Fördjupning: Alternativa metoder
Djurförsök förekommer i en mängd sammanhang, till exempel för att avgöra om en substans är giftig för människor eller ej. Men djurförsök är etiskt problematiska och ger inte alltid de svar vi söker. Det är två av flera anledningar till att alternativa metoder behövs och utvecklas. text och enkätfoto Lisa Reimegård
I stället för djurförsök camilla svensk
Magnus Ingelman-Sundberg
Läkemedel måste testas på djur innan de ges till människor och vissa frågor, exempelvis om samspelet mellan kroppens organ, är i nuläget svåra att få svar på utan djur. Men djurförsök är problematiska, inte bara ur ett etiskt perspektiv. De är också dyra och komplicerade att genomföra. Dessutom finns det stora skillnader mellan människor och djur som gör att resultat från djurförsök kan vara missvisande. Därför är efterfrågan på alternativa metoder stor. Cellkulturer, datormodeller och kemiska analyser är exempel på forskningsmetoder som har ersatt eller minskat behovet av djurförsök genom åren. Magnus Ingelman-Sundberg är professor i moleky-
Fisk vanliga försöksdjur
Försöksdjur används bland annat vid utveckling av läkemedel, riskbedömning av kemikalier och undervisning. Alla djurförsök i Sverige måste godkännas i förväg av en etisk nämnd. Den svenska definitionen av ett försöksdjur inkluderar alla djur som används i vetenskapligt syfte. Under 2008 användes cirka en miljon försöksdjur i landet, om man bortser från de närmare sex miljoner fiskar som fångades för att analysera fiskebestånden. Majoriteten var fåglar, framför allt höns som användes i storskaliga studier inom lantbruksforskning. Ungefär hälften av försöksdjuren utsattes för någon form av ingrepp, bland dessa var möss, fiskar och råttor vanligast. I djurförsöksstatistiken ingår endast ryggradsdjur, till exempel däggdjur, fåglar och kräldjur, inte ryggradslösa djur, som exempelvis insekter. Människoapor, som schimpanser, gorillor och orangutanger, används inte som försöksdjur i Sverige. Källor: djurförsök.info, Jordbruksverket
4 6 M e d i c i n s k Vete n s k ap 2/10
lär toxikologi vid institutionen för fysiologi och farmakologi, Karolinska Institutet, och utvecklar tillsammans med bland andra Louise Sivertsson, doktorand, en cellbaserad metod för att ta reda på om en substans är skadlig för levern eller ej. – Läkemedelsinducerad levertoxicitet är en av de främsta anledningarna till att man tvingas avbryta kliniska prövningar eller dra in läkemedel från marknaden. Och levertoxicitet är svårt att förutsäga med dagens metoder, bland annat eftersom levern hos människor och djur hanterar substanser olika och eftersom humana leverceller är svårodlade, säger Magnus Ingelman-Sundberg. Han och hans kollegor har valt att använda sig av så kallade bioreaktorer, behållare av handflatsstorlek, som utvecklats vid Charité University Medicine i Berlin. Bioreaktorn rymmer omkring 200 miljoner leverceller som tillåts växa i tre dimensioner. Genom tre oberoende kapillärsystem som går in och ut ur behållaren kan forskarna kontrollera cellernas miljö, genom att exempelvis styra närings- och syretillförseln, men de kan även tillsätta substanser och ta diverse prover. – De strukturer som levercellerna bildar i bioreaktorn liknar dem som finns i kroppen och fungerar bra i upp till tre veckor. Med konventionella cellsystem är levercellerna endast användbara i någon dag och det är då inte möjligt att genomföra de långtidsstudier av