Uråldrigt hjärnområde styr ögonrörelser Upptäckt. En svår uppgift för hjärnan är att sortera vilka av de händelser runt omkring oss som är viktigast att reagera på. En ny studie, utförd på den ål-liknande fisken nejonöga, visar hur detta problem löses av en uråldrig del av mitthjärnan som kallas Synstyrsel fyrhögarna. I detta omForskare har råde finns ett komplext upptäckt att ett visst nätverk av nervceller område av hjärnan på som tar emot informaegen hand kan styra tion från olika delar av ögonens rörelser. ögats näthinna och som styr ögats och huvudets rörelser. – Man kan tala om en sensorisk rumslig karta i fyrhögsplattan, där en bild från ögat projiceras och skapar signaler om var något liknande resultat vid mönstring, säger försöksledaren händer, säger Sten Grillner, Lars I Eriksson, professor vid professor vid institutionen institutionen för fysiologi för neurovetenskap. och farmakologi. Olika delar av näthinneSkillnaderna är flera gångkartan i fyrhögsplattan kan er mindre än könsskillnasedan aktivera nervceller den, betydelsen av föräldrars som styr ögon- och huvudutbildningsnivå eller vilken rörelser. En förhoppning månad barnet var född, det är att resultaten kan öka vill säga ålder vid skolstart. förståelsen för sjukdomstillJAMA Pediatrics november stånd som exempelvis sämre 2016 fungerande ögonrörelser vid Parkinsons sjukdom. eLIFE september 2016
Kirurgi på nyfödda påverkade inte deras skolresultat senare
Illustartion: Istock Photos
Lugnt. Tidigare resultat från
djurförsök har väckt oro för att narkos och kirurgi i unga år skulle öka risken för sämre inlärningsförmåga och försämrade skolresultat. Nu har detta undersökts i en stor studie bland samtliga barn födda i Sverige under åren 1973-93. – Vi jämförde skolresultaten hos drygt 33 000 barn som genomgått kirurgi före fyra års ålder med barn som inte gjort det. Vi fann en marginell skillnad i skolresultat mellan de båda grupperna i årskurs 9 och
Många lider av kronisk njursjukdom utan att veta om det Okänt. På sikt är kronisk njursjukdom förknippad med hjärt-kärlsjukdom och död. Men om sjukdomen upptäcks i någon av de tidiga
faserna finns bra behandlingsmöjligheter. En ny studie gjord på 1,3 miljoner invånare i Stockholm visar att runt sex procent av de undersökta hade kronisk njursjukdom, ungefär lika många som de som lider av typ 2-diabetes. De flesta hade dock inte fått någon diagnos och var omedvetna om sina njurproblem. Endast var fjärde hade fått komma till en njurspecialist. – Kunskap hos vårdgivarna är viktigt för att kunna behandla och förebygga svår livshotande njursvikt och för att kunna dosera läkemedel rätt. Här finns områden där sjukvården behöver förbättras, säger Juan-Jesus Carrero, forskare vid institutionen för
1000 svenskars hela arvsmassa presenterades i oktober av forskare vid SciLifeLab. Genkartan är den första av sitt slag i Sverige. Data finns nu tillgängligt för forskare och sjukvårdspersonal som hjälp vid forskning och diagnostik av genetiska sjukdomar. swefreq.nbis.se
klinisk vetenskap, intervention och teknik. Nephrology Dialysis Transplant oktober 2016
Självskadebeteende ökar självmordsrisk Psykiatri. Att skada sig själv är relativt vanligt, framför allt bland unga. I en uppföljningsstudie på alla individer mellan 18-24 år som för första gången sjukhusvårdades på grund av en självskada i Sverige under åren 19902003 såg forskare att risken för självmord var 16 gånger högre hos dessa individer jämfört med andra i samma ålder. Data, som baseras på över 13 000 individer, visade även att en av fem behövde psykiatrisk slutenvård och hälften behandlades med psykiatriska läkemedel mer än fem år efter självskadan. - Våra resultat visar att det är viktigt att fokusera mer på unga vuxna som skadat sig själva för att minska risken för psykiatriska problem i vuxen ålder, säger Karin Beckman, forskarstuderande vid institutionen för klinisk neurovetenskap. Psychological Medicine september 2016 Medicinsk Vetenskap №4–2016
11