Medicinsk Vetenskap nr 1 2016

Genmodifiering, risk eller möjlighet?

Nummer 1 / 2016

Var sitter språket?

Forskarna ger svar på kluriga frågor

När hjärtat stannar

En tidning från Karolinska Institutet Nummer 1 • Februari 2016 Pris: 50 kronor

EXPERTERNA

Så kan chefen hota din hälsa hälsa

PROFESSORNS BUDSKAP

”Idag kan man leva med smittfri hiv”

Ny forskning förbättrar oddsen för överlevnad

Daniels liv kunde räddas när hjärtat stannade.

PLUS: SVAMP / STOPPCELLER / ZIKAVIRUS

ANNONS

• • •

Innehåll

№1—2016 Framsteg 7 8

Turister har dålig koll på smittrisk Fredagar dålig dag att opereras

I fokus 22 Perspektiv: Ny metod för genförändring väcker etiska frågor 26 Nyfiken på ledarskap: Dålig chef ger sämre hälsa

Möt forskarna 14 Hallå där virusforskaren: Var kom zikaviruset ifrån?

16 Tre forskare som ger svar 42 Professorn: ”Få känner till att smittfri hiv nu är verklighet”

Foto: Martin Stenmark, Mattias Ahlm, Istockphoto. Illustration Anders Kjellberg.

54 Ögonblicket: Pernilla Lagergren om patienter som hjälpte varandra

På djupet: Hjärtstopp 30 Forskarna kämpar för att ännu fler ska överleva 36 Fakta: Så kan du hjälpa någon som drabbats 39 Kollegorna räddade honom

Alltid i MV 9 10 12 13 20 47 50 52 53

Närkoll på: Juno I korthet Utblick Kroppen runt: Svamp Tidslinjen: Rökning Frågor och svar Topplistan Aktuellt vid KI Boktips

42

Presterare. Nyfikenhet är inte hivforskaren Anna Mia Ekströms främsta drivkraft, utan att göra nytta.

19

Möte. Avgörande fruktbarhetsstruktur har kartlagts.

9

Pyttesmå. Men fel i cellens energifabrik ger svår sjukdom.

Redo. Ett sms kan få fart på livräddaren Madeleine Liljegren.

Svåra svar. ”Man bör fundera innan man tar testet”, säger Henrik Grönberg.

20

35

Tobak. Rökning skadar mycket mer än bara lungorna.

Medicinsk Vetenskap №1–2016

3

Redaktören har ordet

I

SKRIVANDE STUND befinner sig Karolinska Institutet i en förtroendekris. Den kretsar kring kirurgen och forskaren Paolo Macchiarini och de stamcellsbeklädda luftstrupar han opererat in på flera patienter. Efter en dokumentär i SvT ifrågasätts nu hela hans verksamhet liksom Karolinska Institutets och Karolinska universitetssjukhusets agerande i frågan.

Medicinsk Vetenskap har tidigare rapporterat om metoden. Vår journalistiska uppgift är först och främst att förmedla Karolinska Institutets forskning till allmänheten och visa på dess betydelse i våra liv. I vårt arbete behöver vi kunna lita på forskarna och det system som finns för granskning av forskningsresultat.

Parallellt är det mycket viktigt med oberoende granskande journalistik som kan belysa oegentligheter. De frågor som dokumentären och efterföljande mediegranskning har väckt är många och av allvarlig karaktär. Externa granskare ska utreda både Karolinska Institutets och Karolinska universitetssjukhusets agerande i ärendet.

Under tiden arbetar många forskare vid Karolinska Institutet hårt och målmedvetet vidare för att förbättra människors hälsa. I detta nummer möter du några av dem. Läs till exempel om Anna Wedell, som genom att identifiera en helt ny sjukdomsmekanism kunde hjälpa en hjärnskadad flicka att utvecklas avsevärt eller Anna Mia Ekström som kämpar för hivpositivas rättigheter till ett bra liv. För att nämna några.

Den aktuella krisen för oss in på ett etiskt dilemma inom ett aktuellt ämne. Av rädsla för negativa konsekvenser skulle vi kunna låta bli att utveckla metoder för genmodifiering. Men då riskerar vi samtidigt att avstå från möjligheten att eliminera sjukdom och lidande. Det menar medicinetikern Niklas Juth i en intervju i detta nummer där vi skriver om en ny kraftfull genmodifieringsmetod, en slags genkniv som kallas CRISPR. Förespråkarna menar att den nya metoden inte bara skulle kunna bota sjukdomar men också ge tåligare grödor och myggor som inte längre Läs mer Information om oredsprider sjukdom. Men potlighetsärendet finns på entiella risker med metoden ki.se., SvT och andra har också förts fram: Det är medier. visserligen förbjudet i Sverige, men vad händer om metoden används för att göra genetiska förändringar i mänskliga celler som kan gå i arv? Vår förmåga att hålla oss inom de etiska ramarna är, som alltid, avgörande för om vi kan nå medicinska framsteg utan att samtidigt orsaka skada.

4

Medicinsk Vetenskap №1–2016

Medarbetare i detta nummer Daniel Låftman Grafisk formgivare Sedan examen från Berghs 2007 har Daniel Låftman hunnit jobba med en rad tidningar.

Senast för Veckans Affärer då han nominerades till Tidskriftspriset 2015, i kategorin Årets AD. På fritiden hittar man Daniel framför spisen.

Mårten Göthlin Laboratorieingenjör och praktikant på Medicinsk Vetenskap Mårten Göthlin är biomedicinare med ett särskilt intresse för infektioner och virus.

Han tycker om att skriva för att underhålla, helst om medicinsk forskning.

Björn Öberg Illustratör Björn Öberg arbetar på frilansbasis sedan cirka tio år tillbaka och till specialområdena hör redaktionell illustration och reklamillustration. I det här numret har han skildrat hur du går till väga för att hjälpa någon som drabbats av hjärtstillestånd.

Dessutom: Mattias Ahlm, Fredrik Hedlund, Cristopher Hunt, Ann-Cathrine Johnsson, Anders Kjellberg, Annika Lund, Martin Stenmark, Karin Söderlund Leifler.

Foto: Henric Lindsten, Privat.

Cecilia Odlind:

Redaktionen Ansvarig utgivare Christina Bostedt, Kommunikationsdirektör, Karolinska Institutet Chefredaktör Cecilia Odlind 08–524 861 16 cecilia.odlind@ki.se Redaktör Ola Danielsson ola.danielsson@ki.se Journalist Helena Mayer helena.mayer@ki.se Art Direction Daniel Låftman daniel.laftman@ci.se Annonser Jan Nilsson jan.medicinskvetenskap@telia.com Redaktionsråd Jan Carlstedt-Duke, Laura Fratiglioni, Louise Sjöholm, Mattias Öberg.

Tryck E-print

Prenumerera på Medicinsk Vetenskap

Beställ redan i dag 4 nummer för 200 kr

E-post: medicinskvetenskap@ki.se Internet: ki.se/medicinskvetenskap

Kontakt E-post: medicinskvetenskap@ki.se Medicinsk Vetenskap ges ut av Karolinska Institutet och utkommer med fyra nummer per år.

ISSN 1104-3822 Karolinska Institutet är ett av världens ledande medicinska universitet med visionen att på ett avgörande sätt bidra till att förbättra människors hälsa.

I Sverige står Karolinska Institutet för drygt 40 procent av den medicinska akademiska forskningen och har det största utbudet av medicinska utbildningar. Varje år utser Nobelförsamlingen vid Karolinska Institutet mottagare av Nobelpriset i fysiologi eller medicin.

Följ oss på Facebook! facebook.com/ medicinskvetenskap

Medicinsk Vetenskap №1–2016

5

ANNONS

ETT BRUTET LÅRBEN FÅR INTE HANDLA MER OM SORG ÄN OMSORG ELLER HUR? Det är lätt att förstå vilken stor negativ inverkan på livet ett lårbensbrott har för äldre människor.

Det är därför svårt att begripa varför det inte satsas mer på personanpassad fysisk träning för äldre i Sverige.

Våra erfarenheter, från olika delar av världen, säger att kunskap är dyrköpt om den inte matchas med rätt hjälpmedel för att full effektivitet ska uppnås.

Att sätta fokus på forskning inom förebyggande äldreträning är att investera i höjd livskvalitet och sänkta kostnader.

KaptenMiki

HUR är en av de ledande i världen på träningsmaskiner och programvaror för exakt och effektiv förebyggande och rehabiliterande vård.

Ring HUR - Joacim Sandbacka på 070-287 31 98 eller mejla till joacim.sandbacka@hursverige.se.

Du kan också gå in på www.hursverige.se för mer information.

Medicinsk vetenskap.indd 1

Trött på bullrig arbetsmiljö?

Vi har världens tystaste klass II säkerhetsbänk. Över 100 st redan levererade till Karolinska Institutet.

2015-11-03 16.53

Det senaste inom medicinsk forskning

Noll koll på smittoläget

Har du hälsovett?

Ett sätt att minska smittorisken på semestern är att enbart dricka flaskvatten.

Foto: Getty Images

Svenskar som åker utomlands underskattar risken att smittas med antibiotikaresistenta bakterier visar ny forskning från institutionen för medicin, Solna. Åtminstone gäller det de flesta av de 95 resenärer till Sydostasien, Indien och Nordafrika som forskaren Susanne Wiklund tillfrågade i arbetet med sin avhandling, som fokuserar på antibiotikaresistenta bakterier av typen ESBL. Resenärernas strategier för att skydda sig, i den mån de hade några, byggde i många fall på missuppfattningar kring hur bakterier smittar. De som efter resan

visade sig bära på resistenta bakterier hade också svårt att se att det kunde bero på deras personliga riskbeteende.

Men risken att smittas kan i själva verket vara stor. Tidigare svenska studier visar att 25-35 procent av de resenärer som åker till Thailand, Indien med grannländer eller Egypten blir bärare av antibiotikaresistenta bakterier. Tips för att skydda sig är att vara noga med handhygienen, att inte äta rå oskalad frukt och grönsaker som kan ha tvättats i förorenat vatten, dricka enbart flaskvatten samt att undvika antibiotika under resan.

– Det finns ett stort behov av tydligare råd inför resor till högriskområden, säger Susanne Wiklund och menar att exempelvis vaccinationscentraler och Folkhälsomyndigheten bör bli bättre på att ge denna typ av information. Ola Danielsson Läs mer på publications.ki.se

Medicinsk Vetenskap №1–2016

7

Framsteg 2 × veckodag

Sämre att opereras i slutet av veckan Många kan känna sig utmattade i slutet av veckan.

Men om tröttheten drabbar en kirurg finns det risk att det får långvariga konsekvenser, visar ny forskning.

JU NÄRMARE H E LG E N O P E R AT I O N E N S K E R , D E STO HÖGRE ÄR DÖDLIGHETEN

Text: Mårten Göthlin

13 PROCENT HÖGRE DÖDLIGHET

M Å N DAG

T I S DAG

O N S DAG

TO R S DAG

första hand genom ökad förekomst av återfall av matstrupscancer inom fem år.

Enligt Jesper Lagergren kan resultaten eventuellt bero på att kirurger kan bli lite tröttare ju längre veckan går och hans hypotes är att precisionen av kirurgin kan bli lidande. Det skulle också förklara varför sambandet är tydligast för de kirurger som utför ett större antal av dessa operationer, som studien även visade.

- Att operera matstrupscancer är ett av de mest omfattande kirurgiska ingrepp man kan göra. I genomsnitt

F R E DAG

LÖ R DAG

S Ö N DAG

tar operationerna 6 och en halv timme i anspråk, och ibland betydligt längre.

Det ställer höga krav på oss kirurger på många sätt, inte minst att vi är alerta under lång tid, säger Jesper Lagergren.

Han påpekar dock att det är för tidigt att ge några kliniska rekommendationer.

- Det behövs fler studier för att bekräfta resultaten och vi behöver få en tydligare bild av orsakerna som ligger bakom. Först då kan vi veta hur vi bäst ska åtgärda detta.

Annals of Surgery, 2015

Stroke och hjärtinfarkt dödligare under helgen Dödligheten för stroke och hjärtinfarkt kan på kort sikt vara högre om du blivit inlagd under helgen jämfört med under veckodagarna, visar resultaten från två tidigare studier. Rickard Ljung, läkare och forskare vid Institutet för miljömedicin, har tidigare sammanställt data för cirka en halv miljon stroke- och hjärtinfarktpatienter mellan 1968-2005 och kunde då se en ökad dödlighet på mellan 10-15 procent en vecka efter insjuknande för de patienter som lagts in på helgen.

- Studierna publicerades redan 2007 men orsaken är inte klarlagd och därför vore en uppföljning av forskningen intressant, menar Rickard Ljung.

8

Medicinsk Vetenskap №1–2016

Foto: Istockphoto. Illustration: Istockphoto.

FORSKNING FRÅN ENGLAND har tidigare visat att överlevnaden 30 dagar efter kirurgiska ingrepp kan påverkas av vilken veckodag som operationen skett.

Jesper Lagergren, professor i kirurgi på Karolinska Institutet, har tillsammans med kollegor sammanställt 1 748 fall av matstrupscancer i Sverige och undersökt effekten av operation på olika veckodagar när det kommer till femårsöverlevnad efter kirurgi. De fann att dödligheten efter fem år var 13 procent högre om patienterna opererats under onsdag till fredag jämfört med måndag till tisdag och att för varje senare dag i veckan ökade dödligheten med 7 procent. Resultaten påminner om de man tidigare sett i England: Ju närmare helgen operationen sker, desto högre är dödligheten. Skillnaden är att man nu visat att veckodagen även påverkar dödligheten på lång sikt efter kirurgi, i

Närkoll på Juno Framsteg

Så förenas de två

Hur?

Text: Mårten Göthlin Illustration: Anders Kjellberg

Var? Vad? För en lyckad befruktning av äggcellen måste spermien smälta samman med äggets cellmembran.

Processen styrs av proteiner både på äggcellens och spermiens yta. Nu har forskare kartlagt den tredimensionella strukturen för ett av de avgörande proteinerna, som döpts efter den romerska fruktbarhetsgudinnan, Juno.

En ficka på Juno har identifierats dit spermieproteinet Izumo1 kan binda. Bindningen mellan dessa proteiner sätter igång sammansmältningen av äggets och spermiens membran.

Utanför cellmembranet omges ägget av skyddande celler och olika proteiner. I cellmembranet sitter proteinet Juno förankrat.

Och? Upptäckten innebär att forskarna i detalj kan förstå en av de grundläggande processerna för vår fortplantningsförmåga. Kunskapen ger nya möjligheter att hitta hormonfria preventivmedel och skulle kunna förklara viss infertilitet.

Källa: Luca Jovine, professor vid institutionen för biovetenskaper och näringslära och centrum för innovativ medicin, Karolinska Institutet.

Medicinsk Vetenskap №1–2016

9

Framsteg I korthet Forskningsnyheter från Karolinska Institutet hämtade från

ki.se

”Från mitt perspektiv är det här ren nonsens” Torkel Klingberg, professor vid institutionen för neurovetenskap, kommenterar påståendet att korsvisa rörelser i sig skulle ha specifika positiva effekter på bland annat inlärning, något som hävdats inom pseudovetenskapen kommunikologi. Källa: SR/Vetenskapsradion

Bullerexponering av gravid ökar risk för hörselskada hos barn Oljud. En ny studie från Institutet för miljömedicin visar att bullerexponering

under graviditeten ger risk för hörselskada hos barnet. Studien omfattar över 1,4 miljoner barn födda i Sverige mellan 1986 och 2008. Uppgifter om moderns yrke, rökvanor, närvaro vid arbetet under graviditet med mera hämtades från flera olika nationella register. Yrkesuppgifter användes för att koda exponeringen för buller i arbetet i tre klasser: lågt buller (< 75 dBA), medelhögt buller 75-84 dBA) och högt buller (>/=85 dBA). Uppgifter om hörselpåverkan hämtades från patientregistret vid Socialstyrelsen.

Totalt förelåg hörselskador som var så uttalade att det föranledde utredning av specialistläkare hos cirka 1 procent av barnen. Bland de mödrar som under graviditeten arbetat heltid i miljöer där bullret översteg 85 dBA var risken för hörselskada hos barnen ökad med omkring 80 procent i jämförelse med de mödrar som arbetat i lågexponerade miljöer.

– Arbetsmiljöverkets rekommendation är att gravida inte skall exponeras för buller över 80 dBA, men denna rekommendation följs tyvärr inte alltid idag. Vår studie visar att det är angeläget att denna rekommendation verkligen följs av arbetsgivarna. Även om kvinnorna använder hörselskydd vid höga bullernivåer så skyddar det inte barnets hörsel, säger Jenny Selander, en av forskarna bakom studien. Environmental Health Perspectives december 2015

10

Medicinsk Vetenskap №1–2016

Tidigt tecken. Genom att studera personer i familjer med kända alzheimermutationer, som därmed har en kraftigt ökad risk att insjukna i sjukdomen, har forskare kunnat undersöka förändringar som uppkommer mycket tidigt i utvecklingen av Alzheimers sjukdom.

– Inflammatoriska förändringar i form av ökad mängd astrocytceller tycks vara ett mycket tidigt tecken som kan indikera start av sjukdomen.

Astrocytaktiveringen är som högst ungefär tjugo år före förväntade symtom och därefter minskar den, till skillnad från ansamlingen av så kallade amyloidplack som ökar konstant med tiden fram till symtom, säger forskningsledare Agneta Nordberg, professor vid institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle.

Resultaten visar att sjukdomsprocesserna startar många år innan symtomen märks och att det bör vara möjligt att sätta in skyddande behandling tidigt. Brain januari 2016

Foto: Istock Photos. Illustration: Istock photo.

Förändringar i hjärnan tjugo år före alzheimerdebut

Genvarianter försvårar läkemedelsbehandlingar

Illustration: Istockphoto.

Trubbigt. Det verkliga genombrottet för individualiserad läkemedelsbehandling, där bland annat gentester bestämmer val av preparat och lämplig dos för en enskild patient, har dröjt. Nu visar forskare att de genvarianter som För just dig? påverkar varje enskild Ny forskning förklamänniskas läkemedelsrar varför det är svårt respons är så väldigt att individanpassa läkemånga fler än vad man medelsbehandling tidigare trott – och att efter gentester. dagens analysverktyg därmed är för trubbiga.

Forskarna har utgått från redan insamlat material i två stora gensekvensdatabaser.

De har där undersökt gener som reglerar olika läkemeoch koncentrationsförmåga, delsomsättande enzymer vilka har stor betydelse för och funnit över 6000 mutafunktionsnivån och förmåtioner, varav mer än hälften gan till återhämtning för var okända sedan tidigare.

– Det finns ett behov av att dessa patienter. Vår förhoppning är att de nya mekanishela den genetiska variabimer vi pekar på ska bidra till liteten karaktäriseras men utvecklingen av mer riktade de analyserna är fortfarande läkemedel, där även existedyra och behöver utvecklas rande immunmodulerande ytterligare, säger Magnus Ingelman-Sundberg, profes- läkemedel kan vara av intresse, säger Mikael Landén, sor vid institutionen för forskare vid institutionen fysiologi och farmakologi, för medicinsk epidemiologi som lett studien. Trends in Pharmacological Sciences och biostatistik. Molecular december 2015

Psychiatry december 2015

Möjlig förklaring till symtom vid bipolär sjukdom funnen

Kombinationsbehandling kan hindra cytostatikaresistens

Upptäckt. Forskare vid Karolinska Institutet och Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet har identifierat en genetisk variant som är kopplad till psykotiska symtom och kognitiva svårigheter hos personer med bipolär sjukdom. I studien har forskarna hittat en möjlig mekanism för hur genvarianten påverkar nivåerna av specifika proteiner i ryggvätskan och ger kliniska symtom.

– Idag finns inga behandlingar som förbättrar kognitionsproblem med uppmärksamhet, minne

Lovande. Forskare har hittat

resistens mot cytostatika, exempelvis vid behandling av den vanligaste formen av elakartad hjärncancer hos barn, medulloblastom. De lovande resultaten bygger på en kombination av läkemedlet temozolomid och andra befintliga läkemedel som hämmar ett enzym med betydelse för DNA-reparation hos cancerceller.

– I och med att vi testat läkemedel som redan finns tillgängliga gör de nu publicerade resultaten att det är möjligt att relativt snabbt gå vidare med kliniska prövningar, vilket känns extra positivt, säger Malin Wickström, forskare vid institutionen för kvinnors och barns hälsa och en av forskarna bakom

200 ett nytt sätt att förhindra

miljoner människor i låginkomstländer lider av obehandlat ljumskbråck. Ny forskning från bland annat institutionen för klinisk forskning och utbildning, Södersjukhuset, visar nu att steriliserade myggnät kan ersätta dyrare material vid operation av ljumskbråck utan att man behöver kompromissa med patientsäkerhet eller effektivitet i behandlingen.

studien.

Nature Communications november 2015

Ny viktig kunskap om gen som ofta är förändrad i barncancer Hämmande. Tumörformen

neuroblastom står för nära 15 procent av de dödliga cancerfallen hos barn. Under nästan tjugo år har forskare misstänkt att ett område på kromosom 1, som ofta saknas i neuroblastomceller, kan innehålla en viktig tumörhämmande gen.

– Våra data talar starkt för att genen KIF1B- , som är belägen på kromosom 1p36, kan vara en sådan tumörsuppressorgen och viktig vid neuroblastom, säger forskningsledare Susanne Schlisio vid institutionen för mikrobiologi, tumör- och cellbiologi vid Karolinska Institutet och Ludwiginstitutet för cancerforskning i Stockholm.

I den nya studien beskriver forskarna hur det går till när KIF1B- orsakar celldöd och på så sätt hjälper till att förhindra att cancer uppstår.

Förhoppningen är att den nya kunskapen kan få betydelse för utvecklingen av nya behandlingar. Developmental Cell januari 2016 Medicinsk Vetenskap №1–2016

11

Utblick ”Jag reagerade med förtvivlan” Anna Färnert, infektionsläkare och professor i infektions- och tropikmedicin på Karolinska Institutet kommenterar att flera personer som smittats av malaria i Asien eller Afrika inte kunnat botas som vanligt när de kommit under vård. Det är oklart vad återfallen beror på. Källa: Vetenskapsradion

Ovanligt med könssterotypa hjärnor Huller om buller. Det är oklart i vilken utsträckning det finns skillnader mellan mäns och kvinnors hjärnor. En Israelisk forskargrupp gör nu ett nytt inlägg i diskussionen efter att med hjälp av MRIbilder ha studerat strukturen hos cirka 1 400 hjärnor.

De fann att några strukturella särdrag är vanligare hos kvinnor, några är vanligare hos män och några är vanliga hos båda könen. Vänstra delen av Hippocampus, en region som har med minne att göra, är exempelvis ofta större hos män än hos kvinnor. Utifrån denna information kunde forskarna placera olika drag hos hjärnans delar på en skala från ”manligt” till ”kvinnligt”. Det gick 12

Medicinsk Vetenskap №1–2016

dock inte att könsklassificera hela hjärnor. Det var nämligen mycket sällsynt med hjärnor som rakt igenom hade ”kvinnliga” eller ”manliga” drag. Istället är våra hjärnor uppbyggda av en mosaik av ”manliga” och ”kvinnliga” egenskaper som är kombinerade huller om buller. Forskarna avfärdar därför idén om att det skulle finnas manliga och kvinnliga hjärnor. Proceedings of the National Academy of Sciences oktober 2015

Enstaka observation får plats i ny tidskrift Publikation. Skaran av veten-

skapliga tidskrifter har fått tillskott av en udda fågel. Den nya webbtidskriften Matters publicerar enbart enskilda

observationer, till skillnad mot andra tidskrifter som publicerar hela studier, eller som Matters redaktion uttrycker det – ”storys”. Grundaren Lawrence Rajendran, som själv forskar kring Alzheimers sjukdom, menar att vetenskapens kärna är observationer, inte berättelser, och att de etablerade tidskrifternas krav på kompletta berättelser leder till att viktiga observationer aldrig publiceras och i vissa fall till att berättelser konstrueras på ett oärligt sätt. Matters är gratis tillgänglig och satsar på en snabb publiceringsprocess.

Ambitionen är att efterhand kombinera många observationer från olika forskare för att skapa unika bilder av forskningsresultaten. www.sciencematters.io

30

procent av alla svenska småbarnsföräldrar separerar enligt siffror från SCB 2012.

Nu har forskare kartlagt de viktigaste faktorerna bakom och samlat fem tips för hur man ska klara relationen under småbarnsåren: Tydlig kommunikation. Prata öppet, tydligt och med raka ”jagbudskap” Sensualitet i vardagen.

Slösa med kramar, pussar och fysisk beröring Tid tillsammans. Viktigt både som par (ordna avlastning) och som familj Bekräftelse. Ge varandra uppskattning och kärlek Vid problem i relationen.

Vänta inte för länge med att söka hjälp!

Källa: Pressmeddelande från Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet

Foto: Istockphoto

INTE SÅ OLIKA Forskare har upptäckt små könskillnader i hjärnans olika delar men det går inte att utifrån en enskild hjärna avgöra om den tillhör en man eller en kvinna.

Kroppen runt Svampspecial Följ med Medicinsk Vetenskap på promenad i din egen svampskog.

Text: Ola Danielsson

Slumrande kolonier SLEMHINNORNA

De flesta bär på Candida Albicans, en jästsvamp som trivs i kroppens slemhinnor.

Normalt gör den inget väsen av sig, men om immunförsvaret eller den normala bakteriefloran rubbas kan den snabbt växa till och ge besvär i exempelvis munnen eller vaginan. Candidasvampar kan också klamra sig fast på ickebiologiska ytor som implantat.

Artfattiga svampmarker HUDEN

M AG E N

Vi är täckta från topp till tå av Malassezia, ett svampsläkte med ett tiotal kända arter. De äter överhudsfett och ger ifrån sig restprodukter som har kopplats till en rad olika besvär, som psoriasis och mjäll.

Tåliga arter

I den sura miljön i magen klarar sig, så vitt man vet, framförallt Candidasvampar. De får dock utstå hård konkurrens från tarmbakterier och visar framfötterna först vid olika sjukdomar, som magsår.

Din egen svampskog FÖT T E R N A

Mest tillfälliga besökare

Illustration: Istockphoto. Foto: Istockphoto

LU F T VÄG A R N A

I munnen kan en brokig skara svampar hittas, sannolikt ofta på tillfälligt besök via inandningsluften. I lungorna trivs dock Pneumocystis som är unik bland svamparna då den inte överlever utanför sin värd. Är känd för att ge lunginflammation vid nedsatt immunförsvar, till exempel vid aids.

Den varma och fuktiga miljön på fötterna är en riktig svampdjungel.

En amerikansk forskargrupp som finkammade huden på tio försökspersoner hittade i genomsnitt 80 olika svampsläkten enbart på hälen. På andra och tredje plats som kroppens mest svamprika platser kom huden mellan tårna och tånaglarna.

Källor: The emerging world of the fungal microbiome, Human Microbiome juli 2013, Topographic diversity of fungal and bacterial communities in human skin, Nature juni 2013.

Medicinsk Vetenskap №1–2016

13

Framsteg Hallå där ALI MIRAZIMI

är forskare vid institutionen för laboratoriemedicin.

Lågt intresse för zikavirus - tills nu Zikavirusinfektion hos gravida misstänks orsaka mikrocefali, då barnets hjärna inte växer som den ska. Ali Mirazimi forskar på hur olika virus gör oss sjuka.

Text: Karin Söderlund Leifler Foto: Ulf Sirborn

Vad vet man egentligen om kopplingen till mikrocefali?

– Forskarna tror att det finns ett samband. Den tydligaste kopplingen är att i några fall har man hittat zikavirus i fostervattnet och de barnen har mikrocefali. Ett annat argument är att det nu är många fler fall av mikrocefali i sydamerikanska länder än det brukar vara och att det skulle höra ihop med ökat antal zikafall. Så det är både direkta och indirekta kopplingar, men det behövs fler studier innan vi kan veta med säkerhet.

Varför dyker viruset upp nu i stor skala?

– Zikavirus är från början ett afrikanskt virus som först hittades hos apor.

Därefter har man sett fall i Sydostasien.

Viruset som har spridit sig till Sydamerika är närmast besläktat med de asiatiska virusstammarna. Viruset sprids med myggor, men än så länge vet vi inte säkert hur det har spridit sig till amerikanska kontinenten. Förmodligen bidrar den tropiska miljön och befolkningstätheten till att viruset kunnat sprida sig fort när det fått fäste.

Det har förekommit ett fall av zikavirus i Sverige i somras. Vet vården hur infektionen ska hanteras om det blir fler fall?

– Behandlingsmöjligheterna är ganska 14

Medicinsk Vetenskap №1–2016

små när det gäller zikainfektion. Det finns inget vaccin och inga läkemedel.

Den svenska sjukvården är bra. WHO, Folkhälsomyndigheten och andra ansvariga myndigheter följer utvecklingen noggrant.

Borde det finnas mer forskning om zikavirus i Sverige?

– Det finns många virussjukdomar och Sverige är för litet för att täcka in forskning på alla. Zikaviruset är ett typexempel på en infektion som ger väldigt milda symtom och intresset har varit litet. Dock finns redan nu bra diagnostik för zikavirus och utveckling för att förbättra det är på gång. Nu när det upptäckts en eventuell koppling till fosterskador kommer det att forskas på detta runt om i världen.

Vad handlar din egen forskning om?

– Jag forskar på insektsburna virussjukdomar, framför allt hemorragiska febersjukdomar. Det är just interaktionen mellan viruspartiklarna, människa och insekter som jag tycker är väldigt intressant. I min forskning försöker jag förstå hur viruset interagerar med värddjuret och varför sjukdomsbilden ser ut som den gör vid blödarfeber.

Finns det någon infektionssjukdom som du själv är rädd för?

– Några av de virus som jag har jobbat mycket med, som ebola och krim-kongo blödarfebervirus, orsakar svåra sjukdomar. Det finns varken vaccin eller botemedel mot dem, så det kan vara lite läskigt. Men det finns ingen risk att smittas av dem i Sverige.

ANNONS

Vi är dina IT-kirurger inom eHälsa Våra medarbetare brinner för att stödja hälso- och sjukvårdens moderna verksamhetsutveckling med hjälp av IT. Vi har specialiserat oss på att genomföra projekt anpassade till hälso- och sjukvårdens behov. Vi inspirerar till nya idéer, effektiva arbetssätt och säkerställer att önskad förändring realiseras. Det hjälper våra kunder att skapa bestående förbättringar.

Tillämpning av IT och eHälsa ökar effektiviteten och förstärker innovationskraften inom hela hälso- och sjukvårdssektorn. Samtidigt innebär det en förbättrad livskvalité för oss alla.

Våra goda kunskaper om vårdverksamheten och spetskompetens inom IT och eHälsa, hjälper våra kunder att skapa och införa nödvändigt IT-stöd.

Innovation ”inside the box” Innovation handlar inte endast om att tänka ”outside the box” utan också om att tänka ”inside the box”.

Under många år har tusentals innovationer förvandlats till produkter och tjänster som används inom hälso- och

sjukvården. Men innovation handlar även om att förstå dessa produkter och tjänster för att utnyttja deras fulla potential. Först då skapar vi nytta – här och nu.

Vårdens IT-kirurger Meditude AB kan bäst beskrivas som vårdens ”IT-kirurger”. Vi är ett konsultföretag med spetskompetens inom ledningsfrågor samt verksamhets- och systemutveckling inom hälsooch sjukvården.

Meditude fokuserar erbjudandet till hälso- och sjukvården genom områdena strategi och management samt IT och eHälsa.

Innovation genomsyrar hela Meditudes organisation i öppen samverkan med kunder, leverantörer och samarbetspartners.

Det primära syftet med innovationsarbetet är att skapa mervärde för våra kunder.

Ledorden som bäst beskriver vårt arbetssätt är precision, resultat och innovation.

• Bestående förbättringar kommer genom lyhördhet, djup förståelse och precision.

• Vi lyckas när kunden kan förvalta vårt gemensamma

Qemajl Imeri, grundaren av Meditude.

resultat.

• Vi skapar mervärde för våra kunder genom nytänkande och innovation.

Experter inom eHälsa Företagets grundare Qemajl Imeri har tretton års erfarenhet av arbete inom hälso- och sjukvården och ett brett kontaktnät inom branschen. Hans uppdrag sträcker sig från systemutvecklare till ledande roller inom arkitektur, strategi, enterprise arkitektur, projektledning och management.

De senaste fyra åren har Qemajl Imeri varit huvudprojektledare och arkitekt för ett omfattande uppdrag kring strukturerad vårddata (SVD) inom

Stockholms läns landsting.

I projektet identifierades metoder för att underlätta informationsöverföring av kliniska data till kvalitetsregister, bland annat genom att strukturera vårddokumentationen för våra folksjukdomar artrit, hjärtsvikt, diabetes och bröstcancer. Genom ökad struktur skapar vi bättre förutsättningar för bättre verksamhetsuppföljning och forskning.

Här är några av verksamheterna vi hjälpt: • Psykiatri, Stockholms läns sjukvårdsområde • Hjärtkliniken, Danderyds sjukhus • Neurologen, Karolinska Universitetssjukhuset • ASIH, Geriatrik och Primärvård, Stockholms läns sjukvårdsområde

Växer snabbt inom eHälsa Meditude växer och vi söker ständigt efter nya eldsjälar som brinner för att stödja hälso- och sjukvårdens arbete med modern verksamhetsoch systemutveckling.

Du som har mer än fem års dokumenterad erfarenhet av eHälsa och/eller utbildning inom medicinsk informatik, datateknik, industriell ekonomi får gärna kontakta oss.

Skicka ditt CV till rekrytering@meditude.se

Besök gärna vår hemsida www.meditude.se eller kontakta oss på info@meditude.se för att få veta mer.

Vill du annonsera i Medicinsk Vetenskap?

Som annonsör i Medicinsk Vetenskap når du en stor läsekrets som är intresserad av medicin, forskning och hälsa. Upplagan är 25 500 och bland våra läsare finns förutom allmänt nyfikna personer exempelvis patienter, forskare, vårdverksamma, media, forskningsfinansiärer och lärare.

Kontakta: Jan Nilsson jan.medicinskvetenskap@telia.com

Tre forskare om svåra testresultat

Snabba svar ERIK IWARSSON Titel: Docent i medicinsk genetik vid institutionen för molekylär medicin och kirurgi och överläkare i klinisk genetik.

Forskar om: Genetik och fosterdiagnostik.

16

Medicinsk Vetenskap №1–2016

Tack vare mångårig forskning kan man idag få svar på direkt livsavgörande frågor snabbt och enkelt. Men hur tas resultaten emot? Möt tre forskare som vet hur ett testresultat kan ställa livet på ända.

Text: Ann-Cathrine Johnsson Foto: Mattias Ahlm

”Beslutet handlar om liv och död” ”Ända sedan tidigt 1970-tal har det varit möjligt att upptäcka kromosomfel hos foster, men på senare år har metoderna blivit enklare. Nu går det att med ett blodprov upptäcka vissa kromosomavvikelser. Detta så kallade NIPTtest kommer till en början endast att erbjudas gravida kvinnor där man konstaterat förhöjd risk för kromosomavvikelse hos fostret.

Anledningen är att testet i nuläget är dyrt. Men det kommer på sikt nya billigare tester, som sannolikt resulterar i att fler kvinnor kommer erbjudas ett sådant prov.

Vinsten med ett test som det här handlar om att minska antalet fostervattenprov och moderkaksprov som är kopplade till en förhöjd missfallsrisk. Vår oro är dock att fler kvinnor kommer att ta provet mer oreflekterat om det blir mer lättillgängligt, utan att ha funderat över hur de skulle ställa sig till ett besked som visar att fostret har en kromosomavvikelse eller hur det är att ha ett barn med kromosomavvikelse. Det är därför viktigt att gravida får så bra information som möjligt och därigenom kan fatta ett välgrundat beslut som passar just dem.

Att ta den typen av beslut är svårt, det handlar ju om liv och död. Den som ger beskedet behöver vara professionell och inte utgå ifrån att kvinnan vill avbryta graviditeten. Det är viktigt att vården har en öppen roll och utgår ifrån att man kan ha olika inställningar. Vi har därför gjort en utbildningsinsats i bland annat Stockholm där vi utbildat barnmorskor och läkare inom mödravården i genetisk vägledning, genetik och fosterdiagnostik så att de kan ge så bra råd som möjligt.”

Medicinsk Vetenskap №1–2016

17

Tre forskare om svåra testresultat

”Beskedet är ofta en lättnad” ANNA WEDELL Titel: Professor i medicinsk genetik vid institutionen för molekylär medicin och kirurgi och överläkare vid centrum för medfödda metabola sjukdomar.

Forskar om: Medfödda hormon- och ämnesomsättningssjukdomar.

18

Medicinsk Vetenskap №1–2016

”Att få beskedet att ens nyfödda barn har en kronisk sjukdom är så klart omvälvande. När det gäller barn som redan är svårt sjuka och föräldrarna är desperata att få en diagnos är det alltid en lättnad att få veta, men det medför samtidigt många frågor och kan ibland leda till en krisreaktion hos familjen. Då är det vårt ansvar att finnas till hands och ta ett helhetsgrepp om familjen. Att kunna ge råd om behandling och hur föräldrar ska sköta sina barn är det allra bästa sättet att hjälpa dessa familjer. Många av de här barnen kan bli akut sjuka av en infektion och i värsta fall dö, men med rätt kunskap kan man förhindra detta.

Den starkaste upplevelsen jag själv haft på det här området var när vi hittade en helt ny sjukdom hos en flicka som hade hunnit bli nästan sex år gammal och var svårt hjärnskadad. Med hjälp av nya genetiska metoder hittade vi en avvikande molekylär mekanism som gjorde att vi förstod varför hon var sjuk. Vi kunde också teoretiskt förutsäga att en specialkost med begränsad mängd kolhydrater skulle kunna förändra biokemin i hennes hjärna.

Sedan dess har hon börjat utvecklas fantastiskt.

Att träffa den familjen är enormt positivt, hela deras livssituation är förändrad.

Alla runt patienten är förbluffade eftersom det inte funnits någon behandling för den här typen av hjärnskador tidigare och det har dessutom öppnat ett forskningsspår som gör att vi hoppas kunna hjälpa många fler baserat på den här upptäckten. Det är bara en patient, men det visar hur långt man kan komma om man lyckas förstå mekanismerna bakom symtomen. Så det är verkligen ett inspirationsfall för oss som jobbar med det här.”

”Mitt råd är att fundera noga innan testet” ”Med hjälp av PSA-test har åtskilliga fall av prostatacancer identifierats under de senaste 30 årens screening. Många liv har räddats, men testet är omdebatterat eftersom många män har fått biverkningar som impotens och inkontinens av behandlingen i onödan. Det är därför en balansgång och etisk utmaning att informera patienten på ett så bra sätt som möjligt om de potentiella konsekvenserna av testet. Fördelen är att man kan HENRIK hitta en cancer tidigt och behandla GRÖNBERG den, nackdelen är att vi riskerar att Titel: Överläkare och hitta tumörer som egentligen inte professor vid institutionen för epidemiologi och behöver behandlas. biostatistik.

Personlighet och tidigare erfaForskar om: Diagnostik renheter påverkar mäns benägenav prostatacancer. het att vilja ta testet. En del män har kanske en nära släkting eller vän som dött i prostatacancer, då vill man testa sig för att slippa gå igenom samma sak.

Andra män vill absolut inte testa sig. Sedan finns det också en grupp män som tar testet utan att ha tänkt igenom eventuella konsekvenser, och de kan få problem senare om det visar ett förhöjt värde.

Jag brukar råda patienterna att fundera på om man ska ta testet eller inte i någon vecka eller två efter att man fått erbjudandet. Jag försöker också tänka på att ge så neutral information som möjligt för att inte min egen åsikt ska påverka patientens beslut.

Ett av mina forskningsområden är att identifiera nya markörer för prostatacancer och vi har nu tagit fram ett nytt test, det så kallade STHLM3-testet, för att upptäcka farlig prostatacancer i ett så tidigt stadie som möjligt. Med det nya testet kan man delvis komma förbi de etiska dilemman som följer med ett mindre träffsäkert test eftersom beskeden ska bli mer precisa.”

Medicinsk Vetenskap №1–2016

19

Tidslinjen Rökning

Fakta om rökning: Drygt 1 miljard människor röker. Rökning orsakar ungefär 6 miljoner dödsfall per år, enligt WHO. Passiv rökning beräknas orsaka 600 000 förtida dödsfall per år. Rökstopp får snabbt positiv effekt, till exempel kan patienter som slutar röka fyra veckor före operation halvera sin risk att drabbas av komplikationer.

Från helig växt till hälsobov Under hundratals år har människan rökt tobak utan att ha en aning om dess effekter. Genom forskning vet vi nu att rökning skadar mycket mer än bara lungorna.

1500-talet Helig växt Den vildväxande tobaken har använts i religiösa ceremonier på den amerikanska kontinenten i 2 000 år. De första upptäcktsresande för tobaken till Europa. Växten benämns som ”helig” och anses ha hälsofrämjande egenskaper.

Text: Karin Söderlund Leifler

1500

1600-talet Första förbuden Cigaretter liknande dagens kan ha uppfunnits på 1600-talet. Sultan Murad IV förbjuder rökning, som han anser bidrar till dekadens och korruption, i det Ottomanska riket.

Rökning straffas med döden.

Hans efterträdare ändrar förbudet till skatt på tobak.

1860-talet Cigaretternas genombrott De första kommersiella cigaretterna gjordes på en gård i North Carolina och såldes till soldater i det amerikanska inbördeskriget. Snart såg den första cigarettmaskinen dagens ljus och cigaretterna fick sitt stora genombrott.

1700

1790-talet Rökning farligt? Cigarettrökning är populärt i högre samhällsklasser.

Men flera läkare börjar rapportera om hälsofaror med tobak, exempelvis tumörer på läpparna hos piprökare.

20

Medicinsk Vetenskap №1–2016

1800

1950

1957 Skadar fostret Forskare märker att födelsevikten hos barn till mammor som röker under graviditeten är lägre. Under kommande årtionden upptäcks även samband mellan rökning och dödföddhet, för tidig födsel, plötslig spädbarnsdöd och astma.

1950-talet Rökning under luppen Flera stora studier visar att rökare löper mycket större risk att få lungcancer än icke-rökare.

Cigarettkonsumtionen fortsätter trots det att öka under flera årtionden.

Foto: Istockphoto. Illustration: Istockphoto, Wikipedia.

1600

1980-talet Hjärtat påverkas Forskare upptäcker att rökare löper ökad risk för hjärt-kärlsjukdom och stroke. Senare kopplas rökning även till demenssjukdom, benskörhet och cancer i organ som inte kommer i direkt kontakt med cigarettröken.

1964 Lungcancer Den första rapporten från General Surgeon, myndigheten för hälso- och sjukvård i USA, blir en vändpunkt för uppmärksamheten kring orsakssambandet mellan rökning och lungcancer.

1980

2000 Rosaria Galanti 1988 Nikotin ger beroende En rapport från General Surgeon slår fast att nikotinet i tobak är beroendeframkallande. Forskning som visar hur nikotinet verkar i hjärnan banar väg för de första läkemedlen mot abstinensbesvär.

1960

Framtidens utmaningar Beroendets biologi Forskare vill ta reda på mer om mekanismerna bakom beroendet, även de som inte styrs av nikotinet. En annan relaterad och viktig fråga är varför personer med psykiska sjukdomar har större risk att bli storrökare.

Foto: Istockphoto, Ulf Sirborn (Galanti).

Samspel med gener Det behövs mer kunskap om hur rökning, gener och immunsystemet interagerar i sjukdomar som ledgångsreumatism, multipel skleros och kanske även metabolt syndrom.

Social segregering Rökning är kopplat till sociala skillnader, som utbildning, inkomst och arbetslöshet.

En viktig folkhälsofråga är vilket som är bästa sättet att stötta rökavvänjning i de mest utsatta grupperna.

2004 Samspel med gener Forskning vid Karolinska Institutet visar att personer med särskilda riskgener löper 15 gånger så hög risk att få ledgångsreumatism om de är rökare. Rökning har också visat sig påverka risken att få multipel skleros och hur svår sjukdomen blir.

2015

Källor: www.who.int, “How Tobacco Smoke Causes Disease: The Biology and Behavioral Basis for Smoking-Attributable Disease: A Report of the Surgeon General”, “The history of the discovery of the cigarette–lung cancer link: evidentiary traditions, corporate denial, global toll”, R Proctor, Tobacco Control 2012;21:87–91.

IDAG

Vem blir rökare?

Tobaksvanor grundas oftast under tonåren. Rosaria Galanti, adjungerad professor vid institutionen för folkhälsovetenskap, är intresserad av vilka beteenden och psykosociala mekanismer som ligger bakom upptrappning av rökning och beroende.

– Till skillnad från den allmänna uppfattningen vet vi nu att beroende kan uppstå mycket tidigare än vid daglig rökning, redan hos dem som röker någon gång i veckan, till exempel feströkare. Det har öppnat upp ett stort forskningsområde om hur nikotin och kanske andra substanser i tobak påverkar den delikata balansen mellan signalsubstanser i den unga hjärnan, säger Rosaria Galanti.

Miljöfaktorer spelar en stor roll, men det finns även individuella faktorer, som benägenhet att ta risker, som samvarierar med rökning. De biologiska mekanismerna bakom beroende, det vill säga varför en del individer är mer känsliga för nikotinets effekter, är ett stort forskningsområde idag.

Rosaria Galanti har också studerat vilka sätt som fungerar bäst för dem som försöker sluta röka.

– Både beteenderelaterad rådgivning, nikotinersättningsmedel och numera också läkemedel som gör hjärncellerna mindre ”mottagliga” för nikotinet och samtidigt stillar abstinensen är effektiva. Det finns även bevis för att samhällsbaserade insatser som rökförbud på offentliga platser har varit en hjälp på traven för de som velat sluta. Det har inte bara minskat den passiva exponeringen utan även lett till att färre röker.

Medicinsk Vetenskap №1–2016

21

Perspektiv Genmodifiering

Vilka genetiska förändringar bör vara tillåtna? Frågan aktualiseras av de senaste årens snabba utveckling inom genteknik.

Det nya genverktyget CRISPR kan leda till bättre behandlingar mot svåra sjukdomar i framtiden – men väcker också debatt.

Text: Anders Nilsson Illustration: Curtis Parker/The Ispot

S

EDAN 1970 TALET HAR det varit möjligt att ändra i den genetiska koden.

Forskare har lärt sig att klippa och klistra i DNA i bakterier, växter, djur och även människoceller.

Men nu pågår en revolution på området. Ett nytt kraftfullt genverktyg, CRISPR-Cas9, ofta förkortat till bara CRISPR, har under de senaste tre åren blivit ett av livsvetenskapernas hetaste

22

Medicinsk Vetenskap №1–2016

fält. Forskare över hela världen tävlar med varandra om att bli först med att använda det nya verktyget för olika ändamål inom medicin, men också för annat, som utveckling av nya grödor.

I jämförelse med tidigare tekniker för genmodifiering är CRISPR billigare, snabbare, mer lättillgängligt och enklare att använda. Upptäckten som blev startskottet publicerades 2012 och redan året därpå förklarade tidskriften Science att det rådde CRISPR-craze,

DET ÄR SNART tre år sedan hon började förbereda för att använda CRISPR och två år sedan försöken kom igång.

– I början gick det inte bra. Den typ av celler som jag helst ville använda trivs inte som enstaka celler, vilket behövs här. Nu har jag fört in CRISPR i andra cellinjer som är lättare att hantera, samtidigt som jag fortsätter att försöka få det första experimentet att fungera.

Under den tid hon arbetat med CRISPR har hon sett hur snabbt intresset för tekniken ökat – först inom forskarsamhället, sedan även utanför.

– För tre år sedan fick du i stort sett bara träffar i vetenskapliga artiklar när du sökte på termen. Idag får du en väldig massa träffar. Det skrivs mycket även i vanliga medier.

Fördelar med CRISPR är att det är lätt att hantera för alla med biokemisk eller molekylärbiologisk utbildning, och att det inte heller kräver någon specialutrustning, förklarar hon.

– Preparaten köper du på nätet för trettio dollar. Det enda svåra som jag kämpar med är att få det att fungera i de speciella celler vi valt.

Vad tror hon om nyttan av CRISPR på lång sikt?

– Vid sidan av forskningen är jag

Foto:Ulf Sirbom.

Ny genteknik väcker etiska frågor

alltså CRISPR-yra, i vetenskapsvärlden.

Temperaturen har inte svalnat sedan dess. I december 2015 blev tekniken utsedd till årets genombrott av vetenskapstidskriften Science. Men den snabba utvecklingen väcker också oro: Vilka gränser bör vi ha för genteknik, och finns det risk att de i hastigheten åsidosätts?

Giulia Gaudenzi är doktorand på institutionen för neurovetenskap på Karolinska Institutet och forskar om hjärnans utveckling – framför allt cerebrala cortex, hjärnbarken. Hon försöker förstå grundläggande mekanismer i hjärnans utveckling från ett fåtal stamceller till en struktur med miljarder celler av ett tusental olika sorter.

– Ett vanligt sätt att forska om sådana här frågor är att blockera effekten av en gen i celler och se vad skillnaden blir.

Det har man kunnat göra länge, men med CRISPR kan jag göra det bättre.

Det blir ett renare system att studera, säger Giulia Gaudenzi.

”Embryonala stamceller och att ändra i genomet är var för sig etiskt dikuterade forskningsområden - och vi slår ihop dem. Det är klart att vi är medvetna om att det är laddat. Men vi känner också stort stöd från patienter.”

Foto:Ulf Sirbom.

engagerad i en organisation som arbetar med folkhälsa i Östafrika och jag tänker på vad tekniken kan innebära för låginkomstländer. Med ett billigt och lättillgängligt verktyg som CRISPR ökar möjligheterna för dessa länders forskare att bedriva bra forskning. Och i diskussionen om CRISPR nämns både förbättrade grödor och möjligheten att bekämpa malaria. Det vore ju fantastiskt om CRISPR kan rädda människor från att dö av hunger och tropiska sjukdomar.

PÅ EN ANNAN DEL av Karolinska Institutet, institutionen för klinisk vetenskap, intervention och teknik, enheten för obstetrik/gynekologi, håller Fredrik Lanner och hans forskargrupp just på att börja använda CRISPR. Deras forskning handlar om det mänskliga embryots utveckling under de första dagarna. I det stadiet kallas embryot blastocyst och är en mikroskopisk cellklump. Syftet med forskningen är grundvetenskapligt: att förstå mer om vad som reglerar embryots utveckling. Fredrik Lanner hoppas att denna kunskap ska bidra till bättre infertilitetsbehandlingar i framtiden.

– Femton procent av alla par som vill skaffa barn har någon form av problem med infertilitet. Ju mer vi vet om normal embryoutveckling, desto bättre kan vi förstå orsaken till olika infertilitetsproblem, säger han.

Fredrik Lanner planerar att använda CRISPR på samma sätt som Giulia Gaudenzi och många andra forskare: för att slå ut funktionen av en gen och se vad skillnaden blir. Men att forskningen i hans fall rör mänskliga embryon gör situationen speciell.

– Embryonala stamceller och att ändra i genomet är var för sig etiskt diskuterade forskningsområden – och vi slår ihop dem. Det är klart att vi är medvetna om att det är laddat. Men vi känner också ett väldigt stort stöd från patienterna som donerar till oss.

Närmare 80 procent av tillfrågade pa-

tienter som genomgått IVF-behandling väljer att donera överblivna embryon, som ändå ska förstöras, till forskningen.

En fördel med att bedriva embryorelaterad forskning i Sverige är att lagstiftningen är rak och tydlig, menar Fredrik Lanner.

– I Sverige får man, efter strikt etisk prövning, forska på mänskliga embryon fram till dag 14, sedan måste de förstöras. Vi forskar fram till dag sju, innan embryot normalt skulle fästa i livmoderväggen. Då är det inte större än ett sandkorn och består av cirka 200 celler.

I april 2015 blev en kinesisk forskargrupp först i världen med att rapportera CRISPR-modifierade mänskliga embryon. Försöken gjordes på defekta IVF-embryon som inte hade kunnat utvecklas till barn, men blev ändå mycket omdiskuterade.

– Deras studie ledde till mycket debatt, och röster som ville ha ett generellt förbud för all CRISPR-forskning på humana embryon, säger Fredrik Lanner. Det är bra att frågan diskuteras,

Bakgrund Stort intresse i forskarvärlden Antal vetenskapliga artiklar där CRISPR nämns.

Källa: Pubmed

126 2012

1 266

602

281

2013

207 2014

2015

jan 2016

I augusti 2012 publicerade forskarna Emmanuelle Charpentier, Umeå universitet, och Jennifer Doudna, University of California, tanken att CRISPR-Cas9-komplexet skulle kunna användas för genteknik.

Sedan dess har utvecklingen gått mycket fort. Charpentiers och Doudnas idé visade sig genomförbar, CRISPR-Cas9 har anpassats för att fungera i allt fler organismer – så småningom även människa.

men ett förbud vore mycket olyckligt.

Argumenten för ett generellt förbud är att hindra möjligheten att göra mänskliga genetiska förändringar som går i arv till kommande generationer.

Sådana ingrepp är redan förbjudna i Sverige och många andra länder, men inte i alla.

Själv tror Fredrik Lanner att CRISPRutvecklingen ändå inte kommer att gå åt det hållet. Det rimligaste skälet för att våga sig på att genetiskt förändra sitt barn vore för att förhindra att barnet får en genetisk sjukdom som man själv har. För det ändamålet finns redan idag en mycket enklare och säkrare metod: PGD, preimplantatorisk genetisk diagnostik. PGD innebär att IVF-embryon testas före implantering, så att embryon som fått sjukdomsanlaget kan undvikas.

– Det är alltså tekniskt möjligt idag att välja embryo utifrån valfri egenskap som vi känner till genetiken för, påpekar Fredrik Lanner. Ändå används PGD bara för att undvika allvarlig sjukdom, inte för att välja kön eller ögonfärg eller något annat. Samhället har satt upp regler för verksamheten och de fungerar.

Jag tror att samhället kommer att kunna hantera frågan om hur CRISPR bör användas lika bra.

CRISPR FÖRUTSPÅS BLI betydelsefull inom en lång rad områden: Regenerativ medicin och för utvecklingen av genterapier för genetiska sjukdomar, men även för medicinska behandlingar inom andra områden, som infektionssjukdomar och cancer. Till detta kommer alla användningsområden utanför biomedicinen: Framtagning av grödor som ger större skördar och är tåligare mot torka och skadeangrepp, modifierade mikroorganismer för allt från bioenergi till sanering av utsläpp, genmodifierade myggor som slutar sprida sjukdomar. Förhoppningarna som knyts till det nya genverktyget är helt enkelt enorma. ”Bara fantasin sätter gränserna” som en forskare uttrycker det i P1:s Vetenskapsradion.

Men det är inte ovanligt att nya vetenskapliga innovationer lockar till överdrivna förhoppningar som så småningom kommer på skam. Att CRISPR bör räknas som en av den gentekniska historiens viktigaste händelser står nog redan klart, men exakt hur revolutionerande tekniken blir går inte att säga än.

– Det är svårt att förutse vilka problem som kan uppstå när en ny lovande Medicinsk Vetenskap №1–2016

23

Perspektiv Genmodifiering Forskare har modifierat CRISPR-Cas9 så att det numera inte bara kan klippa sönder, utan även fungerar som en sök-ochersätt-funktion, som både kan ta bort och lägga till DNA.

Fakta: Så funkar gensaxen CRISPR, som står för clustered regularly-interspaced short palindromic repeats, är en typ av DNA-sekvenser (ljusgrön spiral)som är naturligt förekommande i bakteriers immunförsvar.

Tillsammans med små bitar av RNA (blå spiral) och proteinet Cas9 (mörkgrönt) bildar CRISPR ett komplex som söker upp och oskadliggör virus-DNA i bakterien. Cas9 klipper sönder det skadliga DNA:t.

teknologi dyker upp, säger Fredrik Lanner. Små detaljer som komplicerar saker. Vi har redan märkt att det inte är riktigt så enkelt att göra nya musmodeller med CRISPR som det först verkade.

Det mest uppmärksammade problemet med CRISPR är risken för så kallade off target-effekter, det vill säga att den lilla gensaxen förväxlar två snarlika platser på DNA så att genförändringen hamnar på helt fel ställe. Därför är det troligt att behandlingar med CRISPR i största möjliga mån kommer att ske i cellodlingar där resultatet kan kontrolleras innan cellerna återförs till patienten.

MEN OM CRISPR ändå lever upp till de skyhöga förväntningarna – hur ska mänskligheten i så fall hantera ett så kraftfullt genetiskt verktyg? Åsikterna går isär. I ena ändan av skalan: de som menar att CRISPR är så farligt att det över huvud taget inte bör tillåtas. I andra ändan: den transhumanistiska filosofin, som ser vetenskapens land-

vinningar som lämpliga redskap för att omdana Homo sapiens till något bättre och ädlare – från människor till postmänniskor. Rörelsen har till och med en beteckning på sina meningsmotståndare: biofundamentalister.

Niklas Juth, som forskar i medicinsk etik vid centrum för hälso- och sjukvårdsetik, Karolinska Institutet, tycker att det finns skäl att kritisera argumentationen från båda dessa grupper.

– Vissa argument återkommer gång på gång när det gäller nya medicinska teknologier. Onaturlighets- eller leka Gud-argumentet är ett sådant – att vi människor skulle överträda de gränser som naturen eller Gud givit oss. Likaså sluttande plan-argumentet: att om vi tar det här steget nu så slår vi in på en väg som obevekligen leder till dystopin.

Tidigare har såväl konstgjord befruktning som antibiotika kritiserats med onaturlighetsargumentet, konstaterar

”Mot risken med att använda CRISPR får man ställa konsekvensen av att inte använda metoden: Att vi avstår från att eliminera sjukdom och lidande .”

24

Medicinsk Vetenskap №1–2016

Juth. Och aktiv dödshjälp uppfattades för trettio år sedan som ett sluttande plan mot en mördarstat.

– Jag ger inte mycket för de typerna av argument. Skrapar du på onaturlighetsargumentet så står det mest för personlig motvilja.

Men att ge människor full frihet att CRISPR-redigera sina gener och bli postmänniskor – det har Niklas Juth också invändningar mot.

– Om det skulle vara möjligt att förbättra hela mänskligheten, till exempel öka vår känsla för rättvisa, så har jag svårt att se vad som skulle vara dåligt med det. Så långt är jag beredd att hålla med transhumanisterna. Men om ett kraftfullt genetiskt verktyg skulle släppas fritt på en marknad så är risken att den ekonomiska överklassen på sikt även skulle bli en genetisk överklass.

Kanske kognitivt helt överlägsen oss andra. De skulle kunna göra oss till slavar!

Själv placerar sig Niklas Juth någonstans i åsiktsskalans mindre spektakulära mitt, där CRISPR-användning är tillåten, men noga reglerad.

– Mot risken med att använda CRISPR får man ställa konsekvensen av att inte använda metoden: Att vi avstår från att eliminera sjukdom och lidande, summerar han.

Foto:Science Photo, Stefan Zimmerman

Det är RNA-biten som styr var i DNA som komplexet ska klippa.

Genom att framställa och infoga annat RNA, kan CRISPR-Cas9 styras att redigera var som helst i genomet.

ta ö re g s

ER

NS

LÄKARE

U TA

n vä

f

ANNONS

N GRÄ

Nyfiken på Ledarskap

Egenkär, bestraffande och ilsken.

Det finns en myt om hur en riktigt ruggig chef är. Men är dessa chefer egentligen så vanliga – eller är det andra slags chefer som står för det mesta lidandet inom dagens arbetsliv? Och kan man trimma chefen för att förbättra de anställdas hälsa?

Text: Annika Lund

Destruktiv chef kan allvarligt skada din hälsa.

26

Medicinsk Vetenskap №1–2016

Foto: Istock Photos

VARNING:

Medicinsk Vetenskap №1–2016

27

IN CHEF PÅVER KAR din hälsa. Det kan tyckas självklart, eftersom chefen har stor makt över vardagsstress genom att styra lönenivåer, arbetsbelastning och skydd mot kränkande beteenden på arbetsplatser.

Lite tillspetsat kan man säga att chefer har betydelse för folkhälsan.

Trots det är forskningen kring dessa frågor fortfarande i en trevande fas. Det berättar Anna Nyberg, psykolog som disputerade för några år sedan vid Karolinska Institutet med en avhandling om just ledarskapets påverkan på medarbetarnas hälsa. Hon beskriver sitt forskningsområde som relativt ungt, placerat mellan två äldre områden. Det ena är ledarskapsforskning, som av tradition främst har handlat om hur en chef kan påverka produktiviteten i organisationen genom att få medarbetarna att prestera bättre, och inom detta fält har hälsan tidigare inte varit i fokus. Det andra området är arbetsmiljöforskning, som har handlat om medarbetarnas hälsa, men tidigare mindre om ledarskapets betydelse, kanske för att det är svårt att studera.

- Vad chefer gör på sina arbetsplatser och hur de påverkar sina medarbetare kan vara svårt att ta reda på. Forskningen utgår vanligen från vad medarbetarna själva rapporterar om sin chef, och det kan färgas av hur medarbetarna mår i övrigt och en rad andra saker.

Men om många anställda beskriver en chef på samma sätt ger det troligen en riktig bild, säger Anna Nyberg.

Hon presenterade 2009 en uppmärksammad studie som omfattar drygt 3 100 män, anställda på olika företag inom Stockholmsområdet. I början av 1990-talet skattade männen sina che28

Medicinsk Vetenskap №1–2016

fers egenskaper i en enkät. När Anna Nyberg följde upp männen via hälsoregister hos Socialstyrelsen såg hon att fram till år 2003 hade 74 av dem fått allvarlig hjärtsjukdom, som hjärtinfarkt, i vissa fall med dödlig utgång. Det var mindre vanligt hos dem som hade beskrivit sju goda egenskaper hos sin chef, som att chefen var tydlig och stöttande, se faktaruta här intill.

Slutsatsen blev att när vissa chefsförmågor saknas, då ökar risken för hjärtinfarkt, hos männen i denna studie med 40 procent. Resultaten fick stor spridning även internationellt.

- Det var första gången ledarskap kopplades så tydligt till den fysiska hälsan. Jag tror generellt sett att chefer har en mycket stor betydelse för oss.

De är personer som har makt över våra liv genom att de sätter ramarna för vårt arbete, där vi är en stor del av vår tid, säger Anna Nyberg.

Men vad mer vet man om de personer som är duktiga chefer? Vad utmärker chefer som är till exempel tydliga och stöttande, finns det någon gemensam nämnare?

- Egentligen inte, säger Christer Sandahl, psykolog och professor vid institutionen för lärande, informatik, management och etik vid Karolinska Institutet.

Enligt honom finns det troligen individer som är naturliga chefsämnen, personer som föds med goda ledaregenskaper och som formas till ansvarstagande tidigt i en trygg miljö, till exempel genom tidiga förtroendeuppdrag i skolan – men dessa personer blir inte chefer oftare än andra. Det går heller inte att ringa in en tydlig personlighet som är särskilt lämplig för chefsrollen, till exempel kan en introvert chef fungera lika bra som en extrovert.

Men ju mer man har av de egenskaper som kallas för the Big Five, desto bättre.

Hit hör känslomässig stabilitet, vänlighet, öppenhet, målmedvetenhet och extroversion, där alltså extroversion troligen är mindre viktigt. Det krävs dock ingen superpersonlighet för att lyckas som chef.

- Även den som hamnar inom normalzonen för the Big Five kan vara en mycket framgångsrik ledare, säger Christer Sandahl.

Det går däremot att säga vad som är

olämpliga drag hos en chef. En chef ska till exempel inte vara obegåvad och inte ha för många neurotiska drag genom att vara till exempel tvångsmässig eller väldigt misstänksam. Chefen ska heller inte behöva bli bekräftad hela tiden och inte ha stora problem med ångest eller depression. En narcissistisk och manipulativ läggning är också dåliga drag hos en chefsaspirant.

- Ett personlighetstest kan i bästa fall användas för att gallra bort olämpliga chefskandidater, men inte för att hitta de lämpliga. Min erfarenhet är att om man räknar bort de olämpliga, då kan de allra flesta bli hyggliga chefer om de själva verkligen vill och får stöd i sin roll, säger Christer Sandahl.

Frågan är hur man gör en bra chef av en chefskandidat. Om det nu är så enkelt som att sju tydligt beskrivna chefsförmågor ökar hälsan hos medarbetarna – kan man då inte bara lära chefer att bete sig så, och på så sätt uppnå stora effekter på folkhälsan?

Christer Sandahls forskning är delvis inriktad just mot så kallad interventionsforskning, alltså studier av vad som är effekten av olika åtgärder, som till exempel vad som händer med medarbetarna om chefen går specifika ledarskapsprogram. En av de åtgärder som har visat sig ha effekt är så kalllade backstage-grupper. Det är en form av gruppstöd, där åtta till tio chefer får träffas ungefär en gång i månaden under ett års tid. Varje gång får en chef beskriva ett konkret ledarskapsproblem som analyseras på djupet tillsammans med de andra i gruppen. Ur det arbetet växer en djupare förståelse för problemen och förslag på lösningar för cheferna att arbeta vidare med.

- I en studie visade det sig leda till att medarbetarna uppfattar sin chef som bättre, säkrare och mer trygg i sin roll. Det kan göra chefen mer tydlig och stöttande. Däremot går det inte att belägga att det har effekt på medarbetarnas hälsa. Men jag tror själv att det kan ha positiva effekter på hur medarbetarna mår, säger Christer Sandahl.

Frågan är svårstuderad.

Mätbara hälsoeffekter av en ledarskapsintervention beskrevs dock i en uppmärksammad avhandling som lades fram vid institutionen för neurovetenskap på Karolinska Institutet under 2014, gjord

Foto: Niklas Björling, Erik Cronberg.

Nyfiken på Ledarskap

av musikern och ledarskapsutvecklaren Julia Romanowska. Avhandlingen handlar om hur man kan hjälpa chefer att utvecklas genom att ruska om dem rejält med en omtumlande konstnärlig upplevelse. I avhandlingen ingår både chefer som får ta del av hennes eget konstnärliga koncept, kallat Schibbolet, och chefer som får gå igenom ett traditionellt ledarskapsprogram.

Cheferna som fick en konstupplevelse fick vid tolv tillfällen ta del av föreställningar som innehöll brottstycken av text och musik som hade att göra med till exempel ondska och övergrepp, men också civilkurage och värdighet. Sedan fick cheferna reflektera, enskilt och i grupp. Kärnan av upplevelsen var alltså att ta del av andra människors världar och sårbarhet och att konfronteras med vikten av att ta ställning i svåra situationer och våga agera.

Efter konstupplevelserna utövade cheferna ett bättre ledarskap, enligt de skattningar som gjordes vid flera tillfällen av medarbetarna. Dessutom visade medarbetarnas blodprover bättre nivåer av stresshormoner och förbättringar syntes i hälsoenkäter som sammanvägde utmattning, depressiva symtom och sömn. I kontrollgruppen, där cheferna fått traditionell ledarskapsutbildning, uppmättes tvärtom en ökad ohälsa.

”Jag har inget råd till den som har en chef med psykopatiskt beteende mer än att det bästa är att säga upp sig, om man kan” - Det här visar det som jag så tydligt sett under de år jag har arbetat som konsult i ledarskapsfrågor: man kan inte frikoppla ledarskapet från värdegrunden. Ett bra ledarskap vilar på sunda värderingar och en etisk övertygelse, säger Christer Sandahl.

Han menar att om den högsta ledningen tydligt signalerar att det är viktigt hur människor mår, då kan det sippra ned genom organisationen och nå linjechefer, som har en mer direkt påverkan på medarbetarnas hälsa.

Men tyvärr verkar motsatsen vara ganska vanligt. I en norsk studie från 2010 ingick 4 500 personer, slumpvist utvalda i den norska befolkningen. De besvarade en utförlig enkät om sina chefer och av svaren kunde forskarna utläsa chefens ledarskapsförmågor.

Enligt resultatet hade var tredje stu-

Hälsofrämjande ledarskap Foto: Istockphoto. Illustartion: Istockphoto.

Sju chefsförmågor som skyddar medarbetarnas hälsa.

Att vara tydlig med vad som förväntas, ge en kompasskurs.

Att ge mandat och den information som krävs för att utföra arbetsuppgifterna självständigt.

Att inte endast ge order utan lyssna på medarbetare och vilja ta tillvara deras förslag till utveckling av arbetsplatsen.

Att vara rättvis och inte gynna visst beteende eller vissa personer på ett oberäkneligt sätt, utan stå fast vid den kompasskurs som utmålats.

Att ge stöd - uppmuntran när det går bra, vänligt tillrättavisande om det går dåligt.

Att inspirera och visa att arbetet är roligt och meningsfullt.

Att skapa en bra grupp som kan samarbeta.

Källa: Anna Nyberg

diedeltagare varit utsatt för destruktivt ledarskap ”ganska ofta” eller ”väldigt ofta” under det senaste halvåret. Drygt tre procent hade vid minst ett tillfälle varit utsatt för tyranniskt ledarskap, där chefen till exempel förnedrar de anställda eller sprider rykten om dem.

Detta är ett typiskt psykopatiskt beteende, där chefen utnyttjar sin ställning för att nå egna mål.

- De här cheferna kan få utrymme om organisationen är stressad och om ledningen är svag och inte ingriper. Jag har inget råd till den som har en chef med psykopatiskt beteende mer än att det bästa är att säga upp sig, om man kan, säger Christina Björklund, docent vid Institutet för miljömedicin vid Karolinska Institutet.

Chefer med ett psykopatiskt beteende är dock ovanliga om man jämför med chefer som har andra destruktiva beteenden, som troligen är lika hälsovådliga att exponeras för. Enligt den norska undersökningen hade drygt var femte studiedeltagare utsatts för så kallat undvikande ledarskap, under det senaste halvåret. En undvikande chef smiter från ansvar, tar inte tag i besvärliga frågor och skippar svåra beslut.

Det skapar en bra mylla för mobbning och trakasserier, precis som det tyranniska ledarskapet, enligt en annan studie från samma norska forskarlag.

Den faktiska förekomsten av vuxenmobbning är svår att få grepp om, dels för att det upplevs som skamligt av dem som utsätts, dels för att mobbning kan definieras på olika sätt. Men enligt en undersökning från Arbetsmiljöverket år 2010 är åtta procent av alla arbetstagare i Sverige utsatta för mobbning.

Enligt Christina Björklund är det på allmänt stressade och dåligt ledda arbetsplatser som kränkningar lättare får fäste och kan växa till sig: där de anställda har låg kontroll över det egna arbetet, hög sjuknärvaro och chefer som är orättvisa och dåliga på att uppmuntra, där förekommer mobbning i högre grad än på andra arbetsplatser.

- Om man på ett tidigt stadium vill hitta mobbning för att förhindra det, så måste man systematiskt arbeta med arbetsmiljön och ledarskapet. Och det är viktigt – för mobbning har kraftigt negativ påverkan på den utsattes hälsa, även flera år efter att mobbningen har upphört, säger Christina Björklund.

Medicinsk Vetenskap №1–2016

29

På djupet Hjärtstopp

En kamp mot tiden

Så få som en av tio överlever ett hjärtstopp utanför sjukhuset. Men forskarna har ett helt batteri av studier på gång för att försöka optimera alla delar i överlevnadskedjan.

Text: Fredrik Hedlund

30

Medicinsk Vetenskap №1–2016

Chansen att överleva ett hjärtstopp minskar med tio procent för varje minut som går utan hjärtlungräddning.

Medicinsk Vetenskap №1–2016

31

På djupet Hjärtstopp

N MAN FALLER PLÖTSLIGT ihop i ett köpcenter. Han är medvetslös och har slutat andas. Folk omkring tittar nervöst på varandra – vad ska man göra? Vem ska göra det? Inte vet jag, vet du?

Plötsligt kommer en kvinna fram med raska steg. Hon böjer sig först ned över mannen, ber sedan snabbt och ganska bestämt en av de omkringstående att ringa 112 och larma om ett hjärtstopp.

Sedan ber hon en annan ta fram sin mobil och kolla om det finns en hjärtstartare på köpcentret. ”Kolla på hjärtstartarregistret.se”, säger hon och fortsätter; ”Stick sedan och hämta den så snabbt du kan, är du snäll.”

Hon börjar sedan omedelbart att pressa kraftigt mitt på mannens bröstkorg med sina båda armar. Ungefär var 15:e sekund blåser hon två gånger i mannens mun och fortsätter sedan pressa kraftigt på bröstkorgen.

SCENEN OVAN ÄR PÅHITTAD , men skulle kunna vara ett mönsterexempel på hur det ska gå till. Här dök det, som tur var, upp en person som kunde hjärtlungräddning, HLR, och visste exakt vad hon skulle göra. Så är det dock långt ifrån alltid, men även om man känner sig osäker på vad som ska göras är det alltid bättre att rycka in och göra något än att inte göra det.

– Det absolut värsta man kan göra när någon drabbats av hjärtstopp är att inte göra någonting.

Man ska göra tre saker snabbast möjligt.

Larma 112, påbörja HLR och få dit en hjärtstartare. Det är de tre viktigaste åtgärderna, säger Jacob Hollenberg, do-

32

Medicinsk Vetenskap №1–2016

Det tar i snitt 11 minuter innan ambulansen kommer fram.

– I dessa länder har man haft ett stort fokus på de här frågorna. Det har resulterat i att en hög andel personer får hjärtlungräddning och att insatstiderna är ganska korta. Det är de två viktigaste komponenterna, säger han.

För att förbättra överlevnadschanserna i Sverige håller han och hans kollegor vid centrum för hjärtstoppsforskning just nu på med att undersöka ett helt batteri av frågeställningar och idéer, både ute i samhället och på sjukhus.

Längst har de kommit med projekten ute i samhället. De började med att undersöka i vilken utsträckning hjärtlungräddning innan ambulansen anländer faktiskt gör någon nytta. Även om det kan kännas självklart så måste grundförutsättningarna klarläggas innan man kan lägga resurser på att förändra något.

– Man har ju tidigare trott att HLR är viktigt, men det finns inga randomiserade studier på området. Det vi gjorde var att genomföra en större studie av tre decenniers hjärtstopp i Sverige där vi analyserade de patienter som fick HLR och de som inte fick det innan ambulansens ankomst. Vi kunde då se att de som hade fått HLR innan ambulansens ankomst hade mer än fördubblade överlevnadschanser. Det är väldigt mycket, säger Jacob Hollenberg.

STUDIEN OMFATTADE ÖVER 30 000 fall av hjärtstopp mellan 1991 och 2011 och drygt hälften av de drabbade fick hjärtlungräddning innan ambulansen anlände. Dessa hade alltså mer än dubbelt så hög chans att överleva jämfört med de som inte fick det. Men trots det var det bara en av tio som överlevde.

Av de som inte fick hjärtlungräddning innan ambulansen kom överlevde bara

Foto: Jan Lipka. Illustration: Björn Öberg

E

cent och hjärtspecialist vid Södersjukhuset i Stockholm och forskningsledare för centrum för hjärtstoppsforskning vid Karolinska Institutet.

Varje år drabbas cirka 10 000 personer av plötsligt hjärtstopp utanför sjukhus i Sverige, det innebär fler än 25 personer varje dag. Ofta beror det på en hjärtinfarkt som orsakar en rytmrubbning i hjärtat som får det att stanna, men det finns också en mängd andra orsaker. Hjärtstoppet leder till att blodcirkulationen omedelbart upphör och den drabbade faller ihop medvetslös inom sekunder.

Den allra viktigaste faktorn vid ett hjärtstopp är tiden från att det inträffar tills hjärtlungräddningen påbörjas. Man räknar med att för varje minut som går så minskar chansen att överleva med tio procent. Det innebär att efter tio minuter är snittchansen att överleva mycket, mycket liten. Och det är dåliga nyheter.

– I Sverige tar det i medeltal elva minuter innan ambulansen är framme vid en utryckning. Och det är för lång tid, säger Jacob Hollenberg.

Sedan 2000-talets början har han forskat kring hur man kan öka överlevnaden efter hjärtstopp. Vid millennieskiftet var snittöverlevnaden efter hjärtstopp utanför sjukhus i Stockholms län nere på tre procent, i resten av landet var den något högre, nu är den uppe på mellan tio och elva procent. Vad som har hänt under den här tiden är att man har försökt optimera alla delar i det som kallas för överlevnadskedjan.

– Det handlar om tidigt larm, tidig defibrillering, tidig avancerad hjärtlungräddning och förbättrad intensivvård. Alla delarna i kedjan är viktiga, men framförallt är det de allra första delarna som har blivit bättre över tid.

Det är tiden till hjärtlungräddning och till defibrillering och framförallt att andelen patienter som får den behandlingen har ökat, säger han.

Att överlevnaden efter hjärtstopp utanför sjukhus har ökat så mycket under de senaste 15 åren är naturligtvis bra, men inte tillräckligt bra, menar Jacob Hollenberg. I städer som Stavanger i Norge, Amsterdam i Holland och Seattle i USA har forskare, läkare, räddningstjänst och allmänhet visat att det går att få upp överlevnaden efter hjärtstopp utanför sjukhus till mellan 20 och 25 procent.

Dit vill han att också Sverige ska nå.

en av 25. Studien publicerades 2015 i New England Journal of Medicine, en av världens absolut främsta medicinska tidskrifter.

– Vi kunde se att överlevnadsvinsten med HLR var oberoende av vem som drabbades. Det spelade ingen roll om det var man eller kvinna, ung eller gammal, hemma eller ute, vilken orsak det var till hjärtstoppet eller när det inträffade. Konsekvent var det så att HLR givet före ambulansens ankomst var förenat med en ökad överlevnad, säger Jacob Hollenberg.

Därför är ett huvudspår att få till en ökning av andelen som får HLR innan ambulansen anländer. I studien ser de även ett klart samband mellan hur många som har gått HLR-utbildning i samhället under de 30 år de granskade och andelen som får HLR av frivilliga.

Därför menar Jacob Hollenberg att det vore bra om alla svenskar kunde HLR, något som han också har jobbat för.

– Ja, och vi har faktiskt lyckats med att få in det som ett obligatoriskt moment i skolan nu. Skolverket har tagit beslut om att samtliga högstadieelever ska genomgå utbildning i HLR och första hjälpen, säger han.

Ytterligare ett logiskt tillfälle för HLR-utbildning skulle kunna vara vid körkortsutbildningen, som man redan har i till exempel Danmark, men det har man ännu inte lyckats uppnå i Sverige.

”Om man använder en hjärtstartare innan ambulans kommer till platsen så kan man öka chansen att överleva med fem gånger” att de personer som drabbades av hjärtstopp där systemet med sms-livräddare användes fick hjärtlungräddning av frivilliga i 62 procent av fallen medan de personer med hjärtstopp där sms-systemet inte aktiverades endast fick det i 48 procent av fallen. En klar ökning med hjälp av sms-systemet alltså. Än så länge finns systemet dock bara i Stockholm, men det håller på att sprida sig.

– Västra Götalandsregionen kommer att starta under 2016, vet jag. Sedan är det väldigt många landsting som hör av sig till oss och är intresserade och undrar när vi kommer till dem. Men vi är ju en forskargrupp så vi driver bara detta i forskningssyfte, säger Mattias Ringh.

Istället är det upp till varje landsting att själva fatta beslut om att införa systemet.

Kvalifikationerna för att bli en sms-livräddare i Stockholm är att man någon gång har genomgått en HLR-utbildning.

– Vi har medvetet valt att inte

ha en hög tröskel. Det är lätt att man gör detta för svårt. Vi vill inte resa murar så att folk inte törs ingripa, samtidigt vill vi ju gärna att man ska veta vad man gör.

Därför erbjuder vi också kostnadsfria repetitionsutbildningar, säger Mattias Ringh.

Bara någon vecka innan intervjun uppmärksammades en sms-livräddare i media för sin insats att plötsligt lämna en middag för att assistera vid ett hjärtstopp i kvarteret. Genast strömmade det in tusentals intresserade frivilliga som anmälde sig som sms-livräddare.

– Just att folks vilja att ingripa och bidra är så stor är något som har slagit mig i det här projektet, säger Jacob Hollenberg.

Den andra livräddande insatsen vid ett hjärtstopp som allmänheten kan bidra med – vid sidan av hjärtlungräddning – är att använda en hjärtstartare.

– Om man använder en hjärtstartare innan ambulans kommer till platsen så kan man öka chansen att överleva med fem gånger. Vi har tittat på material i Stockholms län och sett att i de fall man använder en hjärtstartare på offentlig plats så överlever sju av tio, säger Mattias Ringh.

UNDER 2000-TALET HAR antalet publika hjärtstartare ökat kraftigt. Nu finns uppskattningsvis cirka 40 000 hjärtstartare på företag, simhallar, idrottsanläggningar, shoppingcenter och

Foto: Ulf Sirborn, Istockphoto

FORSKARNA HAR ISTÄLLET

funderat på hur man ska få HLR-kunniga personer snabbare till ett hjärtstopp nu direkt. Svaret blev projektet SMSlivräddare. Det innebär att frivilliga, som genomgått utbildning i hjärtlungräddning, anmäler sig via appen SMSlivräddare som finns gratis att ladda ned via App Store och Google Play. Vid ett misstänkt hjärtstopp skickar SOS Alarm ut ett sms till alla anmälda personer som befinner sig inom en radie på 500 meter ifrån det misstänkta hjärtstoppet, något som är möjligt tack vare mobiltelefonernas GPS-funktion. Systemet har granskats i en studie som också publicerades i New England Journal of Medicine 2015 där effekten av sms-livräddare i Stockholm undersöktes mellan april 2012 och december 2013. Mattias Ringh, specialistläkare på hjärtkliniken på Södersjukhuset och forskare vid centrum för hjärtstoppsforskning, kan där visa

Fakta: Så kan du hjälpa

Om alla svenskar kunde HLR skulle fler kunna räddas.

Rädda Hjärtat Lär dig hjärt-lungräddning och hitta närmaste hjärtstartare. hjart-lungfonden.se/ raddahjartat

SMS-livräddare Anmäl dig som sms-livräddare och få en signal i mobilen om hjärtstopp i din närhet. smslivraddare.se

Hjärtstartarregistret Frivilligt register över alla hjärtstartare i Sverige. Visas med en interaktiv karta. hjärtstartarregistret.se Medicinsk Vetenskap №1–2016

33

På djupet Hjärtstopp

andra ställen runt om i Sverige. Men om man känner sig lite osäker på att gå fram till en främmande människa och trycka personen på bröstet med händerna så ökar sannolikt osäkerheten dramatiskt om man istället förväntas ge människan en elstöt. Men det behöver den inte göra, menar Mattias Ringh.

– Nej, dagens hjärtstartare är självinstruerande, de talar om vad man ska göra och man kan inte göra fel. Hjärtstartaren läser av patientens EKG och har patienten en normal hjärtrytm, som vid en svimning, så kommer den inte att ge någon stöt. Har patienten istället ett ventrikelflimmer så känner apparaten igen det och rekommenderar en elstöt.

Det finns flera fall runt om i världen där barn, tioåringar, har använt hjärtstartare med lyckat resultat, säger han.

Någon utbildning behövs alltså inte egentligen. Svenska rådet för hjärtlungräddning rekommenderar visserligen att man går en kurs, men det är främst för att man ska vänja sig vid dem.

– Med utbildning är man mer benägen att använda hjärtstartare och det går snabbare, säger Jacob Hollenberg.

34

Medicinsk Vetenskap №1–2016

ETT STÖRRE PROBLEM är faktiskt att hitta en hjärtstartare. Trots att det finns ganska många är det få som vet var de sitter vid en akutsituation. Jacob Hollenberg berättar att när han doktorerade inträffade det flera fall av hjärtstopp i Stockholms centrum där det fanns hjärtstartare alldeles i närheten, men ingen förstod att de fanns där så de användes aldrig. I sin roll som ordförande i en av Svenska rådet för hjärtlungräddnings arbetsgrupper tog han därför initiativ till det nationella Hjärtstartarregistret.

Där kan ägare av hjärtstartare anmäla sina maskiner som, efter en valideringsprocess, sedan dyker upp på en karta.

Kartan är smart på det viset att den bara visar de hjärtstartare som finns tillgäng-

”Dagens hjärtstartare är självinstruerande, de talar om vad man ska göra och man kan inte göra fel”

I BÖRJAN AV DECEMBER kom en amerikansk studie där inblåsning eller inte hade testats med ambulanspersonal på närmare 24 000 hjärtstopp och den visade att det inte var någon signifikant skillnad i total överlevnad eller överlevnad med god neurologisk funktion, men en lite kortare överlevnad efter utskrivningen för de patienter som inte fått inblåsning.

– Studien var neutral, det var med andra ord inte någon signifikant skillnad mellan metoderna. Man bör dock komma ihåg att denna studie utfördes i

Foto: Istockphoto.

Idag finns hjärtstartare på många allmänna platser och arbetsplatser.

liga vid den aktuella tidpunkten. Om en hjärtstartare finns på ett kontor som stänger klockan 18:00 och ett larm kommer klockan 20:00 så visas den inte.

– Vi vill ju inte larma folk till ställen där det inte finns någon hjärtstartare att hämta, säger Jacob Hollenberg.

Hjärtstartarregistret är också kopplat till appen SMSlivräddare så vid larm om ett misstänkt hjärtstopp visas också närmaste hjärtstartare. Men fortfarande saknas dock många hjärtstartare i registret. Jacob Hollenberg uppskattar att det endast är cirka var tredje hjärtstartare som finns med. Registret har visserligen ett samarbete med leverantörerna om att anmäla nya hjärtstartare, men systemet är frivilligt, så det är helt upp till ägarna av hjärtstartarna.

Ytterligare en fråga som är under utredning av Jacob Hollenberg och hans forskargrupp är om det är nödvändigt att göra inblåsningar i munnen på den som drabbats av hjärtstopp vid hjärtlungräddning eller om det räcker att bara göra kompressioner.

– Teorin bakom varför det skulle kunna räcka med bara kompressioner är att när man får sitt hjärtstopp så har man en bra syremättnad i blodet samtidigt som en liten volym luft pressas in och ut i bröstkorgen vid kompressionerna.

Dessutom är det ju så att när man blåser in kan man inte komprimera bröstkorgen och nya data visar att uppehåll med bröstkompressioner är väldigt skadligt.

När hjärtat står still måste man göra hjärtlungräddning i princip hela tiden, säger Jacob Hollenberg.

Därför har han startat studien TANGO 2 sedan drygt ett år tillbaka som innebär att larmoperatörerna slumpas att antingen ge instruktioner om inblåsning eller inte till allmänhet som ringer in och larmar om hjärtstopp. I studien följs sedan patienterna upp.

”Jag ser det som en medmänsklig sak att göra”

MADELEINE LILJEGREN

Foto: Mattias Ahlm

Ålder: 30. Relation till hjärtstopp: Är smslivräddare.

”Det uppfattas tydligen som hjältemodigt, men för mig är det självklart att vara sms-livräddare och att springa när larmet om misstänkt hjärtstopp kommer. Med enkla medel kan man öka chansen för en person att komma tillbaka till livet vid ett hjärtstopp.

Första gången som det var skarpt läge för mig var i december. Jag åt middag på restaurang när mobilen började tjuta med ett obehagligt, öronbedövande ljud. Även om jag är läkare blev jag stressad när jag förstod att det var ett riktigt larm. Jag sa till personen jag var med ’Det är ett hjärtstopp här i närheten, jag måste springa. Jag kommer tillbaka och jag betalar maten sedan.’

Det var ungefär hundra meter att springa. Jag kom fram före ambulansen. Jag kollade personens puls och sedan började jag göra hjärtkompressioner. Polisen och ambulansen kom strax efteråt. Jag blev imponerad av hur snabba och duktiga de var. En trevlig ambulanssjuksköterska frågade hur det kändes för mig och jag sa att jag mådde bra.

Direkt efteråt tänkte jag inte så mycket mer än att jag skulle gå tillbaka och fortsätta äta. Det gjorde jag också, men jag var ändå lite omskakad. Det var svårt att återvända till vanliga samtalsämnen.

Många har frågat efteråt om det inte är jobbigt att vara på jour hela tiden och alltid vara tillgänglig, men jag ser inte detta som en läkargrej. Det här är en medmänsklig sak att göra och det kändes väldigt bra att hjälpa till. Om det var min pappa eller jag själv som fick hjärtstopp skulle jag vara jätteglad om någon var där och påbörjade livräddning.

Jag hoppas att sms-livräddning sprids till övriga delar av landet. Om jag inte haft appen hade jag inte märkt att en människa fick ett hjärtstopp så nära platsen där jag befann mig. Då hade jag bara suttit där och ätit min middag.”

Berättat för: Karin Söderlund Leifler.

Medicinsk Vetenskap №1–2016

35

Vid hjärtstopp minskar chansen att överleva med tio procent för varje minut som går innan hjärtlungräddning startar. Därför är varje sekund viktig!

1. KONSTATERA HJÄRTSTOPP Kontrollera om personen är medvetslös genom att ropa/tala högt – om inget svar, nyp personen i armen och skaka lite på axlarna. Kontrollera om personen andas genom att lägga ditt öra nära personens näsa och mun, lyssna och känn efter andetag. Medvetslös utan andning = hjärtstopp.

2. LARMA Be någon annan ringa 112 och larma om hjärtstopp samtidigt som du startar hjärtlungräddning. Är du själv, ring först.

3. STARTA HJÄRTLUNGRÄDDNING Placera personen på rygg, lägg handen på pannan och böj försiktigt huvudet bakåt, öppna munnen. Stå på knä vid sidan av personen.

Lägg din ena handlov mitt på bröstbenet. Placera din andra hand ovanpå. Pressa ned bröstbenet 5 – 6 cm i en frekvens av 100 – 120 tryck per minut, det vill säga ungefär två tryck per sekund. Försök se till att ha någon ytterligare på plats som kan byta med dig varannan minut, det kan vara ganska jobbigt. Har du inte genomgått utbildning i HLR eller inte vill göra inblåsningar, fortsätt att pressa ned bröstkorgen oavbrutet i samma tempo. Har du gått HLR-utbildning, gör två inblåsningar i personens mun efter 30 tryck, cirka var 15:e sekund. Fortsätt tills ambulans kommer.

Patienter med hjärtstopp som behandlas med publika hjärtstartare innan ambulansen kommer har upp till 70 procents chans att överleva.

Det finns cirka 40 000 hjärtstartare utanför sjukvården i Sverige. Be någon söka efter närmaste hjärtstartare via Hjärtstartarregistrets app eller på hjärtstartarregistret.se. Hjärtstartare är självinstruerande och kan användas av vem som helst. Återgå genast till att trycka på bröstkorgen som tidigare i ett par minuter efter att hjärtat har startats för att hjälpa det pumpa i början.

36

Medicinsk Vetenskap №1–2016

Illustartion: Björn Öberg

4. ANVÄND HJÄRTSTARTARE

”Resultatet visade att utryckningstiderna sjönk i alla områden jämfört med tidigare, störst förbättring var det på landsbygden där utryckningstiden minskade från 13 till tio minuter”

Foto: Jacob Sjöman, Getty images.

ambulansen, vilket i Sverige skulle motsvara minst tio minuter efter hjärtstopp.

Man kommer inte kunna rekommendera att bara ge kompressioner i ambulansen baserat på denna studie, säger Jacob Hollenberg.

När studien, som drivs från hjärtstoppscentrum, är färdig kommer man förhoppningsvis kunna ge klara besked för vad som gäller för allmänheten. Men tills dess gäller tidigare rekommendation att den som har genomgått en HLRutbildning ska göra 30 kompressioner följt av två inblåsningar. Den som inte är utbildad eller inte vill göra inblåsningar kan göra enbart kompressioner.

Eftersom tiden är en så kritisk faktor vid ett hjärtstopp är det också ett problem att ambulanserna i Sverige har en snittutryckningstid på elva minuter. Även här försöker forskarna vid centrum för hjärtstoppsforskning tänka nytt.

– Vi har cirka 70 akutambulanser i hela Stockholms län. De försörjer två miljoner invånare med allt. Men brandförsvaret har runt 100 bilar med hjärtstartare. Kallar vi in dem har vi mer än fördubblat resurserna, säger Jacob Hollenberg.

I ETT FÖRSTA forskningsprojekt larmades både ambulans och brandkår i hela Stockholms län till patienter med misstänkta hjärtstopp mellan 2006 och 2009. Länet delades in i fyra olika typer av områden beroende på befolkningstäthet. Resultatet visade att utryckningstiderna sjönk i alla områden jämfört med tidigare, störst förbättring var det på landsbygden där utryckningstiden minskade från 13 till tio minuter och minst var skillnaden i innerstaden där den gick från 5,8 till fem minuter. Men något förvånande var det i innerstaden och i förorten som överlevnaden ökade, men däremot inte på landsbygden.

– Vi tolkar resultatet som att det är

Hjärtstopp På djupet minuterna ett till sju-åtta som är jätteviktiga. Det är under den tiden som man kan göra stora insatser med hjärtlungräddning för att öka överlevnaden vid hjärtstopp. Tiden som vi sänkte från 13 till tio minuter ger inte samma överlevnadseffekt eftersom det redan efter tio minuter utan hjärtlungräddning är väldigt små chanser att överleva, säger Ingela Hasselqvist-Ax, anestesisjuksköterska och doktorand vid centrum för hjärtstoppsforskning.

Hon är en av forskarna bakom studien och hon berättar att man nu håller på att analysera data från en stor interventionsstudie i nio län i Sverige med trippelutlarmning av ambulans, brandkår och även polis vid hjärtstopp utanför sjukhus. Polisen i Stockholms län har till exempel cirka 140 hjärtstartare i sina bilar.

– De är ju ute och åker på stan i piketer och radiobilar, de är ute och snurrar på ett helt annat sätt i samhället än vad övriga räddningstjänsten gör. Så om vi kan få till larmkedjan så att de får larmet tidigare så tror vi att vi ytterligare kan öka överlevnaden med hjälp av polisen, säger hon.

ETT ANNAT SÄTT att hantera den snäva tidsramen är att försöka bromsa tiden så fort man kommer fram till patienten. Det kan man göra med hjälp av kyla och det pågår en studie där man använder en slags näsgrimma för att spruta in ett kylmedel i näsan på patienten direkt på plats när ambulansen anländer. Tekniken har använts i en tidigare studie som tyvärr var för liten för att kunna visa några tydliga effekter.

Den nya studien, som är betydligt större, leds från Karolinska Institutet och omfattar ett tiotal centra i Europa och kommer förhoppningsvis visa om det är möjligt att rädda fler med hjälp av tidig kylning av patienten.

Ytterligare ett sätt att förbättra oddsen att överleva ligger faktiskt i händerna på patienterna själva. En ny amerikansk studie visar att varannan person som drabbas av plötsligt hjärtstopp upplever olika varningssymtom som bröstsmärta, andnöd, hjärtklappning, svimning, magont, illamående, kräkning eller ryggvärk upp till fyra veckor innan hjärtstoppet. Men av dessa är det bara två av tio som kontaktar sjukvården. Om fler kontaktade sjukvården skulle san-

nolikt fler kunna räddas. Men samtidigt är flera av symtomen ganska vaga och relativt vanliga så Jacob Hollenberg vill inte utfärda någon allmän rekommendation om att alla med minsta andnöd ska ringa akut.

– Det handlar om att ha en nyanserad bild av detta. Har man kraftiga bröstsmärtor eller kraftig andnöd då ska man absolut ringa 112, men har man lite lätt yrsel och extremt kortvarig huggsmärta i bröstet så är det ingen fara, säger han.

NÄR PATIENTERNA VÄL kom-

mer in till sjukhus finns det också ett antal frågetecken kring hur hjärtstoppspatienterna bäst ska tas om hand. En fråga handlar om vilka som ska få en kranskärlsröntgen med eventuell kärlvidgning.

Eftersom de flesta hjärtstopp utanför sjukhus beror på en bakomliggande hjärtinfarkt som i sin tur ofta beror på en kranskärlssjukdom, det vill säga en förträngning eller ett stopp i ett eller flera kärl runt hjärtat, är det en relevant fråga. Idag följer man samma rekommendationer som gäller för hjärtinfarkts-patienter, det vill säga att de som har ett speciellt mönster på sitt EKG röntgas. Om samma riktlinjer bör gälla även för hjärtstoppspatienter är dock oklart, menar Jacob Hollenberg.

– Det är en stor klinisk fråga som vi undersöker i en studie som heter DISCO. Det är ett nationellt projekt som vi driver tillsammans med forskare i Uppsala och Lund och på Karolinska universitetssjukhuset och Södersjukhuset. Där undersöker vi hos vilka hjärtstopps-patienter en kranskärlsröntgen är livräddande. Men ännu har vi inga resultat, säger han.

En annan fråga är om det skulle kunna gå att rädda vissa patienter genom att lägga dem i en hjärt-lungmaskin direkt när de kommer in till sjukhuset, så kalllad ECMO. Jacob Hollenberg planerar just nu en studie som ska undersöka det.

– Till att börja med kommer det att handla om unga, väl utvalda, patienter med en viss typ av hjärtstopp som inte svarar på den vanliga behandlingen, säger han.

Vid hjärtstopp som sker utanför sjukhus är den stora utmaningen att få in patienterna till sjukhuset tillräckligt snabbt. Men hjärtstopp inträffar även på sjukhus. Och även om det är samma fysiska tillstånd så är frågeställningarna Medicinsk Vetenskap №1–2016

37

På djupet Hjärtstopp patienten och när den inte är det. Och kunskapen om detta är ännu begränsad. Therese Djärv håller därför på att studera hur kombinationen av akuta och kroniska sjukdomar påverkar överlevnaden vid hjärtstopp på sjukhus. Hon är precis färdig med en studie av de kroniska sjukdomarnas påverkan och har fått fram en slags skala som visar överlevnadschansen vid olika sjukdomsbelastningar.

– I nästa steg ska vi koppla ihop det med de akuta sjukdomarna och se vad som faller ut. När vi har gjort det då kan vi koppla det till etiken, säger hon.

Men det kommer aldrig bli till ett schema som säger vem som ska återupplivas vid ett hjärtstopp och vem som inte ska det.

– Det handlar ju också väldigt mycket om patientens egen inställning. Man måste utgå ifrån patientens perspektiv.

Därför bör man som patient vara förberedd på att diskutera etiska frågor med sin läkare om man har svåra kroniska sjukdomar med ett förväntat förlopp, säger hon.

Många läsare kanske tänker att det är självklart att man vill bli räddad om man

Hjärtinfarkt kan orsaka plötslig bröstsmärta medan hjärtstopp orsakar omedelbar medvetslöshet.

Skillnaden mellan hjärtinfarkt och hjärtstopp Vid ett plötsligt hjärtstopp slutar hjärtat pumpa blod på grund av att den elektriska ledningen till hjärtat inte fungerar som den ska.

Hjärnan drabbas av syrebrist och den drabbade blir medvetslös inom bara några sekunder.

En hjärtinfarkt är en cirkulationsrubbning som orsakas av en propp eller blockering av ett av hjärtats kranskärl så att hjärtat drabbas av syrebrist. Hjärtat slår fortfarande men den del av hjärtat som blir utan syre skadas. Hjärtinfarkt ger för det mesta plötslig smärta i bröstet men kan även ge mer diffusa symtom särskilt hos kvinnor. En hjärtinfarkt kan orsaka hjärtstopp.

38

Medicinsk Vetenskap №1–2016

får ett hjärtstopp, men många läkare menar faktiskt att ett plötsligt hjärtstopp sannolikt är det bästa av alla sätt att dö på om man har levt ett långt liv. Alternativen är ju tyvärr ofta någon cancer- eller demens-sjukdom, vilket för många framstår som mindre lockande.

Therese Djärv tycker dock att vi är för dåliga på att ta de här samtalen i Sverige.

Det är inte något som sker rutinmässigt, som i USA till exempel, och då blir patienterna lätt uppskrämda när frågan kommer på tal. Men med den nya kunskapen om chanserna som blir resultatet av hennes forskning kan det bli lättare att ta en diskussion.

EN HELT ANNAN del av hennes forskning handlar om att undersöka läkemedel vid hjärtstopp. Det finns inte så många som används, men det vanligaste medlet som används både av ambulanspersonal och på sjukhus är adrenalin, men dess effekt vid hjärtstopp är inte särskilt väl undersökt.

– Det handlar mer om klinisk praxis och erfarenhet, man tror på en mekanism och så kör man på den, säger Therese Djärv.

Hon planerar därför att, tillsammans med forskare i Västra Götaland, genomföra en studie för att undersöka effekten av adrenalin vid hjärtstopp på sjukhus.

Hon tänker också undersöka om ett läkemedel som idag främst används vid hjärtsvikt, levosimendan, kan förbättra utfallet för patienter med hjärtstopp.

Det finns djurstudier som pekar på att det skulle kunna öka andelen som får tillbaks en spontan cirkulation efter hjärtstopp, och hon kommer att starta en djurstudie i år som ska följas upp med en studie på människa om det faller väl ut.

– Så det ligger en bit framåt i tiden.

Sammantaget har centrum för hjärtstoppsforskning vid Karolinska Institutet alltså ett mycket stort antal forskningsprojekt på gång för att förbättra situationen för alla de svenskar som drabbas av plötsligt hjärtstopp, med syfte att flera ska överleva och bli bättre omhändertagna. Jacob Hollenberg är positiv i sin syn på framtiden, han tror att Sverige kan komma upp i överlevnadssiffror motsvarande de bästa regionerna i världen.

– Om våra viktigaste projekt infriar sina hypoteser och resultaten implementeras i Sverige skulle vi nog kunna fördubbla överlevnaden efter hjärtstopp, säger han.

Foto: Fredrik Österholm, Istock photos. Illustration: Björn Öberg.

kring behandlingen helt annorlunda.

Där Jacob Hollenberg kämpar för att smörja alla länkar i kedjan från hjärtstoppet till och med intensivvården för att öka överlevnaden så mycket som möjligt är problemet nästan det motsatta på sjukhus.

Där är kedjan redan väloljad.

– Patienter som får hjärtstopp på sjukhus vet vi mycket mer om, larmjouren är på plats inom tre, fyra minuter och vi har enormt mycket resurser som vi skulle kunna sätta in.

I princip skulle vi kunna hålla liv i alla hur länge som helst, så frågan för oss är; Vem ska vi göra vad på, och varför?, säger Therese Djärv, HLR-ansvarig läkare vid Karolinska universitetssjukhuset, specialist i internmedicin och akutsjukvård och docent vid centrum för hjärtstoppsforskning vid Karolinska Institutet.

Det blir en etisk frågeställning där det handlar om när en insats är till gagn för

”Det svartnade för ögonen och snurrade till”

Foto: Mattias Ahlm

”En måndag för tre år sedan var jag på väg till lunchmatsalen tillsammans med två kollegor. När jag gick i trapporna började det svartna för ögonen och snurra till. Jag tog tag i räcket, sedan trillade jag ihop i trappan.

Jag har fått berättat för mig att en kollega försökte väcka mig och den andra sprang till en vakt, kanske tio meter från platsen där jag föll ihop. Vakterna påbörjade hjärt-lungräddning. När det inte fungerade använde de en hjärtstartare.

Då hoppade hjärtat igång direkt.

När jag slog upp ögonen låg jag på en bår med ambulanspersonal runt mig. Jag var omtöcknad och fattade först inte vad som hade hänt. Man tycker att det inte ska hända någon som är så ung och jag hade inte känt något innan. På sjukhuset gjorde de en rad undersökningar.

Efter några dagar kom de fram till att en inflammation på hjärtat var orsaken till att hjärtat rusade så snabbt att det inte kunde pumpa runt något blod.

Jag hade enorm tur att hjärtDANIEL TRÄDGÅRDH stoppet skedde där det fanns Ålder: 37. Relation till utbildad personal och rätt utrusthjärtstopp: Har överlevt ett ning nära. Om jag hade suttit plötsligt hjärtstopp. kvar på kontoret när det hände hade jag inte funnits här idag. Det behövs fler hjärtstartare i samhället.

Efter att det här hände mig har många av mina kompisar ordnat så att deras arbetsplatser köpt in hjärtstartare.

Det första året efter hjärtstoppet tänkte jag på det dagligen. Det tog något år, men nu tänker jag inte på det lika ofta.

Samma vecka som det hände fick jag en inopererad hjärtstartare, som är så liten att den inte syns. Det är en enorm trygghet att ha den. Om det skulle hända igen är jag mer skyddad än andra, eftersom hjärtstartaren kan ge elchocker för att sätta igång hjärtat. Den finns tack vare forskningen och jag är extremt tacksam över att jag fått en sådan. Den har bidragit till att jag kunnat gå vidare och vågar leva som förut.”

Berättat för: Karin Söderlund Leifler.

Medicinsk Vetenskap №1–2016

39

På djupet Hjärtstopp

”Jag hörde inga hjärtljud och kände ingen puls”

Läs hela Lars berättelse på: www.larsbjorkman.se 40

Medicinsk Vetenskap №1–2016

LARS BJÖRKMAN Ålder: 56 år Relation till plötsligt hjärtstopp: Förlorade sin fru Erika i plötsligt hjärtstopp år 2009.

Foto: Mattias Ahlm

”Min fru Erika hade ordnat en semester i Kroatien för hela familjen som sin present till mig. Jag fyllde 50 år senare i veckan. Vi hade båda haft det pressat på jobbet och det här var första semesterdagen. Vi kom fram på natten och somnade nästan direkt.

Jag vaknade på morgonen av att det lät konstigt. När jag öppnade ögonen låg Erika på rygg med huvudet böjt bakåt och uppspärrade ögon. Det väste ur hennes mun.

Min första tanke var att hon hade satt något i halsen, så jag försökte ta tag om henne bakifrån för att pressa upp det som jag trodde hade fastnat. Hon var livlös och tung. Jag hörde inga hjärtljud och kände ingen puls.

Jag skrek till våra båda tonårsbarn i rummet bredvid att de skulle hämta hjälp. Samtidigt försökte jag få ner Erika på stengolvet och började göra hjärt- och lungräddning.

Efter en stund insåg jag att inget hände, fick panik och sprang ut för att leta efter hjälp.

Två trädgårdsarbetare kom och vi turades om att ge hjärt-och lungräddning. Det tog en evighet. Erika blev kallare och kallare. När ambulansen väl kom, efter ungefär 45 minuter, fanns det inget de kunde göra.

Erika var 43 år. Obduktionen visade att hon dött av plötsligt hjärtstopp i sömnen, men läkarna kom inte fram till vad det berodde på.

Händelsen har gjort mig starkare på ett sätt, och samtidigt mer sårbar. Jag har blivit mer rädd för att något ska hända. Barnen och jag har kommit ännu närmare varandra och det har fått mig att stanna upp mer i vardagen.

Det är a och o att det forskas kring hjärtsjukdomar för att människor ska slippa uppleva det här. En annan viktig sak är hjärtstartare, utbildning i hjärt- och lungräddning och att göra folk medvetna om hur de ska agera om det händer. De senaste åren tycker jag mig ha sett att det informeras mycket mer om det här och att det finns fler hjärtstartare.

Det är helt rätt väg att gå.”

Berättat för: Karin Söderlund Leifler.

ANNONS

Problem med svettning?

Här på vår mottagning så kan personer med extrem svettning, hyperhidros, få hjälp. Vi utreder och behandlar handsvett, fotsvett, svettning i armhålor, ansikte, huvud ljumskar och på många andra delar av kroppen.

Mottagningen tillämpar Stockholms läns landstings patientavgifter vid nybesök för bedömning. Det innebär att frikort och enhetlig patientavgift gäller vid nybesök hos läkare. Remiss behövs ej.

Läs mer på www.svettmottagningen.se

Svettmottagningen Hidroskliniken Warfvinges väg 35, 112 51 Stockholm Telefon 08-40 20 900 sekreterare@svettmottagningen.se www.svettmottagningen.se

Vill du bidra till forskningen och samtidigt få ett gratis hälsotest? Du som är mellan 18-50 år kan delta i LifeGene.

Läs mer här: lifegene.se

LifeGene – en resurs för forskare LifeGene har samlat blodprover och medicinska data sedan 2009. Resursen innehåller idag en mycket stor datamängd med biologiska prover och resultat från 25 000 utförda hälsotest samt 85 000 enkäter. ÄR DU FORSKARE SOM VILL ANVÄNDA DATA FRÅN LIFEGENE? I vårt register finns omfattande information om deltagarnas livsstil och hälsa samt urin- och blodprover som kan användas för att besvara dina forskningsfrågor kring exempelvis folksjukdomar eller hur genetik och beteende hänger ihop.

Läs mer här: lifegene.se/forscientists KONTAKTA OSS GÄRNA PÅ APPLICATION@LIFEGENE.SE

Annons LifeGene.indd 1

2016-02-09 10:08

Intervjun Anna Mia Ekström

Hon vill ha rättvisa Oavsett om det gäller ett föräldralöst barn i Afrika som inte får hivmedicin eller en ung svensk som inte vågat berätta för någon om sin hivsmitta – professor Anna Mia Ekström är på deras sida. Möt en resultatinriktad forskare med rättvisepatos som tycker att det är dags att avstigmatisera hiv.

Text: Cecilia Odlind Foto: Martin Stenmark

42

Medicinsk Vetenskap №1–2016

BRYR SIG Anna Mia Ekström månar om hivsmittades livskvalitet och framtid.

Medicinsk Vetenskap №1–2016

43

Intervjun Anna Mia Ekström

P Å ETT LÄGER för unga med hiv träffade Anna Mia Ekström en kvinna från en liten ort i Sverige. Hon hade varken berättat för familj eller vänner om sin sjukdom. Istället funderade hon på att flytta därifrån.

– Det är en tung hemlighet att bära på för en tonåring, att ständigt undra om pojkvän eller familj fortfarande skulle stanna kvar vid ens sida om de visste.

Du hamnar i ett väldigt underläge, säger Anna Mia Ekström.

Faktum är att cirka var femte person med hiv i Sverige inte har berättat för någon annan om sin sjukdom. Det framkom i en studie som genomfördes förra året på uppdrag av Folkhälsomyndigheten under ledning av Anna Mia Ektröms forskargrupp. Det var första gången livskvaliteten hos de som lever med hiv i Sverige undersöktes. Resultaten visade också att en av fyra helt slutat ha sex efter hivdiagnosen, som de flesta fick för 10-20 år sedan, och att lika många upplevde att smittan hade en negativ inverkan på möjligheten till sexuell njutning.

– Det är dystra siffror och visar att okunskapen kring hiv fortfarande är stor och att det i sin tur påverkar många personer negativt, säger Anna Mia Ekström.

Samtidigt skattade studiedeltagarna sin livskvalitet överlag som god.

– Det är inte länge sedan som en hivinfektion var lika med en plågsam och för tidig död. Med det i färskt minne

44

Medicinsk Vetenskap №1–2016

är nog många av dagens patienter glada att de bor i Sverige och är friska tack vare en till två tabletter om dagen, säger Anna Mia Ekström.

Fler än någonsin, cirka 7000 personer, lever med hiv i Sverige. De läkemedel som började komma redan på 1990-talet är nu så effektiva att smittsamheten blir mycket låg, visar forskningen. År 2013 redovisade Folkhälsomyndigheten att risken att bli smittad vid vaginala och anala samlag av en person som är välbehandlad är minimal, om kondom används.

– Idag vet vi att man kan leva med smittfri hiv. Men det har inte varit tillräckligt vederlagt och känt så länge och därför lever många, inklusive flera av de som själva har hiv, fortfarande med föreställningen att en person med hiv innebär en risk för andra. Andras bild av dem och deras egen självbild påverkar dem såklart negativt, inte minst i samband med nya sexuella relationer.

Därför är det otroligt viktigt att sprida kunskapen om detta, säger Anna Mia Ekström.

BLAND DEM MED känd hivinfektion i Sverige står cirka 95 procent under behandling och de går på regelbundna kontroller där effekten av medicinering följs noggrant genom att man kontrollerar att virusnivån i kroppen hålls nere på omätbara nivåer. Men i ett globalt perspektiv är det en ganska unik situation. Nyligen reste Anna Mia Ekström till Rakai i Uganda där hon besökte ett barnhem för barn som förlorat sina föräldrar i hiv och som ofta själva fått sjukdomen. Där fanns 250 barn som

Namn: Anna Mia Ekström.

Titel: Klinisk professor i global infektionsepidemiologi med fokus på hiv vid institutionen för folkhälsovetenskap. Ålder: 46 år.

Familj: Man och två barn, 8 och 13 år gamla, samt två bonusbarn på 21 och 27 år.

När det känns motigt: Då försöker jag ”se det från månen”.

Förebild: Agnes Wold, professor vid Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet, för att hon vågar säga obekväma sanningar och stå upp för sina egna värderingar.

Så kopplar jag av: Springer, umgås med familj och driver en bokcirkel med temat makt, klass och kön.

togs om hand av en enda lärare helt utan resurser. Barnhemmet ligger bara någon timmes bilfärd från en av världens mest moderna forskningssajter för hiv.

– Det finns supereffektiv hivmedicinering några mil bort men den når inte fram. Sådana orättvisor upprör mig väldigt mycket, så här ska det inte behöva se ut 2016. Det är så tydligt att det behövs mer än bra mediciner, säger hon.

Till exempel framtidshopp.

– Dessa barn har tyvärr helt naturligt mycket låga förväntningar på sina liv. De har vanligtvis också låga föreställningar om ett långt och gott liv, säger hon.

Resorna till Afrika underlättar förståelsen för komplexiteten i situationen, tror Anna Mia Ekström.

– För oss i Sverige kan det vara svårt att förstå att sjukdomen sprids så lätt och varför folk inte skyddar sig bättre mot en så allvarlig sjukdom. Men om man tror att man ändå snart kommer att dö spelar det mesta mindre roll.

EN LIKNANDE FÖRKLARING kan ligga bakom att gravida kvinnor med hiv i många afrikanska länder inte lyckas skydda sina blivande barn från smittan.

Detta trots att det med ganska enkla medel, som läkemedelsbehandling under graviditet och amning, är fullt möjligt. I sin forskning har Anna Mia Ekström pekat på de faktorer som krävs för att preventionen verkligen ska fungera i praktiken.

– Förutom att hälsosystemet måste fungera, allt från att läkemedelsdistribution är på plats och att relevanta beslutsfattare är informerade, så krävs förståelse för kvinnornas sociala miljö, till exempel deras möjlighet att ta beslut om sina egna liv, informera sin partner och basala faktorer som att man har pengar till mat och någonstans att i hemlighet förvara sina läkemedel, säger hon.

Den typen av förståelse är viktig och man vill arbeta för att stoppa spridningen av hiv, som alltjämt pågår i hög takt i många länder och ökar i vissa, menar Anna Mia Ekström.

ETT ANNAT EXEMPEL kommer från forskargruppens arbete i ett slumområde i Nairobi där många människor lever med hiv. Trots att hjälporganisationer på plats erbjöd gratis hivläkemedel via en klinik inom gångavstånd, var det svårt att nå ut med medicinerna.

– Det vi i forskningen kallar ”real life effectiveness”, det vill säga åtgärdens

effektivitet i praktiken, var alltså mycket låg. Vi ville ta reda på varför, säger hon.

De kunde avslöja en rad orsaker: Skriftlig information fungerade till exempel dåligt i ett område där få kan läsa avancerad text. Rådet att ta medicin i samband med måltiden FÖREBILD gav också fel effekt då många av ”Sverige är världsbäst på dessa människor knappt hade att prata om sex och HBTQfrågor. Ingen annan driver mat för dagen och då lät bli att ta dessa frågor, därför är det så medicinen. Det sociala stigmat viktigt att vi gör det”, säger påverkade också mycket, många Anna Mia Ekström. undvek att komma till kliniken eftersom de ville hålla sin sjukdom för sig själva av risk för att bli utstötta.

Kravet att man vid medicinstart skulle ange en närstående, något som infördes för att säkra patienternas stöd från omgivningen, gav därför motsatt effekt.

– Genom att identifiera och lista de konkreta orsakerna kunde vi också ge förslag på effektiva åtgärder. Små förändringar som kunde göra stor skillnad.

Det är också det som är så häftigt med att vara forskare. Genom att ta reda på fakta kan man faktiskt driva fram förändringar och påverka, säger hon.

Så är Anna Mia Ekströms motto också ”Just do it”. Och enligt FN:s aidsorgan är det möjligt att utrota hiv inom 30-40 år. För att uppnå detta har man satt upp målet att 90 procent ska känna till sin smitta, att 90 procent av dem som känner till sin smitta i sin tur ska få behandling, och att behandlingen sköts så bra att 90 procent av dem som behandlas uppvisar icke detekterbara virusnivåer redan år 2020.

– Så bra är situationen redan i let. Att hon även är resultatinriktad Sverige, så vi visar att det verkligen går, kan säkert vara en hjälp när hon möter säger Anna Mia Ekström. till synes hopplösa situationer, som på ATT HON INSTINKTIVT månar om de barnhemmet i Rakai. Men där fanns som är sårbara, marginaliserade och också hopp, menar Anna Mia Ekström. utsatta var nog en del av orsaken till – Jag såg betydelsen av en eldsjäl. att Anna Mia Ekström hamnade inom Föreståndaren Ida fungerar både som forskningsområdet global hälsa och hiv barnens lärare och deras mamma. Hon där hon verkat sedan början av 2000-ta- betyder verkligen allt för dessa barn som

Anna Mia Ekström om …

…Hans Rosling Han är en nära vän och en stor inspirationskälla. Han deltar i min forskargrupp framförallt som undervisare i global hälsa. Han är alltid öppen för ny kunskap och att omvärdera sin ståndpunkt, sådan vill jag också vara.

…nyfikenhet Nej, det är inte min primära drivkraft. Det finns så många basala problem som behöver lösas i världen innan jag har tid att vara nyfiken.

Jag känner istället ett stort ansvar för att min forskning ska komma till nytta.

annars skulle stå helt ensamma. Om inte hon gjorde detta – vem skulle då göra det? Jag tänker lite på samma sätt med forskningen – om vi inte identifierar problem och hittar lösningar – vem ska då göra det?

Nej, just det. Just do it.

Stöd barnhemmet i Rakai via Facebook/Rakai AIDS Orphan Project

…Jonas Gardells böcker De lyfte fram hivpositivas utsatthet under 1980- och 90-talet på ett mycket bra sätt. Men i samband med all uppmärksamhet missade vi ett gyllene tillfälle att informera om den kraftigt förbättrade situation som råder idag.

…informationsplikt De flesta som smittas av hiv får viruset från någon som har hiv utan att veta om det (nära hälften av totalt 37 miljoner smittade). Att lägga ansvaret enbart på den som har hiv skapar en falsk trygghet och stoppar därför inte heller epidemin.

Medicinsk Vetenskap №1–2016

45

ANNONS

Innovativ vårdsamverkan Vill du arbeta direkt i patientens journal vid sängkanten med stöd av en surfplatta? Vill du slippa faxen för att kommunicera kring patienten mellan vårdgivare? Vill du få direkt tillgång till all information om din patient i ett och samma system? Vill du få en säkrare och bättre vård med direkt tillgång till evidensbaserade råd i patientmötet?

Cambio COSMIC® utvecklas av svensk hälso- och sjukvård för svensk hälso- och sjukvård. Med Cambio COSMIC® är framtiden redan här. Det kallar vi Innovativ vårdsamverkan.

Besök oss på www.cambio.se för mer information.

• • •

Forskarna svarar på dina medicinfrågor

Varför är jag törstig innan mens?

Jag är ofta törstig och veckan innan mens känner jag mig ännu törstigare. Är det bara inbillning eller finns det en hormonell förklaring? Har ju varit en del debatt om hur mycket man bör dricka. Är det någon fara att dricka så länge man känner sig törstig och urinen är gul? / Malin

Foto: Gettyimages.

Svar

Törstkänsla och olika drickbeteenden kan ha många olika orsaker även om inget påvisbart kroppsligt behov av mer vatten finns. Vuxna har stor tolerans mot såväl övervätskning som undervätskning. Så länge förmågan att utsöndra eventuellt överskott av vatten är normal så kan Tack för vätskeintaget vara stort utan att din fråga, du får orsaka problem. en inbunden Ansamling av vätska i kroppen anteckningsbok hemskickad. före menstruation är vanligt och kan / Redaktionen förekomma utan andra så kallade premenstruella symtom. Orsaken är i princip okänd, även om många mer eller mindre välgrundade förslag på bidragande orsaker finns. Det handlar ofta om samtidigt minskad utsöndring av salt och vatten. Ökat vätskeintag är inget som vanligen noteras.

I ditt fall är det dels intressant att veta hur mycket du dricker per dygn, samt om du i första hand producerar mer urin och törsten är en kompensation för ökade vätskeförluster. Antalet blåstömningar per dygn (till exempel att behöva gå upp på natten för att kissa) är delvis vägledande om onormalt hög vätskeomsättning. Mot bakgrund av att diabetes är en så pass vanlig sjukdom så är det värt att kontrollera att urinen är fri från glukos så att den orsaken kan uteslutas.

/

Mats Rundgren forskare i fysiologi Medicinsk Vetenskap №1–2016

47

F+S Medicinfrågor Färgblindhet beror oftast, men inte alltid, på ärftliga orsaker.

Hur nyttigt är havregrynsgröt?

Finns det någon forskning om hur hälsan påverkas av att äta gröt regelbundet? / Erik

skillnaden i ert färgseende direkt beror på ärvda gener. Det kan i ert fall vara så att utvecklingen av tapparna i näthinnan störts under fosterutvecklingen av någon annan anledning och att det är en sådan icke-genetisk orsak som ligger bakom. En annan möjlighet är att ni har ärvt en färgdefekt och en frisk X-kromosom, men att det främst är den defekta som är aktiv hos dig medan det främst är den friska som är aktiv hos din syster. Fenomenet heter X-kromosominaktivering och finns beskrivet i litteraturen som möjlig orsak till att en enäggstvilling blir färgblind medan den andra inte blir det.

Gröt innehåller flera ämnen som har visats kunna minska inflammationer i tarmen. Djurstudier tyder också på att havregryn kan påverka bakteriefloran i tarmen, men det finns få studier om effekterna i människokroppen.

Med finansiering från Lantmännen och Tvärlivs, ett forskningsprogram som drivs av staten och livsmedelsbranschen, har jag tillsammans med norska forskare kunnat genomföra en pilotstudie om effekterna av havregrynsgröt på tarmfloran. I studien lät vi tio personer äta havregrynsgröt varje dag i en vecka. Därefter analyserade vi deltagarnas andedräkt och avföring.

Det visade sig att tarmbakteriernas produktion av metangas, som mättes genom andedräkten, var oförändrad.

Likaså sammansättningen av fettsyror i avföringen. Men grötkosten gav en minskad nivå av beta-galaktosidas, ett bakteriellt enzym som bryter ner mjölksocker. Vi såg även minskade nivåer av ureas, ett bakteriellt enzym som omvandlar urinämne till giftig ammoniak, som kan vara skadligt för hälsan.

Vi behöver göra mer forskning för att veta vilka hälsoeffekter havregrynsgröt har, men det är intressant att en liten kostförändring redan efter en vecka gav grundläggande förändringar i metabolismen i tarmen. Vi tror att den viktigaste hälsobringande komponenten i havregryn är betaglukan, och har därför även inlett studier där vi noggrant studerar effekterna av betaglukan i havre på friska personer.

Patrik Magnusson Forskare och ansvarig för Svenska Tvillingregistret, Karolinska Institutet

Tore Midtvedt Professor emeritus i medicinsk mikrobiell ekologi

Varför är bara jag färgblind?

Jag har en tvillingsyster och vi är ytterst lika både till utseende och personlighet, och när vi testade om vi är enäggstvillingar fick vi svaret 99,9 procents sannolikhet. Ändå har jag defekt färgseende (röd-grön), men inte hon. Hur går det ihop? / Linnea

Svar

Färgblindhet är vanligtvis en genetiskt betingad funktionsnedsättning som man ärver X-bundet recessivt.

Det betyder att pojkar (som endast har en X-kromosom) blir färgblinda mycket oftare än flickor (som ju har två X-kromosomer), flickorna ”räddas” av att de oftast har en frisk kromosom också. Eftersom ni är enäggstvillingar så har ni ärvt helt identiska arvsanlag och därmed är det inte troligt att 48

Medicinsk Vetenskap №1–2016

/

/

Foto: Istockphoto

Svar

F+S Vad händer med naglarna?

Jag har fått åsar på mina fingernaglar.

De dök upp plötsligt - vad kan det bero på? / Lena

Svar

Naglar bildas från nagelanlaget. En skada på nagelanlaget, till exempel en klämskada, ger ofta bestående defekter i nageln. Många inre sjukdomar och bristtillstånd kan ge synliga spår, till exempel åsar, på naglarna. Psoriasis, svampinfektion och vanligt åldrande är andra orsaker till nagelförändringar. Små åsar på naglarna förekommer oftast som ett normaltillstånd.

/

Lennart Emtestam Professor i dermatologi och venerologi

Varför luktar bakterier?

Såvitt jag förstår luktar bakterier när de är vid liv men inte efter att man tagit död på dem. Är inte det rätt skumt? /Klara De flesta både skriver och bearbetar språk med vänster hjärnhalva.

Svar

Var sitter språket?

Hur stor andel av befolkningen har språkliga funktioner i vänster respektive i höger halva av hjärnan, och hur mycket är sådana skillnader beroende på kön och vilken hand man skriver med? / Pierre

Illustration: Istockphoto

Svar

Det har gjorts mycket forskning om vilken sida i hjärnan som ”jobbar” med språk. Man vet sedan länge att de allra flesta av oss använder vänster hemisfär för språkliga funktioner. Man vet nu också att även om man har dominans i exempelvis vänster hemisfär så används även höger sida till viss del för att bearbeta språk. I senare studier har man inte hittat skillnader av betydelse mellan män och kvinnor men hänthet, oavsett kön, har viss betydel-

se. Beroende på hur man undersöker språklig dominans så kommer man att få lite olika resultat men det finns några bra studier som ger en tydlig bild av hur det förhåller sig. När man undersökte 188 friska högerhänta personer så fann man att 92.5 procent hade en vänstersidig dominans och 7.5 procent hade en högersidig dominans. En annan studie undersökte fördelningen av språkfunktioner hos 100 friska vänsterhänta personer och man fann då vänstersidig dominans hos 76 procent, högersidig dominans hos 10 procent och hos 14 procent fann man att fördelningen var lika mellan höger och vänster hemisfär.

/

Fritjof Norrelgen Forskare i logopedi

Det som luktar i samband med förekomst av bakterier är ämnen som producerats vid en metabol bakteriell process. Alltså, bakterien konsumerar en kostfaktor och ibland bildas då luktande nedbrytningsprodukter. Det är också ofta så att det är mediet som bakterien lever i, som luktar.

/

Elisabeth Norin Forskare i mikrobiell ekologi

Fråga och vinn! Är du nyfiken? Skicka in din klurigaste fråga om medicin så letar vi rätt på en forskare som kan svara.

Bästa frågan vinner en inbunden anteckningsbok. Skicka din fråga till: medicinskvetenskap@ki.se eller Medicinsk Vetenskap, Kommunikationsavdelningen, Karolinska Institutet, 171 77 Stockholm

Medicinsk Vetenskap №1–2016

49

Topplistan

För första gången har forskare identifierat en celltyp i hjärnan hos möss som är central för uppmärksamhet.

Nervcellstyp viktig för uppmärksamhet identifierad DEN FRÄMRE DELEN av hjärnan, frontala kortex, har en nyckelroll i hjärnans kognitiva funktioner som uppmärksamhet, minne, inlärning, beslutsfattande och problemlösning.

Det har länge funnits en teori om att parvalbumin–uttryckande nervceller, 50

Medicinsk Vetenskap №1–2016

så kallade PV-celler, har en central roll i kognition. Nu visar forskare att PVceller inte bara verkar vara nödvändiga för uppmärksamhet. Det tycks också vara tillräckligt att optimera aktiviteten hos enbart PV-cellerna för att förbättra uppmärksamheten hos möss.

Forskarna riktade in sig på att studera uppmärksamhet, eftersom det är en kognitiv process som är förändrad i flera neuropsykiatriska sjukdomar.

De tränade möss att utföra en uppgift som kräver hög grad av uppmärksamhet. Medan djuren utförde uppgiften om och om igen registrerade forskarna aktiviteten hos 100-tals individuella nervceller med elektroder i frontala kortex på mössen.

– Vi fann att aktiviteten av PVcellerna speglade djurets nivå av uppmärksamhet. Cellerna hade hög aktivitet om djuren var uppmärksamma och lägre aktivitet om djuren var ouppmärksamma, säger ansvarig forskare Marie Carlén vid institutionen för neurovetenskap.

Forskarna använde optogenetik för att påverka PV-cellernas aktivitet under just de sekunder djuren behövde vara uppmärksamma.

Djurens uppmärksamhet försämrades när forskarna antingen hämmade PV-cellernas aktivitet eller förändrade mönstret av cellernas aktivitet.

Men forskarna hittade också en typ av manipulation som kunde förbättra uppmärksamheten. Under vissa kognitiva processer ökar en viss typ av hjärnvågor, så kallade gammavågor 30-80 Hz), i prefrontala kortex. När forskarna drev PV-cellernas aktivitet i gamma-hastighet löste djuren uppgiften fler gånger.

- Kognitiva problem är vanliga i psykiska sjukdomar som schizofreni, adhd och autism, men det finns i dag ingen effektiv medicin. PV-celler är därför en mycket intressant måltavla för läkemedelsindustrin, säger Marie Carlén.

Prefrontal Parvalbumin Neurons in Control of Attention Kim H, Ährlund-Richter S, Wang X, Deisseroth K, Carlén M Cell januari 2016

Illsutration: Michael Austin/The Ispot. Foto: Stefan Zimmerman

Ett urval av de senaste publikationerna från Karolinska Institutet i de mest ansedda vetenskapliga tidskrifterna.

”Stoppceller” funna i hjärnan - gör att vi kan stanna när vi går EN VISS GRUPP AV celler i hjärn-

Foto: Julien Bouvier, Getty Images, Istockphoto, Gunilla Sonnebring

stammen hos möss är nödvändig för djurens förmåga att stanna när de går, enligt en ny studie. Forskarna använde exempelvis optogenetik, som gör det möjligt att selektivt aktivera utvalda grupper av nervceller med ljus, och genetisk ”avstängning” för att inaktivera utvalda grupper av nervceller. De fann en grupp nervceller, ”stoppceller”, som när de aktiverades ledde till att mössen genast avbröt sina rörelser.

Omvänt ledde ”avstängning” av dessa nervceller till att de hade mycket svårt att sluta gå.

– Stoppcellerna hämmar de nätverk av nervceller som är inblandade i att skapa rörelsens rytm, och inte de nervceller som direkt sammandrar musklerna. Därmed kan musen stanna smidigt utan att förlora muskelspänning, precis som för oss själva när vi frivilligt stannar vid ett hinder.

Vid Parkinsons sjukdom är ett tydligt motoriskt symtom att gången kan frysa, det skulle kunna bero på onormalt hög aktivitet i stoppcellerna, säger Ole Kiehn, som lett studien vid institutionen för neurovetenskap.

Descending command neurons in the brainstem that halt locomotion Bouvier J, Caggiano V, Leiras R, Caldeira V, Bellardita C, Balueva K, Fuchs A, Kiehn O Cell november 2015

Det gäller ju att kunna stanna också när man väl börjat springa.

L I S TA

Fler nya topppublikationer

Foster och barn till gravida som vaccinerades mot svininfluensa hade ingen ökad dödlighet, enligt en ny studie.

Influensavaccin gav ingen ökad risk för fosterdöd EN STOR DEL av Sveriges befolkning vaccinerades mot den nya H1N1influensan (även kallad svininfluensa) i samband med utbrottet 2009-2010.

Det har sedan dess varit en omfattande debatt om vaccinet Pandemrix, bland annat sedan forskning visat att vaccinet ökar risken för narkolepsi hos barn och unga vuxna.

En ny studie har undersökt om vaccinering med Pandemrix under graviditeten ökar risken för att fostret eller barnet ska dö. Totalt analyserade forskarna 275 500 graviditeter, varav över 41 000 hade exponerats för Pandemrix. Under uppföljningen inträffade 1 172 fall av dödföddhet, 380 fall av neonatal död 0-6 dagar efter födelsen samt 706 dödsfall från 7 dagars ålder upp till 4,6 års ålder.

– Detta motsvarade ingen ökad risk för död hos foster eller barn vars mammor vaccinerats under graviditeten. Inte heller när vi jämförde foster som exponerats för vaccinet med sina ovaccinerade syskon sågs någon ökad dödlighet i den första gruppen, konstaterar Jonas F. Ludvigsson, professor vid institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik och en av forskarna bakom studien.

Maternal vaccination against H1N1 influenza and offspring mortality: population based cohort study and sibling design Ludvigsson JF, Ström P, Lundholm C, Cnattingius S, Ekbom A, Örtqvist Å, Feltelius N, Granath F, Stephansson O BMJ november 2015

Ny roll för nervceller upptäckt Motor neurons control locomotor circuit function retrogradely via gap junctions Song J, Ampatzis K, Björnfors ER , El Manira A Nature januari 2016 Ingen ökad risk för återfall i Hodgkins lymfom efter graviditet Pregnancy and the risk of relapse in patients diagnosed with Hodgkin lymphoma Weibull CE, Eloranta S, EkströmSmedby K, Björkholm M, Kristinsson SY, Johansson ALV, Dickman P, Glimelius I JCO december 2015 RA ger mer allvarliga symtom och sämre utfall vid hjärtproblem Rheumatoid arthritis is associated with a more severe presentation of acute coronary syndrome and worse shortterm outcome Mantel Ä, Holmqvist M, Jernberg T, Wållberg-Jonsson S, Askling J European Heart Journal december 2015 Viktökning mellan graviditeter kan påverka barnets överlevnad Weight gain between successive pregnancies and risks of stillbirth and infant mortality: a nation-wide cohort study Cnattingius S, Villamor E The Lancet december 2015 Koppling mellan vissa riskfaktorer för bröstcancer och god sjukdomsprognos Association of breast cancer risk prediction tools with tumor characteristics and metastasis Holm J, Li J, Darabi H, Eklund M, Eriksson M, Humphreys K, Hall P, Czene K JCO november 2015 Mekanisk hjärtklaffprotes var bättre än biologisk Aortic valve replacement with mechanical vs. biological prostheses in patients aged 50-69 years Glaser N, Jackson V, Holzmann MJ, Franco-Cereceda A, Sartipy U European Heart Journal november 2015 Medicinsk Vetenskap №1–2016

51

Aktuellt på KI När: 6-8 april 2016.

Läs mer på www.fokusautism.se

För fler tips om aktiviteter på Karolinska Institutet

Publikt seminarium: Making of the Mind Hugo LagerAPR crantz, senior professor vid institutionen för kvinnors och barns hälsa.

Var: Sektionen för psykologi, Nobels väg 9, Konferensrummet, Plan 4, campus Solna.

När: 13 april kl 12-13.

13

ki.se/ kalender

Publikt seminarium: Eating Disorders Genomics at KI: The APR Next Generation Cynthia Bulik professor vid Institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik.

Var: Sektionen för psykologi, Nobels väg 9, Konferensrummet, Plan 4, campus Solna.

När: 20 april kl 12-13.

20

27 APR

Konferens: Frontiers in Cancer Research and Therapy 2016 FEB Organiseras av institutionen för onkologi-patologi vid Karolinska Institutet.

Konferensen är öppen för alla och ingen registrering krävs.

För program se ki.se.

Var? Wallenbergsalen, Nobel forum, Nobels väg 1, Solna campus.

När? 25 februari.

25

Publikt seminarium: Insomnia treatment cures depression MAR Kerstin Blom, forskarstuderande vid institutionen för klinisk neurovetenskap.

9

52

Medicinsk Vetenskap №1–2016

Var: Sektionen för psykologi, Nobels väg 9, Konferensrummet, Plan 4, campus Solna.

När: 9 mars kl 12-13.

Konferensen ”Fokus på autism” 2016 Om det aktuella APR kunskapsläget inom autismspektrumtillstånd. Arrangeras i samarbete mellan Karolinska Institutet Center

6

for Neurodevelopmental Disorders och en rad medarrangörer.

Var: Aula Magna, Stockholms Universitet.

reality Per Carlbring, forskare vid institutionen för klinisk neurovetenskap.

Var: Sektionen för psykologi, Nobels väg 9, Konferensrummet, Plan 4, campus Solna.

När: 27 april kl 12-13.

Publikt seminarium: Sleep loss and social interaction MAJ Tina Sundelin, forskare vid institutionen för klinisk neurovetenskap.

Var: Sektionen för psykologi, Nobels väg 9, Konferensrummet, Plan 4, campus Solna.

När: 18 maj kl 12-13.

18

Bob Dylan vetenskapligt välciterad En ny kartläggning visar att antalet vetenskapliga artiklar inom den biomedicinska forskningen som citerar Bob Dylans sångtexter har ökat exponentiellt sedan 1990. De två mest citerade sångerna är The Times They Are A-Changin’ (135 artiklar) och Blowin’ In The Wind (36 artiklar). Bob Dylans egen populäritet verkar dock inte ha haft någon positiv inverkan på den vetenskapliga citeringsgraden, konstaterar författarna bakom den aktuella kartläggningen, även verksamma vid Karolinska universitetsbiblioteket och Institutet för miljömedicin. BMJ december 2015

Foto: Erik Cronberg, Getty Images

Aktiviteter med Karolinska Institutet

Klart för plugg I januari invigdes nya lärandelokaler på Alfred Nobels allé 8, campus Huddinge.

Publikt seminarium: Exposure therapy made fun with gamified virtual

Boktips FLER BOKTIPS

Odontologia. Rare & important books in the history of dentistry Ove Hagelin och Deborah Coltham (Svenska TandläkareSällskapet) En ny tandvårdshistorisk bok presenterar i bild och text ett urval av de 1000 böcker om tandläkarkonst som finns på Hagströmerbiblioteket, ett bok- och medicinhistoriskt biblioteket vid Karolinska Institutet. Beställ via sofia.Ekenberg@ tandlakarforbundet.se.

Mindfulness i hjärnan Åsa Nilsonne (Natur & Kultur, nyutgåva) Åsa Nilsonne, senior professor vid Karolinska Institutet, var en av dem som introducerade mindfulness i Sverige. I denna nyutgåva skriver hon om hur modern neuropsykologi kan fördjupa kunskapen om mindfulness.

I sin nya självbiografiska bok beskriver professorn och barnläkaren Hugo Lagercrantz både framgång och frustration. - Många studier har resulterat i ett ”blaha-svar”, konstaterar han.

Personligt om medicinframsteg

Foto: Harald Marx.

”SOM FORSKARE VAR han idérik men inte särskilt struk-

3 x Podcasttips!

Tre tips på podcasts med forskare och studenter vid Karolinska Institutet.

Mitt medvetande Hugo Lagercrantz (Atlantis)

turerad”. Så beskriver barnläkaren och professorn Hugo Lagercrantz sig själv i sin egen dödsruna som inleder hans memoarer.

I boken berättar han om sitt liv som forskare vid Karolinska Institutet som han framförallt ägnat åt att studera barnets första tid i livet, speciellt andningen och hjärnans utveckling. Han beskriver sig själv som ”barnens vän, men kanske mer i teorin än praktiken” och nämner att han periodvis varit en frånvarande far till sina egna barn.

Samtidigt var han en av dem som i början av 1990-talet gick ut med den för tiden kontroversiella uppmaningen att man bör låta spädbarn sova på rygg, något som troligtvis räddat hundratals barnliv sedan dess.

Läsaren får även ta del av berättelser ur Hugo Lagercrantz personliga liv. Han berättar bland annat om hur det har varit att växa upp i en familj med psykisk sjukdom och en mor som blev lobotomerad.

- Min förhoppning är att särskilt de yngre läsarna får veta lite mer om den fantastiska utveckling av medicinen som skett sedan jag föddes, skildrat från mitt personliga perspektiv, säger Hugo Lagercrantz själv om boken.

Mårten Göthlin

Vad är poängen med…? Christian Rück, psykiater och forskare, och journalisten Alex Kossek samtalar med inbjudna forskare om exempelvis hur man är en bra förälder, meningen med livet och poängen med sex. Målgrupp: Allmänheten.

Psykiatrikerna. Simon Kyaga, psykiater och forskare och Anders Hansen, psykiater och skribent, samtalar med inbjudna internationella forskare och kliniker inom psykiatri. Målgrupp: Framförallt andra forskare.

Logopodden. Emelie Hagberg, Stina Flodin och Elin Stubbs, alla före detta studenter vid Karolinska Institutets logopedprogram, pratar om logopedi, det vill säga medicinska problem med talet, rösten, den språkliga förmågan och sväljfunktionen. Målgrupp: Alla som är intresserade av logopedi.

Medicinsk Vetenskap №1–2016

53

Ögonblicket

Berättat för: Mårten Göthlin Foto: Christopher Hunt

”Vi såg hur patienterna lyste upp” Att se de sjuka cancerpatienterna ta hand om varandra fick Pernilla Lagergren att inse vad hon vill göra med sin forskning – höja livskvaliteten för de som drabbas hårdast. ”Patienten lyfte knappt blicken under kepsen i sjukhussängen, så rädd var han. Bara enstaka ord fick han fram. Det var under min tid som sjuksköterska för patienter med matstrupscancer som jag kom i kontakt med 50-åriga Erik som nyligen hade blivit inlagd för operation med väldigt dålig prognos. De här patienterna har det väldigt tufft, de har svårt att äta och mår ofta psykiskt dåligt.

Vid den tiden fanns det ingen patientorganisation, men eftersom vi trodde att patienterna kunde ha hjälp av varandra startade vi en mötesplats som en del av ett vårdutvecklingsprojekt. Det var ett färdigt koncept som kallas ”Lära sig leva med cancer”. Redan under det första mötet såg vi hur patienterna lyste upp.

Men för alla var det inte lika lätt. Erik trotsade på något sätt sin rädsla och kom till mötena. Han gick tyst in och satte sig längst bak i lokalen med kepsen neddragen över ansiktet. Vid det första tillfället förändrades stämningen när de andra fick syn på honom, en efter en började de försiktigt närma sig Erik för att få med honom i gemenskapen. För mig var det en oerhört inspirerande upplevelse att se hur gruppen instinktivt stöttade honom tillsammans.

Det mötet fick mig att inse att vi borde ta reda på mer om vad vi kan göra för att förbättra livskvaliteten för de här patienterna. Jag bestämde mig för att forska mer om detta.

Erik överlevde tyvärr inte sin cancer men att han kom på alla möten och ibland lät oss komma in under kepsen var starkt.

Det glömmer jag aldrig.”

54

Medicinsk Vetenskap №1–2016

Namn: Pernilla Lagergren Titel: Professor i kirurgisk vårdvetenskap vid institutionen för molekylär medicin och kirurgi.

ANNONS

Varför djurförsök?

Djurförsök.info är en gemensam webbplats för universiteten i Göteborg, Linköping, Lund, Stockholm, Umeå och Uppsala, Karolinska Institutet, Sveriges lantbruksuniversitet samt Vetenskapsrådet.

Djurförsök.info sätter forskningen i sitt sammanhang och förklarar när och varför djurförsöken behövs. På så sätt vill vi bidra till att ge en nyanserad bild av djurförsökens betydelse för medicinsk forskning och för samhället.

Webbplatsen ska: • Ge relevant och saklig information om forskning där djurförsök ingår • Berätta om nyttan av djurförsök • Lyfta de etiska frågorna • Berätta om vårt arbete med att utveckla andra forskningsmetoder • Visa hur vi arbetar för att djuren ska må så bra som möjligt • Stimulera till diskussion

Förlägg din konferens i Karolinska Institutets Aula Medica Aula Medica erbjuder • 1 000 sittplatser • Toppmodern salsteknik • 10 konferensrum för 8–30 personer • 2 000 kvm utställningsyta ingår i hyran av Erling Perssonsalen • Cateringkök i huset, två restauranger, ett café • Flera luftiga foajéer lämpade för mingel med eller utan mat

För bokning av lokaler och konferenstjänster kontakta Ann-Catrin Moberg, Akademikonferens akademikonferens@ki.se 08-524 822 00 www.akademikonferens.se

POSTTIDNING B

ANNONS

SILENTIA SKÄRMSYSTEM

Optimal hygien & flexibel funktion

Lätt att vika ihop och dra ut

Mobilt eller fast monterat

SKÄRMA AV UTAN ATT STÄNGA IN

S I L E N T I A A B • T E L 0 3 4 6  4 8 5 8 0 • FA X 0 3 4 6  4 8 5 8 9 • I N F O  S I L E N T I A . S E • W W W. S I L E N T I A . S E

hstd

Lätt att rengöra

Silentias skärmsystem är vårt svar på de krav som finns inom sjukvården för avskärmning. Systemet är väl genomtänkt och ger dig flexibilitet vid monteringen, som kan anpassas efter verksamheten. Du får en bra överblick i lokalen, samtidigt som patienten ges ett bra insynsskydd.

Silentias skärmar är lätta att hålla rena, stänger inte ute ljuset, och inte minst – har en snygg design.