Perspektiv Genmodifiering
Vilka genetiska förändringar bör vara tillåtna? Frågan aktualiseras av de senaste årens snabba utveckling inom genteknik. Det nya genverktyget CRISPR kan leda till bättre behandlingar mot svåra sjukdomar i framtiden – men väcker också debatt. Text: Anders Nilsson Illustration: Curtis Parker/The Ispot
S
EDAN 1970 TALET HAR det varit möjligt att ändra i den genetiska koden. Forskare har lärt sig att klippa och klistra i DNA i bakterier, växter, djur och även människoceller. Men nu pågår en revolution på området. Ett nytt kraftfullt genverktyg, CRISPR-Cas9, ofta förkortat till bara CRISPR, har under de senaste tre åren blivit ett av livsvetenskapernas hetaste
22
Medicinsk Vetenskap №1–2016
fält. Forskare över hela världen tävlar med varandra om att bli först med att använda det nya verktyget för olika ändamål inom medicin, men också för annat, som utveckling av nya grödor. I jämförelse med tidigare tekniker för genmodifiering är CRISPR billigare, snabbare, mer lättillgängligt och enklare att använda. Upptäckten som blev startskottet publicerades 2012 och redan året därpå förklarade tidskriften Science att det rådde CRISPR-craze,
DET ÄR SNART tre år sedan hon började förbereda för att använda CRISPR och två år sedan försöken kom igång. – I början gick det inte bra. Den typ av celler som jag helst ville använda trivs inte som enstaka celler, vilket behövs här. Nu har jag fört in CRISPR i andra cellinjer som är lättare att hantera, samtidigt som jag fortsätter att försöka få det första experimentet att fungera. Under den tid hon arbetat med CRISPR har hon sett hur snabbt intresset för tekniken ökat – först inom forskarsamhället, sedan även utanför. – För tre år sedan fick du i stort sett bara träffar i vetenskapliga artiklar när du sökte på termen. Idag får du en väldig massa träffar. Det skrivs mycket även i vanliga medier. Fördelar med CRISPR är att det är lätt att hantera för alla med biokemisk eller molekylärbiologisk utbildning, och att det inte heller kräver någon specialutrustning, förklarar hon. – Preparaten köper du på nätet för trettio dollar. Det enda svåra som jag kämpar med är att få det att fungera i de speciella celler vi valt. Vad tror hon om nyttan av CRISPR på lång sikt? – Vid sidan av forskningen är jag
Foto:Ulf Sirbom.
Ny genteknik väcker etiska frågor
alltså CRISPR-yra, i vetenskapsvärlden. Temperaturen har inte svalnat sedan dess. I december 2015 blev tekniken utsedd till årets genombrott av vetenskapstidskriften Science. Men den snabba utvecklingen väcker också oro: Vilka gränser bör vi ha för genteknik, och finns det risk att de i hastigheten åsidosätts? Giulia Gaudenzi är doktorand på institutionen för neurovetenskap på Karolinska Institutet och forskar om hjärnans utveckling – framför allt cerebrala cortex, hjärnbarken. Hon försöker förstå grundläggande mekanismer i hjärnans utveckling från ett fåtal stamceller till en struktur med miljarder celler av ett tusental olika sorter. – Ett vanligt sätt att forska om sådana här frågor är att blockera effekten av en gen i celler och se vad skillnaden blir. Det har man kunnat göra länge, men med CRISPR kan jag göra det bättre. Det blir ett renare system att studera, säger Giulia Gaudenzi.