Arvensis 06 • 2020
Text och bild: Rikard Andersson, Jordbruksverket rikard.andersson@jordbruksverket.se
Känn igen renkavle och råttsvingel
En tidig upptäckt innan förekomsten blivit för stor är viktigt. En av grunderna till det är att kunna skilja ut de gräsarter som kan vara besvärliga från mer harmlösa. Vi tänkte därför i denna artikel ge lite praktiska tips på hur du känner igen främst renkavle och även råttsvingel i olika stadier utan att gå allt för djupt in i svåra botaniska karaktärer. Problem med olika lostaarter berörs på sidan 18 i detta
nummer, så den frågan släpper vi nu. Renkavle från början
Det skall villigt erkännas att om man inte känner till en förekomst av renkavle och ställs inför någon enstaka nyuppkommen gräsplanta, är det inte så lätt att säkert säga att det är renkavle. I tidigt stadie, precis efter uppkomst, är bladen ihoprullade och sytrådssmala (bild 1). De får dock tidigt en rätt typisk kall blågrön bladfärg med en ofta rödviolett stråbas. Den färgställningen finns normalt kvar långt in i plantans utveckling (bild 2). Grundfärgen hos mer spridda arter som vitgröe och åkerven är betydligt varmare, mer vårlikt grön (bild 3). Utan att titta på bladform, snärp och andra karaktärer är alltså färgen en viktig första checkpoint.
Bild 1. Renkavle. Nyuppkomna renkavleplantor är trådsmala och företrädesvis kallt blågröna i färgen.
Renkavle och andra ”kavlar”
Skotten på renkavle växer vanligen marknära och horisontellt till en början. Givetvis beror det på konkurrensen från omgivande plantor och kan vid hög sådan ha ett mer upprätt växtsätt. I vilket fall är intrycket att exempelvis åkerven har mer vridna skott och blad och oftare ett något mer
upprätt växtsätt under bestockningsfasen. När renkavlen kommit så långt som till axgång är det främst två andra arter som kan utgöra en förväxlingsrisk och det är ängskavle och kärrkavle. En spenslig timotej skulle möjligen kunna kvala in där också, men småaxen på timotej är utan borst
▲ ▲ ▲
De till stora delar höstgroende gräsogräsen får allt större uppmärksamhet och spridning. Sandlosta är kanske årets snackis. I de sydligaste delarna hittas också råttsvingel i allt större omfattning men den hetaste potatisen är nog trots allt, fortfarande spridningen av renkavle.
Bild 2. Renkavle. Bestockade renkavleplantor behåller normalt sin kalla blågröna färg, ofta med en rödviolett stråbas.
Bild 3. Åkerven har i tidigare stadier normalt en tydligt ljusare och varmare grön färg än renkavle.
21