Transsexualism
Allt fler svenskar vill byta kön. Många vänder sig till utredningsteamen på Karolinska universitetssjukhuset. Men vad som ligger bakom transsexualism är fortfarande en gåta för forskarna. text Erik Hammar illustrationer Anna Ödlund
Rätt kön i fel kropp Allt fler utreds för transsexualism göran segeholm
Cecilia Dhejne ingrid helander
Per-Anders Rydelius
Att vara kvinna fången i en mans kropp, eller vice versa, är en plågsam verklighet för hundratals svenskar. Av okänd anledning har könsidentiteten – den egna uppfattningen av vilket kön man tillhör – utvecklats åt ett annat håll än kroppen. Transsexualism är i många fall förknippat med depressioner och ångest. Uppgifterna om antalet transsexuella varierar. En återkommande siffra är en på tiotusen för män (biologiskt sett) som vill bli kvinnor och en på trettio tusen för kvinnor som vill bli män. År 1972 blev Sverige först i världen med att ge medborgarna rätt att byta kön. Sedan dess har sjuhundra personer ansökt om byte till Socialstyrelsen. Antalet låg länge mellan tio och tjugo per år, men i slutet av nittiotalet hände något. Kurvan steg brant och i fjol ville rekordmånga, 64 personer, byta kön – 39 personer MTF (male to female, män till kvinnor), 25 FTM (female to male). Att MTF är betydligt vanligare antas bero på att de består av två grupper. En där patienterna varit transsexuella så länge de kan minnas, en annan där känslan uppstått i pubertet eller vuxen ålder. Den sistnämnda gruppen har ingen känd motsvarighet bland kvinnor som vill bli män. Cecilia Dhejne är överläkare vid mottagningen för könsbytesutredningar på Karolinska universitetssjukhuset. Hon är också doktorand vid institutionen för klinisk neurovetenskap, Karolinska Institutet, och mitt i arbetet med avhandlingen ”Transsexualism outcome and aetiology”. I avhandlingen ingår bland annat en uppföljning av alla som bytt kön i Sverige
3 2 M e d i c i n s k Vete n s k ap 2/10
mellan år 1973 och 2003, cirka 350 personer. Cecilia Dhejne har, via svenska register, tittat på dödlighet och psykisk sjuklighet. Hon berättar också om en annan pågående studie där gruppen träffat 75 personer som genomgått könsbytesoperation mellan 1972 och 2007. – Vi har bland annat gjort personlighetstester i olika skalor, undersökt operationsresultatet, psykiatrisk hälsa, livskvalitet, alkohol- och drogmissbruk, sexvanor, somatisk hälsa och gjort bentäthetsmätning för att avgöra hur hormonbehandlingen påverkar skelettet. Vi frågade också om operationerna och om bemötandet från vårdpersonalen, säger Cecilia Dhejne. Resultaten är ännu inte analyserade. På Karolinska universitetssjukhuset finns två utredningsteam, ett för vuxna och ett för barn och ungdomar upp till arton år. I det senare ingår Per-Anders Rydelius, professor i barn- och ungdomspsykiatri vid institutionen för kvinnors och barns hälsa vid Karolinska Institutet. Enligt Per-Anders Rydelius kan man tacka internet för att fler fått upp ögonen för vad transsexualism är. – De moderna kommunikationsmöjligheterna har inneburit enorma möjligheter, säger han. Innan patienterna kommer till oss har de via kontakt med RFSL (Riksförbundet för sexuellt likaberättigande) och patientföreningen Benjamin förstått vad de lider av. Tidigare kunde de söka i 25–30-årsåldern och ha plågats av detta hela livet, säger han. Det finns en uppenbar svårighet med att diagnosticera transsexualism: Frånvaron av mätinstrument p