Framsteg
EU-projekt tar helhetsgrepp på svår sjukdom
Lika smart efteråt?
Veteranhjärnor ger svar om skallskador
Tre frågor till Elham Rostami som studerar varför vissa får en kognitiv nedsättning av skallskador medan andra slipper.
Foto: Istock, Per Berglund (Rostami)
Varför har du undersökt intelligensen hos Vietnamsoldater?
8
- Traumatiska hjärnskador, kan få olika effekter hos olika personer, trots att skadorna förefaller vara lika kraftiga. Skadan sätter igång neurokemiska reaktioner, som skadar hjärnan även efter traumat. De neurokemiska reaktionerna ser olika ut hos olika individer. I vår studie ingår 109 soldater som fick en hjärnskada under Vietnamkriget. Vi har haft tillgång till IQtester som de har gjort både före och efter sina skador och IQ är ett utmärkt mått på hur väl patienterna har återhämtat sig kognitivt. Vad betyder våra gener i dessa sammanhang?
- De har troligen stor påverkan på hur bra vi kan återhämta oss från en hjärnskada. Det finns ett ämne som heter brainderived neurotrophic factor, BDNF, och det har betydelse för hur man kan läka ut en hjärnskada. Vi har sett att individer som har en viss variant av BDNF-genen i Medicinsk Vetenskap №4–2012
princip alltid får sänkt intellektuell kapacitet efter kraftig hjärnskada. Hur kan resultaten användas?
- Min vision är att man på sikt ska ha som rutin att ta blodprov och göra genanalys på patienter som kommer in akut med traumatisk hjärnskada. Patienter med den aktuella varianten av BDNF-genen bör från början få större stöd och mer rehabilitering. Möjligen kan man också på sikt ändra funktionen hos BDNF-genen hos dessa patienter, så att de får förbättrade förutsättningar att läka ut sin hjärnskada. Annika Lund Eli Rostami är legitimerad läkare och forskare vid institutionen för neurovetenskap, Karolinska Institutet. Hon presenterade nyligen sin avhandling: “Traumatic brain injury in humans and animal models”.
Bakterier som vanligtvis orsakar mindre allvarliga sjukdomar som halsfluss kan i enstaka fall leda till svåra infektioner i djup vävnad, en fruktad sjukdom som är kopplad till över 30 procents dödlighet och ibland även amputation av kroppsdelar. För att öka förståelsen för vad som leder till dessa svåra förlopp startar i januari ett EU-finansierat projekt, INFECT, vid Karolinska Institutet. - Vi kommer att studera hela hänAnna Norrbydelseförloppet – Teglund. Foto: Camilla Svensk från hur patienten först identifieras till att förstå hur bakterieoch värdspecifika egenskaper påverkar sjukdomsförloppet, säger professor Anna Norrby-Teglund som leder projektet tillsammans med docent Mattias Svensson, båda vid institutionen för medicin, Huddinge. En central del i projektet är att etablera ett patientregister för att få fram riktlinjer för klassificering och behandling. Man hoppas även kunna skapa snabbare diagnostik och nya, bättre behandlingar. I projektet deltar 14 partners från svenska, europeiska och amerikanska universitet och sjukhus.
Cecilia Odlind
Amputation kan bli följden när vanliga bakterier går över styr.