Nyfiken på: Kroppslängd
Det innebär att metoden i dag är den enda som kan anses både effektiv och säker för att minska längdtillväxten. Tidigare bromsades ibland längdtillväxten hos flickor med höga doser kvinnligt könshormon, men det är en metod som i princip inte längre används. Skälet är en oro för allvarliga biverkningar, som blodpropp, infertilitet och bröstcancer senare i livet, berättar Lars Sävendahl. Långvuxna pojkar har behandlats med höga doser manligt könshormon vilket ofta har visat sig vara mindre effektivt och leda till biverkningar som besvärlig akne och aggressivitet. Lars Sävendahl beskriver en tveksamhet inför att över huvud taget behandla unga människor som inte vill uppnå sin beräknade slutlängd, eftersom det inte finns några medicinska skäl att behandla kroppslängd. – Att vara lång är ofta ett tecken på att individen är välmående snarare än sjuk, säger han. Ändå är det varje år ett antal föräldrar som söker sjukvård för att utreda och behandla sina barns kraftiga längdtillväxt. – Inte sällan är det föräldrar som själva har behandlats för sin extrema längd, säger Lars Sävendahl. Det finns studier som kopplar långvuxenhet till en ökad risk för vissa sjukdomar, framför allt bröstcancer. Denna eventuella överrisk påverkas dock inte om individen får behandling som minskar den återstående längdtillväxten. I stället är det psykologiska aspekter som i vissa fall motiverar en bromsad längdtillväxt. – Barnen och föräldrarna beskriver svårigheter med att vara mycket lång. Det kan handla om oro inför att hitta en passande partner eller svårigheter med att hitta kläder. I de fall det finns en mycket stark önskan om att minska den återstående längdtillväxten kan vi i vissa fall tillmötesgå det genom att erbjuda den nya operationsmetoden, säger Lars Sävendahl. Ibland kan kraftig längdtillväxt bero på en bakomliggande sjukdom. Vid till exempel Marfans syndrom är just ökad kroppslängd ofta skälet till att sjukdomen upptäcks. En del av de barn som ingick i den publicerade studien hade Marfans syndrom eller Klinefelter syndrom, och också i dessa fall har behandlingen varit framgångsrik i att minska slutlängden. Den bromsade tillväxten påverkar dock inte barnens grundsjukdom, utan ingreppet görs enbart av psykologiska skäl. Men de allra flesta som vill behandla en avvikande kroppslängd vill bli längre än beräknat. Enligt en uppskattning från Lars Hagenäs, docent i 2 4 M e d i c i n s k V e t e n s k ap 3 /11
barnendokrinologi vid Karolinska Institutet, är det ungefär ett 30-tal barn per år som inleder behandling vid Astrid Lindgrens barnsjukhus i Solna för att bli längre. Det kan jämföras med de cirka fem barn per år som behandlas kirurgiskt för att bli kortare. – Det är inte accepterat att vara kortvuxen i dag. Vi har ett samhälle där lång kroppslängd värderas, säger Lars Hagenäs. Den behandling som eventuellt erbjuds mot kortvuxenhet innebär dagliga sprutor med tillväxthormon under flera års tid för att öka tillväxthastigheten.
privat
– Vi har inget fall av beninfektion, påverkad funktion i knäleden eller annan långtidskomplikation, säger Lars Sävendahl.
Lars Hagenäs
Alla barn som söker behandling för kortvuxenhet blir noggrant utredda för att fastställa orsaken. Ofta visar sig kortvuxenheten vara idiopatisk, det vill säga att orsaken är okänd. Dessa barn har inte brist på tillväxthormon och får inte behandlas med sådana. I andra fall kan en viss brist på tillväxthormon påvisas. Dessa barn kan i dag få behandling med tillväxthormon, och det är den största patientgruppen på barnendokrinologen på Astrid Lindgrens sjukhus. Vanligen ökar slutlängden i dessa fall med 5 till 6 centimeter, berättar Lars Hagenäs. Om barnet har en kraftigare brist på tillväxthormon kan dock behandlingen ge bättre resultat och öka slutlängden med upp till 15 till 20 centimeter – men det är mindre vanligt. Och det finns en oro för biverkningar kring behandling. – Det är möjligt att det här påverkar barnen negativt på lång sikt. En mångårig behandling med höga doser tillväxthormon till individer som inte har någon uttalad brist på detta hormon kan möjligen innebära en ökad risk för kärlsjukdom eller ämnesomsättningsrubbning – det kan vi egentligen inte lämna riktiga besked om i dag, säger Lars Hagenäs. I slutet av september kommer resultat från en långtidsuppföljning av barn som har behandlats med tillväxthormon att presenteras. Det visste du inte om kroppslängd • Människan är den enda arten bland primaterna som gör en tillväxtspurt under puberteten. Då växer vi i genomsnitt 25 centimeter. • Män blir i genomsnitt 13 centimeter längre än kvinnor. Denna könsrelaterade längdskillnad är lika stor över hela världen, oavsett genomsnittslängden i respektive land. • 1841 var den genomsnittliga kroppslängden hos mönstrande värnpliktiga män 167,4 centimeter. De mönstrande var då 21 år. 2000 var den genomsnittliga kroppslängden hos mönstrande 18-åriga män drygt 180 centimeter. • Att vi har ökat vår genomsnittslängd så kraftigt i Sverige beror på förbättrat välstånd med bättre kost, vi har inte utvecklats evolutionärt under endast drygt 100 år. Forskarna tror att vår gemensamma tillväxtkurva nu troligen stannat av. • Dvärgväxt, eller akondroplasi som är det övergripande medicinska begreppet, är mycket ovanligt. Det beror på en mutation och drabbar omkring fem svenska barn per år. Källa: Lars Hagenäs och Statistiska centralbyrån