Vårdbehov hos ukrainska barn sammanställt

Flyktingbarns vårdbehov skiljer sig ofta från andra barns . ”Vi kan bidra till minskad polarisering.”

Ole Petter Ottersen, Karolinska Institutets rektor, lyfter fram betydelsen av akademisk frihet och att forskare fortsätter samarbeta även i konfiktsituationer. Men han påpekar att det inte gäller om det fnns säkerhetproblem och att Karolinska Institutet följer regeringens uppmaning att avbryta samarbeten med statliga institutioner i Ryssland och Belarus. Källa: ki.se

Mässling och tuberkulos är vanligare bland barn i Ukraina än i Sverige. Det visar en översiktsartikel som kan stärka den svenska vårdens förberedelser inför en kommande fyktingvåg.

MILJONER UKRAINSKA BARN har fytt inom eller utom landet på grund av kriget med Ryssland. I en systematisk översiktsartikel har forskare vid Karolinska Institutet och Sumy State University i Ukraina sammanställt den vetenskapliga litteraturen kring ukrainska barns hälsa. Studien kan vara användbar för vårdpersonal som möter fyktingbarn från Ukraina.

Forskarna konstaterar att Ukrainas sjukvårdssystem har förbättrats under senare år med subventionerade läkemedel i vissa fall och en något ökad vaccinationsgrad hos barn. Men trots det visar översikten till exempel en högre förekomst av mässling, hiv, antibiotikaresistens och multiresistent tuberkulos i Ukraina än i fera andra europeiska länder. Det fnns även en utbredd vaccinationsskepsism i landet. Denna situation förvärras dessutom av kriget och av att många barn nu befnner sig på fykt. – Flyktingbarns vårdbehov skiljer sig ofta från andra barns behov och det fnns specifka hälsoutmaningar i Ukraina som vi vill belysa i den här översikten. Det fnns en risk att vården i de länder som tar emot fyktingar underskattar hur sårbara dessa barn är, säger Jonas F. Ludvigsson, barnläkare vid Örebro universitetssjukhus och professor vid institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik, Karolinska Institutet.

Uppgradering. Centrum för hälsokriser initierades sommaren 2021 och ska skärpa Karolinska Institutets förmåga att möta hälsohot och kriser, som en pandemi eller det pågående kriget i Ukraina. Nu har det blivit medlem i Världshälsoorganisationens nätverk GOARN – Global Outbreak Alert and Response Network, som samlar fer än 250 institutioner och organisationer över hela världen, för att kunna agera på akuta folkhälsohot och hälsokriser. Att centrumet nu är medlem i GOARN är en ypperlig möjlighet för KI att bidra med expertis och att bygga nya förmågor som i framtiden snabbt kan bistå inte bara GOARNnätverket utan även snabbt bidra i Sverige med expertis inom utbrottsutredning och andra områden, säger centrumets föreståndare Johan von Schreeb, professor i katastrofmedicin vid institutionen för global folkhälsa, Karolinska Institutet.