Mats Jensen-Urstad
Adjungerad professor i kardiologi vid Karolinska Institutet med placering vid institutionen för medicin, Huddinge. Anknytningen omfattar 20 procent under tre år och bekostas av Karolinska universitetssjukhuset. Mats Jensen-Urstad forskar inom området arytmier, hjärtrytmrubbningar, huvudsakligen inom tekniken kateterablation. Det är en teknik som innebär att man för in tunna katetrar i hjärtat och genom värmeavgivning eller frysning från dessa stoppar de impulser som skapar arytmin. Mats Jensen-Urstad studerar hur strukturella förändringar av hjärtmuskulaturen påverkar behandlingsresultat och prognos hos patienter med arytmier som förmaksflimmer och kammartakykardier. Han och hans forskargrupp arbetar också med att utveckla icke invasiva tekniker, som till exempel ultraljud och MR-teknik. Syftet är att kartlägga vilka patienter som har nytta av en viss behandling. Gruppen studerar även hur genetiska faktorer spelar roll för förändringar i hjärtmuskulaturen och för behandlingsresultaten vid arytmier. Ett viktigt kliniskt resultat av forskningen är utvecklingen av kryoablation, frysbehandling, som lett till att fler patienter i dag kan få botande behandling av sina hjärtrytmrubbningar med minimal komplikationsrisk. Mats Jensen-Urstads forskargrupp är i dag internationellt ledande inom detta område.
Anders Kvanta
Adjungerad professor i oftalmologi vid Karolinska Institutet med placering vid institutionen för klinisk neurovetenskap. Anknytningen omfattar 20 procent under tre år och bekostas av S:t Eriks ögonsjukhus. Anders Kvanta forskar om varför patologiska blodkärl bildas i näthinnan, åderhinnan och hornhinnan vid vanliga sjukdomar som åldersrelaterad makuladegeneration (förändringar i ögats gula fläck), diabetesretinopati (näthinneförändringar vid diabetes), retinala ventromboser och prematuritetsretinopati. Hans rön har bidragit till de genombrott som skett inom behandlingen av åldersrelaterad makuladegeneration. Forskargruppen är nu inriktad på att identifiera molekyler av betydelse för patologisk blodkärlsnybildning. Gruppen vill veta vilka faktorer som styr utvecklingen av nya blodkärl, vilka faktorer som är viktiga för nybildade blodkärls resistens mot att återbildas samt hur den nuvarande behandlingen med tillväxtfaktorn VEGF (vascular endothelial growth factor) kan optimeras. VEGF-behandling används i dag vid samtliga nämnda ögonsjukdomar men är mycket resurskrävande och kostsam. Anders Kvanta bedriver därför även omfattande kliniska studier för att hitta nya behandlingar vid makuladegeneration, diabetesretinopati och centralvensocklusion.
FRÅN CELL TILL SAMHÄLLE 2011
63