Online juni 2020

Online ETT DIGITALT MAGASIN FRÅN +KATRINEHOLM NUMMER 60 – JUNI 2020

Läs också om: • Ericsbergs slottsbutik och café FOTO: THERÉSE LARSSON

• Vrå stenåldersby • Parken Restaurang & Bar • Hotel Malmköping • Stora Djulö Herrgårdscafé • Golf på Jättorp • Björnåsen • Julita Gästis • Bjärsätterstorp • Nya Gården, Forsa Bruk

Kim Gustafsson har satt Ruda gård på kartan KONTAKTPERSON: LOUISE.MAGNUSSON@PLUSKATRINEHOLM.SE DELAR AV INNEHÅLLET I ONLINE FINNS OCKSÅ PUBLICERAT I KK EXTRA, KATRINEHOLMS-KURIRENS GRATISTIDNING.

• Floda Prästgård • Kvinnliga Medborgarskolan vid Fogelsta • Reijmyre Glasbruk • Ändebols Gård • Turistinformationen • Näringslivsnytt

Online

2

JUNI 2020

Klassisk inredning i klassisk slottsbutik CAFÉ OCH BUTIK • Vid Ericsbergs slottsbutik finner du klassisk inredning med en modern touch presenterade i en klassisk miljö. Varumärkena är sådana som G&C Interiours, Hallbergs Belysning, Stjernsunds kollektion med flera.

I anslutning till butiken ligger också slottscaféet och besökaren erbjuds en miljö utöver det vanliga.

Med slottet i bakgrunden och slottsparken alldeles intill intas kaffet och det hembakade brödet i en miljö med anor från 1600-talet.

Hanna Berglund är besöksverksamhetsansvarig på Ericsberg och hon märker att allt fler upptäcker butiken och caféet, framför allt sommartid.

– Det är lite väderberoende, säger Hanna. På vintern är man inomhus och det är stämningsfullt med de tända ljusen, men sommartid vill folk gärna sitta ute åtminstone för att fika.

– Vi har öppet tisdagseftermiddagar men vi funderar på att kanske hålla öppet fler dagar, efterfrågan på det ökar.

MATS FREDRIKSSON

Orangeriet i stadsparken (ovan) har varit igång med begränsad personal under corona-tiden i vår. Efter midsommar öppnar också Restaurang Parken (nedan). Foto: Therése Larsson.

Klubbliv och god mat i stadsparken MAT OCH NÖJE • Det är Hanna Berglund, besöksverksamhetsansvarig på Ericsbergs slott vid caféet i slottsparken.

Stenåldersbyn som ger oss vår historia KULTUR • I skogsbrynet vid Valla gård i närheten av Stora Malms kyrka ligger Vrå stenåldersby. Den visar hur man levde här för 6000 år sedan och är med sin historiska bakgrund ett av de intressantaste besöksmål som bygden har att erbjuda.

Byn, som startade som ett skolprojekt 1984, drivs av Föreningen Vråfolket där Sylvia Larsson är ordförande.

– Det är gratis att komma hit och titta och det kommer dagligen folk. Vi har haft engelsmän och tyskar och till och med besökare ända från Vancouver i Kanada här, säger Alf Larsson som är en av styrelsemedlemmarna och den som ansvarar för guidningarna.

– Man kan boka guidade turer, de kostar 50 kronor per person, berättar Sylvia som förklarar varför byn är placerad just här: – Stenåldersbyn knyter an till utgrävningarna på andra sidan vägen från 1935. Då fann man bland annat krukskärvor från de s.k. Vråkrukorna.

För 6000 år sedan gick havet upp hit och det fanns gott om föda i form av fisk och kött, vete, korn, hirs och till och med vindruvor. Husen i byn är byggda av lera och vass.

– Vi vet att man använde lera att bygga med. Sedan vet vi inte om man använde vass, men varför skulle man inte ha gjort det.

Det håller bra, säger Alf. MATS FREDRIKSSON

Turister och skolklasser är några av besökarna vid Vrå stenåldersby.

Foto: Therése Larsson.

tredje sommaren för Parken Restaurang & Bar och det har varit tre somrar kantade av omständigheter. Första året med invigning av den nyrenoverade restaurangen följd av det andra med invigning av den tillbyggda delen Orangeriet. Och så nu det tredje med en pandemi som slagit hårt mot branschen.

– Vi tänkte att det skulle bli ett år när vi kunde bygga vidare och förfina utan att ha fokus på annat. Det är ju först när man kör igång som man ser förbättringsmöjligheter, säger Kristofer Winnerhed som är kökschef och ansvarig för verksamheten.

– Det blev att uppfinna hjulet en gång till, säger barchefen Robin Karlsson. Vi är jätteglada när folk nu kommer hit men samtidigt blir vi lite nervösa. Gör vi rätt…

– Vi har spritt ut borden både på uteserveringen och inne i restaurangen. Här inne har vi dock goda möjligheter att flytta om och möjliggöra för sällskap att sitta tillsammans, säger Kristofer.

MED ÅRSTIDEN kom ljusare tider

och med det fina vädret i juni blev det fullt bland de utspridda borden.

– Visst har omsättningen minskat men det beror framför allt på att vi tog bort luncherna. Det var nödvändigt för att kunna överleva. Take away har kompenserat lite men det är tack vare våra fantastiska gäster som vi kunnat ta oss igenom den här tiden så långt, säger Kristofer, som är glad både av att gästerna lockas av deras restaurang och att konkurrensen ökar.

– Att Fotografens Café & Bistro öppnar är positivt både för

oss och för Katrineholm. Det är viktigt att det finns många små restauranger att välja bland och inte bara kedjor och franschise.

Fler som äter ute behöver ha mer att välja bland.

trädgård. Sådant som fläder och syren eller röda vinbär. Det blir fräschare och smakar bättre. Vi jobbar så nära naturen vi kan, säger Robin. ÖPPETTIDERNA HAR under våren

KVALITETSNIVÅN ÄR VIKTIG och

inget som Parken tummar på.

– All vår mat görs i grunden på svenska råvaror, säger Kristofer som brinner i frågan om självförsörjninggraden när det gäller svensk mat.

– Vi måste se efter våra egna bönder och företag. Det vore bra om fler brydde sig men folk köper det som är billigt. Måste vi ha importerad sparris mitt i vintern, varför inte vänta till våren på vår svenska som dessutom är god?

– Även i baren utgår vi från råvaror som växer i mammas

Kristofer Winnerhed och Robin Karlsson.

sett lite annorlunda ut.

– Orangeriet varit igång med lite begränsad personal, förklarar Kristofer. Nu blir det som en nyöppning efter midsommar när vi också kör igång Parken. Vi kommer att ha en lite mindre à la carte-meny som kompletterar pizzerian. Man beställer i baren när man kommer, får en puck och sätter sig i vilken av restaurangerna man vill eller utomhus.

Båda restaurangerna kommer att vara öppna tisdag till lördag klockan 15–20.

EN NYHET PÅ nöjessidan vill de också presentera.

– Fredagar och lördagar kör vi Club 49 klockan 21–01. Vi släpper biljetter varje måndag och det finns plats för 49 gäster varje gång. I priset ingår dj och välkomstdrink. Sedan finns mat från en mindre meny samt pizza att beställa för de som önskar äta. Baren är öppen och det finns tid att umgås i en otroligt vacker miljö, säger Robin.

MATS FREDRIKSSON

Online

3

JUNI 2020

Upptäck Katrineholm

I Selma Lagerlöfs bok Nils Holgerssons underbara resa genom Sverige var en av rastplatserna just Katrineholm. Pysslingen stannade till i parken vid Stora Djulö Herrgård där han häpnades av allt det vackra och myntade uttrycket ”den sköna lustgården”. Vi har valt att vässa begreppet ytterligare och vill positionera oss som hela Sveriges Lustgård. Med naturen om knuten, det nära transportläget, det vackra landskapet och skaparlusten. Här finns läge för liv och lust.

Katrineholms Turistinformation finns i Stationshuset. Här har vi all den information du behöver för en lyckad vistelse i Sveriges Lustgård. Här hittar du evenemangsbiljetter, fiskekort, kartor, broschyrer, p-skivor, souvenirer m.m.

Välkommen in till oss, vi gör allt för att göra ditt besök här så minnesvärt som möjligt.

Katrineholms Turistinformation

Stationsplan 1, 641 45 Katrineholm 0150-44 41 40, turism@katrineholm.se Visitkatrineholm

Visitkatrineholm

ÖPPET 8 JUN–8 AUG Mån–fre 10.00–17.00 Hela sommaren, vardag som helg, är turistinformationen mobil och finns på olika platser i Katrineholm.

Online

4

Uteserveringen vid Hotel Malmköping bereder plats för många besökare med gott om utrymme för alla.

Nu laddar Hotel Malmköping inför sommaren MAT OCH BOENDE • Sommaren på Hotel Malmköping blir som vanlig men kanske ändå inte riktigt som den brukar vara.

– Med tanke på pandemin har vi valt att ta bort pubaftnarna och grillaftnarna, säger Kajsa Ekstrand som är hotellets sälj- och bokningschef. Men i övrigt ser det ut ungefär som vanligt.

Det innebär att hotellet är öppet hela sommaren och förutom frukost kan man tisdag–lördag äta lunch här. Mat med hög kvalitet gjord på lokala råvaror och en stor uteservering borgar för säkerhet både vad gäller mat och avstånd mellan gästerna.

Kajsa hoppas på att många kommer att hemestra i sommar och att fler sörmlänningar kommer att upptäcka Malmköping och vad orten har att erbjuda.

– Vi jobbar också mycket tillsammans med Sörmlandsleden som har en etapp som passerar alldeles utanför hotellet. Flera vandrare brukar övernatta här. Vi tror på sommaren och att vi kommer att få ta emot många gäster, säger Kajsa.

MATS FREDRIKSSON

JUNI 2020

Efterlängtad tävlingspremiär på Jättorp EVENEMANG • Lättnaden var stor hos Katrineholms Golfklubb när man första dagarna i juni fick klartecken att arrangera Katrineholm Open hosted

by Robert Karlsson. Många timmars förarbete kunde därmed realiseras i form av den första officiella proffstävlingen i Europa 2020.

Katrineholm Open hosted by Robert Karlsson startade som en minitour och blev en del av Nordea Tour 2011. Fem år senare växlades konceptet upp när tävlingen under tre år blev Swedish Challenge hosted by Robert Karlsson och en del av European Challenge Tour. Efter ett uppehåll förra året är den nu tillbaka när tävlingssäsongen startar efter corona-uppehållet.

BJÖRN AF KLERCKER är tillsammans med Ingela Lindell tävlingsansvarig och han konstaterar att ansvaret vilar tungt på arrangörerna.

– Ja, nu är det viktigt att vi gör en säker tävling för vi kommer att ha ögonen på oss.

Anpassning av tävlingen har gjorts efter rådande coronaförutsättningar.

– Det blir fullt startfält med 156 startande, berättar Björn.

Inga caddies, ingen publik och spelarna får inte träna efteråt, bara stanna högst en timme efter tävlingen. Vi stänger parkeringen och klubbhuset är bara öppet för spelare och vissa funktionärer.

Resultatrapporteringen sker via mobiltelefoner, men den förändringen hade nog gjorts även utan coronan. Det sparar in en hel del funktionärsarbete.

– Många av de funktionärerna tillhör också riskgruppen för Covid 19, säger Ingela.

BESKEDET OM ok till tävlingen kom inte förrän 2 juni så det har varit bråda dagar för organisationen.

– Ja, tack och lov att vi hade jobbat så mycket innan beskedet och inte bara suttit och väntat. Vi började jobba med tävlingen och sponsorerna i januari, sedan blev det tvärnit i mars. Därefter har Björn och jag jobbat lite från och till. När jag har börjat tveka har Björn pushat och tvärtom. Vi har hjälpt varandra genom tveksamheterna om det ska bli någon tävling, säger Ingela.

Golfen som sport har varit aktiv hela våren och spelarna har kunnat träna men tävlingsstarten är efterlängtad.

– Det har i stort sett inte varit några tävlingar i hela världen

frånsett några mindre i USA som test men med hårda restriktioner, säger Robert Karlsson som står som värd för tävlingen, men inte själv kommer att vara på plats.

– Det spelar inte så stor roll eftersom vi inte kan göra några aktiviteter för sponsorerna, men vi pratar med varandra ganska ofta och Robert har full koll på allt vi gör, säger Björn.

– Tävlingen är stor, en i gruppen av de största i Sverige och jag har fullt förtroende för att klubben gör ett bra jobb, säger Robert.

– Prissumman är 400 000 kronor varav 77 500 går till segraren, säger Björn.

TÄVLINGEN PÅGÅR under vecka

27. Måndag 29 juni är det måndagskval med 60 platser där man spelar om fem wild cards. Tisdagen är inspelningsdag och på onsdag den 1 juli är det Proam.

Tävlingen spelas torsdag 2 juli till lördag 4 juli.

– Det blir en lite lättare organisation utan byggnader och tält för sponsorerna, säger Björn.

– Så här kommer det att se ut internationellt också med mindre arrangemang där man känner sig för, säger Robert.

MATS FREDRIKSSON

Caroline Eriksson, Stora Djulö Herrgård.

Herrgårdscaféet hoppas på nya gäster i sommar BESÖKSMÅL • Stora Djulö Herrgård lockar såväl Katrineholmarna själva som deras gäster. Kanske lockar en lunch på herrgårdscaféet eller också är det glasscaféet som är målet.

– Ryktet sprids och Djulö är en av platserna man besöker om man kommer till Katrineholm, konstaterar Caroline Eriksson.

Hon ansvarar för Hotel Statts verksamhet vid Stora Djulö Herrgård och hoppas att sommarens ändrade resvanor gör att nya gäster hittar till herrgården där caféet erbjuder hembakat bröd och goda mackor men också lunch och kvällsmeny.

– Den gravade laxen är en klassiker och självklar på lunchmenyn där man också kommer att servera Djulöhamburgare med herrgårdskvalitet. De finns också med på kvällen där de får sällskap bland annat av flatbread, en lite tunnare foccacia som i sin tur påminner om pizza.

– Vi kommer också som vanligt att ha After Work på fredagar, säger Caroline.

MATS FREDRIKSSON

Ingela Lindell, Robert Karlsson, Marcus Lutteman och Björn Af Klercker från Katrineholms Golfklubb ser fram emot årets upplaga av Katrineholm Open hosted by Robert Karlsson. Tävlingen blir den första officiella proffstävlingen i Europa säsongen 2020.

Online

5

JUNI 2020

Välkommen till

Katrineholm Flen Vingåker

FOTO: THERÉSE LARSSON

VÄSTRA SÖRMLAND www.visitkatrineholm.se www.visitflen.se www.vingaker.se/turism

Online

6

Karin Hassle visar upp en del av den glaskonst som finns i det boende familjen hyr ut vid Björnåsen. Foto: Therése Larsson.

Bo vid Björnåsen – upplev glaskonst och äventyr BOENDE • Utmed Sörmlandsleden mellan Sågmon och Vallmotorp ligger Björnåsen och här driver glaskonstnären Karin Hassle tillsammans med sin man Hans en verksamhet som förutom boende inkluderar konferensmöjligheter och aktiviteter av många slag.

– De som bor här har tillgång till ladan och boende för upp till 14 personer samt baksidan med pool och grillplats. Man lagar mat själv och det blir som ett eget boende mitt i skogen där vi själva bor vid sidan om, säger Karin.

Hennes egen glasverkstad finns i andra änden av ladan och mot en extra kostnad kan gästerna få delta i den verksamheten.

Hans och Karin ordnar gärna naturnära aktiviteter för sina gäster som vandring, fiske, bad, paddling, fågelskådning och älgsafari. Det finns också möjligheter till golf, gokart och segel­ flyg. De samarbetar med hantverkare i Burma och därför kan du också se och köpa burmesiskt hantverk.

– Boendet lämpar sig väl för större grupper eller ett par famil­ jer som vill bo tillsammans. Vi har också en mindre stuga för en enskild familj, säger Karin.

MATS FREDRIKSSON

Från Julita Gästis är det nära till bland annat Julita Gård.

Julita Gästis med närhet till många besöksmål BOENDE • Mitt i Julita ligger Julita Gästis som drivs av Susanne Hernblom och hennes man Fredrik. De hyr ut en lägenhet på 70 kvadratmeter med två sovrum, dusch, wc och tillgång till eget kök.

– Lägenheten är lämplig för sällskap på 4–6 personer, säger Susanne, som så här i sommartider lyfter fram närheten till besöksmål som Julita Gård, Julita Värdshus, Fiskeboda, Hjälmar­ gården och Parken Zoo. Hantverkare och skogsarbetare tillhör gästerna under kyligare årstider men under sommaren ser Susanne fram emot att också få hälsa turister välkomna till Julita.

– Cykelturister brukar stanna till hos oss, förutom de redan inbokade, säger hon.

Julita Gästis är alltså ett gästhem, men beställer man frukost ser Susanne och Fredrik till att fylla upp kylskåpet.

MATS FREDRIKSSON

JUNI 2020

”Ett problem är inte ett problem förrän det inte går att lösa” MÅNADENS PROFIL • Husbåtarna och stugorna lockar turister inte bara från hela Sverige utan även från Tyskland. Campingplatsen är fullbokad med gäster som på köpet får tillgång till en egen hamnplats. Möt Kim Gustafsson som satt Ruda gård vid Byle på kartan som besöksmål.

RUDA GÅRD LIGGER vid nord­ västra Tisnaren. Runt hörnet finns Kalefjärden och på andra sidan sjön ligger Lyttersta.

Vattnet, hagarna, åkrarna och det öppna försommarlandskapet skapar den vackraste av platser.

– Jag är född och uppväxt här, säger Kim Gustafsson. Jag var med i ladugården redan när jag var tre dagar gammal. Är bond­ unge sedan grunden och har all­ tid varit intresserad av lantbruk och maskiner.

Kim har blivit gården trogen hela sitt liv med undantag för en period för drygt fem år sedan som han spenderade i Austra­ lien.

– Pappa hade varit där och han pratade så mycket om Australien. Innan han gick bort i cancer bokade jag en resa till en gammal kamrat till familjen och jobbade hos dem i en och en halv månad samt turistade sedan lika länge.

AUSTRALIENRESAN SKULLE ha

en viss betydelse för de satsning­ ar som gjorts på Ruda de senaste åren.

– Hemma var tanken att nå­ gon av mina syskon skulle ta över gården, men det lönade sig inte att bara driva lantbruk. Jag satt och funderade lite när jag var i Australien. Såg hur de tog tillvara sina tillgångar för turismen och jag såg lite andra vägar än lant­ bruk för att få gården lönsam. Vi hade redan tidigare haft en av stugorna uthyrda till turister och de hade varit väldigt nöjda. Jag tyckte att det kanske man kunde utveckla och leva på.

– Sedan är jag sjunde gene­ rationen på gården och det kändes fel att inte fortsätta. Så jag frågade mamma om hon ville vara med och testa mina idéer under fem år.

TANKEN TILL ATT börja med var

att skapa en campingplats med ett antal fasta platser men också

KIM GUSTAFSSON Ålder: 30 år Familj: Sambo Lisa och mamma Mari Bor: Ruda gård Intressen: Arbete och tv­spel. Tänker alltid på företag utom när jag spelar spel Läser: Ljudböcker, mest scifi och fantasy. Lyssnar på poddar, gärna om företagande Ser på TV: Lisa och jag kollar på serier och filmer Viktigast just nu: Att få färdigt alla påbörjade projekt

med möjlighet till daguthyrning.

Men från tanke och tillstånd till planering och bygge tar det lite tid och Kim är en otålig person.

Det fanns andra projekt som kunde gå igång under tiden som campingidén processades.

– Det första jag började med för turismen var husflottarna. Vi har tre stycken varav den som är förankrad vid bryggan också är handikappanpassad. De övriga två kan man åka ut på sjön med.

Med tanke på säkerheten låser de mycket tid för mig och nu kommer jag att sälja de sjö­ gående och satsa mer på gården.

– Campingen, med 30 platser

varav 24 året runt, komplette­ rades förra året med en egen hamn. Den, stugorna och den fastliggande flotten blir kvar, sedan kommer det till andra projekt. Tankar saknas inte.

– Det kanske blir en Bed & Breakfast. Kanske en restaurang, det vore kul att få igång om 5–10 år men det är ett stort projekt.

Kiosken som vi öppnat går att utveckla och jag skulle vilja göra mer boenden i träden. Visserli­ gen finns sådant redan, men det går att utveckla idén mer.

– Nu vill jag göra saker som ekonomiskt går att fixa. Lantbru­ ket har legat lite på is. Det borde gå att få igång, både min sambo Lisa och mamma är intresserade av det. Vi har fem kor just nu men vi vill ha fler kor i lösdrift, så vi bygger om ladugården. Många inom lantbruket jobbar för myck­ et och jag tror det går att bygga om så att det blir mer lättarbetat.

FÖRUTOM ATT FORTSATT sköta

lantbruket och turistanläggning­ en så driver Kim, tillsammans med grannen David Rydén också På fem år ett fastighetsbolag.

– Innan jag åkte till Australien hade jag köpt ett hus i Vingåker byggde oc som jag hyrde ut under tiden jag stopp på var borta. Det blev lite av en start och papp och jag tyckte det var kul att hålla fick bygga flygplanen på med fastigheter. Nu har vi köpt fyra hus i Vingåker plus ett i det vilket sju år kan Marmorbyn, berättar Kim. kojor är li – Ruda Fastigheter heter – Reda företaget som jag äger tillsam­ flera kojb mans med David. Ruda Gård digt tillsam är företaget som sysslar med turism och lantbruk. Verksamhe­ i skolan. J terna går lite om lott med gården och växth och turismen på sommaren och det har al på gång. fastigheterna på vintern. Det – Jag ty passar mig bra, semester har jag gränser o nog inte haft på många år.

Inte vara Var kommer ditt företagarintresse vi nog alla mamma. ifrån?

– Jag byggde mycket kojor när sakerna. D jag var liten. Tillgången på virke utanför b var stor här hemma och jag bara hittar inn

Online

7

JUNI 2020

Bed & Breakfast i lantlig miljö BOENDE • Om man tar vägen från Björkvik mot Strångsjö, passerar korsningen Virå/Glindran, fortsätter ett par hundra meter och svänger till höger kommer man till Elisabet Jansson i Bjärsätterstorp.

Skylten med varning för värdefulla katter utan trafikvett visar att man nästan är framme.

På gården finns lantbruk med växtodling och djurhållning.

Lamm- och fårskinnen vidareförädlas och säljs på gården och här finns också Bed & Breakfast i lantlig miljö.

– Vi har rustat en av flyglarna och har fem bäddar i två rum, berättar Elisabet som vill hålla lika hög nivå på boendet som på det KRAV-märkta lantbruket. Helt och rent och manglade lakan är det som gäller.

Närheten med bara en halvtimme till Skavsta gör hennes B & B till ett bra alternativ till flygplatsens övernattningshotell men gästerna är av alla kategorier.

– Hit kommer alla ifrån traktorförsäljare från Skåne till folk som ska på ridläger eller är på cykelsemester, säger Elisabet.

Renommén är god. Mycket marknadsföring sker från mun till mun, men info finns också på Turistinformationen i Katrineholm och på hemsidan bjarsaterstorp.se.

MATS FREDRIKSSON

pletteegen h den kvar, ndra nte.

Bed & staurang, om 5–10 rojekt. går att ilja göra isserlimen det r. er som Lantbruet borde n sambo esserade st nu sdrift, så n. Många för myckt bygga ttarbetat.

Elisabet Jansson vid sin B & B vid Bjärsätterstorp.

Lugn och stillhet vid Nya Gården BOENDE • Vid Nya Gården i Forsa Bruk bor Birgitta och Pär Bäckman. Här driver de uthyrning av boende i en fantastisk miljö

TT sköta

äggningmans én också På fem år har Kim Gustafsson skapat en semesterby vid Ruda gård. Bilder: Therése Larsson.

ustralien ingåker byggde och byggde. För att få tiden jag stopp på byggena fick mamma v en start och pappa säga till att man inte l att hålla fick bygga hur högt som helst för flygplanens skull. Jag trodde på har vi plus ett i det vilket nog var lika bra. Är man sju år kanske fem meter höga m. kojor är lite för höga. eter – Redan på lågstadiet hade jag illsamflera kojbyggen på gång samtiGård digt tillsammans med kompisar med ksamhe- i skolan. Jag har byggt dammar d gården och växthus som jag odlat i och aren och det har alltid varit olika projekt på gång. . Det – Jag tycker det är kul att tänja er har jag gränser och tänka utanför boxen. år.

Inte vara som alla andra. Så är rintresse vi nog alla tre, både jag, Lisa och mamma. Vi vänder och vrider på kojor när sakerna. Det finns alltid saker på virke utanför boxen som man inte jag bara hittar inne i den.

DE FEM ÅREN HAR gått och det

visade sig att projekt Ruda gård fungerar.

– Vi har startat upp de här verksamheterna och nu får vi se vad som tar tid och vad som lönar sig ekonomiskt. Men jag har alldeles för mycket som jag vill göra och ska jag hålla på med lantbruk så måste jag ha någon annan som kan hoppa in. Lite så är det med campingen också och nästa steg är att få en anställd och att det fortfarande bär sig.

Hur ser det ut på Ruda gård om ytterligare fem år?

– Kanske en utökad camping och en annan bäring på jordbruket. Fler fastigheter. Jag har också en dröm om att skapa ett äldreboende där man inte bara förvarar människor.

Kim är ständigt i steget för nya projekt och för att få igång dem vänder han sig aldrig till någon annan.

– Jag är en praktiker ut i fingerspetsarna. Får jag se någon annan göra saker med händerna kan jag alltid ta efter.

Jag är kanske inte dyslektiker på pappret men jag kan läsa en bok tre gånger och det står aldrig samma sak. Jag lyssnar hellre på ljudböcker än läser och jag lärde mig engelska genom dataspel.

– Jag har trampat i min pappas fotspår hela livet. Han visade mig mycket och var alltid en stor kunskapskälla och problemlösare. Ett problem är inte ett problem förrän det inte går att lösa brukade han säga, avslutar Kim Gustafsson.

MATS FREDRIKSSON

– Vi erbjuder uthyrning veckovis och över helger, viss konferensverksamhet och längre boende övrig tid i ett härligt boende som är sjönära med egen brygga i Lillsjön, säger Birgitta. Under sommaren har vi yogaläger i samarbete med ett Stockholmsföretag.

Det finns fem rum i flygeln, två i den gamla Bagarstugan och tre rum i Stora huset. Nya Gården har ett gott rykte bland gästerna som kommer från hela Sverige.

– Katrineholm har ett mycket bra läge och många bestämmer sig för att ses här. Forsa Bruk är en idyllisk liten by som har mycket att erbjuda. Lugnet och stillheten i byn och med närhet till det mesta, från Outlet i Vingåker, flera golfbanor, Kolmården och många andra sörmländska sevärdheter, säger Birgitta.

MATS FREDRIKSSON

Birgitta Bäckman vid Nya Gården, Forsa Bruk.

Online

8

JUNI 2020

Glasbruket ger liv till bygden Lena Holmstedt vid Floda prästgård.

Bo på landet i kulturmiljö vid Floda prästgård BOENDE • I Flodafors, mitt emot Floda kyrka eller ”katedralen på landet” som den även kallas, ligger Floda prästgård och här driver Lena Holmstedt Bed & Breakfast.

Det är prästgårdens ena flygel som har anpassats för verksamheten.

– Vi har sex bäddar och kök, allt är inrett i 1700-tal. En liten trädgård på baksidan där man kan sitta under äppelträden och äta samt njuta av utsikten. Man hyr per vecka eller per natt, säger Lena, som också ser till att gästerna i dessa coronatider får frukosten utburen till flygeln istället för att, som tidigare äta inne i prästgården.

Hembakat, hemgjort och närproducerat är det som gäller.

Den som vill kan laga sin frukost själv i flygelns välutrustade kök där Lena i så fall fyller upp kylskåpet. Det går också bra att beställa boende utan frukost.

MATS FREDRIKSSON

Utställningen vid Fogelstad. Foto: Therése Larsson.

Kvinnliga Medborgarskolan vid Fogelstad

BESÖKSMÅL • En dryg mil österut in i skogen från Simonstorp ligger vårt eget glasrike. Varför dra ända till Småland när det räcker med att åka till Reijmyre Glasbruk för att finna de mest fantastiska glaskreationer och dessutom se glasblåsare utöva sitt hantverk.

Ulf Rosén äger och driver Reijmyre Glasbruk. Han har starka känslor för glasbruket och orten. Hans pappa ägde bruket under många år och han själv är uppväxt i Rejmyre. Ulf har jobbat med svensk glastillverkning i hela sitt liv och i dag är han delägare och vd för bruket. Engagemanget för orten och för glas är både känslomässigt och affärsmässigt.

– Många pratar om Rejmyreandan där man jobbar ideellt i föreningar och det är viktigt för identiteten här. Jag kan för min egen del inte se något större och viktigare än att kämpa för att bruket lever vidare, säger Ulf. – Värdet på det vi är och gör har byggts upp under lång tid och vi har stor respekt för vår historia. Några av våra produkter har tillverkats här i 50 år, den äldsta till och med sedan bruket startade för 210 år sedan. Det är tidlös formgivning med tidlös design och ett tidlöst värde. Reijmyre-glas är värdefulla oavsett om de är ett, tio eller hundra år.

Synnerligen hållbara produkter ur flera perspektiv.

REIJMYRE GLASBRUKS största kund är Svenskt Tenn och Reijmyres produkter finns i exklusiva glasaffärer främst i storstäderna.

– Vi säljer också mycket i vår egen butik vid glasbruket och via

Ulf Rosén äger och driver Reijmyre Glasbruk. vår egen nätbutik. Kommuner är också stora kunder och lokalt finns våra produkter på Turistinformationen i Katrineholm, berättar Ulf Rosén.

– Vår egen butik i Rejmyre är den enskilt största försäljningsplatsen och totalt står turismen för 20 procent av försäljningen vilket är roligt. Trafiken hit syns och turismen betyder mycket för orten och invånarna här. På Nationaldagen arrangerades Glasets dag vid bruket med bland annat en glasauktion. Det är ett evenemang som är tänkt att återkomma varje år. Många har glädje av turismen – affärer, restauranger m.m.

SOM BESÖKARE är det fabriksbutiken, glashyttan och hantverksbyn med butiker och utställningar man besöker.

– Glasblåsarnas arbete är en stor del av upplevelsen med att komma hit. Ser man hantverket utfört får den produkt man köper ett högre värde, säger Ulf och ger en historisk bakgrund till arbetet på bruket.

BESÖKSMÅL • Utställningen om Kvinnliga Medborgarskolan vid Fogelstad öppnade förra året upp på nytt efter renoveringen av lokalerna som på skolans tid inrymde bostäder för kursdeltagare. Utställningen sköts av Kulturföreningen Fogelstad.

– Det är roligt att vi kan vara på den rätta platsen, säger Ebba Johannesson, som sitter i föreningens styrelse och bland annat ansvarar för bokning av visningar.

Nästa år är det 100 år sedan svenska kvinnor för första gången fick rösta i demokratiska val och Kvinnliga Medborgarskolan spelade en aktiv roll för kvinnors möjlighet att utbilda sig och ta plats i samhället. Om detta berättas i utställningen som är öppen på lördagar och söndagar kl 13–16 under juni, juli och augusti med fri entré. I övrigt tar föreningen under veckorna, i mån av tid och möjlighet, emot guidade grupper. Det kostar 50 kronor per person, dock minst 200 kronor totalt. Grupperna bokas i förväg på 073-700 92 48 eller johannesson.ebba@gmail.com.

– Vi följer coronareglerna vad gäller avstånd och ser helst att grupperna inte är större än cirka tio personer, säger Ebba Johannesson.

MATS FREDRIKSSON

Glasblåsandet bygger på teknik som är två tusen år gammal.

– För 2000 år sedan uppfann man glasblåsarpipan i Syrien och i dag används i stort sett samma teknik. Reijmyre Glasbruk startade 1810 och är i dag det näst äldsta glasbruket i Sverige.

– I hela landet finns bara fem glasbruk kvar. Förutom i Rejmyre också de småländska bruken i Kosta, Målerås, Skruv och Bergdala. Utöver dessa finns en del glashyttor med mindre verksamhet.

REIJMYRE GLASBRUK samarbetar

med de småländska glasbruken vad gäller utställningar och försäljning.

– I vår fabriksbutik har vi självklart mest Reijmyre-glas och vårt glas är till hundra procent tillverkat här och för hand. Men vi har också kompletterat utbudet med ett urval av glas från Småland.

Vi vill visa det bästa av svenskt glas och har bland annat Ulrica Hydman Valliens hyllningskollektion som också finns utställd på Liljevalchs och i Kosta, avslutar Ulf Rosén.

MATS FREDRIKSSON

Online

9

JUNI 2020

Turistinformation på sommarturné SVERIGES LUSTGÅRD • Under sommaren är Turistinformationens personal inte bara på kontoret i Stationshuset. De kan dyka upp varhelst det finns turister i kommunen för att informera om vad Katrineholm har att erbjuda. Victoria Freberg (bilden) är turismansvarig i Katrineholm.

Varför gör ni på det här sättet, Victoria?

– För att vi ska kunna möta många fler än de turister som kommer in till oss på Turistinformationen. Istället för att alla ska leta efter oss letar vi upp dem. Det har upplevts mycket positivt och vi får långa samtal med turisterna.

Katarina Molitor och hennes familj vill inspirera till bättre kosthållning. Foto: Therése Larsson.

Ändebols gård vill inspirera till en matrevolution

Den gröna skylten med ett vitt I känner vi igen som Turistinformationens märke. Men vad betyder de vita skyltarna med ett grönt I? – Det är våra InfoPoints. Det finns fem stycken i Katrineholms kommun, vid Matöppet i Björkvik, ICA Nära Julitahallen, Tempo i Valla, ICA Maxi och vid Hotel Statt. Här kan man också få turistinformation och personalen är vår förlängda arm. Deras öppettider är generösa och det gör oss väldigt tillgängliga. Är vår egen turistinformation stängd så hänvisar vi till Hotel Statt som ligger runt hörnet.

DET ÄR TVÅ BEKANTA ansikten som kommer att dyka upp i Katrineholms Turistinformation i sommar. Både Ebba Eriksson och Sofia Sundqvist har tidigare jobbat på +Katrineholm (f.d. KFV Marknadsföring) och i Turistinformationen.

– Jag pluggar strategisk kommunikation och digitala medier vid Lunds Universitet, säger Ebba Eriksson, som precis är klar med fjärde terminen och har ett år kvar på studierna.

Men innan dess blir det jobb på hemmaplan, något som Ebba ser fram emot.

– Den här sommaren blir ju lite speciell med fokus på hemester och det ska bli jättekul att guida besökare till vad vi har att erbjuda i Katrineholm, säger Ebba.

GÅRDSBUTIK • Ändebols gård är ett av våra populäraste besöksmål under sommaren.

Kombinationen av gårdsbutik med egenodlade råvaror av hög kvalitet och gårdscafé med hembakat bröd eller lunch med en kombination av båda, lockar besökare från när och fjärran.

Men Katarina och Magnus Molitor vill inte att gården bara ska vara ett besöksmål.

– Framför allt vill vi vara ett ställe dit man åker för att köpa bra närproducerad mat, säger Katarina Molitor, som varit odlare i hela sitt liv och är glad över att intresset för bra råvaror har ökat de senaste åren. Något som märks ute på Ändebols gård.

– Vi blir ett alternativ med en butik med stort utbud men där inte allt finns hela tiden. Man äter med årstiden. Kom hit och se vad som är moget just nu, säger sonen Max som ansvarar för gårdens marknadsföring men som också deltar i verksamheten.

– Folk pratar om trender, men vi vill inte vara en trend.

Jag känner istället att det är en mat-revolution på gång, säger Katarina.

– Ungdomar i dag tänker mer självständigt och de diskuterar mycket vad som är bra mat, säger Magnus. Jag tycker att fler lantbrukare borde sälja mer direkt till konsumenterna. Och när vi producerar kött behöver vi också betesmarker. Det blir ett sätt att hålla öppna landskap och värna om vår miljö.

– Vi skapar biologisk mångfald genom att ha idisslare i hagarna och många som handlar här vill stötta bygden, säger Katarina.

Vad vill de veta?

– De vill ha tips på restauranger och besöksmål. Ofta har de en bestämd plats som slutmål och vill veta vad som finns att besöka på vägen dit. Många frågar efter öppettider och vi är noga med att be dem titta på företagens egen hemsida eller ringa först för att kolla. Just i år har många ändrat sina öppettider.

SOFIA SUNDQVIST PLUGGAR UX-design på Hyper Island i Karls-

Den egna surdegsbrödtillverkningen har blivit succé. Foto: Therése Larsson.

DE KÄNNER ATT intresset för bra

råvaror också beror på att folk vill lära sig att göra mat själva vilket gynnar gården som har råvaror av bra kvalitet.

– Vi har märkt att vi får fler kunder och att var och en handlar mer. Surdegsbrödet vi bakar själva säljer slut, salamin också, säger Magnus.

– Salamin har vi tidigare köpt in, men nu har vi vår korvmaskin klar och köttet ligger i frysen. Det är bara tiden som fattas sedan blir det Ändebols egen salami.

Det innebär att vi också måste skaffa grisar, det går inte att göra bra chark på dåligt kött, säger Max som vill förädla gårdens produkter mer.

– Det är ett stort intresse hos mig och jag ser ju att våra korvar säljer slut direkt på julmarknaden, säger han.

– En bra korv är lika bra som en bra köttbit, konstaterar Katarina.

GÅRDSBUTIKEN HAR mycket att

erbjuda sina kunder.

– Bland våra grönsaker är det mesta egenodlat, sedan har vi vårt eget kött och bröd.

Vårt ostsortiment är stort och populärt med bland annat ost från Jürss Mejeri och getost från Sörbro utanför Björnlunda. Det finns mycket annat att välja bland också. Man kan åka hit och köpa sin måltid och det har alltid varit det som varit mitt mål, säger Katarina.

MAX KONSTATERAR ATT butiken har ett stort utbud av ost och Magnus påpekar att de också har ett bra sortiment av alkoholfria fermenterade drycker.

– Allt finns inte jämt, men vi hjälper gärna till med förslag vid inköpet, säger Katarina.

– Folk som handlar här förstår att det här är mat som vi också äter själva, säger Max. – Det blir en smak av bygden, konstaterar Magnus. Vi har gårdsluncher med mat lagad på de råvaror vi odlar och säljer här.

Maten växer runt knuten här och nu och det är bara några få steg mellan odlingen och matproduktionen.

– Här- och närodlad mat för hela och rena måltider, sammanfattar Max. MATS FREDRIKSSON

krona. Första året är avklarat och om ett år är hon färdigutbildad webbdesigner med fokus på användarvänlighet, – Det känns jättekul att vara tillbaka och återupptäcka sommaren i Katrineholm där många ställen öppnar upp för säsongen, säger Sofia.

– Det blir en annorlunda sommar där många kommer att turista på hemmaplan.

MATS FREDRIKSSON

Övre bilder: Ebba Eriksson och Sofia Sundqvist. Nedre bild: i sommar är Turistinformationen på resande fot.

Online

10

JUNI 2020

”Sverige behöver öka graden av självförsörjning”

Semester på hemmaplan SOMMAREN ÄR HÄR, en del län-

der öppnas upp och vårt resande har fått vissa nya förutsättningar.

Hemester blir nog aktuellt för många denna sommar och vi rustar oss för att fler ska komma till oss. Lekparken på torget har skapat en del liv och rörelse och det är kul att se att barnen tycker det är en rolig plats att vara på.

Två ställplatser för husbilar finns numera vid Nämndhuset vilket varit efterlängtat av dem som husbilssemestrar enligt turistinformationen. Fotografens Café & Bistro har också öppnat – en oas mitt i city.

NÄRINGSLIV • I diskussionsflödet under corona-krisen har frågan om Sveriges självförsörjningsgrad flutit upp och blivit en viktig fråga vid sidan om sjukvårdshanteringen och de ekonomiska konsekvenserna av pandemin. Vad händer om gränserna stängs? Hur länge har vi mat så vi klarar oss?

DET BÖRJAR KOMMA viss efter-

frågan på exploateringsmark och det är mycket glädjande att vi gjort en markanvisning på cirka 30 000 kvm tillsammans med en logistiketablering vid Lövåsen. Det får vårt logistikcentrum att bli mer komplett i sitt sammanhang.

Vi jobbar också med att nystarta Citysamverkan och har en bra dialog med Handel, +Katrineholm och fastighetsägarna för att utveckla city framåt.

Ser man till EU som helhet så har unionen, inklusive Sverige, en självförsörjningsgrad på relativt hög nivå och medlemsstaterna har också undertecknat en solidaritetsförklaring där de ska hjälpa varandra i händelse av katastrofer. Men vad händer SVERIGES när själva katastrofen innebär att gränser- nuläget u na stängs och inga varor kan passera över • Sverige mål, m landsgränserna? gris- o 40 och NÄR KALLA KRIGET dog ut och Sverige • Det fin strax efter gick med i EU förändrades förlager ( utsättningarna för svensk matproduktion.

• De ens Från att tidigare haft stora beredskapslager beräkn intogs istället ett läge där lagren tömdes, dagar produktionen minskade och allt mer mat • Livsme importerades. Framtiden skulle ju bli fri lager f från krig och Sverige var en del av en euro• Om tra peisk marknad där matförsörjningen skulle tomt i lösas gemensamt.

• Om lan Men inget annat land i Europa har dagliga haft en så kraftigt sjunkande självförsörjimport ningsgrad som Sverige sedan början av

SVENSKT NÄRINGSLIV kom med

sin undersökning av företagsklimatet 26 maj. Vi är nöjda med resultatet, men siktar alltid högre.

Katrineholm ligger fortsatt på en stadig hög nivå (3.8 jämfört 2019 års 3.9) och är med det trea i länet. Vi analyserar resultatet och vad som behöver prioriteras på både kort och lång sikt. Även om det är och kommer finnas tuffa utmaningar så är känslan i skrivande stund att vi är på väg åt rätt håll igen.

90-talet. I dag ligger den på 50 procent vilket kan jämföras med Finland som ligger JOHAN LA på 80 procent. Något som påpekats från LRF Sörm aktörerna i branschen och som nu, i sam- dagligen a band med corona-krisen, också lyfts fram Dels geno JAG ÖNSKAR ALLA en trevlig men ocks medialt. sommar och semester när det blir jordbruka så dags!

– Skull STEFAN TOLL stängs så NÄRINGSLIVSCHEF Johan Lagerholm, ordförande LRF Södermanland. morötter.

KATRINEHOLMS KOMMUN att klara a ganska gl lite.

– Det b TER NTAN OT KO TAS M enklare m N EJ BY KA OCH DLING RDEHAN EN VÄ svältkost KÖP ET ÄR NG ÅN IN RT RI FR O Ö SF TK TVÅ ÅR PRESEN V MARKNAD GILTIG NOR. A KRO TILL KF och pekar UNDR UTNA E: TVÅH RETAG ANSL VÄRD S FÖ HO GÄLLER vara så.

ANTER – Det f NT OT KO TAS M N EJ BY CH KA ING O ge vi var själ DL ll vi RDEHAN på vad du EN VÄ KÖP ET ÄR NG ÅN IN ler är du osäker SFÖRI ÅR FR TKORT el g di KNAD a inte är de IG TVÅ PRESEN m AR LT R. M äm pa GI st V NO t be TILL KF A KRO . Du kan kö UNDR UTNA Har du svårt at E: ETTH RETAG ANSL en idealisk gåva t VÄRD or tk S FÖ där vi sku i. en HO es ax M pr ER är h ICA GÄLL bort i present så tinformation oc till exemp trineholms Turis Ka på n te itori or tk presen • Sultans Kond produktio r ke gå • Sultans Vin entkort: • Kjell & Co och vi har Safiren s Foto • son ns et Sve gym • Vi tar emot pres lso • Hä (Si) • Lekextra ård • Silverworth • Floda Prästg självförsö • Synsam ICA Maxi m rd • Ru a Gå a ön Gr Lid s e • na a Danc • An • Själalyft • Fotograf Nära • Team Oksan ICA en • Tyg rat s tPi rie istället go Ma Ma • • Anne • Självfallet erese Larsson jänst ness

r k 0 0 2 t r o k t n e Pres100 kr t r o k t n e Pres

t r o k t n e s e Pr

RSKRIFT UNDE

M DATU

RSKRIFT

UNDE

M DATU

ad Garn och Sömn len • Apoteket Vio 23 • Bela anno 19 • Cayenne • ComMat • Cri Camping • Djulöbadets • Dressmann • Eleganza • Elektrotjänst Bild • Elon Ljud & • Elvegård Mat • Enjoy Bar & ntX Eve •

Th uga Fridhems kaffest tik bu rds gå h oc • Fröken C • Garmlands Guld & Silver ess • HaRos Welln Garden • Helenergi • Hemtex Tryckeri • Holmbergs köping • Hotel Malm • Hotel Statt • Hudhälsan

•

• •

• • • • • • • •

ICA Specerit I min lilla värld av blommor Idéfarmen Jaana & co Julita Gård KappAhl Katrineholms Hyrmaskiner Katrineholms n Turistinformatio d Kerstins Skinnbo KFV IT & Telecom

• •

• • • • • • • •

Motorkompaniet Måhlarnas Gårdsbutik NZ Craft Pies O’learys Orangeriet g Parken restauran och bar holm Pinchos Katrine ht ylig Da s on hls På ruk Reijmyre Glasb n Restaurang Barke

• •

• • • • • • • •

Skobes Bil Sköna Gertruds Te & Kaffe Specsavers Stjärnkliniken a Stjärnurmakarn ård Stora Djulö Herrg or Strandviks Blomm Städarna Städteknik Sultans City

Pr

& Fit Teater Klämman Thorslundkagge Traneskog s TT Clean Solution Vingåkers Factory Outlet • Åkes skor Hantverk • Ängby Ull o k & Café • Änglarnas kö

• • • • •

en värdehan esentkorten är

anter bytas mot kont dling och kan ej .22 .06 20 20 +Katrineholm

DET FINN

kunna hö Till exemp det växer därmed b av nötköt – Den diskussio kött. Men och kött o verkar mi inom det

det unSveriges ch blivit vårdskonsender om vi mat

Online

Procent

11

JUNI 2020

SVERIGES SJÄLVFÖRSÖRJNINGSGRAD 1988–2018

2018

120

1988

110 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 Tomat

Äpple

Lamm

Sallat

Gurka

Nöt

Potatis

Lök

Gris

Fågel

Mjöl

Ägg

Socker

Morötter

Spannmål

unionen, Över 100 procent innebär en stor möjlighet till export, en låg siffra innebär stort beroende av import. Sammanvägt för all konsumerad mat bedöms självförsörjningsgraden vara ngsgrad 50 procent och för 30 år sedan låg den på cirka 75 procent. Denna procentsiffra har beräknats fram utifrån konsumtionens värde till skillnad från siffrorna ovan. Källa LRF. taterna itetsdra i försörjningsgrad. Kan då konsumenterna händer SVERIGES BEREDSKAP vid krisläge ser i ta en aktiv del i frågan? gränser- nuläget ut så här: – De borde välja svenska varor som har era över • Sverige är självförsörjande på spannett mindre klimatavtryck, säger Johan. De mål, men produktionen av mjölk samt kanske är lite dyrare men de är av bättre gris- och nötkött har sjunkit till mellan kvalitet och mer ansvarsfullt producerade.

40 och 60 procent erige Man visar då också att man har ett förtro• Det fi nns inte längre några beredskapsdes förende för den svenska produktionen och lager (inte ens inom EU) duktion. det är en signal för svenska producenter • De enskilda hushållens livsmedelslager kapslager att våga satsa. Det skapar i sin tur arbetsberäknas räcka mellan tre och åtta ömdes, dagar tillfällen i näringen. En satsad krona här får mer mat • Livsmedelsindustrin och hamnarna har större utväxling än i andra branscher. bli fri lager för ett par dagar en euroNÄR ARBETSLÖSHETEN i andra branscher gen skulle • Om transportsystemet kollapsar är det ökar på grund av pandemin så brottas tomt i butikerna efter ett dygn lantbruket med problem att fylla sina • Om landet isoleras är hälften av vårt har lediga platser och Johan Lagerholm är lite dagliga livsmedel, de som vi normalt örsörjbekymrad över situationen. importerar, slut efter tio till tolv dagar an av – Det saknas 8000 årsarbetstillfällen i cent Betesdjuren behövs för att vi ska kunna behålla vår biologiska mångfald. hela landet av säsongsarbetare som inte om ligger JOHAN LAGERHOLM ÄR ordförande för kunnat lämna sina länder när gränserna ts från LRF Sörmland och han är en av dem som varit stängda. Det är duktiga personer dagligen arbetar med de här frågorna. u, i samsom är villiga att jobba och vet vad jobbet Dels genom att via LRF skapa opinion, – Den geografi ska placeringen av ser andra fördelar med att djuren betar av ts fram men också genom löpande kontakter med innebär. Det är svårt att hitta i Sverige. Det Sverige är negativ men det kan man inte marken. jordbrukare runt om i länet. är ett besvärligt arbete som är tungt och göra så mycket åt och här är det svårt att – Mycket av vår mark blir vad någon med långa dagar.

– Skulle det bli kris och gränserna hitta bra lösningar. Klimatförändringarna politiker kallade för ”en skräpyta” om vi – Det handlar inte så mycket om stängs så kan vi baka sockerkaka med kan komma att förändra förutsättningarna inte har betesdjur. Den biologiska mångfallöneläget. Det finns kollektivavtal och rätt morötter. Det är ungefär vad vi kommer i framtiden. den försvinner. Slutar vi med kött blir det lönenivå även om den kanske inte alltid att klara av. I längre perspektiv blir det en dessutom ännu mindre självförsörjning. Vi matchar den nivå som svenska ungdomar ganska gles diet, säger Johan och skrattar kan, bland annat av klimatskäl, inte ersätta EN AV TANKARNA med EU från början var är ute efter. lite. den produktionen med växtodling och blir att säkra de europeiska medborgarnas – Det blir havregrynsgröt och en lite då ännu mer beroende av import. Därför möjligheter till livsmedel. Men EU är en Behöver vi öka graden av självförsörjning i enklare meny som påminner 1800-talets är det viktigt att vi utnyttjar våra ytor både omständlig värld. Administrationen kostar landet? svältkost med barkbröd, konstaterar han för odling och för bete. Betesmarker är mycket pengar och av insatta skattemedel – Ja, det tycker jag och det handlar inte och pekar på att det inte skulle behöva också urtypen av mark för att omvandla är det mycket som fastnar i systemet innan bara om att förebygga inför kommande vara så. solenergi via bete och djur till mat. det betalas ut till den enskilde bonden.

– Det fanns ett stort antal produkter där kriser. Vi har inte sett fulla konsekvenserna Men är det då inte en omväg att gå via Oavsett om den verkar i Portugal eller i vi var självförsörjande för 30 år sedan men av den här krisen ännu. Dels har odlarna djur för att skapa mat åt människor?

Björkvik. inte är det i dag. Det finns också områden inte fått avsättning för produkterna, man – Det beror på hur man gör. Sverige, – Svenska regeringar har genom åren där vi skulle kunnat öka volymen, det är har också saknat möjlighet att ta hand om med vår djurhållning, är ett bra exempel, varit dåliga på att plocka tillbaka pengar till exempel lätt att odla tomater, men de grödor som skulle odlats och kanske länder som Kina och Brasilien är generellt från EU. I Finland till exempel har man produktionen har istället sjunkit på 30 år fått satsa på annat. Inte bara i Sverige utan sämre. pratat mycket om självförsörjningsgrad. och vi har fått importera allt mer. Med en även i andra länder.

De har färska minnen från krig och vet vad självförsörjning över 100 procent finns – Det kommer att det blir svårt att det betyder. En del av deras lösningar här ATT ÖKA ANDELEN svenskproducerad mat istället goda möjligheter till export. få tag på grönsaker i vinter. Vi får äta kommer från såväl statliga ersättningar stöter för producenterna på en del promer efter säsong med ett annat utbud i som pengar från EU. I Finland och Norge blem på vägen. Det är svårt att få lönsambutikerna i vinter. Ett tydligt exempel är DET FINNS FLERA vägar till att landet skulle har man inte heller storleksrationaliserat het i produktionen och Johan Lagerholm sparris. Det kommer att märkas på gourkunna höja sin egen produktion av råvaror. gårdarna lika mycket som vi har gjort, tycker att konkurrensläget med övriga metrestaurangerna. Man kanske kommer Till exempel möjlighet till ökat bete där säger Johan. länder är lite orättvist på flera sätt. att återupptäcka kålrot och vitkål, sådant det växer skog istället för spannmål och – I Norge subventionerar man också – Jämför vi exempelvis dieselpriset för som vi kan odla i Sverige med det klimat därmed bredda vägen för ökad produktion priser vilket ger mer pengar till landets bönderna i Danmark, där skattereduktioav nötkött. vi har här. Vi kommer också att se en brist bönder. Norge ligger utanför EU och dess nen för diesel är stor, med den svenska på bär till vintern eftersom det kommer – Den frågan hamnar lite i kölvattnet av regler, men svenska bönder vill egentligen marknaden så har danskarna halva kostatt saknas bärplockare, avslutar Johan diskussionen om hur farligt det är att äta inte ha bidrag utan de vill kunna klara sig naden för diesel. En stor gård gör av med Lagerholm. kött. Men det är stora skillnader på kött på det de producerar. mycket diesel, men kör man på miljövänlig och kött och hur köttproduktionen påMATS FREDRIKSSON diesel i Sverige finns ingen skattereduktion PÅ UPPDRAG AV KOMMUNLEDNINGSverkar miljön i världen och Sverige är bra alls. Här måste vi få ett bättre stöd från PRODUCENTERNA HAR DET alltså tufft att FÖRVALTNINGEN, NÄRINGSLIV inom det här området, säger Johan, som statsmakten för att jämna ut skillnaderna. göra sin del när det gäller att öka vår själv-

Online

12

JUNI 2020

Varje år föds 1,3 miljoner kycklingar upp på Stenta gård NÄRINGSLIV • Sveriges möjligheter till självförsörjning av mat har aktualiserats under corona-krisen. Landet bedöms ha en självförsörjningsgrad på endast 50 procent och de enda livsmedel som landet är självförsörjande på är morötter, socker och spannmål. Men det är en siffra med stort frågetecken eftersom inte en enda morot blir skördad utan drivmedel som behöver importeras liksom det gödningsmedel som får morötter att växa i större skala.

Ett problem när det gäller produktionen av vår mat är att även om råvaror produceras inom landet så sker mycket av förädlingen utomlands. Mat kan transporteras runt i Europa där produktionen sker i ett land, förpackning i ett annat och konsumtionen slutligen i Sverige som tredje land. Processen styrs av ambitionen att nå optimal kostnadseffektivisering för matproducenterna. Konsumenterna gynnas av låga priser i butiken men en konsekvens är att vår självförsörjningsgrad minskar.

På denna marknad verkar Kronfågel som är Sveriges marknadsledande producent av kyld, fryst och förädlad kyckling.

Svensk kyckling håller hög kvalitet och djuren behandlas bättre här än i andra delar av världen såväl under uppfödningen som vid slakt. Effektivitet i produktionsleden ger den svenskproducerade kycklingen en möjlighet att konkurrera med importerad kyckling som produceras med helt andra förutsättningar än de som svenska djurhållningslagar medger.

HENRIK CARLSSON PÅ Stenta gård är en

av kycklinguppfödarna som kontinuerligt levererar till Kronfågel. Han har varit i branschen i snart 30 år.

– Vi började med kycklingar 1991, säger Henrik. Vi köpte gården av Ericsbergs slott och jag kom hit när jag slutade gymnasiet. Bara lantbruket försörjde oss inte, vi behövde något mer, så min far och jag startade uppfödningen.

Gården arrenderar 350 hektar av Ericsberg, men har också en skogsfastighet på andra sidan Katrineholm med 50 hektar åker och 120 hektar skog. Verksamheten är alltså blandad mellan ägande och arrende och mellan skogsbruk och lantbruk men kycklingproduktion är huvudnäringen och står för 80 procent av omsättningen.

– Vi började i den befintliga ladugården, berättar Henrik. Sedan har vi byggt ut i två omgångar, 1994 och 2001, och totalt disponerar vi i dag 8200 kvadratmeter. Här föder vi upp 1,3 miljoner kycklingar varje år, allt går till Kronfågels anläggning i Valla.

STENTA GÅRDS UTVECKLING när det gäller

uppfödningen har gått hand i hand med Kronfågels som i sin tur följt utvecklingen av kycklingkonsumtionen i Sverige.

– 1991 var konsumtionen cirka sju kilo per år och capita i Sverige, en siffra som då hade börjat stiga. Nu är den uppe i 25 kilo. Av den delen står den svenska produktionen för cirka 70 procent. Det

Kycklingkonsumtionen i Sverige är 25 kilo per år och capita. Av den delen står den svenska produktionen för cirka 70 procent. Det som importeras hamnar till största delen där den inte är identifierbar, exempelvis på restau­ ranger av olika slag.

Henrik Carlsson, Stenta gård, om att svenskarna gärna väljer svensk kyckling om de kan.

som importeras hamnar till största delen där den inte är identifierbar, exempelvis på restauranger av olika slag.

– När det gäller kyckling är konsumenterna medvetna och beredda att betala för en bättre vara. Mängden campylobacter är låg jämfört med motsvarande värde hos importerad kyckling. Vi tummar inte på djuromsorgen. I Sverige har vi mycket hårdare regler när det gäller beläggning och klimat på anläggningarna. På Stenta har vi hållit på i snart 30 år och vi har aldrig gett några fåglar antibiotika. Den antibiotikaresistens som byggts upp här i Sverige kommer via importerat kött.

Antibiotikaresistensen som byggs upp över världen är en fråga som av experter bedöms som ett betydligt alvarligare hot mot människan än kommande viruspandemier. Infektioner orsakade av resistenta

bakterier, också kallade multiresistenta bakterier, orsakar 750 000 dödsfall årligen enlikt Läkare utan gränser.

– Nästa generation är mer medvetna om vikten att lägga pengar på bra mat, säger Henrik som är glad att kunskapen inom området växer.

– Jag tycker att det är bra att exempelvis skolan äter med årstiderna. Man kan ändå hålla nere kostnaderna om man väljer rätt mat.

DET SLAKTAS 210 000 kycklingar per dag hos Kronfågel i Valla. 50 miljoner kycklingar per år.

Uppfödarna som levererar dit blir som ett kollektiv där alla har kontrakt med Kronfågel. Produktionskedjan börjar egentligen hos Kronfågel vars planering avgör när de ursprungliga äggproducenter-

na ska leverera de nyfkläckta kycklingarna till uppfödarna som i sin tur har exakt 35 dagar på sig att få kycklingarna att uppnå rätt storlek.

– Kronfågel lägger beställningar, vi får datum, vikt och antal. Sedan är det bara att räkna baklänges för att veta när vi ska sätta igång, säger Henrik.

Stenta gård köper kycklingarna dagsgamla från Väderstad i Östergötland. De transporteras till kycklingstallet med lastbil och väger ca 40 gram när de kommer.

Sedan tillbringar de 35 dagar i stallet och när de lämnar för transport till slakteriet väger de 1,6 kilo.

70 procent av det foder som används till kycklingarna köps in. Det består i huvudsak av spannmål och proteiner från ärtor och soja. Det finns också en del raps i födan plus vitaminer och mineraler som tillsätts. De övriga 30 procenten av fodret är egenodlat, i huvudsak vete. Det egna blandas med det köpta. Gården jobbar efter ett kretsloppstänkande där gödseln sedan förs tillbaka ut på fälten som växtnäring.

DET GÅR ÅT VÄRME i stallen. 33 grader ska

det vara och Stenta gård eldar pannorna med ved från egen skog. Oljan är borta sedan många år, både av miljömässiga och ekonomiska skäl.

– För lantbruket är det positivt att man gör energi av rapsolja, vete och skog. I långa loppet blir den agrara näringen vinnare. Det finns plats för kreativa lösningar och kan man tjäna pengar finns det alltid investerare. Det bidrar också till att höja självförsörjningsgraden vad gäller energi.

– Jag jobbar också som driftsansvarig på Ericsbergs slott. Där produceras lika mycket spannmål till energi som till mat. Vete blir till exempel etanol som blir drivmedel till bilar, säger Henrik.

PÅ FRÅGAN OM man ska göra mat eller

energi av vete väljer Henrik att se det ur ett större perspektiv.

– Globalt sett finns det stora markytor som ligger för fäfot framför allt i Ryssland.

Produktionen av vete är i alla fall större än vad vi mäktar med att konsumera både som mat och som energi. Så det är inte på bekostnad av att folk går hungriga som vi gör energi av vete.

– Om det skulle bli illa i ett krisläge så har vi i Sverige den volymen på veteodling att vi kan tillverka både energi och mat.

Online

13

JUNI 2020

Stenta gård arrenderar 350 hektar av Ericsberg, men har också en skogsfastighet på andra sidan Katrineholm med 50 hektar åker och 120 hektar skog. Kycklingproduktion är huvudnäringen och står för 80 procent av omsättningen.

70 procent av det foder som används köps in och det består främst av spannmål och proteiner från ärtor och soja. 30 procent av fodret är egenodlat, i huvudsak vete.

Spannmål är en av de få saker som vi har överskott på. Vi är ett stort land med lite folk och lite djur och marken i Sverige utnyttjas effektivt. Blir det krig eller andra kriser så kommer maten vi har att räcka ett litet tag. Det är värre med nyproduktionen.

Det spelar ingen roll om fälten dignar av vete, skördetröskan står stilla utan bränsle.

– Man kanske skulle klara första året om staten styr om konsumtionen lite. Vid oljekrisen och ransoneringarna 1974 var lantbruken prioriterade och undantagna restriktionerna.

– Men det finns andra problem inom infrastrukturen Här på gården har vi en egen vattentäkt, men vi är vi beroende av el till ventilation och foderanläggningen.

Problemen finns ofta inom ganska basala saker som vi från början tar för givna.

– Går något sönder så behöver de lagas och reservdelar ligger någonstans i Europa. Stänger gränserna bir det ett problem.

Sådana situationer finns inte med i dag när man planerar ett företags logistik. Man skruvar ihop en bil i Sverige men delarna kommer ifrån hela världen, men man kan ha logistikproblem inom matindustrin också.

DE SVENSKA beredskapslagren montera-

des ned i samband med Berlinmurens fall och inträdet i EU i skiftet 80/90-tal. Tanken med lagren var att Sverige skulle klara en avstängning under ett par år. Upplägget var dock baserat på en hög nivå av egen

produktion inom landet, inte bara av spannmål utan också av sådant som mjölkprodukter och kött.

Så vad ser Henrik Carlsson för lösning på problemet med landets självförsörjning av mat?

– Man måste bestämma scenario.

Samarbete är ofta en bra lösning, men blir det krig kan man kanske inte lösa någonting om vi är osams. Så vi måste se till vår egen produktion och lägga upp lager som gör att vi klarar den över en tid. Man ska ju sätta pengar på det här också och man låser kapital.

– Pratar vi ekonomi så måste vi också bygga egna fabriker på en redan överetablerad marknad om vi ska vara självförsörjande. Så nödlager av det basala är nog det optimala. När det gäller mat är ju mycket färskvaror som ska omsättas inom en viss tid.

– När man byggde de gamla beredskapslagren inom jordbruksnäringen så kompletterade staten kanske fyra byggda lager med ett femte som man fick ersättning för. Man roterade det som fanns i lagren men hade hela tiden en god marginal om det skulle bli problem. Men ska vi göra en förändring i vårt tänkande när det gäller självförsörjningen så måste det få kosta pengar.

HUR SER DÅ framtiden ut för jordbruksnäringen? Kommer vi att kunna producera mer mat i framtiden så att vi kan försörja oss själva i kristider?

– Absolut. Sverige är ett land där vi producerar mycket på bulk. Sådant som potatis i säck och vete i silo. Men vi behöver höja det nationella förädlingsvärdet.

Vi producerar till exempel mycket griskött som sedan förädlas till mat i exempelvis Polen. Den maten skulle lika gärna kunna produceras här.

– Vi använder oss också av mycket utländsk arbetskraft inom näringen i Sverige.

Och det är klart, det är inte så lätt att rekrytera till hårda arbeten men hos oss på Stenta har vi inga gästarbetare. Händer det något som nu med coronapandemin och stängda gränser kan man få problem. Man måste också kunna hantverket. Regeringen fick ju ge dispens för att ta hit folk som planterar skog för det finns inga svenskar som kommer ihåg hur det går till.

MATS FREDRIKSSON PÅ UPPDRAG AV KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN, NÄRINGSLIV

33 grader varmt ska det vara i kycklingstallet. Kycklingarna väger cirka 40 gram när de kommer från äggproducenten. Efter 35 dagar lämnar de för transport till slakteriet i Valla och då väger de 1,6 kilo.

14

Online

JUNI 2020

Kundklubben +Katrineholm Bli medlem du också – ta del av evenemang och erbjudanden från våra medlemmar

pluskatrineholm.se