ra19_3

Hinder för ökad användning av alternativa bekämpningsmedel

• Tillgången till och användningen av alternativa bekämpningsmedel är begränsad, trots EU-gemensamma och nationella ambitioner om att stödja tillämpningen av integrerat växtskydd.

• Brist på alternativa bekämpningsmedel, höga kostnader, varierande effektivitet, otillräcklig information och dåligt anpassad lagstiftning hindrar bredare användning.

• Åtgärder krävs för att förbättra förutsättningarna för alternativa bekämpningsmedel och därmed öka hållbarheten i svensk jordbruksoch trädgårdsproduktion.

Rapport 2019:3

1

Februari 2019 Omslagsbilder: Rovkvalster anv채nds bland annat mot spinnkvalster i olika kulturer och kan appliceras p책 olika s채tt.

Foto: Johanna Jansson (v채xthusgurka), Sanja Manduric (jordgubbar)

Hinder för ökad användning av alternativa bekämpningsmedel Denna rapport ingår i en rapportserie från Jordbruksverket, där tre utredningar analyserar hur lagstiftningen som styr tillgången till växtskyddsmedel påverkar svenska jordbrukare, trädgårdsodlare och vissa miljöaspekter.

Syftet med denna delrapport är att samla bakgrundsinformation om alternativa bekämpningsmedel, beskriva vilka hinder som finns för ökad användning och föreslå åtgärder för att överkomma dessa.

Rapporten är ett led i Växtskyddsrådets uppdrag att stödja implementering av Livsmedelsstrategin.

Rapporten ingår i CAP:s miljöeffekter, som är ett löpande regeringsuppdrag till Jordbruksverket, Naturvårdsverket, Riksantikvarieämbetet och Havs- och vattenmyndigheten att följa och utvärdera miljöeffekterna av EU:s gemensamma jordbrukspolitik. Alla de centrala myndigheter som ingår i regeringsuppdraget CAP:s miljöeffekter ställer sig bakom de rapporter som ges ut inom uppdraget. Även länsstyrelserna medverkar i uppdraget.

Författare Mats Allmyr Maria Björkman Sunita Hallgren (projektledare) Sanja Manduric (redaktör) Johanna Jansson Sara Furenhed Torben Söderberg Maria Unell

Sammanfattning Ambitioner om ökad användning av alternativa bekämpningsmedel Inom EU-gemensam och nationell lagstiftning kring bekämpningsmedel finns ett antal regler som syftar till att underlätta marknadstillträde för bekämpningsmedel förknippade med mindre farliga egenskaper såsom biologiska bekämpningsmedel, allmänkemikalier och växtskyddsmedel med låg risk. I denna rapport benämns dessa med samlingsnamnet alternativa bekämpningsmedel. Användningen av dem främjas genom exempelvis prioriterad prövning inom EU av växtskyddsämnen med potentiellt låg risk , lägre ansökningsavgifter, kortare handläggningstider, längre godkännandeperioder och längre dataskydd för företagens studier. Ytterligare åtgärder för att främja integrerat växtskydd (Integrated Pest Management, IPM) regleras och understöds genom Europaparlamentets och rådets direktiv (2009/128/EG) om hållbar användning av bekämpningsmedel.

Hinder för ökad användning av alternativa bekämpningsmedel Trots ambitioner om att öka användningen av alternativa bekämpningsmedel går utvecklingen relativt långsamt. Orsakerna till detta kan vara flera och variera mellan olika bekämpningsmedel. I denna rapport belyses ett antal hinder för ökad användning: • bristande tillgång till produkter • liten marknadspotential i relation till kostnader för produktutveckling • liten marknadspotential i relation till kostnad för ansökan om godkännande • dåligt anpassade datakrav för mikroorganismer • svårigheter att få tag på allmänkemikalier • hög bekämpningsmedelsskatt på grund av höga hektardoser • begränsad kunskap om användning av alternativa bekämpningsmedel Förslag på åtgärder för ökad användning av alternativa bekämpningsmedel Rapporten identifierar och beskriver ett antal förslag på åtgärder som bedöms kunna bidra till ökad användning av alternativa bekämpningsmedel: • utreda möjligheter för enklare prövning av produkter med potentiella lågriskämnen • investera i grundläggande forskning som främjar tillgång till nya alternativa bekämpningsmedel såväl som tillämpad forskning som främjar användningen • utöka rådgivningsverksamhet kring alternativa bekämpningsmedel • utreda möjligheter att undanta växtskyddsmedel innehållande potentiella lågriskämnen från skatt • se över och anpassa datakraven vid ansökan för mikroorganismer • undanta vissa ämnen (feromoner och kairomoner) från godkännandekraven Rapporten riktar sig främst till myndigheter och beslutsfattare men även andra branschaktörer med målsättningen att bidra till ökad kunskap om särdragen för de olika alternativa bekämpningsmedlen och ge underlag för faktabaserade satsningar och beslut.

1

Verksamma ämnen som har potential att klassas som lågriskämnen (se kapitel 3.1.4)

Summary Ambitions to increase the use of alternative pesticides The EU legislation on pesticides contains a number of rules aimed at facilitating market access for pesticides associated with less hazardous properties, such as biological agents, common chemicals and low-risk products. In this report these are referred to as alternative pesticides. The use of these types of pesticides is promoted, for example, by lower application fees, shorter approval processing times, longer approval periods and by prioritizing them in the queue for approval.

Further measures to promote Integrated Pest Management (IPM) are regulated and supported by Directive (2009/128/EC) of the European Parliament and of the Council, on the sustainable use of pesticides.

Barriers to increased use of alternative pesticides Despite ambitions to increase the use of alternative pesticides the progress is relatively slow, as is the development of new alternative products. There are several reasons for this. This report highlights a number of barriers to greater use, for example: • insufficient access to products • small market potential in relation to costs of product development • small market potential in relation to registration costs • poorly adapted data requirements on microorganisms • difficulties in acquiring basic substances • high pesticide tax due to high hectare doses • knowledge gaps about optimal use Suggested actions to increase the use of alternative pesticides This report identifies and describes a number of proposed measures that are considered to contribute to an increased use of alternative pesticides: • explore possibilities for a simplified approval process for products containing potential low-risk substances • invest in basic research that promotes access to new alternative pesticides, as well as applied research that promotes their use • enhance advisory activities on alternative pesticides • investigate opportunities to exempt pesticides based on potential low-risk substances from tax • review and adapt the data requirements in applications for microorganisms • exclude certain substances (pheromones and kairomones) from approval requirements The purpose of this report is to gather background information on alternative pesticides, describe barriers to their increased use and propose measures to overcome them. It is part of the Swedish Board of Agriculture's report series on the effects of legislation on plant protection products on food production and the environment. The series is a part of the project Environmental Effects of the Common Agricultural Policy (CAP), which is an ongoing intergovernmental mandate for the Swedish Board of Agriculture, the Swedish Environmental Protection Agency, the Swedish National Heritage Board and the Swedish Agency for Marine and Water Management. The mission is to monitor and evaluate the environmental effects of the EU Common Agricultural Policy.

Innehåll 1 Introduktion....................................................................................................1 1.1 1.2 1.3 1.4

Rapportens innehåll och syfte........................................................................................1 Uppdraget..............................................................................................................................1 Avgränsningar.......................................................................................................................1 Arbetssätt...............................................................................................................................2

2 Metod................................................................................................................2 3 Bakgrund..........................................................................................................2 3.1 3.1.1 3.1.2 3.1.3 3.1.4 3.2 3.2.1 3.2.2 3.2.3 3.2.4

Lagstiftning och tillgång till produkter.......................................................................2 Makroorganismer – det är arten som godkänns......................................................2 Mikrobiologiska växtskyddsmedel består av svampar, bakterier eller virus.............5 Allmänkemikalier som växtskyddsmedel...................................................................7 Ämnen med låg risk............................................................................................................9 Användning av alternativa bekämpningsmedel...................................................11 Användning av makroorganismer...............................................................................11 Användning av mikrobiologiska växtskyddsmedel.............................................12 Användning av allmänkemikalier som växtskyddsmedel..................................12 Användning av ämnen med låg risk och potentiella lågriskämnen...............13

4 Från verksamt ämne till växtskyddsprodukt.................................... 14 4.1 4.1.1 4.1.2 4.1.3 4.1.4 4.1.5 4.1.6 4.1.7

Kostnader för att ta fram ett växtskyddsmedel.....................................................14 Process och kostnader – EU-processen.....................................................................14 Arealer och de tre zonerna inom EU...........................................................................15 Registrering i norra zonen..............................................................................................15 Ansökningsavgift för norra zonen...............................................................................15 Ansökningsavgifter Sverige...........................................................................................16 Ansökningsavgifter för makroorganismer...............................................................16 Kostnader som kan tillkomma vid registrering av produkter...........................16

5 Beskattning av bekämpningsmedel................................................... 18 5.1 5.2 5.3

Motiv, syfte och nuläge för lagstiftningen...............................................................18 Konsekvenser av nuvarande lagstiftning.................................................................18 Genomförd utredning om förslag till ny lagstiftning...........................................19

6 Marknadsaktörer och försäljningsvolymer....................................... 19 7 Hinder för ökad användning.................................................................. 21

7.1 7.2 7.3 7.3.1 7.3.2 7.4 7.5 7.6 7.7 7.8

Tillgång till alternativa bekämpningsmedel............................................................21 Effektivitet............................................................................................................................22 Kostnader..............................................................................................................................23 Kostnader i samband med registrering.....................................................................23 Kostnader vid användning.............................................................................................23 Kunskapsluckor finns inom flera ämnesområden..................................................24 Rådgivning och informationsspridning.....................................................................25 Appliceringstekniken är viktig......................................................................................25 Konsumentens krav på skadefria produkter............................................................25 Hur vet vi om användningen ökar?.............................................................................26

8 Andra länder................................................................................................ 26 8.1 Stödsystem i Danmark.....................................................................................................26 8.2 Green Deal Holland...........................................................................................................27

9 Förslag på åtgärder för att främja alternativa bekämpningsmedel...... 27 9.1 9.2 9.3 9.3.1 9.3.2 9.3.3 9.3.4 9.3.5 9.3.6 9.3.7

Förslag och initiativ inom EU.........................................................................................27 Förslag och initiativ från Kemikalieinspektionen...................................................28 Utredningens förslag........................................................................................................28 Investera i främjande åtgärder......................................................................................28 Stödja Minor use-arbete, en modell för samverkan..............................................29 Satsa på utökad rådgivningsverksamhet.................................................................29 Satsa på forskning.............................................................................................................30 Stödfinansiera projekt som främjar alternativa bekämpningsmedel.............30 Genomföra skattebefrielse av växtskyddsmedel med pot. lågriskämnen...... 31 Utreda möjligheter att förenkla prövningen av pot. lågriskämnen................31

10 Referenser..................................................................................................... 32 Bilaga 1: Sammanfattande statistik – arealer i svensk jordbruks- och trädgårdsproduktion.....34 Bilaga 2: Förteckning över verksamma ämnen med potentiellt låg risk.............................36 Bilaga 3: Begrepp................................................................................................................................38

1 Introduktion 1.1 Rapportens innehåll och syfte Utveckling inom området alternativa bekämpningsmedel, metoder och tekniker har pågått under en längre tid. Rapporten lyfter fram exempel på alternativa bekämpningsmedel som kommit i användning, belyser vilka hinder som står i vägen för bredare användning och föreslår åtgärder.

De alternativa bekämpningsmedel som utreds i rapporten är makroorganismer, mikrobiologiska växtskyddsmedel, allmänkemikalier samt verksamma ämnen med låg risk/ växtskyddsmedel med låg risk (se bilaga 3 för förklaring av begrepp). Syftet är att analysera möjligheter för dessa organismer och ämnen att i ökad utsträckning ingå i växtskyddsstrategier i den svenska jordbruks- och trädgårdsproduktionen.

1.2 Uppdraget I Sveriges nationella handlingsplan för hållbar användning av växtskyddsmedel för perioden 2013-2017 (Regeringen, 2013), samt Jordbruksverkets förslag till reviderad handlingsplan för perioden 2018-2022, fanns målet ”uthålliga odlingssystem, vilket bland annat inkluderar alternativa metoder och tekniker, ska utvecklas och tillämpas i ökad omfattning för att minska beroendet av kemiska växtskyddsmedel”.

Regeringen har genom Livsmedelsstrategin specificerat att Växtskyddsrådet2, under ledning av Jordbruksverket, bland annat ska ”öka kunskapen om samhällsekonomiska effekter och övergripande miljöeffekter som lagstiftning om växtskyddsmedel medför”3.

I Växtskyddsrådets uppdrag ingår att analysera möjligheter och utveckla strategier för att introducera växtskyddsmedel med låg risk samt alternativa metoder och tekniker, och syftar till att beakta behoven och nyttan för näringen men även risker för hälsa och miljö.

Parallellt utvärderar Jordbruksverket löpande, tillsammans med Naturvårdsverket, Riksantikvarieämbetet och Havs- och vattenmyndigheten, hur EU:s gemensamma jordbrukspolitik påverkar miljön i Sverige. Arbetet inkluderar frågor om lagstiftning kring växtskyddsmedel och bedrivs inom regeringsuppdraget CAP:s miljöeffekter.

Denna utredning har, baserat på ovanstående uppdragsbeskrivningar, bedrivits i samverkan mellan Växtskyddsrådet och CAP:s miljöeffekter. Rapporten sammanfattar aktuell kunskap om alternativa bekämpningsmedel och gör en fördjupad analys av hinder och möjligheter för bredare tillgång och ökad användning.

1.3 Avgränsningar Rapporten handlar om användningen av makroorganismer, mikrobiologiska växtskyddsmedel, allmänkemikalier samt verksamma ämnen med låg risk i jordbruks- och yrkesmässig trädgårdsproduktion. Andra användningsområden, produkter eller metoder som exempelvis mekanisk bekämpning ingår inte.

2

www.jordbruksverket.se/amnesomraden/odling/vaxtskydd/vaxtskyddsradet

3

Proposition 2016/17:104 En livsmedelsstrategi för Sverige – fler jobb och hållbar tillväxt i hela landet

1

1.4 Arbetssätt Arbetet har genomförts under hösten 2018 med Sunita Hallgren, Jordbruksverket, som projektledare.

I rapportens arbetsgrupp har Sanja Manduric (redaktör), Johanna Jansson, Sara Furenhed, Torben Söderberg och Maria Unell från Jordbruksverket samt Maria Björkman från Naturvårdsverket och Mats Allmyr från Kemikalieinspektionen ingått. Ytterligare medarbetare på Jordbruksverket och Naturvårdsverket har medverkat i rapportens slutliga utformning.

Därutöver deltar myndigheterna Riksantikvarieämbetet och Havs- och vattenmyndigheten i CAP:s miljöeffekter och ställer sig bakom rapporten.

2 Metod Rapporten beskriver den gällande lagstiftningen, tillgång till produkter, registreringsprocessen för bekämpningsmedel med kostnader som förknippas med respektive steg, hinder för bredare tillgång och användning samt förslag på åtgärder. Några utvalda produkter beskrivs mer detaljerat för att exemplifiera problematiken.

Hinder för ökad användning av alternativa bekämpningsmedel har även diskuterats med sex växtskyddsmedelsföretag som marknadsför olika typer av bekämpningsmedel (BASF, Bayer Crop Science Sverige, Biobasiq Sverige AB, EWH BioProduction, Lindesro AB och Nordisk Alkali AB) i form av semistrukturerade intervjuer.

Termer och begrepp som används i rapporten förklaras i bilaga 3.

3 Bakgrund 3.1 Lagstiftning och tillgång till produkter Det pågår ett arbete på EU-nivå med syfte att försöka lösa frågan om lagstiftningen hindrar introduktionen av växtskyddsmedel på marknaden. Detta arbete behöver följas, analyseras och stödjas med förslag till lösningar för nuvarande svårigheter kopplade till förordning (EG) nr 1107/20094.

3.1.1 Makroorganismer – det är arten som godkänns Det finns inte någon gemensam EU-lagstiftning som reglerar nematoder, insekter och spindeldjur (makroorganismer) som bekämpningsmedel. Därmed är det upp till varje medlemsland att reglera införsel och användning av dessa nationellt. Det har bidragit till skillnader i antalet tillgängliga organismer mellan länder.

4 5

Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1107/2009 om utsläppande av växtskyddsmedel på marknaden Förordning (2006:1010) om växtskyddsmedel som innehåller nematoder, insekter eller spindeldjur.

2

I Sverige reglerades makroorganismerna innan årsskiftet 2017/2018 genom förordningen om växtskyddsmedel som innehåller nematoder, insekter eller spindeldjur (2006:1010)5. Denna förordning gäller fortfarande för de produkter som tidigare är godkända genom Kemikalieinspektionen (www.kemi.se). Vid godkännanden bedömdes växtskyddsmedlets hälso- och miljöfarliga egenskaper utifrån användningsområdet. Godkännanden enligt förordningen är tidsbegränsade. Ytterligare krav på hur växtskyddsmedlen ska märkas, förpackas med mera finns i Kemikalieinspektionens föreskrifter (KIFS 2008:3).

Med den nya förordningen (2016:402) om nematoder, insekter och spindeldjur som bekämpningsmedel har Naturvårdsverket tagit över ansvaret för prövningen av dessa organismer. Den största skillnaden från tidigare lagstiftning är att det nu är arten som godkänns och inte produkten. En art kan godkännas efter ansökan, eller genom Natur-vårdsverkets egen prövning av arter som finns upptagna på EPPO:s lista (European and Mediterranean Plant Protection Organisation) över kommersiellt använda arter för biologisk bekämpning (PM 6/3, appendix I).

När en art är godkänd kan den importeras, säljas och användas av alla som önskar det. Skyddet för miljön har stärkts med den nya lagstiftningen och det är specificerat i förordningen att en art endast kan godkännas om den är godtagbar ur hälso- och miljösynpunkt, särskilt med hänsyn till den biologiska mångfalden. Godkännanden är i utgångspunkt inte tidsbegränsade men kan omprövas om ny information inkommer att arten kan utgöra en risk för hälsa eller miljö.

Naturvårdsverket kommer under 2019 att besluta om föreskrifter angående dokumentationskrav vid prövningen, samt vilken information som ska lämnas vid underrättelser om skadliga effekter.

Sverige har, i jämförelse med andra EU-länder, haft relativt få arter tillgängliga.

Detta var en av anledningarna till att det tidigare regelverket gjordes om, då det ansågs hämma marknadsintroduktion av nya makroorganismer. År 2011 publicerades en översyn av regleringen av makroorganismer i Europa (Hunt m.fl., 2011) och det fanns vid tidpunkten länder där användningen av makroorganismer var reglerad (Sverige bland annat), länder där reglering var under uppbyggnad, samt länder som saknade reglering. Länder med reglering har en prövning som antingen utformats 1) efter prövningen av andra växtskyddsmedel, 2) ur växtskyddsperspektiv, eller 3) för att skydda miljön. Sverige har med det nya systemet flyttat från den första till den tredje kategorin.

Det finns idag 26 arter av makroorganismer på den svenska marknaden vilka ingår i olika biologiska bekämpningsmedel som används inom trädgårds- och jordbruksproduktion (Tabell 1). Vissa arter kan ingå i flera produkter. Av dessa 26 arter är 16 arter sedan årsskiftet 2017/2018 godkända av Naturvårdsverket.

Resterande tio arter är fortfarande endast godkända via Kemikalieinspektionens produktgodkännanden, men kommer att prövas av Naturvårdsverket innan respektive godkännande upphör. Vissa arter kan, i en övergångsperiod, vara godkända både via Kemikalieinspektionen och Naturvårdsverket. Under 2019 kommer också arter som inte tidigare använts i Sverige att prövas.

3

Tabell 1. Makroorganismer registrerade i Sverige 2018.

Nyttodjur

Typ av organism

Användningsområde

Amblyseius andersoni

spindeldjur

kvalster

Anagyrus fusciventris

insekt

ullöss och sköldlöss

Aphidius colemani*

insekt

bladlöss

Aphidius ervi*

insekt

bladlöss

Aphidoletes aphidimyza*

insekt

bladlöss

Chrysoperla carnea*

insekt

bladlöss med flera insekter

Coccophagus lycimnia

insekt

sköldlöss

Cryptolaemus montrouzieri*

insekt

ullöss och sköldlöss

Dacnusa sibirica*

insekt

minerarflugelarver

Diglyphus isaea*

insekt

minerarflugelarver

Encarsia formosa*

insekt

mjöllöss

Encarsia citrina

insekt

ullöss och sköldlöss

Franklinothrips vespiformis

insekt

trips

nematod

öronvivlar och trädgårdsborrar

Macrolophus pygmaeus*

insekt

mjöllöss

Microterys nietneri

insekt

sköldlöss

Neoseiulus californicus

spindeldjur

kvalster

Neoseiulus cucumeris*

spindeldjur

trips, dvärgkvalster

insekt

skadeinsekter

nematod

sniglar

spindeldjur

spinnkvalster

Steinernema carpocapsae*

nematod

jordlevande insektslarver

Steinernema feltiae*

nematod

skadeinsekter

Steinernema kraussei

nematod

öronvivlar

Stratiolaelaps scimitus*

spindeldjur

sorgmyggelarver, med flera insekter

Amblyseius swirskii*

spindeldjur

trips, dvärgkvalster, mjöllöss

Heterorhabditis bacteriophora

Orius majusculus Phasmarhabditis hermaphrodita* Phytoseiulus persimilis*

* Arter godkända av Naturvårdsverket.

Totalt inom Europa saluförs mer än 150 arter av makroorganismer (Naturvårdsverket, 2013), men tillgängligheten i olika länder varierar. Som exempel kan nämnas Norge som idag har ett system som liknar vårt tidigare system, det vill säga att även produkter innehållande makroorganismer genomgår en prövning motsvarande de kemiska växtskyddsmedlen. Norge har idag cirka 20 arter tillgängliga. Även i Schweiz, där det finns 31 arter tillgängliga, måste varje distributör ansöka om att få en produkt godkänd (www.psm.admin.ch/de/kategorien/7308).

I Storbritannien finns totalt 64 arter godkända. För 23 av dem krävs dock en licens för användning (Department for Environment Food & Rural Affairs6).

4

I Finland är alla inhemska arter samt de arter som finns uppförda på European and Mediterranean Plant Protection Organisations (EPPO:s) lista över kommersiellt använda arter för biologisk bekämpning (PM 6/3, appendix I) godkända för användning. Vid införsel av en art som finns uppförd på EPPO:s lista som inte tidigare använts måste en anmälan göras till Livsmedelssäkerhetsverket. För övriga arter krävs tillstånd. I dagsläget finns 41 arter tillgängliga i Finland7.

I Danmark finns ingen officiell lista med organismer som får säljas. Enligt paragraf 31 i Naturbeskyttelsesloven8 får inhemska makroorganismer användas för biologisk bekämpning utan tillstånd. För användning av icke-inhemska makroorganismer krävs tillstånd för utsättning om de används i system, inklusive växthus, som inte är helt tillslutna. Enligt Naturvårdsverkets redovisning av regeringsuppdraget angående översyn av det svenska prövningssystemet (Naturvårdsverket, 2013) fanns 2013 cirka 40 arter tillgängliga i Danmark.

I samma redovisning finns även exempel från Nederländerna, där 135 arter var undantagna från förbudet mot utsättande, samt Tyskland där 80 arter uppgavs finnas för kommersiell användning (Naturvårdsverket, 2013).

3.1.2 Mikrobiologiska växtskyddsmedel består av svampar, bakterier eller virus De mikrobiologiska växtskyddsmedlen regleras av samma lagstiftning som de kemiska växtskyddsmedlen, förordning (EG) nr 1107/2009. Mikroorganismer har möjlighet att uppfylla kriterierna för ämnen med låg risk vilket ska ge en snabbare tillståndsprövning för produkter.

I EU:s förteckning9 finns 48 olika mikroorganismer i listan över godkända verksamma ämnen. Av dessa ingår 21 arter av mikroorganismer i växtskyddsmedel godkända för användning i Sverige (Kemikalieinspektionens bekämpningsmedelsregister, 2019-01-31) varav sex arter är registrerade mot olika insekter, tio mot olika svampsjukdomar, en mot både insekter och svamp, en mot nematoder och två mot virusangrepp. För några av arterna finns det flera produkter registrerade och totalt är 26 mikrobiologiska växtskyddsprodukter registrerade i Sverige (se tabell 2).

Tjugo av de 48 mikroorganismer som är upptagna i EU:s förteckning över godkända verksamma ämnen är registrerade i andra EU-länder men inte i Sverige.

Fyra mikroorganismer ingår inte i något produktgodkännande inom EU.

6

//secure.fera.defra.gov.uk/phiw/riskRegister/plant-health/non-native-biocontrol-agents.cfm

7

www.ruokavirasto.fi/sv/odlare/vaxtproduktion/bekampningsorganismer-och-pollinerare/godkanda-arter/ bekampningsorganismer

8

Naturbeskyttelsesloven, Lov om naturbeskyttelse (www.foxylex.dk/naturbeskyttelsesloven)

9

//ec.europa.eu/food/plant/pesticides/eu-pesticides-database

5

Tabell 2. Mikrobiologiska organismer som är upptagna i EUs förteckning10 över godkända verksamma ämnen och länder inom EU som rapporterat att de har godkänt produkter med respektive ämne (uppgifter från februari 2019).

Verksamt ämne

Länder inom EU med produktgodkännanden

Adoxophyes orana granulovirus (AdorGV) isolat BV-0001

BE, DE, DK, FR, IT, PL, UK

Ampelomyces quisqualis stam AQ10

BE, CY, DE, DK, EL, ES, FR, IE, IT, LU, NL, SI, SK, UK

Aureobasidium pullulans (stammar DSM 14940 och DSM 14941)

AT, BE, DE, EL, ES, FR, HU, IT, NL, PL, PT, SI, SK

Bacillus amyloliquefaciens (tidigare Bacillus subtilis) stam QST 713

BE, CY, CZ, DE, DK, EE, EL, ES, FI, FR, IE, IT, LT, LU, LV, NL, PL, PT, SE, SI, SK, UK

Bacillus amyloliquefaciens stam MBI 600

SE

Bacillus amyloliquefaciens stam FZB24 Bacillus amyloliquefaciens subsp. plantarum stam D747

BE, CY, EL, ES, FR, IT, SI, UK

Bacillus firmus stam I-1582

DK, EL, ES, FR, IT, NL, PT, SE, UK

Bacillus pumilus stam QST 2808

FR

Bacillus thuringiensis ssp. aizawai stam ABTS-1857 and GC-91

AT, BE, CY, DE, DK, EL, ES, FI, FR, IT, LU, NL, PL, PT, SE, SI, UK

Bacillus thuringiensis ssp. israeliensis (serotyp H-14) stam AM65-52

AT, DE, DK, ES, NL, UK, SE

Bacillus thuringiensis ssp. kurstaki stam ABTS-351, PB-54, SA-11, SA-12 och EG2348

AT, BE, BG, CY, CZ, DE, DK, EL, ES, FR, HR, HU, IE, IT, LT, LU, NL, PL, PT, RO, SE, SI, SK, UK

Bacillus thuringiensis ssp. tenebrionis stam NB 176 (TM14-1)

AT, DE, ES, FR, HR, HU, PL

Beauveria bassiana stam 147

FR

Beauveria bassiana stam NPP111B005 Beauveria bassiana stam ATCC 74040 och GHA

AT, BE, CY, DE, DK, EL, ES, FR, HU, IE, IT, NL, SI, UK, SE

Candida oleophila stam O

AT, FR, NL, UK

Coniothyrium minitans stam CON/M/91-08

AT, BE, CZ, DE, DK, EL, ES, FR, HU, IE, IT, LU, NL, PL, PT, SE, SK, UK

Cydia pomonella Granulovirus (CpGV), mexikanskt isolat

AT, BE, BG, CZ, DE, DK, EL, ES, FI, FR, HR, HU, IT, NL, PL, PT, RO, SE, SI, SK, UK

Gliocladium catenulatum stam J1446

AT, BE, CY, DE, EE, ES, FI, FR, IE, NL, PL, SE, SI, UK

Helicoverpa armigera nucleopolyhedrovirus (HearNPV)

EL, ES, FR, IT, PT

Isaria fumosorosea stam Apopka 97 (tidigare Paecilomyces fumosoroseus)

BE, FI, FR, NL, SE

Lecanicillium muscarium stam Ve6 (tidigare Verticillium lecanii stam Ve6)

BE, DK, ES, FI, FR, NL, UK

Metarhizium anisopliae var. anisopliae stam BIPESCO 5/F52

AT, BE, DE, DK, EL, FR, IE, IT, LU, NL, PT, UK

Mild Pepino mosaic virus (PepMV) isolat VC 1

SE

Mild Pepino mosaic virus (PepMV) isolat VX 1

SE

Paecilomyces fumosoroseus stam FE 9901

BE, ES, IT

Paecilomyces lilacinus stam 251

BG, CY, EL, ES, IT

Pasteuria nishizawae Pn1

10

//ec.europa.eu/food/plant/pesticides/eu-pesticides-database

6

Pepino mosaic virus (PepMV) stam CH2 isolat 1906

AT, BE, CZ, DE, EL, ES, FI, FR, HR, HU, IT, NL, PL, UK

Phlebiopsis gigantea (ett flertal stammar)

DK, EE, FI, FR, LT, LV, PL, SE, UK

Pseudomonas chlororaphis stam MA 342

AT, BE, DE, DK, ES, FI, FR, IT, LT, LU, NL, PT, SE, UK

Pseudomonas sp. stam DSMZ 13134 (Proradix)

AT, BE, CY, CZ, DE, EL, FR, HR, IE, IT, NL, RO, SE, SI, SK

Pythium oligandrum M1

CZ, FR, HU, IT, PL, SK, UK

Saccharomyces cerevisiae stam LAS02 Spodoptera littoralis nucleopolyhedrovirus (SpliNPV)

ES, FR, IT

Streptomyces stam K61 (tidigare S. griseoviridis)

BE, CY, EE, FI, FR, HU, IT, LT, LV, NL, SE, UK

Streptomyces lydicus stam WYEC 108 Trichoderma asperellum (tidigare T. harzianum) stam ICC012, Trichoderma asperellum (tidigare T. viridae) stam T25 och TV1

DE, EL, ES, FR, IT, PL, PT

Trichoderma asperellum stam T34

BE, FR, IE, IT, NL, PT, RO, UK

Trichoderma atroviride (tidigare T. harzianum) stam IMI 206040 och T-11

EL, IT, SE

Trichoderma atroviride stam I-1237

FR

Trichoderma atroviride stam SC1

AT, BE, FR, LU, PT

Trichoderma gamsii (tidigare T. viride) stam ICC080

DE, EL, ES, FR, IT, NL, PL, PT

Trichoderma harzianum stam T-22 och ITEM-908

BE, DK, EL, ES, FR, HU, IE, IT, NL, PL, SE, UK

Trichoderma polysporum stam IMI 206039

SE

Verticillium albo-atrum isolat WCS850 (tidigare Verticillium dahliae)

DE, DK, NL, SE, UK

Zucchini yellow mosaik virus svag stam (ZYMV-WK)

FR

3.1.3 Allmänkemikalier som växtskyddsmedel Antalet allmänkemikalier som är godkända för användning som växtskyddsmedel är detsamma för hela EU, eftersom godkännandet som EU-kommissionen utfärdar gäller omedelbart och i hela EU. Inget ytterligare godkännande krävs av medlemsländerna.

Allmänkemikalier genomgår inte den vanliga godkännandeproceduren för aktiva substanser av växtskyddsmedel, utan omfattas av ett förenklat godkännandeförfarande enligt förordning (EG) nr 1107/2009. Ansökningarna lämnas till EU-kommissionen. European Food Safety Authority (EFSA) utför den vetenskapliga granskningen. Kommissionen får när som helst granska och revidera godkännandevillkoren eller återkalla ett godkännande om det föreligger synnerliga skäl.

Följande dokumentation krävs vid ansökan för en allmänkemikalie: • beskrivning av ämnets egenskaper och hur det ska användas • yttrande om effektivitet och säkerhetsklassning • yttrande om säkerhet för människors och djurs hälsa • yttrande om att ämnet inte har skadlig eller oacceptabel effekt på miljön • referenslista över relevanta publikationer samt alla utvärderingsrapporter och studier 7

Enligt bestämmelserna ska ett verksamt ämne som uppfyller kriterierna för livsmedel enligt definitionen i artikel 2 i förordning (EG) nr 178/2002 betraktas som en allmänkemikalie.

Som illustration kan nämnas att för att understryka ämnets effektivitet kan exempelvis en litteraturstudie, eller ett utlåtande från en odlarorganisation om att ämnet har använts traditionellt i växtskyddssyfte, användas. Det är ofta odlarorganisationer som lämnar in ansökningarna, till exempel den franska organisationen Institut Technique l’Agriculture Biologique (ITAB).

I nuläget är 20 allmänkemikalier godkända enligt EU-förordningen och får användas som växtskyddsmedel i EU (http://ec.europa.eu/food/plant/pesticides/ eu-pesticides-database).

Tabell 3. Användningsområden för godkända allmänkemikalier (januari 2019). Ämne

Användning, exempel

Diammoniumsulfat

Mot körsbärsfluga. Även i ekologisk odling.

Fruktos

Mot äpplevecklare. Även i ekologisk odling.

Kalciumhydroxid

insekt

(E 526)

Mot fruktträdskräfta i fruktodlingar och i plantskolor. Även i ekologisk odling.

Kitosanhydroklorid

Mot svamp- och bakterieangrepp på bär, frukt, kryddor och grönsaker. Mot utsädesburna svampsjukdomar i spannmål. Mot svampangrepp i potatis och sockerbetor genom betning av utsäde. Även i ekologisk odling.

Lecitin

Mot mjöldagg i grönsaker på friland och i växthus, äpple, jordgubbar, hallon, krusbär, prydnadsväxter på friland och i växthus och i vin. Även i ekologisk odling.

Lökolja

Mot morotsfluga. Även i ekologisk odling.

Natriumbikarbonat

Mot mjöldagg i grönsaker och bär, skorv i äpple, levermossa i krukväxtproduktion. Även i ekologisk odling.

Natriumklorid

Mot mjöldagg och vinskottvecklare i vin, svampsjukdomar i trädgårdschampinjon.

Nässla (Urtica spp.)

Mot svampsjukdomar, insekter och kvalster i flera växtslag. Även i ekologisk odling.

Salix (bark av vide/pil)

Mot krussjuka i persika, äppleskorv, bladmögel och mjöldagg i vindruvor.

Senapsfröpulver

Mot stinksot i vete, utsädesbehandling. Även i ekologisk odling.

Solrosolja

Mot mjöldagg i tomat. Även i ekologisk odling.

Sukros

Mot äpplevecklare och mot majsmott. Även i ekologisk odling.

Talk E553b

Mot frukträdsspinnkvalster och fruktflugor i äpple och päron. Mot äppleskorv och vinmjöldagg.

Träkolslera (Clayed charcoal)

Mot ESCA i vin.

Vassle

Mot mjöldagg i gurka och squash. Även i ekologisk odling.

Vinäger

Mot svampangrepp genom betning av utsäde i morot, tomat, kål, vete, korn. Desinfektion av redskap före beskärning. Även i ekologisk odling.

Väteperoxid

Mot jordbakterier och förökningssvampar. Mot Alternaria spp. och Fusarium spp. i blommande kruk- och utplanteringsväxter samt perenner.

Åkerfräken (Equisetum arvense)

Mot skorv och mjöldagg i äpple, krussjuka i persika, mjöldagg i vindruvor och gurka.

Mot gråmögel, mjöldagg och andra svampsjukdomar i jordgubbar. Även i ekologisk odling.

Öl

Mot sniglar. Även i ekologisk odling.

11

Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 178/2002 av den 28 januari 2002 om allmänna principer och krav för livsmedelslagstiftning, om inrättande av Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet och om förfaranden i frågor som gäller livsmedelssäkerhet

12

//ec.europa.eu/food/plant/pesticides/eu-pesticides-database

8

3.1.4 Ämnen med låg risk Ämnen med låg risk bedöms och godkänns utifrån samma krav och villkor för godkännande som enligt förordning 1107/2009 gäller för övriga verksamma ämnen. Om ämnet uppfyller ett antal ytterligare uteslutande krav som framgår av förordningens bilaga II punkt 5 kan ämnet godkännas som ett ämne med låg risk. Ämnen med låg risk godkänns för högst 15 år, jämfört med högst 10 år som gäller vid det ordinarie förfarandet. Uppgiftsskyddsperioden, det vill säga den tidsbegränsade rätten för ägaren av en test- eller studierapport att förhindra att den används till förmån för en annan sökande, är längre för ämnen med låg risk.

Perioden är i regel 10 år från och med den dag då ett produktgodkännande börjar gälla i en medlemsstat, men den utsträcks för ämnen med låg risk till 13 år. Ämnen med låg risk består av två kategorier: mikroorganismer och ämnen med låg risk andra än mikroorganismer. Lågriskkriterierna skiljer sig mellan de två kategorierna.

Mikroorganismer Ett verksamt ämne som är en mikroorganism kan anses vara ett ämne med låg risk om det på stamnivå inte är multiresistent mot antimikrobiella medel som används i human- eller veterinärmedicin. Baculovirus kan anses vara ett ämne med låg risk om man inte kan påvisa på stamnivå att det har negativa effekter på icke-målinsekter.

Andra verksamma ämnen än mikroorganismer Ett verksamt ämne, som inte är en mikroorganism, kan betraktas som ett ämne med låg risk om det inte kan klassificeras som cancerogent, mutagent, reproduktionstoxiskt, hudsensibiliserande, ger allvarlig ögonskada, luftvägssensibiliserande, akut toxiskt, specifikt organtoxiskt, giftigt för vattenlevande organismer, explosivt eller frätande på huden enligt förordning (EG) nr 1272/200813. Ämnet ska inte anses vara ett lågriskämne om det har identifierats som ett prioriterat ämne enligt ramdirektivet för vatten14 om det bedöms orsaka endokrina störningar eller om det har neurotoxiska eller immunotoxiska effekter.

Det ska inte heller betraktas som ett ämne med låg risk om det är persistent (med en halveringstid i jord på mer än 60 dagar) och dess biokoncentrationsfaktor är högre än 100 (se bilaga 3 för förklaring av begreppet). Naturligt förekommande ämnen kan undantas från detta kriterium. Ämnen som växter, djur och andra organismer använder för kommunikation undantas också från detta kriterium. Ämnen med låg risk inom EU och Sverige Verksamma ämnen med låg risk ska redovisas separat i en förteckning över samtliga verksamma ämnen som godkänts enligt förordning 1107/2009 (tabell 4).

13

Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1272/2008 om klassificering, märkning och förpackning av ämnen och blandningar

14

Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/60/EG om upprättande av en ram för gemenskapens åtgärder på vattenpolitikens område

9

Tabell 4. Samtliga ämnen som godkänts som ämnen med låg risk enligt förordningen EG nr.1107/2009 och länder inom EU som rapporterat att de har godkänt produkter med respektive ämne (januari 2019)15.

Verksamt ämne

Länder inom EU med produktgodkännanden

Bacillus amyloliquefaciens stam FZB24 Cerevisane

FR

Coniothyrium minitans stam CON/M/91-08 (DSM 9660)

AT, BE, CZ, DE, DK, EL, ES, FR, HU, IE, IT, LU, NL, PL, PT, SE, SK, UK

COS-OGA

AT, BE, CY, EL, ES, FR, IT, NL, PL, PT

Järnfosfat

AT, BE, CY, CZ, DE, DK, EE, EL, ES, FI, FR, HR, IE, IT, LT, LU, LV, NL, PL, PT, SE, SI, SK, UK

Isaria fumosorosea stam Apopka 97 (tidigare Paecilomyces fumosoroseus)

BE, FI, FR, NL, SE

Laminarin

BE, DK, EL, ES, FR, IT, NL, PL, PT, UK

Mild Pepino mosaic virus (PepMV) isolat VC 1

SE

Mild Pepino mosaic virus (PepMV) isolat VX 1

SE

Pasteuria nishizawae Pn1 Pepino mosaic virus (PepMV) stam CH2 isolat 1906

AT, BE, CZ, DE, EL, ES, FI, FR, HR, HU, IT, NL, PL, UK

Saccharomyces cerevisiae stam LAS02 Trichoderma atroviride stam SC1

AT, BE, FR, LU, PT

Fem lågriskämnen ingår i produkter godkända för användning i Sverige. Fyra är mikroorganismer med effekt mot svamp-, insekts- eller virusangrepp. Ett ämne som används mot snigelangrepp har godkänts som växtskyddsmedel med låg risk. Fem lågriskämnen ingår i produktgodkännanden i andra EU-länder men inte i Sverige. Ämnen som är mikroorganismer ingår även i tabell 4.

En förteckning över verksamma ämnen som har potential att klassas som lågriskämnen i framtiden och därmed uppfylla kraven för att ingå i växtskyddsmedel med låg risk har publicerats av Kommissionen den 27 juli år 2018. Dessa ämnen har godkänts enligt det tidigare gällande direktiv 91/414/EEG, och som på grundval av tillgängliga data förväntas uppfylla kriterierna för låg risk i artikel 22, samt Bilaga II punkt 5 i förordning 1107/2009.

Det främsta syftet med förteckningen är att bistå medlemsstaterna vid til�lämpningen av Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/128/EG om hållbar användning av bekämpningsmedel. Listan ska uppmuntra ansökningar och på så sätt främja användningen av de växtskyddsmedel som har den minst negativa effekten på miljön och människors och djurs hälsa.

Förteckningen omfattar totalt 57 verksamma ämnen varav 30 är mikroorganismer och 27 är övriga ämnen (bilaga 2).

15

//ec.europa.eu/food/plant/pesticides/eu-pesticides-database

10

3.2 Användning av alternativa bekämpningsmedel Alternativa bekämpningsmedel används i all odling, ekologisk som konventionell, som en del av IPM-strategier (IPM=Integrated Pest Management eller Integrerat växtskydd). Användningen av alternativa bekämpningsmedel är dock i sin helhet relativt liten även om den är större inom ekologisk odling. Flera mikrobiologiska medel såväl som järnfosfatmedel har dock blivit viktiga verktyg även i konventionell odling. Drivkraften för användning av alternativa medel har till stor del varit ökad förståelse för så kallad bevarande biologisk bekämpning16, minskat antal kemiska växtskyddsmedel, ökande problem med resistens hos olika skadegörare och att man vill minska spridning av kemiska växtskyddsmedel i sin omgivande miljö.

Inom jordbruk är användningen av alternativa bekämpningsmedel liten. Det finns endast få produkter som är effektiva. Den stora användningen är betning med produkterna Cerall och Cedomon, baserade på bakterien Pseudomonas chlororaphis. Produkterna har dock ingen effekt på dvärgstinksot i vete och mycket dålig eller ingen effekt på kornets flygsot. Produkter som kan användas och används i dagsläget är järnfosfatprodukter mot sniglar.

I resten av kapitel tre beskriver vi hur de olika grupperna av alternativa bekämpningsmedel används inom trädgårdsodlingen.

3.2.1 Användning av makroorganismer Makroorganismerna används främst mot insekter och kvalster och framförallt i växthusodling av grönsaker, men intresset för att använda dem även i andra kulturer ökar.

Inom odlingen av växthusgrönsaker strävar man efter en etablering av ett flertal makroorganismer tidigt på säsongen och kompletterar med extra insättningar vid behov. Grönsaksplantor som tomat och gurka behöver inte vara fria från skadegörare, det räcker att angrepp hålls på så låg nivå att det inte blir skador på frukterna som ska skördas. Det finns enstaka skadedjur som det inte finns någon effektiv makroorganism mot, till exempel stinkflyn i gurka. En del skadegörare är svårare att bekämpa med biologiska bekämpningsmedel men en del odlare väljer ändå dessa i första hand. Till exempel används rovkvalster samt andra makroorganismer allt oftare mot trips. I ekologisk odling finns inga andra bekämpningsmöjligheter och även i konventionell odling är alternativen för att bekämpa trips få.

Inom odlingen av prydnadsväxter i växthus är användningen av makroorganismer mindre utbredd. En del av anledningen är att toleransen för skador eller levande djur på växterna vid försäljningen är mycket låg. Det finns dock skadegörare som i första hand bekämpas med biologiska bekämpningsmedel, till exempel sorgmyggor. I detta fall är den biologiska bekämpningen så effektiv att odlarna sällan har anledning att använda kemiska växtskyddsmedel. Användning av makroorganismer försvåras också av att småplantorna ofta kommer från odlingar (i andra länder) där de har behandlats med kemiska bekämpningsmedel som lämnar rester som är skadliga för makroorganismerna och som dessutom kan finnas kvar under mycket lång tid i plantorna.

16

Med bevarande biologisk bekämpning menas att främja de naturliga fiender som finns i omgivningen, till skillnad från de former av biologisk bekämpning där organismer släpps ut i miljön.

11

Användningen av makroorganismer på friland är begränsad, dels för att det saknas godkända arter, men också av praktiska skäl då det är stora arealer som ska behandlas. Alltför rörliga arter är heller inget alternativ. I bärodling används dock både rovkvalster och nematoder. Användningen av rovkvalster har blivit vanlig praxis i tunnelodling av bland annat jordgubbar. Nematoder används hittills endast av ett fåtal odlare, främst i bärodling på friland.

3.2.2 Användning av mikrobiologiska växtskyddsmedel Mikroorganismer som används är svampar, bakterier eller virus. De vattnas ut, sprutas ut, blandas in i substratet eller används till betning av frön. I de flesta fall kan samma spridningsutrustning som för kemiska medel användas.

Bekämpningseffekten är dock ofta starkt beroende av klimatmässiga och andra yttre faktorer.

Vid frilandsodling används till exempel bakterier mot fjärilslarver, och bakterier och svampar för betning eller jordbehandling mot vissa svampsjukdomar. Vid växthusodling använder man ibland mikroorganismer för att förebygga svampsjukdomar i grönsaksodling, eller för att bekämpa skadedjur i prydnadsväxter.

Några växtskyddsmedel, till exempel de som är baserade på bakterien Bacillus thuringiensis, har effekt mot en hel grupp organismer (fjärilslarver) och är godkända för användning på friland, i växthus och tunnel medan andra är väldigt specifika såsom viruspreparatet Madex, som används mot äppelvecklarlarver i äpple- och päronodling.

Vissa växtskyddsmedel, exempelvis Preferal och BotaniGard, har bredare effekt men är bara godkända för användning mot vita flygare respektive mjöllöss i växthus.

Mikroorganismerna Isaria fumosorosea Apopka 97 som finns i växtskyddsmedlet Preferal, och Coniothyrium minitans som finns i växtskyddsmedlet Contans WG, är även godkända som lågriskämnen i EU.

3.2.3 Användning av allmänkemikalier som växtskyddsmedel Allmänkemikalier är en relativt ny kategori av ämnen användbara i växtskyddssyfte och har i nuläget en mycket begränsad användning. Hindren för en bredare användning varierar. Vissa ämnen har väldigt smala användningsområden såsom sukros som endast är godkänt mot äpplevecklare och majsmott. Andra ämnen är godkända för användning som är irrelevant för Sverige, som till exempel solrosolja som endast är godkänt i frilandsodling av tomat men inte i växthus- eller tunnelodling. Flera ämnen som kitosanhydroklorid, lecitin, natriumbikarbonat, extrakt av nässla och öl har bredare godkännanden. Natriumbikarbonat är godkänt mot mjöldagg i grönsaker, bär och prydnadsväxter på friland och i växthus, mot skorv i äpple och mot levermossa i krukväxtproduktion och används i liten omfattning, främst i mindre, ekologiska odlingar av äpple, gurka och tomat.

12

Begränsad tillgång till lämpliga råvaror påverkar i vilken utsträckning allmänkemikalier används. Flera ämnen som är godkända, såsom kitosanhydroklorid, måste importeras då inga råvaror till ämnet säljs i Sverige. Det finns inte heller några tillgängliga produkter bestående av salixbark, nässla eller åkerfräken utan allt från plockning till extrakttillredning måste göras av odlarna själva. Att plocka bark ingår dessutom inte i allemansrätten.

Inga företag ansvarar för försäljningen av allmänkemikalier vilket innebär att rådgivare och odlare inte har tillgång till information, på samma sätt som när det gäller växtskyddsmedel. Jordbruksverket sammanställer och publicerar årligen en lista17 med användningsvillkor för alla godkända allmänkemikalier som får användas i växtskyddssyfte, samt lägger in information i växtskyddsmedelslistor för frilandsgrönsaker, växthusgrönsaker, frukt, bär, prydnadsväxter och plantskolor.

3.2.4 Användning av ämnen med låg risk och potentiella lågriskämnen Av de tre lågriskämnen som ingår i godkända växtskyddsmedel i Sverige är järnfosfat det som används mest. Det används mot sniglar i jordbruks- och trädgårdsgrödor.

Coniothyrium minitans Strain CON/M/91-08 används mot bomullsmögel genom jordinblandning och Isaria fumosorosea Apopka 97 används mot vita flygare i växthus.

Bland de ämnen som finns listade som potentiella ämnen med låg risk (i Europeiska kommissionens tillkännagivande 2018/C 265/02) finns bland annat fettsyror C7-C20 (som ingår i växtskyddssåpor). Växtskyddssåpor var i Sverige, innan förordningen (EG) nr 1107/2009 trädde i kraft, undantagna från godkännandekravet och har använts mot insekter och kvalster i många trädgårdskulturer.

Enligt Biobasiq såldes cirka fem till sex ton årligen av såpan Zence 40 innan användningen blev reglerad 2011 (Rännbäck, personligt meddelande). Efter ikraftträdandet av förordningen har ingen växtsåpa funnits tillgänglig för yrkesmässig odling i Sverige. Lantbrukarnas riksförbund (LRF) har under de senaste åren sökt och fått godkänd dispens för användning av såpa, men användningen har begränsats till ekologisk odling. I slutet av 2018 registrerades en såpaprodukt, Flipper, för användning mot insektsangrepp i odlingar av tomat, aubergin, gurkväxter med ätliga skal och jordgubbar i växthus. Användningsområdet är begränsat och produkten kommer inte att finnas tillgänglig på marknaden under 2019 (Rydenheim, personligt meddelande) men registreringen ger ändå en öppning för ansökningar om utökad användning i andra grödor.

https://webbutiken.jordbruksverket.se/sv/artiklar/allmankemikalier.html

17

13

4 Från verksamt ämne till växtskydds produkt 4.1 Kostnader för att ta fram ett växtskyddsmedel Kostnaden för utveckling av ett nytt växtskyddsmedel från molekyl till registrering av en produkt är 2-2,5 miljarder svenska kronor (McDougall, 2016). Hela utvecklingsprocessen tar cirka tio år inklusive forskning och utveckling inom det kemiska området, biologiska tester, hälso- och miljöutvärdering, fältförsök och kostnader för registrering. Den totala kostnaden har ökat med 55 procent från år 2000 till perioden 2010-2014.

De höga kostnaderna i kombination med den allt större utmaningen att hitta nya verksamma ämnen gör att det endast registreras något enstaka nytt verksamt ämne per år globalt (McDougall, 2016).

Figur 1. Genomsnittlig kostnad för forskning, utveckling och registrering av ett nytt växtskyddsmedel under olika tidsperioder sedan år 1995 (Från McDougall 2016).

4.1.1 Process och kostnader – EU-processen Vid prövningen av ett verksamt ämne inom EU behövs en så kallad Annex II-dossier. En sådan ämnesdossier innehåller olika studier med information om det verksamma ämnets olika egenskaper. Kostnaden är hundratals miljoner och utgör en del av de tidigare nämnda 2-2,5 miljarder kronorna från molekyl till produkt. Dossiern granskas av EFSA. Nästa steg är en Annex III-dossier där studier även gjorts på den formulerade produkten, det vill säga själva växtskyddsmedlet som innehåller det verksamma ämnet. Den innehåller grundläggande studier på bland annat fysikaliska/kemiska egenskaper, analytiska metoder, humantoxicitet, resthalter i livsmedel och miljödata. En ny Annex III-dossier innebär också kostnader på flera tiotals miljoner kronor.

Utöver en Annex III-dossier behövs en så kallad draft Registration Report (dRR).

En dRR är en sammanfattande beskrivning av data och studier från Annex III där dessa sätts in i olika typer av riskbedömningar för produkten.

14

4.1.2 Arealer och de tre zonerna inm EU EU är indelat i tre zoner: norra, centrala och södra zonen, där prövning och registrering av växtskyddsmedel sker för de olika länderna i respektive zon. Sverige tillhör den norra zonen och där ingår även Danmark, Finland, Estland, Lettland och Litauen. Även Norge ingår i samarbetet om produktprövningar inom den norra zonen. Den totala åkermarksarealen, inklusive arealen för fleråriga grödor, inom alla zonerna uppgår till cirka 119 miljoner hektar. Endast 12,2 miljoner hektar (cirka 10 procent) av dessa finns i norra zonen (Statistiska Centralbyrån, 2017). Detta innebär att marknaden för växtskyddsmedel i norra zonen är liten i relation till de centrala och södra zonerna.

Fastän mer än 10 miljoner hektar åkermark odlas i den norra zonen, som Sverige tillhör, är det ibland väldigt små arealer som kostnaderna för ett växtskyddsmedel ska fördelas på. Ett exempel är äpplen där vi i Sverige odlar cirka 1 500 hektar.

Detta ska jämföras med fyra stora äppelodlande länder (Polen, Rumänien, Tyskland och Ungern) i centrala zonen, med sammanlagt över 300 000 hektar äppelodling, och fyra andra äppelodlande länder (Spanien, Italien, Frankrike, Grekland) i södra zonen med cirka 150 000 hektar. Den totala arealen äpplen inom norra zonen är cirka 8 000 hektar. Denna arealfördelning påverkar starkt tillgången till olika växtskyddsmedel för äpplen i olika länder.

4.1.3 Registrering i norra zonen Ofta utgår en ansökan om zongodkännande för norra zonen från underlag som i första hand tagits fram för Annex III-dossiern och dRR för den centrala zonen.

Kostnaden för att uppdatera Annex III-dossiern och ta fram en dRR för norra zonen består dels av a) själva arbetet att skapa rapporten men också att uppdatera underlagen b) miljörisk-bedömningar, c) hälsoriskbedömningar samt d) effektivitets- och selektivitetsförsök. Den ungefärliga genomsnittskostnaden för uppdateringar enligt a-c är cirka 500 000 kronor. När det gäller punkten d; effektivitetsoch selektivitetsstudier och biologisk dossier (BAD), som krävs för norra zonen, ligger kostnaden ungefär mellan 500 000 - en miljon kronor men kan variera både uppåt och nedåt, exempelvis beroende på antal och vilka grödor ansökan omfattar (Olevik, personligt meddelande).

4.1.4 Ansökningsavgift för norra zonen Om alla länder i norra zonen ingår i ansökan om godkännande av växtskyddsmedel uppgår ansökningsavgifterna sammanlagt till cirka 1 150 000 kronor. Den totala kostnaden för en norra zonen-ansökan inklusive dRR för norra zonen och ansökningsavgifter uppgår till 2,0 - 2,5 miljoner kronor. Då regelverket ständigt utvecklas måste all data och alla underlag uppdateras och därför upprepas delvis kostnaderna för att ta fram underlag. Dessutom varierar kostnaden mellan olika verksamma ämnen beroende på egenskaper och användningsområden.

4.1.5 Ansökningsavgifter Sverige En ansökan om att få ett växtskyddsmedel prövat för godkännande i Sverige kräver en avgift för prövningen. Hur stor ansökningsavgiften är beror på vilken typ av ämne och ansökan det gäller. Nivån på avgiften är reglerad i Förordning (2013:63) om bekämpningsmedelsavgifter18 och på Kemikalieinspektionens 18

http://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/ forordning-201363-om-bekampningsmedelsavgifter_sfs-2013-63

15

hemsida finns en lista med alla avgifterna19. Baserat på värdet av försäljningen ska företaget också betala en årsavgift. Årsavgiften utgörs av 5,5 procent av försäljningsvärdet för kemiska bekämpningsmedel och 1,3 procent av försäljningsvärdet för biologiska bekämpningsmedel20. Årsavgiften ska betalas med lägst 2 000 kronor och högst 400 000 kronor.

4.1.6 Ansökningsavgifter för makroorganismer För makroorganismerna har, genom den nya förordningen (2016:402), stora åtgärder gjorts för att underlätta marknadsintroduktion och minska kostnaderna för näringen i samband med godkännande av arter. Arter som finns upptagna på EPPO:s lista över kommersiellt använda arter för biologisk bekämpning (EPPO, 2016) prövas av Naturvårdsverket. De bekostar även sammanställning av information och riskbedömning av dessa arter, cirka 100 stycken. För övriga arter, som inte finns på EPPO:s lista, är ansökningsavgiften 8 000 kronor för prövning om godkännande (3 000 kronor för forskningsdispens). Då godkännandet gäller för alla som önskar föra in eller använda en godkänd art tillkommer inga årsavgifter eller andra kostnader efter att arten godkänts.

4.1.7 Kostnader som kan tillkomma vid registrering av produkter Makroorganismer – inga standarder för riskstudier finns De studier som kan behövas för att en art ska kunna godkännas, både vid Naturvårds-verkets egen prövning och vid ansökan, handlar om artens potentiella risker för hälsa- och miljö, särskilt med avseende på biologisk mångfald. Den främsta anledningen till att en främmande art (inte bofast i Sverige) inte kan godkännas, är att den förväntas kunna övervintra i Sverige. Man önskar inte etablera nya arter. I vissa fall saknas det dock kunskap kring artens klimatkrav, eller så är det oklart om arten förekommer i Sverige. Kunskapen om utbredning för flera organismgrupper i Sverige, till exempel nematoder, är bristfällig. För arter som förekommer i Sverige är det i vissa fall aktuellt med begränsningar i godkännandet, exempelvis att arten endast kan användas i växthus. Användningen kan till exempel begränsas till växthus om det är motiverat ur hälso- eller miljösynpunkt.

Att uppskatta exakta kostnader för studier som behövs som beslutsunderlag är svårt, då varje studie måste anpassas efter den aktuella arten. Inga standarder finns tillgängliga för hur sådana studier ska gå till, som det gör för kemiska växtskyddsmedel. Två exempel: 1.

2.

19 20

Köldtolerans hos rovkvalster: En metod för att undersöka köldtolerans hos rovkvalster har tagits fram av forskare i Storbritannien (Bale & Walters, 2002).

Utifrån beskrivningen av studien uppskattas kostnaden för att studera köldtole- rans för en rovkvalsterart i klimatkammare samt i fält till cirka 200 000 kronor.

Förekomst av nematodart: I Norge har en studie genomförts för att studera förekomst av nematoder i sniglar (Antzée-Hyllseth, 2014). Studien bekräftade förekomst i landet av en art som används som bekämpningsmedel, men som ännu inte bekräftats som bofast i Sverige. En sådan studie skulle därmed vara relevant att utföra även här. Kostnaden för denna undersökning uppskattas utifrån metodbeskrivningen till cirka 200 000 kronor.

https://www.kemi.se/global/bekampningsmedel/vaxtskyddsmedel/ansokningsavgifter-vaxtskyddsmedel.pdf Årsavgiften gäller endast biologiska växtskyddsmedel innehållande mikroorganismer, samt under en övergångsperiod, de produkter som innehåller makroorganismer som ännu har ett godkännande hos Kemikalieinspektionen.

16

För båda studierna är den faktiska kostnaden beroende av en mängd faktorer, som av vem och var studien utförs. För studien av utbredning är kostnaden givetvis beroende av hur snabbt, eller om, arten hittas och kan bekräftas vara inhemsk.

Mikrobiologiska ämnen – exempel Bacillus thuringiensis Växtskyddsmedlet Turex 50 WP innehåller den insektsparasitära bakterien Bacillus thuringiensis kurstaki/aizawai GC-91 som har effekt mot fjärilslarver.

Vid den senaste omregistreringen sökte företaget en zonregistrering i norra zonen och Danmark var rapportörsland. Vid ansökan fanns inte de effektivitetsstudier som Danmark krävde för registrering och det räckte inte att hänvisa till att växtskyddsmedlet har använts länge (i Sverige sedan 2002). Turex är mycket likt Dipel, som innehåller den insektsparasitära bakterien Bacillus thuringiensis kurstaki ABTS-351, som vid ansökan redan var godkänd i Danmark.

Effektstudien kostade motsvarande nästan 1,4 miljoner svenska kronor. Upp till 90 procent av den kostnaden kunde täckas av ett stöd som underlättar introduktion av den här typen av växtskyddsmedel med lågriskprofil, från den danska Miljøstyrelsen.

Allmänkemikalier – exempel Kvassia, extrakt av Quassia amara Extrakt av kvassia, Quassia amara, är ett viktigt bekämpningsmedel mot äppelstekel, särskilt i ekologiska odlingar. International Federation of Organic Agriculture Movements (IFOAM) har lämnat in en ansökan om att få den godkänd som allmänkemikalie. Efter den första granskningen av EFSA och medlemsländerna framkom att fler studier behövdes kring miljörisker. IFOAM sökte och fick finansiering från det danska stödsystemet, förutom 20 procent som de måste bidra med själva (Kienzle, personligt meddelande).

Tabell 5. Kostnader kopplade till registrering av olika typer av bekämpningsmedel.

Typ av medel

Makroorganismer

Mikroorganismer

Växtskyddsmedel med låg risk, andra än mikroorganismer

X

X

Registrering på EU-nivå

X

X

Zonregistrering

X

X

X

X

X

X

Kostnader Framtagning av ämne/ bekämpningsmedel

Nationell registrering

21

X21

X

Allmänkemikalier

Kemiska växtskyddsmedel

X X

X

Kostnader kopplade till val av population, utveckling av metoder för bland annat uppförökning och distribution.

17

5 Beskattning av bekämpningsmedel 5.1 Motiv, syfte och nuläge för lagstiftningen Lagen (1984:410) om skatt på bekämpningsmedel22 infördes i juni 1984. Motivet för skatten var att minska miljö- och hälsoriskerna från jordbruket. Syftet var att genom ett högre pris på bekämpningsmedel begränsa användningen och hålla nere de totala spridningsvolymerna. Lagstiftningen har ändrats vid ett flertal tillfällen men grundsyftet med att begränsa användningen ligger kvar.

Nuvarande lydelse av lagen om skatt på bekämpningsmedel är från augusti år 201523. Det är en punktskatt som ska betalas av dem som tillverkar eller importerar kemiska bekämpningsmedel för försäljning inom landet. För de produkter som är avsedda att användas som bekämpningsmedel är skatten 34 kronor per kilogram verksamt ämne i bekämpningsmedlet. För år 2017 var totala mängden verksam beståndsdel försåld till jordbruket 1 532 ton, varav 35 ton användes till yrkesmässig trädgårdsodling. Makroorganismer och mikroorganismer som bekämpningsmedel omfattas inte av nuvarande skattesystem. Inte heller allmänkemikalier som används i växtskyddssyfte omfattas.

Skatteintäkterna till staten var år 2017 cirka 52 miljoner kronor för växtskyddsmedel till jordbruk och trädgård (Kemikalieinspektionen, 2018). Som jämförelse var de totala skatteintäkterna cirka 50 miljoner kronor för år 2007 i nominellt värde utifrån en skatt på 30 kronor per kilogram.

5.2 Konsekvenser av nuvarande lagstiftning Växtskyddsmedel som kräver en hög hektardos missgynnas av lagstiftningen eftersom skatten tas ut per kilogram verksamt ämne. Produkter som innehåller ämnen med låg risk tillhör den kategorin och drabbas hårt. Nedan jämförs växtskyddsmedlet Fibro som är ett paraffinoljemedel som används mot kvalster och insekter i bland annat frukt, växthusgrönsaker och potatis med Fastac som är baserat på en syntetisk pyretroid (alfacypermetrin) och kan användas mot insekter i många frilandskulturer; både lantbruks- och trädgårdsgrödor. Paraffinolja är inte klassad som ämne med låg risk men har använts här för att illustrera problematiken.

Tabell 6. Skatt per hektardos beräknat på skattesatsen 34 kronor/kg aktiv substans.

Produkt

Aktiv substans

Skatt per kg eller liter

Skatt per arealdos

Fibro (paraffinolja)

797g/liter

27,10 kr/liter

25 l/ha=677,45 kr/ha

Fastac (syntetisk pyretroid)

50 g/liter

1,70 kr/liter

0,3 l/ha= 51 öre/ha

22 23

FS 1984:410 Lag om skatt på bekämpningsmedel. Finansdepartementet, 1984.

SFS 2015:469 Lag om ändring i lagen (1984:410) om skatt på bekämpningsmedel. Finansdepartementet, 2015.

18

5.3 Genomförd utredning om förslag till ny lagstiftning Den senaste översynen av bekämpningsmedelsskatten (Kommittédirektiv 2016:53)24 betonade att skatter på miljöområdet ska bidra till att förbättra uppfyllelsen av de relevanta miljömålen och att de bör utformas på ett kostnadseffektivt och verkningsfullt sätt så att förorenaren betalar för sin förorening. Nuvarande lagstiftning skulle ses över. I december år 2017 slutfördes SOU-utredningen (SOU 2017:102)25 om skatt på växtskyddsmedel. Utredningen föreslår att nuvarande lag (1984:410) om skatt på bekämpningsmedel upphävs och en ny skattelag ”lag om skatt på kemiska växtskyddsmedel” införs.

Utredningens slutsats är att det finns behov av kompletterande styrmedel för att minska miljö- och hälsoriskerna vid användningen av växtskyddsmedel.

Förslaget om den nya skattelagen gäller enbart för kemiska växtskyddsmedel.

Makroorganismer, mikrobiologiska växtskyddsmedel och allmänkemikalier som används som växtskyddsmedel kommer, enligt förslaget, inte att beskattas.

Basen för skatteuttaget bör vara högsta tillåtna hektardos men skatten på kemiska växtskyddsmedel bör vara differentierad utifrån en riskanalys och avse tre produktkategorier: • skattebefriade växtskyddsmedel som endast innehåller ämnen som innebär låga risker för hälsa och miljö • växtskyddsmedel som innehåller kandidatämnen för substitution som beskattas med 30 kronor per högsta tillåtna hektardos • övriga växtskyddsmedel som beskattas med 15 kronor per högsta tillåtna hektardos.

Utredningen (SOU 2017:102) lämnades på remiss fram till mars 2018. Den största invändningen mot förslaget har varit hur basen för skatteunderlaget ska beräknas.

Den nya skattelagen föreslås träda i kraft 1 juli år 2019, vilket verkar svårt i nuläget (början av 2019) eftersom förslaget ännu inte har granskats av Lagrådet.

6 Marknadsaktörer och försäljnings volymer Branschföreningen Svenskt Växtskydd är huvudaktör på den svenska växtskyddsmedelsmarknaden. Föreningen har åtta medlemmar. Deras försäljningsvärde för år 2017 uppges till cirka 730 miljoner svenska kronor. Denna summa är fördelad på följande produktgrupper: • ogräsmedel 367 miljoner kronor • svampmedel 282 miljoner kronor • insektsmedel 52 miljoner kronor • övrigt 29 miljoner kronor.

Försäljningssiffrorna varierar från år till år beroende på skillnader i väderbetingelser och förekomst av skadegörare.

24

Kommittédirektiv Skatt på tungmetaller och andra hälso- och miljöfarliga ämnen samt översyn av Bekämpningsmedelsskatten. Regeringen, Finansdepartementet 2016.

SOU 2017:102 Skatt på kadmium i vissa produkter och kemiska växtskyddsmedel. Finansdepartementet 2017.

25

19

Kemikalieinspektionen är ansvarig myndighet för den officiella statistiken för försäljning och användning av kemikalier som publiceras årligen sedan år 1986 i rapportserien Försålda mängder av bekämpningsmedel (Kemikalieinspektionen, 2018). Statistiken baseras på de uppgifter om anmälningspliktiga kemiska produkter som tillverkande och importerande företag årligen rapporterar till Kemikalieinspektionens produktregister.

Uppgifter samlas in för samtliga produkter som är godkända och ska vara tillgänglig för alla, men statistiken och övriga uttag ur produktregistret sekretessprövas alltid. Det innebär att de berörda innehavarna måste samtycka till att offentliggöra mängduppgifterna. Kemikalieinspektionen kan inte offentliggöra uppgifterna om innehavarna inte vill efterge sekretessen.

För de grupper av bekämpningsmedel som ingår i denna utredning samlas statistik för mikroorganismer, makroorganismer och lågriskämnen. För allmänkemikalier som får användas som växtskyddsmedel krävs inget produktgodkännande och det finns ingen möjlighet att varken samla in eller redovisa försäljningsdata. För makroorganismerna kommer ingen statistik finnas tillgänglig framöver, då det inte är produkter utan arter som registreras av Naturvårdsverket.

Makroorganismer som bekämpningsmedel säljs och distribueras i Sverige främst av ett par mindre företag som specialiserat sig på biologiska bekämpningsmedel.

Företagen tillhandahåller även rådgivning. Endast en makroorganism, en nematod (Steinernema feltiae), produceras i Sverige idag för kommersiell användning. Med det nya regelverket är det också möjligt för utländska företag att sälja direkt till svenska odlare. Antalet marknadsaktörer för makroorganismer kommer därmed sannolikt att öka framöver.

Försäljning och distribution av mikrobiologiska växtskyddsmedel sker till stor del genom samma kanaler som säljer kemiska växtskyddsmedel men också genom företag specialiserade på biologiskt växtskydd. Allmänkemikalier får inte marknadsföras som växtskyddsmedel och det finns därmed inte några företag som ansvarar för försäljningen till odlare.

Uppgifter om försäljningsvärdet för alternativa bekämpningsmedel har inte kunnat uppskattas i denna rapport. Några exempel på produkter som används i större omfattning presenteras i tabell 7.

Tabell 7. Såld mängd och hektardoser för några alternativa bekämpningsmedel. Den rekommenderade dosen för makroorganismer varierar beroende på angreppsgrad och kultur vilket påverkar antal hektardoser.

Namn

Användning

Såld mängd 2017

Dos

Användnings-intervall

Hektardoser

Neoseiulus (tidigare Amblyseius) cucumeris

Mot trips och andra små skadedjur

4,3 x 108 styck

50 300 st/ m2

varje – var fjärde vecka

140 - 850

Phytoseiulus persimilis

Mot spinnkvalster 2,9 x 107 st

1-50 st/m2

vid behov – varje vecka

60 - 2 900

Encarsia formosa

Mot vita flygare och Bemisa sp.

6,5 x 106 st

1,5-10 st/ m2

varje – varannan vecka

65 - 430

Turex, Bacillus thuringiensis ssp. aizawai stam GC-91

Mot fjärilslarver

9,9 x 1015 st

8,5 x 1012 cfu*/m2

max 6 gånger, en behandling/vecka

1160

Dipel, Bacillus thuringiensis ssp. kurstaki stam ABTS-351

Mot fjärilslarver

6,2 x1015 st

1,17 x max 8 gånger, en 1013 cfu*/ behandling/vecka m2

*cfu = colony forming unit, kolonibildande enhet. Se bilaga 3.

20

530

7 Hinder för ökad användning Det finns ett klart uttalat mål att öka användningen av alternativa bekämpningsmedel inom svenskt jordbruk- och trädgårdsproduktion. Samtidigt ska vi, i enlighet med livsmedelsstrategin, öka produktionen av livsmedel i Sverige. Dessa mål kan i vissa fall vara svåra att kombinera.

Identifierade hinder för ökad användning av alternativa bekämpningsmedel handlar bland annat om tillgången till produkter, kostnader, informationsbrist, samt produkternas effektivitet. Även brist på kunskap kring användningen och bristande teknik står i vägen för en mer positiv utveckling.

7.1 Tillgång till alternativa bekämpningsmedel De produkter som finns på marknaden idag täcker inte hela det bekämpningsbehov som finns inom jordbruk och trädgårdsodling, och det saknas alternativ för att bekämpa många skadegörare i ett flertal kulturer. De flesta av de företag som intervjuades instämmer i detta. Det kan också finnas bekämpningsmedel som är godkända, men där användningsvillkoren gör att användningen begränsas till exempelvis enbart växthus.

Regelverket har gjorts om för makroorganismer, vilket på sikt sannolikt kommer att öka tillgången och därmed underlätta användningen. Naturvårdsverkets egen prövning fortlöper successivt, men eventuella godkännanden av nya arter, som inte tidigare använts i Sverige, förväntas först under 2019. Nya arter prövas i ordning efter relevans för näringen. I prövningen är brist på kunskap kring arterna, till exempel deras etableringspotential, ett hinder då detta kan leda till att prövningen tar längre tid, att arter inte godkänns eller förenas med villkor vilket kan försvåra vissa typer av användning. Flera makroorganismer är begränsade till växthusanvändning. De företag som säljer makroorganismer framhäver brist på godkända arter som det största hindret för ökad användning av denna typ av bekämpningsmedel, hos befintliga men också hos nya användare. De önskar därför en snabb prövningsprocess av de mest relevanta arterna.

Mikroorganismerna regleras av samma lagstiftning som de kemiska växtskyddsmedlen, och ett flertal av de organismer som finns godkända i EU och är relevanta för svensk odling finns tillgängliga för svenska odlare. De godkända produkter som finns på den svenska marknaden täcker dock långt ifrån det bekämpningsbehov som finns. Det finns ett antal mikroorganismer som används i andra länder, eller som är under utveckling, som skulle kunna vara intressanta för svensk odling. De flesta tillfrågade företag önskar att fler mikroorganismer skulle finnas tillgängliga på den svenska marknaden.

Det är få substanser som har hunnit bli godkända som lågriskämnen i EU. Det finns idag en lista över potentiella lågriskämnen men det är idag oklart om, och på vilket sätt, den kan bidra till att öka tillgången till lågriskämnen i Sverige.

Ett flertal medel har listats i EU som allmänkemikalier men användningen försvåras av att de har fått mycket begränsade användningsområden. Dessutom är en del av dem svåra att få tag på och kräver egen import eller tillredning av odlaren.

21

Allmänkemikalier får heller inte marknadsföras som växtskyddsmedel. De allmänkemikalier som är livsmedel finns att köpa som produkter men det kan vara svårt att hitta dem i större förpackningar eller i rätt formulering (för förklaring se ordlista bilaga 3).

Tillgänglighet handlar inte enbart om antal godkända bekämpningsmedel. En begränsad användning kan bero på bland annat brist på kunskap om hur medlen kan användas, eller höga bekämpningskostnader, se avsnitt 7.3. Numera finns också krav på tillstånd för användning av vissa lågriskämnen och alternativa bekämpningsmedel. Ekologiska odlare har tidigare inte använt växtskyddsmedel som kräver användningstillstånd. På senare tid har många växtskyddsmedel som innehåller mikroorganismer och ämnen med låg risk blivit klassade som klass 2L26 och många ekologiska odlare har inte gått den utbildning som behövs för att få användningstillstånd för klass 2L-medel.

7.2 Effektivitet Osäkerhet hos odlarna beträffande de alternativa bekämpningsmedlens effektivitet är ofta ett hinder för att fler odlare ska börja använda dessa, vilket även bekräftas av de tillfrågade företagen. Att marknadsföra en produkt som ”alternativ”, kan dessutom både uppfattas positivt och negativt. Flera av de alternativa bekämpningsmedlen har en relativt låg effekt och effekten kan variera stort från gång till gång. ”Fönstret” för att lyckas med bekämpningen är mindre för alternativa bekämpningsmedel och ställer större krav på användarens kunskaper om vilken bekämpning som behövs, när den behövs, samt hur bekämpningsmedlen ska appliceras. En lyckad användning ställer höga krav på appliceringsteknik och spridningsutrustning. I växthusodling råder bättre förutsättningar för användning av alternativa bekämpningsmedel, jämfört med odling på friland, och växthusodlare har generellt mer erfarenhet av att använda dem.

Makroorganismerna är oftast tillräckligt effektiva mot de organismer de används mot men effekten kan bli för låg om de störs av skadliga bekämpningsmedelsrester, fel klimat, eller om de skadas av hanteringen innan eller under själva utsättningen i odlingen. Vid brister i posthanteringen kan makroorganismer skadas av olämplig temperatur, eller om de inte kommer fram till mottagaren i tid. Ett av de intervjuade företagen tog också upp det här som ett problem för en del odlare speciellt i norra Sverige.

För mikroorganismer kan bristande effekt, eller att effekten varierar från gång till gång, vara ett hinder. Organismen kan i sig ha låg effekt men det kan också handla om ogynnsamt klimat i kulturen, eller brister i appliceringsteknik. De mikroorganismer som har bra effekt och som odlarna har lärt sig att hantera är också de som används Ämnen med låg risk har ofta mycket kortvarig effekt och är endast kontaktverkande. Detta kräver hög precision när det gäller appliceringsteknik, tidpunkt och oftast även upprepade behandlingar. Små fel kan resultera i misslyckade bekämpningar vilket förstärker odlarnas skepsis.

För allmänkemikalierna är det största hindret att effekten inte är känd och att det är svårt att hitta tillförlitlig information.

26

Växtskyddsmedel som endast får användas för yrkesmässigt bruk och av den som har användningstillstånd och är över 18 år.

22

7.3 Kostnader 7.3.1 Kostnader i samband med registrering Kostnaderna kan vara ett hinder för tillgången till mikroorganismer eller växtskyddsmedel med låg risk om företagen bedömer att det kostar för mycket att registrera in ett växtskyddsmedel i förhållande till den förväntade marknadspotentialen i Sverige.

För makroorganismer bekostas registreringen av flertalet arter som är relevanta för svenska odlare nu av Naturvårdsverket (arter upptagna på EPPOs lista).

Kostnaden för själva ansökan, i de fall det blir aktuellt, är relativt låg även om det också krävs en arbetsinsats för att sammanställa dokumentation av den som söker.

I det fall det krävs studier för att få en art godkänd, eller för att få bort ett villkor i godkännandet, kan kostnaderna för studierna vara ett hinder. Med den nya lagstiftningen, där möjligheten till registrering av produkter saknas, är det eventuellt också mindre aktuellt för företagen att bekosta sådana studier.

För växtskyddsmedel som baseras på potentiella lågriskämnen, till exempel fettsyror (såpa) och svavel är det ett stort hinder att företagen anser att växtskyddsmedlen inte är lönsamma för den som registrerar in dem. Det kostar mycket att ta fram de data som behövs för registreringen och samtidigt handlar det ofta om enkla substanser som företagen inte kan ta patent på. De intervjuade företagen beskrev att de är oroliga för att användarna inte ska köpa den inregistrerade produkten utan istället köpa andra produkter som inte är registrerade som växtskyddsmedel, men som innehåller samma eller snarlika aktiva substanser.

Företagen som intervjuades tydliggjorde att den stora kostnaden vid registrering av mikroorganismer eller växtskyddsmedel med låg risk är de studier som behöver göras för att kunna söka en registrering. De framhöll dessutom att effektivitetsstudierna kostar mer och kan ta längre tid jämfört med studier för kemiska växtskyddsmedel, framför allt för mikroorganismer, eftersom effektiviteten varierar mer mellan försökstillfällen. Ansökningsavgiften anses däremot inte vara något hinder. Det som kan vara problematiskt är att inte veta i förväg vad slutnotan för handläggningen kommer landa på, eller om det dyker upp oförutsedda krav på fler studier.

När det gäller allmänkemikalier ligger problemet ofta i att hitta någon aktör som vill ansvara för ansökningar eftersom företagen inte ser möjligheter till ekonomisk vinst, och godkännanden kommer till nytta även för dem som inte har bidragit i ansökningsprocessen.

7.3.2 Kostnader vid användning Priser på bekämpningsmedel är inget generellt hinder men måste stå i proportion till grödans värde, bekämpningsmedlets effekt och tillgängliga alternativ.

För användning i växthus är kostnaderna för makro- och mikroorganismer ofta inget problem enligt företagen. En del av förklaringen kan vara ett relativt högt värde på växthusodlade grödor. I frilandsodling är det ekonomiska utrymmet för bekämpningskostnaden stramare, inte minst eftersom stora ytor behöver behandlas.

23

Företagen lyfte att priset ofta anses vara för högt för växtskyddsmedel med låg risk jämfört med kemiska alternativ som både är billigare och har bättre effekt, både i växthus och på friland. Dessa produkter har också relativt kort effekt, och behandlingen måste därför upprepas flera gånger, vilket ökar bekämpningskostnaden. Växtskyddsmedel med låg risk missgynnas även av nuvarande skattelagstiftning, eftersom skatten tas ut per kilogram verksamt ämne och dessa bekämpningsmedel ofta kräver en hög hektardos. Under intervjuerna tog flera företag upp skatten som ett viktigt hinder för ökad användning.

Priser för allmänkemikalierna är svåra att utreda. De varierar mycket eftersom vissa, som till exempel nässelextrakt, kan innefatta endast arbetstidskostnader för nässelplockning och tillredning eller kostnader för färdigt framställt extrakt.

Bristande information om bekämpningseffekter gör också att det är svårt att sätta kostnaden i relation till nytta.

7.4 Kunskapsluckor finns inom flera ämnesområden Det är viktigt att den forskning som bedrivs kring alternativa bekämpningsmedel utgår från de problem som odlarna möter för att optimera möjligheten att öka användningen. Även de företag som tillfrågats i samband med denna utredning betonar vikten av tillämpad forskning, och lyfte särskilt behovet av mer forskning om mikroorganismer generellt och om användning av makroorganismer i frilandsodling.

För flera makroorganismer finns det kunskapsluckor som hindrar att arter godkänns, eller som leder till att användningen begränsas till växthus. Även studier som kan underlätta godkännande behövs, till exempel inventeringar som undersöker om en art finns etablerad i Sverige.

Specifika områden där det idag råder brist på information är bland annat hur man bäst kombinerar olika växtskyddsmedel, organismer och ämnen i växtskyddsstrategier för att optimera bekämpningen. När olika bekämpningsmedel används samtidigt kan det uppstå negativa sidoeffekter och här finns fortfarande kunskapsluckor, speciellt då nya arter eller ämnen tillkommer.

Som en del i utvecklingen av effektiva växtskyddsstrategier efterfrågas ofta information kring tröskelvärden, det vill säga när en behandling ska sättas in. Att ta fram användbara tröskelvärden kan dock vara svårt eftersom alternativa bekämpningsmedel ofta används förebyggande eller vid väldigt lågintensiva angrepp.

När det gäller appliceringsteknik krävs intensiv utveckling för att optimera effekten vid spridningen. Företagen nämnde utveckling av ny teknik med till exempel drönar- eller robotapplicering av makroorganismer för att göra appliceringen mer kostnadseffektiv. Ett nära exempel på utvecklingsarbete inom detta område finns i Danmark (Dalgaard, 2016).

24

7.5 Rådgivning och informationsspridning Hur informationen förmedlas är viktigt för att överbrygga osäkerhet och ett eventuellt motstånd hos odlare mot att använda alternativa bekämpningsmedel i sin växtskydds-strategi. Det finns ganska få specialiserade och oberoende rådgivare idag, speciellt inom trädgårdsnäringen. En stor del av rådgivningen bedrivs idag av samma företag som säljer bekämpningsmedlen. Det finns också odlare som sällan eller aldrig får rådgivningsbesök i sitt eget företag.

Demonstrationsodlingar i anslutning till olika försök kan vara ett viktigt verktyg för att sprida kunskap och förändra attityder till alternativa bekämpningsmedel.

Betydelsen av demonstrationsodlingar lyftes även av alla intervjuade företag som underströk att det är mycket viktigt att odlaren själv får se hur bekämpningsmedlen fungerar för att själv vilja pröva.

Det är också viktigt att det finns forum för erfarenhetsutbyte och informationsspridning.

7.6 Appliceringstekniken är viktig Kunskap om, och tillgång till, bra appliceringsteknik är i många fall nyckeln till en lyckad bekämpning. Ibland har odlarna den kunskap som behövs men saknar den tekniska utrustningen. För spridning på friland saknas fungerande teknik för makroorganismer. Makroorganismerna är ömtåliga och kan inte spridas med samma utrustning som man använder för kemiska växtskyddsmedel. I växthus eller i tunnelodling sprids ofta makroorganismerna för hand genom att man strör ut dem eller att man sätter ut små ”portionspåsar” på plantorna.

Bristande spridningsteknik kan också vara ett hinder för mikroorganismer, växtskyddsmedel med låg risk och allmänkemikalier som kräver mycket jämn spridning och hög täcknings¬grad.

När det gäller appliceringsteknik krävs intensiv utveckling för att optimera effekten vid spridningen. Företagen nämnde utveckling av ny teknik med till exempel drönar- eller robotapplicering av makroorganismer för att göra appliceringen mer kostnadseffektiv. Ett nära exempel på utvecklingsarbete inom detta område finns i Danmark (Dalgaard, 2016).

7.7 Konsumentens krav på skadefria produkter I handeln idag är den övervägande delen växter och växtprodukter som säljs av klass I-kvalitet. Detta kommer sig av flera orsaker; handelns och konsumenternas krav, det stora utbudet av produkter med mera (Jordbruksverket, 2014). Det är därmed ett problem om man inte kan uppnå helt skadefria klass I-produkter med de bekämpningsmedel man använder. Hur konsumenternas attityder till alternativa bekämpningsmedel kan påverka deras val är inte undersökt i denna utredning.

25

7.8 Hur vet vi om användningen ökar?

Vår bedömning är att betydelsen och användningen av alternativa bekämpningsmedel kommer att öka de kommande åren. Även de företag som tillfrågats i samband med denna utredning tror att användningen av alternativa bekämpningsmedel har potential att öka hos de befintliga användarna, samt att nya användare tillkommer. Flera av företagen lyfter fram att de tror att de kemiska alternativen kommer att bli färre och det är först de billiga alternativen som försvinner. Det kan driva på en ökad användning av alternativa bekämpningsmedel. Brist på data över hur användningen av alternativa bekämpningsmedel ser ut idag, samt möjligheter att följa hur användningen förändras över tid, är ett problem. Vi har idag en ofullständig bild över hur stor andel av svenska odlare som använder alternativa bekämpningsmedel, och till vilken grad. Den statistik som hittills varit tillgänglig omfattar endast försäljningsvolymer och är dessutom ofullständig.

För makroorganismer, som nu godkänns av Naturvårdsverket, kommer dessutom ingen statistik finnas tillgänglig framöver då produkter inte längre registreras.

8 Andra länder 8.1 Stödsystem i Danmark I Danmark finns sedan ett antal år ett initiativ om att ge ekonomiskt stöd för att främja utbudet av alternativa bekämpningsmedel på marknaden. Under år 2017 tilldelades 1,8 miljoner danska kronor av den danska regeringen till projekt som bedömdes vara stödberättigade. Bidragen fördelades på åtta olika projekt med inriktning på allmänkemikalier, mikrobiologiska ämnen och lågriskämnen.

Stöd kan sökas av personer eller företag som vill ansöka om produktgodkännande för ett alternativt bekämpningsmedel, utveckla en ansökan om EU-godkännande för allmän-kemikalier eller få ersättning för en ansökningsavgift som redan betalats för att få tillstånd för ett alternativt bekämpningsmedel i Danmark. Mer om initiativet finns att läsa på Miljøstyrelsens hemsida: mst.dk/kemi/pesticider/ tilskudsordninger/stoette-til-godkendelse-af-alternative-pesticider/.

Förutom det ekonomiska bidragsstödet omfattar det danska initiativet även en stödtjänst genom personella resurser till oerfarna sökande i EU-ansökan. Detta personliga stöd har också bidragit till initiativets framgång.

Som exempel på resultat av initiativet kan nämnas att det nationella godkännandet av produkten "AQ10" har gynnats av stödet i personella resurser från danska Miljøstyrelsen, och det nationella godkännandet av produkten "NeemAzal T/S" har gynnats av de finansiella bidragsdelarna. Dessutom är det EU-omfattande godkännandet av "natriumvätekarbonat" som allmänkemikalie ett resultat av det danska initiativet som involverar både arbetskraft och ekonomiskt stöd från Miljøstyrelsen.

26

8.2 Green Deal Holland I Holland pågår ett övergripande hållbarhetsprojekt under namnet Green Deal.

Sedan år 2014 pågår ett samarbete med stöd från Green Deal mellan den myndighet som i Holland är ansvarig för tillståndsprövning av bekämpningsmedel, CTGB, och branschorganisationer samt holländska motsvarigheter till Jordbruksverket och Livsmedelsverket. Samarbetet syftar till att öka hållbarheten i växtskyddet.

Inom projektet har man hittills fokuserat på att göra ansökningsprocessen för ”gröna” lågriskprodukter snabbare och enklare genom att sammanställa vägledningar och arbeta med rådgivning. Inom projektet definieras ”gröna” lågriskprodukter som: växter, djur och mikroorganismer, vissa mineraler samt syntetiska ämnen som är identiska med naturliga ämnen. Prövningsprocessen har följts för tio bekämpningsmedel och två verksamma ämnen, vilka fått stå som exempel för att belysa inom vilka delar av ansökningsprocessen som det råder oklarheter och där problem lätt kan uppstå. Ett av de slutgiltiga målen med arbetet är att kunna motivera Europeiska kommissionen att förenkla prövningsförfarandet för lågriskämnen och lågriskprodukter.

Det är oklart om det holländska initiativet har gett konkreta resultat i form av ökad tillgänglighet på lågriskprodukter eller större möjligheter för alternativa bekämpningsmedel att få marknadstillträde i framtiden.

9 Förslag på åtgärder för att främja alternativa bekämpningsmedel I nedanstående avsnitt anges ett antal förslag på åtgärder som bedöms kunna bidra till att alternativa växtskyddsmedel får ökad tillgänglighet och användning hos svenska odlare. Inledningsvis nämns även ett antal befintliga förslag om regelförändringar och främjande initiativ som redan lyfts inom EU och av Kemikalieinspektionen.

9.1 Befintliga förslag inom EU Efter ett initiativ från Nederländerna om att öka takten i användningen av växtskyddsmedel med låg risk i integrerat växtskydd, antog Europeiska unionens råd i juni 2016 en plan med åtgärder för att åstadkomma detta på kort och lång sikt.

Huvudåtgärderna syftar till att: • öka tillgängligheten av växtskyddsmedel med låg risk • öka ländernas tillämpning av IPM • ge stöd till forskning och utveckling för alternativa metoder • ändra växtskyddsmedelsförordningen (på lång sikt)

27

Det handlade bland annat om krav riktade till EU-kommissionen, medlemsstaterna och i vissa fall företagen om att: • se över ansökningsavgifter • harmonisera riskbedömningar och processfrågor (nytt vägledningsdokument) • underlätta processen för omprövning av potentiella lågriskämnen i arbetsprogram AIR 4 • säkerställa enhetliga tillvägagångssätt länder emellan • ändra kriterierna för lågriskämnen i 1107/2009 (vilket nu har genomförts)

9.2 Befintliga förslag från Kemikalieinspektionen Flera svenska förslag till ändringar i växtskyddsmedelsförordningen, som lämnades när underlaget till åtgärdsplanen togs fram, finns nu med i den antagna planen som beskrivs under 9.1. Det gäller till exempel följande åtgärder: • Undersöka möjligheten att undanta vissa substanser från godkännandekraven.

Det gäller till exempel substanser som inte har något toxiskt verkningssätt utan enbart verkar genom att attrahera, repellera eller förvilla vissa skadeinsekter (feromoner och kairomoner). Det skulle innebära att de får säljas och användas utan att behöva genomgå en betungande godkännandeprocess.

• Tydliggöra att växtskyddsmedel som enbart verkar på fysikalisk väg inte ska omfattas av förordningen.

• Undersöka möjligheten att förenkla godkännandet för användningar som ursprungligen inte fanns med i ansökan för en allmänkemikalie. Detta arbete pågår redan och förslaget finns med i den uppdaterade vägledningen för allmänkemikalier som inte är publicerad ännu.

• Fastställa en lista över vilka ämnen som uppfyller kriterierna för att vara av låg risk. EU-kommissionen gick delvis detta krav till mötes genom att de i juli år 2018 publicerade en icke-bindande lista över potentiella lågriskämnen.

Ett annat område där det finns skäl att se över processen gäller nuvarande datakrav för mikroorganismer och virus. Flera av dessa krav har ingen relevans för riskbedömningen av dessa organismer och det är därför svårt att motivera dem i vissa delar. Kraven riskerar att sätta hinder för företag att söka om godkännande för mikroorganismer och virus. Kemikalieinspektionen har inlett ett arbete för att uppmärksamma EU-kommissionen på behovet av att se över dessa krav genom att ge konkreta förslag på åtgärder.

9.3 Utredningens förslag 9.3.1 Investera i främjande åtgärder Denna rapport tar fasta på slutsatser från Konkurrenskraftsutredningens slutbetänkande: SOU 2015:15 Attraktiv, innovativ och hållbar – strategi för en konkurrenskraftig jordbruks- och trädgårdsnäring.

28

I konkurrenskraftsutredningen konstateras att finansiering av insatser för att säkra tillgång på växtskyddsmedel är en nyckel till konkurrenskraft i svensk växtodling. Det är viktigt att: • insatserna inklusive finansiering för att säkra tillgång till växtskyddsmedel för grödor som odlas i liten omfattning och för begränsade användningsområden, fortsätter.

• Satsningar, inklusive finansiering av forskning, utveckling och innovation för ett effektivt och hållbart växtskydd, utökas.

9.3.2 Stödja Minor use-arbete, en modell för samverkan Minor use-arbetet omfattar alla aktiviteter, nationella och internationella, som bidrar till att svensk odling av minor use-grödor säkras och utvecklas, samt att övriga minor use-problem uppmärksammas och tas om hand på bästa möjliga sätt. Till stor del handlar satsningen om trädgårdsgrödor, men även andra mindre grödor som frö- och utsädesodling, konservärt, åkerbönor och skogsplantskolor omfattas.

Finansiellt stöd från den svenska regeringen sker i form av projektpengar via Jordbruksverket som huvudsakligen går till det projekt om Minor use som LRF driver sedan år 2007. Arbetet med Minor use är komplext och LRF stöds av rådgivare inom Jordbruks-verket och andra organisationer med specialkompetens på området. Flera andra aktörer, bland andra Hushållningssällskapet och Svenskt Växtskydd, bidrar också aktivt till att Minor use-arbetet drivs framåt. Inom projektet genomförs bland annat studier som behövs för att kunna söka ett så kallat utvidgat produktgodkännande för mindre använd-ningsområde (UPMA), till exempel studier av resthalter och fytotoxiska effekter. Pengarna kan även finansiera ansökningsavgifter och LRFs arbete med att sammanställa ansökan.

Projektet fick, i och med handlingsplanen till Livsmedelsstrategin, en utökning av finansieringen. Totalt anslås medel för kostnader om 6 miljoner kronor per år för år 2017-2019.

9.3.3 Satsa på utökad rådgivningsverksamhet Det finns ett tydligt behov av rådgivnings-, informations- och kommunikationsinsatser för att öka både intresse och förtroende för alternativa bekämpningsmedel hos användare. Jämfört med kemiska växtskyddsmedel kräver många alternativa bekämpningsmedel mer specifika förutsättningar för att uppnå bra effekt och det finns ofta väldigt begränsad information om hur produkterna ska användas på bästa sätt; enskilt eller i kombination med andra bekämpningsmedel. Ett exempel är allmänkemikalier där väldigt lite är känt om ämnens effektivitet.

Ett riktat fokus på dessa uppgifter inom befintlig rådgivningsverksamhet och genom andra kanaler skulle bidra till att främja utvecklingen. Bättre statistik om hur mycket de olika alternativa bekämpningsmedlen används idag och framöver, och vilka användarna är skulle underlätta och klargöra prioritering av insatser som skulle kunna öka användningen.

29

9.3.4 Satsa på forskning Med denna utredning har det framkommit ett antal områden där det finns ett uttalat behov av mer forskning, både för att uppnå en ökad användning av befintliga bekämpningsmedel och för att underlätta godkännanden, idag och på längre sikt.

Tillämpad forskning med fokus på utveckling av IPM- strategier, sidoeffekter vid kombination av produkter, effektivitet av enskilda bekämpningsmedel, tröskelvärden för att sätta in behandling, samt appliceringsteknik är områden som lyfts fram i denna rapport. Att i detta sammanhang också inkludera demonstrationsodlingar, där odlare och rådgivare kan inhämta kunskap i praktiken, är av största vikt för en effektiv förmedling av information, vilket kan minska glappet mellan forskning och tillämpning. Det finns också i vissa fall behov för mer grundforskning. För makroorganismer är de kunskapsluckor som finns för många arter, angående bland annat vinteröverlevnad och svensk förekomst, ett hinder för marknadstillträdet som kan leda till avslag, alternativt begränsningar för användandet.

De forskningsbehov som finns kan minskas genom att främja forskningsinsatser angående alternativa bekämpningsmedel med fokus på tillämpad forskning. Det kan ske genom riktade utlysningar eller, i de fall det är möjligt, genom samverkan med pågående forskningsprojekt kring närliggande områden. För vissa frågeställningar bör studier kunna genomföras som examensarbeten. För att hitta den mest effektiva vägen framåt för forskningsinsatser och implementering av resultat krävs samarbete mellan forskning, rådgivning, näring och myndigheter.

Forskning och utveckling tar ofta relativt lång tid, vilket är ett problem inom växtskyddet där man behöver lösningen direkt då problemet uppstår. Med ett förändrat klimat förväntas problemet med många växtskadegörare att öka. Att försöka förutse kommande behov av information kan därför vara en nyckelfaktor för att korta vägen till praktisk tillämpning. Till exempel kan en analys av kommande behov av biologisk bekämpning ge indikationer på vilka arter som kan vara värdefulla att få godkända framöver, och därmed motivera satsningar för att fylla kunskapsluckor, vilket underlättar prövningen.

9.3.5 Stödfinansiera projekt som främjar alternativa bekämpningsmedel Det danska stödsystemet (se 8.1 för beskrivning) för alternativa växtskyddsmedel har bidragit till en utveckling mot högre tillgänglighet av produkter med lägre risker för hälsa och miljö. Under år 2017 anslog den danska regeringen cirka 1,8 miljoner danska kronor till stöd för åtta olika projekt.

På liknande sätt skulle man i Sverige kunna arbeta strategiskt med att stödfinansiera studier riktade specifikt mot alternativa bekämpningsmedel för att ta fram underlag som saknas för ett produktgodkännande i både jordbruks- och trädgårdsgrödor. Även stöd till studier om hur bekämpningsmedlen ska användas för att optimera effekten skulle främja tillämpning av IPM.

30

9.3.6 Genomföra skattebefrielse av växtskyddsmedel med potentiella lågriskämnen I förslaget om ändrad skatt på bekämpningsmedel diskuteras en hypotetisk möjlighet att ur skattehänseende behandla ämnen som listas i EU-kommissionens tillkännagivande av ämnen med potentiellt låg risk som ämnen med låg risk.

Lågriskämnen skulle befrias från skatt vilket sannolikt skulle påverka användningen av dessa bekämpningsmedel positivt. Från skatteutredningen: ”Att det i dagsläget endast finns ett fåtal kemiska lågriskämnen godkända gör att det också finns begränsade substitutionsmöjligheter till ett lågriskmedel. Antalet godkända lågriskämnen förväntas öka efter att kommissionen publicerat sin icke bindande lista över potentiella lågriskämnen. Ett sätt att öka den miljöstyrande verkan av skatten i avvaktan på denna utveckling vore att behandla de potentiella lågriskämnena på kommissionens lista på samma sätt som de verksamma ämnen som klassificerats som lågriskämnen i den nu föreslagna lagen. Lämpligheten i detta får dock avgöras efter att kommissionen publicerat listan över potentiella lågriskämnen.

9.3.7 Utreda möjligheter att förenkla prövningen av potentiella lågriskämnen Ett förslag som bör utredas är att införa ett enklare prövningsförfarande för produkter med lågriskämnen som kan baseras på listan över potentiella lågriskämnen. Kraven på dokumentation och utredningens omfattning skulle möjligtvis kunna minska med tanke på att ämnena redan anses ha lägre risk. Hela processen blir därmed mindre kostsam för ansökande firmor.

31

10 Referenser Antzée-Hyllseth, H. (2004). Parasites of Terrestrial Gastropods: Prevalence of Nematodes and Trematodes, and Effects of a Commercially Available Nematode.

Examensarbete, NMBU, Norge, 44 sidor.

Bale, JS. & Walters, KFA. (2002). Assessment Methodologies for Establishment Potential of Non Native Arthropods. Final Report. 138 sidor.

Dalgaard, B. (2016). Drones to spread ladybirds. Projektbeskrivning Syddansk Universitet. www.sdu.dk/en/nyheder/nyhedsarkiv/nyheder/arkiv_2016/maj/ mariehoens_+og_droner EPPO, 2016. EPPO Standards. Use of biological control List of biological control agents widely used in the EPPO region PM 6/3 2016, appendix I).

Hunt, EJ., Loomans AJM. & Kuhlmann U. (2011). Chapter 3: An International Comparison of Invertebrate Biological Control Agent Regulation: What Can Europe Learn? I Ehlers R-U (ed.) Regulation of Biological Control Agents.

Springer, ss. 80 – 112.

Jordbruksverket (2014). Vi slänger frukt och grönsaker i onödan - varför?

Tillgänglig: https://webbutiken.jordbruksverket.se/sv/artiklar/vi-slanger-frukt-ochgronsaker-i-onodan-varfor.html Jordbruksverket (2017). Jordbruksmarkens användning 2017. JO 10 SM 1703.

Statistiska meddelanden, 2017.

Jordbruksverket (2018a). Trädgårdsproduktion 2017. JO 33 SM 1801. Statistiska meddelanden, 2018.

Jordbruksverket (2018b). EAA Ekonomisk kalkyl för jordbrukssektorn. JO 45 SM 1801. Statistiska meddelanden, 2018.

Jordbruksverket (2018). EU-godkända allmänkemikalier i maj 2018. Tillgänglig: https://webbutiken.jordbruksverket.se/sv/artiklar/allmankemikalier.html Kemikalieinspektionen (2018). Försålda kvantiteter av bekämpningsmedel 2017.

Tillgänglig: https://www.kemi.se/global/statistik/bekampningsmedel/forsalda_ bkm_2017.pdf Naturvårdsverket (2013). Förslag till ny nationell reglering av nematoder, insekter och spindeldjur (NIS). Tillgänglig: https://www.naturvardsverket.se/upload/ miljoarbete-i-samhallet/miljoarbete-i-sverige/regeringsuppdrag/2013/nematoderinsekter-spindeldjur/nematoder-insekter-spindeldjur-inkl-bilagor.pdf McDougall, P. (2016). A Consultancy Study for CropLife International, CropLife America and the European Crop Protection Association. R&D studie, PDF, 41 sid: https://croplife.org/wp-content/uploads/2016/04/Cost-of-CP-report-FINAL.pdf Statistiska centralbyrån, 2011. Växtskyddsmedel i jord - och trädgårdsbruket 2010.

Användning i grödor. Statistiska meddelanden, Statistiska centralbyrån, 2011.

Statistiska Centralbyrån, 2017. Jordbruksstatistik sammanställning 2017.

Personliga meddelanden Anna Olevik, registreringsansvarig på Nordisk Alkali Jutta Kienzle, forskare på Foerdergemeinschaft Oekologischer Obstbau Linda-Marie Rännbäck, säljande rådgivare på Biobasiq Sverige AB Lisa Rydenheim, säljande rådgivare på Bayer Crop Science Sverige 32

Bilaga 1: Sammanfattande statistik – arealer i svensk

jordbruks- och trädgårdsproduktion Trädgårdsodling bedrevs 2017 på knappt en procent av åkermarksarealen i Sverige (exkl. vall). Arealen med trädgårdsodling var cirka 13 000 hektar (Jordbruksverket, 2018a). Den totala åkermarksarealen (exklusive vall) var cirka 1 470 000 hektar (Jordbruksverket, 2017).

Ser vi istället på totala produktionsvärdet (exklusive grovfoder och animalier) från vegetabilieproduktionen på åkermark blir andelen från trädgårdsproduktionen betydligt större, cirka tjugo procent av det totala produktionsvärdet.

Produktionsvärdet för frukt- och trädgårdsproduktionen var för 2017 drygt 5 miljarder. Värdet på den totala vegetabilieproduktionen var 2017 cirka 25 miljarder (Jordbruksverket, 2018b).

Drygt 80 procent av den totala åkermarksarealen behandlades med växtskyddsmedel. Av den totala trädgårdsarealen behandlades knappt 50 procent. Av de fem största grödornas areal (tabell 9) behandlades dock drygt 90 procent (SCB, 2011).

Trädgårdsproduktionen mer specificerad Inom frilandsodlingen dominerar fem grödor arealmässigt. De står tillsammans för nästan 70 procent av den totala frilandsarealen (tabell 9).

Tabell 9. De fem största grödorna inom frilandsodlingen 2017.

Gröda

Areal (hektar)

Jordgubbar

2 369

Morot

1 702

Äpple

1 532

Matlök

1 264

Isbergssallad

968

Totalt

7 835 (~70%)

Fler statistiska uppgifter om den svenska, yrkesmässiga trädgårdsproduktionen återfinns i publikationen ”Trädgårdsproduktion”27 som utkommer vart tredje år. ”Trädgårdsundersökningen” liksom ”Skörd av trädgårdsväxter” görs båda årligen av Statistiska Centralbyrån (SCB) och innehåller produktionsvärden, kvantiteter för växthus och frilandsodling respektive arealer och skördevolym för några av de mest producerade ätliga grödorna i svensk trädgårdsodling.

27

http://www.jordbruksverket.se/omjordbruksverket/statistik/statistikomr/tradgardsodling/arkivstatistiktradgardso dling.4.67e843d911ff9f551db80004712.html

33

Bilaga 2: Förteckning över verksamma ämnen med potentiellt låg risk Mikroorganismer. Ämnesnamn

Användning

Adoxophyes orana GV, stam BV-0001

Insekticid

Ampelomyces quisqualis, stam AQ10

Fungicid

Bacillus amyloliquefaciens subsp. plantarum D747

Fungicid

Bacillus firmus I-1582

Nematicid

Bacillus pumilus QST 2808

Fungicid

Bacillus subtilis stam QST 713

Baktericid, fungicid

Bacillus thuringiensis subsp. aizawai stammarna ABTS-1857 och GC-91

Insekticid

Bacillus thuringiensis subsp. israeliensis (serotyp H-14) stam AM65-52

Insekticid

Bacillus thuringiensis subsp. kurstaki stammarna ABTS 351, PB 54, SA 11, SA 12 och EG 2348

Insekticid

Beauveria bassiana stammarna ATCC 74040 och GHA

Insekticid

Candida oleophila stam O

Fungicid

Cydia pomonella Granulovirus (CpGV)

Insekticid

Gliocladium catenulatum, stam J1446

Fungicid

Helicoverpa armigera nucleopolyhedrovirus (HearNPV)

Insekticid

Lecanicillium muscarium (tidigare Verticillium lecanii) stam Ve 6

Insekticid

Metarhizium anisopliae var. anisopliae stam BIPESCO 5/F52

Insekticid

Phlebiopsis gigantea (flera stammar)

Fungicid

Pythium oligandrum M1

Fungicid

Spodoptera exigua nukleopolyhedrovirus

Insekticid

Spodoptera littoralis nukleopolyhedrovirus

Insekticid

Streptomyces K61 (tidigare S. griseoviridis)

Fungicid

Trichoderma asperellum (tidigare T. harzianum) stammarna ICC012, T25 och TV1

Fungicid

Trichoderma asperellum (stam T34)

Fungicid

Trichoderma atroviride (tidigare T. harzianum) stammarna IMI 206040 och T11

Fungicid

Trichoderma atroviride stam I-1237

Fungicid

Trichoderma gamsii (tidigare T. viride) stam ICC080

Fungicid

Trichoderma harzianum stammarna T-22 och ITEM 908

Fungicid

Trichoderma polysporum stam IMI 206039

Fungicid

Verticillium albo-atrum (tidigare Verticillium dahliae) stam WCS850

Fungicid

Zucchinigulmosaikvirus, svag stam

Utlösare

34

Övriga ämnen. Ämnesnamn

Kategori av bekämpningsmedel

Aluminiumammoniumsulfat

Repellent

Ammoniumacetat

Attraktant

Askorbinsyra

Fungicid

Blodmjöl

Repellent

Kalciumkarbonat

Repellent

Restprodukter från destillering av fett

Repellent

Fettsyror C7–C20

Insekticid, akaricid, herbicid, tillväxtreglerande ämne.

FEN 560 (bockhornsklöverfrö i pulverform)

Insekticid

Vitlöksextrakt

Repellent

Gibberellinsyra

Tillväxtreglerande medel

Gibberelliner

Tillväxtreglerande medel

Heptamaloxiloglukan

Utlösare

Hydrolyserade proteiner

Insekticid

Kalksten

Repellent

Maltodextrin

Insekticid

Pepparextrakt

Repellent

Växtoljor/raps- och rybsfröolja

Insekticid, akaricid

Kaliumvätekarbonat

Fungicid

Prohexadion

Tillväxtreglerande medel

Kvartssand

Repellent

Repellenter (doftämnen) av animaliskt eller vegetabiliskt ursprung/fiskolja

Repellent

Repellenter (doftämnen) av animaliskt eller vegetabiliskt ursprung/ fårtalg

Repellent

Extrakt av marina alger (tidigare extrakt av marina alger samt tång)

Tillväxtreglerande medel

Natriumaluminiumsilikat

Repellent

Fjärilsferomoner med raka kolkedjor

Attraktant

Svavel

Fungicid, akaricid, repellent

Urea

Insekticid

35

Bilaga 3: Begrepp Allmänkemikalier som växtskyddsmedel Allmänkemikalier är ämnen som huvudsakligen inte används för växtskyddsändamål men kan ändå vara till nytta för växtskyddet. Ämnenas primära användning kan vara exempelvis medicin, traditionell medicin eller livsmedel och ämnen får inte ha några farliga egenskaper, vara endokrinstörande eller orsaka neurotoxiska eller immunotoxiska effekter (förordning 1107/2009, art.23).

Allmänkemikalier får inte marknadsföras som växtskyddsmedel i något land i Europa.

Alternativa bekämpningsmedel Begreppet används i denna utredning som ett samlingsnamn för ämnen och organismer som delstudien handlar om, det vill säga bekämpningsmedel innehållande eller bestående av makroorganismer, mikroorganismer, allmänkemikalier eller verksamma ämnen med låg risk. Med ”alternativ” avses alternativ i förhållande till de syntetiska, kemiska växtskyddsmedlen.

Bekämpningsmedel Ett bekämpningsmedel är en produkt som syftar till att förebygga eller motverka att djur, växter eller mikroorganismer, däribland virus, förorsakar skada eller olägenhet för människors bästa eller skada på egendom. Bekämpningsmedlen delas in i tre kategorier: växtskyddsmedel, biocider och makroorganismer.

Makroorganismerna omfattar vissa nematoder, insekter och spindeldjur (NIS).

I denna utredning berörs växtskyddsmedel och makroorganismer, och begreppet bekämpningsmedel används ibland som ett samlingsbegrepp för dessa två kategorier.

I lagstiftningen används inte längre begreppen växtskyddsmedel eller biocider för makroorganismer, utan de klassificeras som bekämpningsmedel oavsett användningsområde (förordning 2016:402 om nematoder, insekter och spindeldjur som bekämpningsmedel).

Biokoncentrationsfaktor Ger ett värde på hur koncentrationen av ett ämne är inne i organismen jämfört med omgivande miljö (ofta vatten).

Biologisk bekämpning Biologisk bekämpning innebär att man använder levande organismer för att bekämpa olika skadegörare.

Cfu Colony forming unit eller kolonibildande enhet. Används för att beräkna koncentrationen av bakterier.

ESCA Svampsjukdom i vinstockar..

Formulering Beredningsform, det vill säga alla ingredienser som utgör en produkt. Exempelvis flytande, pulver- eller tablettformulering.

36

Integrerat växtskydd Integrerat växtskydd, (IPM - Integrated Pest Management), är en strategi för hållbart växtskydd som fokuserar på att hantera skadegörare genom en kombination av kostnadseffektiva och socialt acceptabla metoder med minsta möjliga risk för människohälsa och miljö.

Makroorganismer Med makroorganismer syftar vi i denna rapport på ryggradslösa djur som används som bekämpningsmedel, det vill säga nematoder, insekter och spindeldjur (NIS). Bland de grupper av insekter som används i bekämpningssyfte återfinns bland annat parasitsteklar, skalbaggar och gallmyggor. Bland spindeldjuren är det olika arter av rovkvalster som används. Bland nematoder är det arter som används mot bland annat olika skadeinsekter och sniglar. Makroorganismer regleras genom nationell lagstiftning (förordning 2016:402)

Mikrobiologiska växtskyddsmedel Mikrobiologiska växtskyddsmedel är medel där den aktiva substansen består av levande mikroorganismer, till exempel svampar, bakterier eller virus. De regleras och godkänns inom EU på samma sätt som kemiska bekämpningsmedel, genom EU-förordning 1107/2009.

Växtskyddsmedel Växtskyddsmedel är produkter som används för att skydda grödor mot skadeangrepp från svamp, insekter och ogräs. Andra användningsområden är bland annat att påverka växternas livsprocesser på ett annat sätt än som näringsämne eller bevara växtprodukters hållbarhet.

Det finns olika typer av växtskyddsmedel, kemiska, fysikaliska och biologiska.

Kemiska växtskyddsmedel är syntetiska ämnen. Biologiska växtskyddsmedel bygger på användandet av mikroorganismer, som till exempel bakterier, svampar och virus (för makroorganismer, se bekämpningsmedel).

Med allmänkemikalier som växtskyddsmedel avses allmänt tillgängliga ämnen som inte marknadsförs som växtskyddsmedel, men har blivit godkända för användning i växtskyddssyfte enligt växtskyddsmedelsförordningen, 1107/2009. Ämnen med låg risk som ingår i växtskyddsmedel är ämnen som uppfyller generella kriterier för godkännande för växtskyddsmedel och specifika kriterier för låg risk, enligt växtskyddsmedelsförordningen 1107/2009.

Om alla verksamma ämnen som ingår i ett växtskyddsmedel är ämnen med låg risk kan det godkännas som ett växtskyddsmedel med låg risk, såvida inga riskreducerande åtgärder behövs efter en riskbedömning.

Växtskyddsmedel med låg risk Växtskyddsmedel som endast innehåller verksamma ämnen med låg risk och som efter en riskbedömning inte behöver riskreducerande åtgärder.

Ämnen med låg risk Ett ämne med låg risk är ett verksamt ämne som enligt växtskyddsmedelsförordningen (EG nr 1107/2009) har bedömts vara förknippat med lägre risker än andra verksamma ämnen vid användning. Ämnen med låg risk är de enda verksamma ämnen som får ingå i produkter som får kallas växtskyddsmedel med låg risk.

37

Jordbruksverket 551 82 Jönköping Tfn 036-15 50 00 (vx) E-post: jordbruksverket@jordbruksverket.se www.jordbruksverket.se ISSN 1102-3007 • ISRN SJV-R-19/3-SE • RA 19:3