Medicinsk Vetenskap nr 3 2011

Minnen finns i hela hjärnan

Lärande och minne är två sidor av samma mynt. Enskilda minnen finns inte i någon särskild plats i hjärnan, utan är ofta utspridda över stora delar.

1. Amygdala

Sköter inlagring av långvariga minnen kopplade till upplevelser av sorg eller rädsla. Dessa minnen kan sedan få oss att handla reflexmässigt utan att vi behöver tänka efter, till exempel när vi automatiskt hoppar undan från en bil som kommer mot oss.

2. Pannloben

Viktig för teoretisk kunskap och medveten hantering av minnen av till exempelvis personer, platser och datum.

3. Hippocampus

Viktig för inlagring av minnen. Om man får skador på hippocampus kan inga nya långtidsminnen bildas.

Hippocampus är också viktig för rumsliga minnen.

En undersökning visar att erfarna taxichaufförer i London har större hippocampus än genomsnittet.

Långtidsminne

2

1 3

Rymmer information som lagras under lång tid, ofta livet ut. Det finns olika former av långtidsminnen: Semantiskt minne Innebörden av ord och allmänna faktakunskaper om världen, som att Paris är Frankrikes huvudstad.

Episodiskt minne Information som förvärvats i ett visst sammanhang vid en viss tidpunkt, som vad man åt till lunch i förrgår.

Procedurminne Förmåga att lära in och använda kroppsliga och tankemässiga färdigheter, som att cykla eller skriva.

Korttidsminne

Lagrar information på kort sikt, exempelvis när man behöver minnas ett telefonnummer medan man slår det. Arbetsminnet, förmågan att aktivt bearbeta flera bitar information i medvetandet samtidigt, är en särskild form av korttidsminne.

Livslångt lärande – så funkar det Att lära sig är att förändra sin hjärna. Tvärtemot vad forskarna tidigare trodde behåller hjärnan sin plasticitet, förmåga till omformning, genom hela livet, även om den stelnar lite på ålderns höst.

Barndomen

Under barndomen är hjärnan som allra mest formbar, vilket kan förklara små barns enorma förmåga att lära sig nya ord och begrepp. Antalet nervkopplingar i hjärnan växer explosionsartat under den tidiga barndomen men minskar sedan. Forskarna säger att nervbanorna ”ansas”, så att de som används mycket blir kvar.

Ungdomen

Nya utmaningar, exempelvis körkortsutbildning, ställer krav på pannloben som ännu inte är fullt utvecklad men som behövs för att integrera kunskap, bedöma risker och fatta beslut.

Forskning visar att hjärnan fortsätter utvecklas och är extra formbar ända upp till 25-årsåldern.

Källor: ”Hjärnan” av Lars Olson med flera. ”Den lärande hjärnan” av Torkel Klingberg.

Mitt i livet

Bildningen av nya nervkopplingar saktar in men fortsätter i vissa delar av hjärnan, som hippocampus. De delar som används mycket fortsätter att utvecklas.

Depression och inaktivitet kan tvärtom leda till att kopplingar mellan nervceller försvagas och att inlärning går trögare.

Ålderns höst

Lärandet upphör aldrig även om det går långsammare. Det är viktigt att fortsätta stimulera hjärnan och sjukdomar kan sätta hjärnans flexibilitet på prov.

Efter en förlamande stroke brukar exempelvis en del av den förlorade rörligheten kunna återfås genom träning. Andra, friska, delar av hjärnan lär sig då att ta över de förlorade funktionerna.

SVENSKA GRAFIKBYRÅN M e d i c i n s k Vet e n s k a p 3/11 15