Skelettmuskulaturens fibrer förändras vid regelbunden träning Regelbunden träning
Epigenetiska mekanismer DNA-metylering
Modifiering av histoner
Nya mitokondrier bildas
Aerobisk metabolism Uthållighet
Omställningsproteiner
Transkriptionsfaktorer
Nya blodkärl bildas
Blodtillförsel Uthållighet
Skelettmuskelvävnad
Regelbunden träning leder till att nya blodkärl och mitokondrier bildas i skelettmuskulaturen, troligen genom epigenetiska mekanismer. Illustration: Susanna Appel.
Epigenetiks betydelse för träning ÄMNET: Arbetsfysiologi är det vetenskapliga fält som studerar människan under fysiskt arbete. Arbetsfysiologin undersöker vilka effekter arbete får på kroppen, akut och långsiktigt, till exempel rörande blodcirkulation, andning och ämnesomsättning. Intressanta vävnader är inte minst hjärta, blodkärl, lungor och muskler. Carl Johan Sundberg undersöker bland annat varför vi svarar så olika på träning. Här tror man att både genetik och epigenetik har stor betydelse.
48
Vi vet att vi mår bra av fysisk aktivitet, men många frågor om varför vi mår bra av träning återstår att besvara. Carl Johan Sundberg, professor i molekylär och tillämpad arbetsfysiologi vid institutionen för fysiologi och farmakologi, forskar om vad som egentligen händer i kroppen när vi tränar och hur det bidrar till ökad hälsa och förbättrad fysisk funktionsförmåga. – Regelbunden träning leder till en massa saker: i skelettmuskulatur och hjärta bildas nya blodkärl och mitokondrier – cellens kraftverk, säger Carl Johan Sundberg. Blodtrycket förbättras. Olika inflammationssubstanser i blodet blir mindre aktiva. Vi vill förstå mekanismerna bakom sådana förändringar. Mekanismerna kartläggs på flera nivåer: från hur förekomsten av olika proteiner förändras och hur det påverkar kroppen, till de bakomliggande genetiska och epigenetiska mekanismerna. – Epigenetik, alltså de faktorer som styr hur aktiva enskilda gener ska vara, har blivit allt mer intressant för oss. En av våra centrala frågor är varför olika människor svarar så olika på träning; och där tror vi att både genetik och epigenetik har stor betydelse. En besläktad fråga är om regelbunden träning sätter epigenetiska spår i en muskel? Enkelt uttryckt: blir det lättare att träna en muskel om den har varit tränad förut? Bär den på någon form av molekylärt minne, även när de synliga spåren av en tidigare träning försvunnit? FRÅN CELL TILL SAMHÄLLE 2013