Perspektiv Genmodifiering Forskare har modifierat CRISPR-Cas9 så att det numera inte bara kan klippa sönder, utan även fungerar som en sök-ochersätt-funktion, som både kan ta bort och lägga till DNA.
Fakta: Så funkar gensaxen CRISPR, som står för clustered regularly-interspaced short palindromic repeats, är en typ av DNA-sekvenser (ljusgrön spiral)som är naturligt förekommande i bakteriers immunförsvar.
Tillsammans med små bitar av RNA (blå spiral) och proteinet Cas9 (mörkgrönt) bildar CRISPR ett komplex som söker upp och oskadliggör virus-DNA i bakterien. Cas9 klipper sönder det skadliga DNA:t.
teknologi dyker upp, säger Fredrik Lanner. Små detaljer som komplicerar saker. Vi har redan märkt att det inte är riktigt så enkelt att göra nya musmodeller med CRISPR som det först verkade. Det mest uppmärksammade problemet med CRISPR är risken för så kallade off target-effekter, det vill säga att den lilla gensaxen förväxlar två snarlika platser på DNA så att genförändringen hamnar på helt fel ställe. Därför är det troligt att behandlingar med CRISPR i största möjliga mån kommer att ske i cellodlingar där resultatet kan kontrolleras innan cellerna återförs till patienten. MEN OM CRISPR ändå lever upp till de skyhöga förväntningarna – hur ska mänskligheten i så fall hantera ett så kraftfullt genetiskt verktyg? Åsikterna går isär. I ena ändan av skalan: de som menar att CRISPR är så farligt att det över huvud taget inte bör tillåtas. I andra ändan: den transhumanistiska filosofin, som ser vetenskapens land-
vinningar som lämpliga redskap för att omdana Homo sapiens till något bättre och ädlare – från människor till postmänniskor. Rörelsen har till och med en beteckning på sina meningsmotståndare: biofundamentalister. Niklas Juth, som forskar i medicinsk etik vid centrum för hälso- och sjukvårdsetik, Karolinska Institutet, tycker att det finns skäl att kritisera argumentationen från båda dessa grupper. – Vissa argument återkommer gång på gång när det gäller nya medicinska teknologier. Onaturlighets- eller leka Gud-argumentet är ett sådant – att vi människor skulle överträda de gränser som naturen eller Gud givit oss. Likaså sluttande plan-argumentet: att om vi tar det här steget nu så slår vi in på en väg som obevekligen leder till dystopin. Tidigare har såväl konstgjord befruktning som antibiotika kritiserats med onaturlighetsargumentet, konstaterar
”Mot risken med att använda CRISPR får man ställa konsekvensen av att inte använda metoden: Att vi avstår från att eliminera sjukdom och lidande .” 24
Medicinsk Vetenskap №1–2016
Juth. Och aktiv dödshjälp uppfattades för trettio år sedan som ett sluttande plan mot en mördarstat. – Jag ger inte mycket för de typerna av argument. Skrapar du på onaturlighetsargumentet så står det mest för personlig motvilja. Men att ge människor full frihet att CRISPR-redigera sina gener och bli postmänniskor – det har Niklas Juth också invändningar mot. – Om det skulle vara möjligt att förbättra hela mänskligheten, till exempel öka vår känsla för rättvisa, så har jag svårt att se vad som skulle vara dåligt med det. Så långt är jag beredd att hålla med transhumanisterna. Men om ett kraftfullt genetiskt verktyg skulle släppas fritt på en marknad så är risken att den ekonomiska överklassen på sikt även skulle bli en genetisk överklass. Kanske kognitivt helt överlägsen oss andra. De skulle kunna göra oss till slavar! Själv placerar sig Niklas Juth någonstans i åsiktsskalans mindre spektakulära mitt, där CRISPR-användning är tillåten, men noga reglerad. – Mot risken med att använda CRISPR får man ställa konsekvensen av att inte använda metoden: Att vi avstår från att eliminera sjukdom och lidande, summerar han.
Foto:Science Photo, Stefan Zimmerman
Det är RNA-biten som styr var i DNA som komplexet ska klippa. Genom att framställa och infoga annat RNA, kan CRISPR-Cas9 styras att redigera var som helst i genomet.