Page 1

bostad@kfab.se

INSPIRATION OCH INFORMATION NR 2 2019

VILLA BJÖRKBACKEN

Omvandlas till fem unika lägenheter i ett hus som inte liknar något annat.

VALLGÅRDEN FIRAR 50 ÅR

FÖRSKOLAN KARAMELLEN

Bubbel och snittar på 50-års dagen.

Ny förskola med plats för över hundra barn.

KVARTERET HEMGÅRDEN

Nu kan grannarna träffas på gården.

1


Vd har ordet

Att känna sig trygg hemma borde vara en självklarhet. På KFAB arbetar vi hårt för att öka tryggheten i våra bostadsområden. Vi sätter upp belysning och sågar ner stora buskage på mörka innergårdar, byter till rörelsestyrda lampor i trapphus och källargångar, sätter upp brandvarnare och ser till att utrymningsvägar är fria. Du kan läsa om det på sid 14-15 och 16-17. Men ändå finns det människor som inte är trygga där de bor. Jag tänker på våld i nära relationer. De som ständigt går med en orosklump i magen för vad som kan hända när den egna ytterdörren stängs. För att hjälpa alla som är utsatta för detta har KFAB antagit en policy "Granntrygghet" som på olika sätt ska bidra till att stoppa våld i nära relationer. Vi uppmanar alla att visa civilkurage. Om du hör bråk och skrik från dina grannar och har känslan av att någon far illa därinne så agera! På så sätt kan du rädda liv och öka tryggheten för en medmänniska. Läs mer om det på sid 12-13. I det här numret kan du också läsa om Katrineholms simsällskap som återigen tränar i Duveholmshallens bassäng, om Villa Björkbacken som byggs om till lägenheter och en hel del om vad vi gör för klimatet. Jag vill också passa på att tacka alla våra hyresgäster för året som gått och önska er och era familjer en riktigt god jul och gott nytt år. Ingmar Eriksson, vd

Vi önskar alla våra hyresgäster God Jul & Gott Nytt År! ÖPPETTIDER JUL OCH NYÅR Kundcenter har öppet som vanligt under jul och nyår, med undantag för helgdagar. Välkommen till oss!

0150-571 30 Telefontid vardagar 13.00-15.00. Besökstid vardagar 10.00-12.30.

BRANDSÄKER JUL Inför julen brinner många ljus, både levande och elektriska. Håll koll på ljusen. Här följer Brandskyddsföreningens 5 bästa tips för att ljusen inte ska orsaka bränder. 1. Var ingen träskalle Använd inget gjort i slöjden. Ljusstakar ska stå stadigt, ha rätt dimensioner för ljuset och tillverkas i obrännbara material. 2. Fördela ansvaret Den som tänder ljusen ska släcka ljusen. Använd en mobilpåminnelse, och sätt en dekal vid ytterdörren som påminner dig om att släcka ljusen. 3. Rensa riskerna Vad vore julen utan vackra dekorationer, gardiner och dukar? Desto tråkigare om de brinner upp för att de placerats vid ett levande ljus. 4. Placera värmeljusen klokt Värmeljus som står tätt kan bli så varma att stearinet antänds. Fukt som samlas i aluminiumkoppen kan skapa en ångexplosion som välter ljuset. 5. Ha släckutrustningen redo Om ett levande ljus får tag i en gardin så hinner du inte springa ut i garaget för att hämta brandfilten eller släckaren. Läs mer: www.brandskyddsforeningen.se/jul/

FÖLJ OSS PÅ FACEBOOK OCH INSTAGRAM @kfabfastigheter

2

@katrineholmsfastighetsab


Miljö

PAPPER

GLAS

PLAST

MATAVFALL

”Vi måste hjälpas åt” Jag ska bara ställa soppåsen utanför dörren en liten stund medan jag diskar. Ska bara ställa barnvagnen i trapphuset medan jag bär upp barnen och matpåsarna men så behöver den minsta ny blöja och vagnen glöms bort. ställa dem utanför förrådet, i källargångarna eller trapphusen. Det här gäller också skohyllor, dörrmattor, pulkor och annat som lätt hamnar utanför lägenhetsdörren. Om det börjar brinna kan prylarna vara i vägen och hindra människor att ta sig ut och brandmännen att komma in för att släcka elden.

Ska bara... Ja, de allra flesta har nog gjort så någon gång. Men det vi kanske inte tänker på är att det kan få konsekvenser. I värsta fall ödesdigra om det till exempel skulle börja brinna. Och även om det oftast inte inträffar katastrofer skapar det merarbete för bovärdarna som får ta hand om råttor, sopor, stolar och barnvagnar. Ett extraarbete som till slut finansieras genom hyreshöjningar som drabbar alla.

Aldrig barnvagnar innanför entrédörren De flesta som har haft småbarn vet att det är lockande att ställa barnvagnen precis innanför ytterdörren i trapphuset när en kommer hem med matpåsar, en gråtande bebis och kanske en trött tvååring i ena handen. Men ställ ändå vagnen i det särskilt iordninggjorda barnvagnsrummet. För om det börjar brinna kan en vagn i trapphuset vara skillnaden mellan att överleva eller dö. Rökutvecklingen kan hindra dig och dina grannar att komma ut ur det brinnande huset. Det räcker med några få andetag av den giftiga röken för att förlora medvetandet.

Tyvärr. För vi vet att många av våra hyresgäster sköter allt på ett utmärkt sätt. Men varje gång någon inte gör det, måste bovärdarna omprioritera sin arbetsdag för att se till att husen har fria utrymningsvägar och att risken för skadedjur minskar. Det här är alltså en direkt uppmaning till våra hyresgäster att samarbeta för att det ska bli trivsammare, tryggare och säkrare i våra hyreshus och bostadsområden utan extra hyreshöjningar.

Tre nödvändiga regler att följa:

Låt oss därför tillsammans hjälpas åt för att hålla ordning i våra bostadsområden.

Inga soppåsar i trapphuset Ställ aldrig soppåsen i trapphuset utanför din lägenhetsdörr medan du gör något annat. Gå ut med den direkt! Annars finns stor risk att råttor och möss letar sig in. Har skadedjur väl etablerat sig på en plats är de svåra att bli av med. Lägg därför alltid soppåsen direkt i någon av soptunnorna. Se till att du har knutit ihop påsen ordentligt så inget skräp ramlar utanför. Ifall något hamnar på golvet så ta upp det! Ställ aldrig en soppåse utanför soptunnorna. Det är som att bjuda in fåglar, möss och råttor till fest.

Tips! På Vika återvinningsstation kan du lämna in allt från möbler till farligt avfall. Varje vår och höst arrangeras en loppis med sådant som kan återanvändas. Läs mer: www.tekniskaverken.se/evenemang/ loppis-pa-vika/.

Inga möbler och prylar utanför förråd eller lägenhetsdörrar Om du har möbler och husgeråd som inte får plats i ditt förråd är ett tips att ringa någon välgörenhetsorganisation som kan komma och hämta dina saker utan kostnad. Det är absolut förbjudet att

Saknar du bil? Överskottsmarknaden kan hämta hos dig utan kostnad, telefon 0150-577 34.

3


Villa Björkbacken

Villa Björkbacken omvandlas till lägenheter När Villa Björkbacken återigen blir bostäder får kakelugnar, träpaneler och spegeldörrar vara kvar medan kök och badrum andas modern design. Vita väggar varvas med tapetmönster från 1900-talets början. Det blir fem unika hem i ett hus som inte liknar något annat.

När lägenheten på översta våningen var färdig och arbetet i resten av huset i full gång slog KFAB upp portarna och bjöd in till Öppet hus. Intresset var minst sagt stort och en strid ström besökare tog trapporna upp till tredje våningen. En av dem är Lars Hedström. Han bodde i huset 1941 till 1961 och det är en hel del nostalgi när han besöker sitt barndomshem. – Så här ljust på övervåningen var det verkligen inte förr i tiden. Här uppe fanns förråden och vi brukade skynda oss uppför den kolmörka trappan och snabbt hämta det vi Lars Hedström skulle, minns Lars. Vi bodde längst ner och mitt rum var underbart stort. Jag hade en tågbana över nästan hela rummet. Bottenvåningen är inte färdig ännu men när Lars kikar in upptäcker han att mycket är sig likt och konstaterar att det är fint att KFAB väljer att bevara så många gamla detaljer. Villa Björkbacken på Tegnérgatan 8 i Katrineholm byggdes 1908 som privatbostad. Arkitekten bakom det röda trähuset i nationalromantisk stil är Ragnar Östberg. Han har

bland annat ritat Stockholms stadshus och Sjöhistoriska museet och tillhörde landets mest kända arkitekter vid den här tiden. Under årens lopp har villan använts till undervisning och kafé men när KFAB köpte huset 2017 hade det stått tomt en tid. Nu kommer den speciella villan återigen att bli bostad. Eller rättare sagt bostäder. Fem lägenheter håller på att färdigställas under ledning av Ernie Arnell Axelsson från KFAB. Till sin hjälp har han gymnasieelever från årskurs 2 och 3 på Bygg- och anläggningsprogrammet vid Katrineholms Tekniska College. Eleverna kommer några åt gången och arbetar i fyraveckorsperioder. – Jag måste bara få säga att eleverna är kanonbra! De är så duktiga och det är verkligen roligt att arbeta med dem, säger Ernie som fungerar både som arbetsledare och Ernie Arnell Axelsson handledare. I det som en gång var stora salongen på bottenvåningen arbetar en av eleverna, Ida Geiborg Johansson. Rummets brädtak med balkar och väggarnas låga panel kommer att rustas upp. Här finns ett stort

4

burspråk med originalfönster i munblåst glas som någon gång under åren kompletterats med innerglas för att isolera bättre. I andra änden av rummet står en mycket speciell och välbevarad öppen spis. – Jag tycker att det är jätteroligt att arbeta här, säger Ida. Man får tänka efter en hel del hur man ska göra eftersom huset är lite snett och vint. Förra veckan fick vi sätta gipsväggar på andra våningen och nu har jag precis städat efter elektrikern, så det är olika saker hela tiden. Ernie säger till oss vad vi ska göra. Lägenheterna kommer att vara inflyttningsklara under nästa år men något exakt datum är inte fastställt ännu. – Det är ju så med gamla hus, under arbetets gång dyker det upp både små och stora saker att ta ställning till, säger Ernie. Någon som har fått tänka om mer än en gång är Haris Pasovic, som ritat lägenheterna. Byggtekniska överraskningar i det gamla huset har gjort att Haris fått ta nya vändor till ritbordet. En vägg gick till exempel inte att flytta som det var tänkt men det löste han genom att göra ett sovrum med en walk-in-closet. Och ingen lär väl bli besviken över den lösningen.


Villa Bjรถrkbacken

55


Förskolan Karamellen

Ny förskola med plats för över hundra barn Den nya förskolan på Lövåsvägen 1 i Katrineholm ska heta Karamellen. Det var en fyraåring från grannförskolan som kläckte namnförslaget och nu pågår ett intensivt arbete att bygga klart Karamellen.

Vid årsskiftet börjar de första barnen i den helt nya förskolan. Över hundra barn kommer att gå på de sex avdelningarna och många pedagoger, barnskötare och kökspersonal ska förstås arbeta här. Men ännu jobbar byggnadsarbetarna för fullt. De bär, gräver, kaklar och lägger golv. Värme och ventilation kontrolleras. Utvändigt saknas bara några rader av det sandgula teglet innan fasaden är klar. Förskolan har två våningar och en extra tillbyggnad i ett plan. Haris Pasovic som är projektledare förklarar att det är mycket mer ekonomiskt att bygga på höjden eftersom det dels går åt mindre markyta men också att uppvärmningen av övervåningen sker nästan helt med värmen som stiger från undervåningen. Tanken var att de lite äldre barnen, som kan gå obehindrat i trappor, skulle vara på avdelningarna som är placerade på övervåningen. Nu blir det inte riktigt så eftersom trycket på platser för små barn är större än beräknat, därför kommer några av de mindre barnen tillhöra förskolegrupper på andra våningen. – Det planeras för flera nya förskolor i Katrineholm framöver och vi tittar på möjligheterna att uppföra dessa helt

eller till största del i markplan för att underlätta verksamheten för de allra minsta barnen men även pedagogerna, berättar Haris. Men tillbaka till Karamellen. Precis utanför fönstren till två av salarna på bottenvåningen finns en stor terrass som kommer att vara delvis inglasad. – Här ska vi bygga låga ”trälådor” som ska användas som utomhussängar när vädret tillåter att barnen sover middag ute. Annars är det vanligt på förskolorna att använda barnvagnar till det, men de här sängarna är både säkrare och enklare att använda. Dessutom har personalen full koll på terrassen och de sovande barnen genom salarnas stora fönster. Alla förskolans fönster är riktigt stora för att släppa in så mycket dagsljus som möjligt. De är också placerade lägre på väggen än fönster brukar för att även de minsta barnen ska kunna se ut. Utseendemässigt har Karamellen vissa likheter med 1960-talets skolbyggnader. Meningen är att förskolans avdelningar relativt lätt ska kunna byggas om till skolsalar när behoven förändras. – Att vi valt just tegel är ingen retro-idé utan beror på att tegelfasader håller

6

länge och inte kräver något underhåll. Dessutom består tegel bara av naturliga material eftersom det är bränd lera. Det är hållbart både för ekonomin och klimatet, förklarar Haris. Han visar runt i det vitkaklade köket. Här kommer maten att lagas från grunden. Många skolor och förskolor beställer mat från ett centralkök och har ingen egen tillagning men här på Karamellen kommer kökspersonalen att laga alla måltider på plats. Snart kommer snickaren som ska bygga den lilla avsatsen framför matsalens serveringslucka så att barnen själva kan nå att hämta sin mat. – Visst låter det svårt för så små barn att balansera tallriken med mat men vi har byggt liknande lösningar på flera andra förskolor i kommunen och det har gått väldigt bra. De har inte snubblat och tappat maten, så vi gör samma lösning här. Små barn klarar mer än man tror, avslutar Haris.


Förskolan Karamellen

”Att vi valt just tegel är ingen retro-idé utan beror på att tegelfasader håller länge och inte kräver något underhåll, förklarar Haris Pasovic, byggprojektledare KFAB.”

7


VallgĂĽrden 50 ĂĽr

88


Vallgården 50 år

Bubbel och snittar på 50-årsdagen Förväntan i luften. Bubbel i glasen. Sidenblusar och nystrukna skjortor. Boende och besökare. Representanter från nämnden och fastighetsägaren. Pressen är på plats. Det är 50-årsjubileum på Vallgårdens särskilda boende för äldre i Valla.

snittarna en våning upp för att fokusera på kakorna.

– Vårt viktigaste jobb är att se till att det finns en anledning för våra boende att kliva upp ur sängen varje morgon, klä på sig, borsta håret. De ska känna att det finns en fortsättning på dagen. Vi har till uppgift att hjälpa dem att hitta det lilla som gör det stora i deras vardag, säger Susanne Claesson som är föreståndare på Vallgården. Just den här torsdagen är det ingen vanlig vardag. Susanne står i entrén och korkar upp bubbel till Susanne Claesson, föreståndare på Vallgården. boende, personal och besökare. förändringen skedde 1997 när hela byggHon häller upp i höga glas. På bordet står det blombuketter och stora fat med naden totalrenoverades. Från början snittar. Ovanför alltihop svävar silvriga fanns det 44 rum där det i stort sett bara ballonger. Det är 50 år sedan Vallgården fick plats en säng och en stol. Varje rum öppnade och det ska förstås firas. hade en egen liten tillhörande toalett och så fanns det gemensamma duschar. Efter Äldre finklädda damer och herrar samlas renoveringen blev det istället 23 större kring festbordet. Många vill vara med och rum med eget pentry och handikappanfira. Personalen finns där med hjälpande passat badrum, fördelat på tre avdelningar. händer när det behövs. Stämningen är 2008 skedde nästa stora förändring. Då uppsluppen och fler gäster strömmar till. blev en av avdelningarna anpassad för personer med demenssjukdom. På ett bord lite längre in i lokalen har Susanne samlat massor med foton från På nedervåningen puttrar kaffet i brygde femtio år som boendet funnits. Mingarna och det slamrar hemtrevligt från koppar och fat. Här bjuds det på fika. Och nena trängs och de boende känner igen vilket fika sen. Det gamla uttrycket sju tidigare grannar och personal som gått i sorters kakor till kaffet behöver revideras pension. De skrattar gott och blir påminda för på buffébordet i samlingssalen går det om fester de haft genom åren. att räkna till mer än sjutton olika sorter. Den ena ser godare ut än den andra. Det har onekligen hänt en hel del på VallNågra av de äldre skippade helt enkelt gården sedan starten. Den största

9

– Visst är det viktigt med fester ibland, säger Susanne. Jag är väldigt glad över personalens engagemang för det är de som ordnar med allt. De fixar Nobelmiddagar, kräftskivor, musikcaféer och sånt utifrån vilka önskemål och behov våra boende har. Susanne har märkt att det sker en tydlig generationsväxling där de som är gamla nu har helt andra intressen än de som var i samma ålder för tio år sedan. – Det gäller för oss att känna in och byta ut aktiviteter så att det stämmer. Men allra viktigast är ändå det där som sker varje dag. Framför allt tänker jag på samtalsstunderna vi har med våra gamla. Hon berättar att personalen börjar redan på morgonen när de går in till var och en. Då brukar de prata en stund och kanske berätta vad som kommer att hända under dagen. – Det kan vara små enkla saker som att påminna om att idag ska vi lösa korsord tillsammans, sjunga, baka eller sitta och prata minnen till kaffet. Allt det där som gör att varje dag blir betydelsefull.


Sponsring

Äntligen kan klubben träna igen I Duveholmshallens bassäng hoppar femåringar från kanten, tioåringar crawlar och tonåringar ger allt i kampen mot tidtagaruret. Det är måndagskväll och Katrineholms simsällskap har hela den nyrenoverade simhallen för sig själva. Benni Svensk sitter vid ett bord och fyller i deltagarlistorna. Han har varit medlem i KSS sedan 1950 då han började simträna och sedan tävla (han var riktigt bra på sin tid). Så småningom blev han tränare. Styrelseledamot i föreningen har han varit sedan mitten av 1950-talet och tänker hänga i ett tag till. – Jag är uppväxt med klubben och har fått så mycket genom simningen. Det här är ett sätt att ge tillbaka. Så är det förstås roligt att se nya generationer bli aktiva simmare. Allt arbete i klubben är ideellt och tränarna har varit simmare allihop. De flesta har jag följt sedan de var riktigt små. Katrineholms Simsällskap bildades 1923 och är bland landets äldsta. I början tränade medlemmarna i Duveholmssjön men 1934 byggdes stadens första badhus och träningen kunde flytta inomhus. Den första bassängen var 16,7 meter lång. 1978 byggdes en 25-metersbassäng som användes flitigt i fyrtio år men förra året var det dags för en ny renovering. Klubbens medlemmar fick åka till Flens och Vingåkers badhus under drygt ett år för att få sina träningspass. Men i augusti blev det äntligen klart. Allt är nytt och modernt. Turkost kakel är ett minne blott. Nu är badhuset vitt, grått och svart. Längs ena långväggen sitter åtta mammor och en farmor på en bänk av små svarta glänsande mosaikplattor. Några småpratar, någon kollar mobilen och någon annan följer barnens övningar i bassängen. Det är Plask&Lek för 5-7-åringar.

Under lekfulla former får barnen prova att hoppa från kanten och ta sig fram i vattnet på olika sätt. En av föräldrarna på mosaikbänken är Ronja Widén. Hennes dotter gick på Plask&Lek för flera år sedan och fastnade för simning. Nu är hon med i teknikgruppen och ska strax börja sitt pass. Sonen som är yngre står redo med cyklopet och väntar på sin tur att få hoppa i bassängen. Han har nyligen börjat i Plask&Lek igen efter renoveringsuppehållet och ropar till sin mamma att de nu ska få prova utan frigolitplatta. Hon måste kolla. – Han är så taggad och tycker att det är jätteroligt. Förutom måndagar åker vi hit en gång till varje vecka och badar. Hans mål är att våga hoppa från bryggan vid Malmen till sommaren, berättar Ronja. Benni tar en paus i de administrativa uppgifterna och ställer sig vid bassängkanten. Han konstaterar att föreningens allra viktigaste uppgift är att lära barn och ungdomar att simma och ge dem möjlighet att vara fysiskt aktiva på sin fritid. – Sen är det ju bara roligt om någon blir riktigt bra också. Under årens lopp har vi haft åtta svenska mästare, två olympier och några EM-mästare. Det är rätt mycket för en sån liten klubb., säger han inte utan viss stolthet. Den allra största åldersgruppen i bassängen är 8-12 åringar och det är ungefär lika många killar och tjejer som tränar.

10

De äldsta är runt 16 år. Som många andra sporter har även simningen det största tappet när ungdomarna slutat högstadiet och ska börja gymnasiet. Många söker sig till andra skolor utanför kommunen då, berättar Benni. De allra yngsta medlemmarna i klubben har knappt lärt sig krypa än. Babysim har varit populärt i många år och fortfarande kommer många föräldrar med sina småttingar när det är kurs. Sammanlagt kommer ungefär 140 barn och unga till Duveholmshallens bassäng varje vecka. – Men visst har vi plats för några till, säger Benni. Det är ju så att vi till viss del fått börja om efter renoveringen. En del har vi tappat medan bassängen var stängd men många nya medlemmar har tillkommit efter nyöppningen. Totalt är det 12 grupper igång nu. Klubben har nio sponsorer och KFAB är en av dem. Sponsringen är viktig för klubben. Det är sponsorpengarna som gör att medlemsavgifterna kan vara låga och inte utesluta någon från simträning på grund av kostnaderna. – Våra avgifter är betydligt lägre än i många andra simklubbar och det beror dels på att alla våra tränare arbetar helt ideellt men också på sponsring. De ekonomiska bidrag vi får går framför allt till hyra av simhallen men också till att arrangera tävlingar och göra det möjligt för våra duktiga ungdomar att åka iväg och tävla runt om i landet, sammanfattar Benni.


Sponsring

Benni Svensk, tränare Katrineholms simsällskap 11


Granntrygghet

Granntrygghet

Stoppa våld i nära relationer Hur gör man när det hörs skrik, bråk och dunsar från grannlägenheten eller andra sidan gården? Känslan av att någon därinne far illa och att vilja göra något för att förhindra det kan nog de allra flesta relatera till, men också osäkerheten kring vad som är rätt att göra.

Fredrik Olovsson är ordförande i KFAB:s styrelse. Han har nyligen varit med och fattat beslut om Granntrygghet, som är en policy och tydlig rutin för att förhindra våld i nära relationer. I policyn ingår en uppmaning till grannar att visa civilkurage genom att agera. – Ring polisen direkt!. I Sverige är det inte tillåtet att slå en annan människa och vid pågående brott ska polisen alltid kopplas in. Tänk på att det faktiskt kan rädda livet på någon om du larmar polisen i tid, säger Fredrik Olovsson. Våld i nära relationer kan handla om fysiskt våld men också psykiskt, sexuellt, ekonomiskt eller materiellt våld. Ofta är en familjemedlem förövaren. Det kan vara en vuxen eller ett barn som blir utsatt. Barn som inte själva blir utsatta

men bevittnar att någon blir misshandlad skadas också och utsätts för ett stort lidande. Det som gör den här typen av brott svåra att komma åt är att offret nästan aldrig anmäler förövaren. Ofta på grund av rädsla. Istället lever de med våldet varje dag. Fredrik Olovsson tror att Granntrygghet kan göra det lite lättare att komma åt problemet. – Kanske har du en gnagande känsla av att någon i din trappuppgång far illa och ser olika tecken som kan tyda på det utan att du direkt hört eller sett någon misshandlas. Då är det också viktigt att berätta om dina funderingar, säger Fredrik Olovsson. Men i det fallet är det inte en polissak. Då kan du istället kontakta KFAB:s boendekonsulent Aulis Määttä-Hallin som arbetar med stöd åt dem som bor

12

i KFAB:s hyreshus och behöver hjälp på olika sätt. Han lyssnar och tar sedan de kontakter som behövs, till exempel med socialtjänsten, för att undersöka förhållandena i det aktuella hemmet. – Då har du agerat med civilkurage och vet att Aulis Määttä-Hallin tar över. Förhoppningsvis kan du då släppa din oro kring hur din granne har det när du vet att personen får den hjälp som behövs, säger Fredrik Olovsson. Det kan finnas en rädsla hos den som anmäler misstanke om missförhållanden eller brott, att den aktuella grannen ska bli arg och rikta ilskan mot anmälaren och hens familj. Därför går det bra att göra sin anmälan anonymt till polisen, störningsjouren och boendekonsulenten. Syftet med granntrygghet är ju inte att


Granntrygghet

”Vi som fastighetsägare vill ta vårt ansvar och göra vad vi kan för att förhindra alla former av våld och vi hoppas att våra hyresgäster också vill hjälpa till med det, säger Fredrik Olovsson, ordförande KFAB.”

skapa mer oro utan att se till att det blir just tryggare för alla som bor i KFAB:s hus. Både för den som är berörd och den som hör, ser och hjälper till. För polisen kan till exempel en anmälan leda till att sista pusselbiten i ett spaningsarbete faller på plats och de kan göra ett ingripande som de inte skulle kunna göra annars. Så även om du inte är helt säker på om det du bevittnat är en polissak kan du alltid ringa och fråga. Hellre ringa en gång för mycket än en för lite. Fredrik Olovsson förklarar att beslutet om en policy kring Granntrygghet inte har något att göra med att det är extra oroligt i KFAB:s hus. Tvärtom. De enkätundersökningar som går ut visar att många känner stor trygghet i sina bostadsområden. – Men fakta kvarstår att våld i nära relationer förekommer inom alla åldersgrupper, yrkesgrupper, socialgrupper och så vidare. Det spelar ingen roll om man bor i hyreslägenheter, bostadsrätter eller villaområden. Vi som fastighetsägare vill ta vårt ansvar och göra vad vi kan för att förhindra alla former av våld och vi hoppas att våra hyresgäster också vill hjälpa till med det, avslutar han.

Granntrygghet - gör så här Vid misstanke om pågående våld:

Ring direkt till polisens larmnummer 112. Du kommer då till SOS och får uppge vilken adress det gäller och kort beskriva vad som händer. De brukar då skicka en polispatrull omgående. När du misstänker att något våldsamt pågår men inte just nu kan du ringa till närpolisen 11414.

Oro kring att allt inte står rätt till:

Om du har en gnagande känsla av att något inte står helt rätt till och att någon, barn eller vuxen, kan far illa i KFAB:s hyreshus är det viktigt att du kontaktar Aulis Määttä-Hallin som är boendekonsulent. Han hjälper dem som bor hos KFAB och behöver stöd på olika sätt. Han har nära kontakt med både socialtjänsten och polisen. Kontakta Aulis genom att ringa 0150-571 22 eller mejla aulis.maatta-hallin@kfab.se.

Störande ljud som inte kan kopplas direkt till våld:

Om du hör störande ljud från någon lägenhet eller innergården som inte går att koppla direkt till våld kan du ringa till Störningsjouren. Deras larmnummer går till Örebro men de finns på plats i Katrineholm och kan omgående åka ut i bostadsområdet och se efter vad som hänt när du hört av dig. Mer information om policyn för Granntrygghet hos KFAB finns att läsa på kfab.se.

13


Kvarteret Hemgården

Nu kan grannarna träffas på gården I det historiska kvarteret Hemgården händer det mycket just nu. Hela gården har fått en rejäl makeover med hängmattor, grillplats och en ny parkeringsplats med garage. Snart kommer även ett nytt fyravåningshus att byggas.

– Trygghet har varit det allra viktigaste när vi planerat den nya innergården i kvarteret Hemgården, säger Maria Doktare på KFAB, men vi har förstås också arbetat utifrån att det ska vara en trivsam plats för våra hyresgäster. Numera finns det bänkar, gungor, hängmattor och en grillplats på den stora, öppna innergården som också försetts med en hel del nya växter. I det här kvarteret är det många små lägenheter utan balkong och då blir innergården ännu viktigare. De flesta som bor här är unga eller gamla, inte så många barnfamiljer. – Vi vill att gården ska kunna vara en plats att mötas. Här får grannar möjlighet att ses och byta några ord. När människor känner igen varandra ökar trivseln. Dessutom motverkar det både ensamhet och segregering, säger Haris Pasovic som ansvarat för kvarterets renovering tillsammans med Maria Doktare. Växtligheten har fått en översyn. Stora buskage och yviga träd har sågats ner för att skapa utsikt mot gården från lägenhetsfönstren. Istället har nya växter planterats på ett mer organiserat sätt som skapar rumslighet utan att skymma sikten.

Den gamla allén som delar innergården har fått vara kvar eftersom träden är skyddade och allén har ett historiskt värde. Gården har också fått ny belysning med ett vitare sken som lyser upp mer än det varmgula ljus som fanns tidigare. – Det gula skenet är mildare och passar bättre inomhus. Utomhus är det viktigast att belysningen är effektiv. Den som går över innergården efter att det blivit mörkt ska kunna känna sig trygg att ingen gömmer sig i skuggorna. Vi arbetar mycket med säkerhet och trygghet i våra områden, säger Maria Doktare. Hemgårdens gula huslängor byggdes för drygt hundra år sedan som bostäder åt arbetarna på AB Pump Separator. Det var under en tid då industrierna blomstrade och Katrineholm växte. Bostadsbristen var stor eftersom många flyttade till staden för att få arbete. De 80 lägenheterna hade hög standard för sin tid och var väldigt moderna med varmvatten, toaletter och gemensam tvättstuga. För några år sedan fick kvarteret ett hus då 23 ungdomslägenheter byggdes på Kungsgatan 35. KFAB planerar att förse

14

kvarteret med ytterligare ett nytt hus som blir inflyttningsklart 2021 om allt går enligt planerna. Det blir ett fyravåningshus med 29 lägenheter, från ettor till fyror, som alla får balkong. Lägenheterna blir små till ytan, får en öppen planlösning och kommer att vara väldigt välplanerade. Tanken är att huset ska stå på den nuvarande parkeringen. För att tillfredsställa behovet av parkeringsplatser har kvarteret istället fått en helt ny parkering vid funkishusen på Läroverksgatan 8-10. Det finns 14 parkeringsplatser med eluttag för motorvärmare och 12 platser med garage. Parkeringen är byggd på så kallat armerat gräs. Det är ett nät av gummi som placeras på marken, sedan växer det upp gräs i nätets hål. Det blir som att parkera på en förstärkt gräsmatta. Poängen är att regnvatten och snö ska rinna ner i jorden av sig själv och på så sätt blir det inga vattenpölar som annars lätt bildas på asfalterade parkeringsplatser.


Kvarteret Hemgården

Maria Doktare, områdeschef bostäder KFAB och Haris Pasovic, byggprojektledare KFAB. 15


Miljö

Miljökraven höjs hela tiden Hösten 2019 har klimatet stått i centrum. Fler än tidigare pratar om flygskam och ser över sina konsumtionsvanor. Rapporter om koldioxidutsläpp och stigande havsnivåer präglar nyhetsflödet och debatten. Men vad gör KFAB för att minska påverkan på miljön? Anna-Karin Jönsson, Peter Persson och Stefan Wallin ingår i KFAB:s miljögrupp. De konstaterar att KFAB påverkar miljön precis som alla bostadsbolag och därför har ansvar att göra något åt det. Miljöarbetet har pågått under lång tid men mer strukturerat de senaste tre åren sedan KFAB blev miljöcertifierade. Samtidigt höjs kraven hela tiden. Vad är det viktigaste ni gör för miljön? Anna-Karin: Det är att renovera våra äldre hyreshus. Genom att byta till tätare fönster och tilläggsisolera väggar och vindar ser vi till att värmen stannar kvar i lägenheterna. Vi byter ut ventilationen också, för om den fungerar dåligt öppnar man ju fönstren och då försvinner värmen ut sedan går det åt massor av energi till uppvärmningen av lägenheten igen. Efter renoveringarna ser vi tydligt hur energiåtgången i husen minskar samtidigt som inomhusklimatet blir bättre för hyresgästerna. Stefan: Belysning drar också onödigt mycket energi och därför byter vi till LED-lampor och rörelsestyrd belysning i trapphus, på vindar, i källare och garage. När ingen är där slocknar lamporna automatiskt och LED-lamporna drar dessutom mycket mindre ström än vanliga. Om vi bygger nya hus sätter vi alltid solpaneler på taket och ibland gör vi det på äldre byggnader också. Vi har till exempel solpaneler på vårt kontor. Peter: Tvättstugor är också energitjuvar. Vi byter ut gamla maskiner till nya som är effektivare och energisnålare. Det går inte åt lika mycket vatten heller när man

tvättar i de nya maskinerna. Jag skulle vilja påstå att vattenanvändandet är lika viktigt att se över som energin. Det är därför vi har börjat införa individuell vattenmätning. Då har varje lägenhet en ”grundpott” vatten och om man använder mer kostar det mer. De som gör av med mindre får pengar tillbaka. Det är ganska lätt att komma under gränsen för den som vill. Mätningen är också ett sätt för var och en att bli medveten om hur mycket vatten det går åt i hushållet. Än så länge har vi mätning i de nybyggda och nyrenoverade kvarteren men fler och fler kommer att få det. Hur minskar ni på transporterna? Peter: Koldioxidutsläpp är ju ett stort problem och därför har vi inga bensinbilar längre. De vi har går på gas och diesel och stegvis byter vi till elbilar. Just nu har vi åtta elbilar och sju gasbilar och vartefter de gamla bilarna går sönder byter vi ut dem till el. I år köpte vi in en elcykel till och har nu fyra tjänstecyklar varav två är elcyklar. Det är oftast de på kontoret som använder cyklarna när de ska på möten och uppdrag, eftersom vi bovärdar och hantverkare alltid har en massa grejer med oss och behöver bil. Stefan: Men vi försöker samåka till våra områden och samordna materialinköp så mycket det går för att spara in på resorna. I våra upphandlingar med entreprenörer har vi krav på att de ska använda fossilfria fordon. Entreprenörerna ska också vara miljöcertifierade precis som vi är, och ha koll på materialet de använder. Det går ju åt en del material både för att renovera och bygga nya hus.

16

Hur stor miljöpåverkan har byggmaterialet ni använder? Anna-Karin: Vi har anslutit oss till något som heter Byggvarubedömningen och det är en databas för byggmaterial. Allt som vi använder matar vi in där och får då veta vilken miljöklass materialet har. Det är experter som har granskat, analyserat och klassificerat allt ur miljöperspektiv. Vi använder alltid i första hand sånt som har ingen eller låg miljöpåverkan. De entreprenörer som vi samarbetar med måste också mata in allt material i databasen och följa kraven. Vi använder oss också av Miljöbyggnad som är en svensk miljöcertifiering som ger energieffektiva byggnader och bra miljöer att bo och arbeta i. Stefan: Om ett hus ska renoveras eller rivas i framtiden vet man exakt vad för material huset är byggt av, från grunden till minsta lilla skruv och det är också en fördel. Gör ni tillräckligt för miljön? Stefan: Det går alltid att göra mer och miljöarbetet blir aldrig klart. Anna-Karin: Varje år ställs nya och hårdare krav för att vi ska få fortsätta vara miljöcertifierade. Det vill vi fortsätta vara eftersom det har inneburit att vi har mycket mer kontroll och tydligare uppföljning av det miljöarbete vi gör. Peter: Det här arbetet kommer att fortsätta jämt och om det är tillräckligt vet vi inte än. Men när nån av oss går i pension måste andra ta över. Arbetet sträcker sig över generationer.


Miljö

"Varje år ställs nya och hårdare krav för att vi ska få fortsätta vara miljöcertifierade. Det vill vi fortsätta vara eftersom det har inneburit att vi har mycket mer kontroll och tydligare uppföljning av det miljöarbete vi gör, säger Anna-Karin Jönsson, utvecklingsstrateg KFAB. Det går alltid att göra mer och miljöarbetet blir aldrig klart, säger Stefan Wallin, bovärd KFAB."

17


Miljö

”Koldioxidutsläpp är ju ett stort problem och därför har vi inga bensinbilar längre. De vi har går på gas och diesel och stegvis byter vi ut till elbilar, säger Peter Persson snickare på KFAB.”

Laddningsplatser för elbilar KFAB har byggt åtta laddningsplatser för sina elbilar i garaget till kvarteret Rosenbusken i centrala Katrineholm. I nuläget är åtta av KFAB:s tjugonio tjänstefordon elbilar och de övriga går på gas och diesel. Men inköpet av elbilar är bara en del. Bilarna behöver laddas också och då krävs det laddningplatser.

Anledningen till att laddningsstationen installerades i centrum var att KFAB redan utnyttjade åtta parkeringsplatser där och att det är smidigt att bygga ut när behovet ökar. Dessutom är fastigheten relativt modern och har el-kapacitet för det.

Med ekonomiskt stöd från Naturvårdsverket har KFAB ordnat åtta platser för elbilar i ett garage i kvarteret Rosenbusken. Jan Kristensson som är byggprojektchef på KFAB är väldigt nöjd med installationen.

– I våra gamla fastigheter går det inte alltid att sätta in laddningsstationer eftersom det finns risk att ledningar och elnät inte håller. Men i alla våra nya hus kommer det att finnas. De nybyggda husen har dessutom solpaneler på taket som delvis kan försörja laddningen av elbilar, säger Jan Kristensson.

– I över ett halvår har våra elbilar laddats varje natt och det har fungerat felfritt, säger Jan Kristensson.

Anläggningen är dimensionerad så att den går att utöka med fyra laddningsplatser till. För enligt Jan Kristensson kommer behovet Men han konstaterar att ett problem är att Jan Kristensson, att öka. bilarna laddas på natten och solen lyser på Byggprojektchef dagen. – Det här täcker vårt eget behov av att kunna ladda bilar både nu och inom den närmaste framtiden. Men självklart ska våra hyres– Det finns sätt att lagra solenergi i stora batterier och vi är öppna gäster också ges möjligheter till laddningsplatser framöver. Än så för den tekniken. Men än så länge är det relativt kostsamt och länge är det ju dyrt med elbilar och det är ingen efterfrågan från platskrävande med sådan batterilagring och för att vi ska installera våra hyresgäster, men när andrahandsförsäljningen av elbilar komden måste det vara ekonomiskt försvarbart. Men tekniken går mer igång blir det säkert annorlunda. Det kommer att ställa krav på snabbt framåt så vi får se, avslutar Jan Kristensson. fler laddningsstationer, säger Jan Kristensson.

18


60

KIAB 60 år

019

9-2 195

60 år av aktiv näringspolitik Ett av Katrineholms kommuns viktigaste verktyg för att kunna föra en aktiv näringslivspolitik fyller 60 år. Det var 1959 som Katrineholms stad bildade Nävertorps Fastighets AB med uppgift att uppföra och förvalta lokaler för små och medelstora företag.

Stiftelseurkunden tecknades den 8 juni 1959 av stadsfullmäktiges ordförande Tage Larfors och de starka politikerna Thure Engkvist, Gustaf Dahl, Elof Johansson och Pontus Svinhufvud. Vid den konstituerade stämman den 6 juli utsågs också dessa till bolagets första styrelse med Larfors som ordförande. Stadskamreren Erik Älgevik blev NFAB:s första verkställande direktör och samtliga 600 aktier överläts på Katrineholms stad. Viktiga frågor för kommunerna Att det var just de herrarna som var aktiva i bolagets bildande var ingen tillfällighet. Näringslivsfrågorna hade efter andra världskriget blivit allt viktigare för kommunerna. Det gick bra för Sverige, exporten ökade, industrin expanderade och krävde ytterligare möjligheter.

Traditionellt hade näringslivet tidigare skött sitt utan direkt inblandning av det offentliga, men nu hade kommunlagen successivt ändrats i en riktning som gav kommunerna möjlighet att i olika avseenden stötta näringslivet. Att vara på banan i de här frågorna var viktigt för kommunerna som konkurrerade med varandra om företagsetableringarna. Redan 1943 hade Katrineholms stadsfullmäktige inrättat en näringslivskommitté som skulle främja näringslivet och komma med idéer om hur man skulle skapa förutsättningar för en god utveckling. Under 50-talet låg ansvaret för kontakterna med näringslivet på drätselkammaren, dåtidens ekonomikontor. Bland annat var man delaktiga när Mjölkcentralen uppförde Europas största mejeri

19

på Kerstinbodaområdet. Stadens engagemang handlade om saker som vattentaxor och energiförsörjning för de större industrier som ville etablera sig. Nävertorps Fastighets AB bildas De stora aktörerna bland företagen hade ekonomiska muskler att bygga sig anpassade lokaler, men för de mindre lokala företagen var detta ett problem. Efterfrågan på lokaler växte och i slutet av 50-talet blev det aktuellt att uppföra lokaler för industri och hantverk. Frågan krävde engagemang från stadens sida. Katrineholms stad förde överläggningar med Industri- och hantverksföreningen som själva hade planer på att uppföra ett hantverkshus i kv Cementgjuteriet invid Nordanåsbron. I samförstånd med företagarnas organisationer bildade kommunen


KIAB 60 år

Nävertorps Fastighets AB och tog över projektet med industri- och hantverkshuset i kv Cementgjuteriet. Anledningen till namnet på företaget var just detta första byggprojekt på Vingåkersvägen 10 i stadsdelen Nävertorp. Därmed inleddes en verksamhet som för Katrineholms näringslivspolitik efter hand skulle utvecklas till två starka ben att stå på. Organisatoriskt genom kommunens näringslivskontor och praktiskt genom industrihusbolagets möjligheter att erbjuda lämpliga lokaler för olika näringsverksamheter.

I kv Mejeriets västra del uppförs lokaler åt H Lindström & Son och i kv Barken på Lövåsen byggs lokaler som fungerar som företagshotell. Man uppför industrilokal åt Gullfiber AB, lokaler åt Företagshälsovården, lokaler åt Ericsson och Scania-Bussar AB och en industrihall åt Strands, sedemera Ljungströms Konfektion. Värmbols Industriområde köps efter BPA:s nedläggning och kv Karossen efter Karosseriverkstädernas flyttning till Vingåkersvägen. Genom ett politiskt beslut övertar bolaget samtliga industrilokaler som kommunen äger.

Att bilda ett aktiebolag för att bygga industrilokaler hade blivit en trend i kommunerna och det hade sina praktiska fördelar. Beslut kunde fattas snabbare än om de skulle dras igenom den politiska processen men framför allt kunde de ske under sekretess vilket företagen krävde.

Parallellt utvecklas kommunens näringslivskontor. Näringslivsdirektören blir också vd för Nävertorps Fastighets AB och därmed kan kommunen jobba snabbare och aktivare med att värva företag för etableringar i Katrineholm samtidigt som man kan vara lyhörda för de redan etablerade företagens förändrade behov.

Utvidgade möjligheter I januari 1965 ändras bolagsordningen för NFAB. Förutom att bygga och förvalta lokaler får man nu också möjlighet att förvärva fastigheter. Ändringen skulle få stor betydelse och var politiskt inte helt okontroversiell. Bolaget kunde nu bli en stark kommunägd aktör på en marknad som var öppen för konkurrens från privata fastighetsägare som inte hade samma ekonomiska manöverutrymme. Eftersom Katrineholms stad köpt AVAhuset av Bolinder Munktell ville NFAB köpa fastigheten. Dels med tanke på ändringen av bolagsordningen men också med utgångspunkt från att när staden bildat NFAB var det uttalat att den typen av verksamhet som staden nu avsåg att i egen regi hyra ut lokaler till i AVA-huset, borde bedrivas genom ett av staden bildat aktiebolag. NFAB köpte fastigheten och lokaler hyrdes ut bland annat till Polisen men också till företag som Katrineholms-Kurirens trycktjänst (sedemera Kurir-Tryck), Erik Anderssons Mekaniska Verkstad med flera. NFAB blir en stark aktör Nävertorps Fastighets AB blir alltså en stark aktör och ett för staden viktigt verktyg för att förse näringslivet med ändamålsenliga lokaler. Under 60- och början av 70-talet fortsätter den utvecklingen.

Ekonomiska problem I mitten av 70-talet drabbas NFAB av ekonomiska problem. Från 1976 och ett antal år framåt redovisar företaget stora förluster vilket leder till att kommunen under några år får skjuta till betydande belopp för att täcka upp. Orsakerna till de ekonomiska problemen var flera. Dels hade man haft en decentraliserad organisation där ansvaret för verkställandet av besluten lagts ut på olika förvaltningar för olika delar av verksamheten. Fastighetskontoret ansvarade för byggande och underhåll och drätselkontoret för ekonomin. Ingen hade den totala överblicken. Bolaget hade också under flera år försummat att bevaka hyresavtalen. Vissa hyresgäster hade efter ett par decennier oförändrad hyra trots årliga kostnadsökningar i driften. Problemen växte till en ohållbar situation. På årsstämman 1982 utses vd:n för Katrineholms Energiverk, Lars Fremle till ny vd för NFAB och en ny styrelse med Göran Persson som ordförande tillsätts. Kommunen ändrar samtidigt sin nämndorganisation och beslutar att styrelsen i NFAB ska ha politisk sammansättning som kommunstyrelsens arbetsutskott. Samtidigt beslutas att Nävertorps Fastighets AB byter namn till Katrineholms Industrihus AB, KIAB.

20

Rekonstruktion och namnbyte Företaget rekonstruerades nu. Vd omförhandlade hyresavtalen och gick igenom ekonomin från grunden. En budget för kommande verksamhetsår upprättades, det hade tidigare aldrig gjorts. Bolaget hade fastighetsvärden om cirka 60 miljoner kronor men särredovisning av varje fastighet hade inte förekommit i boksluten därmed hade man ingen överblick över vare sig underhållskostnader eller hyresnivåer. Däremot fanns fördelning i datajournalerna och när vd gick igenom sammanställning av kostnader och intäkter för 1981 visade det sig att vissa av fastigheterna hade betydande förluster. Genomgången av bolagets situation utmynnade i en saneringsplan som omfattar hela bolagets verksamhet. Rekonstruktionen gick förhållandevis snabbt och redan efter två år börjar bolaget redovisa plussiffror i boksluten. KIAB har därefter fortsatt att på uppdrag av kommunen bygga och förvalta industrilokaler. Exempel på detta är industrilokaler för FCI och övertagandet av Arlas Mejeri vid Mejerigatan efter nedläggningen. Efter omfattande ombyggnader finns numera ett flertal företag i de lokalerna. Rätt till inlösen Redan från tiden när kommunen själva engagerade sig i lokalförsörjningen fanns en klausul som gav företagen rätt att på vissa premisser lösa in fastigheten. I den var att bygga lokaler och sedan överlåta dem till företaget utan att ta ut eventuella värdestegringar och vinst uppskattades och flera företag utnyttjade erbjudandet, bland annat Scania-Bussar AB, Lindström & Son AB och Buss & Truckcenter AB. Det kommunala bolaget blev genom sitt engagemang den störste ägaren och hyresvärden i Katrineholm vad gäller lokaler för näringslivets behov. Vissa privata fastighetsägare har haft synpunkter på detta då de känt sig utestängda från en intressant marknad. Kommunens företrädare har också vid vissa tillfällen fått kritik för att de tagit stora risker när det kommunala bolaget uppfört lokaler för näringslivets behov. Från kommunens sida har svaret varit att kommunallagen ger kommunerna möjlighet att bedriva näringsfrämjande verksamhet som lokalanskaffning för små och mellanstora företag.


KIAB 60 år

KIAB:s fastighetschef Magnus Österberg och kommunens näringslivsutvecklare Carina Lloyd och är vana vid att jobba tillsammans för att hitta lösningar på lokalfrågor för företagen.

Dotterbolag till KFAB Under hösten 2006 beslöt ägaren, Katrineholms kommun, att KIAB skulle bli dotterbolag till det andra av kommunen helägda fastighetsbolaget, Katrineholms Fastighets AB. Dotterbolaget KIAB skulle ha samma styrelse och vd som moderbolaget KFAB och aktierna överläts den 31 dec 2006. KIAB, som ett par år innan köpt merparten av de fastigheter som bolaget hittills förvaltat åt kommunen, hade ett stort fastighetsbestånd men skötte verksamheten med endast fyra anställda. Nyordningen gav inte företaget fler anställda, men en starkare organisation med större muskler såväl administrativt som praktiskt. Med en uthyrningsgrad på över 90 procent var KIAB med den nya organisationen också starkt rustade att klara av

de påfrestningar näringslivet drabbades av under lågkonjunkturen som bröt ut 2008. Ett framgångsrikt företag När de stora industrierna successivt försvunnit från Katrineholm har kommunens näringslivsarbete intensifierats. Industrihusbolaget blev då ett viktigt verktyg för att hitta och utveckla lämpliga lokaler för det nya näringslivsliv som tog över. Med specialiserade verksamheter följer speciella krav och här har KIAB varit framgångsrika att svara upp till företagens efterfrågan. Förutom att anpassa lokaler för näringslivet har det också fallit på KIAB:s roll att utveckla och anpassa lokaler för kommunens egna verksamhetsområden och Katrineholms kommun står nu väl rustade även på det området.

21

Katrineholms Industrihus AB kan se tillbaka på sextio intensiva verksamhetsår med tillfredställelse. Uppdraget är att erbjuda företagen i Katrineholm ändamålsenliga och flexibla lokaler på rimliga villkor så att goda idéer och verksamheter kan utvecklas inom kommunen. Reaktionerna från näringslivet säger att man gjort ett gott arbete. Text: Mats Fredriksson Källor: Boken om Katrineholm del II, kapitlet Näringsliv. Styrelseprotokoll och årsredovisningar, Katrineholms Industrihus AB.


KFAB informerar

Tuffare regler mot svarthandel och otillåten andrahandsuthyrning

Så funkar det! På kfab.se hittar du 10 filmer som lär dig som bor i lägenhet att sköta sysslor i och kring hemmet. Instruktionsfilmerna ger dig många smarta tips och trix i din lägenhet!

Från den 1 oktober skärpdes lagstiftningen för svarthandel med hyreskontrakt. Den som har köpt ett hyreskontrakt, eller har försökt att sälja ett, ska kunna förlora sin hyresrätt. Dessutom har även reglerna kring andrahandsuthyrning skärpts.

Filmerna hittar du här: https://kfab.se/for-hyresgaster/ rad-och-tips/filmer/

Mer information finns på kfab.se.

Rökförbud på allmänna platser Från och med den 1 juli blev det förbjudet att röka på vissa allmänna platser utomhus, till exempel på lekplatser och vid entréer till lokaler som allmänheten har tillträde till. Rökförbud råder i alla gemensamma utrymmen så som entréer, trapphus, hissar, tvättstuga, vind och cykelförråd. Undvik även att röka på balkongen. Om du nödvändigtvis måste röka på balkongen, tänk på att visa hänsyn till dina grannar och se till att röken inte stör någon. Det är inte tillåtet att kasta fimpar från balkongen, de både skräpar ner och kan orsaka brand.

22


Recept

Då var det snart nyårsafton igen. Fira in det nya året och bjud dina gäster på en härlig nyårsmiddag.

Gratinerad hummer med Västerbottensost

En gratinerad hummer med Västerbottensost sätter guldkant på vilken nyårsmiddag som helst. Bon appétit!

Spröda, lätta och luftiga smördegsbakelser med läcker fyllning av kräftstjärtar, hummerfond och dill. Denna förrätt blir en tjusig inledning på en festlig nyårsmiddag.

Ingredienser: • 1 finhackad gul lök • 1 pressad vitlöksklyfta • matfett • 1 dl matlagningsvin, vitt • 2 dl crème fraiche • 2 tsk hummerfond • 1/2 dl finhackad dill • 2 msk tomatpuré • 1 msk pressad citron • 500 g kräftstjärtar • 1 vol-au-vent, ca 200 g, finns att köpa färdig

a tipsa isel G

Gör så här;

Gör så här;

1. Fräs lök och vitlök i matfett i en kastrull. 2. Slå på vin, hummerfond och crème fraiche och låt koka 5 minuter. 3. Rör ner dill, tomatpuré och citron. 4. Lägg vol-au-venten på en bakplåtspappersklädd ugns plåt och värm den mitt i ugnen 5 minuter. 5. Lägg kräftstjärtarna i stuv ningen och hetta upp utan att koka. 6. Flytta vol-au-venten till ett serveringsfat och fyll den med kräftstuvningen.

1. Dela humrarna längs med kroppen. 2. Gröp ur köttet och hacka i bitar, lägg tillbaka i skalen. 3. Smält smöret i botten på en kastrull och lägg i löken. Sikta ner mjölet och rör om. 4. Häll i vin och grädde. Låt koka upp under omrörning. Låt sjuda i ca 10 min. Ta kastrullen från värmen och häll i ost och äggulor. 5. Smaka av med salt och pep par. Lägg i den hackade dillen. 6. Häll gratängsås över hum rarna så att de fylls till brädden. 7. Gratinera humrarna i över värme tills ytan blir gyllengul. 8. Servera med citron, baguette och aioli samt gärna lite härlig champagne!

Ingredienser: • 2 st humrar • 2 msk smör • 3 st schalottenlökar • 2 msk vetemjöl • 6 dl vispgräde • 1 dl vitt vin • 4 st äggulor • 1 dl riven Västerbottenost • 1 dl hackad dill • salt • peppar

23

r

Vol-au-vent med dill och kräftstjärtar


SYDKRYSS AE

BÖR MEDLARE VARA

DELIKATA GENERESE- RERA MINNE

KAN RYMMA PRILLA

I Kv. Pantern på Hemgården kommer ett nytt bostadshus med 29 lägenheter att byggas. Beräknas klart för inflyttning 2021.

FÖLJER FAN RAST DRYCK DEL AV LÄSÅR RAR SPINNER PÅ VÄGEN

KÄRNÄMNE

STEKEL I DEN ÄR DET HETT

BOSTAD DRAMAKUNG

Bygget av Dufvegårdens äldreboende pågår för fullt. Det nya äldreboendet kommer att få 96 platser. Beräknas klart för inflyttning sommaren 2020.

BABBLA VILL STREBER I KOKSALT

HAR SITT BURSPRÅK

MEDKÄNSLA

STÄMNING FOR THOR MED KURORT

TRÄNARE MAN I ROMAN

SKRIKA FRID FRÅGA I BULLER OMKRING

UGGLA

BLIR DEN SOM BADAR

KYLER I DRINK LÄGE

AUTOMATVAPEN

SOM GRÄDDEN PÅ TÅRTAN BJUDS PÅ KALAS

De fem först öppnade korsorden med rätt lösning vinner varsin blomstercheck. Vi vill ha ditt svar senast 31 januari 2020. Märk kuvertet med ”korsord”. Skicka ditt svar till KFAB, Box 7, 641 21 Katrineholm. Lycka till! Namn. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Adress

På gång…

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Telefon. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Grattis till vinnarna i korsordstävlingen nr 1 2019

Villa Björkbacken renoveras och byggs om till bostäder. Beräknas klart för inflyttning 2020. Nytt parkeringshus med plats för 250 bilar byggs vid järnvägsstationen på Norr. Beräknas klart sommaren 2020. Planeringsarbetet inför byggstart av nya Norrskolan fortskrider enligt plan. Detaljplanen för området beräknas vara klar under maj månad 2020. Planerad byggstart för nya Järvenskolan beräknas till våren 2020. En ny detaljplan är klar. På Sandbäcksskolan kommer en ny idrottshall och skolhus att byggas. Beräknas klart 2020/2021. Stambyte i Kv. Pressjärnet planeras till 2021.

Stina Eriksson, Gunilla Hult, Ulla Eriksson, Anita Enberg och Harriet Boqvist

God Jul & Gott Nytt År!

Katrineholms Fastighets AB Box 7 · 641 21 Katrineholm Tegnérvägen 26 Telefon 0150-571 00 www.kfab.se www.facebook.com/kfabfastigheter

Utgivning bostad@kfab.se utkommer med 2 nr/år Produktion KFAB Foto KFAB, Crelle Photography AB, Henrik Witt, Mats Fredriksson Text KFAB, Anna Eriksdotter, Mats Fredriksson Tryck Linderoths Tryckeri AB

Profile for kfab9

Hyresgästtidningen nr 2 2019  

Hyresgästtidningen nr 2 2019

Hyresgästtidningen nr 2 2019  

Hyresgästtidningen nr 2 2019

Profile for kfab9