SFT nr2 2022

svensk familjeterapi nr 2 • 2022

Att vara narrativ Kulturkompetens i terapirummet Sneak Peak inför vetenskapligt symposium

Ledare Den blomstertid nu kommer

väg.’ Boken handlar om våra unika kall som indi-

med lust och fägring stor.

vider och hur vi kan resonera kring den. I boken

Nu nalkas ljuvlig sommar

berättar hon om en buddhistmunk som får syn på

då gräs och gröda gror.

ett löv som har blivit brunt och bräcklig. Munken

Den blida solen väcker

tittade på lövet och tänkte på hur flyktigt livet

allt det som varit dött.

är, att vi är här en sekund och sedan är vi borta.

Den allt med grönska täcker,

Munken stannade till, tog upp lövet och tittade

och allt blir återfött.

mer noggrann på det. Sedan började munken att

/Psalm 199 med text av Israel Kolmodin

fundera över det som skulle ske med lövet. Lövet är i processen av att brytas isär för att sedan återgå till jord, som ska ge näring till trädet som lövet

Den blomstertid nu kommer och vad jag har längtat. Barn som skrattar, vatten som sprättar, solen som värmer och blommor som doftar. Det är som om naturen själv delar med sig av allt som är gott och livgivande. Jag vet inte hur det är för er, men jag behöver hoppet och grönskan som sommaren erbjuder efter en lång vinter och vår. Det är som om solen ger mig möjlighet till att se världen från nya perspektiv, att reflektera på nytt och hitta ett annat tempo i vardagen.

kom ifrån och där nya löv kommer att växa fram.

När munken funderade utifrån detta perspektiv så var inte lövet på väg att dö, men på väg till att föddas på nytt. Till detta, tittade munken på lövet och sa ’Du bara låtsas dö.’

Jag kunde inte låta det bli att fnissa till när jag läste berättelsen. Precis så är det, i alla fall i mitt liv. Ibland känns det som döden är det enda som finns kvar. Krig, våld, pandemin och förlust målar en mörk duk över vardagen. Sedan plötsligt

Som en del av min sommarläsning har jag börjat läsa en bok av Patricia Tudor-Sandahl, ’En given

händer det. Ur det som är dött blir det liv. ’Den blida solen väcker allt som varit dött’ och lövet bara låtsas komma till sitt slut.

svensk familjeterapi 2

Denna sommarutgåva av SFT har medlemmarna

Som en björn som vaknar efter en lång vinter av

skapat tillsammans, ett skinande exempel på

sömn, så står familjeterapiföreningen både lokalt

sommarens glädje. Medlemmar från olika håll

och på riksnivån, i full blom ännu en gång. Så njut

har skickat in kortare och längre bidrag och delat

av denna läsning! Dela det som andra medlemmar

med sig av sina tankar. En del har reflekterat över

bjuder på och fira sommarens löfte om återhämt-

föreläsningar som har hållits runt om i Sverige.

ning! Jag hoppas att dessa artiklar kan ge några

En del förbereder för höstens vetenskapliga sym-

nya perspektiv, väcka några nya tankar och bidra

posium. Nadja och Pernilla delar med sig av sina

till sommarkänslor. Kanske blir du också inspir-

slutsatser från deras uppsatsarbete om rollen av

erade till att ta upp pennan och skriva ner några av

kulturkompetens i terapeutiska möten. Markus

dina tankar. Gör gärna det! Vi är fler som blir bara

Westergren är tillbaka och gästspelar som re-

glad av att du dela med dig!

censent till Ulrika Ernviks bok ’Ekopsykoterapi’ och Bill Petitt uppmuntrar oss att reflektera över teoriernas roll i vårt arbete. Jag tar också tillfälle i akt att presenterar Steve Gaddis för er och dela några av hans tankar kring narrativ terapi och ett narrativt förhållningssätt. Vilken glädje att få höra så många olika röster och hör om inspirationen

För övrigt önskar jag er en sommar fylld med skratt och återhämtning. Och jag hoppas att vi ses och hörs under några av höstens erbjudande om nya möten och inspiration. /Amber Cook

som kommer när vi har börjat träffas igen. Dessa möten ger nytt liv!

svensk familjeterapi 3

Ordföranden Kära familjeterapivänner!

- främjar och bidrar till teori- och metodutveck-

I en paus eller återhämtning från flera dagars stu-

gränsområden

dentfirande (ja, inte mitt alltså, men yngsta dottern

och hennes kompisars), körsjungande och segelskutsmålande (är det ett ord?) ska jag skriva ihop några

rader till en ordförandespalt. Den kommer att bli helt

ling samt forskning inom familjeterapin och dess

- främjar spridning av vetenskapliga arbeten genom publikationer och konferenser

föreningsinriktad mitt i försommargrönskan. För att

- representerar familjeterapins intressen i offent-

liksom påminna om vad det är vi håller på med, innan

liga sammanhang och aktivt driver frågor som rör

vi alla kopplar av ett tag och tar sommarledigt.

familjeterapin

För vad finns det för skäl att vara medlem i Sveriges

- verkar för spridning och information om familjetera-

förening för familjeterapi egentligen…?

pi som behandlingsmetod

Den här fina tidskriften SFT kan ju alla människor

- främjar kontakterna mellan familjeterapeutiskt

med internetuppkoppling läsa fritt. Styrelsen för sfft

verksamma inom och utom Sverige

att det ligger i föreningens intresse och knyter an till

- verkar för att svenska och nordiska familjeterpikon-

har beslutat det för flera år sedan, eftersom de tyckte föreningens stadgar att tidningen är tillgänglig för

även andra än medlemmar. Och det skriver jag under på.

gresser kommer till stånd

- stöder lokala familjeterapiföreningar och verkar för

att lokala familjeterapiföreningar bildas i områden där

Så vad får en som medlem? Ja, förutom trivsam

samvaro, möjligheten att engagera sig i en styrelse

om en vill det, och så rabatter på föreningens olika arrangemang?

En viktig poäng för mig att det är fint att tänka inte

bara på vad jag kan få, utan också på vad jag vill bidra till. Vill jag att det ska finnas en förening som…

sådana saknas?

Vill jag det, då finns det skäl att vara medlem! För utan medlemmar ingen förening.

Men såklart är det kul om medlemskapet också in-

nebär att jag får något. Och NU ska alla medlemmar få något helt nytt…!

svensk familjeterapi 4

Univeritetsforlaget i Norge, som ger ut den nordiska

Sedan hoppas jag förstås att många vill och kan åka

att tidskriften ska få fler läsare i Sverige och ökad

& Visions i Köpenhamn 16-19 augusti. Och att ännu

familjeterapitidskriften Fokus på familien, vill gärna spridning till personer som på olika sätt är verksamma

inom familjeterapi och systemiskt arbete. Den tidigare medlemsförmånen med 10 % rabatt på prenumera-

tioner har inte lockat så många svenska prenumeranter.

Men nu har Universitetsforlaget via ett förmånligt

erbjudande gjort det möjligt att alla medlemmar i sfft ska få läsa tidskriften på sfft:s hemsida, via en inloggning som endast är tillgänglig för medlemmar. Vi i

riksstyrelsen har tagit beslutet att stå för kostnaden det

till den Nordiska familjeterapikongressen Missions

fler kommer till FFST:s vetenskapliga symposium i

samband med sfft:s årsmöte i Stockholm 6-7 oktober.

För den som vill resa ännu mer finns också den

Europeiska familjeterapikonferensen i Ljubljana i

Slovenien 7-9 september. För detta blir året då allting ska börja hända igen. Låt oss också innerligt hoppas att det blir året då det inte bara blev krig, men också blir fred i Europa!

här året på prov. Universitetsforlaget och sfft kommer

Men först vill jag önska alla en riktigt härlig sommar

sedan ta ställning till fortsättningen. Det här är en rik-

Fokus på familien väntar på dig! Håll till godo!

av intressanta artiklar! Så jag hoppas att ni som redan

Försommarhälsningar

att analysera hur mycket erbjudandet används för att

tigt fin förmån och Fokus på familien är en guldgruva är medlemmar ska använda er av möjligheten riktigt

med mycket vila och god läsning. Både SFT och

Ordföranden Lotta Beskow

mycket. Det vore också kul om det kan bidra till att

några fler tycker att det kan vara lönt att bli medlemmar i sfft…

Svensk Familjeterapi Redaktonen: Amber Cook Layout: Magnus Olers piattodesign.se

Annonsera i SFT!

helsida 2 000 kr halvsida 1 000 kr kvartssida 500 kr Maila till Inger Bergström ibergstrom57@gmail.com

Utgiven av SFFT

Ordförande: Lotta Beskow Kassör: Inger Bergström Sekreterare: Amber Cook Vetenskaplig sekreterare: Karin Thorslund Informationssekreterare: Susan Hanshoff Ledamöter: Ann-Catrine Andersson Nehrin Ganno Gun Drott-Englén Raymond Valdes

svensk familjeterapi 5

Skriv! Skriv! Skriv!

Bidrag till nästa nummer och feedback Manusstopp 1 september sftredaktion@gmail.com facebook(sfft) hemsida www.sfft.se

Själavård för familjetera Att ha en tydlig kompetens som finns där och kan användas just

när den behövs som bäst, här och nu i terapisituationen, är otroligt btydelsefullt för ens trygghet som terapeut.

Från Johan Sundelins uppskattade föreläsning

I familjeterapin pendlar pågående samtal mellan

kort beskrivning av det som känns användbart för

hela tiden har vi fokus på var den öppna kanalen

i Familjeterapiföreningen Sydost i våras, nu en mig och förhoppningsvis för er kolleger.

Arbetsplatsen behöver vara terapivänlig och ge utrymme dvs ha tolerans för tid, fördjupning, förståelse, process och ambivalens.

Viktigt att kunna bygga allians i lugn och ro

olika nivåer liksom pendling mellan sessioner. Så

är. Vi kan metakommentera var terapin är och se om det hjälper eller om annat är viktigare.

De olika nivåerna kan skifta mellan: Förändringsnivå - Vad ska jag göra åt det?

med familjen och inte vara pressad att producera

Informationsnivå - Vad händer och vad är jag i?

detta behöver familjeterapeuten helst tillsam-

Bekräftelsenivå – Ständigt med som stabilisering

förändring som familjen ska konsumera. Kring mans med andra, våga och driva utveckling.

Familjerna vi möter har olika möjliga och till-

och innebär att vi får familjen att känna att den duger som den är.

gängliga ingångar för förändring och utveckling.

Vi tänker om och formulerar oss när det passar

tiva eller beteendemässiga och vi må välja den

Vi lanserar då en idé om relationer i stället för

pektera din egen prioritering liksom familjens

prätthålla symptomatik. Familjer presenterar ett

Dessa öppningar kan vara känslomässiga, kogni-

i ett meningsfullt, begripligt o hanterbart tema.

som vi uppfattar passar bäst för familjen. Res-

ett individualistiskt perspektiv, för att inte up-

prioritering för kontakt.

problem och vi frågar oss vad som blockerar i

svensk familjeterapi 6

apeuter

relationerna och söker kopplingar i interaktion-

kan handla om historiska faktorer som det sam-

begripliga och klara för familjen och att det vi gör

rkor och svagheter. Återkommande stress för en

erna. Bra familjeterapi är när kopplingarna blir i familjeterapin är direkt länkat till problemen.

I familjeterapiutbildningarna ingår ju egenterapi.

Detta för att vi som familjeterapeuter ska bli

medvetna om våra egna erfarenheter i livet. Det

manhang vi kommer ifrån eller trauman med sty-

som familjeterapeut kan också vara när familjen

vill ha annan hjälp än familjeterapi. Det kan vara motöverföring där familjeterapeuten går igång på familjens problem, oftast negativt men inte bara.

svensk familjeterapi 7

tiella trygghet, labil, uppriven, försvarar sig själv osv. Terapeuten ibland påverkad av detta och anknytningsaktiverad dvs ställer basala frågor om egna existensen

-rollprojektion när familjen kan tänka att man

inte vet hur terapeuten är och kan skyddar sig genom att diskvalificera terapeuten.

Motkraften till allt detta är rådrummet, mentalisering i det inre samtalet. Det första som sker är att terapeuten blir förvirrad. Förvirring är

information, men förmågan att mentalisera min-

skar vid stress. Därför så svårt. Men terapeuten behöver öva upp förmågan att ställa frågor till förvirringen.

Vi som terapeuter behöver jobba med förståelse

om oss själva för att familjerna ska se att vi kan

Motöverföring kan ske när:

hantera vår förvirring och gör information av

-allians blir resonans och terapeuten svänger med för mycket, sugs in och tappar kraft

-empati blir sympati och terapeuten känner så starkt för familjen och därmed blir som familjen

-homeostatiskt bevarande – terapeuten blir en av de andra, blir kvar

den. Det sker genom att vi pendlar mellan det inre och yttre samtalet.

Handledning i form av reflekterande position är också bra träning för mentalisering.

Förstås blir tiden knapp när man har så mycket kunskap att dela med sig av som Johan Sundelin.

-systemisk skam när familjen säger något riktigt

elakt om terapeuten till terapeuten som då tappar kraften

av Gun Drott- Englen

-egen anknytningsaktivering (Tavistock) kan ske när familjen visar sig utmanande i sin existen-

svensk familjeterapi 8

Om kärleken, om döden Den 24 mars, under ett av våra

populära systemcafeer, fick vi från Föreningen för famije- och

systemorienterad terapi i Stock-

holm (FFST) äran att intervjua

Lance Cederström, existentiell terapeut, som talar om ett ej vardagligt tema som “existens”.

Lance förklarar för oss att hans intresse för detta ämne har avlägsna rötter: han kommer ifrån en humus vars fruktbarheten härrör från en omöjlig kärlek mellan två personer som var helt olika utifrån flera aspekter och

perspektiv men som ändå blev kära i varandra. Ansträngningen att sätta ihop eller bara att leva med, uti-

från två olika miljöer som Lance upplevde samtidigt

som familjära och främmande, gjorde att han nästan naturligt kände sig hemma i sammanhang som innefat-

tade motsägelser, ambivalens och komplexitet.

Kanske är det inte en slump att Lances första erfarenhet som psykolog är inom psykosområdet och det

är där som han börjar tänka på att han inte är nöjd med standardiserade behandlingar. Han börjar då läsa

existentiella filosofer som Martin Buber och Martin

Heidegger för han kände att dynamiska och/eller

kognitiva teorier hade som nackdel att inte tillåtas stanna kvar i det komplexa och i det ambivalenta som existensen innebär.

Existera betyder att stiga ut ur skuggan, att våga möta

sig själv. Det är inte ett lätt steg för av förståeliga skäl,

kan det väcka fruktan och ångest. Ett sådant steg gör oss synliga framför världen och erbjuder inte längre skyddet vi upplever i mörkret. Steget innebär att bli autentiska.

svensk familjeterapi 10

n…och om andra tankar Det är samvetet vi skulle behöva lyssna på som en inre

Lance tar även upp att etikettera människor som

vi ta kontakt med innan våra handlingar. För att göra

för att få en tjänst eller skydd) hör till samma system.

röst som återkallar oss till oss själva. Samvetet måste

det behöver vi inre tystnad, behöver lyssna intensivt.

klienter (som ursprungligen pekar på den som betalar Han föreslår ordet “konfident” för det återkallar or-

Samvetet har inte att göra med något allmänt utan med

det förtroende. Patient har i stället att göra med den

Heidegger ansåg ångesten som vår bästa vän under

Enligt Heidegger är kärlek vår innersta kärna. Om man

gatan som tar oss till autenticitet.

takt med sorgen men döden (morte) är förutsättningen

något personligt.

samtalen: den är funktionell i mån av att den pekar på

Hemlösheten, det är att gå ut från vår trygghetszon, som leder oss till samvetet.

Samvetet ger ingen information utan säger bara “lyssna!”.

Regler och normer dödar i stället samvete. Maktstrukturen fredar samvetet: den säger “lyssna, tänk inte”.

Lance beskriver hur terapeuten riskerar att hamna i ett dilemma: om hen ska vara lojal antingen med klient eller med Makt?

inte är kärleksfull är man möjligtvis rädd för att ta konför livet, inte motsatsen. Att vara kärleksfull i möten med konfidenter är ett val vi skulle behöva göra.

En bra psykoterapi tar aldrig slut; effekten blommar efter och förtvivlan gör att vi tar oss på allvar.

Jag blev imponerad av samtalet med Lance, hur han

pratar om komplexitet på ett sätt som blir fängslande samt begripligt.

För min del är jag inte längre van att konfrontera mig

med begrepp jag brottades med när jag satt vid skolbänken men är tacksam för den möjligheten jag fick.

På sätt och vis, provocerar Lance, och menar att

evidens kan ses som något rimligt och betryggande, för evidens lägger märke till och förankrar sig på ett spår. Diagnoser har också samma funktion men

diagnos (från grekiska δῐᾰ́γνωσῐς som betyder “att

gå genom”) berättar inte något om klienten, den är en

etikett. Då kan diagnosen också få den funktionen att skydda oss…en gång till är det lättare att möta diagnosen än sig själv.

medicinska världen.

Lance tvingar oss att lyssna! Vi fick känna på uppgif-

ten att våga vila i tystnad för att inte avlägsna kontakten med samvetet. En uppgift som kan vara svår att

komma ihåg när man i stället är upptagen med sina hektiska dagar. Då är alla inbjudna ut ur skuggan… av Giusi De Santi Styrelsen i Ffst

svensk familjeterapi 11

Att vara narrativ i

svensk familjeterapi 12

i en normativ värld ‘The violence of colonizing people through meaning-making is as

gross as colonizing people through force and I want us to be socially active in standing against that.’ – Steve Gaddis

I vintras läste jag att min före detta lärare Stephen

jag växte upp var det lätt att lyckas och prestera

cancer. Hans död påverkar mig, av många olika

universitet. Det var inte lätt att komma in och pro-

Gaddis hade gått bort efter en lång kamp med

anledningar men mestadels för att han representerade att man lyssnar, bekräftar och befriar.

Första gången jag träffade Stephen (Steve ville han kallas för) var under min masterutbildning i

socialt arbete på Boston College i Boston, Mas-

på en hög nivå men Boston College var ett bra

grammet Master i Socialt Arbete som jag sökte in till rekryterade högpresterande eleverna från hela

världen. Vi skulle utbildas för inget mindre än att

förändra världen, på riktigt, och jag kände mig som en tamkatt bland tigrar.

sachusetts. Jag var en småstads tjej. Jag växte upp

Det var sommaren 2012 när jag hamnade i Steves

särskilt känd, och jag hade inte några större planer

jag gav mig in på, men den sommaren öppnade

på en bondgård i Missouri, en delstat som inte är med mitt liv. Jag kämpade mycket med vad jag upplevde var förväntningar som andra hade på

mig. Det fanns starka röster i min omgivning som

hade bestämda tankar kring hur en ung, kristen kvinna skulle vara i världen och jag fick inte riktigt ihop det i mitt eget liv.

En kär vän uppmuntrade mig att studera vidare i Boston. Boston förändrade hennes liv ca 20 år

tidigare, och hon var säker på att det kunde vara

meningsfullt för mig också. Men när jag kom till Boston kände jag mig mest otillräcklig. Allting var en kulturchock för denna bondflicka. Där

kurs om narrativ terapi. Jag visste inte alls vad

mina ögon för vägar som jag tidigare bara hade

hoppats på. Hans sätt att se på människor med genuin nyfikenhet och en icke-dömande ställning var som frisk luft för mina lungor. Om jag skulle

vara professionell i denna värld, ville jag vara

som han. Det kändes nämligen inte rätt för mig att säga hur andra skulle vara eller hur de skulle leva sina liv. Även om det kändes som mycket av min vardag gick åt att bli så kunnig som möjligt om

det mesta, för att sedan förmedla denna kunskap till behövande.

Sedan den sommaren har inte Steve och jag haft

svensk familjeterapi 13

så mycket kontakt. Vi har mejlat några gånger och

tervjua Steve som en del i en presentation om

fördjupningskurs i narrativ terapi i hans nystar-

om hans bortgång har jag lyssnat till intervjun

jag har funderat fram och tillbaka på att gå någon

tade Narrative Therapy Initiative, men mer än en tanke blev det aldrig.

Men under min steg 1-utbildning i familjeterapi med Görel Fred 2017, fick jag ”gåvan” att in-

narrativ terapi. Efter att jag har fått kännedom flera gånger om igen och log som jag alltid gör när jag hör hur han relaterar till världen vi lever

i. Så många kloka tankar han delade i intervjun

som inte utnyttjades till fullo på grund av tidsbrist i uppgiften jag skulle göra.

svensk familjeterapi 14

Jag har alltid hoppats på att Steve kunde komma

sanningen så snabbt och effektivt som möjligt och

rativ terapi, att han själv kunde stå framför er och

hitta sanningen kan förtrycka de som anses ännu

till Sverige någon gång och hålla i en kurs i nartala som endast han kan om det narrativa förhåll-

ningssättet som förändrar liv. Men med tanke på

det bidrar till en kultur där vissa som har trott sig inte ha hittat sanningen.

att detta inte längre blir en möjlighet vill jag föra

Men om du svarar nej på den frågan så handlar

till hans minne.

människors val i livet utifrån det som är viktigt för

Steve hade en bachelorutbildning i socialt ar-

niskors meningsskapande.

vidare några tankar från vår kontakt och intervjun

bete och en master och doktorandutbildning i

livet om att skapa mening. Då handlar allt om dem. Det finns då inte någon värdering av män-

familjeterapi men han sörjde att narrativa tankar

För Steve var denna fråga avgörande. Han förkla-

regi. Med tiden, ’family therapy has become

en agent för social kontroll. Socionomer och tera-

felt like it’s gotten narrower and narrower for me

strukturer och makt som skapar problem. Vi har

based sort of backlash to postmodern critics,’ sa

och tagit på oss en roll att förmedla denna sanning

2017. Trots att han var familjeterapeut till yrket

niskor. Samtidigt lever många av de människorna

familjeterapi.

Problemen uppstår i glappet mellan människors

Steve förtydligade att det finns olika strömmar av

tar om deras liv. Allt oftare är de berättelser som

fick mindre och mindre plats i familjeterapins

rade att våra yrken och professioner ofta har blivit

synonymous with systems theory and that’s just

peuter har mer eller mindre medvetet bibehållet

and that it’s been hijacked by the whole evidence-

svarat ja på frågan att det finns absoluta sanningar

Steve i zoomintervjun som ägde rum den 14 april

om hur man bäst lever i världen till andra män-

så hade han svårt att identifiera sig med begreppet

som vi möter med effekterna av social orättvisa.

tankar kring sanning och vetenskap, postmoderna och moderna. Hur vi förhåller oss till dessa olika strömmar påverkar inte endast vårt yrkesliv men

även hur vi väljer att leva i världen som människa till vardags. Den största frågan, förklarar Steve, är om det finns någon absolut sanning i världen. Om

du svarar ja till den frågan så handlar livet om att utforska och ta reda på den sanningen. Det föder

ett klimat av tävlande där alla ska försöka få till

upplevelser och de berättelser som andra berätdominerar i samhällets berättelser något som inte överensstämmer med det som är meningsfullt för människor. Vi kan inte vara neutrala i denna fråga. Om vi inte tar ett aktivt avstånd emot dessa

strukturer som förtrycker så är vi också en del av förtryckandet.

Det normativa förhållningssättet är lätt för vissa

att vara i och extremt skadligt för andra. Det utgår från att det finns ett rätt sätt att vara i denna

svensk familjeterapi 15

värld och att meningen med livet är att hitta detta

problem. Modellen, i sin grund, går ut på att ge

alternativt sätt att vara i världen till det normativa

dessa problem passar in i diagnoskriterierna som

sätt. För Steve är ett narrativt förhållningssätt ett

förhållningssättet. Det narrativa förhållningssättet är ett förhållningssätt som respekterar alla indi-

klienter en diagnos och en behandling utifrån hur DSM erbjuder.

vider och deras meningsskapande genom att inte

Här menar Steve att vi inte kan vara neutrala. Mi-

för andra. I ett narrativt perspektiv handlar inte

lade om att vi som terapeuter ska vara ’radikalt

men hur vi människor kan agerar mer utifrån det

stå upp för att det är människan vi möter som

anta vad det är som är meningsfullt och viktigt

chael White, grundare till narrativ terapi, samta-

samtalet om hur man kan göra rätt eller lyckas

respektfulla’ och för att vara det så väljer vi att

som är viktigt och meningsfullt för oss.

har kunskap och erfarenhet för att forma mer

’[Narrative therapy] is not a technique I use with

men är alltså utanför oss människor och det mest

clients; it’s a way of being in the world,’ svarar Steve när vi diskuterar hans relation till narrativ

terapi. För Steve är inte narrativ terapi endast en behandlingsmetod. Det är ett förhållningssätt som

påverkar hur han är i sina närmaste förhållanden,

men även hur han möter sina klienter på jobbet likväl människorna som han möter på stan.

’We should expect that people have internalized understandings of problems, that problems are

internalized in them or somebody else because

hjälpsamma relationer till sina problem. Proble-

respektfulla sätt att möta människor är med detta som grundprincip. För att använda ord av Michael

White, ska vi som terapeuter vara ’decentrerad,’ (kvar i klientens erfarenheter och kunskap om hur det är att vara i världen) och samtidigt ’infly-

telserika.’ Ett hjälpsamt sätt att vara inflytelserik

och decentrerad är att ställa frågor. Fråga den man möter kring hur deras erfarenheter samt hur dessa

erfarenheter och berättelser är kopplad till det som är viktig för personen.

that is the dominate western practice in the way

För Steve är detta centralt till hur han vill vara

förtydligar att vi arbetar i ett system som är utfor-

att tolka människors erfarenheter och agerande

we understand problems’ förklarar Steve. Han

mat för att internalisera problem. DSM är Bibeln

av det normativa förhållningssätt när det gäller psykoterapi. Det är ett styrande dokument som används över hela världen och utgår ifrån att vissa

människor har problem, att problemen bor inom

människan så att säga. Detta perspektiv tar inte hänsyn till den lokala kompetensen – hur den vi

möter upplever sina egna relationer till problem eller deras erfarenheter för att behärska dessa

som medmänniska och terapeut. Om vi väljer utifrån våra egna erfarenheter och kunskap så

koloniserar vi människors meningsskapande.

Med ’koloniserar’ menas det att vi som terapeuter sätter ramen som människor får röra sig inom och utesluter andra eventuella meningssystem. Steve menar att detta är lika farligt som att koloniserar

människor med makt och att han aktivt vill stå emot sådant agerande.

svensk familjeterapi 16

Detta är inget enkelt ställningstagande. Att stå

Jag erkänner för Steve att även om jag är sympa-

pande innebär att vi som samtalspartner/terapeu-

känner jag mig starkt bunden till det normativa

emot koloniserande av människors meningsskater kommer att få svar till våra frågor som vi aldrig någonsin har fått förut och att detta kan göra att vi

blir obekväma. När vi går in i en annan människas

världsbild blir vi obekväma. Där är vi gäster. Vi vet inte hur territoriet ser ut eller vart vi är på väg,

men genom nyfikenhet kan vi lära oss mer om

hur den andra har det och även befria andra från den orättvisan som blir när människor blir dömd i meningsskapandet.

tiskt till det narrativa sättet att vara i världen så förhållningssättet och har svårt att navigera hur jag

kan både bemöta människor med ’radikal respekt’ och arbeta i ett väl etablerat normativsystem. Till

detta svarade Steve att vi som terapeuter får vara ’mångspråkiga.’ ’Ni i Sverige är extra duktig på det har jag hört,’ sa han med ett leende. Han förtydligar att det handlar om att kunna språket i DSM

och dess patologiserande samtidigt som vi väljer

att vara i ett meningsskapande i kontakt med de vi möter istället för sanningssökandet. Att stanna

svensk familjeterapi 17

kvar i klientens meningsskapande, även om vi

vid den tidig ålder av 59 år som Steve började ta

skap i ämnet, möjliggör för klienterna att berika

Michael gick bort började Steve inse att de män-

som terapeuter har egna erfarenheter och förkunterapeutens kunskap samtidigt som klienten får

friheten att själv skapa och koppla ihop berättelserna om sitt liv med det som är viktig för dem.

Under intervjun förklarade Steve för mig att han först kom i kontakt med familjeterapi i 1992. Fler

sin kärlek till narrativ terapi till en ny nivå. När niskorna som grundade narrativ terapi och bar den

vidare inte längre kunde göra det. Det var upp till honom och de andra som lärde sig av Michael

White att föra narrativ terapin vidare om dessa tankar skulle få jord för att fortsätta växa och gro.

år senare fick han möjligheten att lära sig mer av

Med det i åtanke startade Steve ett narrativ terapi

elaide. Michael Whites tankar var särskilt hjälp-

i Boston 2009, där han tillsammans med andra

Michael White när han studerade för honom i Ad-

samma för Steve i relation till hur han ville vara

som kille och man i en värld där fysiskt våld och en machokultur trängde sig på i Steves vardag.

Steve uppskattade och var inspirerad av Michaels idéer men det var först när Michael gick bort 2008

utbildningscentrum (Narrative Therapy Initiative) terapeuter och engagerade volontärer höll i utbildningar, föreläsningar och samtal kring narrativ

terapi och det narrativa förhållningssättet. Genom

åren har detta utbildningscentrum utvecklats och

blivit större. Även efter Steves bortgång fortsät-

svensk familjeterapi 18

ter centrumet att erbjuda kurser och föreläsningar som lockar deltagare från olika delar av världen.

Jag vet inte om jag ska skratta eller gråta när jag lyssnar på intervjun som jag hade med Steve. I

Om du vill lyssna till hela intervjun mellan Steve

Gaddis och mig, hör av dig så delar jag den med dig. Den är drygt en timme lång och sker på engelska.

den finns så många kloka tankar som jag skulle

Här kommer några av Steves publicerade artiklar

vidare kring. Samtidigt är jag oerhört tacksam för

artiklarna är länkad):

vilja utveckla mer, lär mig mer om och fråga Steve att jag fick möjligheten att samtala ännu en gång

under åren för den som är nyfiken (De första två

med Steve kring narrativ terapi och dessutom fick

Gaddis, S. (2004). Re-positioning traditional

vi allt för ofta inser först efter någon inte längre är

struction of professional therapy knowledges.

det inspelat. Så är det ofta med livet och döden, att

research: Centring clients’ accounts in the con-

med oss hur värdefulla deras bidrag verkligen var.

International Journal of Narrative Therapy &

Steve, precis som Michael White, gick bort i den

Community Work, 2004(2), 1.

alldeles för tidig ålder av 59 år och kommer att

Gaddis, S., Kotzé, E., & Crocket, K. (2007).

chusetts, men även i den större narrativa världen.

sponses for men in everyday living. New Zealand

saknas väldigt mycket, särskilt i Boston, Massa-

Gender discourse, awareness, and alternative re-

Han har dock inte lämnat oss utan verktyg. Steve

Journal of Counselling.

år och har lärt många som han har kommit i kon-

Gaddis, S. R., Kotzé, E., & Hulme, T. (2014).

möts med ’radikal respekt.’ Berättelsen lever vid-

Counselling practices in the territory of violence.

samtal och är förändrad för alltid på grund av att

Therapy, 35(3), 353-363.

har levt i det narrativa förhållningssättet i många takt med vilken skillnad det blir när människor

Peach trees grow in the spaces between people:

are, utvecklas och utbreds. Jag är tacksam för våra

Australian and New Zealand Journal of Family

han tog sig tid. Tack, Steve, för att du visade en väg dit alla är välkomna och alla är lika mycket värde.

av Amber Cook

Gaddis, S. (2006). Cool/Manly? Boys Growing

into Good and Gorgeous Men. New Zealand Journal of Counselling, 26(4).

Gaddis, S. (2016). Poststructural inquiry: Narra-

tive therapy’s de-centered and influential stance.

In Poststructural and narrative thinking in family therapy (pp. 9-27). Springer.

svensk familjeterapi 19

What I think about when How can we think about the theories we use in CFT?

A theory can be thought of as an idea about how some part

fit with known experience; secondly, when it contains the

personal experience, or taken from some other source, such

tested pragmatically to see if it works. This last point (the

of the world works. It may be individually constructed from

as religion or science. Our lives are formed by the theories

that we use to make sense of the world. And we are attached to some theories more than others. In our work, we psycho-

therapists are guided by theories. But how shall we think about their nature?

Without theories, it would be impossible to make sense of our experience. Basically, theories help us to obtain meaning from information by offering us the possibility to create

what we might call the “best-bet explanation”. The best bet

possibility to make predictions, and thirdly, when it can be principle of falsification) is a crucial aspect of both critical thinking in general, and of scientific thinking in particular: a

theory lasts only as long as it takes to find a counter-example that proves it cannot be correct.

In contrast, in the social sciences, theories are rather considered as tools or perspectives, and are valued when they

help enrich our understanding of the world, and they usually lack the precision to predict except in rather general terms.

explanation is obtained by applying the principle of abduc-

This is not how I thought of theories when I began my

does this information most probably mean?” In some ways,

sumed theories (whether from the natural or social sciences)

data) that we hold in our hand, then we examine our mind’s-

is. I vividly remember being enchanted with the idea that

and we try to figure out where the piece might belong. If we

cause individual pain and disorder, they also contained the

picture we are assembling.

is where the therapist came in, of course). Entranced by the

Thinking of theories in this way suggests the possibility that

its twin theory - that individual disorder could be the cause

tive logic to experience: “Given what I already know, what

career as a family therapist. Back then, I unthinkingly as-

it is like doing a jigsaw puzzle: we examine the piece (of

to be a form of truth, descriptions of how the world really

eye picture of the puzzle (our picture or model of the world),

while certain kinds of family relationships were able to

find a place where it fits, then it also adds something to the

possibility to heal, if that potential could be realised (which

they might be transient in nature, for the simple reason that at any point new information might not fit our existing ideas

insight, it took a long time for me to understand and accept of painful and destructive relationships.

of the world. When this happens, we will probably feel the

In fairy tales, enchantment often possesses a dark side.

so that it can accommodate the new information.

easy for me to be dismissive of other models, for example.

In the natural sciences, a theory will tend to have a high

it becomes a truth, as a brief study of the history of the field

need to do some rethinking, to possibly modify our theory

value when it possesses at least three qualities: firstly, when it describes some aspect of the world in a way that seems to

Falling for a family/interactional/systems approach made it

Another, greater danger is to contextualize a theory so that of mental health reveals. A therapist who “knows the truth” may be the cause of difficulties in the healing process, as

svensk familjeterapi 20

n I think about therapy she may value the descriptions specified in her theory rather than those presented by the client.

In practice, in the therapy room, theories often seem to obtain their healing value from the client’s understanding of

fully master certain behaviours (and thoughts and feelings)

and what part the environment might play in that process.

The perspectives they offer are both rewarding but highly restricted, focussed as they are on one specific issue.

their relevance. Any initial value will then be tested in the

In both examples, the goal is to create a description that can

proceeds. If all available therapeutic theories are thought of

selected to study. However, such descriptions are only dis-

therapeutic process and might go up or down as the work as (social science) attempts to enrich our understanding of

specific and very limited aspects of human nature, then their number suggests that perhaps we are working with a very

complicated jigsaw puzzle indeed. We might even argue

the case that every therapist will need lots of theories if she

wishes to be prepared for a variety of clients, each with their different problems. The master picture of the puzzle might well resemble a complex tapestry containing many illustra-

tions, each one referring to one aspect of what it means to be human.

credibly account for the nature of the processes they have

tantly related to the theories of physics - I doubt that anyone

would attempt to compare learning theory or attachment theory with Newton’s laws of motion. And in the therapeu-

tic process, they are rather imprecise, seldom offer reliable

predictions, and only work sometimes. Nonetheless, they are invaluable each in their own way, offering a starting point for such questions as, “How do we learn?” and, “How

shall we understand the nature of the parent-child bond?”

Neither perspective excludes the other, and they might even be complementary in a specific case.

We psychotherapists apply social science theories. If we

Perhaps it is so, that the more theories we can access, the

what is the nature of, for example, “system theory”, or “at-

may cover our bets as we set about our work in the some-

keep the notion of theories as truths at arm’s length, then tachment theory” or “theory of mind”, or “learning theory”?

I like to think that any single theory that is used by a psycho-

therapist simply offers one possible way of thinking about

one certain aspect of human living and development. Each

one invites us to look at one part of a person or a relation-

ship from a specific perspective. For example, attachment theory is an attempt to create a model of the extremely

more perspectives we can move between, and the more we

times bewildering domain of human experience. Different theories can be thought of as available guides that can help

us to understand the different worlds that different people

experience? We orient ourselves (the client’s experience) and then look for where we are in the guide (select a theory

that matches). Then we can think about where we would like to go, and how to get there.

strong relationship that quickly develops between most

newborn babies and their parents, while learning theory attempts to answer the questions of how we can success-

svensk familjeterapi 21

Rolf Sundet är med på symposiet

Hur gör vi när vi trots en uppsjö av olika metoder, möter familjer som faller utanför? Vilka processer upplevs hjälpsamma för dessa familjer? Vilka aspekter blir betydelsefulla i återhämtnings- och läkningsprocesser? Det är ramen för Rolf Sundets föreläsning på det vetenskapliga symposium FFST arrangerar på uppdrag åt SFFT den 6-7 okt i höst. Föreläsningen tar fasta på det komplexa i möten mellan människor. Forskning presenteras med koppling till psykiatrin för barn och ungdomar i Norge såväl forskningsfält med fokus på samarbete och återhämtningsprocesser gällande missbruk. Rolf kommer att lyfta fram aspekter från psykoterapiforskningen generellt och diskutera terapi som något som skapas tillsammans med familjer. Rolf problematiserar också hur vi som behandlare/terapeuter, ser och tolkar t ex familjer och det de uttrycker som bekymmer utifrån våra ”egna ögon” och att det påverkar både hur vi ser på förändringsprocesser och de interventioner som sker. Rolf Sundet är professor emeritus och specialist i klinisk psykologi. Han har varit i Sverige flera gånger och föreläst samt handleder behandlingsteam i Sverige såväl som i Norge. Han har under hela sitt yrkesliv varit verksam både som forskare med ett stort antal publicerade artiklar samt verkat som kliniker, b la inom BUP och vuxenpsykiatrin.

svensk familjeterapi 23

Monica Hedenbro är med på symposiet

Monica Hedenbro, med. dr, leg psykoterapeut, sconom. handledare lärare föreläsare, författare och filmproducent Årets familjeterapeut 2021 Vi har bjudit in Monica Hedenbro som med en sådan glöd och energi arbetar, handleder och forskar om samspelet mellan föräldrar och barn och framförallt de små barnen. Hon har bla samarbetat med ett internationellt forskarteam med Lausanne Trilogue Play, som var banbrytande, där fokus flyttades från att endast se hur mammans och barnets interaktion var. till att se till hur båda föräldrars samverkan med barnet har betydelse. Hon har precis inlett ett samarbete med en forskare i USA kring coparenting som visar på vikten av föräldrars tidiga samarbete kring barnen vid skilsmässa.

Monica arbetar även med par och familjer kliniskt och hon använder där kunskapen om anknytningsmönstret hos parens tidigare erfarenheter. Monica var med och tog hit Marte meo metoden till Sverige där hon idag utbildar handleder och examinerar. Ja det finns mycker mer som Monica bidragit med till att utveckla familjeterapin och forskningen kring den, så kom och lyssna till hennes spännande arbete och bli inspirerad.

svensk familjeterapi 24

Birgitta Elmquist är med på symposiet

Birgitta Elmquist är socionom och legitimerad psykoterapeut med lärar- och handledarutbildning i

psykoterapi. Under drygt 25 år har Birgitta kombinerat psykoterapeutisk verksamhet med arbete som

lärare och handledare i psykoterapi inom kliniska organisationer och på olika universitet. Fram till 2015 var Birgitta anställd som studierektor på SAPU i Stockholm, en privat högskola med utbildning

av psykoterapeuter på alla nivåer. Där utvecklade Birgitta kunskapen om det integrativa, relationella och affektfokuserade arbetet. Våren 2020 utkom boken Psykoterapi – de sex grundläggande kompe-

tenserna, som hen färdigställt med utgångspunkt i det manus Leif Havnesköld lämnade efter sig vid sin död. Det nära samarbetet med först Leigh McCullough och nu Kristin Osborn, har resulterat i internationell certifiering som psykoterapeut, lärare och handledare i affektfokuserad terapi, med spe-

ciell inriktning på affektfobiterapi. Birgittas internationella intresse har resulterat i att Birgitta deltagit i utbildningsprojekt med psykoterapiutbildningar i Lettland, Ryssland och senast i ett kortare projekt i Litauen. I den presentation som Birgitta kommer att hålla i höstens vetenskapliga symposium kom-

mer hon lägga fokus på frågan om vad som, oavsett inriktning, är gemensamt för det goda kliniska

arbetet. Dessa så kallade kärnkompetenser är empiriskt grundade och fokus ligger på behandlaren/ psykoterapeuten och vad denne behöver utveckla under hela den professionella karriären. Kan detta bli

ett sätt att komma vidare i diskussionen om vilken metod som fungerar bäst och i stället söka vägar att evidensbasera psykoterapeuten?

svensk familjeterapi 25

NFTO - Europeiska nätverke

Jag som representant från SFFT ( Svenska före-

föreningen ville att de skulle få del av forskning

ett möte som hölls av Montenegros förening för

som inte ännu är godkänt att anordnas via uni-

ifrån Europa som samlades i staden Bar där sty-

är en metod som rekommenderas vid psykisk

en konferens med namnet Stories of Creativity &

hur Covid 19 påverkat familjefunktioner. Det som

ningen för familjeterapi) var inbjuden attdelta i

och praktik i familjeterapi, då det är ett ämne

familjeterapi. Vi var representanterfrån 20 länder

versiteten, och det innebär också då att det inte

relsen för föreningen i Montenegro hade anordnat

ohälsa. De presenterades bland annat en studie av

Resilience in Crisis.

stack ut var att kvinnorna i familjerna upplevde

Personer

från

kommunen

och

hälso

och

sjukvården i Montenegro, var inbjudna för att

att kommunikationen i familjen hade blivit bättre i och med pandemin då de flesta jobbade hemifrån. De som inte hade barn upplevde att konflik-

svensk familjeterapi 26

et för familjeterapiföreningar i Ukraina var som en röd tråd, och representanter

från Ukrainas familjeterapiförening deltog på ett digitalt möte där en kvinna var kvar i landet och

den andra jobbade i Polen med personer som flytt.

När jag nu efteråt reflekterar över familjeterapin i Europa så slås jag av att den känns som att den blomstrar, men att det som vi här i Sverige också

märker att den inte får plats överallt på universitet terna ökade. Men det visade också på att just att leva i en familj var en en stor resurs då det gjorde att det alltid fanns någon att prata med.

och att vi får strida för vår sak. Det är som en kvinna

jag satt bredvid från England sa att vi vet ju alla att familjeterapi är bra men vi måste visa det utåt

ännu mer med forskning. Det ordnas en konferens i

Det var också tillfällen att prata om hur det varit att jobba som familjeterapeut under pandemin, och där

de som verkade i Montenegro hade många minnen från föräldrar eller andra släktingar som upplevde

kriget i Balkanländerna och att det gjorde det svårt

att möta familjer som uttryckte rädslor för det som

Ljubljana 7-10 september, där det bland annat kom-

mer att presenteras hur pandemin bidragit till den

digitala möjligheten att möta och nå familjer, och om framtiden för systemisk psykoterapi i Europa .

Annons för konferensen finns på vår hemsida www. sfft.se.

händer i Ukraina, och flera sa att de behövt gå i egenterapi för att klara av jobbet som familjetera-

peut. Flera kommenterade att vi i Sverige hade bättre restriktioner under pandemin och ville höra hur

av Susan Hanshoff FFST Stockholm

det fungerat. Det var också tid för samtal där kriget

svensk familjeterapi 27

FAMILJETERAPI VID ÄTSTÖRNING 7,5 HP Familjeterapi är den evidensbaserade behandlingen för barn och ungdomar med ätstörningar. Denna utbildning avser att i första hand förbättra kunskapsläget för de som arbetar med ätstörningar hos barn och ungdomar, där det är helt avgörande med rätt inriktning på familjeterapin från början.

FAMILJETERAPI VID ÄTSTÖRNING Familjeterapi vid ätstörningar skiljer sig från sedvanlig familjeterapi på ett antal punkter. Det gäller i första hand intensitet och fokus; det rör sig om medicinsk hotfulla tillstånd där en förändring måste ske snabbt.

Denna utbildning avser att i första hand förbättra kunskapsläget för de som arbetar med anorexia nervosa hos barn och ungdomar, där det är helt avgörande med rätt inriktning på familjeterapin från början.

KURSENS INNEHÅLL Utbildningen avser främst att ge grundläggande kunskap, erfarenhet och förtrogenhet i tillämpningen av familjeterapi vid ätstörningar, så att deltagarna kan bedriva den i sin kliniska vardag. Vi avser att ge deltagarna både en teoretisk förståelse och en praktisk erfarenhet. Den huvudsakliga arbetsformen är en integration mellan teori och praktik. Den teoretiska delen utgår från hur de olika familjeterapeutiska traditionerna påverkat utvecklingen av familjeterapi vid ätstörningar.

INFORMATION OCH ANMÄLAN •

De traditioner som främst kommer att avhandlas är den strukturella, den strategiska, den språksystemiska och den narrativa traditionen.

Familjeterapi är en praktisk och pragmatiskt inriktad behandlingsmetod, och utbildningen kommer därmed att ha fokus på konkreta övningar. Vi kommer att gå genom aktuell forskning om familjeterapi vid ätstörkat utvecklingen av familjeterapi vid ätstörningar.

KURSENS UPPLÄGG Kursen består av föreläsningar, grupparbete, rollspel med videofeedback samt spegling av eget arbete med familjer. Vi avser att ge deltagarna både en teoretisk förståelse och en praktisk erfarenhet. Deltagarna skall även sätta sig in i den anvisade litteraturen. Deltagarna skall genomföra ett fördjupningsarbete ”Hur jag tillämpar familjeterapi vid ätstörningar i arbetet på min arbetsplats”. Skriftlig och muntlig redovisning av fördjupningsarbete samt reflektion kring andra deltagares redovisningar är examinationen.

MÅLGRUPP

Utbildningen vänder sig till dig som arbetar med behandling av de som är drabbade av ätstörning och som vill lära dig mer om hur man bättre kan hjälpa familjer och drabbade med en evidensbaserad behandlingsmetod.

ANMÄL DIG HÄR.

Datum 2022: 4-7/10, 31/10-1/11, 5-6/12.

Datum 2023: 6-7/2

KONTAKT

•

Plats: Lund samt egenstudier på digital plattform.

Ulf Wallin, Leg familjeterapeut, dr med vet, överläkare

•

Antal deltagare: Vid färre deltagare än 25 genomförs

Kompetens Centrum Ätstörningar - SYD i Lund, Psykiatri

ej kursen.

Skåne.

Pris per deltagare: 29 200 kr exkl moms. Kursen är

Emma Tullberg, Lund University Commissioned Educa-

bindande.

tion. (angående anmälan).

•

Betydelsen av kulturkom Under min utbildning till psykoterapeut med inriktningen familjeter-

api valde jag och en kurskamrat att skriva en uppsats om kulturkom-

petens i terapirummet. Områden som intresserade oss var betydelsen av terapeutens kulturkompetens i terapisammanhang samt betydelsen av kulturell och etnisk matchning mellan klient och terapeut. Den här artikeln är baserad på vår uppsats.

Sverige består av en mångfald av människor från

födda behöver uppmärksammas, samt mötas med

de profession som kommer i kontakt med personer

och förebygga ojämlik ohälsa hos befolkningen

olika delar av världen. Terapeuter är en vårdgivan-

med varierande kulturell och etnisk bakgrund samtidigt som yrkeskåren framför allt består av

anpassade insatser. Detta med syftet att minska (Folkhälsomyndigheten, 2019).

etniska svenskar. Vi ville undersöka betydelsen av

Med kulturkompetens i denna artikel begränsas

kontexten både utifrån terapeutens och klientens

såsom hedersproblematik, barnuppfostran, gräns-

hur kulturella aspekter påverkar den terapeutiska

det inte till olika folkgruppers kulturella uttryck

perspektiv.

sättning, autonomi och familjehierarki. Här är

År 2020 var cirka 20 procent av Sveriges befolkn-

vad som händer i terapirummet om terapeuten

ing utrikesfödda (SCB, 2021). Eftersom utrikes

födda är en stor och heterogen grupp är det svårt

att hitta en helhetsbild om deras psykiska ohälsa.

I rapporten ’Hälsa hos personer som är utrikes födda – skillnader i hälsa utifrån födelseland,’ står

det att självrapporterad psykisk ohälsa är vanligare hos utrikes födda (Folkhälsomyndigheten, 2019).

Även europeiska studier visar att utrikes födda har högre risk för psykisk ohälsa (Missinne &

Bracke, 2012). Psykisk ohälsa hos gruppen utrikes

det mer fokus på terapeutens förmåga att hantera tillhör majoritetssamhället och klienten har en minoritetsbakgrund. Uppsatsen byggdes på två

modeller vid terapi som talar till en multikul-

turell kontext: modellen multikulturell kompetens

(MCC) och modellen multikulturell orientation (MCO) (Sue et al. 2009; Owen 2013). Båda mod-

ellerna handlar om terapeutens förhållningsätt och

agerande i terapirummet vid terapi med en klient med minoritetsbakgrund.

svensk familjeterapi 30

mpetens i terapirummet

MCC-multikulturell kompetens består av tre delar: Medvetenhet, kulturell kunskap och färdigheter.

Medvetenhet avser terapeutens medvetenhet om

sin egen världsbild, kulturella bias och fördomar samt hur detta kan påverka terapeutens uppfattning om klienten, klientens problematik och den tera-

peutiska relationen. Kulturell kunskap handlar om

terapeutens kompetens om olika kulturella faktorer som kan påverka den terapeutiska processen.

Att terapeuten har kunskap om klientens kultur, världsbild och vilka förväntningar som klienten har

på den terapeutiska relationen. Slutligen innefattar

färdigheter terapeutens förmåga att bilda en tera-

peutisk relation med klienter från olika kulturella bakgrunder. Terapeutens färdigheter innefattar

även en förmåga att kunna anpassa interventioner utifrån klientens behov. Det är även viktigt att terapeuten har en förmåga att ge interventioner som är kulturellt inkännande och relevanta för klienten (Sue et al., 2009).

MCO-multikulturella orientation består också av tre delar: kulturell ödmjukhet, möjligheter och

svensk familjeterapi 31

missade möjligheter samt kulturell komfort. Det

första, kulturell ödmjukhet, innebär respekt, brist

på överlägsenhet, kulturellt validerande och att terapeuten upplevs vara genuin gällande sina styr-

kor och begränsningar när det gäller kulturella äm-

nen, samt även kunna anpassa terapin till klientens behov.

Terapeuten är också uppmärksam på och tar till-

vara på möjligheter att vara utforskande och ställer följdfrågor som ger klienten möjlighet att prata om

kultur i terapin. Slutligen lyfter denna modell ock-

så hur terapeutens komfort påverkar sannolikheten

att psykoterapeuten initierar direkta eller indirekta samtal om kultur, vilket bjuder in till en plattform

där klienten kan utforska sin kulturella identitet i en positiv terapeutisk miljö (Owen, 2013). När

klienter uppfattade sina psykoterapeuter mer orienterade mot kulturella frågor, upplevde de tera-

peuten vara mer trovärdig. Detta förmedlade då en känsla av komfort i den terapeutiska processen och

den starka alliansen i sin tur underlättade klientens psykologiska välbefinnande (Owen et al., 2011).

MCO kan betraktas som ett sätt att vara med klienten, medan MCC kan ses som ett sätt att göra

eller kanske hur väl en terapeut engagerar sig i och implementerar sin multikulturella medvetenhet och kunskap i terapin (Owens 2013).

kategorier: 1) I terapirummet generellt 2) I terapirummet specifikt och 3) Utanför terapirummet.

I terapirummet generellt lyftes vikten av allians och terapeutiska färdigheter som var oberoende av

klientens kulturella och etniska bakgrund. Viktiga

delar i alliansen var den känslomässiga kontakten mellan terapeut och klient, där terapeuten var närvarande och engagerad. Gällande terapeu-

tens färdigheter var terapeutens egenskaper och

yrkesprofessionalitet viktigt. Med bra allians och goda terapeutiska färdigheter kan terapeuter och klienter få en bra relation och givande terapi.

Klient: ”Jag kände att det fanns all den här respek-

ten och kopplingen mellan oss, och det är mycket meningsfullt för mig eftersom, från en latinsk kultur, är den känslomässiga kopplingen det största,

Utifrån dessa modeller tog vi del av flera studier i vår uppsats där terapeuter med majoritetsbak-

grund och klienter med minoritetsbakgrund hade intervjuats. Utifrån dessa studier, hittade vi

återkommande teman som vi sammanställde i tre

det viktigaste”.

Under kategorin I terapirummet specifikt, lyftes

terapin till en annan nivå där det utöver allians och terapeutens färdigheter krävdes mer från terapeu-

svensk familjeterapi 32

och hade förståelse för svårigheter som kan förekomma inom etnicitet och kulturfrågor så fanns

en tro hos klienten att terapeuten inte kunde förstå dem fullt ut (Santos & Dallos, 2012).

Klient: “Jag antar att det finns vissa saker som du

kan anta när någon finns inom din egen grupp. Det

är inte alltid nödvändigtvis lika, men du kan börja med någon typ av mötesgrund”.

När det fanns ett behov av att prata om kulturella ten för att möta klient med annan kulturell eller

etnisk bakgrund. Det som framkom i studiens artiklar var att det fanns ett stort behov av att tera-

peuten hade kulturkompetens för att bland annat bidra till att skapa en snabbare allians, samt avlasta klienten både vad gäller ansvar och lidande under

terapin. När terapeuten inte hade kulturkompetens så kunde det resultera i undvikande av kulturella områden, samt missförstånd i terapin.

frågor så inväntade både klienten och terapeuten att den andra skulle ta upp samtalsämnet i terapirum-

met. Klienterna hade olika strategier för att hantera sina kulturella behov och frågor i terapirummet när

terapeuten inte tog upp ämnet, såsom utbilda eller upplysa terapeuten, konfrontera terapeuten eller anpassa kulturella aspekter så att terapeuten kunde

förstå klienten. När klienten behöver utbilda terapeuten kring sin kulturella bakgrund kan det leda

till att klienten känner sig alienerad i terapirummet.

När klienten hade en terapeut som endast fokuserade på frågor om psykisk ohälsa, men klienten

även hade behov att få prata om kulturella frågor,

så kunde detta påverka det terapeutiska arbetet negativt.

Klient: ”Så jag visste inte var jag skulle börja för

att informera henne om min kultur, för att liksom

få henne att förstå. Det var riktigt jobbigt. Jag

tänkte, ”herregud, vad ska jag göra för att få henne att förstå?” Jag var verkligen tvungen att jobba

En del klienter undvek att prata om kultur, etnic-

itet, förtryck, specifika kulturella beteenden, samt familj- eller samhällsdynamik. Det fanns en oro att

terapeuten inte skulle möta dem med empati, validering eller kulturell känslighet (Pope-Davis et al., 2002). Även i de fall då terapeuten var hjälpsam

med henne”.

Klient: ”Jag kände att han, samtalsbehandlaren, först skulle missförstå mig när jag pratade om min

familjesituation, hur min familj ville vara besky-

ddande och allt det där. Och jag insåg att jag liksom

måste säga saker på ett annat sätt för att han skulle

svensk familjeterapi 33

förstå. Om inte, hade vi inte gått någonstans. Så

till exempel en kollektiv kultur där gruppens vilja

Utanför terapirummet handlade om hur yttre

Terapeut: ”Ärligt talat, från början...försökte jag

noritet- respektive majoritetstatus påverkade ter-

Jag förstår inte. För jag hade flyttat. Min syster

jag var tvungen att göra anpassningen till honom”.

faktorer från samhället såsom tillhörande en miapin. Dessa yttre faktorer var det som ansågs skapa bias, samt bidra till fördomar, undvikande och

missförstånd kring kulturella och etniska områden.

Många terapeuter var positiva till att ta in områden som kultur och etnicitet i samtalet, men det fanns en osäkerhet kring om detta skulle landa fel hos

klienten. Det fanns en försiktighet hos terapeuten

går före individens behov (Rosenfield, 2020).

hjälpa henne att flytta. Varför flyttar du inte?... hade flyttat. Min bror hade flyttat. Det är vad du ska göra. Jag kunde inte förstå vad som hindrade

henne, och jag var tvungen att låta henne lära

mig. Vad händer inom dig som...att klippa det där bandet är att nästan dö, tar livet av dig, det är så smärtsamt?”

att prata om kulturrelaterade frågor och en oro för

När det gäller att arbeta med människor från olika

Det fanns en rädsla att gå över gränsen för vad

ningen mellan terapeuten och klienten extra vik-

gjorde att terapeuten undvek att ta upp kulturre-

i relation till flera faktorer så som grundproblemet,

fel saker och det skulle uppfattas som diskrimin-

samt förväntningar på terapin. En majoritet av

kunde denna försiktighet ibland bli fel och istället

terapeutiska relationen när man inte matchade. Eft-

att använda rätt eller “acceptabla” ord i terapin.

etniska- och kulturella bakgrund så är även match-

som är politiskt korrekt. Terapeutens försiktighet

tigt. Denna matchning görs utifrån klientens behov

laterade frågor. Terapeuten var orolig för att säga

den kulturella områdets påverkan på klienten,

erande, rasistiskt eller orsaka kränkningar. Tyvärr

klienterna upplevde att det fanns en barriär i den

bidra till att begränsa det terapeutiska arbetet.

ersom klienterna ansåg att terapeuten inte kunde ha

I vissa fall kunde terapeutens brist på att ta itu med

kände att vid en god matchning kunde terapeuten

majoritetsstatusen leda till fördomar kring klientens agerande eller icke agerande. En del terapeu-

ter kunde utifrån egna personliga värderingar eller syn på olika kulturer upplevas ha ett stereotypt sätt

att se på klientens agerande eller icke- agerande.

Det kunde handla om att terapeuten hade en bild av minoritetsgrupper som inte överensstämde med

klientens agerande eller att klienten inte agerade utifrån terapeutens värderingar och förväntningar,

full förståelse för klientens upplevelser. Klienten vara mer behjälplig med frågor rörande förtryck,

fördomar och minoritetsstatus. De upplevde att

vid matchning skapades en djupare förståelse och det underlättade den terapeutiska relationen, vilket

i sin tur förbättrade den terapeutiska upplevelsen.

Det fanns även klienter som tvärtom ville ha en

terapeut med annan kulturell bakgrund än sin egen, eftersom de antog att terapeut med liknande bakgrund skulle döma deras sätt att leva, eller att en tera-

svensk familjeterapi 34

peut med liknande bakgrund skulle normalisera

Förtryck kan vara på en medveten nivå såsom ra-

bakgrund skulle visa mer uppmärksamhet. Oavsett

fus nivå, där man inte har intentionen att förtrycka,

deras upplevelser, medan en terapeut med annan

terapeutens kulturella bakgrund och erfarenheter var det viktigt med ett bemötande hos terapeuten som kan jämföras med MCO och MCC kompo-

nenterna; att vara medveten om sin egenvärdsbild,

sina kulturella bias och fördomar, att vara kulturell ödmjuk och validerande, att vara utforskande,

samt ställa följdfrågor som ger klienten möjlighet

sism och sexism, men även på en omedveten, dif-

men ens handlingar och yttranden är förtryckande för klienten (Matsson, 2015). Genom att synlig-

och medvetandegöra dessa mekanismer kan vi

lära oss undvika att upprätthålla och återskapa

det omedvetna förtryck gentemot klienter som vi möter i terapirummet (Matsson, 2015).

att prata om kultur i terapin. Ju mer terapeuten är

För att bedriva bra terapi är det en förutsättning att

desto större är sannolikheten att terapeuten initier-

och att terapeuten har en bra terapeutisk yrkeskun-

att utforska sin kulturella identitet i en positiv tera-

fördjupad allians, särskilt med en klient som har

bekväm och har kulturell komfort och orientation

terapeuten har förmågan att skapa en god allians

ar samtal om kultur och bjuder därmed in klienten

skap. Om terapeuten vill ha en snabbare och

peutisk miljö.

minoritetsstatus, så kan det underlättas om terapeu-

Sammanfattningsvis visar vår studie att det är

klienter med annan kulturell bakgrund. Fördelen

viktigt att terapeuten är lyhörd för klientens behov

och har färdigheten att lyfta områden som kultur

och etnicitet i terapirummet. Detta är viktigt för det terapeutiska arbetet och klienten av flera skäl; för

att avlasta klienten ansvar i terapirummet, minska klientens osäkerhet i relation till terapeuten, samt att klienten ges utrymme att prata om kulturrelaterade problemområden.

ten har kulturkompetens och erfarenhet av att möta med att terapeuten själv har minoritetsbakgrund är

att det vid dessa möten finns en igenkänning och

klienten behöver inte utbilda terapeuten om situationer som är kulturrelaterade. Vid matchning så

finns heller inte försiktigheten gällande minoritetsoch majoritetsstatus, därmed kan tid och energi spenderas på det terapeutiska arbetet.

I terapirummet finns en generell maktposition mellan klient och terapeut, där terapeuten har en betydande makt. När det gäller maktstruktur i sam-

band med minoritetsgrupper finns det ytterligare

av Nadia Sarblad

Familjeterapiförening Södra Sverige

en dimension av makt. Det är en makt som färgas

av samhällets maktstrukturer, utifrån en strukturell nivå och som inkluderar förtryck (Matsson, 2015).

svensk familjeterapi 35

Dalarnas familjeterapiförening bjuder in till en studiedag på temat: MÄNNISKAN I SITT SAMMANHANG Onsdag den 28 september Familjebehandling - en utforskande och samskapande lek som förvandlar relationer Denna studiedag är nr 3 av 4 som syftar till att Du som professionell ska få inspiration till att kunna möta och arbeta med individer och familjer. Få fokus på relationer och de utvidgade system/familjekonstellationer som vi alla har runt oss. Att sätta människan i sitt sammanhang och ha en systemisk utgångspunkt.

Nu är det dags för Ulrika Ernvik att dela tankar och praktiska övningar med oss utifrån sin bok ”Familjeterapi – en utforskande och samskapande lek som förvandlar relationer”.

Ulrika skrev boken då hon både i utbildningen, i litteraturen och i det praktiska arbetet upplevde att barnen glömdes bort. Hon insåg att vi som familjebehandlare behöver bli flerspråkiga och lära oss barnens språk: leken, rörelsen och skapandet i olika former. Hon upplevde att vänster hjärnhalva med de många orden tagit över även i familjebehandlingen, och ville hitta former att bjuda in och aktivera även höger hjärnhalva.

Ulrika Ernvik

Samtidigt blev det tydligt för henne hur viktig både glädjen och tryggheten är för förändring och utveckling. Genom kunskap om den interpersonella neurobiologin får vi tips om hur vi kan föra in glädje och trygghet i familjebehandlingen. Ulrika beskriver också hur vi behöver vidga det systemteoretiska tänkandet och se människans behov av tillhörighet också till flocken, till naturen och till någon form av livskraft.

Teori och praktiska övningar kommer varvas under hela dagen, och vi kommer få med oss en gedigen aktivitetsbank för att föra in glädje och trygghet i familjebehandlingen.

Ulrika är socionom, legitimerad psykoterapeut, handledare och lärare med systemteoretisk inriktning. Hon har arbetat inom svensk socialtjänst samt på ett internationellt terapicenter i Thailand. Nu arbetar hon deltid som familjeterapeut på en vårdcentral i Mariestad, och deltid som handledare och föreläsare. Hon är författare till fem böcker, alla med fokus på hur vi för in glädje och trygghet i relationer.

Målgrupp: Studiedagen riktar sig till er som jobbar inom socialtjänstens olika yrkesgrupper, inom psykiatrin, vård- och omsorgsverksamheter, som jobbar tillsammans med familjer.

Studiedagen riktar sig både till familjebehandlare/familjeterapeut som vill fördjupa sina kunskaper och utveckla sina färdigheter och till behandlare/ terapeuter som nu arbetar med individer men som är intresserade av familjearbete.

Plats: Missionskyrkan, Borlänge, Borganäsvägen 22 Vi startar med kaffe och smörgås kl. 08.30. Föreläsningen börjar 09.00 och slutar 15.30 med frukt.

Kostnad: 1 200: - för icke medlem och 700: - medlem.

Vill du bli medlem i Dff för 2022 i samband med studiedagen är kostnaden 1 000: - (950: -för pensionär/stud.)

OBS: Är du chef för målgruppen erbjuds du delta kostnadsfritt.

Anmälan via denna länk: https://forms.gle/jUgaQZfMVmq4Gx7x7 Senast den 22 September Vid frågor, kontakta dalarnasfamiljeterapiforening@gmail.com Välkomna!

Styrelsen Dalarnas Familjeterapiförening PS. Ytterligare 1 föreläsningar på temat planerad till 9 November. DS.

Recen ihop en längre tradition av läkande före det vi kallar psykoterapi men också med dagens både varianter och behov av psykoterapi.

Jag blir så inspirerad av Ulrikas nästan respektlösa ny-

fikenhet, som ändå blir till en respekt för den mänskliga samhörigheten med allt levande. Vår plats i det större ekosystemet. Ibland visar hon på likheter mellan tank-

esätt som kan uppfattas oförenliga. Men Ulrika håller också skickligt isär ståndpunkter och klargör skillnader, hon differentierar, men hon integrerar också dessa till en större helhet. Inte som en pure utan en fruktsallad, i en helhet med tydliga olikheter.

På ett plan handlar boken om ekopsykoterapi, men lika Denna bok har så många spännande lager att jag bara

kan ge en aptitretare här. Boken väver samman och

kopplar ihop så många olika trådar i mitt liv och tankar som jag grubblat och grubblar kring. Boken är kreativ som få och Ulrika bjuder generöst på sin egen process

och allt hon hittar i sitt sökande. Det är en bok som öppnar upp och visar vägar. Länkar en lång tradition av

psykoterapi med dagens och framtidens behov. Väver

mycket handlar den om vandraren och medvandraren.

Om människan som söker terapi, framför den professionelle terapeuten. Om modern forskning av hur människan är konstruerad och vad som bidrar till läkning

utifrån senaste forskning. Ulrika kopplar ihop Jung och

White, neurobiologi och naturberättelser, hälsa och

jord under naglarna. Hon länkar trauma och trummor, Rwanda och Storön i Vänern och när jag läser länkas

svensk familjeterapi 38

nsion min och Ulrikas historia ihop. Väver ihop Kongo och

nehåller en ordentlig samling övningar som du kan

tyr, fraktaler och förundran. Jag anar en medvandrare

mer i naturen och uppmaning att göra riskbedömningar

Kenya, äventyrspedagogik och psykoterapi som äveni livet som förundras över vart stigen leder, om vi bara

vågar ge oss av och inte stannar kvar i bekvämligheten.

Jag hoppas boken gör liknande med dig, att du ser en

syster och medvandrare i Ulrikas text och vågar vandra fast vi inte vet vart stigen leder.

Ulrika ställer modigt frågan om begränsningar med den vanligast förekommande västerländska psykoterapin (läs: sköna stolar i ett stängt rum tillsammans med en

annan människa). Under en lång tid har psykoterapin

utvecklats väldigt mycket, men har vi inte också tappat något av det enkla och grundläggande? Har vi kanske

inspireras av, checklista för dig som vill börja arbeta

(för allt psykoterapeutiskt arbete och inte bara när man

går utomhus). Ulrika väljer att presentera den forskning som finns på ett transparent sätt, så att du som läsare

kan bedöma dess värde själv. Alla referenser har inte lika stor värde, generaliserbarhet eller kommer fungera i olika kontexter, men den frågan lämnar Ulrika till dig

som läsare att fundera kring. Forskningsområdet är nytt och behöver undersökas mer, men redan nu är jag öv-

ertygad om att vi går miste om så mycket möjligheter

om vi begränsar oss till att bara ha samtal i stängda rum långt bort från natur och naturlighet.

försökt fjärma oss för långt ifrån vår gemenskap med våra närmaste och med allt levande på denna förunderliga plats vi kallar Tellus?

av Marcus Westergren

Det är en kortfattad och lättläst bok, men trots det detaljrik och omfattande. En bok för dig som bara är

nyfiken och vill veta mer eller för dig som vill börja

arbeta i, med eller i relation med naturen. Den in-

svensk familjeterapi 39

Läsv

lect and use client outcome data to create an individualized professional development plan to improve the quality of your service.

Your goal is to help more of your psychother-

apy clients get better. For those who do realize gains, your goal is to help them experience a greater degree of improvement as a result of Better results. Using Deliberate Practice to improve therapeutic effectiveness

Scott Miller Mark Hubble Darryl Chow Deliberate practice is a systematic approach

for improving psychotherapy outcomes one

clinician at a time. This step-by-step guide to

working with you. In this book you will learn how to conduct routine outcome measure-

ments to gather data from your own practice.

Detailed instructions and examples walk you

through the process of determining your baseline performance, identifying and addressing your strengths and deficits as a practitioner, and assessing your progress.

deliberate practice demonstrates how to col-

svensk familjeterapi 40

värt

Inspired by Daniel Stern’s work on self-development, the authors suggest that by combin-

ing systemic therapy with a psychoanalytical aspect, family therapy can reach new depths.

They argue that this will enrich our under-

standing of the relationships beween parents

and children, and between siblings. There

have been changes within psychoanalysis and family therapy which we believe can enrich

both these theoretical fields. The idea is not

Self in Relationships

to integrate but rather to bring about a mutual

Perspectives on Family Therapy from Developmental Psychology

curiosity in these two areas, which may result in dialogues with each other and create reser-

voirs for ideas and practices which have been

Astri Johnsen, Rolf Sundet, Vigdis Wie

found to be useful.

Torsteinsson

svensk familjeterapi 41

Mediabruset Vetenskapens Värld, Frisk av Naturen: Det händer saker i vår kropp när vi är i skogen och naturen. Det visar

forskning från Sverige och flera andra länder. Att vistas i

skog och mark kan ha större påverkan på oss än vi trott.

Hjärnan arbetar på ett annat sätt och skogen är också stresshormonernas värsta fiende.

https://www.svtplay.se/video/35585105/

vetenskapens-varld/frisk-av-naturen-avsnitt-1?info=visa

Sommar & Vinter i P1 med Pär Lernström: Pär Lernström pratar om sin relation med sin pappa, hur hans liv påverkats av att hans pappas beroende tog honom ifrån Pär när han var liten. Och om hur allt kom tillbaka när cancern tog honom för ett år sedan. https://sverigesradio.se/avsnitt/

par-lernstrom-sommarprat-2022

Det Svenska Skolexperimentet: För 30 år sedan inleddes

en våg av skolreformer i Sverige. Den gamla byråkratiska skolan skulle ersättas av friskolor och nya betygssystem skulle sätta fokus på kunskap i stället för flum. Hur har

det gått? Denna serie har fyra avsnitt: maxa betygen,

skolstressen, friskolorna och glädjesbetygen & en bättre skola.

https://www.svtplay.se/

vetenskapens-varld-det-svenska-skolexperimentet

Gästen – Morgonpasset i P3: Varför mår vi dåligt när allt är så bra? – Christian Rück

Psykiatern och forskaren Christian Rück har skrivit bo-

ken “Olyckliga i paradiset: varför mår vi dåligt när allt är

så bra?”. Diagnoser ökar i Sverige men beror det på den

svenska ensamheten, skärmarna, på att “allt går fortare” eller har vi flyttat gränsen mellan friskt och sjukt? Och vad ska vi uppfatta som mänskligt lidande istället för psykisk ohälsa?

https://sverigesradio.se/avsnitt/

varfor-mar-vi-daligt-nar-allt-ar-sa-bra-christian-ruck

Filmen: Grandmother: När Sam, en självdestruktiv tonåring, återvänder hem från internatskolan upptäcker

han att hans gin-indränkta farmor har flyttat in. Båda är viljestarka och de blir osams allt som oftast. Men deras

strider och gal na äventyr gör att han kan omfamna livet igen, och hon kan möta sin egen dödlighet.

KALENDER - Sommar 2022 RIKS 6 oktober kl 11- Årsmöte för sfft, Finlandshuset konferens, Stockholm (OBS! Årsmöte sker under årets vetenskapliga symposium) STOCKHOLM (FFST) 15 september – Systemcafé med Inger Lundmark, familjeterapeut, som ska prata om hypnosterapi och trauma.

25 november - Julavslutning NORR 19 september – Systemcafé med Anders Andersson och Åsa Kvarnbrink DALARNA 28 september kl 8.30-15.30 – Människan i sitt sammanhang, del 3, med Ulrika Ernvik. Temat för dagen är ’Familjebehandling – en utforskande och samskapande lek som förvandlar relationer’ Plats: Missionskyrkan, Borlänge Mer information och anmälan hittar du på webbsidan.

Höstens konferenser: 16-19 augusti - Nordic Family Therapy Conference i Köpenhamn Mer information, se: https://www.nc2020.dk/ 7-10 september – Conference of the European Family Therapy Association in Ljubljana, Slovenia Mer information, se: https://efta2022ljubljana.org/ 6-7 oktober - Vetenskaplig Symposium, Finlandshuset konferens, Snickarbacken 4, Stockholm Mer information, se: https://www.ffst.se/samband-samspel-2022/index.htm Se också www.sfft.se för aktuella evenemang och följ föreningen på Facebook https://www.facebook.com/svenskfamiljeterapi, men också de lokalföreningssidorna på Facebook så att du inte missar intressanta evenemang.

Södra https://www.facebook.com/groups/407896639263380 Västra https://www.facebook.com/familjeterapiforeningen.vastrasverige Stockholm https://www.facebook.com/groups/ffststockholm Dalarna https://www.facebook.com/groups/2318192368495836 Mitt Sverige https://www.facebook.com/groups/232049741458936 Söker du sidor med information om din närmaste lokala förening så gå in på www.sfft.se och sök på lokalföreningar. Där hittar du kontaktuppgifter. Flera lokalföringar har också egna hemsidor där det finns intressant att läsa och information om aktuella händel ser.