Krönikeboken 20:17 2 Krönikeboken 32:7 2 Krönikeboken 32:11f Jesaja 35:4 Jesaja 51:7 Tobit 12:17f Jeremia 2:27f 1Jeremia Mack 3:22 30:10 1Jeremia Mackabeerboken 4:7f 42:11 2 Mackabeerboken 6:19/20f Jeremia 46:27 Matteusevangeliet 10:26 Haggaj 2:6 Matteusevangeliet 10:28 Sakarja 8:15f Matteusevangeliet 10:31f Tobit 12:17f Matteusevangeliet 14:27 Matteusevangeliet 17:7 Markusevangeliet 6:50 52