Karl-Hector Robertsson Portfolio

P O R T F O L I O Karl-Hector Robertsson Ark i tek t ur & Te k ni k

UTBILDNING sep 2014 - sep 2015

Tekniskt basår, Högskolan i Jönköping

Maj 2015 - dec 2015

Arkitektur & Teknik, Chalmers

ARBETSLIVSERFARENHET

KAR L-HECTOR ROBERTSSON Jag är en utåtriktad och driven person med ett brinnande intresse för arkitektur. Mina 2,5 år på Arkitektur & Teknik har givit mig flera olika verktyg och infallsvinklar för att hitta kreativa lösningar inom arkitekturen.

I mina projekt är jag ständigt ute efter nya utmaningar och vill gärna testa på nya idéer.

Ser fram emot att få höra från dig!

Kallerobertsson@gmail.com

sep 2014 - sep 2015

Köksarbetare Mcdonalds Landvetter

Maj 2015 - dec 2015

Fiberinstallatör Zedcom Installation AB

Juli 2016 - nov 2016

Lagerarbetare Mathem

dec 2016 - juni 2017

Lagerarbetare Lexit Group Sweden AB

mars 2018 - pågående

Renhållningsarbetare

DIGITALA VERKTYG Autocad Revit Photoshop Illustrator InDesign Rhino Grasshopper Matlab Mathcad Excel

SPRÅK

+46709692250 Gyllenkrooksgatan 1 lgh 1301 Göteborg 41282

Svenska

modersmål

Engelska

Flytande i skrift & tal

Mölndals kommun

P

R

O

J

E

K

TO RS L A N DA S I M H A L L

3

S I LV E R K L I P PA N

9

TÄ N K PÅ AV STÅ N D E T

13

SO L BAC K E N

17

MAJNABBEHAMNEN

T H E WAV E

25 31

T

TORS LA NDA

SIMH A L L

PERIOD

PROCESS

2019/09/02– 2020/01/18

I skapandeprocessens inledande steg besökte jag platsen där simhallen skulle byggas. Väl på plats kunde jag få en känsla av områdets kvalitéer och hur de omkringliggande byggnaderna förhåller sig till platsen. I processens nästa steg gjorde jag volymmodeller i plastellina och placerade ut dem på en modellplatta i skala 1:500. Det här gav mig ett mycket bättre perspektiv på hur en volym skulle förhålla sig till de andra huskropparna som låg intill platsen. När jag experimenterade med olika volymer hittade jag en form som jag fastnade för. Konceptet var två kuber där den mindre skjuts in i den större, den mindre inskjutna kuben skapar ett rum för undervisningsbassängen där det krävdes en lägre takhöjd. Det som fick mig att fastna för formen är dess förmåga att rama in platsens grönområde mot väst samtidigt som den öppnar upp sig mot öst vid busshållplatserna och skapar en mötesplats. Parallellt med formprocessen började jag fundera kring ett rimligt flödesschema och hur det skulle kunna se ut. Jag var fast besluten att personal och besökare skulle vara skilda och att personalavdelningen skulle ligga i direkt anslutning till simhallen. Många ståndpunkter som jag sate upp i mitt första flödesschema tog jag sedan med mig när planritningen skulle ritas upp.

Det svåra med skapandet av planritningen var att få till flödet inom varje enskilt program, en annan utmaning som försvårade processen var hur de två bassängrummen var låsta till varandra kring en symmetrilinje. När en preliminär lösning för planen var gjord kunde fundera på detaljer och materialval. Till simhallens fasad valde jag ett mörkare kebonyträ som kontrasterar mot det ljusare cederträt på simhallens innerväggar. Andra material som jag valt att arbeta med är betong, svartmålad plåt, plywood och detaljer i borstat stål.

KURS Byggnad och struktur

DIGITALA VERKTYG Autocad, Illustrator, Indesign, Photoshop, Rhino

PROJEKTBESKRIVNING Gestalta en simhall i Torslanda utifrån de krav och förutsättningar som ges. Enskilt arbete.

REFLEKTION Det här är den första publika byggnaden som jag gestaltat, erfarenheten har gett mig en ökad kunskap i olika mått och behov som människor har, den har också gett mig nya metoder och värdefulla tankesätt vid utformningen av en offentlig byggnad. Jag har fått utforska växelspelet mellan byggnadsutformning och bärande struktur, jag har även fått nya insikter i hur en bärande struktur inte bara behöver finnas till för att bära upp en konstruktion men också upphöja estetiken hos en byggnad. För mig känns en byggnad genomtänkt när man tydligt kan se hur de två komponenterna kompletterar varandra. Det har varit användbart att få lära mig olika metoder när det kommer till konstruktion, vägg- och takuppbyggnad. Jag tror att en ökad förståelse för hur man kan bygga vidgar ens perspektiv för vad man kan bygga.

3

Perspektiv entré

4

SI T UATI ON SP L A N Tors l and a s i m h al l är l okal i s e rad p å de n västra d e l e n av Hi s i nge n. S i m h al l e n l i gge r i n ä ra ans l ut ni ng t i l l f l e ra b us s h ål l p l at s e r som gör det e nke l t för b e s ökare at t t a s i g t i l l och f rå n om råd et . S i m h al l e n ant ar et t öd m j uk t förh ål l ni ngs s ät t t i l l k ri ngl i ggand e b ebygge ls e och st äl l e r s i g i l e d et av byggnad e r l ängst m e d Kongah äl l aväge n. D e n föl j s am m a for m e n s kä rm a r av utom h us b as s änge n f rån ankom stplats e n och ge r b e s ökarna e n rof yl l d p l at s at t uppe hå lla s i g p å und e r s om m are n.

Situationsplan 1:1000

5

ÖSTRA FASADEN Östra fasaden vänder sig mot busshållplatserna och visar på en tillgänglighet för allmänheten. Entré och Café har stora fönsterpartier som ger känslan av öppenhet och tillgänglighet. Fönsterpartierna ger insyn till receptionen vars väggar är klädda i cederträ med förskjutna skarvar. den belysta entrén är även den klädd i cederträ för att ge Fasad öst 1:400

kontrast till den mörka kebonyfasaden. Byggnadens fönster är inskjutna i fasaden och har fönsterkarmar gjorda utav svart plåt.

VÄSTRA FASADEN Västra fasaden riktar sig mot grönområdet och omsluter anläggningens utomhusplats. Kontrasten mellan öppet och slutet kan upplevas i den västra fasaden då den sparsamma träpanelen möter de stora glaspartierna mot Fasad väst 1:400

6

simhallens inomhusbassäng.

1. Entré 2. Reception 3. HWC 4. Café 5. Kök 6. Lager

16

7. Personalrum 8. Kontor 9. Omklädning personal

3

11

15

3

10. Badvärdshytt

17

w12. Undervisningsbassäng 25x21m

3

11

13. Utomhusbassäng 15x7,5m 14. Simbassäng 25x21m 15. Dusch

15

3

16.Omklädning

16

17. Neutral omklädning

11 16 8 14

2

1

3 13

9

10

4

8 11 5

12 8

7 6

Plan 1:600

7

0 0

5m

10m 10m

Struktur modell i skala 1:100

För att få en bättre förståelse av byggnadens struktur gjordes en modell som visar hur balkrosten över undervisningsbassängen delen samspelar med resten av takstrukturen.

Perspektiv interiör

Simhallens tak bärs upp av tvärgående limträbalkar. Balkarna ligger ortogonalt i den stora simhallen och fortsätter sedan i samma riktning över den nedsänkta delen utav hallen till skillnad från det mindre undervisningsrummet där balkarna behåller sin riktning och i stället går på diagonalen. Balkarna stöttas av stora pelare som syns utanpå väggen för att visa upp strukturen. När ljuset från fönsterna faller på strukturen betonas den ytterligare. Vid varma sommardagar så är det möjligt för besökarna att gå ut till anläggningens utomhusområde och ta del av utomhusbassängen.

8

S I L V E R K L I P P A N PERIOD

PROCESS

2018/09/03– 2019/01/20

Första steget i processen var ett besök till den tilltänkta platsen. Det var vid norra Delsjön ute på en udde. Tallarna på udden stod tätt intill varandra och gav mig inte mycket spelrum, i projektbeskrivningen stod det angivet att inga träd fick tas ner. Jag började därför se över möjligheterna att lägga bastun i vattnet, ett koncept som samverkade bra med min ambition om att ge en vacker utsikt. När jag klargjort mina målsättningar började fundera på flödet genom bastuanläggningen, jag delade upp bastuupplevelsen i olika sekvenser för att sedan börja med planritningen. Planen var det som tog längst tid i processen.

Byggnadsarean som jag fick tillgå var relativt låg, det medförde en viss utmaning och tvingade mig att tänka om kring vissa delar av flödet inom bastuanläggningen. Som exempel lät jag trädäcket fungera som kommunikationsyta mellan de tre byggnadsvolymerna för att ge mer utrymme åt relaxavdelningen. Fasader bearbetades parallellt med planprocessen, i och med att jag fick en bra vägledning på handledningstillfällena så hade jag en tydlig vision om hur jag ville gestalta det exteriöra. När fasader och planritning var klara kunde jag fokusera på skalmodellen som också var ett viktigt moment i inlämningskraven. Eftersom det här var min första skalmodell hade jag svårt att uppskatta hur mycket tid som skulle gå åt till bygget, när jag tillslut fått ett grepp om tidsaspekten i modellbygget var jag tvungen att lägga all fokus på skalmodellen och själva sammanställningen av planscherna fick vänta. Efter mycket slit i verkstaden var skalmodellen klar och slutpresentationen kunde färdigställas.

KURS Rum och människa

DIGITALA VERKTYG Autocad, Illustrator, Indesign, Photoshop, Rhino

PROJEKTBESKRIVNING Gestalta en mindre bastuanläggning i trä med minimal naturpåverkan.

Bastun ska placeras på en udde vid Delsjöns norra strand. Eget arbete.

REFLEKTION Mitt första projekt. Det här projektet har visat mig vikten av att studera platsen noggrant innan man ritar en byggnad, att tidigt klargöra vilka kvalitéer man vill ta vara på för att sedan kunna ta beslut som gynnar dessa. Bevarandet av naturen var en viktig del i projektet, inga träd fick tas ner och därför anpassades byggnaden efter förutsättningarna. Den här erfarenheten har givit mig nya insikter kring hur man kan tackla problem vid gestaltningen av en byggnad. Eftersom projektet är handritat tog det längre tid att färdigställa alla ritningar, men det lät mig känna på olika rittekniker och andra rent praktiska saker som kommer med framställning av handritade ritningar.

9

Fasad söder 1:50

10

Situationsplan 1:500

Ute på en udde vid stora Delsjön ligger silverklippan. Byggnaden som vilar ut över sjön är placerad för att få maximal utsikt men också minimal insyn. Vid första anblick går det inte att urskilja byggnadens utformning. Den östra fasaden är enkel och avskalad, tanken är att besökaren skall gå in i omklädningsrummet med en känsla utav nyfikenhet och förväntan, ingenting avslöjas på förhand. Bastuns och omklädningsrummens interiör är klädda i cederträ, ett väldoftande träslag, speciellt då det är fuktigt. Det ger en varm ton och är dessutom behagligt att sitta på eftersom det är kvistrent. I och med att ytterkanten av trädäcket är nedsänkt bildas det en passande sittplats nära vattnet, här kan ett sällskap slå sig ner för samtal och umgänge efter bastun.

Plan 1:50

11

Efter omklädning tar sig besökaren ut på trädäcket. Däcket omgärdas av byggnadens tre volymer och bildar en naturlig gård. Tillsammans med det utkragande taket tillåter det besökaren betrakta den vackra utsikten och samtidigt skyddas mot regn och rusk. Däcket och ytterväggarna är behandlade med järnvitriol för att ge en silvergrå färgton som smälter in lätt med omgivningen.

Sektion A-A 1:50

Relaxrummet är möblerat med tre liggstolar för att ge besökaren en chans att falla till ro och blicka ut över sjön. Rummets interiör är även här behandlat med järnvitriol för att ge en harmonisk och enhetlig sammansmältning med byggnadens ytterväggar och trädäck.

Perspektiv exteriör

12

TÄ N K

PÅ

AV STÅ N D E T

PERIOD

PROCESS

2020/11/02– 2021/01/17

För att komma igång med vårat kreativa tänkande fick vi inledande uppgifter där stort fokus låg på modellbyggande. I den första uppgiften blev vi ombedda att välja tre fenomen och fördjupa oss i dessa. De tre fenomenen som vi valde att arbeta med var norrsken, tornados och den personliga sfären. När vi bestämt oss för våra tre fenomen skulle vi göra tre modeller för varje fenomen, en fixerad, en rörlig och en isärtagbar modell. I och med att det totalt skulle byggas nio modeller så kunde vi inte lägga allt för mycket tid på varje modell. Den sista och centrala uppgiften i projektet gick ut på att fördjupa oss ytterligare i ett av de tre fenomenen som vi tidigare valt att fördjupa oss i. Den personliga sfären, alltså det avståndet som vi känner oss bekväma med att hålla till främlingar, var det fenomenet som vi tyckte var mest intressant och valde att studera ytterligare. Vi blev även ombedda att skapa ett instrument som på ett eller annat sätt skulle kunna observera eller mäta fenomenet. Efter att vi testat olika idéer fastnade vi tillslut för en bänk som skulle kunna skjutas ut och fällas ihop och på så sätt undersöka hur bred sittytan behöver vara för att två främlingar skall känna sig bekväma med att sitta på den samtidigt. När vi klargjort vår idé modellerade vi upp bänken i rhino för att resonera kring hur bänken faktiskt skulle kunna konstrueras i verkligheten. Vi gjorde även en arbetsmodell i laserskäraren för att få en bättre förståelse av dess utformning. Slutligen diskuterade vi tekniska aspekter som hur man skulle kunna samla mätvärden och var bänken skulle placeras, vid placeringen valde vi två väldigt skilda miljöer för att se om det skulle påverka resultatet.

KURS Arkitektur och optimerade strukturer

DIGITALA VERKTYG Illustrator, Indesign, Photoshop, Rhino

PROJEKTBESKRIVNING Att skapa en byggnad eller ett instrument för att kunna observera och studera ett fenomen.

REFLEKTION Projektet var upplivande just för att det var så pass skilt från de andra projekt jag arbetat med. Det var spännande att få utforska ett koncept fullt ut och komma på lösningar som kunde ta oss vidare i processen.

Jag uppskattade modellbyggandet i kursen då det gav mig nya verktyg och metoder för att uttrycka mina tankar och idéer. I och med att jag inte kunde lägga allt för mycket tid på varje modell var jag tvungen att arbeta med materialen som fanns att tillgå och på så sätt jobba med kreativa lösningar. Upplägget för projektet var inte lika strikt som tidigare projekt, det här gav en större möjlighet att påverka slutpresentationen.

Det var lärorikt att få utveckla sin egen slutpresentation och få en utökad kunskap inom digitala verktyg såsom Adobe Illustrator och Rhino.

13

PROGRAMBESKRIVNING Fenomenet som ska observeras är den personliga sfären, alltså avståndet som vi känner oss bekväma med att hålla till andra människor. Det har redan gjorts ett antal undersökningar på den personliga sfären och etablerats olika zoner. Det rör sig om fyra olika zoner, 2 September: Stefan väntar på bussen.

14 September: Mats njuter av senaste plattan.

22 September: Göran har en dålig dag.

26 September: Lisa har också en dålig dag.

den intima zonen (45 cm), den personliga zonen (1,2 m), den sociala zonen (3,6 m) och den offentliga zonen, (7,2 m).

Observatoriet tar sin form i en sittbänk som är designad för att skjutas ut eller ihop. Bänken är 300 cm när den är helt utdragen, och 160 cm när den

1 Oktober: Fatima tänker på livet.

4 Oktober: Sonja väntar på sin dejt

14 Oktober: Johnny är en livsnjutare.

17 Oktober: Merte har skrivit tentamen

skjutits ihop. Med hjälp av trycksensorer kan bänken känna av när och hur många personer som sitter på den. Syftet med bänkens utskjutning är att hitta brytpunkten där två människor känner sig tillräckligt bekväma med att dela på bänken, på så sätt kan man få ett mått på den personliga sfären. Hur bred måste bänken vara för att man ska känna sig bekväm

23 Oktober: Lisa är nyinflyttad.

27 Oktober: Göran har en strålande dag.

4 November: Merte ska laga mat i kollektivet.

Bengan har fått syn på en hund.

10 November: Jenny tänker på sina barn.

att sitta två på den? Påverkas avståndet av miljön? Det här är frågor vi vill undersöka.

Bänken ska placeras ut på olika offentliga eller halv-offentliga platser där det finns tillräckligt med förbipasserande för att kunna utföra mätningarna.

15 November: Anastasia är svårflörtad.

Ivar gör sitt bästa.

26 November: Taavi läser en bok om språkfilosofi.

30 November: Inga lyssnar på fågelkvitter Per spelar angry birds.

5 December: Morgan minns gamla goda dagarna.

Hoffa drömmer om ett liv på landet.

Bänkarna kommer stå framme några år men de kommer bara samla in mätdata under dygnets vakna timmar för att få så konsistenta mätvärden som möjligt, därtill så ska man rensa bort speciella dagar, exempelvis högtider eller evenemang då beteendet kan avvika från det normala. Eftersom man studerar en psykosocialt beteende så är det mest naturligt att

8 December: Rami letar julklappar.

Monika har beställt en frappucino.

15 December: Milla är sur.

Jens har fått ett nytt jobb.

2o December: Lovisa vill ha en ny cykel.

Patrik vinner alltid i padel.

22 December: Ada skall laga ratatouille ikväll.

Lotta är alltid i tid.

observatoriet har en passiv roll för att inte påverka mätningarna, därför är sensorerna och ut- eller inskjutningen så diskret som möjligt.

14

Perspektiv Nordstan

PLACERING I NORDSTAN KANALTORGSGATAN

SPANNMÅLSGATAN NORDSTADS TORGET

Perspektiv Haga

NORDSTAN

PLACERING I HAGA

Nordstan ligger mitt i Göteborg och är nog en av

SKOLGATAN

HAGA Haga är en av Göteborgs äldsta stadsdelar som

de mest trafikerade platserna också med ett flöde

är välbesökt av både turister och vanliga

på ca 7000 personer per timme. Nordstan har

göteborgare. Miljön är väldigt lugn med

valts ut eftersom den representerar en stressig

gamla hus och många caféer, det är också därför

miljö. Bänken kommer ställas upp på

Haga har valts ut som område att placera en av

Nordstadstorget där man kan ta en välbehövlig

bänkarna i. Bänken kommer stå I början på Haga

paus i shoppandet.

HUSARGATAN

POSTGATAN

KÖPMANSGATAN

NORRA HAMNGATAN

SPRÄNGKULLSGATAN

15

Nygatan, åt Hagakyrkans håll till.

TEKNIK Under bänken finns en motor som driver ett par kugghjul för in- och utskjutningen. Motorn styrs av en dator och körs en gång i veckan när det inte är någon som sitter på bänken. På den utskjutbara delen sitter ett spår för kugghjulen och under benen monteras hjul för att bänken skall kunna skjutas ut med så lite friktion som möjligt. I bänkens ben har det monterats trycksensorer för att känna av när någon sätter sig på bänken. Sensorerna kan även känna av hur många personer som sitter på bänken. På sidan sitter en dator tillsammans med ett batteri. Batteriet förser datorn, motorn och sensorerna med ström. Datorn har tillräckligt med minneskapacitet för att samla in data i flera år.

Struktur modell i skala 1:100

Under projektets gång gjordes flera modeller, här är en utav dem. Modellen gjordes med laserskärning i 2 mm plywood. För att kontrollera att konstruktionen skulle fungera lät vi även modellen vara rörlig med en in- och utskjutande del.

16

S

O

L

B

A

PERIOD

C

K

E

N

PROCESS

2020/01/20– 2020/06/05

För att få en klar bild av omgivningen besökte vi platsen och fick titta in i de nybyggda radhusen som låg på andra sidan gatan. Platsen studerades grundligt och flera noteringar gjordes. Alla i gruppen var eniga om att naturreservatet i väst var något som behövde tillvaratas. Innan vi började med själva designprocessen delade gruppen med sig utav sina idéer och tankar för att komma fram till en gemensam vision och målbild.

Tillsammans gjorde vi en inspirationsplansch med delar av olika projekt och materialkombinationer som vi tilltalas av. När vi förtydligat vår gemensamma vision började vi fundera på radhusets utformning, en tidig idé om att utnyttja sluttningen och göra ett suterränghus fastnade i gruppen. Med det här i åtanke experimenterade vi med olika volymer för att tillslut landa i en sammansättning som skulle kunna ta in tillräckligt med solljus och samtidigt erbjuda trivsamma rum. Genom att ytterligare extrahera och addera till volymen kunde vi tillslut framställa tre olika radhus. Efter att vi tagit fram en preliminär volym för alla tre radhusen var det dags att förfina planritningarna, framställningen av planritningarna var det momentet som tog längst tid i projektet. Det var utmanande att få till rumskompositionen med tre våningar och BTA kraven. Vid utformningen av fasaderna hade vi vår gemensamma vision som låg i grund för våra beslut. kompositionen av fönster och dörrar bearbetades länge, det var viktigt för oss att ge ett harmoniskt uttryck exteriört och samtidigt ha ett logiskt sammanhang interiört. I projektets avslutande fas arbetade vi med energiberäkningar, interiör- och exteriörperspektiv och sammanställningen av planscherna. Sammanlagt var det mycket material som skulle redovisas så en snabb skiss över planschernas layout gjordes redan innan perspektivbilderna framställdes.

KURS Byggnad och klimat

DIGITALA VERKTYG Autocad, Illustrator, Indesign, Photoshop, Rhino

PROJEKTBESKRIVNING Gestalta energieffektiva radhus i tegel i tre olika storlekar. Energiberäkningar på radhusen görs i en parallell kurs. Grupparbete.

REFLEKTION Projektet i Byggnad & Klimat var både utvecklande och utmanande. Det var mitt första riktiga grupparbete och har gett mig nya metoder och tankesätt som kan vara användbara i ett grupparbete. Vår projektgrupp hade turen att tidigt hitta en gemensam vision som gav det inledande arbetet en tydlig riktning. Det var en bra strategi att redan i ett tidigt stadie framföra sina tankar och idéer för att komma fram till en gemensam vision och målbild, på så sätt fanns det alltid en kompass låg i grund för våra beslut. I och med att vi bestämde oss för att göra ett suterränghus med entré på andra plan brottades vi med att få till rymliga rum samtidigt som tillgänglighetskrav och restriktioner kring boyta behövde tas i hänsyn. Överlag så tycker jag att vi lyckades få fram en spännande och originell idé med många kvalitéer som jag kommer ta med mig i framtida projekt, jag har även lärt mig en hel del av alla andras projekt och fått en ökad förståelse i vad som utgör en bra bostad.

17

Perspektiv exteriör

18

Karta över Göteborg med Lillhagsparken utplacerad

SITUATIONSPLAN Längs en solig sluttning i Lillhagsparken sju kilometer norr om Göteborgs centrum är Solbacken beläget. Radhusens många terrasser sträcker sig likt trappsteg upp för en sluttning, de många terrasserna ger var och en av kvarterets boende en möjlighet till att ta del av solnedgången över naturreservatet i väst. Radhusens storlek (100 kvm, 122 kvm & 150 kvm) växer längst med sluttningen för att ge de boende så mycket utsikt det bara går. Mot skogspartiet i syd finns ett naturstråk skyddat från trafik, längst med stråket finns en lekplats för kvarterets barnfamiljer. Parkering är belägen längst med huvudgatan för att frigöra mer yta och leda bort trafik.

Situationsplan 1:???

19

FASAD MOT GATAN Naturnära material som tegel och trä klär fasaderna, ljusa fogar förstärker den varma känslan som ger radhusen dess karaktär. Fönster leker med varandra genom att skalas upp och ner, ställas på högkant eller balansera i liv med det bredvid. Det röda teglet återknyter till de omkringliggande äldre byggnaderna och bidrar därmed till harmoni i landskapet. Samspelet med terrasser, fönster och dörrar upprepas för varje radhusdel och ger en levande Fasad öst mot gatan 1:150

känsla.

FASAD MOT TRÄDGÅRDEN Konceptet för projektet har varit soliga terrasser och dynamiska volymer som ses smältas samman till en enad fasad mot omvärlden. Vi har vid utformandet utgått från ett vanligt rätblock där vi sedan lekt med in- och utskjutning av volymen för att skapa ett livfullt uttryck.

Fasad väst mot trädgård 1:150

20

D

D

1 2 2 Dkvm

D

D

D

D

D

D

G G

G

G G

G

C

C

C

TP

C

FÖRVARING/PENTRY

TP

TP

TP FÖRVARING/PENTRY FÖRVARING/PENTRY K

Nedre plan 1:100

F

D

DM

D

D

G

KLÄDKAMMARE

TP

TP

C

KLÄDKAMMARE KLÄDKAMMARE K

K F

G

F

G G

DM

DM

TP

G

G

TP

TP

Övre plan 1:100

D

Entréplan 1:100

D

NEDRE PLAN NEDRE PLAN NEDRE PLAN

D

D

ENTRÉPLAN ENTRÉPLAN ENTRÉPLAN

D

D

ÖVRE PLAN Övre plan har den största terrassen, här ÖVRE PLAN ÖVRE PLAN

På nedre plan finns sovrum, vardagsrum och

Entréplan rymmer badrum, sovrum och kök

badrum. Beroende på boendesituation finns

kombinerat med matplats. Här kan de

det möjlighet till förvaring alternativt pentry

boende välja mellan att sitta inne eller ute

kan avnjuta solnedgången tillsammans. På

bredvid trappan. Från vardagsrummet kan

och äta sina måltider.

övre plan finns även badrum, klädkammare

finns det plats för ett större sällskap som

och ett större sovrum med en inbyggd

man nå trädgården.

garderob.

21

C

15 0 kv m F

F

F

G

G

Det största radhuset på 150 kvm rymmer 4 sovrum E

E

G TM

TT

FÖRVARING/PENTRY

G

Nedre plan 1:200

KLK

TP

F

olika bostadssituationer. Här finns också ett rymligare kök med matplats för större sällskap.

H

F

fördelade på alla tre våningar, arrangemanget gynnar flera

K

DM

G

Övre plan 1:200 Entréplan 1:200

F

F

NEDRE PLAN

ÖVRE PLAN

ENTRÉPLAN

100 kv m B

B

G

G

A

G

G

Det minsta radhuset passar sig till mindre hushåll, men

TP

A

FÖRVARING/PENTRY

H

Nedre plan 1:200

TP

K

DM

Entréplan 1:200 B

NEDRE PLAN

Radhuset skiljer sig från de andra med sina två plan och har en väl tilltagen uteplats.

F

B

trots mindre yta så erbjuder radhuset önskvärda kvalitéer.

ÖVRE PLAN

22

VÄGGKONSTRUKTION & ENERGIEFFEKTIVITET I utformandet av konstruktionen har energiaspekten varit en viktig del då målet är att göra ett så energieffektivt radhus som möjligt. Som inspiration har vi använt

[mm] 30 dubbelfalsad plåt 1 underlagspapp 22 råspont 405 Isolering ISOVER InsulSafe/träregel vertikal 1 tätningstillbehör 70 isolering ISOVER ULTIMATE UNI-skiva 36/träregel horisontell 13 gipsskiva

oss av ISOVER som är på framkant inom branschen. Konstruktionen består av tjocka lager isolering för att leva upp till kraven för låg värmeförlust. Reglarna i väggkonstruktionen är placerade i olika riktningar för att minska storleken på köldbryggorna. Vid utformandet av terrassen önskades ett jämnt flöde mellan ute och inne, därför är mellanbjälklaget i mindre skala för att liva med terrassgolvet utanför. För att markera fönstren har vi valt att placera en armerad tegelbalk ovanför öppningarna som tar hand om krafterna från murverket ovan.

Byggnadens energiprestanda förhåller sig långt under de krav som BBR anger om högsta tillåtna primärenergital. Det högsta tillåtna värdet på EPpet är enligt BBR:19 90kWh/m2 Atemp och år och vår byggnad har ett primärenergital kring 26kWh/m2 PRODUCED BY AN AUTODESK STUDENT VERSION

Atemp och år. Detta innebär alltså att byggnadens energianvändning med vissa korrigeringar är långt under den tillåtna gränsen. Även BBRs krav för byggnadens [mm]

genomsnittliga U-värde klarar byggnaden med marginal. Bostaden kan alltså i allmänhet

13 gipsskiva 70 Isolering ISOVER ULTIMATE UNI-skiva 36 /träregel vertikal 1 diffusionsspärr - plastfolie 120 isolering ISOVER UNI-skiva 33/ träregler horisontell 120 Isolering ISOVER UNI-skiva 33/träregel vertikal 13 gipsskiva 50 Isolering - fasadskiva 30 ISOVER - isolering 20 luftspalt 120 tegel

anses vara en tät och välisolerad sådan då den genomsnittliga värmegenomgångskoefficienten, Um, beräknats till 0.203 W/m2K vilket är betydligt lägre än kravet som BBR:19 anger till 0.4 W/m2K.

Detaljsnitt 1:20

[mm] 20 trägolv 100 betong 100 kapillärbrytande isolering - XPS 20 100 kapillärbrytande isolering - XPS 20 100 kapillärbrytande isolering - XPS 20 dränerande skikt fiberduk

23

Tankar och reflektioner Projektet i Byggnad & Klimat har varit både ut-

ändå att alla hade en god moral och lät varandra

vecklande och utmanande. Eftersom att det här

f ramföra

var vårat första riktiga grupparbete har det gett

tvungen att släppa på saker som inte var jättevik-

mig flera nya insikter i hur det är att arbeta i grupp.

tigt för mig och ibland så var det någon annan i

sina

argument.

Ibland

så

var

jag

gruppen som f ick lägga sig. I dem här situationerna Våran projektgrupp hade turen att tidigt hitta

så var det bra att ha ett grundkoncept som f ick avgöra

en gemensam vision som gav det inledande ar-

vilka beslut som skulle bidra till våran koncep-

betet vägledning. Jag tror det var viktigt att re-

tuella ide och vilka som kunde tänkas stävja.

dan f rån ett tidigt stadie f ramföra sina tankar och

Samtidigt så tror jag att man inte skall låsa sig allt för

idéer för att gemensamt komma f ram till en vision

mycket till sitt grundkoncept utan tillåta det att

och målbild, på så sätt har man alltid en kompass

förändras med tiden ifall det skulle gynna projektet.

som kan ligga i grund för alla kommande beslut.

Efter att vi jämfört olika preferenser och letat f ram

I

referensbilder hittade vi en gemensam nämnare

visualiseringen

projektets

i de olika materialvalen som vi föredrog. Området

interiör-

där våra radhus skulle placeras låg i en sluttning,

gre tid än vad vi hade förväntat oss och tyvärr

när vi var på plats så diskuterade vi ifall man skulle

blev följden att mindre tid kunde läggas på själva

kunna utnyttja sluttningen och använda den till

slutpresentationen. Eftersom att jag blev tilldelad

sin fördel. Genom att jobba med olika nivåskillnad-

uppgiften av att sammanställa planschen inför slut-

er som följer sluttningen så var det möjligt att ge

presentationen så känner jag att det hade behövts

varje bostad en utsikt mot naturreservatet i

lite mer tid för att testa andra tillvägagångssätt vad

sydväst och därför blev det tidigt en del av våran

det gäller placering och distribuering av materialet

konceptuella idé. Alla tankegångar kring vårat

på planschen. I kommande projekt så skall jag börja

koncept tog vi med oss när situationsplanen

arbeta med planschen och slutpresentationen i ett

utformades, men situationsplan, fasader och plan-

tidigare stadie, på så sätt underlättar man arbetet

lösningar justerades konstant under hela processen.

då man klart och tydligt vet vad som skall göras.

och

avslutande av

fas

fasader,

arbetade

vi

med

energiberäkningar,

exteriörsperspektiv.

Det

tog

län-

Jag kan känna att om vi hade haft en tydligare ide Planlösningarna var det som tog längst tid men

kring hur vi ville presentera vårat projekt så hade

också det som var mest utmanande i proces-

man kunnat få ett mer sammanhängande uttryck.

sen. Eftersom att vi bestämde oss för att göra ett så

Överlag så tycker jag att vi lyckades få f ram en

brottades vi med att få till rymliga rum samti-

spännande och originell ide med många kvalitéer

digt som tillgänglighetskrav och restriktioner

som jag kommer ta med mig i f ramtida projekt, jag

kring boyta behövde tas i hänsyn. En annan or-

har även lärt mig en hel del av alla andras projekt och

sak till att planlösningarna krävde mycket tid var

fått en ökad förståelse i vad som utgör en bra bostad.

suterränghus

MATERIALVAL

med

entré

på

andra

plan

Perspektiv interiör

att vi inte alltid var eniga kring vilka beslut som

TIDIGA SKISSER

Ovan kan man se tidiga skisser på radhusen. Skisserna visar hur vi laborerat med olika nivåskillnader och rörelsemönster i sektion.

skulle tas, här sattes gruppdynamiken på prov.

Materialen som vi valt att arbeta med är främst tegel, trä och stål. Tidigt i projektet

Materialen som vi valt att arbeta med är främst tegel, trä

bestämde vi oss för att försöka kombinera dessa material på olika sätt, i vardagsrummet

och stål. Tidigt i projektet.

Även om vi ibland inte var eniga så tycker jag

på nedervåningen framhäver materialvalen enkelheten och naturligheten som vi eftersträvat. De naturnära nyanserna och återhållsamheten kring dekorativa element bidrar till husets enkelhet och charm. Det här, i kombination med precisionen och de få men noga utvalda materialen gör att radhusen känns självklara på sin plats.

24

M A J N A B B E H A M N E N PERIOD

PROCESS

2020/08/31– 2021/01/17

I den inledande delen av projektet analyserades området på en större skala där flera olika aspekter togs i beaktning. Befintlig bebyggelsestruktur, grönstruktur och infrastruktur, även bullernivåer, utsikter och viktiga platser kartlades för att ge så goda förutsättningar som möjligt när Majnabbehamnen senare skulle utformas. Med platsanalysen färdigställd så kunde själva utformningen av stadsdelen börja. I det första stadiet testades olika upplägg för områdets infrastruktur. Vid planeringen av infrastrukturen hade jag ett par grundläggande tankar som skulle komma att styra gatornas utformning, en av dem var vikten av den befintliga grönytan. När jag hade ett preliminärt upplägg för infrastrukturen så började utformningen av bebyggelsen, ambitionen var att göra en varierad men genomtänkt bebyggelsestruktur för att åstadkomma en livfull stadsmiljö med ett tydligt sammanhang. När byggnadsstrukturen skulle utformas sattes den ofta i konflikt med infrastrukturen, i det här skedet var jag tvungen att gå tillbaka ett steg för att lägga om gatorna så att dem skulle samspela bättre med byggnadernas placering. Pendlandet i processen var något som pågick under hela projektet. Att låta vattnet bli en del av stadsrummet var ett koncept som jag ville hålla fast vid även om det kom med en viss svårighet. Eftersom hamnbassängen tar upp en markyta som inte kan exploateras behövde kraven på bruttoarean uppfyllas på andra sätt, exempelvis utökades våningstalet på punkthusen.

KURS Samhällsplanering

DIGITALA VERKTYG Autocad, Illustrator, Indesign, Photoshop, Rhino

PROJEKTBESKRIVNING Utforma en stadsdel vid Majnabbeområdet efter omgivande miljö och förutsättningar.

REFLEKTION Trots att det var ett kort projekt var det väldigt lärorikt, det var nyttigt att få arbeta med arkitektur i ett större sammanhang. Jag lärde mig mycket av mina egna handledningstillfällen men också av andras då det kunde komma upp frågor som jag inte tänkt på själv. Det var svårt för mig att ta mig vidare från de första stadierna i skapandeprocessen, därför var handledningstillfällena värdefulla då jag fick vägledning som hjälpte mig att fatta beslut och ta mig vidare i processen. Att lägga upp en tydlig tidsplan och hålla mig till den är något som jag kommer försöka ta med mig till nästa projekt, men även att kunna vara flexibel och kunna lägga om den ifall det skulle uppstå problem. Generellt så tror jag att det är viktigt att våga testa nya tillvägagångssätt i mitt tänkande och i min presentationsteknik för att utvecklas. Jag kommer självklart också ta med mig alla goda råd som jag fått på handledningstillfällena samt kritiken.

När sektioner och situationsplan var färdiga påbörjades framställningen av illustrationsbilderna. Genom att göra två mer konceptuella illustrationsbilder snarare än två fotorealistiska 3D-visualiseringar sparade jag tid samtidigt som jag lyckades förmedla mina intentioner. I projektets slutfas påbörjades sammanställningen av planscherna. Den knappa tiden gjorde det svårt att laborera allt för mycket med planschernas layout, men jag ville presentera materialet i en logisk ordning och få till ett genomgående färgtema.

25

Perspektiv mot hamnbassängen

26

SITUATIONSPLAN I mitt stadsbyggnadsförslag för majnabbehamnen fylls den befintliga marken ut från 14 hektar till 15, det möjliggör bebyggelse på båda sidorna av huvudstråket utan att kompromissa med gaturummets generösa öppenhet.

Utfyllningen ger möjlighet till 225107 kvm bebyggelse och XII

ett exploateringstal på 1,5 uppnås. Bebyggelsen utgörs av

VI

146000 kvm bostäder, 18978 kvm kontor och 23800 kvm

XI

verksamheter (den huvudsakliga placeringen för VI

X

XI

verksamheternas lokaler är markerad med orange färg).

VI

VI

VIII

Från kullen går en park som utökar grönskan och avslutas

XII

IV

VI

VI

mot älven med ett torg och en indragen hamnbassäng, runt

VIII

om hamnbassängen finner man affärer och restauranger som XIV

IV

gör platsen mer attraktiv. Längst med kajpromenaden är punkthus med varierande höjder placerade som skapar ett

III

vackert bryn mot Eriksberg, här går också ett gångstråk som

VI

gör det möjligt för gångtrafikanter att ta sig till torget och VI

biblioteket utan att beblandas med biltrafiken.

VI

VI

VI

VIII VI

IV

VI VI

VIII VI V V IV XIV

Situationsplan 1:4000

27

Sektion A-A 1:800

OMRÅDET Bebyggelsen ramar in parken som kopplar de gamla kvarteren i Majorna till det nya torget. Till höger om hamnbassängen finns bostäder med verksamheter i bottenvåningen och till vänster ligger en biblioteksbyggnad med bostäder på.

Fasaderna i kvarteret är huvudsakligen klädda i tegel och utformade för att passa in med den befintliga bebyggelsen längst med Karl Johansgatan och det gamla sockerbruket vid Älvsborgsbron. För att få in mer ljus och skapa en större öppenhet i gaturummet är den översta våningen indragen på många utav husen.

Sektion B-B 1:800

28

HUVUDSTRÅKET Huvudstråket bjuder på utblickar mot Eriksberg och Älvsborgsbron. Här ryms bil, cykel och gångtrafikanter var på cykel- och gångtrafikanter skiljs av från biltrafikanterna med hjälp av träd i allé. Parkering för de boende sker i garage under marken, infarten till garagen nås från stickgator till huvudstråket. Besökare parkerar i parkeringshus eller längst med gatan i parkeringsfickor.

Kvarterets mer öppna gårdar höjs upp och gränsas av från det offentliga rummet för att ge boende mer privathet.

Perspektiv längst med huvudstråket

29

Fågelperspektiv

FÅGELVY Den nya stadsdelen växer försiktigt fram längst med Majnabbegatan i form av lamellhus som stiger i höjd. Bullret från Oscarsleden dämpas med hjälp av kontorshusen söder om stadsdelen. Längst ute på udden ligger det nya biblioteket som en markör för den nya stadsdelen. Punkthusens varierade höjder gör stadsbilden mer dynamisk och ger ett vackert bryn mot Hisingen. Placeringen längst med kajen i norr gör att dess skuggor faller i vattnet och begränsar inte ljusinsläppet för annan bebyggelse.

30

T

H

E

W

PERIOD

A

V

E

PROCESS

2020/08/31– 2021/01/17

Innan projektet skulle sättas i gång gjordes en förstudie där vi gav oss ut i naturen för att söka efter inspiration. Under vårt sökande studerades olika ljus- och ljudmiljöer som en grund för projektets inledande fas.

När tre olika platser studerats började vi skissa på tre olika koncept för operahuset. I tävlingens programskrivning nämndes flera akustiska utmaningar som låg i grund för våra konceptuella skisser. De två största utmaningarna är operahusets placering som ligger 60 meter från en motorväg samt nära en flygplats med flygbana över sig, med det här i åtanke togs tre koncept fram. Vid sidan av konceptskisserna tog vi fram olika akustiska prototyper, en av våra akustiska prototyper kombinerar en ljuskälla med en ljudabsorberande panel. I nästa fas fick vi presentera våra tre koncept för en akustiker som skulle hjälpa oss genom hela projektet, efter att vi diskuterat och framfört våra tankar valdes det konceptet som bäst behandlade de akustiska utmaningarna.

Ett annat skäl till valet var byggnadens mjuka och böljande former, jag själv har aldrig fått jobba med liknande former innan och såg det som en chans att få testa på något nytt. Under projektets gång fick vi en idé om att experimentera med olika ljudmiljöer, det skulle tillslut resultera i en akustisk tunnel som blev en framträdande del i vårat koncept. En stor del av tiden gick åt att utforma själva operasalen, det var en utmaning att försöka kontrollera de mjuka formerna för att få till rätt mått och

KURS Kandidatarbete i Arkitektur & Teknik

DIGITALA VERKTYG Autocad, Illustrator, Indesign, Matlab, Photoshop, Rhino

PROJEKTBESKRIVNING Kandidatarbetet för Arkitektur & Teknik är ett tävlingsbidrag för tävlingen som hålls av The Acoustical Society of America. Tre bidrag utnämns från Chalmers och skickas in. Tävlingsuppdraget för 2021 gick ut på att utforma ett operahus på ett campus i USA. Grupparbete.

REFLEKTION Det har varit utvecklande för mig att få jobba med det här projektet. Jag har fått en djupare förståelse för hur arkitektur påverkar alla våra sinnen, inte bara det visuella utan också det hörbara. Det har varit spännande att få arbeta med en akustiker och få ta del av andra perspektiv, samarbetet har gett mig en ökad kunskap inom akustik, men också mer erfarenhet i hur det är att arbeta med någon från ett annat område. Det tror jag är en viktig merit inför framtiden. Eftersom programskrivningen i tävlingen var väldigt omfattande krävdes ett rationellt tänkande, det var viktigt att inte lägga fokus på fel saker. Tillslut tycker jag att vi lyckades presentera ett spännande projekt med många kvaliteér.

proportioner. När de viktigaste måtten var fastställda kunde kringliggande rum utformas och till sist kunde skalet få sin form. Varje funktion i programskrivningen har en bestämd area. För att inte förlora poäng i tävlingen följde vi dessa anvisningar noggrant vid framställningen av planritningarna. I Projektets avslutande fas låg fokus på gestaltningen, perspektiven gjordes i Rhino och Photoshop medan planer och diagram gjordes i illustrator.

31

Perspektiv exteriör

32

1.

2.

3.

KONCEPT 1 (THE WAVE)

KONCEPT 2

KONCEPT 3

Det första konceptetär det som senare skulle komma att bli

Det här konceptet bygger på samma principer som The Wave,

I det tredje konceptet valdes enkla former. Idén var att göra en

The Wave. Byggnaden består av ett skyddande skal med mjuka

där byggnaden öppnar upp sig mot campus och är mer stänger

nergrävd kub med möjlighet till att röra sig på taket. Dessvärre

former. Fördelen med skalet är att det har ingen bestämd form,

sig mot motorvägen. Tanken var att byggnaden skulle efterlikna

så var det svårt att argumentera för det här konceptet då det

således kan öppningarna anpassas utefter omgivningen och

siluetten av en bergskedja och därmed skapa en ikonsik bygg-

inte adresserade de akustiska utmaningarna i programskrivnin-

bullret från motorvägen kan minimeras. En annan akustisk fördel

nad på campus.

gen.

med byggnaden är möjligheten till ett stort taköverhäng som förhindrar buller från flygplanen att nå in i byggnaden.

33

AKUSTISK PROTOTYP

OPERASALEN

I början av projektet togs det fram flera akustiska prototyper. Am-

Efter att konceptet valts ut gjorde några skisser på operasalen,

bitionen var att försöka kombinera arkitektur med akustik. Ovan

visionen var att den skulle spegla byggnadens exteriör med sina

ses en av våra tidigaste prototyper, den skulle komma att prägla

mjuka och böljande former. I Skissen flyter balkongerna ihop med

stora delar av projektet. Prototypen bygger på en

väggen, en idé som följde med när operasalen senare skulle

ljudabsorberande panel kombinerat med en ljuskälla, delar av

utformas. För att göra det mer intressant delades sittplatserna upp

panelen ändrades senare under projektet men principen är

i olika sektioner

densamma.

34

21 23

15 1

24

1 17

8

3 4

7

5

6

9

13

10

11

17

14

12

12

1:1000

Scenverkstad (330 m2) Inspelningsutrustning (27 m2) Ställagerum (22 m2) Belysningsutrustning (27 m2) Dimmerrum (22 m2) Mekanisk utrustning (142 m2 per rum) Off-stage WC (5.5 m2 per rum) Kostymrum (70 m2) Peruk & smink (27 m2)

16

19

6

Nedre plan

1 2 3 4 5 6 7 8 9

18

20

2

10

10

10

10

entréplan

10 11 12 13 14 15 16 17 18

22

1:1000

Omklädning (56 m2 per rum) Omklädning, dirigent (27 m2) Omklädning, kör (77 m2 per rum) Green Room (54 m2) Rekvisita (12 m2) WC (80/60/5.5 m2) Lobby (340 m2) Biljett/Garderob (55 m2 per rum) Kontrollrum (27 m2)

Övre plan

1:1000

19 Projektorrum (22 m2) 20 Ljudmixposition 21 Bibliotek (400 m2) 22 Övning och upvärmning (300 m2) 23 Kök (155 m2) 24 Restaurang/Café (480 m2) 25 strålkastare (11 m2 per rum) (sektion)

NEDRE PLAN

ENTRÈPLAN

ÖVRE PLAN

Med en del av byggnaden nergrävd kan flera funktioner

Från lobbyn på entéplan har besökare och studenter möjlighet

Byggnaden står i centrum för liv och rörelse på campus och av

rymmas udner mark. Mestadels är det mindre privata och

att ta sig upp en våning eller ner genom de akustiska tunnlarna

den orsaken givits en stor yta där studenter och besökare kan

tekniska utrymmen. För att förhindra ljudläckage in i operasalen

till operasalen (Den akustiska tunneln är färglagd i planritningen).

umgås mellan lektioner och föreläsningar. Om det skulle behövas

är den skyddad av ett yttre skal, även scenhuset har dubbla

Det finns även möjlighet för studenter att röra sig längst med

kan ytan användas till föredrag eller middagar. På övre plan finner

väggar för att minimera ljudinsläpp. Publik som har platser på

byggnadens kanter för att nå omklädningsrum m.m. Längst med

man även café och restaurang.

första plan i operasalen tar sig in via en akustisk tunnel som

ena sidan av byggnaden ligger ett bibliotek, placeringen bredvid

leder besökaren under mark.

operasalen är fördelaktig eftersom ljudvolymen i bibliotek är låg.

35

Akustiska tunneln i sektion

Del av den akustiska tunneln med hög ljudabsorption

AKUSTISKA TUNNELN Den akustiska tunneln leder besökare och studenter till operasalen. Vid början och slutet på tunneln är ljudmiljön intim och omslutande med en låg efterklangstid. Här är tunneln smalare och kläs i en ljudabsorberande panel med en integrerad ljuskälla (ses i bilden till höger). Belysningen i tunneln ger en tydlig riktning mot operasalen.

I mítten av tunneln skiftar ljudmiljön och tunneln bryts upp med en öppning i taket,

Träpanel Ljusreflekterande folie Akustisk fleece Mineralull Luftspalt Vägg

den här delen kläs i betong på både väggar och golv för att få en höja efterklangstiden och ge en mer dramatisk akustik. Syftet med tunneln och dess

LED lampa

varierande ljudmiljö är att ge besökare och studenter en ökad medvetenhet kring akustiken på sin färd mot operasalen.

Struktur, akustisk panel Del av den akustiska tunneln med låg ljudabsorption

36

SEKTION

ITDG

Sektionen visar hur skalet skyddar operasalen och stärker ljudisoleringen,

Inom akustiken talas det ofta om ITDG, det står för

överhänget ovanför fönsterpartierna har också en skyddande funktion

Initial Time Delay Gap och är avgörande när det

och förhindrar ljudöverföring från flygplan. Dessutom är operasalen något

kommer till att få tydlighet och intimitet i ljudbilden.

försänkt i marken så att en mindre yta utsätts för direkt ljud. Ljudisoleringen

För att få till ett bra ITDG måste tidsskillnaden från

i operasalen förstärks med ännu ett yttre skal, mellan skalet och operasalen

det direkta ljudet till den första ljudreflektionen vara

finns utrymme för strålkastarbås. Väggarna i operasalen består till stor del

mindre än 25 ms. Till höger ses hur ljudet reflekteras

av den ljudabsorberande ljuspanelen (ses i bilden till höger), men här så ges

i operasalen. Taket och väggarnas böljande former

möjligheten att variera absorptionen genom ett rörligt bakomliggande lager.

går i linje med byggnadens karaktär samtidigt som

På så sätt kan efterklangstiden i operasalen anpassas efter behov.

de styr ljudreflektionerna för att få bra ITDG.

Reflektioner från taket

Första plan - Reflektioner från väggen

Struktur, akustiska paneler med varierbar absorption Balkong - Reflektioner från väggen

37

3.2

Utan all absorbering, fullsatt Symfoni Opera Önskat värde för symfoni Önskat värde för opera

3 Efterklangstid i sekunder

2.8

KONSERTHALL Grafen visar efterklangstiden för olika fren-

2.6

kvenser i operasalen. Med hjälp av de ab-

2.4

sorberande panelerna kan önskade värden på

2.2

efterklangstid vid varje frekvens uppnås, både för symfoni- och

2

operaföreställningar.

1.8 1.6 125

250

500

1k

2k

4k

Frekvens in Hz

2.4 All absorbering stängd Symfoni Opera All absorbering öppen Önskat värde vid symfoni Önskat värde vid opera

Efterklangstid i sekunder

2.2 2

I repetitionsrummet kan studenter öva på sina instrument. Precis som i operasalen finns det

1.8

möjlighet att variera akustiken i repetition-

1.6

srummet för att ge studenterna en möjlighet att lära sig och experimentera. I grafen syns

1.4

efterklangstiden för olika frekvenser med och

1.2 1 125

REPETITIONSRUM

utan absorberande paneler.

250

500

1k

2k

4k

AKUSTISKA LUCKOR I REPETITIONSRUMMET

Frekvens i Hz

I repetitionsrummet finner man akustiska luckor som gör det möjligt att experimentera med akustiken.

7 6 5 G mid i dB

När luckorna är öppna absorberar de ljudet, och när

Främre Mitt Bakre Balkong

4 3 2

de är stängda sprider deras irreguljära yta ljudreSTYRKA

flektionerna jämnt över hela rummet. För att addera

Medelstyrkan, G, för frekvenserna 500 Hz

ytterligare en nivå är luckorna utformade för att

och 1 kHz ligger i intervallet 4 dB till 6,4 dB om

absorbera olika frekvenser, på så sätt kan studenter

hallen är justerad till symfonisk musik och i

stänga och uppna luckorna för justerna ljudbilden

intervallet mellan 1,6 dB och 5 dB för opera.

ytterligare.

1 0

Symfoni mitt

Symfoni sidor

Opera mitt

Opera sidor

38

Perspektiv interiör, operasal

KONSERT När publiken tar sig in i operasalen infaller sig en varm och välkomnande känsla. Träpanelen som klär salen är formad i en svepande rörelse, de mjuka och flödande formerna omsluter publiken. Den ljudabsorberande ljuspanelen är distruberad i organsika former över väggar och tak. Panelen lyser upp salen och skapar en förväntan hos publiken, när publiken har kommit till rätta och sorlet tystnat dimmas belysningen ner och föreställningen kan börja.

39

Sound Insulation

THE WAVE

The shape of the shell will be supportive for the sound insulation, as the overhang of the shell above the window fronts avoids a parallel sound incidence of the maximum aircraft level and therefore a possible high sound transmission. In addition, the entire building is slightly recessed into the ground, so that less surface area is exposed to direct sound.

The noise criterion curves NCB-15, NC-20 and NC-

AN ACOUSTICAL ADVENTURE

40 are used as criteria for the most sensitive rooms in the building. An average weighted reduction index of Rw=43.3 dB will be required for the corresponding sound reduction of the outer shell and the window fronts. This will be achieved with a double wall made of concrete and double glass windows. Considering additional noise in the lobby, a weighted reduction index of Rw = 38.5 dB is required for the walls of the rehearsal room, which is achieved with a simple concrete wall.

The concert hall will be shielded by another double concrete wall, which will have a reduction index of 40 dB. All walls will have a resonance frequency below 50 Hz to avoid strong transmission in the important frequency range.

92.16 dB

64.87 dB 25

25

45.33 dB

Section

Total Sound Pressure Level (dB)

Slit Absorber

The floor plan is well thought out with noise and the relation between different rooms taken in large consideration. With the more noise generating rooms located towards the highway, it creates a natural blocking for the more sensitive rooms. It’s also created to generate a great flow for both visitors and students or personnel. With an open plan, you can discover every angle of the building and use the building in different ways.

1 2 3 4 5 6 7 8 9

Scene Shop (330 m2) Audio Storage and Repair Room (27 m2) Audio Rack Room (22 m2) Lighting Storage and Repair Room (27 m2) Dimmer Room (22 m2) Mechanical Equipment Room (142 m2 per room) Off-stage Quick Toilet (5.5 m2 per room) Costume Shop (70 m2) Wig and Make Up (27 m2) Floor -1

Situation Plan 10 11 12 13 14 15 16 17 18

Solo Dressing Room (56 m2 per room) Conductors Dressing Room (27 m2) Chorus Dressing Room (77 m2 per room) Green Room (54 m2) Prop Pantry (12 m2) Front of House Public Restroom (80 / 60 / 5.5 m2) Lobby (340 m2) Ticket house / Wardrobe (55 m2 per room) Lighting and Stage Manager Control Room (27 m2) Floor 0

19 20 21 22 23 24 25

Projection / Title Booth (22 m2) In-house Audio Mix Position Library (400 m2) Rehearsal and Warm-up Room (300 m2) Kitchen (155 m2) Restaurant/Café Area (480 m2) Follow Spot Booth (11 m2 per room) (Section)

Floor 1 21

23

15

Wooden panel LED lamp Light reflecting foil Acoustic fleece Mineral wool Air gap Wall

Rehearsal Room

Dimension of the room

2

Concert hall

6

6

9

13

10

The tunnel is designed to have different reverberation times in different areas. It reaches from the lobby to the end of the concert hall, which makes it the pathway to inside of the hall. In the beginning and end of the tunnel, the walls are covered with slit absorbers and a carpeted floor. In the middle it opens towards the ceiling which increases the volume, here the walls and floor is made of concrete, the walls are also covered in scattering panels. This design will create high differences in reverberation times, with a low of T500Hz = 0.3 s and a high of T500Hz = 1.5 s. This contributes to the acoustic and spatial adventure of The Shell.

21.7 ns

Balcony - Reflections from wall

11

17 14

12

12

10

10

10

2k - 4k Hz

2.8 2.6 2.4 2.2 2

125

7

All absorbers closed Symphonic Opera All absorbers open Desired symphonic Desired opera

2.2 2

250

500

1k

Frequency in Hz

2k

4k

Front Seats Middle Seats Back Seats Balcony Seats

5

1.8 1.6 1.4

1 125

Strength

6

4 3 2

1.2

1.6

16.9 ns

Rehearsal room

2.4

Without absorbers, occupied Symphonic Opera Desired symphonic Desired opera

3

1.8

1

250

500

1k

Frequency in Hz

2k

4k

0

Symphony Middle Symphony Side

Opera Middle

Opera Side

24.3 ns

Main floor - Reflections from wall

24

Middle

Beginning and end

16

19

3.2

15.15 ns

20.05 ns

7

5

300 - 1k Hz

Early Reflections

18

20

8

3 4

125 - 250 Hz

The auditorium is shaped to create the perfect soundscape for different acts. This due to the way the walls and ceiling are formed, which reflects sound perfectly to every seat in the hall. The slit absorbers that can be adjusted to affect the reverberation time. The orchestra pit is 105 square meters which fits an orchestra of 70 members. Using the pit lift we can arrange the seats so it has a capacity of 1254 people.

Mineral Wool

Scattering outside

20 x 15 x 4.5 m

17 20

The Concert Hall Wood Foil Acoustic Fleece Air Gap

The rehearsal room is where the students will practice their instruments. This is also an opportunity to learn and experiment with different acoustic parameters. Therefore, we have designed foldable panels, which acts as absorbers when opened and reflectors when closed. The panels are designed to absorb different frequencies, by making bigger holes and smaller air gap the panels absorb different frequencies. By manually open and close different panels the students can experiment and play in different soundscapes.

Acoustic Tunnel

1

1

Alternative 2

G mid in dB

Imagine walking around the campus, your eyes will be drawn to the big concrete shell located in an open area of the university. You notice that a lot of people are gathered inside and around it. When walking up to it you realise that it’s much more than a shell, this is the connection point of the university. With its library, restaurant, concert hall and other open areas this is the place where students gather.

The Wave is designed to take its visitors on an acoustical journey. The shape of the protective concrete shell creates different ceiling heights which generates different spaciousness and affects the soundscape depending on where you stand. The floorplan creates an ability to stroll around the building and discovering new angles of it. You can also take the way through the acoustic tunnels, where the different reverberation times offers an interesting experience.

Alternative 1

The slit absorber will be used in the concert hall and the lobby. The structure functions as a Helmholtz absorber and can be designed to absorb the desired frequency range. The frequency with the greatest absorption can be increased by reducing the thickness of the wooden layer, by increasing the width of the slits, by reducing the distance between the slits and by decreasing the air gap in front of the wall. For the concert hall, an adapted version of the slit absorber will be used, where the layers of absorbent material behind the slits is interrupted by sections of wood. This layer will be moved to open or close the absorber as needed. When the absorber is closed, it will act as a scatterer due to the different dimensions of the slits and the thicknesses of the wooden layers. In the concert hall, these absorbers will mainly be placed in the concave areas of the walls and the ceiling to avoid bundling the sound and in areas where a strong reflection of the sound is not desired. Depending on the type of application of the concert hall, certain absorber areas will be opened or closed in order to adjust the reverberation time.

Reverberation time in s

Floor plans

Reverberation time in s

Concept

22

10

Section of the Tunnel

TÄVLINGSBIDRAG Ovan ses vårat tävlingsbidrag till Acoustical Society of America. Bidraget var ett av tre andra från chalmers som blev utvalda att få vara med i tävlingen

40

Reflections from cieling

ITDG The initial time delay gaps will be in the range between 15 ms and 24.3 ms, providing a good clarity and hall intimacy for all seats. The reflections for the first section of seats will be provided by a reflector attached to the ceiling. The back half of the hall will be provided by reflections from the side walls, where the first reflector will supply the seats close to the side walls. The middle of the hall will get reflections created by the second reflector in

the wall. The height of the side reflector will be adjusted to ensure reflections only to the back half of the hall.

The average strength, G, for the frequencies of 500 Hz and 1 kHz will lie in the range of 4 dB to 6.4 dB if the hall is adjusted to symphonic music and in the range between 1.6 dB and 5 dB for opera.

TAC K F Ö R D I N T I D !

Karl-Hector Robertsson +46709692250 kallerobertsson @gma il.com