D
Det är en ovanlig dag och Mai-Lis Hellénius har precis sprungit uppför de sex trapporna till sitt arbetsrum på Hjärtklinikens forskningsavdelning. Just den detaljen är vardagsmat men inte att hon gjort det iklädd sober gråskimrande klänning och leopardmönstrade, högklackade skor. Och inte att hon nu sitter på skrivbordsstolen och fläktar sig med ett forskningsanslag. Det visar sig att hon just fått ta emot en kvarts miljon kronor som ska investeras i ett forskningsprojekt kallat ”Är fysisk inaktivitet en underskattad kardiometabol riskfaktor?” – Under 35 år har den röda tråden i mitt arbete varit just livsstilfrågor. Tursamt nog är det samma slags råd om kost och motion som förebygger all slags ohälsa, oavsett om det handlar om cancer, demens, typ 2-diabetes eller hjärtkärlsjukdom, säger Mai-Lis Hellénius. Hon är läkare och sedan år 2006 professor i allmänmedicin, med inriktning mot just hjärtkärlprevention vid Karolinska Institutet. Hon verkar också vid Stockholms hittills enda landstingsfinansierade livsstilsmottagning som slog upp portarna för fem år sedan. – Men trots att det kommit oerhört mycket ny forskning på livsstilsområdet de senaste 10 åren är inte kunskapen allmänt spridd, vare sig inom hälso- och sjukvården, eller hos allmänheten. Nu finns verkligen efterfrågan och då får vi axla manteln och se till att föra ut kunskapen, säger Mai-Lis Hellénius. Hon tar ansvaret på allvar och kunde förra året räkna ihop till 130 föreläsningstillfällen. Ett annat sätt att nå ut brett är via den webbaserade kurs, kallad Sundkurs, som hon skapat med stöd av Hjärt-Lungfonden och som tillhandahålls via Karolinska Institutets
Mai-Lis Hellénius om …
44
Medicinsk Vetenskap №2–2012
Maj-Lis Hellénius tar trapporna upp till sitt rum på sjätte våningen.
uppdragsutbildning. Den riktar sig till personal inom hälso- och sjukvården som i sex steg får lära sig om motion, kost, alkohol och tobak samt om stress. På hemsidan finns även en gratiskurs med liknande innehåll som riktar sig till allmänheten. Även den vittnar om ett intresse för livsstilsfrågor. – Det var ett tag sedan jag tittade efter men då hade vi 35 000 kursdeltagare, säger hon. Att förebygga är att satsa resurser nu, medan vinsterna ligger i framtiden. Det är en anledning, tror hon, till att det är trögt att få anslag till preventionsarbete. – Det kostar visserligen en del att hitta de individer som riskerar att bli sjuka och att med hjälp av råd och uppföljning
...äcklig mat – Jag äter i princip allt om jag är tvungen, men något jag helst undviker är inälvsmat. Och när det gäller gåslever, en delikatess för många, ser jag bara en förfettad lever framför mig.
...att skriva böcker – För mig är det ett fritidsintresse och det är fantastiskt roligt att jobba med de som är proffs på bild, form och text. Jag ser det också som en del av att föra ut vetenskapen till allmänheten.
hindra detta. Men hälsoekonomiska studier visar att det man spar på att de inte blir sjuka ger ren samhällsekonomisk vinst. Man får häftig ränta på den investeringen! En viktig del är att komma åt det faktum att bara en fjärdedel av svenskarna rör sig i tillräcklig omfattning. När hon arbetade som läkare på en vårdcentral i Sollentuna var de år 1987 först med att skriva ut fysisk aktivitet på recept. Detta är vanligt i dag och idén har även exporterats utomlands. Hennes grupp arbetar med flera forskningsprojekt som syftar till att utvärdera hur motion påverkar hälsan. En doktorand studerar hur fysisk aktivitet kan påverka de framtida hälsoriskerna hos män och kvinnor med så kallat me-
...dagens kroppsideal – Det är bedrövligt att allt handlar om att vara smal! Dieter säljs in som ett sätt att gå ner i vikt snabbt, trots att vi vet att det är mycket mer hälsosamt att vara rund och rörlig, än smal och stillasittande.
...sitt drömprojekt – Att vi på de tre livsstilsmottagningar som planeras i Stockholm kan förstärka vårdpersonalen med en kock. Tänk att ha ett träningskök där patienterna exempelvis får jämföra kolhydrater i frukt och läsk.