I korthet

-Forsknings nyheter hämtade från ki. s e/nyheter

Både tillgången och kvaliteten på psykiatrisk vård är sämre för barn som har en migrant bakgrund.

Ojämlikt. Flyktingbarn, andra utrikesfödda barn och barn med minst en förälder född utomlands får i lägre grad rekommenderade behandlingar för vissa psykiatriska diagnoser, som adhd och depression, jämfört med svenskfödda barn med svenskfödda föräldrar. Det visar en studie av forskare från Karolinska Institutet. Sannolikheten för att få dessa diagnoser var ungefär 40 procent lägre för barnen med migrantbakgrund. – Våra fynd pekar på att det fnns en ojämlikhet i både tillgång och kvalitet vad gäller psykiatrisk vård. Vi vet sedan tidigare att barn med migrantbakgrund har större risk för psykisk ohälsa och dessutom riskerar att inte nå den psykiatriska vården i samma utsträckning som svenskfödda. Våra resultat bekräftar den bilden och tyder på att de barn med migrantbakgrund som väl når vården riskerar att inte få den rekommenderade behandling som fnns tillgänglig, säger Ester Gubi, doktorand vid institutionen för global folkhälsa.

Studien gjordes på drygt 444 000 individer. – I vår nästa studie försöker vi förstå mer om orsakerna till skillnader i psykiatrisk vårdkonsumtion mellan barn med och utan migrantbakgrund, bland annat genom att titta på bostadsområdets betydelse. Det är också viktigt att försöka förstå vad skillnaderna i de behandlingar som ges beror på, säger Ester Gubi. Epidemiology and Psychiatric Sciences april 2022

Gisela Bäcklander, postdoktor på institutionen för lärande, informatik, management och etik på Karolinska Institutet, menar att chefer inte kan låta personalen bestämma om de ska jobba på kontoret eller hemifrån. Källa: Chefstidningen

Restriktivt. Sverige är ett av få länder som tagit bort tandvårdsrekommendationen att ge antibiotika i förebyggande syfte till personer med ökad risk för infektion i hjärtklafarna, så kallad infektiös endokardit. Efter att rekommendationen togs bort 2012 har det inte skett någon ökning av infektionssjukdomen, visar en ny registerstudie från Karolinska Institutet. – Studien ger stöd till rekommendationsändringen. Detta är en fråga som debatterats internationellt och i dag är Sverige och Storbritannien de enda länder i Europa med denna antibiotikarestriktiva rekommendation, säger Niko Vähäsarja, tandläkare och doktorand vid institutionen för odontologi.

Registerstudien omfattade över 75 000 personer med hög risk och drygt 395 000 med låg risk för infektiös endokardit. Dessa följdes under perioden 2008–2018 med hjälp av Medicinska födelseregistret, Patientregistret och Svenska endokarditregistret. Clinical Infectious

Klimatefekt. Hyponatremi innebär att natriumkoncentrationen i blodet späds ut och kan leda till illamående, yrsel, muskelkramper och koma. Risken ökar vid höga temperaturer. I en aktuell studie länkades uppgifter om hela Sveriges vuxna befolkning till information om dygnsmedeltemperaturer under nio år. Forskarna fann en nästan tiofaldigt ökad risk för sjukvårdskrävande hyponatremi under de varmaste dagarna jämfört med de kallaste perioderna. Kvinnor och äldre var särskilt utsatta.

Forskarna applicerade även resultatet på en prognostisk modell om global uppvärmning på 1 respektive 2 grader. Med dessa temperaturökningar kan sjukhusinläggningar till följd av hyponatremi förväntas öka med 6,3 procent respektive 13,9 procent. – Resultaten kan användas som underlag för att planera sjukvårdsanpassningar till klimatförändringarna, säger Buster Mannheimer, adjungerad universitetslektor vid institutionen för klinisk utbildning och forskning, Södersjukhuset. Journal

Incidensen av hyponatremi ökade kraftigt vid temperaturer över 15 grader. viktigt att jämföra relevanta kvalitetsdata inför upphandling av klafproteser. Efter operation kan det vara motiverat med striktare uppföljning hos patienter som fått någon av de klafmodeller som visat sig prestera sämre för att upptäcka och behandla eventuella komplikationer i tid, säger Michael Persson, läkare och doktorand vid institutionen för molekylär medicin och kirurgi. Eftersom det är en observationsstudie går det inte att dra några säkra slutsatser om orsakssamband och resultaten behöver bekräftas i andra studier. JAMA Network Open

Protesval. Forskare vid Karolinska Institutet har studerat långtidsefekter på sjuklighet och död hos närmare 17  000 patienter som fått olika modeller av biologiska hjärtklafproteser inopererade. Tio år efter operation var risken för död lägst, 44 procent, hos de som fått hjärtklafar av typen Perimount och högst, 54 procent, hos de som fått hjärtklafar av typen Mitrofow/Crown. – Det här visar att det är

Biomarkör. Ett internationellt forskarlag från bland annat Karolinska Institutet har hittat ett sätt att identifera risk för bröst och äggstockscancer genom att analysera cellprover från livmoderhalsen. Genom att mäta epigenetiska förändringar i livmoderhalsprover från över tusen kvinnor hittade forskarna två signaturer för bröst och äggstockscancer. – Det unika i dessa studier är att vi hittat ett sätt att mäta risk för cancer i andra vävnader än dem vi provtagit. Det öppnar för möjligheten att kunna förutsäga risk för cancer mer allmänt, säger Joakim Dillner, professor vid institutionen för laboratoriemedicin, och en av studiens författare. Nature Communi-

Hjälp. Forskare vid Karolinska Institutet har identiferat ett protein som skyddar mot tillväxt av brösttumörer och som kan kopplas till bättre prognos. I en studie visar de att det vanligt förekommande proteinet GIT1 reglerar så kallad Notchsignalering i bröstcancerceller, som i sin tur påverkar initiering och tillväxt av brösttumörer. Notchsignalering är en evolutionärt bevarad kommunikationsmekanism mellan celler som har visat sig reglera beslut om cellens öde i de festa organ i kroppen och i olika steg under cellens utveckling. Överaktiv Notchsignalering hos bröstcancerpatienter har tidigare kopplats till sämre prognos. – Våra resultat ger viktig information om en mekanism som styr initiering och tillväxt av brösttumörer. Vi hoppas att de kan bidra till nya terapier för patienter med svårbehandlad bröstcancer, säger Per Uhlén, professor vid institutionen för medicinsk biokemi och biofysik. Nature Communi-