Medicinsk Vetenskap nr 2 2010

Page 10

Tio frÄgor ulf sirborn

text Thomas Nessen

Arne Öhman Ă€r professor i psykologi vid institutionen för klinisk neurovetenskap.

Nu nĂ€r sommaren Ă€r hĂ€r vaknar diverse kryp till liv. Det gör Ă€ven nĂ„gra av vĂ„ra vanligaste fobier. Vi frĂ„gade Arne Öhman:

Varför Àr vissa fobier vanligare Àn andra?

1

Vilka Àr de vanligaste fobierna?

– Ormar och spindlar. NĂ„gra andra vanliga fobier Ă€r rĂ€dsla för höjder, hundar, blixt och Ă„ska.

faktaruta) har man ofta panikattacker och Àven depression. Om man har flera psykiska problem kan det vara svÄrare att behandla fobin pÄ grund av de andra problemen.

2

6

Varför Àr vissa fobier vanligare Àn andra?

– De vanligaste fobierna Ă€r sĂ„dana som historiskt kan anknytas till objekt och situationer dĂ€r det har varit bra att vara rĂ€dd. Tester har visat att det Ă€r lĂ€ttare att utveckla en rĂ€dsla för exempelvis ormar Ă€n för vapen, trots att det i dag Ă€r mycket mer rationellt att vara rĂ€dd för ett vapen. HĂ€r finns alltsĂ„ en evolutionĂ€r grund till rĂ€dslan som har nedĂ€rvts genom historien.

3 4

Vilken roll spelar miljön för vĂ„ra fobier? – Fobin uppkommer oftast genom en negativ erfarenhet, som en traumatisk hĂ€ndelse, exempelvis om man blir biten av en hund. Eller genom modellering, till exempel att man tar efter ens förĂ€ldrars rĂ€dsla.

5

Är det lĂ€ttare att fĂ„ fler fobier om man redan har en? – Nej, vanligtvis Ă€r en fobi specifik till en sak. DĂ€remot finns det vissa situationer nĂ€r man kan ha fler psykiska störningar samtidigt. Exempelvis vid social fobi kan Ă€ven depression finnas och vid agorafobi (torgskrĂ€ck, se

10   M e d i c i n s k Vete n s k ap 2/10

– Exponering Ă€r den dominerande behandlingen. Metoden fungerar sĂ„ att man i smĂ„ steg utsĂ€tter sig för det man Ă€r rĂ€dd för. Man börjar med nĂ„got som inte framkallar sĂ„ mycket obehag, som exempelvis att prata om det man Ă€r rĂ€dd för. Man stannar kvar ett tag i den obehagliga situationen och lĂ€r sig att det inte Ă€r sĂ„ farligt. Sedan nĂ€rmar man sig mer och mer det man Ă€r rĂ€dd för och lĂ€r sig hantera rĂ€dslan. Exponering Ă€r en del av kognitiv beteendeterapi, KBT. PĂ„ senare tid har Ă€ven sjĂ€lvhjĂ€lp blivit vanligare.

9

Är nya behandlingsmetoder pĂ„ gĂ„ng? – Troligtvis kommer behandlingen av fobier effektiviseras. Komplexa fobier som social fobi och agorafobi kan Ă€ven behöva kombinerade behandlingar, enbart exponering Ă€r inte alltid tillrĂ€ckligt.

10

Vilken forskning bedriver ni? – Vi har bland annat undersökt hur objektet för vĂ„r rĂ€dsla fĂ„ngar uppmĂ€rksamheten. I en studie har vi kamouflerat ormar och visat att de fĂ„ngar vĂ„r uppmĂ€rksamhet Ă€ven nĂ€r vi inte ens Ă€r medvetna om att vi ser dem. Ben Birchall /scanpix

Är fobier nĂ„got vi Ă€rver? – Delvis, vi Ă€rver en benĂ€genhet att lĂ€tt lĂ€ra oss att vara rĂ€dda. VĂ„r forskning har visat att mellan fem och tio procent av befolkningen bĂ€r pĂ„ en kombination av gener som gör att man snabbt lĂ€r in rĂ€dsla och att det tar lĂ€ngre tid att bli av med den.

Vilken Àr den vanligaste behandlingsmetoden?

nen av fobi Àr att det Àr en irrationell rÀdsla. SÄ om man har en rÀdsla som Àr berÀttigad Àr det egentligen inte en fobi.

7

Hur lĂ€tt Ă€r det att bli av med sina fobier? – Alla blir inte helt botade frĂ„n sin fobi vid behandling, men normalt sett blir man helt fri frĂ„n sin fobi i cirka 80–90 procent av fallen nĂ€r det gĂ€ller djurfobier, 60–70 procent vid social fobi och agorafobi. Ett problem Ă€r att mĂ„nga personer med en fobi inte vĂ„gar ta steget att söka behandling, vilket ofta Ă€r avgörande för att bli av med sin fobi.

8

Är nĂ„gon typ av fobi bra att ha? – I vissa lĂ€gen Ă€r det rationellt att vara rĂ€dd, det beror pĂ„ vad man blir exponerad för. Ett exempel Ă€r att i vissa delar av Australien, dĂ€r det finns extremt farliga spindlar, kan det vara rationellt att ha en stark rĂ€dsla för spindlar. Men sjĂ€lva definitio-

Vad Àr en fobi? En fobi Àr en ihÄllande rÀdsla som Àr irrationell och inkrÀktar pÄ ens vardagliga liv. RÀdslan stÄr inte i proportion till vad man Àr rÀdd för och leder till ett undvikande beteende. Det klassas som ett Ängestsyndrom och kan delas in i tre huvudgrupper: specifik fobi (exempelvis spindlar), social fobi (sociala situationer eller mÀnniskor) och agorafobi (rÀdsla för att lÀmna en plats som man anser vara sÀker, exempelvis hemmet).


Turn static files into dynamic content formats.

Create a flipbook
Issuu converts static files into: digital portfolios, online yearbooks, online catalogs, digital photo albums and more. Sign up and create your flipbook.
Medicinsk Vetenskap nr 2 2010 by Karolinska Institutet - Issuu