Nyfiken på: Salt Utan salt skulle vi inte kunna leva. Men för mycket salt kan orsaka högt blodtryck. Exakt hur stark kopplingen mellan en hög saltkonsumtion och ett högt blodtryck är för den allmänna befolkningen beror på vem man frågar – forskarvärlden är inte helt överens. text Lisa Reimegård
Livsnödvändigt och ibland livsfarligt privat
Alejandro Bertorello stefan zimmerman
Jan Östergren
En mängd processer i kroppen är beroende av natrium, ett ämne som ingår i natriumklorid, det vi i dagligt tal kallar salt. Men det krävs inte några större mängder. Vi skulle klara oss på två gram salt per dygn men en svensk får i genomsnitt i sig mellan åtta och tolv gram dagligen. Och så höga nivåer kan bland annat resultera i högt blodtryck med hjärt-kärlsjukdomar som följd, menar vissa forskare. – Vi får i oss alarmerande stora mängder salt i dag och ett flertal studier styrker att ett minskat saltintag skulle medföra stora hälsovinster för samhället, säger Alejandro Bertorello, universitetslektor vid institutionen för medicin på Karolinska Institutet. Även Jan Östergren, också han universitetslektor vid institutionen för medicin samt överläkare och specialist i internmedicin och kardiologi på Karolinska Universitetssjukhuset, menar att antalet fall av hjärt-kärlsjukdom i landet förmodligen skulle sjunka om befolkningens saltintag minskade. – Men det finns stora individuella variationer när det gäller saltkänslighet och långt ifrån alla är i behov av att dra ner på sitt saltintag. Det finns sätt att kliniskt ta reda på hur en individ reagerar på salt men det är komplicerat och görs inte i praktiken. Patienter med högt blodtryck informeras istället om olika livsstilsåtgärder som kan sänka blodtrycket, där saltrestriktion är en, säger han. Natrium är det vanligaste ämnet i extracellulärvätskan, det vill säga blodplasman samt den vävnadsvätska som omger cellerna. De positivt laddade natriumjonerna transporteras via jonkanaler och jonpumpar genom cellmembranen och behövs bland annat för att
2 2 M e d i c i n s k Vete n s k ap 2/10
upprätthålla kroppens vätskebalans. När natrium passerar ett membran följer i princip alltid vatten med. Natriumjonerna spelar även en viktig roll för uppkomsten av de elektriska förändringar i cellerna som krävs för att musklerna och nervsystemet ska fungera. Salt- och vätskebalansen i kroppen regleras till största delen av njurarna genom flera komplicerade och delvis inte helt kartlagda mekanismer. Majoriteten av saltöverskottet utsöndras via urinen och en liten mängd via avföring och svett. Om saltutsöndringen är för hög minskar kroppsvätskornas volym och om utsöndringen är för låg så ökar vätskevolymen. Hur mycket natrium njurarna ska behålla styrs bland annat av hormonet aldosteron, som produceras av binjurarna. Vid Addisons sjukdom bildas för lite aldosteron, vilket resulterar i att för mycket natrium utsöndras. Saltförlust kan också uppstå vid exempelvis diarré. Muskelkramper, aptitlöshet, kräkningar och förvirring är några symptom som förknippas med natriumbrist. Ett saltöverskott, vilket vanligtvis uppstår till följd av att njuren av någon anledning inte kan göra sig av med tillräckligt mycket salt, kan resultera i ödem eftersom vävnadsvätskans volym i kroppen ökar. Det förhöjda blodtryck som sätts i samband med ett överskott av salt uppkommer framför allt till följd av en ökad blodvolym. Alejandro Bertorello och hans medarbetare har nyligen upptäckt att proteinet SIK1 (salt-inducible kinase 1) används för att reglera natriummängden i cellen och de tror att proteinet kan spela en viktig roll för kroppens saltbalans och blodtryck.