Signalvägar som är uppreglerade vid fetma, är nedreglerade i samband med kakexi och tvärtom. Många av signalvägarna är alltså motsatta, även om det också finns andra skillnader. Det går till exempel inte att se någon minskning av inflammationsmarkörer i samband med kakexi, säger han. Fetma är ett stort problem i världen idag, även i länder där fetma tidigare varit mer eller mindre okänt. Asiatiska befolkningsgrupper har visat sig lättare kunna utveckla diabetes än vita kaukasier. I ett flertal länder i Sydostasien finns även många normalviktiga personer med diabetes. Förklaringen kanske finns i att det evolutionärt har varit en överlevnadsfördel för människor med mer fettväv i ett kallare klimat, förklarar Mikael Rydén. – I Sverige finns också problem med fetma, men vi är ändå förhållandevis förskonade. Här finns en relativt stor medvetenhet om riskerna. I skolan tenderar nu antalet överviktiga barn att minska, vilket är mycket positivt.
Nybildning av fettväv och fettceller Fettväven är kroppens mest plastiska organ i ett viktspann från några kilo upp emot 250 kilo. Den utsöndrar cirka 600 olika peptider och faktorer med lokal inverkan, bland annat ett flertal hormoner, tillväxtfaktorer, angiogena faktorer, enzymer, kollagen och matrix. Många faktorer har också en inflammatorisk inverkan, som olika interleukiner och TNFalfa. Forskargruppen studerar de bakomliggande aktiverande signalvägarna. Studierna omfattar även uttrycket av mikro-RNA, som kan hämma uttrycket av gener som reglerar inflammation. Mikael Rydéns forskningsfokus har under senare år legat på fettvävsnybildning i vuxen ålder. Forskargruppen kunde 2008 i tidskriften Nature visa att cirka tio procent av vår fettcellsproduktion årligen omsätts. Hos normalviktiga bildas lika många fettceller som dör, medan feta personer har fler fettceller än normalt. I en pågående studie undersöks nu olika faktorer som utsöndras från fettväven som skulle kunna styra nybildningen av fettceller. – Man kan antingen ha en majoritet av små eller stora fettceller. Stora fettceller är elakare och utsöndrar fler inflammatoriska faktorer som bland annat TNF-alfa. De är också mer insulinresistenta. Det är bättre att ha många, men små fettceller, förklarar Mikael Rydén. De stora fettcellerna förekommer både i det subkutana underhudsfettet och i det farliga bukfettet. Rydéns grupp är en av flera som kunnat visa att det dock inte lönar sig att operera bort bukfett. Bästa sättet att komma åt det är via kost och motion, säger han. Stora fettceller förekommer inom hela BMI-spannet från 20 till 60. Gruppen har till exempel kunnat visa hos unga normalviktiga kvinnor att en hög andel stora fettceller är förenat med ökad produktion av TNF-alfa. Mikael Rydén studerar även mekanismerna bakom insulinresistens och typ 2-diabetes, tillstånd där det finns stort behov av mer effektiva läkemedel. Fokus ligger därför på faktorer i fettväven som styr insulinresistens. – Vi studerar fettcellernas stroma, grundvävnad. Om man är fet blir stroman fibrös, vilket leder till hypoxi, det vill säga syrebrist, i fettväven, vilket sannolikt bidrar till insulinresistensen, säger Mikael Rydén. EVA CEDERQUIST
FRÅN CELL TILL SAMHÄLLE 2013
Mikael Rydén professor i klinisk och experimentell fettvävsforskning föddes 1970 i Stockholm, tog läkarexamen 1996 och disputerade 1997. Parallellt med studierna på Karolinska Institutet bedrev han forskarstudier i molekylär neurobiologi. Han fortsatte forska kring intracellulära signalvägar i humana fettceller och deras relevans för utveckling av insulinresistens och typ 2-diabetes. Han blev 2002 docent i experimentell endokrinologi och 2006 i endokrinologi. Han tilldelades 2003 Young Investigators Award in Basic Science från European Association on the Study of Obesity och innehade 2003-2009 en halvtidstjänst för forskande kliniker. Han blev 2005 specialist i internmedicin och 2006 i endokrinologi/diabetologi. Han blev 2010 universitetslektor och överläkare vid kliniken för endokrinologi, metabolism och diabetes, Karolinska universitetssjukhuset Huddinge, och är sedan 2010 ansvarig för Kliniskt centrum för metabol forskning på diabetes inom KI:s diabetesprogram. Mikael Rydén utnämndes den 1 juli 2013 till professor i klinisk och experimentell fettvävsforskning vid Karolinska Institutet, förenad med befattning som specialistkompetent läkare vid Karolinska universitetssjukhuset.
41