A SUSTAINABLE MAGAZINE

TIME´S KID OF THE YEAR Gitanjali Rao IN I EN TID AV HOPP Fredrik Reinfeldt EN LEDARES PERSPEKTIV Märta Stenevi DIGILOGT Framtidens mötesform

REGENERATIVE BUSINESS Laura Storm

HOUDINI SPORTSWEAR En internationell förebild

2021 1

VÄLKO M NA

A SUSTAI NAB LE TOMORROW

VI ARBETAR FÖR EN HÅLLBAR FRAMTID

Så står det på A Sustainable Tomorrows hemsida intill den nya logotyp som skaparen av kommunikationssystemet för de Globala målen, Jakob Trollbäck, och hans team designat åt oss. I denna mening har alla orden stor betydelse.

Vi: Betyder att vi bygger allt vi gör på samarbete och att vi på djupet tycker att vi alla har ett ansvar att på de sätt vi kan ska bidra till att skapa en bättre värld.

A Sustainable Tomorrow (AST) gör det genom att sammanföra hållbara aktörer från näringslivet, den offentliga sektorn, civilsamhället och akademin. Vi gör det genom att skapa mötesplatser där kunskap sprids och nätverk skapas för att öka deltagarnas affärsnytta utifrån de Globala målen för hållbar utveckling.

för att skapa mervärde och accelerera positiv samhällsförändring. Det regenerativa perspektivet baseras på lärdomar från naturen och fokuserar på skalbara lösningar för att skydda, återställa och öka humankapital, miljö och ekonomiska resurser.

Nu har vi, tack vare pandemin som tvingade oss att snabbt bli mer digitala, byggt upp ett rikstäckande nätverk med officiella hubbar. Hubbarna livesänder vår hållbarhets- och framtidskonferens. Det innebär att vi nu, i vårt så kallade digiloga format, når tusentals deltagare istället för det antal som tidigare rymdes i en stor konferenssal. Vi blir fler i AST-familjen och det ökar kraften i det vi gemensamt kan åstadkomma.

Det räcker inte längre att upprätthålla status quo, tiden är nu så knapp att vi måste accelerera vårt arbete för att skapa en framtid värd namnet. Det innebär att vi måste generera mervärde, både socialt, ekonomiskt och ekologiskt i det vi gör. Det gör vi bäst tillsammans.

Med förhoppningar om inspirerande läsning, önskar vi er välkomna till den åttonde upplagan av hållbarhets- och framtidskonferensen A Sustainable Tomorrow. Sveriges största digiloga hållbarhetskonferens.

Arbetar: För att vi gemensamt ska nå de Globala målen till 2030 krävs hårt arbete. Vi som är med i AST-familjen är alla kuggar i det maskineri som utgör vårt samhälle, där de lokala kuggarna har betydelse för de globala processerna. Genomförandekraft får man av ökad kunskap och av att se fler kugghjul haka på, bådadera finns hos AST. För att skapa förutsättningar för företag och organisationer att göra rätt krävs styrmedel som underlättar, och för att politikerna ska skapa styrmedel krävs det att de ser en vilja från samhällsaktörerna, ett opinionstryck.

För en: Det finns krafter som bromsar, som är rädda för förändring eller som ser till sin kortsiktiga vinst av att låta allt vara business as usual. Men att inte arbeta för de Globala målen innebär nu mer än någonsin en reell finansiell risk. Företag som inte ställer om och sätter skarpa mål och delmål för att bli klimatneutrala, som inte har koll på sin hållbarhetsredovisning, som inte ser till mångfald med mera utsätter sina ägare och anställda för en stor risk, utöver att de inte tar sitt ansvar för kommande generationer.

Hållbar framtid: Varje år sätter vi ett fokusområde. I år är det är Regenerative Business, ett systemperspektiv

2

BO NILSSON / GRUNDARE

CATAR I NA RO LFS DOT TE R - JAN SSON / INNEHÅLLSANSVARIG

VÄLKO M NA

INLEDNING 2 ÅRETS TALARE OCH MODERATORER

4

CECILIA EKHOLM

6

GITANJALI RAO

9

LAURA STORM

12

DIGILOGA HUBBAR

16

BOLON - HUVUDPARTNER

19

FREDRIK REINFELDT

20

JANA SÖDERBERG

23

FREDRIK MOBERG

25

MÄRTA STENEVI

26

SOCIALT HÅLLBARHETSARBETE

28

ÖVER GENERATIONERNA

30

SPP - HUVUDPARTNER

32

EVA KARLSSON - HOUDINI SPORTSWEAR

35

NÄTVERKA MED VÅR NYA APP

36

KRÖNIKA: JAKOB TROLLBÄCK

37

HISTORIEN OM VÅR NYA LOGOTYP

38

INRE GLOBALA MÅLEN

39

HUVUDPARTNERS 40

A SUSTAI NAB LE TOMORROW

INNEHÅLL

"It always seems impossible until it's done."

Nelson Rolihlahla Mandela

3

REDAKTION A SUSTAINABLE MAGAZINE är ett magasin från A Sustainable Tomorrow asustainabletomorrow.se INSTAGRAM: @asustainabletomorrow

PRODUKTION: Made in Båstad AB REDAKTION: Bo Nilsson Catarina Rolfsdotter-Jansson Leo Holmgren-Recht

FACEBOOK: @asustainabletomorrow

FOTO: Fotograf Emy Johansson AST arkiv

YOUTUBE: A Sustainable Tomorrow

TRYCK: Linköpings Tryckeri AB

LINKEDIN: A Sustainable Tomorrow

Business case for regeneration

FREDRIK REINFELDT Rådgivare och föreläsare

LAURA STORM Regenerative and Leadership Expert

Den uppfinningsrika planeten

Inledningstal

FREDRIK MOBERG Forskare som driver organisationen Albaeco och verksam vid Stockholm Resilience Centre

CECILIA EKHOLM Ambassadör för hållbart företagande på Utrikesdepartementet

Regenerative business: Utmaningar och lärdomar

Samtal om hållbarhet

Samtal om hållbarhet

JENNY LINDÉN-URNES Ägare Lindéngruppen

JAKOB TROLLBÄCK Grundare The New Division

Foto: Kristian Pohl /Regeringskansliet

Global omvärldsbevakning

Foto: Maria Rosenlöf

4

Foto: Peter Knutson

A SUSTAI NAB LE TOMORROW

KON F E R E N S 2021

ÅRETS TALARE 2021

GALAHAD CLARK Vd Vivobarefoot

En kompromisslös resa mot regenerativitet EVA KARLSSON Grundare Houdini Sportswear

KO N F E R E N S 2021

A SUSTAI NAB LE TOMORROW

ÅRETS MODERATOR & CO-MODERATOR

>>>

CATARINA ROLFSDOTTER-JANSSON MODERATOR Catarina Rolfsdotter-Jansson är innehållsansvarig och återkommande moderator för A Sustainable Tomorrow. Hon är ordförande för tankesmedjan Global Utmaning och återfinns på plats 22 på Aktuell Hållbarhets lista Mäktigast i Hållbarhetssverige 2021.

Catarina är en av de mest erfarna kommunikatörerna inom hållbar utveckling i Sverige och har skrivit flera böcker inom området. Hon är talesperson i klimatorganisationen Våra barns klimat och medgrundare av den internationella klimatkoalitionen Our Kids’ Climate.

>>>

Anamaria Vargas är projektledare och rådgivare inom hållbart företagande på Enact Sustainable Strategies. Hon arbetar även som processledare för ledarskapsprogram och företagscoaching.

Anamaria stödjer organisationer vid utvecklingen av hållbarhetsstrategier och framtagandet av hållbarhetsredovisningar. Hon har tidigare erfarenhet av bland annat Agenda 2030 från FN:s Global Compact i Colombia.

Foto: Anna Rhorbjörnsson

ANAMARIA VARGAS CO-MODERATOR

5

A SUSTAI NAB LE TOMORROW

CECI LIA E KH O LM

I EN GLOBALISERAD OCH ALLTMER POLARISERAD VÄRLD ÄR BEHOVET AV DIALOG OCH SAMARBETE VIKTIGARE ÄN NÅGONSIN Sveriges välstånd och våra företags affärsmodeller ska bygga på ekonomisk, social och miljömässig hållbar utveckling och bidra till att lösa de utmaningar som fastslagits i Agenda 2030. Regeringen har också satt som ambition att Sverige ska bli världens första fossilfria välfärdsland. Det är några utgångspunkter för vårt arbete med hållbart företagande.

I min roll som ambassadör för hållbart företagande representerar jag Sverige i internationella sammanhang kopplade till hållbart företagande, samordnar regeringens arbete på området, leder den svenska nationella kontaktpunkten och för en aktiv dialog med näringsliv, civilsamhälle och fackliga organisationer. Jag och mitt team fungerar även som stöd för Team Sweden och våra utlandsmyndigheter i frågor relaterade till hållbart företagande. Nästa år är det tjugo år sedan svenska regeringen tillsatte en ambassadör för hållbart företagande, eller CSR-ambassadör som det tidigare kallades, och vi är fortfarande ett av få länder som har en sådan företrädare. Sverige var också tidigt ute och stöttade olika internationella initiativ som idag känns självklara, som FN:s Global Compact, Global Reporting Initative och en av de första som inrättande en nationell kontaktpunkt där personer och organisationer kan ta upp ärenden där de anser att svenska multinationella företag inte följer OECD:s riktlinjer för ansvarsfullt företagande och tillbörlig aktsamhet.

6

Som sjätte land i världen antog Sverige en nationell handlingsplan för företagande och mänskliga rättigheter. Vi i Sverige var också tidiga med att ta ett större grepp om dessa frågor och har samlat ett brett spektrum av områden i en gemensam plattform för hållbart företagande. Plattformen tar

steget vidare från ansvarsfullt företagande till att även omfatta näringslivets bidrag till Agenda 2030 och att motverka klimatförändringar. Det är oerhört positivt att se engagemanget och drivet i näringslivet att arbeta med hållbar utveckling och hållbart klimat. Samtidigt ser vi att riskerna på globala marknader och i leverantörskedjorna inte blir färre utan i pandemins kölvatten följer större utmaningar med begränsningar av det demokratiska utrymmet, ökad korruption, kränkningar av mänskliga rättigheter, minskad respekt för arbetares rättigheter, och ökade klyftor mellan fattiga och rika där kvinnor drabbas värst. Det betyder inte att vi ska sluta bedriva handel med omvärlden. Tvärtom, handel är ofta en plattform för att skapa dialog kring frågor om hållbarhet och mänskliga rättigheter. Större utmaningar innebär också ett ökat behov av dialog, samverkan och innovation mellan regering, myndigheter, näringslivet, fackliga organisationer och civilsamhället.

Faktum är att hållbart företagande skapar konkurrensfördelar för svenskt näringsliv och bidrar till att hitta lösningar på de utmaningar världen står inför.

Alltmer talar för att framtidens framgångsrika företag kommer vara de som gör hållbarhet till del av sin kärnverksamhet. Ju snabbare företag kan ställa om till hållbara affärsmodeller som bidrar till hållbarhetsmålen i Agenda 2030, desto bättre utsikter kommer de ha att konkurrera på den globala marknaden.

CECI LIA E KH O LM

Ambassadör hållbart företagande, UD

Foto: Kristian Pohl /Regeringskansliet

Som sj ät te l and i världen antog Sverige en n at ionell h andlingspl an för föret agande och m änskliga rät t igheter.

7

N OTI S E R

A SUSTAI NAB LE TOMORROW

BACKÅKRA SUMMIT

SUNDSPÄRLAN

KLIMATKONFERENS

På FN-dagen den 24 oktober inleds ett nytt samarbete mellan Ystads kommun och näringsliv genom Ystadmodellen och A Sustainable Tomorrow på historisk mark, Dag Hammarskjölds Backåkra. Ett samtal med tid för just samtalet. Årets fokusområden är energi, industri, bygg, transport, mat, jord- och skogsbruk samt finans utifrån de Globala målen med tyngdpunkt på mål nummer 17 som gemensam nämnare.

Sundspärlan i Helsingborg är en unik plats för alla typer av möten.

För andra året i rad genomför A Sustainable Tomorrow sin årliga hållbarhets- och framtidskonferens här. Den yttre och inre miljön, kombinerat med hög tillgänglighet, service och kunskap om att bemöta människor på ett hållbart sätt, gör att AST väljer denna mötesplats 2021.

FN:s klimatkonferens arrangeras i Glasgow, Skottland, 1-12 november 2021. Storbritannien står värd för mötet, tillsammans med Italien.

Medverkar gör parterna i Förenta nationernas ramkonvention om klimatförändringar (UNFCCC) och detta är det 26:e mötet i ordningen, därav förkortningen COP26.

HALLÅ DÄR... ...Faduma Aden, Diversity, Inclusion & Belonging Specialist på Spotify. Du var co-moderator under A Sustainable Tomorrow 2020, hur beskriver du upplevelsen och vad tar du med dig?

–Det har varit fantastiskt att välkomnas i den gemenskap som A Sustainable Tomorrow har byggt upp! Det blev tydligt hur stort behov vi har av att träffas, samtala och se hur vi tillsammans kan bidra till att lösa utmaningar som världen står inför. Det var även fantastiskt kul för mig att se engagerad publik och deltagare runtom Sverige.

8

F R AMTI D

A SUSTAI NAB LE TOMORROW

GITANJALI RAO TIME´S KID OF THE YEAR Gitanjali Rao was recognized as America's Top Young Scientist and received an EPA Presidential award for inventing her device "Tethys" — an early lead detection tool. Gitanjali is also the inventor of “Epione” — a device for early diagnosis of prescription opioid addiction using genetic engineering, and "Kindly" — an anti-cyberbullying service using AI and Natural Language processing.

She was honored as Forbes “30 Under 30 in Science” in 2019 and TIME’s “Top Young Innovator” and "TIME Kid of the Year" for her innovations and STEM (Science, Technology, Engineering and Mathematics) workshops she conducts globally, which has inspired over 50,000 students in the last two years across five continents and 26 countries. In her sessions, she shares her own process of innovation that can be used by students all over the world. She often presents in global and corporate forums on innovation and the importance of STEM. Gitanjali is the author of the book "Young Innovator's Guide to STEM", which guides students, educators, or teachers with a prescribed 5 step innovation process. She was honored as one of America's Top Youth Volunteers by Prudential in 2021 for her workshops.

What are your driving forces and what is your "superpower"?

– My driving force is the fact that we are all growing with several problems that never existed before with climate change, contamination of natural resources, etc. So no matter what, we youth need to be equipped with skills for the unknown jobs of tomorrow that will sustain our infrastructure and resources. My superpower is the fact that I am curious and ready to try different solutions with the hope that I bring awareness to people and organizations on the problems we face.

Tell us about how you work with research and innovations to contribute to a sustainable tomorrow?

– My work on Tethys, an early lead detection tool and Epione, a directional diagnosis on prescription opioid addiction has the fundamental concept of giving end-users the ability to test themselves and take action. The lack of knowledge of contamination and extent of contamination in our water is a much bigger problem. This adds to the fact that there are no specific regulations to test drinking water in all sources in many countries. Hence providing an inexpensive tool in every-

>>> 9

F R AMTI D

A SUSTAI NAB LE TOMORROW

Believe in empat hy and kindness based solut ions .

body’s hand is the best way since people can take actions. They can reach out to authorities or migrate/find other sources thus preventing and saving their lives.

– The focus should be on detection of contaminants, since we have crossed the point to prevent contamination and need to determine where to invest in mass purification/filtration techniques in huge water sources.

The next decade should focus on technologies that can detect and test contaminants accurately and quickly, whether it is in water or the environment. I believe that will help us sustain the future without depleting our natural resources.

>>> 10

You've already created Tethys, Epione and Kindly, tell us more about this?

– Kindly is an Artificial-Intelligence based service to detect and prevent cyberbullying at an early stage. It uses the latest developments in Machine Learning and NLU/ NLP in order to identify words and phrases that could be considered bullying. The service can be seamlessly invoked to a variety of different front ends. For example, I have created a Beta standalone app and browser extension as an example. The current solutions in the market, while effective, are limited in their capabilities since many are based on a fixed bank of words when in reality, the vocabulary and terminology used are constantly evolving. Kindly’s self-learning service adapts to this by learning about the latest emojis, memes, and slang used. Along with this, Kindly attempts to be non-punitive by allowing users the option to rephrase or edit their message.

I recently partnered with UNICEF and we are in the process to roll this out world-wide.

– Epione diagnoses prescription opioid addiction before it’s too late using the ELISA based protein detection method. After a user inserts a bodily fluid sample, Epione uses the protein expression from the mu opioid receptor gene to find out if a patient is at the onset of addiction. The device itself uses the standard colorimetry process in order to identify the addiction status of a patient. All the results are displayed on a custom-built mobile phone app which shows you the status of addiction in a user-friendly scale and includes action items including a map of the nearest addiction center.

This is still in the research phase, but several Universities are following a similar approach to continue research.

– Tethys is a device that detects lead in drinking water faster and more inexpensively than the current tools out there today. It uses carbon nanotube sensor technology and sends all the data to your mobile phone on the custom built Tethys app. When the Tethys cartridge is dipped into lead contaminated water, the lead in water binds to the chloride ions forming lead chloride molecules which increases the amount of resistance to the flow of current and decreases the conductivity.

The conductivity drop is correlated to the severity of the lead compounds in water. The app then reads the results as safe, slightly contaminated, or critical giving

11

users the option to upload their test results, location, and time of test so that a heat map can be formed to show locations with more lead levels and less lead levels accordingly.

– I recently received a patent and I personally know of several Universities in India, Brazil and other countries, who are researching and enhancing nanotechnology as a norm for detecting contaminants.

How can we collaborate more across generations to create new solutions to old challenges?

– Believe in empathy and kindness based solutions. We were forced to innovate during the pandemic and we learned from each other across the world which brought us together. Vaccinations were ready within a matter of 9 months and research organizations collaborated on AI or predictive models on the spread of the disease or vaccine distribution. If we learn from 2020 and maintain the same pace of collaboration, imagine what we could achieve within years together.

What does it mean to be named Kid of the Year by TIME? – I am honored and humbled to have got the recognition as the “TIME Kid of the Year”. The accolade has helped me amplify my voice and given me a platform to influence and introduce innovation in the early education curriculum. The problem solving mindset is not a luxury any more, it is a necessity. I believe by seeing a young person in the cover of TIME, many young stu-

dents like me will aspire to start their innovation journey.

TIME’s decision to include the youth and work of our generation in the cover highlighted optimism, kindness, positivity and hope especially in these tough times.

Each of us have different talents and we try to light up the community with whatever we can and I hope I am representing youth from all walks of life, no matter their gender, their age, or where they come from.

– Recognition always comes with responsibility. It comes with the responsibility of sharing what I have learned with others. It comes with the responsibility of inspiring more innovators. One region at a time and one step at a time, I believe I am requesting educators and schools to make a change and introduce innovation to students earlier. I hope research labs, organizations and universities open up their doors to young students because we are the future workforce.

What is your dream to be involved in creating for your and young people's future?

– My dream is to provide and maintain education equity. As a first step, we can do that with the support of Universities, Organizations and Government investing in infrastructure and making Internet access as the basic right for every individual. Many of the common problems in mass education today—such as lack of infrastructure or shortage of teachers—can all be eliminated through remote teaching with the option to learn anytime.

BY GILES HUTCHINS & LAURA STORM LAURA STORM is the Founder of Regenerators and a global expert on Regenerative Leadership and Business and has led multiple international organizations including Copenhagen Climate Council and Sustainia. Awarded the title "Worldchanger"

by Greenbiz, named one of the 30 leading women within sustainability and regeneration by Sustainable Brands, a World Economic Forum Young Global Leader and co-author of the much appraised book Regenerative Leadership.

GILES HUTCHINS is a pioneering practitioner, executive coach and senior adviser at the forefront of the [r]evolution in regenerative leadership.

Previously held corporate roles - Head of Practice for KPMG, and Global Head of Sustainability for Atos (150,000 employees, over 40 countries). He is author and co-author of several leadership and organizational development papers, and the books The Nature of Business (2012), The Illusion of Separation (2014), Future Fit (2016) and Regenerative Leadership (2019).

12

There is no doubt. We are living in a time marked by great upheaval and change, where the breakdown of global systems has become impossible to ignore.

Leaders - both political and business - are being forced to cope with rising challenges: pandemics; resource scarcity; high levels of stress in the work place; unpredictable, frequent and disruptive innovations; rampant social inequality; constant competition for top talent; increasing volatility and changing stakeholder expectations; rapid digitization and globalization; mass migrations and refugee populations; fragile supply chains; mounting social tensions; political extremism… The list goes on but you get the picture.

On top of all this, the climate of our planet is changing faster than expected, putting additional critical pressure on all our systems. Our biosphere is collapsing with up to 1000 species going extinct every day.

We have created production systems that are based on a linear, take-make-waste approach focused on immediacy and dehumanization. We have created financial systems based on short-term profit maximization that ignore life and debase human integrity. Our organizational systems are dominated by hyper-competition, power-and-control hierarchies, and rising stress. In our current environment, the few benefit at the expense of the many.

The old systems and structures of a post-industrial hyper-consumerist culture are slowly breaking down. The old ways cannot go on, and through this breakdown, we are witnessing pioneers all over the world birthing the conditions for a new way. These pioneers believe there is a better way – to live and do business. They are rebuilding systems and structures and instilling new business practices that actually contribute to life on Earth rather than destroying it.

For years we have been studying these pioneers, worked with them and witnessed how they impressively through every little action are carving out new ways of

doing business, of leading and of living. A new paradigm, not only for business but for life on Earth, is being born these years. What these pioneers have in common is how they focus on ensuring their organisations have both an ‘inner’ and ‘outer’ regenerative approach. The ‘inner’ being culture - everything from meetings, feedback, conversations, decision-making, self-managing approaches, adult-adult relations, diversity and inclusion and wellbeing. The ‘outer’ being value propositions – everything from products and services to stakeholder-relations, product design, supply chain, etc. For a business to be on the regenerative journey it ought be attending to both the ‘inner’ and ‘outer’ dimensions so that all aspects of its business seek life-affirming futures that enable the employees, the stakeholders and wider society and the environment to thrive.

What does regenerative mean? Is it the same as sustainability?

We were running Regenerative Leadership retreats and workshops many years ago when seldom folk had even heard of ‘regenerative business’. Now, a few years on, and there is a rising zeitgeist around ‘regenerative’. The term is getting more and more attention and major corporations such as Walmart, Danone, Unilever, General Mills and PepsiCo have started to use the term to communicate aspects of their strategic vision.

But what does the term ‘regenerative’ actually mean, and what about ‘regenerative business’ and ‘regenerative leadership’? Regenerative means to renew, replenish, heal, revitalize. Which, in practice, means to understand and work with the living-system dynamics of the organization and its wider ecosystem; to work in ways that allow the business to become life-affirming. Essentially, ‘regenerative’ is to attune with the way nature works. And ‘regenerative business’ enriches all stakeholders including wider society and the environment; a business that is committed to becoming life-affirming in all its facets, both inner-and-outer: culture, operations, strategy and ecosystem. ‘Regenerative leadership’ is a way of leading that cultivates life-affirming conditions. It is a shift in consciousness from a reductive/mechanis-

Foto: Regenerators

A SUSTAI NAB LE TOMORROW

LE AD E RS H I P

WHY REGENERATIVE LEADERSHIP HAS TO BE THE NEW NORM IN BUSINESS

tic way of leading into a systemic/living-systems way of leading. We engage in this shift by working with the Logic of Life (which we shall explore in a moment). This is a fundamentally different mind-set from traditional linear mechanistic management theory that much of today’s mainstream leadership approaches are still rooted in.

And this is not the same as sustainability. Sustainability, as stated by the Brundtland commission in 1987 means “meeting our own needs without compromising the ability of future generations to meet their own needs.”

While ‘sustainability’ is an important aspiration, with the systemic challenges our organisations now face, we need to go further than ‘sustaining’, into working with life, and creating the conditions for life to flourish and creatively adapt both within the culture of the organization and throughout the organization’s relationships and value propositions with its wider stakeholder ecosystem (which includes wider society and the natural ecosystems upon which life depends). Hence, a regenerative approach works with a living-systems worldview, a quality of leadership consciousness that understands how life works.

This might sound like fanciful utopia to some. Surely business is about the bottom-line? For sure, regenerative businesses need to survive in today’s world, and there is good evidence that shows clear financial benefits in becoming regenerative (see The Global Lamp Index for instance, showing companies that mimic life’s regenerative principles consistently outperform their mechanistic counter-parts). We have spent many years coaching leaders on the ‘business case for regenerative’ to help meet the scepticism it invokes in many of us, and in our book Regenerative Leadership we provide tools to help in this regard. This is not just about survival, it’s also about thrival – to attract and retain high-quality talent, to innovate, out-perform, adapt and evolve in increasingly volatile times. This is simply good business sense, especially amid a societal shift that seeks a deeper sense of meaning, purpose, engagement and creativity in the workplace.

It is only natural, that as ‘regenerative’ becomes more popular, there can be some confusion or misunderstanding around what ‘regenerative’ actually means in practice, when applied to leadership and organizational development. Hence the reason for the book Regenerative Leadership which spells out in detail the complete regenerative DNA model required for regenerative leadership and regenerative business. In summary, there are 3 levels of learning from living-systems: 1) Living Systems Design; 2) Living Systems Culture; 3) Living Systems Being. In brief: 1) Living Systems Design: Upon sensing in to how living systems work, we find certain life dynamics, patterns and principles. We can apply these principles and patterns to how we design our products, services, processes, places and economic models. This is the exciting, and revolutionary, space of biomimicry, industrial ecology, circular economics, regenerative design, cradle-to-cradle, biophilic design, bio-innovation, doughnut economics, regenerative economics, and more.

2) Living Systems Culture: As well as applying living-systems insights and systemic-leadership to the design of our processes, products and places, we can explore a shift in our organizational cultures from orga-

nization-as-machine to organization-as-living-system.

This is the space of complex adaptive systems applied to organizational development, adult developmental psychology, systemic leadership and systemic coaching, self-managing team dynamics, purpose-driven business, adult-adult coaching culture, shifting power-dynamics, and more.

3) Living Systems Being: This shift from reductive to systemic ways of leading and operating, involves a shift in our consciousness, a shift in our ‘being’. The very practice of being-in-nature is scientifically proven to help us become more systemic, empathic, integrated and balanced. Through various practices we can learn to more deeply attune with life, by opening up into our deeper truer nature, while opening into more of how life really is. This is a life-long journey towards wholeness, and is the nutritious soil from which regenerative leadership grows.

Apply all three levels of living-systems and you have embarked on the Regenerative Leadership Journey.

Those already on this journey know that this is firstand-foremost about a shift in consciousness, which can be neatly articulated as a shift from separateness to interconnectedness, and yet there is nothing neatand-tidy about this journey of a lifetime which requires us to open into our deeper truer nature, individually and collectively, while opening into how life works.

The 7 key principles of the logic of life So let’s explore how we can take learning from living systems to help our organizations become more regenerative, through 7 principles we call the Logic of Life.

These 7 principles are informed by science (from a range of scientific disciplines such as biomimicry, facilitation ecology, evolutionary biology, complexity theory, living systems theory, regenerative design, complex adaptive systems thinking, ecological psychology, quantum physics, and more), and are also inspired by indigenous wisdom and other ancient wisdom traditions.

In brief, these 7 principles of the Logic of Life are: 1) Life is life-affirming: This is the over-arching principle. Life creates conditions conducive to life. The Regenerative Leader seeks only life-affirming activities and outcomes, being watchful for anything that could be toxic, life-denying, degenerative.

13

2) Life is ever-changing and responsive: Change is an inevitable aspect of life we can embrace for the opportunity and leverage it offers us for learning, adaptation, resilience and evolution. Life learns and adapts through emergent, developmental and evolutionary dynamics.

3) Life is relational and collaborative: Everything in life consists of inter-relating, interconnected systems nested within each other. Understanding these interconnections frees our perception from seeing and thinking in silos and instead into systems. Life is full of relationships; systems nested within systems. From the cells in our body, to our neighbourhood, organization, society and economy, relationships abound. Sensing the relational nature of our organizations helps us notice stuckness, flow and nodal points for leveraging emergent change.

a vibrant living-system which embodies ‘regenerative’ both within its culture (by helping people connect more with their own inner-selves and with others through regenerative practices and self-managing methods) and wider throughout its diverse business ecosystem (by helping its stakeholder community engage on this regenerative journey). Vivobarefoot is on an exciting expansive journey with a mission to trailblaze the regenerative business movement and showing how profits can be made in regenerative ways that benefit their entire ecosystem of stakeholders - including the ecosystem upon which all life depends.

Where do I start?

We know it can feel overwhelming to embark on a regenerative journey and therefore we’ve tried to make it easier for you by creating the Regenerative Business DNA framework.

4) Life is synergistic and diverse: Life thrives on diversity – there wouldn’t be life without diversity! Monocultures of sameness or group-think undermine creativity, innovation, adaptability and resilience. Likewise tensions of difference act as crucibles for learning and development.

5) Life is cyclic and seasonal: Life unfolds through ebbs and flows of cycles and seasons. We are all cyclical beings in need of the processes that all seasons bring: The emergence of spring, the intensity of summer, the letting go in autumn, and the deep restoration and reflection of winter. Our inner and outer ecosystems need all phases to thrive.

6) Life is flows of Energy & Matter: Everything flows; bloodstreams, rivers, psychological energy, materials, transportation. Life depends on innate ecosystem flows and cycles that enable recycling, reuse and renewal. There are innate ecosystem processes that life depends upon, and as such everything flows in a cyclic interconnected way. Designing and operating with this understanding of energy flows enables us to recycle, reuse and renew in ways that do not undermine life’s ecosystems.

7) Life is pervaded by a Living Systems Field: Both shamanic and scientific evidence points to an all-pervasive field, a ground-of-all-being that informs all form.

We have been brought up in an age where the understanding of this field is largely absent from how we see the world. As we step-change into Regenerative Leadership Consciousness, we sense the interconnectedness of all life and recognize this field of interconnection.

In our workshops and learning journeys with leaders and organizations we apply this living-systems lens to all aspects of the business, from business transformation, strategy development, customer journey design, culture change, branding, team performance, organizational renewal, and agile ways of working, so the organization can become a thriving living-system that works with life, while unlocking the brilliance of its people.

14

One such business we’ve been working with is Vivobarefoot, which helps people connect with nature through providing high-performance minimalist shoes and nature-connection experiences. Vivobarefoot has been on a regenerative business journey with us for a year now, and it´s great to see the organization shift from a top-down siloed traditionally structured business into

This Regenerative DNA assessment model embraces both the inner and outer technologies, tools, and consciousness that are required for the new regenerative business paradigm to unfold. It’s a unifying framework that integrates vast bodies of research, different domains, and specialist methodologies – connecting the dots instead of creating yet another silo-approach.

We have beta-tested our DNA model of Regenerative Leadership in our coaching and consulting work with leaders from myriad organizations (from small social enterprises through to massive corporations). We have showcased it at international conferences, seminars and workshops. And we have introduced it into our many conversations with practitioners and seasoned specialists working in this emergent field of living-systems applied to leadership. It is clear: There’s a readiness for a holistic model that equally addresses the inner and outer aspects of how to lead and thrive in this next stage of human civilization.

Two questions have guided our work on this framework for next-stage Regenerative Leadership: 1. How can we be truly life-affirming in our collective way of doing business?

2. How do we reclaim nature within us and around us in our modern-day urbanized lives?

The DNA framework consists of 3 main elements of learning from living systems we mentioned earlier: 1) Living Systems Design; 2) Living Systems Culture;

3) Living Systems Being – and provides inquiry questions for each section for you to assess where there are areas you ought to start to focus on during your regenerative journey.

Activate your Super-Nature for your continued journey Those already on this regenerative journey will know that this is first-and-foremost about a shift in consciousness, which can be neatly articulated as a shift from separateness to interconnectedness, and yet there is nothing neat-and-tidy about the journey. It’s an organizational journey as well as a personal journey.

On an individual journey you need to activate your Super-Nature to be able to hear, see, feel and analyse everything around you. You need to dare move beyond analysing the progress or health of your organization in excel sheets and instead tap into a greater wisdom.

As a culture, we no longer feel a deep empathic connection with life and the ecological systems that sustains all life on this planet. Instead we primarily focus on outer forms of technological innovation and material progress, while deprioritizing inner wellbeing and consciousness.

The separation of inner (mind) and outer (matter) creates a wounding duality that divorces us from the immense richness of knowledge and wisdom we can only tap into when our inner-outer ways of knowing are integrated and we dare tap into what we call our SuperNature. Even in this century, many of us don’t know what it means to have a strong inner connection, or how we feel in our own body about certain situations. Do you? Do you know how it feels to be strongly anchored within; at peace and grounded in yourself?

Many leaders today deem bodily reactions and insights as irrational and unreasonable. Our relationship with nature’s innate wisdom may often be seen as hippy-dippy and not to be taken seriously. Intuition is something that is not really understood, and viewed as questionable.

Any such irrational thinking we might mock as second-rate or woo-woo. In any given situation, many of us go immediately to our brains, to analyze the situation, while disregarding any intuitive insight or gut-feeling. We react (one might say ‘habitually re-act’) instead of taking a pause, breathing deep, and addressing a challenging situation wisely.

We have unwittingly removed ourselves from ourselves and out of our natural reality! Just look at the way we approach living. Have you ever looked to outside comfort - a new gadget, shopping spree, special food, a weekend getaway, an extreme sport experience, maybe even a date or an affair - when feeling confused or troubled inside? Have you ever put in more hours at work in an attempt to feel (temporarily) good or worthy? While we busy ourselves with outer ‘doing’ we are numbing our inner ‘being’.

Activating our super-nature is about tapping in to our full potential by drawing on our whole-body intelligence, beyond the rational, analytical and mechanistic tendencies we have been trained in. It’s about opening up to a greater wisdom than the rational and analytical left-hemisphere of our brain allows.

What we have spent years working on is bringing an approach to business that meets busy executives where they are at and enables themselves, their teams and their organizations and ecosystems to embark on a Journey of Regeneration, which enables them to come alive and their organizations to thrive amid increasingly volatility. This regenerative leadership journey results in more resilient, innovative, purposeful, agile organizations that attract and retain high quality talent and deliver truly meaningful products and services into society. This is the future of business, and it´s glowing brighter and stronger by the day now. Organizations such as Vivobarefoot, Houdini, Patagonia, Pukka Herbs, North Star Housing and many more that we case study in the book are forming part of a new way, a regenerative way that celebrate and works with life. This is the future we all know in our hearts is not only possible, but the only viable pathway ahead.

This is a process of ‘becoming’, not a one-off hit or neat-and-tidy change-management plan or 10-step process; it can be messy, full of eddies and undercurrents as it’s also a process of allowing us to be who we truly are and not play a role or wear a mask. It’s a challenging learning journey which is well-worth enduring.

It may be easier to continue doing what you’ve always done, and it may seem sensible amid all this uncertainty and volatility to stick with what you are comfortable with. But in the long run it eats you up inside, weakens you and undermines your organization’s vitality and its stakeholder ecosystem.

We hope you will join us among regenerative pioneers sooner rather than later.

15

A SUSTAI NAB LE TOMORROW

Våra hubbar direktsänder hållbarhets- och framtidskonferensen den 16 september för sina inbjudna gäster. Här är årets hubbar.

”Konferensens fokus på gränsöverskridande möten ser vi som ett stort plus, då människor som vanligtvis kanske inte träffas får en chans att nätverka och utbyta erfarenheter.”

MARIE KRÜEGER Vd Almi Företagspartner Skåne AB

”Som hubb får vi möjlighet att engagera vårt eget partnernätverk i hur man kan arbeta med de globala hållbarhetsmålen.”

JENNY DAMGAARD Klubbchef i FC Rosengård

Foto: Anja Barte Telin

DI G I LOGA H U B BAR

VÅRA DIGILOGA HUBBAR

Foto: Niklas Gustavsson

LOVISA SNEKKERSTEN Community Manager Hbg Works, Helsingborgs stad

” Genom A Sustainable Tomorrow kan vi dessutom bygga broar och öka dialogen med aktörer utanför vår region.”

JACQUELINE MAGNUSSON Verksamhetsansvarig för Grönvit hållbarhet, Rögle BK

16

”Vi har stora förhoppningar om kunskapsinhämtning och inspiration som stödjer det lokala näringslivet i sin utvecklingsresa till ett hållbart företagande.”

”Vi ser fram emot att inspirera och kunskapa för en hållbar utveckling tillsammans med A Sustainable Tomorrow och de andra hubbarna.”

CECILIA HJORT ATHLER OCH EMMA INGELOW Näringslivsutvecklare hos Nuvab (Näringslivsutveckling i Vetlanda AB)

ANNA REHNCRONA Ansvarig för näringslivsutveckling och projektledare CSR East Sweden, Östsvenska Handelskammaren

Foto: Simon Watson

”I staden tror vi på kraften i att göra. Genom AST får vi möjligheten att träffa andra doers. Drömmen är att få till ännu fler samarbeten och bättre lösningar för en hållbar morgondag.”

”Vi hoppas få lära oss mer om hur vi kan implementera ett socialt, ekonomiskt och ekologiskt perspektiv för att få vårt nystartade företag att fungera som ett välmående ekosystem.”

”Vi är optimister, vi tror på det goda exemplets kraft. Genom att mötas, dela erfarenheter och förstärka det positiva får vi energi att ta oss an svåra utmaningar.”

LAURA LYKKEGAARD Grundare av Nordic House i Kapstaden

CECILIA NEBEL Ägare Optimistklubben

/ANETTE LÖFGREN OCH

”Samarbetet med A Sustainable Tomorrow leder till ökad kunskapsspridning och inspiration till våra medlemmar.”

”Som hubb erbjuder vi en lokal mötesplats för näringsliv, civilsamhälle, offentlig sektor och enskilda medborgare.”

ADAM SVENSSON Affärsutvecklare och projektledare hos Värnamo Näringsliv AB / Science Park

CLARA KEMPFF Verksamhetsutvecklare hos Studieförbundet Vuxenskolan Jämtlands län

”Som snabbt växande tech-hubb och community har vi ett ansvar gentemot våra hyresgäster att vara en förebild i hållbarhetsfrågor.”

KATINKA JANSON FROHM First Impression & Facility Manager på HETCH

17

”Samarbete skapar alltid nya möjligheter och insikter. Vi behöver mycket kunskap från olika människor för att kunna stärka upp vårt hållbarhetsarbete.”

ANNELIE ANDRÉASON Styrelseledamot, Marknadsföreningen i Helsingborgsregionen (MiH)

”Ungefär hälften av alla initiativ som startar på Drivhuset är idéer kopplade till de Globala målen – vårt mål är att hjälpa fler att bygga hållbara företag.”

JOSEFIN RUNQUIST Verksamhetsledare på Drivhuset Malmö

Foto: Johan Lilja

SUSANN CARDELL Näringslivschef, Åstorps kommun

”Med A Sustainable Tomorrow som närmsta samarbetspartner hoppas vi kunna inspirera, medvetandegöra och stödja en positiv utveckling i regionen och i Sverige.”

”A Sustainable Tomorrow ger ytterligare en dimension i vårt arbete och bidrar till den moderna mötesplatsen där vi tillsammans kan få saker att hända.”

FREDRIK ELGSTRÖM Klubbchef i Hittarps IK

”Det finns en stor potential till lärande genom att befinna sig i detta sammanhang med nya personer och organisationer.”

”Det behövs fler och mer oväntade samarbeten för att hitta lösningar på de samhällsutmaningar vi står inför.”

KARIN HERI Ansvarig för samhällsfrågor och hållbarhet i Malmö FF

ANNA CARENDI Initiativtagare och ordförande för CSR Småland

Foto: Jimmy Edlund, Burban Studios

Foto: Isak Gerre

A SUSTAI NAB LE TOMORROW

DI G I LOGA H U B BAR

”Då entreprenörskap och företagande är en stor del av vår verksamhet känns det angeläget att ta del av uppdaterad kunskap samt hållbara affärsidéer och affärsmodeller.”

KATARINA HEIDE Biträdande rektor på ProCivitas privata gymnasium i Helsingborg

”Detta är ett utmärkt tillfälle att samla vårt nätverk och träffa andra aktörer för att tillsammans genomföra konkreta aktiviteter, få inspiration samt knyta nya partnerskap och kroka arm i gemensamma frågor.”

”Genom att under en heldag få bjuda in till och fokusera på hållbar utveckling tillsammans med A Sustainable Tomorrow och alla andra hubbar hoppas vi inspirera, bidra till att nätverk breddas och att nya samarbeten uppstår.”

LOTTE NILSSON Näringslivsutvecklare, Ystads kommun

CAMILLA BONDAREVA kommunikationsansvarig, Luleå Business Region

”Vi på tankesmedjan Global Utmaning vill göra det möjligt för fler människor över hela landet att delta i konferensen, därför anordnar vi en digilog hubb på Norrsken House i Stockholm.”

”Vi är övertygade om att konferensen kommer bidra med kunskap, inspiration och handlingskraft till företag som är redo att agera och bidra till en mer hållbar framtid.”

TOVE AHLSTRÖM Vd för Tankemedjan Global Utmaning

FRIDA PANOUSSIS, COZETTE WACHTMEISTER, ROBIN RUSHDI AL-SÁLEHI & LINDA FRAGNER Co-Create Stockholm

”Vi hoppas att samarbetet ger möjligheter för studenter att engagera sig i aktuella utmaningar och använda den kunskap man får genom sin utbildning till att skapa ett hållbart samhälle.”

”Jag förväntar mig att träffa riktiga changemakers som vill hitta lösningar på gemensamma utmaningar samt höra om nya företag med konkreta förslag för att implementera mer regenerativa arbetsmetoder.”

Foto: Anja Barte Telin

ELISABETH ANDERTON Hållbarhetsansvarig, IFK Göteborg

”Vi har ett stort fokus på områden där man kan hitta konkurrenskraft, nya affärer, kompetensförsörjning, bidra till generationsmålet och arbeta i linje med FN:s hållbarhetsmål Agenda 2030.”

”Den digitala utvecklingen har bidragit till att möten kan göras lokalt på plats samtidigt som vi ser en stor fördel med att vara en del av någonting större.”

HELENE TIGERSTRÖM Ansvarig för Mindpark Helsingborg och Mindpark Hyllie

18

ANNA RICHTER OLSSON Ordförande i SUSAS (Stockholm University Student Association for Sustainability)

INGMAR RENTZHOG Vd och grundare av We Don't Have Time

Foto: Bolon

H UVU DPARTN E R

A SUSTAI NAB LE TOMORROW

BOLON SATSAR PÅ CIRKULÄRA GOLV Bolon är ett svenskt familjeföretag som producerar och säljer golv till offentlig miljö världen över och som prisats för sin unika design. Hållbarhet har funnits med sedan företaget grundades, men nu ska Bolon bli lika kända för hållbarhet som för design.

– Vi har antagit utmaningen att göra golv som är cirkulära och utan klimatpåverkan. Vårt löfte är att halvera vår klimatpåverkan och att våra golv ska vara 50 procent cirkulära senast 2028. För att lyckas med det har tydliga index tagits fram, som ska mäta varje steg mot att infria löftet. Vidare så integreras hållbarhet genom hela företaget från utveckling till marknad. Styrelsen och ägarna har bestämt att detta är högsta prioritet, något som gör att Bolon kan fortsätta expandera, säger Håkan Nordin, hållbarhetschef på företaget.

Håkan Nordin är en av Sveriges mest erfarna hållbarhetspersoner som bland annat varit med och byggt upp Greenpeace i Sverige, varit med i uppstarten av miljömärkningen, suttit i regeringens miljövårdsberedning och jobbat med IKEA, H&M, Region Stockholm, Stena Metall och många fler under flera decennier. Nu är han värvad för att ta Bolon till toppen av hållbara golv.

Att tillverka golv innebär stort fokus på material. Det är materialet som ska bli cirkulärt och det är också materialet som står för den största delen av klimatpåverkan.

För varje kilo återvunnet material minskar CO2-utsläp­ pet med minst 2 kilo, så klimathävstången är tydlig.

– Vi startar inte på noll, vi har redan idag ca 23 procent återvunnet material i alla våra golv. Bolon är unika här, då många andra satsar på endast en grön kollektion, det gäller de flesta branscher och produkter. Hos Bolon är alla golv lika ”gröna” så man som kund kan välja fritt bland alla kollektioner oavsett design, mönster och färg och garanteras att alltid få samma miljöprestanda.

Det innebär att det också blir den största miljönyttan då allt som tillverkas innehåller återvunnet material, att 100 procent av all produktion drivs av förnybar energi utan klimatpåverkan och att alla golv är helt fria från farliga tillsatser, fortsätter Håkan.

2028 kommer företagets golv att innehålla betydligt högre halter återvunnet material och de kommer även att säkerställa att golven efter användning blir till en ny

resurs i stället för avfall. På så sätt tänker Bolon cirkulärt både i ingående råvaror och att golven får ett nytt liv efter de tjänat ut.

– Det innebär att hitta och sourca returråvaror och inkludera hela värdekedjan i vårt hållbarhetsarbete. Här finns utmaningar både att säkerställa golvens kvalitet och att returmaterialen inte innehåller några farliga ämnen, samt att inkludera nya delar av vår affär, det som kommer efter att vi har levererat golven, säger Håkan.

Bolon står väl rustade då de redan 2014 byggde en integrerad återvinningsanläggning i fabriken i Ulricehamn.

I den maler de ner olika typer av industriavfall och låter det bli en råvara i ett nytt golv. Under 2020 genomförde företaget ett pilotprojekt där de tog tillbaka 2100 kvadratmeter golv som installerats och använts. 100 procent av materialet gick att återanvända till beståndsdelar i nya golv, vilket ledde till ingen förlust på vägen och att det minskade klimatpåverkan med 8 ton CO2.

– Vi är dedikerade till att utveckla framtidens golv som är cirkulära och fria från klimatpåverkan. Med vårt Circular Climate Promise 2028 är vi övertygade om att vi kommer kunna erbjuda de mest hållbara golven på marknaden, avslutar Håkan.

FAKTA OM BOLON: Bolon är ett svenskt designföretag som tillverkar innovativa golvlösningar för offentliga miljöer. Företaget är ett tredje generationens familjeföretag som drivs av Annica och Marie Eklund. Under deras ledning har Bolon förvandlats från ett traditionellt väveri till ett internationellt designvarumärke med kunder som Armani, Google, Four Seasons Hotels, Chanel, Adidas, Apple och Missoni Home. Med ett starkt engagemang för hållbarhet designar och producerar Bolon samtliga produkter vid anläggningen i Ulricehamn. Bolon är känt världen över för sina väldesignade golv och samarbeten med några av världens mest ansedda innovatörer och formgivare.

Bolon är huvudpartner till A Sustainable Tomorrow sedan 2021.

19

Foto: Peter Knutsson

20

Plötsligt slår pendeln. Efter åratal av svartsyn, cynism och auktoritära tendenser händer till sist något.

Världen samlar sig och fler verkar vilja åstadkomma något tillsammans. Det syns tydligast när det gäller behovet av klimatomställning.

Tillräckligt många är överens om att människans levnadssätt lämnar skadeverkningar på miljön, som i förlängningen hotar förutsättningarna för allt liv. Allt fler ser dessutom praktiska lösningar och innovationer som kan bidra till att minska människans negativa miljöpåverkan. Det växer fram en känsla av beslutsamhet och tilltro till teknikutveckling och anpassning av det mänskliga livet. Det är som vi alla fått en gemensam uppgift, som det verkar ligga inom räckhåll att lösa.

Och det är bråttom.

Kontrasten är slående, efter fem år av stor dominans för budskap som utgår från att ifrågasätta fakta och vetenskap. Där långsiktigt ansvarstagande ledarskap ersätts med grov populism, kraftfull vi och dom retorik och narcissistiska ledare som driver upp hat och misstro för att dölja en politisk gärning helt inriktad på egen makt och vinning.

Världen är inte befriad från dessa auktoritära ledare, långt ifrån. Men deras ohämmade självupptagenhet och omfattande korruption har blivit synligare. Och Donald Trump röstades bort av de amerikanska väljarna, med stor marginal.

Nu kan ledare inom politik, näringsliv och intresseorganisationer peka på att riktigt stora problem i vår tid är gränsöverskridande och kräver samarbete för att kunna hanteras.

I näringslivet växer en imponerande kunskap och vilja att tänka in verksamheten som en del av ett ekon-

omiskt kretslopp, där investeringar görs för att öka hållbarheten i alla processer. Det har kommit längst i de mest utvecklade ekonomierna, där utrymmet för fri opinionsbildning är störst. Det sprider sig dock över världen.

Världens beroende av fossila bränslen är fortsatt stort och ökar dessutom. Det blir dock tydligare att det finns alternativ och på bred front inleds nu omställningen från fossilt till förnybart. När de tekniska landvinningarna blir tydligare, alternativa drivmedel växer fram, elbilar och hybrider ersätter bensin- och dieselbilar, byts fingerpekandet mot allt människor inte bör göra till en framtid där vår mobilitet blir kvar men utsläppen försvinner.

När Joe Biden väl var på plats som president gick USA från att Vita huset förnekade klimatproblemens existens till att ställa ut ett löfte om att halvera sina utsläpp fram till 2030. I ett enda steg det största enskilda miljölöfte som någonsin uttalats. Dessutom tidsatt i närtid vilket skapar helt andra möjligheter för uppföljning och krav på att åtgärder sätts in som leder mot målet.

USA återvänder nu till Parisavtalets förutsättningar där krav ställs på att länder ska ställa ut krav på minskade utsläpp och dessutom följa upp och utveckla sina löften senast var femte år. Världens största ekonomi slutar därmed att vara en ursäkt för alla andra att bortförklara sina otillräckliga ambitioner, till att bli pådrivande. De länder som hela tiden velat gå längre och som sedan länge har haft tuffare mål och regler än USA, får nu en allierad som hjälper till att sätta större tryck på de folkrika länder som ut-

vecklas snabbt. Länder som när klimatpolitiken var ung gavs ett frikort att inte behöva anstränga sig, men som med snabbt växande utsläpp och ny kunskap visat sig vara ett löfte som är omöjligt att infria. De rika länder som för trettio år sedan trodde sig kunna rädda klimatet på egen hand, har inte längre den möjligheten.

Vid sidan av att ställa om den ekonomi och de transportsystem vi haft får kanske den växande insikten om hållbarhetsutmaningarna i finanssektorn ses som vår tids största genombrott. I de sammanhang där framtidens investeringar diskuteras och bestäms, det som utformar våra framtida boenden, transporter och morgondagens industrier, där har man inte längre bara vinst och avkastning som utgångspunkt. Nu vägs krav på hållbarhet in i de finansiella kraven, det påverkar investeringar, utformningen av sparandealternativ och sätter enormt marknadstryck på vägen från fossilberoende lösningar över till det förnybara.

Ska allt det hoppfulla som nu sker få oss att spänna bågen ytterligare?

Ska vi till slut landa i insikten att det mänskliga projektet inte handlar om att värdera människor utifrån vilken flagga de gömmer sig bakom, utan att den enda rimliga utgångspunkten är alla människors rätt till ett bra liv. Ingen annanstans är det bättre formulerat och målsatt än med FN:s 17 globala mål. Det är vår verkliga hemläxa. Då är det mycket kvar att göra. Vågar och orkar vi det, eller kommer motkrafterna bli för stora?

Donald Trump har ännu inte gett besked om han kandiderar till president i USA igen 2024.

F R E DR I K R E I N F E LDT

AV FREDRIK REINFELDT

A SUSTAI NAB LE TOMORROW

I N I E N TI D AV H OPP

21

A SUSTAI NAB LE TOMORROW

UTB I LDN I N G

PROCIVITAS OCH A SUSTAINABLE TOMORROW I SAMVERKAN För oss på ProCivitas Gymnasium utgörs grunden för vår verksamhet av målet att genom utbildning och kunskap skapa goda förutsättningar för ett bättre och mer hållbart samhälle. Ett fokus på hållbarhet är därigenom en naturlig del av verksamheten.

Vi utbildar unga samhällsmedborgare som kommer att vara med och påverka samhällsutvecklingen och därför är det centralt för oss att ge dem en utbildning som skapar medvetenhet och som inspirerar. Vårt uppdrag innebär att vi förbereder ungdomarna för att ta aktiv del i och leda samhällsutvecklingen och för att vara redo att möta framtida utmaningar och hitta hållbara lösningar, såväl sociala som ekonomiska och ekologiska.

Foto: Isak Gerre

Under de tre utbildningsåren hos oss skapar vi därför ofta sammanhang där vi samarbetar med företag i näringslivet eller andra aktörer i samhället. Detta ger eleverna fördjupade kunskaper, bredare perspektiv och värdefulla nätverk. På skolan arrangerar vi kontinuerligt tillfällen då våra elever arbetar utifrån de Globala målen, i samverkan med externa samarbetspartners.

Några exempel på sådana inslag under utbildningen är följande projekt/case: Globala utmaningar (fördjupningsarbeten och presentationer inför ca 300 högstadieelever, med fokus på utmaningar i olika delar av världen kopplade till naturresurser, mänskliga rättigheter och ekonomi), Planetary Innovation (framtagande av innovationer som gör vårt samhälle mer hållbart, i samarbete med Lunds universitet) samt Case Competition (ett årligt samarbete med Helsingborg City där eleverna tar fram idéer som bidrar till att skapa en hållbar stadskärna).

Genom att samverka med A Sustainable Tomorrow kan vi förbättra vårt hållbarhetsarbete ytterligare. Vi ser stora möjligheter till nya och högst aktuella kunskaper, nya kontakter och att skapa gemensamma arrangemang som kan ge båda parter ett värdefullt utbyte. Vi har samverkat under flera års tid, bland annat genom att några av våra elever har medverkat vid den årliga hållbarhets- och framtidskonferensen i september månad.

Eleverna har varje år varit väldigt inspirerade och upplevt ett stort lärande. I år tar vi ytterligare ett utvecklingssteg. Alla våra elever i årskurs 3 kommer att ta del av

22

konferensen och därefter delta i ett case-arrangemang där de får använda sina kunskaper till att skapa förslag och lösningar som presenteras på ett professionellt sätt inför representanter från A Sustainable Tomorrow.

Vi ser verkligen fram emot årets konferens. Årets fokusområde, Regenerative business, ligger helt i linje med vårt uppdrag och med elevernas tankar kring framtiden.

Då entreprenörskap och företagande är en stor del av vår verksamhet känns det angeläget att ta del av uppdaterad kunskap samt hållbara affärsidéer och affärsmodeller.

”Då entreprenörskap och företagande är en stor del av vår verksamhet känns det angeläget att ta del av uppdaterad kunskap samt hållbara affärsidéer och affärsmodeller.”

KATARINA HEIDE Biträdande rektor på ProCivitas privata gymnasium i Helsingborg

AcadeMedia AB (publ) är ett svenskt publikt aktiebolag noterat på Nasdaq i Stockholm som är norra Europas största utbildningsföretag med cirka 85.000 barn och elever samt cirka 100.000 vuxenstuderande.

Huvudägare är Mellby Gård AB. ProCivitas Gymnasium i Helsingborg startades 1997 och har under flera år engagerat sig i A Sustainable Tomorrow. I år genomförs det största deltagandet med samtliga 180 elever i årskurs 3 på Samhällsvetenskapsprogrammet, Ekonomiprogrammet och Naturvetenskapsprogrammet

LE DARS K AP

A SUSTAI NAB LE TOMORROW

LEDARSKAP I PANDEMINS KÖLVATTEN

Coronapandemin har inneburit stora påfrestningar på individ-, organisations- och samhällsnivå. Även ledare har tvingats ställa om och anpassa sig efter de nya förutsättningarna, bland annat genom att lära sig att leda på distans.

Jana Söderberg är en av Sveriges främsta coacher och en av arkitekterna bakom A Sustainable Tomorrow. Hon är en uppskattad föreläsare, kursledare och inspiratör med hjärnforskning och prestationer i fokus. Under pandemin har hon coachat många ledare som varit i behov av stöd för att ställa om till ett ledarskap på distans.

– Många ledare fortsatte som vanligt efter den digitala omställningen, vilket gjorde att deras arbetsgrupper tappade teamandan och medarbetare blev trötta. Det är svårare att kommunicera och skapa engagemang digitalt jämfört med ett fysiskt möte, säger Jana.

restriktioner. Nu är det viktigt att vi går från ett reaktivt till ett proaktivt förhållningssätt med självständigt tänkande och beslutsfattande. Det krävs en dialog kring hur vi återgår till det normala, hur ska vårt företag eller organisation agera när restriktionerna släpper? Människor är flockdjur, när vi inte ses försvagas den gemensamma färdriktningen. Digitala möten kan vara ett bra komplement men fysiska möten skapar mer positiv energi och underlättar kreativ problemlösning och nya idéer.

Vilka lärdomar kan ledare dra av den här krisen?

– En viktig lärdom är att inte ta för givet att medarbetare är självgående. Det är annorlunda att arbeta hemifrån – det ställer högre krav på bekräftelse, återkoppling och uppföljning. Ta tempen på din arbetsgrupp regelbundet, om måendet inte är bra så påverkas prestationen negativt. Enskilda samtal med varje medarbetare blir en fantastisk investering när man inte träffas naturligt vid fikabordet. Rutiner är nödvändiga men det behövs också kontraster för att hålla medarbetarna engagerade under en längre tid.

Vad behöver ledare tänka på när verksamheten normaliseras efter pandemin?

– Under pandemin har vi tvingats att anpassa oss till

3

TIPS FÖR ATT STÄRKA DIN PERSONLIGA HÅLLBARHET: 1. Boka månadsmöten med dig själv där du avsätter tid för självreflektion och funderar över vart du är på väg.

2. Välj aktivt ditt förhållningssätt till olika situationer. Tänk självständigt och gör fler medvetna val.

3. Glöm inte att fira i vardagen. Även misstag bör firas genom frågor som: Vad lärde jag mig? Vad vill jag göra annorlunda nästa gång? Genom feed forward lär vi oss och utvecklas.

23

N OTI S E R

A SUSTAI NAB LE TOMORROW

HALLÅ DÄR... ...Robert Falck, VD för Einride.

Hur har Einride utvecklats sedan du medverkade på vår hållbarhets- och framtidskonferens 2020?

– Strax efter att vi senast sågs skickade vi vår till elektriska, autonoma Pod till Top Gear-banan i Surrey, England, där den helt självgående kom upp i en hastighet på 80 km/h. Inte enbart för skojs skull, utan även för att hämta

hem värdefulla insikter inför vårt kontinuerliga utvecklingsarbete. I vår kundfamilj kan vi nu räkna in Oatly, Lidl, Electrolux, Ahlsell, DB Schenker, Coca-Cola European Partners och SKF. Totalt har Einride fraktat över 50.000 pallar, kört nästan 100.000 elektriska km och reducerat koldioxidutsläppen med drygt 167 ton. En minskning med 93 % jämfört med om samma sträckor körts med diesel. I ljuset av detta blev vi i år omnämnda i Fast Companys kategorier World Changing Ideas och Most Innovative Companies.

– Vi har även genomfört en serie B-runda som genererade 110 miljoner dollar och bland Sveriges hemmakontor sitter just nu 100 nya Einride-anställda. Medieintresset för vad Einride tar sig an är fortsatt stort, både inhemskt och internationellt, där vi beskrivs som utmanare av dagens transportdogmer. Sedan januari 2021 har det producerats 1394 artiklar om Einride med en sammanlagd räckvidd på 5 miljarder. Idag ser vi fram emot vår USA-lansering, som är planerad till oktober 2021.

GLOBALA MÅLEN Den 25 september 2015 antog FN:s medlemsländer Agenda 2030, en universell agenda för hållbar utveckling som innehåller sjutton globala mål som ska uppnås till år 2030. Globala målen har i sin tur 169 delmål och drygt 230 globala indikatorer för hur arbetet ska genomföras och följas upp.

24

Vad handlar din bok om?

– Den handlar om ”biomimikry”, det vill säga hur vi människor kan lära av naturen för att hitta smarta lösningar på våra egna utmaningar. Det kan till exempel innebära att vi efterliknar eller härmar ett material i naturen, en mikroorganism, en växt, ett djur eller ett helt ekosystem.

Ibland kallas det för biomimetik eller biomimik, men jag använder biomimikry (engelska: biomimicry) eftersom det begreppet betonar att lösningarna också ska vara miljömässigt hållbara.

På vilket sätt är bokens ämne relevant för konferensens fokusområde regenerativa affärer?

– Hela det regenerativa perspektivet baseras på lärdomar från naturen. Det började inom jordbruket och den växande insikten om det industriella jordbrukets baksidor. Vore det inte smartare att efterlikna naturens ekologiska samspel och kretslopp istället för det fossila samhällets linjära tänkande när vi ska odla våra livsmedel? När FN:s klimatpanel, IPCC, slog ett slag för regenerativa metoder i en rapport 2019 ökade intresset markant. Nu sprider sig tänkandet i näringslivet och allt fler talar sig varma för en ekonomi som är både cirkulär och regenerativ. Att vara regenerativ innebär att ge mer än man tar från naturen och samhället. I förlängningen handlar det om hur företag kan gå från att försöka minska sin negativa påverkan på människor och miljö och istället sträva efter att ha en positiv påverkan.

Kan du ge några exempel på biomimikry?

– Husfasader som tvättar sig själva utan giftiga lösningsmedel genom att efterlikna de mikroskopiskt små strukturer som gör att smuts rinner av en lotusblommas blad är ett exempel. Båtar som inte behöver målas med miljöfarliga bottenfärger och istället kan minska både bränsleförbrukningen och risken för påväxt av musslor och alger genom att härma hajars skinn ett annat. När det gäller klimatet kan knölvalens fenor inspirera till effektivare vindkraftverk, termitstackar till mer energisnål luftkonditionering och fjärilars vingar till solceller som absorberar ljus bättre. I större skala är faktiskt hela tanken med cirkulär ekonomi inspirerad av att det väldigt sällan bildas något avfall i naturen.

Foto: Maria Rosenlöf

Fem frågor till Fredrik Moberg, talare på A Sustainable Tomorrows hållbarhets- och framtidskonferens och författare till den nya boken Den uppfinningsrika planeten – Biomimikry och naturens lösningar på vår tids utmaningar.

Du skriver i boken att vi behöver en ny berättelse, vad menar du med det?

– Det är verkligen hög tid att behandla den globala klimat- och ekosystemkrisen som en verklig kris. Men ibland känns det som att många av oss har fastnat i en förlamande känsla av hopplöshet, en ”mental försurning”. Den nya berättelse jag pratar om handlar inte om att blunda för problemen, den går snarare ut på att öppna ögonen för allt positivt som också sker i världen. Det är som när Martin Luther King sa att han hade en dröm, inte en mardröm. Jag är övertygad om att biomimikry kan fungera som en viktig kugge i en berättelse om ett mer hållbart samhälle som vi vill uppnå snarare än en massa skräckscenarion som vi måste undvika.

Vad hoppas du mest på just nu?

– Att fler ska anamma det regenerativa perspektivet och inspireras av vår uppfinningsrika natur. Det skulle få mig att känna mer hopp inför en framtid där vi inte längre först och främst baserar vår välfärd på exploatering av naturen utan mer på att samarbeta med och inspireras av den. Eller som Johan Rockström skriver i förordet till min bok: ”Vi är planetens smartaste art. Vi borde inse att vi fortfarande har mycket att lära av alla de andra miljontals arter som vi delar detta klot med.”

OM FREDRIK: Fredrik Moberg är biolog och disputerade på en avhandling om korallrevens ekologi och resurshushållning. Han driver idag organisationen Albaeco som arbetar med populärvetenskaplig kommunikation och strategisk rådgivning inom miljö, klimat och hållbarhet.

Som forskare och lärare är han även verksam vid Stockholm Resilience Centre på Stockholms universitet.

F R E DR I K M OB E RG

A SUSTAI NAB LE TOMORROW

MED NATUREN SOM RÅDGIVARE FÖR ÖKAD HÅLLBARHET

25 25

"DET ÄR VI KTI GT M E D M ÖTE N M E D MÄN N I S KOR ÄVE N UTAN FÖR SCE N" Det låter som att hon måste gå ner i spagat. Märta Stenevi - jämställdhets- och bostadsminister med ansvar för stadsutveckling och arbetet mot segregation och diskriminering - har fått en spretig ministerportfölj att förvalta.

Eller kanske inte.

Hon har ett överordnat perspektiv i sitt arbete: Barnens rätt till en hållbar framtid. Catarina Rolfsdotter-Jansson, som gjort intervjun, har modererat många panelsamtal med Stenevi på scen. I Almedalen fick Catarina säga ”andas Märta” till henne när det var dags att släppa in nästa panelist. Stenevi är känd för sitt patos.

Hur och varför blev du politiker?

– Det var av två skäl. Det ena att jag jobbade som inköpschef på ett globalt företag med en produkt som var nästan omöjlig att göra hållbar.

Den andra delen handlade om jämlika möjligheter. Som småbarnsmamma i Malmö insåg jag hur olika förutsättningar vi har och då förstod jag att jag inte längre bara kunde sitta och tycka vid köksbordet, utan måste omsätta mitt engagemang politiskt.

Vad har varit svårast/mest tillfredsställande hittills i din politiska karriär?

– Svårast har varit att ta sig in i en helt ny kontext som skiljde sig mer från näringslivet än jag trodde.

Mest givande att möta så mycket människor, jag tycker så mycket om att ta till mig olika människors perspektiv, att kunna omsätta funderingar i praktiken och att bidra till att skapa förändring.

26

Du tar ofta barnens perspektiv, varför?

– Det började mycket i känslan att skapa förändring för dem som själva inte kan. Sen är det ofta så att

när man sätter barnen i centrum så fattar de flesta varför saker och ting behöver hända och våra beslut blir bättre. Det handlar om vår instinkt att ta hand om. Det finns inga så hardcore klimatkrigare som 10-åringar. De förstår världen, men de har inte börjat relativisera; ”Det är fel att smutsa ner haven, det är inte svårare än så…”. Det är något i den inställningen som jag tror att alla mår bra av. Egentligen vet vi ju ganska väl vad vi borde göra, innan vi lägger på vuxenvärldens alla lager.

Din portfölj greppar över mycket, hur hinner du?

– Politik är lagarbete. Jag har ett jättestarkt team omkring mig, så ser det ut för alla politiker. Annars hade det inte gått. Sen måste man prioritera. Dels ur barnens perspektiv, för barndom går inte i repris, dels ur klimatperspektiv, eftersom vi närmar oss ett antal så kallade tipping points.

Vilken fråga brinner du främst för och varför?

– Det är inte en politisk fråga, det handlar om att bygga ett hållbart samhälle från grunden, att omforma systemet så att vi kan hålla oss inom planetens gränser och att göra det på ett sätt där alla kan vara med. Vi kan inte göra en omställning som sker på bekostnad av andra.

Du bor i Malmö och har tre döttrar, hur får du livspusslet att gå ihop?

– Det blir ganska mycket tåg, nattåg. Jag har också bonusfamilj, vilket underlättar på ett sätt, men det gör även saknaden stor. Detta är ju en fråga kvinnor oftare får och det är viktigt att peka på att ”nej, mina barn får ingen bullmamma, men det är ok att vilja och kunna och att man kan vara en god mamma till sina barn och samtidigt göra

det man verkligen tror på”. Sen bygger det på att jag har fantastisk markservice, både av pappan till mina barn och min sambo. Återigen lagarbete.

När mår du som bäst? Som sämst?

– Som bäst mår jag när jag får prata med min familj. Du och jag har ju mötts i många samtal på scen, men det är viktigt med möten med människor även utanför scen. Just nu är jag jättefrustrerad över att vi inte kan göra studiebesök ute på plats på grund av pandemin. Jag har oerhört stort behov av att tänka tillsammans med andra. Som sämst mår jag när jag känner mig maktlös, när jag inte kommer vidare, när jag saknar mina barn och det går för fort och jag fastnar med mig själv.

Min väg ut är återigen att vända på saker och ting med andra.

Hur ser du på begreppet regenerative business som är A Sustainable Tomorrows fokus 2021?

– Spännande. Det är nivån efter cirkulariteten, samtidigt är det ju ett sätt att vända tillbaka till det man när jag var ung kallade för kretsloppstänk. Livscyklerna i naturen bygger på detta. Det finns stora möjligheter, just nu är skogen en stor fråga. Hur man kan ta upp mer än vad man gör av med som också gynnar återväxten av den biologiska mångfalden? Bevara, återskapa och förstärka. Det finns även mycket spännande utveckling inom jordbruket. Det är viktigt att komma ihåg att vår totala konsumtion behöver ha en regenerativ princip. Vi behöver hålla uttaget av naturresurser inom planetens gränser.

Vad menar du är det viktigaste man bör göra för att bidra till genomförandet av de Globala målen som privatperson och på sitt arbete?

– Jag tycker att man ska närma

MÄRTA STE N E VI

A SUSTAI NAB LE TOMORROW sig med lite nyfikenhet. Vad kan jag göra som inte känns bökigt och besvärligt? De allra flesta som ställer om i sitt liv börjar ju med mindre saker. Jag kommer inte från miljörörelsen, jag har inte levt ett utsläppsfritt liv hela mitt liv, långt ifrån. Ta det steg för steg. Men vi lever inte i en bubbla, vi lever i ett samhälle som styr mot dåliga val, till exempel är det oftast billigare att flyga än att ta tåget. Mycket av ansvaret kan inte läggas på enskilda personer, därför är politiken så viktig. Det ska vara lätt att göra rätt.

Hur ser du på Sveriges roll i omställningen mot en mer hållbar värld?

– Jag tror att Sverige har en väldigt viktig roll att spela. Vi har det gott ställt och kan sätta av resurser för att hitta de förändringar, de system som krävs för att ställa om. Vi har kommit ganska långt och har jobbat länge med klimat och andra miljöfrågor och då behöver man också ta ett ledarskap. Till exempel arbetet med stål utan kol och vätgasanläggningar. De är inte bara spännande på plats utan för andra länder som ska bygga upp sina system så att de kan göra rätt från början. Vi behöver också bli ett föredöme vad gäller vår totala konsumtion. Vi har gott renommé för att vi jobbar bra med våra utsläpp inom vårt eget territorium, men vi behöver se till att vi inte släpper ut på andra platser eller minskar den biologiska mångfalden.

Det är viktigt ur ett regenerativt perspektiv.

Text: Catarina Rolfsdotter-Jansson Foto: Miljöpartiet/Fredrik Hjerling

27

SOCIALT

A SUSTAI NAB LE TOMORROW

HALLÅ DÄR...

...ELISABETH ANDERTON, HÅLLBARHETSANSVARIG, IFK GÖTEBORG. HUR KAN NI MEDVERKA TILL EN POSITIV OCH HÅLLBAR UTVECKLING I GÖTEBORG?

...KARIN HERI, ANSVARIG FÖR SAMHÄLLSFRÅGOR OCH HÅLLBARHET I MALMÖ FF. NI SÄGER ATT ALLT NI GÖR, GÖR NI TILLSAMMANS MED ANDRA, VAD INNEBÄR DET? – Att ensam är aldrig stark! Hållbara partnerskap är grunden i all vår verksamhet. MFF ska genom sin verksamhet på och utanför spelplanen bidra till att staden, näringslivet, föreningslivet och organisationer agerar tillsammans för att skapa ett inkluderande, tryggt och hållbart samhälle för alla människor.

– Det kan handla om ”Nätverket”, det starka företagsnätverk som omfattar cirka 400 företag, Karriärakademin där vi arbetar med matchning av arbetssökande till klubbens samarbetsföretag, Grundskolefotboll mot rasism som är en barnrättsrörelse i samverkan med grundskoleförvaltningen, de 18 stycken profilskolor vi har i 14 olika kommuner, att vi samarbetar med Skånes stadsmission för att minska barnfattigdomen eller att vi tillsammans med olika fotbollsförbund ute i Europa tittar på hur vi kan investera i hållbara energilösningar. Att arbeta med mål 17 som vårt övergripande mål hjälper oss att alltid tänka 1+1=3.

28

HALLÅ DÄR...

... JACQUELINE MAGNUSSON, VERKSAMHETSANSVARIG FÖR GRÖNVIT HÅLLBARHET I RÖGLE BK. AGENDA 2030 MÅL 11 HANDLAR OM ATT GÖRA STÄDER OCH BOSÄTTNINGAR INKLUDERANDE, SÄKRA OCH HÅLLBARA. HUR SER RÖGLE BK PÅ SIN ROLL I DET ARBETET? – För oss handlar mål 11 om att göra Ängelholm och vår region till en tryggare och mer inkluderande plats att leva och verka i. Mål 11 är ett komplicerat mål med flera dimensioner och vi ser att det behövs en tydlig samverkan mellan flera aktörer för att komma framåt i arbetet. Som idrottsförening skär vi genom flera delar av samhället och med vårt varumärke engagerar vi både individer, företag och beslutsfattare i offentlig sektor. Vi ser oss fungera som ett naturligt nav i regionen där aktörer möts kring nya perspektiv och idéer som bidrar till att skapa en inkluderande, trygg och hållbar samhällsutveckling.

När spelare från IFK Göteborg tillsammans med lokala förebilder genomför aktiviteter, såsom skolkoncept där fysisk rörelse och kamratskap står på schemat, uppstår en positiv effekt som ger många ringar på vattnet.

Foto: Niklas Gustavsson

HALLÅ DÄR...

– Som fotbollsklubb med starka band till vår stad vill vi bidra till att lösa stadens utmaningar, till exempel genom att arbeta för en jämlik stad samt öka hälsan och välbefinnandet genom fotbollen och tillhörighet till IFK Göteborg.

– Vi ser att just inkludering utgör både ett mål och ett medel för denna utveckling. Inkludering är samtidigt en av grundbultarna i vår kärnverksamhet, det är något vi som idrottsförening arbetar med varje dag. Vår kunskap och erfarenhet inom området använder vi för att skapa sammanhang även utanför idrotten där människor kan mötas och själva bli en del av utvecklingen. Genom vår verksamhet Grönvit hållbarhet har vi skapat en plattform för aktörer att mötas och samverka i olika samhällsengagemang där mål 11 utgör en väsentlig del av verksamhetsstyrningen. Vi bidrar till målet genom att till exempel skapa förutsättningar för ökad integration genom spontanidrott, tillgängliggöra kostnadsfria lovaktiviteter för barn och unga, eller genom att utbilda förskolor och idrottsföreningar i såväl miljöfrågor som barnrättsfrågor.

SOCIALT

A SUSTAI NAB LE TOMORROW

HITTARP GOD HÄLSA ÄR EN GRUNDLÄGGANDE FÖRUTSÄTTNING FÖR MÄNNISKORS MÖJLIGHET ATT NÅ SIN FULLA POTENTIAL OCH BIDRA TILL SAMHÄLLETS UTVECKLING. HUR SÄKERSTÄLLER VI SOM FÖRENING EN HÄLSOSAM LIVSSTIL OCH FRÄMJAR VÄLBEFINNANDE FÖR ALLA I ALLA ÅLDRAR? Som en av södra Sveriges största idrottsföreningar med drygt 1400 aktiva barn och ungdomar och cirka 180 ideella ledare inom fotboll och gymnastik, så har vi en stor påverkan på det samhälle vi är en del av.

I vår verksamhet har vi fokus på att ”Utbilda, Utveckla, Uppfostra” där vill vi behålla så många av våra medlemmar som möjligt, så länge som möjligt. Vi pratar inte bara om våra spelare utan även ledare, föräldrar, supportrar och sponsorer där vi vill ge alla medlemmar en möjlighet att på olika sätt finnas med i föreningen som till exempel att vara spelare, ledare, domare, funktionär med mera.

Vi vill vara med och bidra till att utveckla morgondagens samhällsbärare, oavsett om de satsar på sin fotboll, näringsliv eller något annat spännande. Därför är det viktigt att ha med sig att vi är män-

niskor först. Det läggs otroligt mycket fokus i idrottssverige på att vara duktig på att bruka sporten.

Men framgång föds av välmående oavsett vad vi håller på med. Så att prioritera att vi har ledare som ser människor, som behandlar ungdomar, barn och människor på det sättet de behöver bli behandlade på för att må bra, är ständigt i fokus.

Som ett led i detta bedriver vi vår verksamhet på ett sätt där alla barn och ungdomar skall få lika mycket uppmuntran och handledning. Alla har rätt till positiv feedback som stärker självförtroendet och ger glädje och positiva upplevelser.

Genom att skapa förutsättningar för ett aktivt liv och fysisk, social och mental utveckling vill vi bädda för ett livslångt intresse för rörelse och hälsa.

HALLÅ DÄR...

...JENNY DAMGAARD, KLUBBCHEF I FC ROSENGÅRD. BERÄTTA OM ERT SAMARBETE MED VA SYD OCH HUR NI TILLSAMMANS ARBETAR MED HÅLLBARHETSMÅL 6?

Ett nytt inslag i vår gymnastikverksamhet är vår ”Idrottslek”. Genom hopp och skutt, fart och fläkt och massa energi och skratt aktiverar vi flickor och pojkar i åldrarna 1–4 år. Förälder och barn tränar tillsammans under hela passet.

– Samarbetet med VA SYD bygger på ett gemensamt hållbarhetstänk där vi vill göra hela FC Rosengård till (åter)vinnare. Samarbetet kommer ge oss möjlighet att skapa och visa upp miljösmarta lösningar i samhället - i våra fotbollsmiljöer på Malmö IP och på Rosengårds IP, samt hos våra samarbetsföreningar. Tillsammans når vi ut till de drygt 700 flickor och pojkar som spelar fotboll i vår förening och deras familjer, med ursprung från totalt 70 nationer. Detta ger möjlighet till informationsspridning på många olika språk.

Varje torsdagsförmiddag förgyller vårt boulegäng med medlemmar i åldrarna 75–96 år Laröds IP när dom en efter en rullar in på idrottsplatsen med sina väskor med bouleklot. Ett välkommet inslag som binder samman föreningen och dess historik med nutid och förenar oss över generationsgränserna, och främjar en hälsosam livsstil och välbefinnande i alla åldrar.

– Under hösten kommer vi att fokusera på hållbar vattenanvändning och arbetet med att förebygga avfall. Vatten- och insamlingsstationer kommer inrättas där insamlingsstationerna för urvuxna fotbollsskor och övrigt fotbollsmaterial skapar ett cirkulärt tänk och ger fler barn och unga möjlighet att spela fotboll. Inom FC Rosengård jobbar vi dagligen med FN:s globala hållbarhetsmål.

29

A SUSTAI NAB LE TOMORROW

ÖVE R G E N E R ATI O N E R NA

ERFARENHETER AV EN GLOBAL VÄRLD I MÖTET MELLAN TVÅ GENERATIONER Familjen Lundberg har bott utomlands varvat med Sverige i perioder sedan 1960-talet. Här får ni del av deras olika erfarenheter i en global värld genom mötet mellan två generationer: farmor Gunilla 77 år och sonsonen Oscar 18 år. Efterkrigstidens konsumtionssamhälle och digitaliseringen har präglat Gunillas liv såsom hållbarhet kommer att prägla Oscars framtid och liv. 2080 är Oscar 77 år och har då erfarenhet, perspektiv och svar på dagens frågor.

Oscar: Vad är hållbarhet för dig?

– Att inte överkonsumera, inte slösa och att välja bort vissa saker av en god anledning. Köpa mer begagnat och att inte äta utrotningshotad fisk.

Gunilla: Vad är hållbarhet för dig och har den förändrats under din resa?

– Inställningen under min tidiga uppväxt var att hushålla med knappa resurser; inte slösa med resurser som energi, vatten och mat. Ett nytt och mer genomtänkt synsätt på detta har formulerats under senare år i mitt liv.

Nu finns det ett språk för hållbarhet, det fanns inte när jag växte upp.

Oscar: Vad gör dig rädd respektive hoppfull när du tänker på hållbarhet och framtiden?

– Jag är förhoppningsfull att bättre fokus och medvetenhet ska driva oss till nya innovationer och att klimatmålen uppnås. Jag är orolig och rädd ibland när jag tänker på vad som sker om vi inte uppnår alla nödvändiga mål.

30

Gunilla: Vad gör dig rädd respektive hoppfull när du tänker på hållbarhet och framtiden?

– Jag blir bekymrad för mina barn och barnbarn när jag ser skogsbränder, värmerekord och höjda vattennivåer i världen som jag inte kan minnas att jag upplevt under mitt liv. Det sker hela tiden numera!

- Det händer mycket positivt i vardagen hos de flesta av oss genom förändrat beteende, ett språk för hållbarhet och att vi kan mäta framstegen och att vi därmed uppmuntras att göra mer.

Oscar: Hållbarhet är ett stort område och innehåller olika dimensioner som ekonomisk, social och ekologisk hållbarhet. Vad engagerar dig mest och varför?

– Ekologisk hållbarhet för att klimatet är viktigast sedan socialt och ekonomiskt.

Gunilla: Hållbarhet är ju ett stort område och innehåller olika dimensioner som ekonomisk, social och ekologisk hållbarhet. Vad engagerar dig mest och varför?

– Ekonomisk för att det styr allt vi gör, sedan socialt och ekologiskt. Vi påminns alltid om ekonomins betydelse och det är inget vi kan bortse ifrån.

Gunilla: När du ser tillbaka, vad är den stora skillnaden när du växte upp under 40-50-talet mot idag vad gäller hållbarhetsfokus och leverne?

– Min yngre brors och min informationskanal var våra föräldrar samt vår närmaste omgivning. radion och sedan skolan. En enorm skillnad mot Oscars uppväxt med information från alla håll och möjlighet att välja bland alla kanaler! Folkhemmets start och tillväxt byggde på okontrollerad konsumtion utan mål och mening. Jag kan se nu att vi alla övergav vår hållbara ideologi (Spara & Slösa var viktiga seriefigurer) och hur det blev när bud-

skapet ”Konsumtion åt alla” formulerades. Min generation fick lära sig uttrycket "slit och släng"!

– Jag växte upp i ett samhälle utan begränsningar eller beskrivna konsekvenser till mina handlingar. De förutsättningarna har inte Oscar.

– Nu när vi kanske fem i tolv inser att jordklotet inte klarar mer börjar vi inse att inget är oändligt, det synsättet fanns inte under min uppväxt.

Gunilla: Kan du minnas någon gång då du blev tveksam till livsstilen som var normen när du växte upp i ekonomisk och materiell tillväxt?

– Jag läste Tyst Vår av Rachel Carson 1962, den fick mig att tänka till, det visade sig att hon blev en av ledarna i den tidiga miljörörelsen.

Gunilla: Vad har varit de största förändringarna under ditt liv?

– Digitaliseringen måste det vara, i början var man tveksam men succesivt förändrades allt, livet blev enklare, samhället och företagen styrde oss i en riktning och till slut kan man inte stå utanför. Där är vi idag.

– Det känns som om vi nu påbörjat samma resa med hållbarhet.

Oscar: Hur ser kunskapen, insikten och motivationen ut inom hållbarhet hos dig och dina jämnåriga vänner?

– De allra flesta förstår hur viktigt det är att leva hållbart men för många är det fortfarande en utmaning mot att ha ett bra liv, att tvingas välja.

– I min internationella skola i Jordanien utmanades vi mycket mer att tycka olika och våga ta ställning. Jag upplever att min svenska skola uppmuntrar mer konsensus, alla ska få säga sin mening men inom godkända ramar. Det finns en konflikträdsla mellan skola, föräldrar och ungdomar också när vi talar om detta ämne.

Gunilla: Hur ser kunskapen, insikten och motivationen ut inom hållbarhet hos dig och dina jämnåriga vänner?

– Min generation har inte utbildats i hållbarhet, vi var bara vana vid mindre på 50-talet och en utmaning är nog att man vill skydda ett bekvämt och fritt liv. Det krävs också ett ledarskap med visioner och handlingar, inte minst internationellt där jag ser utmaningar för många länder.

– Vi behöver alla verktyg att genomföra hållbara förändringar och ledare som är goda hållbara förebilder. Om det ska ske något avgörande får inte delar av världen känna att man förlorar något.

Oscar: 2080 är du i samma ålder som farmor Gunilla hur tror du att din värld ser ut då?

– De flesta ”saker” som idag är helt centrala i mitt liv som internet, mobil, ett fritt resande, vegetarisk mat, jämställdhet, elbilar, en stor valfrihet av utbildningar, boende, information med mera fanns inte när Gunilla var 18 år. Det mesta som 2080 är normen, det som styr livet då, finns inte idag skulle jag gissa om jag ser på farmors liv.

Gunilla och Oscar, nämn tre saker som förenar er över generationerna och tre saker där ni tycker olika?

Jämställdhet – Här har vi en samsyn och ständig dialog om hur vi kan samspela med allas olikheter.

Konsumtion – Här har vi en samsyn för att begränsa konsumtion, Oscar köper mer begagnat och båda överväger vad som är nödvändigt och försvarbart att köpa.

Fattigdom – Genom utlandsperspektivet har en gemensam värdegrund skapats för att förstå och hjälpa andra människor. Fred- och fördelningsfrågor har varit en del av våra liv såväl i samtal vid köksbordet eller i möten ute i världen. Vi kan fixa en del av problemet var och en på egen hand men inte allt!

Mobilitet Oskar: Jag vill resa och träffa nya människor och upptäcka världen, det bidrar till ökad fred dessutom.

Gunilla: Jag vill inte resa numera, här kan jag bidra till klimatet med färre resor.

Mat Oscar: Jag väljer mat efter hållbarhet och resten är inte så viktigt.

Gunilla: Det sociala och god mat är prioriterad, gärna hållbart men utan torsk blir livet trist!

Hälsa Oscar: Digitala verktyg passar bra för kontroll, träning och utveckling Gunilla: Mänsklig samvaro, kultur och relationer är avgörande för en hållbar personlig hälsa och ett bra liv.

OM GUNILLA LUNDBERG Född 1944 i Eksjö.

Utbildad journalist, arbetat som frilansreporter och journalist för bland annat Nordvästra Skånes Tidningar, varit informationschef på BRIO AB samt informationsdirektör på Vägverket.

Har bott i Sverige, Egypten och Nordjemen.

OM OSCAR LUNDBERG Född 2003 i Jerusalem.

Utbildning: Harare International School, International school of Kuala Lumpur, Anglican International School of Jerusalem, Midgårdsskolan och Skolhagenskolan i Täby samt International Community School i Amman. Nu studerar Oscar hälsa och träning på Apelrydsskolan i Båstad.

Har bott i Sverige, Israel, Zimbabwe, Malaysia och Jordanien

31

A SUSTAI NAB LE TOMORROW

SPP är huvudpartner till A Sustainable Tomorrow sedan 2017 och ledande inom hållbart pensionssparande utifrån etiska, sociala och miljömässiga faktorer. SPP ingår i Storebrandkoncernen, som är världens mest hållbara försäkringskoncern 2021 enligt Corporate Knights Global 100. Här berättar deras hållbarhetsansvariga Johanna Lundgren Gestlöf hur företag och organisationer kan bli mer hållbara genom att se över sin tjänstepension.

Vilken roll har finansbranschen i den gröna omställningen?

– En enormt viktig roll. I Parisavtalet som 191 av världens länder har skrivit under lovar världssamfundet att "göra finansiella flöden förenliga med en väg mot låga växthusgasutsläpp och en klimatmässigt motståndskraftig utveckling". Internationella energiorganet IEA säger i sin senaste rapport att all nyinvestering i fossila bränslen måste upphöra omedelbart. För att nå netto noll-utsläpp 2050 måste de årliga investeringarna i förnybar energi tredubblas fram till 2030. Så det är uppenbart att finansbranschen är en viktig del och behöver ta ansvar för att vi ska lyckas.

32

Vilka krav kan man som arbetsgivare ställa på sin tjänstepensionsleverantör?

– Svenska arbetsgivare betalar ungefär 600 miljoner kronor varje dag till sina anställdas tjänstepensioner. Det blir ett enormt kapital som kan investeras i bolag som gör stor skillnad för den hållbara utvecklingen. Om man inte har haft en dialog med sin pensionsleverantör är första steget att fråga hur de säkrar att pensionspengarna investeras ansvarsfullt och hållbart. Ett bra tips är att be om konkret data och information om investeringarna, vilket man som arbetsgivare kan använda i hållbarhetseller årsredovisningen, i rekryteringssamtal och för att

bygga intern stolthet.

Varför har SPP valt att bli huvudpartner till A Sustainable Tomorrow?

– Ett av FN:s 17 hållbarhetsmål, nämligen nummer 17, handlar om att det krävs partnerskap för att lyckas genomföra målen. I AST-familjen finns ett enormt engagemang för frågan. Här möts företag, organisationer och individer från olika branscher med en gemensam vilja.

Det är självklart något som vi vill vara med och stödja. Det ger alltid en sådan energiinjektion att delta på A Sustainable Tomorrow-konferensen. Ska vi lyckas nå hållbarhetsmålen måste vi kroka arm med varandra och A Sustainable Tomorrow skapar förutsättningar för det.

3

TIPS FÖR EN HÅLLBAR TJÄNSTEPENSION: 1. Analysera nuläget – matchar tjänstepensionen era ambitioner på hållbarhetsområdet?

2. Om nuläget inte motsvarar förväntningarna – skapa en tydlig målbild och formulera krav.

3. Implementera, följ upp och kommunicera – förmedla kraven till ert tjänstepensionsbolag. Är ni inte nöjda så byt leverantör om det är möjligt.

Begär konkret hållbarhetsdata som ni kan följa upp, kommunicera och rapportera till era intressenter.

Foto: Dan Coleman

H UVU DPARTN E R

SPP VISAR VÄGEN TILL HÅLLBART PENSIONSSPARANDE

Bo Nilsson är en ödmjuk hållbarhetsentreprenör med en gedigen bakgrund inom finansvärlden. I vårt samtal ger han tidigt ett avslappnat och samlat intryck, samtidigt som det är tydligt vad det är som driver honom framåt: nyfikenhet. Han lämnade sin drygt tjugo år långa karriär inom finans för att mer och mer ägna sig åt sitt entreprenörskap. Han kände tidigt att omställningen till ett hållbart samhälle skedde för långsamt. Med sin långa erfarenhet visste Bo hur otroligt mycket kompetens och potential det finns i människor från olika branscher och bakgrunder; problemet var att de sällan sågs och samarbetade, något han ville ändra på.

– Jag kände en frustration över hur lite vi använder olikheter och mångfald i vårt sätt att jobba för en hållbar framtid. Det förbryllade mig hur lite vi använder avvikande kompetenser i samhället och jag såg ett stort behov av gränslösa samarbeten. 2015 träffade jag Jakob Trollbäck, en av arkitekterna bakom det språk som FN använder för att kommunicera de sjutton Globala målen. Han låg så långt fram i sitt tänkesätt, och mötet med honom inspirerade mig att starta Gränslösa möten, förgrunden till A Sustainable Tomorrow.

Mångfald – nyckeln till innovation Jakob Trollbäcks universella språk inspirerade Bo, och han såg hur viktigt det var med innovation för att kunna nå de Globala målen. Trollbäcks universella språk skapades för att alla i världen skulle kunna ta del av, och sedan arbeta för, att nå målen tillsammans. På samma vis såg Bo att mångfald och mötet över gränserna var avgörande för att skapa den utveckling som krävs för att uppnå ett hållbart samhälle.

– Gemensamt för alla i omställningen till hållbarhet är att det går för långsamt. Oavsett var man befinner sig i hållbarhetsförflyttningen behöver alla ha tillgång till gränsöverskridande samarbeten. Vi sitter mer eller mindre fast i gamla strukturer och den största utmaningen är att vi inte vet hur vi ska kunna få access till nya arbetssätt. Hållbarhet handlar mycket om innovation; att vi imorgon ska göra mer av något vi inte gjort förr. Det i sin tur skapas bäst genom mångfald, och därför organiserar A Sustainable Tomorrow gränslösa möten genom vår digiloga konferens.

Den digiloga konferensen A Sustainable Tomorrow (digilog: en sammansättning av digital och analog) arrangeras varje år för att genom mångfald driva innovation

E KO N O M I

Hållbarhet blir en allt hetare fråga i takt med att somrarna blir varmare och skogsbränderna fler. På resan mot ett hållbart samhälle är det inte målet som är det viktigaste – det är vad vi gör på vägen som gör skillnad. Vi har pratat med Bo Nilsson, vd och grundare av A Sustainable Tomorrow, om vikten av mångfald och innovation i strävan efter att nå de Globala målen 2030 – och varför hållbarhet inte får bli en trend dömd till glömska efter några år i rampljuset.

A SUSTAI NAB LE TOMORROW

“EKONOMI OCH HÅLLBARHET MÅSTE GÅ HAND I HAND” och komma på nya arbets- och förhållningssätt i omställningen till en hållbar framtid. Konferensen samlar talare och deltagare från världen över med FN:s globala mål för hållbar utveckling som utgångspunkt. Årets konferens, den åttonde i ordningen, har temat Regenerative Business.

Kapitalet – en central komponent i hållbarhetsomställningen Med sin långa erfarenhet inom finansbranschen är Bo högst medveten om hur viktigt det är att ha med sig pengarna i förflyttningen till ett hållbart och cirkulärt samhälle.

– Historiskt sett har vi använt pengarnas kraft och makt på fel sätt: vi har inte använt det för att bygga ett bättre samhälle, utan för att få bäst avkastning. SPP tänker annorlunda. Därför kontaktade jag dem i 2016 – de låg steget före i hållbarhetstänket, och de visste hur viktigt det var att få med sig kapitalet i kampen. Otroligt mycket har hänt sedan dess: nu har många fler förstått det som SPP förstod tidigt, och mängden ESG-fonder växer varje dag. Dagens industri har betydligt fler artiklar om hållbarhet och cirkulär ekonomi än de hade för bara två, tre år sedan. Det är nu, när vi som konsumenter och pensionssparare börjar styra våra pengar mot cirkulära alternativ, som det verkligen händer grejer. Det är hoppfullt!

Med EUs nya globala taxonomi och succén med ESG-fonder, hur tror du att relationen ekonomi och hållbarhet kommer att utvecklas framöver?

– Det kan bara utvecklas i en riktning: hållbarhet måste genomsyra allt i våra liv.

Ekonomi och hållbarhet behöver bli odelbart. Så har det inte alltid varit – det har snarare funnits ett slags motsatsförhållande mellan dem. Det måste få ett slut. God ekonomi, goda investeringar och goda köp måste vara detsamma som att göra rätt utifrån ett planetperspektiv. Ekonomi och hållbarhet måste gå hand i hand.

Med det sagt tycker Bo att det är väldigt viktigt att hållbarhet inte blir en övergående trend: – Att alla pratar om hållbarhet är helt klart positivt men jag kan ändå bli orolig för att just populariteten kommer leda till ett svalnat intresse inom kort. Vi lever i ett samhälle där de flesta är dopamindrivna och på ständig jakt efter det som är nytt och fräscht. Men hållbarhet kan inte vara en trend; det är något beständigt som människan kommer behöva jobba med så länge vi existerar. Vi får se till att inte slita ut hållbarhetsbegreppet.

Text: SPP Fonder/ARENA

33

N OTI S E R

A SUSTAI NAB LE TOMORROW

– Det är väldigt bråttom och utmaningarna är stora. Dels måste vi nu snabbt avveckla användningen av fossila energikällor. I Östersund ska det ske 2025 inom hela den kommunala organisationen. 2030 ska allt övrigt i kommunen vara fossilfritt. Det är en tuff utmaning för en kommun i ett glesbygdslän där transporterna ofta är långa.

Vidare måste vi klara att ställa om på ett sätt så att välfärdens kvalitet fortsatt kan vara hög, säger Bosse.

mobilisera motåtgärder när det verkligen gäller.

Klimatkrisen har dock en annan karaktär, menar Bosse Svensson.

Den är långsammare och med framtidseffekter som kan verka dunkla, avlägsna och ibland motstridiga.

– Den tredje utmaningen är att skapa det långsiktigt hållbara och cirkulära samhället, menar han.

Här har Östersund och länet goda förutsättningar, exempelvis så är självförsörjningsgraden hög även om den kan bli högre. Det cirkulära samhället är framtiden. Därför är höstens A Sustainable Tomorrowkonferens viktig för oss.

"Alla måste samverka i ett system som ska göra det enkelt, kul och meningsfullt att leva hållbart."

Vilket ansvar har politiken för att vi ska klara omställningen?

– Vi måste ta ett stort ansvar på lokal, regional, nationell och internationell nivå. Alla måste samverka i ett system som ska göra det enkelt, kul och meningsfullt att leva hållbart. Det måste ske nu och jag tror faktiskt att det är möjligt.

Pandemin har nämligen visat hur snabbt politiken kan agera för att

– Vi har inte lyckats gestalta de dramatiska effekterna tillräckligt kraftfullt och tydligt, inte heller hur framtidens cirkulära och hållbara samhälle kan se ut. Allt detta ser jag som mitt och mina politikerkollegors viktigaste uppdrag just nu.

Jag hoppas på många intressanta perspektiv, inspel och svar under höstens AST-konferens, säger Bosse Svensson.

HÅLLBAR UTVECKLING

Hållbar utveckling är en utveckling som tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsställa sina behov. Det finns tre dimensioner inom hållbarhet.

De tre dimensionerna överlappar varandra och resultatet blir hållbar utveckling när samtliga tre dimensioner ges lika stort värde:

HALLÅ DÄR... ...BOSSE SVENSSON, KOMMUNALRÅD (C), ÖSTERSUND. HUR BRÅTTOM ÄR DET ATT LÖSA KLIMATKRISEN?

EKOLOGISK HÅLLBARHET

EKOLOGISK EKONOMISK SOCIAL

SOCIAL HÅLLBARHET

34

EKONOMISK HÅLLBARHET

Begreppet hållbar utveckling introducerades 1981 av den amerikanske miljövetaren Lester Brown och fick sin spridning i rapporten ”Vår gemensamma framtid”, även kallad Brundtlandsrapporten för att kommissionen leddes av dåvarande norska stadsministern Gro Harlem Brundtland. Rapporten låg till grund för Agenda 2030 med sina 17 mål där de tre hållbarhetsdimensionerna samspelar och stödjer varandra.

Foto: Fredrik Schenholm

I NTE R NATI ON E LL FÖR E B I LD

A SUSTAI NAB LE TOMORROW

MED NATUREN SOM INSPIRATIONSKÄLLA

Houdini är kända för sina fantastiska friluftskläder men har också jobbat med cirkulärt och regenerativt företagande i många år och blivit en inspirationskälla för andra bolag.

Var hämtar ni er egen inspiration?

– Naturen. Betänk hur perfekt allt fungerar in i minsta detalj i detta extremt komplexa system – en enda stor, sammanhängande och vacker metabolism. Det är vår blåkopia för det vi vill åstadkomma med Houdini – ett ekosystem där både produkter, naturresurserna de är tillverkade av och kunskap är i konstanta cirkulära flöden och värdet vi skapar delas och distribueras för att bidra till alla delar av och systemet i sin helhet.

Allt hänger ihop och bygger på samverkan. Dessutom är naturen i ständig förändring – inget är statiskt utan i ständig utveckling.

Det är otroligt spännande att fundera över hur ett bolag eller samhället i stort, eller biosfären för den delen, kan lära av och härma naturen!

Så lyckas ni rent praktiskt att härma naturen?

– Jag skulle säga att vi har kommit långt men att vi har massor kvar att utforska och förändra.

Jämförelsen mellan det linjära degenerativa samhällssystem mänskligheten har byggt och naturen ger oss drivkraft, inspiration och faktiska lösningar för att förändra.

Och jag tror inte det finns något inom ramen för det konventionella näringslivet som vi inte ifrågasatt.

Vi brukar beskriva vårt arbete som att vi ”reimagine everything” och jag tänker att det för mig signalerar hur omställningen för oss blivit ett lustfyllt och hoppfullt äventyr. Det handlar inte om att göra saker mindre dåliga utan smartare, vackrare och värdeskapande i så många fler dimensioner.

– För att vara med konkret: Vi började resan 2001. Idag är 87% av våra produkter cirkulära och steg för steg tar vi oss mot det cirkulära ekosystemet, tillsammans med våra innovationspartners, producenter, kunder och användare. På vägen har vi utvecklat lösningar för cirkulära och giftfria skalplagg, (Ja, de flesta skalplaggen på marknaden är både linjära och base-

rade på kemi som inte hör hemma där.) komposterbara plagg och tillsammans med våra användare visat att kläder kan brukas mer än 1000 gånger istället för de ynka 10 som är genomsnittet i västvärlden.

Så hur ser ert äventyr framåt ut?

– Vi har givit oss själva till 2022 att ha 100% cirkulära produkter och till 2030 att ha lyckats transformera hela vårt ekosystem, inklusive produktion och konsumtion, till cirkulärt. Vår plan sträcker sig fram till 2066 där vi ser framför oss att vi tillsammans med andra har åstadkommit och ser effekterna av systemskiftet mot ett regenerativt sätt att leva och verka.

Tillsammans – är det ett nyckelord för att lyckas?

– Absolut! Vi hade inte lyckats på vår resa utan samverkan. Mänsklighetens utveckling har ju faktiskt främst handlat om samverkan, inte konkurrens som vi så ofta får höra.

Om vi tänker oss att vi gemensamt höjer ambitionsnivån radikalt – från att göra saker mindre dåligt till att på riktigt göra det bra, som naturen, då är jag helt säker på att vi kommer lyckas.

35

A SUSTAI NAB LE TOMORROW

KOM M U N I K ATI O N

NY APP

FÅ SENASTE NYTT OCH BREDDA DITT NÄTVERK MED VÅR APP Appen har utvecklats tillsammans med MeetApp Event Engagement och är ett viktigt verktyg när A Sustainable Tomorrow växer och blir alltmer digitala. Den ger dig aktuella och användbara uppgifter ”on-the-go”. I början av året presenterade vi exempelvis temat för årets konferens, Regenerative Business, och efterhand har vi lagt till de spännande talare som du kommer att få lyssna till den 16 september. Här presenterar vi också våra ovärderliga huvudpartners och alla hubbar som gör A Sustainable Tomorrow till ett nätverk som verkligen kan göra skillnad.

Appen lever året runt men det är i första hand en eventapp så aktiviteten ökar i samband med konferensen. En stor fördel är att eventuella sista minuten-ändringar når våra deltagare i samma sekund som de publiceras. Med tanke på det gånga årets erfarenheter är denna funktion mycket energi- och tidsbesparande.

Men det bästa med appen är trots allt möjligheterna till interaktion. Som deltagare kan du exempelvis ställa frågor till talarna, chatta med andra deltagare, lägga upp bilder i aktivitetsflödet och svara på polls/frågor.

36

Genom vår app får du som deltagare de senaste uppgifterna kring vår årliga hållbarhets- och framtidskonferens samt tillgång till vårt nätverk, talarpresentationer och relevanta nyheter.

Gör så här: 1. Skanna QR-koden med din mobilkamera 2. Följ instruktionerna Du kommer att behöva verifiera din e-postadress med en kod för att få tillgång till eventet i appen.

KRÖ N I K A

A SUSTAI NAB LE TOMORROW

HUR NÅR VI DE GLOBALA MÅLEN? Det har gått sex år sedan jag hjälpte till att lansera de Globala målen. Nu är den stora frågan hur vi ror hem projektet. Det var tydligt från början att det krävs många goda krafter. Men det viktigaste idag är att vi lär oss att tänka annorlunda, eller som Jana Söderberg skulle säga – get out of the comfort zone!

För att vi ska klara det stora projektet behövs det mycket energi. Jag har länge varit fascinerad av energi. Synonymordboken säger: Viljekraft, styrka, ihärdighet, uthållighet, ambition, framåtanda, fart, liv, vitalitet. Alla orden är härliga och positiva eftersom allt liv i universum drivs av energi. Men det var inte förrän jag blev intresserad av den mentala aspekten av energi som jag förstod att man måste vårda den.

Motsatsen till energi är nämligen nedstämdhet och depression. Energi laddar oss, och tar vi vara på den så är den generös. Precis som med en annan fundamental drivkraft, kärlek, får vi mer ju mer vi ger. Så varför pratar vi mest om energiintag i form av kalorier, när den viktigaste energin är intellektuell och emotionell? Vi måste bli mycket bättre på att förstå den inre aspekten av våra liv, annars kan vi inte hitta motivationen att ta itu med de yttre problemen.

De hårdaste striderna utspelar sig med andra ord inom oss. Vem vinner de här slagen, och hur påverkar det vår roll i livets stora ekvation? Vi är ganska hårt programmerade av vår uppväxt. Men utvecklingen i världen har gått otroligt fort de senaste hundra åren och måste vi fråga oss om de instruktioner vi fick för 20–70 år sedan fortfarande är relevanta. Vi går inte till en bilmekaniker med vår trasiga iPhone, så varför verkar så många tro att tidigare generationers tänkande ska lösa dagens problem? Tänk på din egen programmering. Lärde du dig att alltid försöka vinna, eller att hitta de bästa sätten att samarbeta?

Att våga lita på andra eller misstro dem du inte känner? Det är avgörande frågor. Vad var dina föräldrars och lärares filosofiska perspektiv på världen? Trodde de att vi lever i ett gott eller ont universum? Våra värderingar är verktyg som vi möter världen med. Arbetar vi med den bästa mentala programvaran? Det är en grundläggande fråga när vi ska bygga en bättre värld. Föråldrat tänkande har aldrig lett till utveckling och uppfinningar, snarare har det aktivt arbetat mot förändringar. För att skapa de rätta förutsättningar-

na för att nå målen arbetar vi sedan två år med att definiera de inre drivkrafter vi behöver ha. The Inner Development Goals som vi lanserar i höst kommer vara avgörande för att vi ska lyckas med våra utmaningar.

Med all säkerhet vet vi att om vi ska nå de Globala målen på de nio åren som är kvar är det detta som gäller: Vi måste bry oss om världen. Det är rätt genant att behöva säga att vi måste ta hand om det som är en förutsättning för våra liv på jorden. Det är ju så självklart. Jordens ursprungsbefolkningar bad ofta till naturens gudar. Vi kanske skrattade åt dem i skolan, men i praktiken hade de inte fel. Även om vi idag inte tror att havet eller skogen har en medveten själ, så ser vi nu vilken makt de har över oss. Jorden kommer överleva även om vi inte respekterar och tar hand om den, men vi själva är resultatet av ett ekologiskt system som tagit 4,5 miljarder år att skapa. Om vi inte tar hand om det så kommer mänskligheten att försvinna. Vi har många komplexa utmaningar som kräver att vi tänker om. Vi måste sluta våldföra oss på naturen runt oss, börja samarbeta och bli bättre på att ta hand om varandra. Annars kommer den fantastiska historien om den sinnrika mänskligheten avslutas med ett kapitel om misär och krig. Det är inte ett värdigt slut för allt vi har skapat och det mirakel som varje enskild människa är. Inget ego eller ekonomiska vinster är stora nog för att motivera ett sådant skamligt nederlag.

Men vi kan ha en lång och underbar framtid om vi bara förstår att den verkliga elegansen i livet är att leva hållbart. Det betyder att vi måste skapa våra vinster utan att stjäla från naturen eller varandra.

Det, och absolut inget annat kan kallas för mervärde.

Kör hårt, vi har 3400 dagar på oss. Det är inte mycket om vi ödslar tiden men om vi får med oss alla i världen är det 21 biljoner arbetsdagar. Det borde vi hinna med rätt mycket på.

JAKO B TRO LLBÄCK

Formgivare

37

NYH ET

A SUSTAI NAB LE TOMORROW

NY LOGOTYP

SKAPAD AV DESIGNTEAMET BAKOM GLOBALA MÅLEN

A Sustainable Tomorrows nya logotyp och grafiska profil utgår från logotypen för de Globala målen. Den har skapats av samma personer, Jakob Trollbäck och Christina Rüegg Grässli från hållbarhetsbyrån The New Division.

För att tydligare visualisera A Sustainable Tomorrows position som ett gränsöverskridande nätverk för möten som får hållbarhet att hända, har ledorden nätverk och Globala målen för hållbar utveckling legat som grund för arbetet med den nya logotypen.

Genom att dela upp de 17 målen i mindre bitar skapas ett integrerat nätverk av partners som samarbetar över de traditionella gränserna för att hitta nya, holistiska lösningar. Logotypen har en stor flexibilitet genom att färgsammansättningen kan skiftas för att lägga fokus på utvalda mål. Logotypen är samtidigt en odelbar arena där kunskapsutbyte strålar ut i världen med hjälp av våra officiella hubbar. Alla hubbar får en egen version av logotypen – från det globala till det lokala i en symbol.

Globalt språk för en hållbar framtid För att fullt förstå logotypens historia behöver vi gå tillbaka till FN:s toppmöte den 25 september 2015 där världens stats-och regeringschefer antog Agenda 2030 för hållbar utveckling. I Agendan ingår de 17 Globala målen för hållbar utveckling som konkretiseras av 169 delmål. Delmålen beskriver vilka åtgärder som måste vidtas, vilka beteenden som måste ändras samt vilka samhällen och samhällsgrupper som är särskilt utsatta.

Christina Rüegg Grässli och Jakob Trollbäck är duon bakom A Sustainable Tomorrows nya logotyp.

För främja förståelse, öka medvetenhet och skapa engagemang för de Globala målen lät FN den brittiska kommunikationsbyrån Project Everyone utveckla ett visuellt kommunikationssystem för de 17 målen.

Project Everyones grundare, Sir Richard Curtis, bad kreatören bakom den New York-baserade reklambyrån Trollbäck + Company, Jakob Trollbäck, om hjälp med att göra målen enklare att kommunicera.

Jakob tog sig an Richards utmaning och tillsammans med designern Christina Rüegg Grässli omvandlades det långa, färglösa FN-dokument som beskrev målen till det visuella, färgrika och tydliga visuella system som symboliserar målen idag.

Genom samarbetsprojektet Targets For Action har nu även delmålen fått samma visuella språk och uttryck som de 17 huvudmålen för att förenkla spridningen av agendan världen över.

Helsingborg Business Region

38

Vi behöver omvandling mer än någonsin, men vi kämpar med komplexiteten i våra utmaningar. Det finns en ökande insikt om att komplexa problem inte kan lösas av individer - vi måste lösa dem tillsammans. På grund av komplexiteten i våra utmaningar är det viktigt att förstå hur vi som individer och organisationer kan bli mer effektiva i arbetet för ökad hållbarhet och välbefinnande. De inre utvecklingsmålen är ett ramverk för de förmågor, kvaliteter och färdigheter som krävs för att framgångsrikt nå målen för hållbar utveckling och de arbetas fram med hjälp av en stor enkätundersökning och genom de globala online-eventen Mindshift.

Jakob Trollbäck, hur började ditt engagemang?

– Jag, Hannah Boman och Erik Fernholm från 29k pratade om varför det hände så lite med de Globala målen och konstaterade att förändring alltid drivs av enskilda personer. Vi pratade om hur vi kunde definiera de inre kvaliteter som var nödvändiga för förändring. Vi undrade om vi kunde definiera en slags inre Globala mål som fokuserade på mental utveckling. Helt plötsligt började vi träffa många människor som, liksom vi, var intresserade av vuxenutveckling, så vi skapade en projektgrupp tillsammans med 29k och Stiftelsen Ekskäret.

Personligen var jag också väldigt inspirerad av Alain De Buttons bok The School of Life som också pratar om hur vi kan fortsätta att växa genom livet.

Varför tycker du detta är viktigt?

– I vårt samhälle är vi väldigt fokuserade på att bygga praktiska färdigheter, men väldigt lite tid ägnas åt att utveckla inre förmågor som gör det möjligt att hantera världen runt oss. Vi fokuserar mer på materiella värden än att skapa mening med våra liv. Konsekvensen blir att vi söker bekräftelse för vad vi gör, inte för vilka vi är.

Om vi ska bygga en bättre värld måste vi diskutera vilka drivkrafter som egentligen styr arbetet. Före de Globala målen var det svårt att förstå de problem som vi var tvungna att lösa. På samma sätt vill vi nu kartlägga de förmågor och kvaliteter som gör det möjligt att lösa problemen. När FN presenterade de Globala målen för hållbar utveckling år 2015 fick vi en omfattande plan för hur vi tillsammans skapar en mer hållbar värld. De 17 målen täcker ett brett spektrum av frågor som in-

I N R E MÅLE N

När FN presenterade de Globala målen för hållbar utveckling 2015 fick vi en omfattande plan för en hållbar värld 2030. De 17 målen täcker ett brett spektrum av frågor som involverar människor med olika behov, värderingar och övertygelser. Oavsett våra personliga värderingar och preferenser måste vi behärska verktygen för samarbete och medskapande.

För två år sedan startade därför arbetet med att ta fram The Inner Development Goals. Även i detta arbete är Jakob Trollbäck drivande, tillsammans med sin kollega Hannah Boman.

A SUSTAI NAB LE TOMORROW

THE INNER DEVELOPMENT GOALS volverar människor med olika behov, värderingar och perspektiv.

Hannah Boman, Head of Operations på The New Division, hur ser du på det fortsatta arbetet?

– I processen som ledde fram till de Globala målen frågades över sju miljoner människor och experter vilka frågor de tyckte var viktigast. När vi nu utvecklar ramverket för The Inner Development Goals vill vi efterlikna samma process. Två enkäter har under fas 1 av arbetet gått ut till tusentals människor där vi bett om deras kunskap och input. Dessa svar har analyserats av en grupp ledande forskare och konsulter inom vuxenutveckling, ledarskap, kommunikation och organisationsutveckling. Det första utkastet innefattade 23 förmågor, bland annat courage, empathy, optimism och perspective skills. Projektets målbild är att skapa ett tydligt och tillgängligt ramverk för de förmågor som är viktiga för att vi framgångsrikt ska nå de Globala målen. En tillhörande verktygslåda kommer tas fram med program, appar och utbildningar där man som individ, grupp eller organisation kan få vägledning i hur man kan utveckla dessa.

39

TACK TILL VÅRA

HUVUDPARTNERS

PA RT O F E L E D A G R O U P

www.asustainabletomorrow.se