ra18_3

Framtidens smågrisstall Nollvision för användning av antibiotika





 







   



  









• • •

Rapport 2018:3









Vinstmarginalen i stallets driftkalkyl är 15 %.

Investeringsutgiften är 43 100 kr per suggplats.

Effektiv och lönsam produktion med nollvision för användning av antibiotika

               







 







2

Framtidens smågrisstall Nollvision för användning av antibiotika Sverige behöver konkurrenskraftiga jordbruksföretag. Utvecklingen av rationella, lönsamma djurstallar är en viktig förutsättning för ökad animalieproduktion.

För att få fram goda idéer utlyste Jordbruksverket tävlingen ”Framtidens smartaste stall”. Uppgiften var att ta fram ett stallkoncept som ger god lönsamhet. Vi vill också ge inspiration till smarta lösningar kring till exempel byggnadssätt, materialval, smittskydd, arbetsmiljö, drift och hur du kan organisera byggprocessen.

I denna rapport presenteras ett av tio tävlingsbidrag. Ett stort antal rådgivningsorganisationer, jordbruksföretag och andra aktörer har deltagit i tävlingen. Du kan fritt ladda ner alla tävlingsbidrag i Jordbruksverkets webbutik. Projektet har finansierats av Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling genom det svenska landsbygdsprogrammet.

Konceptet som presenteras i denna rapport har utvecklats av Mattias Espert, Smågris Syd AB Christine Andersson, LRF Konsult Jörgen Lindahl, Distriktsveterinärerna Martin Rindom, Gråkjaer Kalle Krogh, Gråkjaer Jonas Tunestål, KLS Ugglarps

3

Jordbruksverkets förord Ett koncept för inspiration I denna rapport vill vi ge dig inspiration till smarta lösningar för framtidens stall. I rapporten presenteras ett samlat koncept för ett nytt djurstall utvecklat på uppdrag av Jordbruksverket. Avsikten har varit att utveckla och demonstrera rationella lösningar för framtidens stallar, som kan hjälpa svenska jordbruksföretag att möta framtiden med goda förutsättningar för konkurrenskraft och lönsamhet. Fokus har varit att hitta lösningar som ger en bra vinstmarginal och avkastning på investeringen.

Vi vill ge dig inspiration till smarta lösningar kring material, konstruktion, byggprocess, smittskydd, djurvälfärd, miljö och drift. En viktig del har varit att ta tillvara goda erfarenheter från forskning och praktik, både i Sverige och i andra länder.

I rapporten visas hur stallkonceptet kan tillämpas för en specifik jordbruksföretagare som deltagit i utvecklingen. Det går bra att hämta inspiration från stallet i sin helhet eller från enskilda delar och lösningar som finns i konceptet.

Författarna ansvarar för innehållet Författarna ansvarar för innehållet i rapporten. Rapporten har granskats språkligt inför publicering. Författarna ansvarar för eventuella brister och oklarheter som återstår.

Innehållet i rapporten är inte någon rekommendation från Jordbruksverket, men vi hoppas att det ska vara en källa till inspiration.

Du får använda ritningar och lösningar Jordbruksverket äger rättigheterna till de ritningar, kalkyler och beskrivningar som ingår i konceptet. Jordbruksverket ger var och en som vill rätt att använda dem.

Tänk på att anpassa konceptet till dina förutsättningar Det är viktigt att du tänker på att konceptet med ritningar och kalkyler är framtagna för ett specifikt jordbruksföretag. Utgångspunkten är de förutsättningar som gäller för det jordbruksföretaget. Om du vill tillämpa konceptet på en annan plats, så kan du behöva göra ändringar utifrån de förutsättningar som gäller hos dig. Det kan till exempel innebära att anpassa konstruktionsritningarna för en annan snözon eller andra mark- och vindförhållanden.

Investeringskalkylen kommer troligen se annorlunda ut om du tillämpar konceptet på en annan plats. Investeringen påverkas även av byggkonjunkturen. Driftkalkylen och lönsamheten kan också bli annorlunda om du tillämpar konceptet på en annan plats.

De aktörer som utvecklat konceptet tar inte något ansvar för att konceptet fungerar om det tillämpas på en annan plats än den plats det är utvecklat för.

4

Tävlingen Framtidens smartaste stall Rapporten är framtaget inom tävlingen Framtidens smartaste stall. Tävlingen är ett kompetensutvecklingsprojekt som initierats av Jordbruksverket. Projektet har finansierats av det svenska landsbygdsprogrammet. Ett stort antal rådgivningsorganisationer, jordbruksföretag och andra aktörer har deltagit.

I tävlingen har 10 lag utvecklat djurstall för dikor, mjölkkor, slaktungnöt, lamm, smågrisar och slaktgrisar. Två lag har utvecklat varsitt stallkoncept för varje typ av djurstall, förutom för slaktgrisar och lamm där ett lag har deltagit i varje produktionsgren. Denna rapport presenterar ett av de tio tävlingsbidragen.

En jury har löpande granskat utvecklingsarbetet och utser vinnare. Juryn uppmärksammar även smarta lösningar i alla tio tävlingsbidrag, till exempel för djurvälfärd, arbetsmiljö samt miljö- och klimatvänlig byggnad och produktion. Du kan läs mer om tävlingen samt juryns omdöme och priser på www.jordbruksverket.se/ smartastall Konceptet har också blivit godkänt med villkor vid förprövning av Länsstyrelsen i Skåne län.

Kravspecifikation Alla lag som deltagit i tävlingen Framtidens smartaste stall har arbetat utifrån samma kravspecifikation. De flesta kraven är gemensamma för alla produktionsgrenar. Några kriterier gäller för specifika produktionsgrenar. Du hittar hela uppdragsspecifikationen under ”Mer information om stallkonceptet”. Här kan du läsa översiktligt om kraven:

Ekonomiska krav • Driftkalkylen för stallet ska visa minst 10 % vinstmarginal.

• Investeringskalkylen ska visa minst 5 % avkastning på investeringen.

• Investeringsutgiften (efter avräknat investeringsstöd enligt schablon) får inte vara högre än 40 000 kr per suggplats.

• Driftkalkylen ska ha utrymme för minst 400 000 kr i lönekostnader inklusive sociala avgifter.

Allmänna krav • Konceptet ska omfatta ett komplett stall från grund till inredning.

• Konceptet ska sträva efter att vara flexibelt och anpassningsbart så att det kan anpassas till olika platser och förutsättningar.

• Konceptet ska eftersträva hög driftssäkerhet, enkel byggprocess och bidra till att säkerställa en lönsam drift.

• Stallet ska vara fristående och får inte vara beroende av befintliga byggnader.

• Stallet ska ha en ekonomisk livslängd på 10–15 år.

• Det ska vara möjligt att ta emot besök av grupper på minst 10 personer.

• Konceptet ska uppfylla all lagstiftning, samt sträva efter att bidra till: • miljö- och klimatsmart produktion • god och säker arbetsmiljö

5

• god djurvälfärd • högt smittskydd • landsbygdens byggnadskultur.

Vad har vi lärt oss?

Vi är glada att så många olika organisationer och personer tagit sin an den tuffa utmaningen att visa hur man kan göra för att bygga stallar som ger en lönsam drift.

Alla lag har hittat sitt sätt att ta sig an utmaningen. Det har varit en givande lärprocess, både för dem som ingått i de tävlande lagen och för oss som deltagit i juryarbetet.

Kravspecifikationen som legat till grund för arbetet innebär höga ambitioner, inte minst kring lönsamhet och låga investeringsutgifter. I några fall har det visat sig att vi haft för höga ambitioner. Lagen har ändå kommit långt i sitt utvecklingsarbete och visat att det går att komma en bra bit på vägen.

Olika kompetenser stärker varandra I tävlingen har många olika kompetenser deltagit aktivt i utformningen av stallarna redan från början av projekteringen. Det har gett många positiva effekter. Vi hoppas att detta arbetssätt kommer spridas och användas av fler som vill projektera ett nytt stall.

Människorna är nyckeln till lönsamhet Lönsamheten i ett stall handlar om mycket mer än byggnadens utformning. Det handlar om att ta vara på de unika förutsättningar som finns på en plats och att anpassa sig till förändrade förutsättningar. För att klara det behöver de flesta jordbruksföretagare samverka med andra företagare och knyta till sig kompetenser som kan hjälpa till att utveckla företagets affärsmodell. Det är också tydligt att medarbetarna som sköter djuren i stallet är nyckelpersoner för att det ska fungera.

Ingen stallbyggnad kan ersätta kunniga och engagerade medarbetare, hur smart stallet än är.

Kort avskrivningstid minskar risken Vi ser att kravet på en förhållandevis kort avskrivningstid på 15 år bidrar med ett nytt förhållningssätt. En kort avskrivningstid handlar om att minska risken för jordbruksföretagaren och skapa utrymme för nya framtida investeringar som kan stärka företaget.

Rätt förutsättningar minskar investeringen För att minska finansieringsbehovet och risken är det angeläget att hålla nere investeringsutgiften. Vi konstaterar det visat sig svårt eller till och med orimlig att nå de låga investeringsnivåer vi satt som mål. Flera av lagen visar dock att det är möjligt att hålla nere investeringsutgiften om man har mycket goda förutsättningar, till exempel när det gäller markförhållanden eller tillgång till billiga byggmaterial såsom egen bergtäkt.

Vi behöver veta mer om hur byggnaden påverkar lönsamheten Vi konstaterar också att det finns ett behov av att i ännu större utsträckning än vad

6

som görs studera hur olika lösningar fungerar i praktiken och påverkar ekonomin. Vi hoppas att du vill vara med och fortsätta utveckla och pröva lösningar för framtidens stallar!

Det är vår förhoppning att också du ska få ta del av de lärdomar som detta kompetensutvecklingsprojekt fört med sig. Vi behöver vara många som engagerar oss för att Sverige ska kunna utveckla fler konkurrenskraftiga jordbruksföretag!

Jonas Fjertorp Utvecklingsstrateg Jordbruksverket

7

Innehåll 1 Sammanfattning ................................................................................10 2 Summary ...............................................................................................11 3 Förutsättningar för konceptet .......................................................12 3.1 3.2

Smågris Syd AB ........................................................................................................13 Budget .....................................................................................................................14

4 Beskrivning av stallkonceptet ......................................................15 4.1 4.2 4.3 4.4 4.5 4.6 4.7 4.8 4.9 4.10 4.11

Introduktion .............................................................................................................15 Ekonomi .....................................................................................................................15 Material och konstruktion på byggnaden .....................................................17 Inredning och utrustning .....................................................................19 Produktion ................................................................................................................29 Djurvälfärd och smittskydd ................................................................................32 Gödselvårdsanläggning .......................................................................................37 Besökare ....................................................................................................................37 Arbetsmiljö ...............................................................................................................38 Ammoniakutsläpp ...............................................................................................40 Konceptets flexibilitet ..........................................................................................42

5 Driftledning och uppföljning .......................................................43 5.1 5.2 5.3 5.4 5.5

Driftsledning .............................................................................................................43 Arbetssätt, rutiner och checklistor för driften ..............................................43 Rutiner och uppföljning av produktion ..........................................................44 Rutiner och system för uppföljning av ekonomi .........................................44 Hur avvikelser och åtgärder ska hanteras ......................................................45

6 Byggprocessen....................................................................................46 6.1 6.2 6.3

Beskrivning av projekteringsfasen ...................................................................46 Byggprocessen.........................................................................................................47 Ansvarsfördelning...................................................................................................48

7 Upphandlingsunderlag ...................................................................52 7.1 7.2 7.3 7.4 7.5 7.6 7.7 7.8 7.9 7.10 7.11

Företaget och dess vision ....................................................................................52 Beskrivning av produktionen .............................................................................53 Upphandlingsförfarande .....................................................................................53 Markarbete ................................................................................................................54 Tidsplan ......................................................................................................................54 Djurflöde ....................................................................................................................54 Inhysningssystem ...................................................................................................54 Fodersystem..............................................................................................................54 Gödselvårdsanläggning .......................................................................................54 Ventilationssystem .................................................................................................54 Inre samt yttre logistik...........................................................................................55

8

7.12 7.13 7.14 7.15 7.16 7.17

VVS ..............................................................................................................................55 El och belysning.......................................................................................................55 Konstruktionsritningar ..........................................................................................55 Personal- och kontorsutrymmen ......................................................................55 Förrådsutrymme......................................................................................................55 Karantän .....................................................................................................................55

Bilaga 1 – Driftkalkyl ...............................................................................56 Kalkylresultat ...........................................................................................................................57 Noter .......................................................................................................................................57

Bilaga 2 – Investeringskalkyl ................................................................62 Kalkylresultat ...........................................................................................................................62 Noter investeringsutgift ......................................................................................................63

Bilaga 3 – Ritningar .................................................................................66 Situationsplan .........................................................................................................................67 Brandplan..................................................................................................................................68 1-10-1 Plan...............................................................................................................................69 1-40-1 Snit ...............................................................................................................................70 1-40-2 Snit ...............................................................................................................................71 1-50-1 Facader & 3D-ritning ..............................................................................................72

Bilaga 4 – Rutiner och checklistor .....................................................73 Rutin vid avvänjning .............................................................................................................73 Rutin vid behandling ............................................................................................................74 Rutin i dräktighetsavdelning..............................................................................................74 Rutin, problem vid digivning .............................................................................................75 Rutin för foderjustering kring grisning ..........................................................................75 Rutin vid grisning ...................................................................................................................75 Rutiner för hantering av miljöfarligt avfall ....................................................................76

Bilaga 5 – Underlag till förprövning...................................................77 Ansökan .....................................................................................................................................77 Bilaga till förprövning – Foder och inredning ..............................................................83 Bilaga till förprövning – Ventilation ............................................................................. 107 Bilaga till förprövning – Arbetsbeskrivning............................................................... 125 Smittskyddssamråd ........................................................................................................... 130 Beslut .................................................................................................................................... 131

Mer information om stallkonceptet ............................................... 137 Publikationer inom samma område ............................................... 139

9

1

Sammanfattning

Marknadsläget för svensk grisproduktion är just nu stark. Sedan år 2014 har det skett ett trendbrott där importen av griskött till Sverige minskar och konsumenternas efterfrågan på svenskt griskött ökar. För att möta framtidens utmaningar i svensk grisproduktion behövs investeringar i effektiva och rationella stallbyggnader.

Investeringen Framtidens stall levererar en vinstmarginal med 14,9 procent och 33 avvanda smågrisar per sugga och år. Målsättningen är att leverera en effektiv och lönsam produktion med så låg antibiotikaförbrukning som möjligt. Djurhälsa, investeringsutgift och produktivitet är centrala begrepp i framtidens stall. Investeringsutgiften uppgår till 43 125 kr per sugga efter investeringsstöd. Stallet omfattar 800 suggplatser indelat i tolv grupper med 67 suggor i varje grupp. Grisning sker varannan vecka och rekryteringsprocenten är 48 procent.

Babydossystem En förutsättning för att producera 33 avvanda grisar per sugga och år är att förse samtliga grisningsboxar med babydossystem. Babydossystemet består av en centralt placerad blandningstank som via pump förser mjölkautomaterna i grisningsboxarna med mjölk och startfoder. Babydossystemet ökar effektiviteten genom att fler smågrisar överlever samtidigt som suggan inte pressas lika hårt under digivningsperioden eftersom mjölkautomaterna avlastar suggan och hjälper henne att hålla hullet. Dessutom ger systemet högre avvänjningsvikter och jämnare kullar med färre restavdelningar.

Utfordring Samtliga djur kommer utfodras med torrfoder med hjälp av ett transpondersystem vilket ger möjlighet till individuell utfodring och bättre styrning av tillväxten. Gödseln kommer att hanteras av en närbelägen biogasanläggning.

Stallbyggnaden Stallbyggnaden är uppdelad i sektioner utifrån stegen i suggans cykel: karantänavdelning för inköpta rekryteringsdjur, betäckningsavdelning med foderliggbås och halmströbädd på golv med miljöspalt, dräktighetsavdelning med transponderutfodring, grisningsavdelning och tillväxtavdelning anpassad för att hantera smågrisar från 9 till 38 kilo.

I nedanstående tabell redovisas centrala nyckeltal för framtidens stall.

Nyckeltal

Värde

Vinstmarginal i stallets driftkalkyl

15 %

Total investeringsutgift (utan stöd)

35 700 000kr

Investeringsutgift per sugga (utan stöd)

44 600 kr

Investeringsutgift per sugga (efter stöd)

43 100 kr

Ekonomisk livslängd

15 år

Antal suggplatser

800

Total yta

6 142 kvm

10

2

Summary

The Swedish pigmarket The market situation for Swedish pig production is currently strong. Since 2014 there has been a break in the trend, where pork meat imports to Sweden are decreasing and consumer demand for Swedish pork meat is increasing. In order to meet the challenges of the future for Swedish pig production, there is a great need for investments in efficient and rational stable buildings.

Profit margin and investment The profit margin in the future stable is 14.9 percent and 33 weaned piglets per sow and year. The goal is to deliver an efficient and profitable production with low use of antibiotics. Animal welfare, building costs and productivity are key factors for the stable. The investment cost amounts to SEK 44 625 per sow and the stable has 800 places for sows, divided into twelve groups of 67 sows in each group. Farrowing is done every other week. The recruitment rate is 48 percent.

System for providing milk The stable has a system for providing the small pigs with milk in order to produce 33 weaned piglets per sow and year. The system consists of a centrally placed mixing tank which supplies milk to the piglets. The benefits of the milking system are that efficiency increases due to increasing survival rate amongst the piglets. In addition, the system helps the sows during the digestion period and improves weaning weights.

Feeding The pigs will be fed with dry feed using a transponder system, which allows for individual feeding and better control of growth. The manure will be handled by a biogas plant.

The stable The stable is divided into sections based on the cycle of a sow. The stable is divided into following sections; quarantine division for purchased recruitment animals, heat section for the sows, in-pig sow section, farrowing section and weaning section which can handle pigs between nine and 38 kilo.

The figure below illustrates key numbers for the future stable.

Key numbers

Value

Profit margin

15 % 35Â 700 000 SEK

Total investment expense Investment expense per animal place

44 600 SEK

Investment expense per animal place with investment support

43 100 SEK

Depreciation

15 years

Number of sow

800

Total area

6 142 sqm

11

3

Förutsättningar för konceptet

Kapitel tre beskriver förutsättningarna för konceptet Framtidens stall. Kapitlet inleds med en beskrivning av företaget Smågris Syd AB samt förutsättningarna på gården.

Vidare ges en beskrivning av konceptet Framtidens stall samt de avgränsningar som är angivna i tävlingen Framtidens smartaste stall.

Den aktuella gården ligger i södra Skåne i stödområde 1 och snözon 1. Platsen där Framtidens stall ska byggas har goda förutsättningar för själva byggnationen samt rätt produktionsförutsättningar. Marken där det planerade stallet ska byggas är jämn och består av ett lager matjord med sandbotten vilket medför ett minimalt markarbete. Det finns god tillgång till vatten genom två stycken befintliga borrade brunnar som förser bostadshus samt övriga stallar på gården med vatten.

Gödseln från Framtidens stall kommer att levereras till en närbelägen biogasanläggning, vilket medför att gödseln inte behöver lagras mer än en månad på gården. Gödseln köps in och transporten ombesörjs av biogasanläggningen.

I Framtidens stall är det viktigt att ha fokus på investeringsutgift, produktivitet samt personal- och djurhälsa. I Sverige är marknadsläget för svensk grisproduktion bra. De svenska konsumenterna vill ha svenskt griskött och är också beredda att betala ett mervärde för det svenska grisköttet. Skillnaden i pris mellan svenskt och importerat griskött får dock inte bli för stor eftersom svenska konsumenter är prismedvetna.

Svensk grisproduktion behöver effektiva produktionsanläggningar för att producera konkurrenskraftigt griskött och samtidigt bibehålla den låga antibiotikaanvändningen och det höga djurskyddet. Målet med projektet är en effektiv och lönsam produktion med nollvision för användning av antibiotika.

Stallet ska ha ett smittskydd som motsvarar Smittsäkrad Besättning Spets. Det inre smittskyddet är viktigt för att inte sprida eventuell smitta mellan olika avdelningar.

Det handlar om att skapa förutsättningar för att arbetsrutiner såsom kläd- och stövelbyte mellan avdelningarna, rätt utförd medicinering och god handhygien underlättas.

Dessa rutiner måste fungera effektivt för att minimera insatsen hos personalen och minska kostnaderna för företaget.

Stallet upphandlas som en renodlad totalentreprenad. En totalentreprenad är en entreprenad där entreprenören i förhållande till beställaren svarar för både projektering och utförande. I en renodlad totalentreprenad uppställer beställaren bara funktionskrav och det är viktigt att undvika att inte blanda in tekniska lösningar utan endast ställa precisa funktionskrav. Viktigt att tänka på är att entreprenörens funktionsansvar kan falla bort när beställaren själv föreskrivit en viss teknisk lösning.

Om beställaren gör delar av projekteringen omvandlas totalentreprenaden till en så kallad styrd totalentreprenad där beställaren själv står för funktionsansvaret i de delar han tillhandahållit tekniska lösningar. Allt behöver alltså inte ingå i entreprenörens åtagande, bara för att kontraktet är rubricerat totalentreprenad. I vårt fall ingår alla delar utom markarbete (beskriv exakt vilka delar)

12

3.1 Smågris Syd AB Mattias Espert driver ett lantbruksföretag omfattande 2 000 suggor i produktion (SIP) samt 350 hektar växtodling. Växtodlingen består av traditionell skånsk växtföljd med sockerbetor, maltkorn, brödvete och raps. På senare år har även majs ingått i växtföljden. Majsen levereras direkt till närliggande biogasanläggning. Grisproduktionen drivs i aktiebolaget Smågris Syd AB, vilket producerar cirka 54 000 stycken 30-kilos grisar per år. Merparten av grisarna säljs genom ett mellangårdsavtal, det vill säga ett avtal mellan en slaktgris- och smågrisproducent, där slaktgrisproducenten köper smågrisarna och föder upp dem till slakt. En mindre andel av smågrisarna säljs via öppen förmedling genom slakteriets förmedling.

Mattias startade grisproduktionen år 2005 och byggde då ett stall för 450 suggor. År 2012 bildade Mattias bolaget Smågris Syd AB tillsammans med Per-Inge Nilsson som bedrev smågrisproduktion på Österlen med 1 600 SIP. Båda anläggningarna ingår idag i Smågris Syd AB där Mattias är hälftenägare samt VD för bolaget. År 2009 drabbades Mattias besättning av salmonella och ett omfattande saneringsarbete påbörjades. Efter 1,5 år var besättningen sanerad och friförklarad. Utbrottet väckte en del tankar kring framtida smarta och effektiva byggnadslösningar som en del i arbetet att förebygga och förhindra liknande salmonellautbrott. Under saneringsarbetet upptäcktes hur svårsanerad anläggningen var med många svårtillkomliga skrymslen. Därifrån väcktes även funderingar kring byggnadslösningar som snabbt och effektivt kan saneras från liknande utbrott. Om stallet hade byggts annorlunda utifrån materialval och djurflödet hade stora kostnaderna kunnat sparas vid saneringen.

Stallet kostade 12,5 miljoner kr att bygga, men den totala saneringskostnaden uppgick till 16,5 miljoner kr, där kostnader för sanering, förlorat djurvärde och produktionsbortfall är medräknade.

Innan salmonellautbrottet var besättningen klassad som en SPF-produktion, Specifikt Patogen Fri produktion. Detta betyder att besättningen var fri från specificerade sjukdomsframkallande mikroorganismer, så kallade patogener. Det starka hälsoläget gjorde att produktiviteten var mycket god. När produktionen startade upp igen efter utbrottet köptes livdjur in från flera olika besättningar för att få igång produktionen snabbt. I efterhand kan det konstateras att smittrycket ökade och djurens hälsoläge var inte i samma nivå som tidigare. Problem med Mycoplasma, APP, spädgrisdiarré, avvänjningsdiarré samt Glässers sjukdom ökade i besättningen, vilket även ökade användning av antibiotika.

De senare åren har produktiviteten i besättningen ökat markant. Produktivitetsförbättringar har lett till att en del system byggts om för att klara kraven på boxyta och ätplatser till djuren. När stallet byggdes år 2005 var normen cirka elva avvanda grisar per sugga och omgång. Idag avvänjs i snitt 13 grisar per sugga och omgång, vilket har bidragit till platsbrist. Lösningen har varit att minska antalet suggor per grisningsgrupp samt ombyggnation i vissa avdelningar. Ur ett ekonomiskt perspektiv är detta inte optimalt, men nödvändigt för att säkerhetsställa gott djurskydd och följa gällande lagstiftning. Produktiviteten tros öka ytterligare genom en ökad användning av nytt avelsmaterial i besättningen och ett ständigt pågående förbättringsarbete avseende foder, managementrutiner, vaccinationer mm. Den produktivitetsökning som hittills har skett i besättningen har inte inneburit någon ökad användning av antibiotika och även i det fortsatta arbetet med produktivitetsförbättringar är det nödvändigt att skapa

13

förutsättningar för att öka produktiviteten utan att använda större mängd antibiotika.

Nybyggnationen kommer omfatta 800 suggplatser indelat i tolv grupper med 67 suggor i varje grupp. Grisning kommer att ske varannan vecka. Det kommer köpas in gyltor för rekrytering löpande till den nya anläggningen. Målet är att ha en rekryteringsprocent på 48 procent.

Vid full produktion beräknas produktiviteten vara 33 avvanda 30-kilosgrisar per årssugga. En produktivitetsutveckling som är möjlig med hänvisning till produktivitetsutvecklingen de senaste 25 åren.

Samtliga djur kommer utfodras med torrfoder. Alla vuxna djur ges möjlighet till individuell utfodring. Gödseln kommer att hanteras av en biogasanläggning samt en gjuten gödselplatta för fastgödsel.

När projektgruppen har projekterat Framtidens stall har följande fokusområden varit viktiga: • • • • • •

Internt och externt smittskydd Högt djurskydd God arbetsmiljö Låg investeringskostnad Hög produktivitet Byggnationen genomförs som en totalentreprenad

3.2 Budget Ett av villkoren i tävlingen Framtidens smartaste stall var att ta fram ett suggstall där investeringsutgiften är maximalt 40 000 kr per suggplats efter investeringsstöd.

Arbetsordningen för projektgruppen har varit att först ta fram möjliga nya lösningar samt ny teknik för suggstallar och därefter lista den nya teknik som önskas i det nya stallet. Därefter har det danska bolaget Gråkjaer räknat på vad stallets investeringsutgift blev utifrån önskemålen. Slutligen har gruppen diskuterat vilka delar som ska väljas bort för att klara att bygga för 40 000 kr per suggplats. De saker som valts bort är automatisk halmning, högtryckskylning, kylning av gödsel, gasutsug i kulvert samt ett mer avancerat utlastningsrum. En mer utförlig beskrivning finns i kapitel 4.4.

14

4

Beskrivning av stallkonceptet

Kapitel fyra beskriver stallkonceptet och motiverar de lösningar som är valda.

Kapitlet inleds med en introduktion. Därefter följer en redogörelse för ekonomi, material och konstruktion, inredning, planlösning, logistik, produktion, gödselvårdanläggning, djurvälfärd och smittskydd, arbetsmiljö, ammoniakutsläpp och konceptets flexibilitet. I slutet av kapitlet beskrivs även den teknik som projektgruppen har valt bort på grund av de avgränsningar som har angetts för tävlingens utvecklingsarbete.

4.1 Introduktion

Figur 1. Skiss över stallets utsida.

Det planerade stallet är en anläggning bestående av en byggnad, uppdelad i sektioner utifrån stegen i suggans cykel. Figur 1 visar en skiss över stallets utsida.

Sektionerna som nämns ovan är enligt följande; • Karantänavdelning för inköpta rekryteringsdjur.

• Betäckningsavdelning för suggor med foderliggbås och halmströbädd på golv med miljöspalt.

• Dräktighetsavdelning med transponderutfodring.

• Grisningsavdelningar som är uppdelade i sektioner och platser anpassade till det valda veckosystemet för grisningar.

• Tillväxtavdelningar som är anpassade för att hantera smågrisar från nio till cirka 38 kilo.

Målet med byggnadskonceptet är att uppnå ett system med bra djurvälfärd och hygien samt djurhälsa och arbetsmiljö. Detta samtidigt som det finns en rationell och effektiv hantering av djuren. Detta uppnås genom att få ett lätthanterligt djurflöde runt i byggnaden för både suggor och smågrisar.

I ventilationssystem och värmeanläggning är fokus att uppnå ett bra klimat för både djur och personal, under alla årstider. Detta genom att välja ventilationssystem som, vid minsta möjliga energiförbrukning, kan ge ett bra luftflöde/byte utan att det drar på djuren. Ventilationssystemets samspel med en rätt projekterad värmeförsörjning kommer ge ett optimalt klimat i stallsystemet under alla årstider.

4.2 Ekonomi Investeringsutgiften uppgår till 43 125 kr per sugga efter investeringsstöd, vilket genererar ränta och avskrivningar med 4 155 kr per sugga och år. I bilaga 2 hittar du investeringskalkylen.

15

Per sugga och år produceras 33 smågrisar, fördelat på 14,5 smågrisar per kull och 2,3 kullar per år. Driftkalkylen visar en vinstmarginal med 14,9 procent och en produktionskostnad på 556 kr per smågris. Resultatet i stallet uppgår till 2 595 484 kr, vilket motsvarar ett TB 3 på 3 244 kr per sugga. I bilagan Driftkalkyl finns driftkalkylen över stallet med förklarande noter.

Känslighetsanalys Under givna förutsättningar har stallet ett payofftid motsvarande 14 år. I nedanstående tabell redovisas förändring av vinstmarginal och paypfftid vid en lägre produktivitet.

Antal avvanda per sugga och år

Vinstmarginal

Payofftid

14

12%

18 år

13,5

8,8%

25 år

13

5,4%

42 år

Vid högre investeringsutgift per suggplats minskar vinstmarginalen och payofftiden för stallet ökar enligt nedan.

Kr per suggplats

Total investeringsutgift

Resultat för stallet

Vinstmarginal

Payofftid

50 000 kr

40 miljoner kr

2 157 tkr

12,4%

19 år

60 000 kr

48 miljoner kr

1 342 tkr

7,7%

36 år

Känslighetsanalysen visar hur kalkylen påverkas av olika scenario.

Vinstmarginal Rekryteringskostnaden ökar med 20% Foderkostnad stiger med 20% Arbetstiden ökar med 2 h per sugga

Produktionkostnad per smågris

13,5 %

565 kr

7,9 %

602 kr

12,7 %

570 kr

Närhet till biogasanläggning kan minska investeringsutgiften Gödselvårdsanläggningen påverkar den totala investeringen avsevärt, så det finns all anledning att se sig om efter andra möjligheter. Genom att placera stallet nära en biogasanläggning finns möjlighet att minska investeringsutgiften. När en ny anläggning ska byggas är det rimligt att fundera på var det är mest ekonomiskt att bygga en anläggning av denna storlek. Hittar man ett område nära en biogasanläggning som är fallet i detta projekt eller en större gård som har den spridningsarealen som krävs, är det rimligt att lagring av gödsel inte byggs vid stallet utan där gödseln ska hanteras.

På detta sätt blir grisproduktionen inte så ekonomisk belastad samt miljörisken så stor på platsen där stallet ligger.

Om gödseln levereras till en biogasanläggning kan det räcka att gödselvårdsanläggningen klarar 1 månads lagringstid istället för 10 månader. Detta ger följande effekter på ekonomin:

16

Biogas: 1 månads lagringskapacitet Investeringsutgift för gödselvårdsanläggning

10 månaders lagringskapacitet

150 000 kr

1,83 miljoner kronor

Total investeringsutgift per sugga utan stöd

42 525 kr

44 625 kr

Total investeringsutgift per sugga efter stöd

41 025 kr

43 125 kr

15,9 %

14,9 %

Vinstmarginal

4.3 Material och konstruktion på byggnaden Enligt de förutsättningar som gäller för utvecklingen av detta stallkoncept ska byggnadens avskrivningstid vara högst femton år, vilket gjorde att projektgruppen diskuterade och undersökte möjligheten att använda alternativa, billigare, byggnadsmaterial till stallet. Under projektarbetets gång har projektgruppen dock bestämt sig för en traditionell stallbyggnad av betong.

Markarbete, vägar och körplaner Stallet byggs bredvid redan befintliga stallar. Marken är plan och stallets placering är på jämn yta. När matjorden är borttagen så är det minimalt med arbete kvar för att påbörja byggnationen. Bygget är under en totalentreprenad där byggherren (Mattias Espert) enbart ansvarar för färdig byggterrass samt vägar kring och till bygget, resten ligger under totalentreprenaden. Markarbetet planeras väl, där man från början mäter av marken och sätter kota 0 dvs färdigt golv. Därefter så planerar man in byggterrassen hur högt respektive lågt byggnaden ska ligga i förhållande till marken utanför. Även grävning för ringmur, gödselledningar och gödselkulvert genomförs.

Runt hela stallet anläggs en väg som är åtta meter bred, mätt från ytterväggen. Vägen ska ha en prestanda för att klara fordon med en totalvikt på 80 ton. Detta eftersom vägen kommer att användas till bland annat foder- och gödseltransporter. När vägen byggs skrapas matjorden bort varefter ett lager på 40 centimeter med 0-90 stenkross läggs dit. Ovanpå detta läggs sedan ett topplager på tio centimeter med 0-20 stenkross.

Byggnadens konstruktion Byggnadens grund består av en ringmur. Ringmuren består av två lager med 20 centimeter höga skalblock. Skalblocken armeras med tio millimeters armeringsjärn och fylls därefter med betong. På ringmuren placeras lecablock som de färdiggjutna väggelementen placeras på. När väggarna är på plats monteras takstolarna med ett mellanrum på 120 centimeter. Därefter monteras ströläkten med 60 centimeters mellanrum och slutligen läggs plåttaket.

Byggnad utvändigt Stallbyggnaden har yttermåtten 150 x 37 meter, se figur 2. Ytterväggen bestående av 26 centimeter tjocka isolerade betongelement som är 260 centimeter höga. Betongelementen placeras runt stallanläggningen och servicerummen. Betongelementens fasadsida är förgjuten med vit ytsingel som ytskikt. Fönstren är öppningsbara och gjorda av återvunnen plast och fabriksmonterade. Takstolarna är fackverkstakstolar gjorda av trä, dessa takstolar kommer i olika delar och monteras på plats eftersom transporten inte klarar av så stora delar. Yttertaket är av ljusgrå plåt.

17

Figur 2. Planskiss över stallet.

Tak Takkonstruktion är prefabricerade fackverkstakstolar av trä. Taklutningen är 15 grader med undertakslutning på noll grader. Takkonstruktionen är dimensionerad för ett snötryck på 100 kN per m2 vilken innebär snözon 1, se bild 3. Taktäckningen består av plåt som är polyesterbehandlad på utsidan och antikondensbehandlad på insidan. I takfoten finns en öppning där all luft till ventilationen kommer in. Öppningen är 40 centimeter och täckt med ett nät för att undvika att skadedjur kommer in i stallet.

Figur 3. Sveriges snözoner.

18

Byggnad invändigt Skiljeväggarna i stallet består av tio centimeter tjocka lättbetongelement som är 260 centimeter höga. Betongen är vitpigmenterad och behöver inte målas. Fönstren är premonterade i fabrik och gjorda av återvunnen plast. Fönstren är inte öppningsbara.

Innertaket i stallanläggning består av ljusa träbetongplattor som är 25 millimeter tjocka och har ytan 2,20 x 0,40 meter. Innertaket isoleras med 2 x 50 millimeter diffusmineralull som används till ventilationssystemet. Samma innertak används i hela anläggningen. Träbetongplattorna har en ljuddämpande effekt och ger en bättre miljö för djur och medarbetare.

Golvet gjuts i etapper med armerad betong. Värmeslangar för golvvärme gjuts in i grisnings- och tillväxtsavdelningarna. I drivgångarna placeras golvbrunnar var 20:e meter och betongen gjuts med fall till golvbrunnarna. Samtliga boxgolv gjuts med tre procent fall mot spalten.

I dräktighets- och betäckningsavdelningen samt rekryteringsavdelningarna läggs gödseldränerande golv av betong. Det gödseldränerande golvet i betäckningsavdelningen täcks helt av halm för att minimera skaderisken för suggorna under brunst. I grisnings- och tillväxtavdelningarna läggs urindränerande gjutjärnsspalt. I tabell 1 och 2 redovisas bjälkbredd och spaltöppning för de olika gödsel- och urindräneringsgolven.

Tabell 1. Suggspalt och miljöspalt Bjälkbredd

Spaltöppning

Suggspalt

81 mm

19 mm

Miljöspalt

181 mm

19 mm

Tabell 2. Spalt i grisnings- och tillväxtavdelningen

Bjälkbredd

Spaltöppning

Tolerans

Spalt Grisningsavdelning

10 mm

10 mm

0,2 mm +/-

Spalt Tillväxtsavdelning

12 mm

12 mm

0,2 mm +/-

Utgödslingssystemet i dräktighetsavdelningen är linspel, vilket består av skrapor som drar ut gödseln till tvärkulvertar som i sin tur drar det vidare till en gödselpump. I karantäns-, grisnings- och tillväxtavdelningen installeras vacuumutgödsling. Samtliga kulvertar är 400 millimeter djupa.

4.4 Inredning och utrustning Projektgruppen har gjort urvalet av inredning och utrustning utifrån det tilltänkta konceptet med en låg förbrukning av antibiotika och ett högt internt och externt smittskydd. En del utrustning och ny teknik har valts bort för att klara budgeten på en maximal investeringsutgift på 40 000 kr per suggplats efter investeringsstöd. De saker som har valts bort finns beskrivet i slutet av det här kapitlet. Vid val av inredning och teknik har smittskydd och djurens välfärd varit avgörande.

19

Ventilationssystem Projektgruppen har valt att använda två olika ventilationssystem. Det ena är ett kombinerat system med både tilluftsdon och tilluftstak, ett så kallat Combi-Diffus system, och det andra är ett Lågenergiventilationssystem (LPV) som endast består av tilluftsdon. Båda systemen bygger på undertryck.

Combi-Diffus systemet används i grisnings- och tillväxtavdelningarna. Detta för att djuren är känsliga för drag i vissa perioder under vistelsen i dessa avdelningar. Combi-Diffus systemet kombinerar de bästa egenskaperna från två ventilationssystem: Diffus och LPV-system. I ett Combi-Diffus system är taket beklätt med speciella takplattor med öppen yta. Luften sugs in genom de öppna takplattorna med hjälp av undertryck och takplattorna minskar lufthastigheten vilket gör att det inte stör djuren under kalla perioder. Under varma perioder ger luftintag genom takinlopp extra ventilation. Combi-Diffusventilation fungerar som ett undertryckssystem, se figur 4.

LPV-systemet består av tilluftsdon monterade i taket och luften tas från loftet. Fläktarna som reglerar utluften sitter i trummor enligt bild 4 som beskriver funktionen.

Figur 4. Principskiss av ventilationssystemen.

Utgödslingssystem Det finns två typer av utgödslingssystem i framtidens stall. I dräktighets- och betäckningssektionen utgörs utgödslingssystemet av en kulvert som är 400 millimeter djup. Kulverten är utrustad med skrapor som dras av ett linspel. Gödseln skrapas till tvärkulvertar där gödseln sedan skrapas vidare till en pumpbrunn. Från pumpbrunnen pumpas gödseln med en elva kW gödselpump till en två stycken gödselbrunnar med en lagringskapacitet på 4000 kubikmeter. Pumpen har en kapacitet att pumpa tre kubikmeter gödsel per minut.

I karantäns-, grisnings- och tillväxtsektionerna installeras vacuumutgödsling. Även kulverten för vacuumutgödsling är 400 millimeter djup. En vacuumutgödsling bygger på ett vacuum som skapas i ett rörsystem som är placerat under kulvertarna. Rören är

20

315 millimeter i diameter. Rörsystemet är kopplat till kulverten via en öppning som öppnas och stängs med en plugg. Pluggen öppnas med en krok som sticks in via spalten när kulverten ska tömmas på gödsel. Gödseln går via rörsystemet till samma pumpbrunn som är beskriven ovan.

Foderanläggning Djuren utfodras med torrfoder i samtliga avdelningar. Torrfoder väljs för att säkerställa god hygien och mer exakta fodergivor Färdigfoder köps in från någon av de marknadsledande foderleverantörerna. Suggorna har bestämda fodergivor som är beräknade utifrån ålder och tid i grisningscykeln. Foderbehållarna till suggorna är lätta att justera och detta görs dagligen för suggor som inte är digivande. Växande grisar har fri tillgång till foder via torrfoderautomater.

Vatten Vattnet kommer från två borrade brunnar som används både till stallar och några boningshus som ligger i området. Vattnet håller samma kvalitet som krävs för humankonsumtion. För att säkra god vattenförsörjning finns två brunnar och för att säkerställa och upprätthålla vattenkvaliteten sker regelbunden provtagning på vattnet från utvalda punkter i stallet. Rörsystemet består av plaströr och de rör som finns inom räckhåll för djuren består av rostfritt stål. I betäckning- och dräktighetsavdelning finns vattentråg utrustade med aquaflow-system. Auquaflow-systemet fyller automatiskt på vatten i tråget då vattenytan understiger en viss nivå. Övriga djur dricker i nipplar.

Uppvärmning Uppvärmning av stallet sker via värmeväxling i gödselkulverten. Kollektorslangar gjuts ner i kulverten. Vatten pumpas i kollektorslangarna till en värmepump som sedan växlar värmen från gödselkulvertarna till golven via ett vattenburet golvvärmesystem. Efter tvätt används mobila eldrivna värmefläktar.

Betäckningsavdelningen Betäckningsavdelningen består av foderliggbås i ett tvåradigt system med ett ströat spaltgolv mellan raderna illustrerat av bild 5. Systemet är nytt ur ett svenskt perspektiv och ska skydda suggorna från skador genom att en halkfri yta skapas över spalten med hjälp av halmen. Systemet ska samtidigt spara halm och en renare yta bör ge en bättre klövhälsa hos suggorna. Foderliggbåsen används även vid seminering.

Betäckningsavdelningen är uppdelad i mindre grupper på 18 djur per grupp. Detta för att kunna storleksortera och ålderssortera vid avvänjning. Bakom foderliggbåsen finns en gång för semineringspersonal som består av upphöjd spalt. Denna används för att säkerställa arbetsmiljön när personalen kontrollerar brunst samt vid seminering.

Foderliggbåsen är utformade med skiljeväggar vid suggans huvud så att inte suggor med låg rang blir stressade i onödan. Framför liggbåsen finns en drivgång som gör det möjligt för galtkontakt för att uppå bästa möjliga brunst. I fronten av varje liggbås finns en grind så att suggan lätt kan skiljas från flocken vid behov.

21

Figur 5. Illustration av betäckningsavdelningen.

Mellan tvåradssystemet finns ett område med djupströbädd, figur 5. Här rör sig suggorna fritt då de inte befinner sig i liggbåsen. Det ströade underlaget minska skaderisken för suggorna under semineringen då suggor med hög rang rider på suggor med lägre rang. Bakom foderliggbåsen finns en kanal av spalt för att fånga upp en del av gödseln och hålla djupströbädden torr.

Dräktighetsavdelningen Dräktighetsavdelningen inreds så att en lugn och säker miljö uppnås för alla djur. Här används transponderutfodring vilket möjliggör en individuell utfodring av alla djur samtidigt som djuren får gå på stora ytor i en större grupp. Ett chip i varje suggas öronmärke säkerställer individuell bevakning av varje enskild individ. Transponderutfodring har blivit vanligt förekommande för utfodring av sinsuggor och tekniken har utvecklats enormt ute i Europa. Stallet har totalt 8 transpondrar. Suggorna kommer ut i transpondern fyra veckor efter betäckning och går där tills en vecka innan grisning. Även i karantänsavdelningen sker utfodringen med transponder. Transponderutfodringen i karantänen fungerar även som en inskolning till fodersystemet eftersom det är viktigt att alla djur kan transponderutfodring innan de betäcks och ska således utfodras med transponder i en större grupp. En transponderstation kan ha upp till 80 djur som utfodras varje dag.

Boxarna i dräktighetsavdelningen består av 50 procent ströad liggyta och 50 procent gödseldränerande golv. De fasta golvytorna är uppdelande med hjälp av 40 centimeter höga skivor vilket gör att alla suggor kan hitta en vägg att luta sig mot. Halm tilldelas dagligen och det finns även en halmhäck som möjliggör fri tillgång av halm för sysselsättning. För att hantera djur som eventuellt skadas eller blir sjuka finns sjukboxar.

Foderstationen står på en öppen yta vilket gör det lätta för djur med låg rang att komma fram till ätstationen. Golvet runt ätstationen består av halkfri spalt, vilket skapar god hygien och förhindrar skador. I karantänerna finns träningsstationer där alla nya djur enkelt och säkert kan lära sig transpondersystemet.

22

Grisningsavdelningen I grisningsboxen finns en grishörna med tak, värmelampa och golvvärme. Boxens inredning anpassas för att optimera säkerheten för medarbetarna vid hantering av sugga och smågrisar. Det är viktigt att smågrishörnan har god komfort, så att det är attraktivt för smågrisarna att återvända dit när de diat färdigt. Allt för ökad smågrisöverlevnad. Suggan trivs bäst vid en temperatur på 16 °C medan smågrisen vill ha 30°C, därför anpassas ventilation och tillskottsvärme efter detta genom t.ex. golvvärmen i smågrishörnan. Bild 6 visar suggans möjliga vändradie i grisningsboxen.

Det finns möjlighet att använda skyddsgrind vid behov. Skyddsgrinden kan skydda medarbetarna om suggan är skadad, sjuk eller orolig i samband med grisning eller vid hantering av smågrisarna. Boxen är utformad så att suggan fritt kan vända och röra sig.

Måtten för grisninsboxen är 3 meter djup, 2 meter bred med 1.40 meter spalt

Figur 6. Illustration av grisningsboxen.

Babydossystem En förutsättning för att producera 33 avvanda grisar per sugga och år är att förse samtliga grisningsboxar med Babydossystem. Babydossystemet består av en centralt placerad blandningstank som via pump förser mjölkautomaterna med mjölk och startfoder till smågrisarna. Fördelarna med systemet är att effektiviteten ökar, då överlevnaden hos smågrisarna i varje kull stiger. Dessutom medför systemet att suggan inte pressas lika hårt under digivningsperioden eftersom mjölkautomaterna avlastar suggan och hjälper henne att hålla hullet. Detta samtidigt som systemet ger högre avvänjningsvikter och jämnare kullar med färre restavdelningar och användning av amsuggor kan minimeras.

23

Tillväxtavdelningen Tillväxtavdelningen är anpassad för grisar mellan 8-38 kilo. I tillväxavdelningarna finns det 68 boxar som består av en spaltyta och en liggyta, i liggytan finns golvvärme och man har möjlighet att fälla ner ett tak över densamma för att skapa en bättre närmiljö för de nyinsatta grisarna. I varje box finns en torrfoderautomat som ger grisarna fri tillgång till foder. Golvvärmen stängs av efter ca 14 dagar och taken över liggytan fälls upp veckan innan leverans då det börjar bli för varmt för grisarna och dom riskerar att börja gödsla på liggytan för det blir för varmt. I avdelningarna finns det även vattenburna radiatorer för att ge snabb upptorkning och ge det bästa klimatet för grisarna under alla årstider. Tillväxtgrisarna har fri tillgång till vatten och foder, utfodringen sker med två faser. Fas ett är ett startfoder som är mjölkbaserat som ges i ca 14 dagar, där efter fasas grisarna över på ett tillväxtfoder. Omloppstiden i tillväxten är 11 veckor.

Tillväxtboxarna har måtten 3,10 meter djupa, 2,07 meter breda med 1,20 meter spalt och har plats för 14 grisar på liggytan.

För att hantera alla djur och eventuelle produktionsstörningar så har vi valt att ha mycket plats i tillväxtavdelningarna, med den erfarenhet som finns är det ofta platsen i tillväxten som inte räcker till om man inte skulle bli av med tillväxtgrisarna i tid, då de har enormt hög tillväxthastighet de sista veckorna i tillväxtavdelningen. På detta sätt minimerar man risken för exempelvis svansbitning om det skulle börja bli trångt i boxarna, hänsyn är även taget till den ökning av produktiviteten som sker löpande.

När grisarna flyttas till tillväxtavdelningen så sorteras de efter storlek vilket ger den bästa starten för samtliga grisar. Då riskerar man inte att smågrisar blir utkonkurrerade av större kullsyskon och man har också möjlighet att mindre grisar extra värme och ett mer anpassat foder.

Värmeanläggning I tillväxtavdelningen installeras golvvärme på den fasta ytan samt i smågrishörnan i grisningsavdelningen. Rumsvärme för optimalt klimat etableras med hjälp av radiatorer på väggarna i tillväxtavdelningen.

Teknik som har valts bort Det här stycket beskriver teknik som projektgruppen har funnit intressant men ändå har valt att inte använda i projektet.

Automatisk halmning Gruppen anser egentligen att ett nybyggt stall ska ha en automatisk funktion för halmning men har valt bort detta på grund av för hög investeringsutgiften. En investering i ett automatiskt system för halmning, skulle dock betala sig genom att arbetskostnaden sjunker. Ett automatiskt system för halmning förbättrar även arbetsmiljön. Figur 7 visar principen för tilldelning av halm i det system som projektgruppen från början hade önskat att inkludera i investeringen. Investeringsutgiften för automatisk halmning i det nya stallet skulle varit cirka 1 036 000 kr.

24

Figur 7.Automatisk halmning.

Högtryckskylning Vid högtryckskylning tillförs vatten till tilluften i stallet och en dimma av vattenpartiklar bildas. Vattenpartiklarna avdunstar i den varma stalluften och kyler därmed ned luften, vilket har en svalkande effekt på djuren, se figur 8. Med en korrekt högtryckskylning är det möjligt att sänka temperaturen i stallet utan att luftfuktigheten blir för hög. Högtryckskylning kan också användas för dammbindning samt blötläggning av stallet inför tvättning. Systemet styrs automatisk genom klimatanläggningen och projektgruppen tror att ett sådant system skulle vara positivt både för djurhälsan och medarbetarna. Investeringsutgiften för högtryckskylningen i det nya stallet skulle ha hamnat på 326 000 kr.

Figur 8. Illustration av högtryckskylning.

Kylning av gödsel För att spara energi och förbättra stallklimatet sommartid kan en värmeväxlare från stallets gödselkanaler användas. Uppvärmningen i stallet skulle då ha kommit från kollektorslangar i kulverten som sammankopplas med en värmepump. Genom att använda denna typ av värmeanläggning reduceras ammoniakemissionen från gödselkanalerna när gödseln kyls ner. Detta system kan även användas sommartid för att ge omvänd effekt genom att kyla vattnet istället för att värma. Investeringsutgiften för en kylanläggning för gödseln i det nya stallet skulle ha hamnat på 625 000 kr.

25

Golvventilation i kulvert Golvventilation är en teknik som är välbeprövad i Danmark. Systemet har utvecklats för att möta Danmarks hårda regelverk runt ammoniakemission. Systemet kombineras med en luftrenare som tar hand om ammoniaken innan den når luften. Golvventilationen bidrar till ett bättre klimat i stallet genom en lägre koncentration av ammoniak i stalluften. Detta bidrar också till en bättre arbetsmiljö för medarbetarna. Bild 9 visar hur golvutsugen monteras i stallet. Investeringsutgiften för golvutsug i det nya stallet skulle ha hamnat på 475 00 kr.

Figur 9. Illustration av golvventilation.

Avancerat utlastningsrum Stallet har ett utlastningsrum som är godkänt enligt Smittsäkrad Besättning Spets, men för att effektivisera utlastningen av smågrisar var önskemålet från början ett utlastningsrum där utlastningszonen var konstruerad med en ren och en oren zon, se figur 10. Detta för att på ett smidigare och snabbare sätt kunna lasta grisarna på lastbilen med endast en person som lastar grisar från stallet. Investeringsutgiften för det mer avancerade utlastningsrummet hade inneburit ett pris på 200 000 kr.

Figur 9. Skiss över in- och utleverans som i dagsläget har valts bort.

26

Planlösning och logistik Byggnadskonceptets mål är att uppnå ett system med bra djurvälfärd, hygien samt djur- och personalhälsa. Dessa faktorer ska kombineras med en rationell och effektiv skötsel av djuren. Detta uppnås genom ett lätthanterligt djurflöde för suggor och smågrisar där det läggs stor vikt på säkerheten vid hantering av suggor i synnerhet i grisningsavdelningen. Figur 11 visar en planskiss över det tänkta flödet i stallet.

Figur 11. Flödesschema stall.

Det är av stor vikt att upprätthålla ett högt inre- och yttre smittskydd. Det yttre smittskyddet handlar om att hålla extern smitta ute från besättningen. Vid inslussning i stallet ska besökare och medarbetare alltid duscha och därefter byta till rena kläder.

Det är fördelaktigt att dela upp omklädning och dusch i två zoner med en förhöjd kant mellan zonerna. En uppdelning med omklädningsrum för dam respektive herr kommer också att göras. I figur 12 visas ett exempel på inslussning i stallet.

27

Figur 12. Planskiss över inslussningen.

När djurskötaren vistas i stallet är en uppdelning med olika hygienzoner positivt för det generella inre smittskyddet. Zoner kan upprättas genom in- och utslussning mellan avdelningarna. Här finns det möjlighet att tvätta sig samt byta kläder och stövlar. Figur 13 visar ett exempel på in- och utslussning mellan avdelningar.

28

Figur 13. Skiss över in- och utslussning mellan avdelningar.

För att utlastningen av smågrisar ska vara smidig men samtidigt hålla god hygien och smittskydd är lastzonen konstruerad med ren och oren zon, se figur 14. Anläggningen för in- och utleveranserna har en ventilationsanläggning som kan vända luftriktningen från undertryck till övertryckför att undvika bakterietillförsel från exempelvis lastbilen.

Figur 14. Skiss över in- och utleverans.

4.5 Produktion För att nå 33 grisar per årssugga måste suggorna i besättningen vara i toppform. Det krävs också att stallet, inredningen, ventilationen, vattentilldelningen och utfodringen är på topp. Styrning och teknik måste också vara enkelt och berörda medarbetare ha kunskap om tekniken. Projektgruppen ser att det nya stallet har goda förutsättningar för att leverera toppresultat. Projektgruppen har valt att köpa in livdjur vilket ger besättningen snabbast möjliga avelsframsteg. Dessutom har medelantalet smågrisar per sugga och år ökat med tre och en halv gris under de senaste tio åren. I dag har den befintliga produktionen som finns på gården en produktivitet på 30,5 smågrisar per sugga och år. Därför gör vi bedömningen att en produktivitet på 33 grisar per sugga och år är fullt rimligt i Framtidens stall.

29

Produktionen är ett tillväxtsystem där suggorna grisar i grisningsboxar och går med grisarna i fyra veckor. Därefter flyttas smågrisarna till separata tillväxtavdelningar och suggorna går ut i betäckningsavdelningar för ny seminering. I stallet finns tolv suggrupper med ca 67 suggor per grupp (800 SIP). Vid avvänjningen delas suggorna upp i fyra mindre grupper efter ålder och storlek. Suggorna går i dessa grupper fram till 28 dagar efter seminering, då de flyttas in i transponderavdelning där hela gruppen gå tillsamman i en storbox och utfodras individuellt via transpondersystem. Rekryteringen görs via inköp av gyltor som vid leverans sätts i karantän. Det finns två karantäner, vilket möjliggör allt in, allt ut och tvätt mellan varje leverans. Dessa karantänavdelningar ligger i anslutning till stallet, men med separat ingång med sluss för att minimera smittspridning. Efter karantänen kommer gyltorna in i en separat transponderavdelning och går där fram till grisning. Efter grisning går förstagrisarna in i sina respektive grupper.

Vid avvänjningen går tillväxtgrisarna in i tillväxtavdelningar i boxar om 15 djur per box där de har fri tillgång till mat och vatten samt utfodras med två olika fodertyper som är anpassade till grisarnas ålder. Grisarna är i tillväxtavdelningarna i fem veckor innan de levereras och väger vid leverans 30 kilo.

Producerade grisar I Sverige använder de allra flesta grisföretagare uppföljningsprogrammet WinPig för att följa upp och styra sin produktion. För att räkna ut antalet producerade grisar enligt WinPig-programmet, divideras antal producerade grisar med antalet årssuggor inkl. gyltor korrigerat till ett år. I kalkylen för projektet räknar projektgruppen med 33 sålda 30 kilos grisar per årssugga.

Döda före avvänjning (procent) Antal döda grisar före avvänjning räknas ut genom att det totala antalet levande födda grisar, på de i perioden avvanda kullarna, minskas med antal avvanda grisar i perioden. Antalet döda grisar divideras sedan med antalet avvanda kullar. Projektgruppen beräknar att dödligheten för de diande grisarna hamnar under tio procent. De flesta smågrisar som dör under digivningsperioden dör under den första levnadsveckan och orsaken är i många fall svält. Mjölkautomaterna som installeras i varje BB-box kommer säkra att alla grisar får mat utan att behöva använda ammor eller kullutjämna i samma omfattning som hade behövts utan mjölkautomater.

Döda efter avvänjning (procent) & Daglig tillväxt för avvanda grisar (gram per dag) Antal döda grisar efter avvänjning räknas ut genom att ta antalet döda i procent av producerade grisar. I projektet beräknas dödligheten till en procent. Den dagliga tillväxten räknas ut genom att den totala tillväxten i kilo, från avvänjning till försäljning, divideras med antalet foderdagar. I projektet beräknas den daglig tillväxt till 500 gram per dag för de avvanda grisarna.

Tillväxtavdelningarna har en god ventilation och gott om tillskottsvärme. Där erbjuds också grisarna en god närmiljö genom att en del av boxen utrustad med tak och golvvärme. Tillväxtavdelningarna har också extra värme genom vattenburna rör som sitter på väggarna. Grisarna utfodras med torrt foder i automat vilket ger en hög foderhygien och de nyavvanda grisarna kan äta lite foder ofta.

30

Grisningsprocent och omlöp (procent) Grisningsprocenten är ett mått på hur väl fertiliteten fungerar i besättningen. Om allt går som det ska efter betäckning så ska suggan grisa efter ca 114 dagar. Om suggan inte blir dräktig eller blir sjuk eller skadas så att hon av den anledningen inte kan gå dräktigheten ut så påverkas dräktighetsprocenten. Grisningsprocenten är ett mått på hur många av de betäckta suggorna som verkligen grisar. Projektgruppen räknar med en grisningsprocent på 93 procent och andelen omlöp på 3,5 procent. Projektgruppen har valt utfodring med torrt foder vilket ger en bättre foderhygien och enligt en stor intervjuundersökning som genomförts av Svenska Pig, även bättre fertilitet än utfodring med blötfoder. Möjligheten till en individuellt anpassad utfodring under alla perioder i suggans cykel säkrar också att suggorna kan hållas i optimalt hull. Betäckningsavdelningens ätbås/semineringsbås ger skydd till suggor med lägre rang och möjliggör för dessa att visa brunst.

Foder och strö I den nya anläggningen kommer det finnes möjlighet till utfodring av två typer av dräktighetsfoder, två olika grisnings- och betäckningsfoder samt två olika foder för tillväxtgrisar. Sammanlagt finns det sex silos på anläggningen. Det finns ingen möjlighet att blanda eget foder på gården och den spannmål som produceras på gården går främst till humanproduktion. Bedömningen är att det är mest lönsamt att fortsätta så även efter nybyggnationen.

Inköp av foder görs från marknadsledande foderleverantör. Vid upphandling av foder har man valt att säkra priset vid optimal tidpunkt för de olika insatsvarorna i fodret.

Vid olika tillfällen säkras/binds priset på ingående råvaror i fodret t.ex. vete, korn och soja. På så vis optimeras inköpspriset på färdigfodret. Foder och vattenprover tas kontinuerligt för att säkerställa god hygien och kvalitet.

Ströet består till största del av egenproducerad halm. Halmen tas från närliggande åkrar och finhackas i pressen och pressas till fyrkantsbalar. Halmen förvaras i ett halmlager i anslutning till stallet. Det tas regelbundna prover på halmen för att säkerställa god kvalitet. Spån används i grisningsavdelningen till nyfödda grisar på grund av bättre uppsugningsförmåga, vilket ger en bättre hygien i boxen. Stallet kommer att förbruka ca 700 stycken 250 kilos halmbalar, halmförråd för ca en vecka finns i stallets servicedel samt i tillväxtsektionen. Resten av halmen lagras i korvar utanför byggnaden. Halmen lastas i kärror och strös ut i stallet manuellt. Det finns en halmkärra i respektive tillväxt-, grisning- och betäckning-/dräktighetsavdelning. I karantänen lagras halm som räcker till varje omgång som sätts in i karantänen.

I betäckningsavdelningen ligger ett tjockt lager halm på spaltyta för att minimera skaderisken hos brunstiga suggor. Dessa ytor strös manuellt varje till varannan dag efter behov. Halmen trampas igenom spalten efterhand och ny halm tillförs. Mellan varje betäckningsgrupp tvättas avdelning och ny halm tillförs. Vaccumutgödsling är ett beprövat utgödslingssystem, detta har inte varit så känt och beprövat i Sverige. Hos dom olika djurkategorierna så är det hos grisande sugga som halmmängden är stor för att suggan ska kunna utföra sitt bobyggnadsbeteende, detta sker två till tre dagar före grisning där efter går halmmängden ner till mer normala nivåer. Att få ett vaccumutgödslingssystem att fungera kräver hackad halm av god kvalitet. Hos dom andra djurkategorierna är det inga problem för vaccumutgödsling att fungera med den halmmängd som svenska föreskrifter kräver. Erfarenheten kring utgödslingssystemet

31

har jag fått från mina befintliga anläggningar. Dessa har dess utom genomgått djurskyddsinspektioner där halmängderna har bedömts som okej.

Rådgivning • Veterinär besöker företaget regelbundet och är ute i produktionen var fjärde vecka.

En gång per kvartal gås produktionen igenom mer noggrant och uppsatta mål jämförs mot produktionsrapporten från WinPig.

4.6 Djurvälfärd och smittskydd Svensk grisproduktion är en av världens bästa när det gäller djuromsorg och djurhälsa. I framtidens stall är det därför viktigt att ha fokus på djurvälfärd och smittskydd. Det är tack vare ett långsiktigt arbete hos svenska grisföretagare som konsumenterna är beredda att betala ett mervärde för det svenska grisköttet. Svensk grisproduktion behöver effektiva produktionsanläggningar för att producera konkurrenskraftigt griskött och samtidigt bibehålla den låga antibiotikaanvändningen och det höga djurskyddet. Framtidens stall ska göra det lätt för medarbetare och besökare att upprätthålla ett gott smittskydd och stallet ska vara konstruerat för att undvika skador och stress för djuren.

Smittskydd Framtidens stall ska ha ett smittskydd som motsvarar Smittsäkrad Besättning Spets.

Smittsäkrad besättning är ett nytt frivilligt smittskyddsprogram som startade 1 juni 2016 i Sverige. Programmets målsättning är att höja smittskyddet i landets grisbesättningar så att utbrott av smittsamma sjukdomar kan förhindras. Programmet är godkänt av Jordbruksverket och drivs i samarbete mellan Sveriges Grisföretagare, Gård & Djurhälsan, Lundens Djurhälsovård och Distriktsveterinärerna. Smittsäkrad Besättning Spets är den högsta nivån i kontrollprogrammet som en svensk grisproduktion kan vara ansluten till.

Programmet har ett regelverk runt: • • • • • • • • • • •

Inköp av djur Inslussning av djur Besökare och personal Utlastning av djur Kadaverhantering Foder och vatten Internt smittskydd Utbildning av djurhållare Smittskyddssamråd Externt smittskydd Regler för interaktion med andra djurslag, t.ex. hundar och katter

Ett Smittskyddssamråd har genomförts i anslutning till förprövningen. Hur Smittskyddssamrådet genomförs regleras i allmänna råd till 5 § djurskyddsförordningen.

Smittskyddssamrådet tar hänsyn till djurskydd, internt och externt smittskydd. Bland

32

annat har man konstaterat att de strikta rutiner vid inslussning av personal och besökare samt vid in- och utleverans av grisar som är beskrivet nedan gör att transportvägar för fordon som kadaver-, slakt- och foderbilar samt gödseltransporter inte påverkar smittskyddet i stallet. Inga fordon som används utomhus körs inne i stallavdelningarna.

Inköp av djur Till framtidens stall köps gyltor in. Inköpen görs via ett mellangårdsavtal med en livdjursproducent som är godkänd enligt Smittsäkrad Besättning Spets. Transporten av livdjuren mellan den livdjursproducerande besättningen och det nybyggda stallet görs med egen transport.

Inslussning av djur Nyinköpta livdjur sätts in i karantän. Det finns två karantäner som insättningarna alterneras mellan. Detta för att de inköpta djuren ska kunna vistas i karantänen i 42 dagar och det ändå ska vara möjlighet att tillämpa allt in – allt ut. Detta gör det också möjligt att hinna tvätta, torka upp och desinficera avdelningarna innan nästa insättning. Karantänerna ligger i anslutning till stallet, men med separat ingång med sluss för att minimera smittspridning.

Besökare och personal Besökare och medarbetare som ska vistas i stallet passerar en sluss för att undvika att oönskad smitta kommer in i anläggningen. Slussen består av två olika zoner. I zon ett finns utrymme att hänga av kläder som använts utanför stallet. Besökare och anställda går sedan genom duscharna för att komma in i zon två. I zon två finns de kläder som används i anläggningen. Det är krav på att alla ska ha duschat innan de går in i anläggningen. Stallkläderna tvättas dagligen och kläder för besökare tvättas efter varje gång de använts. Ingen besökare eller medarbetare får ha vistas utomlands inom 48 timmar innan besök. Utlänska besökare ska ha kontrollerat sig mot MRSA och kunna visa detta vid besöket. Servicepersonal får inte ha besökt andra grisstallar samma dag och stallets egna kläder och utrustning ska användas vid service och reperationer.

Utlastning av djur Utlastning av djur sker via en utvändig gång som leder fram till utlastningsrampen och samtliga avdelningar har en separat förbindelse med rampen, se figur 15. Gången som används vid utlastning är försedd med grindar som kan stängas efterhand, vilket omöjliggör för grisarna att gå tillbaka via gången. Rampen och utlastningsgången är oren yta och används bara av transportören som lastar grisarna.

Figur 15. En utvändig utlastningsgång leder till utlastningsrampen.

33

Kadaverhantering Kadaver hämtas en gång per vecka. Kadaver läggs i kylcontainer i anslutning till stallet och varje torsdagsmorgon körs kadavertunnorna ut till hämtningsplatsen. Större kadaver körs ut till hämtningsplats direkt och anmälan görs till Svensk Lantbrukstjänst som då hämtar direkt.

Foder, strö och vatten Allt foder som köps in är värmebehandlat och förvaras i slutna silos utan risk för kontaminering av skadedjur.

Ströet består till största del av egenproducerad halm som tas från närliggande åkrar.

Halmen förvaras i ett slutet halmlager i anslutning till stallet. Det tas regelbundna prover på halmen för att säkerställa god kvalitet. Spån och torv används i grisningsavdelningen till nyfödda grisar på grund av bättre uppsugningsförmåga vilket ger en bättre hygien i boxen.

Vattnet kommer från två borrade brunnar som används både till stallar och några boningshus som ligger i området. Vattnet håller samma kvalitet som krävs för humankonsumtion. För att säkra god vattenförsörjning finns två brunnar och för att säkerställa och upprätthålla vattenkvaliteten sker regelbunden provtagning på vattnet från utvalda punkter i stallet.

Internt smittskydd Projektgruppen har valt att upprätta hygienzon mellan sektionerna i stallet där det finns växande grisar samt mellan grisnings- och tillväxtsektionerna. Hygienzonen innebär en in- och utslussning mellan avdelningarna. Här finns möjlighet att tvätta sig samt byta kläder och stövlar. Figur 16 visar ett exempel på in- och utslussning mellan avdelningar. Mellan grisnings- och sinavdelningen finns en hygiengräns, dock ingen sluss, där skodon byts.

Figur 16. Skiss över in- och utslussning mellan avdelningar.

34

I de olika sektionerna början man alltid att jobba i avdelningar med yngst djur. Skodon byts mellan varje avdelning och arbetsredskapen är separata för varje avdelning. Det finns en halmkärra per sektion. I hygienzonen mellan grisningssektionen och tillväxtsektion finns medicinskåp men de båda sektionerna har separata medicinvagnar.

Utbildning av djurhållare Berörda medarbetare ska genomgå Smittsäkrad Besättnings kurs runt smittskydd samt delegerad läkemedelsanvändning.

Smittskyddssamråd Smittskyddsamråd med besättningsveterinären har ägt rum, vid mötet gicks externt och internt smittskydd igenom samt djurflöden och transporter av foder, halm och gödsel.

Externt smittskydd En plan har upprättats tillsammans med veterinär i syfte att smittsäkra transportvägar till, från och inom gården. Här har speciell hänsyn tagits till transportvägar för fordon som transporterar kadaver-, slakt- och foder samt gödselspridare.

Regler för interaktion med andra djurslag, t.ex. hundar och katter På gården finns grisar, hundar och en katt. Även några av medarbetarna har hund.

Katten visats inte vid grisstallarna överhuvudtaget och separat hus med tillhörande hundgård kommer att byggas en bit från grisstallet.

Sanering Om eventuell smitta skulle drabba stallet är det relativt lätt att sanera. Solida betongväggar från golv till tak är lätta att tvätta och det finns inga skarvar där smuts finns kvar. Inredningen är av rostfritt stål och plast och dessa material är lätta att tvätta och desinficera. Samtlig tvätt sker manuellt med högtryckstvätt.

Djuromsorg Sveriges bönders syn på djur och djuruppfödning skiljer sig ofta från andra länder genom att man har en mycket hög ambition och kompetens när det gäller djuromsorg.

Djurhållningen ska ge djuren möjlighet att bete sig naturligt och skötsel och djurmiljö vara sådan att problem förebyggs istället för att man i efterhand försöker åtgärda problem som uppstår på grund av en dålig miljö för djuren. Svenska bönder har länge arbetat förebyggande med miljö, skötsel, hygien, djurhälsa och smittskydd. Att förebygga är bättre än att bota, har länge varit en ledstjärna.

Det är medarbetarna som tar hand om djuret varje dag som är den viktigaste garanten för att djuren har det bra. Ett gott djuröga, stort djurintresse och hög kompetens är det som säkrar en god djuromsorg ute i den praktiska verksamheten. Veterinärer, rådgivare och andra samarbetspartners besöker anläggningen ofta och arbetar tillsammans med Mattias och medarbetarna för att ytterligare förbättra djuromsorgen och djurhälsan. Dessutom deltar medarbetare löpande på kursen och utbildningsdagar.

Tillsyn av djuren Det finns medarbetare i stallarna mellan kl. 07:00 och 16:00 varje dag. Vid behov, som till exempel vid grisning, går ägaren även en kvällsrunda. Larm för ventilation och foderanläggning är kopplat till en jourtelefon.

35

Foderkontroll och hullbedömning I de dagliga rutinerna ingår foderkontroll och foderjustering. I foderkontrollen ingår att säkra att alla djur har ätit sin bestämda giva. Om något djur inte har ätit så noteras detta i foderjournalen och fodergivan sänks. För djur som äter dåligt kontrolleras eventuell feber och djurets allmäntillstånd. Därefter görs en bedömning om någon särskild åtgärd måste vidtas. Uppföljning av det individuella djuret som inte har ätit görs dagligen. Hullbedömning görs fyra gånger under en grisningscykel: vid grisning, avvänjning, fyra samt åtta veckor in i dräktigheten.

Rutiner vid medicinering av djur Behandlingsschema skapas tillsammans med besättningsveterinären och medarbetarna. Alla medarbetare har gått utbildning i delegerad läkemedelsanvändning. Medicinen finns på två platser i stallet och förvaras i kylskåp eller i låst förråd. All behandling skrivs upp på individnivå och rapporteras till besättningsveterinären en gång i månaden. Behandlingsjournalerna ligger till grund för rådgivningen i besättningen och mål sätts upp för hur man kan arbeta förebyggande istället för att behandla. Den praktiska behandlingen sker efter noga utarbetande rutiner t.ex. byter man kanyl mellan varje kull.

Avlivning Alla medarbetare ska kunna avliva ett djur och har gått utbildning för att kunna avliva ett djur korrekt. Ett djur avlivas när det är sjukt eller skadat och behandlingen inte har effekt eller när djuret visar symtom på en sjukdom som inte går att behandla. Avlivning sker av djurskyddsskäl. Kontinuerlig dialog med personalen sker så att samtliga djur får den vård som behövs vid det specifika tillfället.

Kontroll av ventilation Serviceavtal för ventilationsanläggningen tecknas från uppstart. I avtalet ingår en årlig service där funktionen av ventilationsanläggningen gås igenom. Medarbetarna har tillräcklig kunskap för att övervaka ventilationen dagligen. Genom att bedöma stallmiljön och bullernivån dagligen så upptäcks störningar tidigt.

Skydd för djur med låg rang, främst suggor Suggorna delas in i fyra olika grupper efter avvänjning, där unga och suggor med låg rang i flocken går i en grupp. Om någon sugga är utstött eller svag så finns möjlighet till ett enskilt utrymme.

Hantering av sjuka eller skadade djur I avdelningarna finns sjukboxar och inredningsdetaljer som på ett enkelt sätt möjliggör behandling och enskild hantering. Medarbetarna gör en bedömning av det sjuka djuret och hur det ska behandlas. Vid behov diskuteras eventuella åtgärder med besättningsveterinären. Om ett djur skadas så görs en bedömning av orsak och om möjligt så görs en åtgärdsplan för att förhindra att samma skada uppstår igen. Om ett djur inte visat tillfrisknande inom två dagar efter behandling så ändras behandlingen eller så tas beslut om avlivning.

36

4.7 Gödselvårdsanläggning I dräktighetsavdelning monteras linspel i form av skrapor som trycker ut gödseln.

I grisnings- och tillväxtavdelning monteras vacuumutgödsling. Vacuumutgödsling passar bäst i stallar med lättflytande gödsel. Fördelen med vacuum är att det inte finns rörliga delar som slits ut och måste bytas. Gödsel lagras i rännor under spalten och töms genom att öppna en tömningspropp som ligger nedgjutna i betongen. Utgödsling sker med ca två veckors intervall.

På alla vacuumledningar finns en utvändig baksköljningsmöjlighet med PVC-tryckrör som kan användas ifall det bli stopp. Vacuumutgödsling förutsätter att finhackad halm används annars är risken för stopp stor. Vaccumutgödsling är ett beprövat utgödslingsystem. Olika djurkategorier har olika behov av halm. En sugga som ska grisar har ett stort behov av halm för att kunna utföra sitt bobyggnadsbeteende, detta sker två till tre dagar före grisning därefter minskas halmmängden ner till mer normala nivåer. Att få ett vaccumsytem att fungera kräver hackad halm av god kvalitet. Hos dom andra djurkategorierna är det inga problem för vaccumutgödsling att fungera med den halmmängd som svenska föreskrifter kräver. Erfarenheten kring utgödslingssystemet finns då det finns i gårdens befintliga anläggningar. Dessa har dess utom genomgått djurskyddsinspektioner där halmängderna har bedömts som okej. I Sverige där större mängder halm används är det viktigt att följa några enkla rekommendationer för att optimera utnyttjande av anläggningen: Byggnadsteknik: • Max 40 centimeter djup på gödselkammaren, för mer frekvent utgödsling

• Åtta till tio meter mellan propparna/avloppen • Utlopp cirka två centimeter över kanalbotten Driftledning lantbrukare: • Hackad halm med maximalt 40 millimeter snittlängd

• Låta utgödslingen vara öppen den tid det krävs för fullständig tömning av systemet • Öppna proppar/avlopp i rätt ordning från pumpbrunn, 1,2,3,4 och så vidare Pumpledning till gödselbrunnen installeras med 160 millimeters tryckrör. Pumpledningen har frostavtappning och överpumpningsrör med utluftning.

Lagringskapaciteten på gården är 8000 kubikmeter vilket medger lagring av gödsel under 10 månader.

4.8 Besökare I samband med stallets entré finns en serviceavdelning med lunchrum, vilket illustrerat i figur 17. Här finns möjlighet att hålla möte och genomgång av produktionen innan man förflyttar sig ut i anläggningen. Här finns tydliga hygiengränser för att underlätta för besökare och medarbetare att följa smittskyddsrutinerna.

37

Figur 17. Principskiss besöksfacilitet

Besökare och medarbetare som ska vistas i stallet ska passera en sluss för att undvika att oönskad smitta kommer in i anläggningen. Slussen består av två olika zoner. I zon ett finns det utrymme att hänga av kläder som använts utanför stallet. Besökare och anställda går sedan genom duscharna för att komma in i zon två. I zon två finns de kläder som används i anläggningen. Det är krav på att alla ska ha duschat innan de går in i anläggningen. Stallkläderna tvättas dagligen och kläder för besökare tvättas efter varje gång de använts.

4.9 Arbetsmiljö Arbetsmiljön omfattar allt som finns runt omkring medarbetaren på jobbet, till exempel arbetsredskap och maskiner, luft, ljudnivå och ljus, hur arbetet är organiserat, det sociala samspelet och hur medarbetarna trivs på arbetsplatsen. Ett förebyggande, systematiskt arbetsmiljöarbete leder till en bra arbetsmiljö som gynnar alla. Stallets utformning är en viktig del av arbetsmiljön för en djurskötare. Stallet kommer att erbjuda lättskötta system för foder och strömedel. En annan viktig aspekt är säkerheten vid hanteringen av suggor, framför allt i grisningsavdelningen. Målet är att vara en attraktiv arbetsgivare med god arbetsmiljö.

38

Arbetslag Stallet ska drivas på 600 % tjänst uppdelat på sju tjänster. Sex av medarbetarna delas upp i tre lag med två personer i varje lag, dessa jobbar sedan var tredje helg. Med två dagars ledighet innan varje arbetande helg. Seminering kommer att förläggas till helgen och grisningen kommer att ske i veckorna. All personal utbildas för att kunna genomföra alla arbetsmoment och kan utföra alla arbetsuppgifter som finns i stallet.

Den sjunde personen är en extra person som bör ha kunskap i reparation och underhåll.

Övergripande arbetsmiljöarbete Arbetsmiljön gås igenom en gång per år tillsammans med personalen och företagets skyddsombud. Om någon medarbetare blir drabbad av olycksfall eller ohälsa eller om verksamheten förändras så görs översynen oftare och endast berörda delar gås då igenom.

Det finns en tydlig fördelning av arbetsmiljöuppgifterna och för att bedöma och åtgärda risker i arbetet är det en stående punkt på personalmötena. Där följs även upp att eventuella arbetsmiljörisker åtgärdas eller informeras runt. Att hålla medarbetarna informerade om produktionen är en viktig del för att kunna driva produktionen framåt. Gruppdynamik och grupputveckling följs också upp på personalmötena.

Utbildning Alla medarbetare ska ha tillräcklig kunskap och kompetens för att kunna arbeta så riskfritt som möjligt. Det innebär att alla medarbetare känner till vilka risker som finns och hur de kan skapa en god arbetsmiljö. Kunskap om arbetsställningar och riskmoment såsom hantering av kanyler och automatsprutor, kontakt med suggor och flyttning av djur förnyas och fördjupas regelbundet. När ny teknik och nya arbetsmetoder introduceras så utbildas medarbetarna i god tid i den nya tekniken. Årligen sker en utbildning med fackförbundet Kommunal där nya regler och föreskrifter tas upp.

Personalutrymmen Personalutrymmet består av en inslussning till stallet, separata omklädningsrum/dusch för kvinnor respektive män, toaletter, lunchrum samt utrymme för personalmöte och utbildning, se figur 18. Personalutrymmet har tydliga hygiengränser för att underlätta för besökare och medarbetare att följa smittskyddsrutinerna. Inslussning av varor så som medicin och semin sker också via personalutrymmet. Allt för att underlätta för medarbetarna att på ett, ur smittskyddssynpunkt, säkert sätt föra in dem i stallet.

39

Figur 18. Stallets personalutrymme i form av översiktsplan och tredimensionell bild.

Inredning och utformning av boxar När stallets inredning har valts så har arbetsmiljön beaktats bland annat genom mekanisering, möjlighet att använda skyddsgrind i BB-avdelningen, semineringsbås i betäckningsavdelningen, rätt utformade drivgångar och att det är enkelt att förflytta sig mellan boxarna.

Ventilation Rätt temperatur samt minimering av damm och ammoniak i luften gynnar både djurskötare och djur. Ventilationssystemet Combi-Diffus kombinerar två olika ventilationssystem, Diffus och LPV-system. I ett Combi-Diffus system är taket beklätt med speciella takplattor med öppen yta. Luften sugs in genom de öppna takplattorna med hjälp av undertryck. Takplattorna minskar lufthastigheten vilket gör att det inte blir dragit och kallt under kalla perioder och under varma perioder ger luftintag genom takinlopp extra ventilation. Tillskottsvärme ger lagom luftfuktighet och säkerställer att stallavdelningarna kan ventileras tillräckligt även vintertid. Dessutom ger träfiberbetong i innertak en bullerdämpande effekt.

Teknik Den teknik som används i ventilation, utgödsling och utfodringssystem är välbeprövad och enkel att använda. Det finns enkla och väl genomarbetade instruktioner till all teknik i det nya stallet.

4.10 Ammoniakutsläpp För att reducera ammoniakavgången ifrån stallets ventilation kan man använda en eller flera av de tekniker som beskrivs i BAT 30, eller en teknik som ger minst likvärdig ammoniakreduktion. Det planerade stallet uppfyller BAT-slutsatsen genom att använda BAT-teknikerna nedan:

40

• • • •

Vakuumutgödsling (BAT 30a1) Utgödsling med skrapa (BAT 30a3) Ströad liggbox (BAT 30a8) Kylning av gödsel (BAT 30b)

BAT-AEL är en BAT-slutsats med begränsningsvärde för hur mycket ammoniak som får släppas ut via stallets ventilation per djurplats och år. Några av teknikerna som beskrivs i BAT 30 tillåter ett högre ammoniakutsläpp från stallet och ger ett förhöjt BAT-AEL. En av teknikerna som ger ett högre tillåtet ammoniakutsläpp är Ströad liggbox (BAT 30a8) som för tillväxtgrisar ger ett förhöjt BAT-AEL från 0,53 kg NH3 per plats och år till 0,7 kg NH3 per plats och år och för slaktgrisar ger ett förhöjt BAT-AEL från 2,6 kg NH3 per plats och per år till 5,65 kg NH3 per plats och per år.

Eftersom BAT-AEL för digivande suggor är avsett för fixerade suggor, som inte är tillåtet i Sverige på grund av djurskyddsskäl, omfattas svenska digivande suggor inte av BAT-AEL. Rekryteringsdjuren klassas som Växande grisar (slaktgrisar och gyltor > 30 kg).

Genom att upprätta en stallgödselberäkning i Jordbruksverkets beräkningsverktyg VERA kan man uppskatta stallets förväntade ammoniakförluster. Beräkningen bygger på schabloner som inte tar hänsyn till utfodringsstrategier, byggnadstekniska åtgärder eller andra åtgärder som innebär lägre avgång av ammoniak. Den verkliga ammoniakavgången från anläggningen bör därför bli lägre än de värden som räknas fram i programmet. De värden som erhållits från schablonberäkningarna har därför justerats utifrån att man i stallet kommer installera kollektorslangar i gödselkulverten.

Genom att kyla gödseln kan man reducera ammoniakavgången med ca 30 - 47 % . I tabellen nedan beräknas kylning av gödsel reducera ammoniakreduktion med 30 %, vilket borde ge tillräcklig felmarginal för att man uppskattar världen som inte understiger det verkliga utsläppet. Som tabellen visar förväntas stallet uppfylla kraven på ammoniakutsläpp. När anläggningen är i drift kan schablonberäkningarna ytterligare anpassas genom att utföra en stallbalans i beräkningsverktyget.

Tabell 3. Tabellen visar Gränsvärde i BAT-regelverk, schablonberäkning i VERA och schablonberäkning anpassad efter att gödseln kommer att kylas.

Gris

Gränsvärde i BATregelverk

Schablon för ammoniakutsläpp

Schablon justerad för kylning av gödsel,

Kg NH3 per djurplats och år

Kg NH3 per djurplats och år

Kg NH3 per djurplats och år

2,7

2,77

1,94

Omfattas ej

7,04

4,93

Tillväxtgrisar

0,7

0,64

0,45

Växande grisar (> 30 kg) (slaktgrisar & gyltor)

5,65

1,75

1,22

Suggor i betäckning och dräktiga suggor Fixerade digivande suggor (inklusive smågrisar)

41

4.11 Konceptets flexibilitet Projektgruppen förutsätter att grisproduktion ska bedrivas och inga alternativa verksamhetsgrenar har beaktats när stallet har konstruerats. Men eftersom byggnaden är av betong så kan den få en annan användning när inredningen är utsliten. Inredningen är skruvad i betongen och är därför lätt att byta ut.

Stallet är byggt i moduler och kan därför lätt anpassas till fler eller färre suggor i produktion. Om man i framtiden skulle vilja öka antalet suggor så är det dock mer lämpligt att bygga ytterligare ett separat stall eftersom en påbyggnad av ytterligare moduler vid gavlarna innebär att man i så fall måste frångå principen med olika sektioner för olika djurkategorier.

Om stallet skulle byggas i en annan del av Sverige så skulle det bli dyrare eftersom en högre snözon kräver en grövre takkonstruktion och skarpare lutning på taket. Troligen skulle även priset för markberedning bli högre om stallet byggdes på en annan plats.

42

5

Driftledning och uppföljning

Kapitel fem beskriver hur driften organiseras för att utnyttja stallets fulla potential.

Kapitlet inleds med hur driftsledningen organiseras. Därefter följer en beskrivning av arbetssätt, rutiner för uppföljning av produktion samt ekonomi och hur avvikelser hanteras.

5.1 Driftsledning Driftsledningen är organiserad enligt nedanstående organisationsschema, se figur 19.

VD Förman Medarbetare Figur 19. Organisationsschema för företaget.

I organisationen har VD det övergripande ansvaret för investeringar, medarbetare, uppföljning, ekonomi och kommunikation. Förmannen är ansvarig för den dagliga operativa verksamheten och uppföljning av produktionen. Förmannen och VD har daglig kontakt så att samtliga är uppdaterade om vad som händer i företaget. Medarbetarna arbetar i samtliga avdelningar. Gemensamt för alla medarbetare är att det finns ett stort engagemang och intresse för grisproduktion, vilket är viktiga faktorer vid nyanställningar.

5.2 Arbetssätt, rutiner och checklistor för driften Samtliga rutiner i de olika avdelningarna finns nedskrivna. Alla medarbetare ska följa bestämda rutiner som regelbundet uppdateras. Syftet och målet med fasta tydliga rutiner är att hela tiden kunna förbättra eller förändra saker som kan göras bättre. I bilaga 4 finns rutiner och checklistor nedskrivna.

Det ställs stora krav på medarbetarnas intresse och engagemang för produktionen.

Engagemang är av större vikt än exempelvis krav på utbildning. Samtliga nyanställda kommer få tydliga instruktioner kring företagets mål och framtidsvisioner.

Nyrekryterad personal ska ha möjlighet att gå bredvid i 14 dagar innan arbetsuppgifter lämnas över. Personalen ska följa bestämda rutiner och arbetspolicy, gällande exempelvis smittskydd. Fasta rutiner är viktiga för att personalen ska arbeta standardiserat och känna sig trygga med sina arbetsuppgifter. Arbetsrutinerna är inte statiska utan uppdateras och förbättras kontinuerligt. Det ska finnas rutiner för varje arbetsmoment i produktionen, allt ifrån arbetet i grisningsavdelningen till arbetsrutiner vid lämning av slaktsuggor. Utbildning i seminering samt läkemedelsanvändning kommer att erbjudas av företaget.

43

5.3 Rutiner och uppföljning av produktion Uppföljning av produktionen sker i uppföljningsprogrammet Winpig kontinuerligt.

Följande nyckeltal följs upp månatligen tillsammans med personalen, se tabell 4. För varje nyckeltal finns målsättningar uppsatta och vid uppnått mål finns det ett bonussystem. För varje mål som uppnås belönas varje medarbetare med 5 000 kr per år.

Tabell 4. Produktionsnyckeltal Nyckeltal

Målsättning

Producerade grisar

26 400 st.

Dödlighetsprocent grisning

10 %

Dödlighetsprocent tillväxt

1%

Grisningsprocent

93 %

Omlöpningsprocent

3,5 %

Daglig tillväxt tillväxtavdelning

500 g per dag

5.4 Rutiner och system för uppföljning av ekonomi Uppföljning och administration av ekonomi sker genom Digital Bonde. Digital Bonde omfattar Ekonomi Online, Affärssystem lantbruk, Resultat & Analys, Tid & Kvantitet samt Mitt kontor.

Ett webbaserat redovisningsprogram hanterar elektronisk fakturahantering, fakturering samt löner och betalningar på fil. Systemet tolkar leverantör, fakturadatum, förfallodatum, totalt belopp, moms, OCR/fakturanummer samt ger förslag på vilket konto fakturan ska konteras mot. I samband med bokföringen läggs kvantitet in i systemet samt till vilken del av verksamheten händelsen berör.

Affärssystemet säkerställer god uppföljning där kostnader, intäkter och kvantitet fördelas och kopplas till rätt del av verksamheten. Varje månad görs ett månadsbokslut, där intäkter och kostnader periodiseras. Lager stäms av enligt en förutbestämd lagerinventeringslista.

Medarbetarna registrerar sin arbetstid direkt i mobilen, surfplatta eller gårdsdator. Vid registrering läggs även in vilket arbetsmoment och vilken omgång och djurkategori som avses.

Varje månad följs följande nyckeltal upp: • • • •

vinstmarginal foderkostnad per såld gris arbetskostnad per såld gris produktionskostnad per såld gris.

I samband med genomgång av ekonomiskt resultat och produktionsresultat hålls ett månadsmöte med personalen där man går igenom siffrorna och följer upp resultaten från föregående månader samt sätter upp nya mål. Detta för att snabbt kunna se negativa trender och kunna hantera dessa på bästa sätt samt hålla medarbetarna informerade och engagerade.

44

5.5 Hur avvikelser och åtgärder ska hanteras Vid avvikelse och tillbud antecknas dessa och en åtgärdsplan upprättas. Vid uppföljning av åtgärdsplanen kontrolleras att bestämda åtgärder vidtagits. Arbetet med åtgärdsplaner är viktigt för att undvika liknande händelser.

Arbetet med avvikelser och åtgärdsplaner är ett kontinuerligt arbete som ständigt fortlöper. Att förbättra arbetssättet i produktionen leder till att personalen får en bra arbetsmiljö att arbeta i. Det är även viktigt att personalen rapporterar in riskmoment som de bedömer kan leda till tillbud. Det handlar om att få personalen att bli riskmedveten och ständigt tänka igenom sina arbetsmoment.

45

6

Byggprocessen

Kapitel sex beskriver byggprocessens olika delar. Kapitlet inleds med en beskrivning av projekteringsfasen. Därefter följer en beskrivning av byggprocessen och avslutningsvis beskrivs ansvarsfördelningen.

6.1 Beskrivning av projekteringsfasen Finansiering Parallellt med upphandlingen inleds arbetet med att söka finansiering till byggnationen. En tidig kontakt med flera olika banker är positivt. Många gånger är bankens förtroende och bedömning av personen som driver företaget är viktigare än produktionsinriktning och spekulationen om lönsamhetsutveckling och då kan det vara en fördel att ha en tidigare relation med banken. Villkoren mellan olika banker kan dock skilja en del och därför ska man alltid höra sig för med flera banker. Ett underlag innehållande bokslut för tre år tillbaka, affärsplan, preliminär investeringsbudget samt en driftskalkyl för företaget efter genomförd investering.

Planering Planering är viktigt för att byggnationen ska fortlöpa effektivt och färdigställas enligt avtalad tidsplan. Byggprojektets planering bör ske i nära samarbete mellan byggherre, projektkonsulten och projektledaren. I planeringsfasen klargörs innebörden av varje enskild del i byggnationen.

Överlämningsmöte Projektkonsulten överlämnar ärendet till projektledaren och projektarkitekten. Under mötet blir projektledaren och projektarkitekten informerade om byggprojektets villkor och förhållande.

Ritningsgenomgång 1 Projektarkitekten gör ett första utkast innehållande detaljerad planritning samt en situationsplan för området. Därefter bestäms ett möte mellan byggherren och projektkonsulten för genomgång av ritningarna.

Ritningsgenomgång 2 Under mötet görs en genomgång av projektets olika delar där mötesdeltagarna kan bilda sig en uppfattning om bygget som helhet. Under mötet granskas även externa leverantörer, vars representanter närvarar.

• I de fall byggherren ansvarar för leveranser till byggprojektet är samordning och tillgång till nedanstående specifikationer byggherrens ansvar: • Finansieringsvillkor • Brandvillkor • Myndighetsfrågor • Krav gällande försäkringar, personalliggare och arbetsmiljöplan • Färdigställande av gällande tidsplan • Eventuella arkeologiska intressen i byggområdet

46

Innan byggprocessen inleds besiktas byggområdet för att få en tydlig bild av byggarbetsplatsens utformning. Ett dokument från ritningsgenomgången ligger till grund för överenskomna revideringar.

Figur 20. Utförande av konstruktionsritningar

Projektarkitekten gör överenskomna justeringar och utformar sektions-, plan- och fasadritningar som används under byggprojektet, se figur 20. Även specifikationer från externa leverantörer justeras in i ritningsmaterialet.

6.2 Byggprocessen Byggnationen inleds i enlighet med godkänd tidsplan. Mindre justeringar kan uppstå med hänsyn till den interna resursplaneringen. Dessa justeringar avtalas alltid mellan projektledare och byggherre.

Målsättningen är att arbetet ska utföras under ordinarie arbetstid om inget annat har avtalats, dock är aktivitet i området att förvänta även utanför ordinarie arbetstid.

Byggprocessen delas upp i olika faser, se tabell 5.

47

Tabell 5. Byggprocessens olika faser och arbetsmoment Fas Etablering

Schaktning

Gjutning

Väggelement

Tak

Mekanisering

Installation

Överlåtelse och utvärdering

Arbetsmoment

-

Utsättning av byggnad

-

Markberedning

-

VVS-arbeten

-

Genomgång med byggherre

Byggvägar anläggs Byggarbetsplats med tre anslutningar för arbetsbaracker Orienteringsbelysning Pumpbrunn Avloppsarbete Gödselrör Gödseltank Grundelement Gjutningsarbete Montering av spalt Elementarbete Fönster och dörrar Isolering Takstolar Taktäckning Gavlar Takutsprång Inredning Foder Ventilation

El-arbeten

Överlåtelse och utvärdering

6.3 Ansvarsfördelning Gråkjaer A/S står som totalentreprenör och följer standardavtal, ABT06, vilket är allmänna bestämmelser för totalentreprenad med avseende på byggnads-, anläggningsoch installationsarbeten. Totalentreprenad karakteriseras av att samma företag står för både projekteringen och utförandet av byggnationen. Totalentreprenören ansvarar även för upphandling och samordning av andra företag som behövs för att slutföra bygget. Undersökningsskyldighet finns i anbudsskedet. Mekanisering ingår inte i ABT06. För sådana leveranser, se NL 92 och NLM 94.

Brand- och stormskadeförsäkring samt All entreprenadriskförsäkring (Allrisk) tecknas. Totalentreprenören innehar ansvarsförsäkring för Skandinavien och EU. Totalentreprenörens projektledare arbetar fram en byggplatsplan (lokaliseringsplan) som är en del av projektmaterialet.

Totalentreprenören ansvarar för arbetsmiljöplan, system för loggföring av personalliggare samt anmälan till Skatteverket.

48

Totalentreprenören ställer procent av entreprenadsumman i bankgaranti innan byggstart.

Tidsplan Parterna utarbetar en detaljerad tidsplan för framtagande av slutgiltigt byggarbetsoch byggstartstillstånd, miljögodkännande samt finansieringsgarantier.

I händelse av rättsstridig försening betalar entreprenören dagsböter motsvarande en promille av entreprenadsumman exklusive moms för varje arbetsdag som byggnaden inte kan påbörjas räknat från tidsplanens fastställda överlåtelsedag. Figur 21 visar hur projektets tidsplan ser ut.

49

Figur 21. Projektets tidsplan.

50

Sikkerhedsforhold: Risikoperioder markeres

Inventar Vand / VVS Overbrus. / Iblødsætning Fortank El-arbejder Højtryksledning Aflevering

Jordarbejde + byggestrøm og vand Gyllerør Støbearbejde etape 1 til elementer Kanalvægge Spalter Lejer Betonelementer Spær Tagbeklædning Lofter Udhæng, stern m.v.

Ventilation Foder anlæg / Siloer

Salg Projektering/beregninger B1 B2 Bygge ansøgning sendes Myndigheds behandling = Byggetilladelse Byggherres garanti stilles

5

6

7

4

1

2

Jette Sørensen

Tegner:

3

2971

Sags nr.:

Aktivitet

Karl-Johan Kullande Smågrise

Gråkjær A/S

Byggesag :

8

M2:

6 150

Rev. :

Dato : 19.10.17

9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 30 31 32 33 34 35 36 37 38 39 40 41 42 43 44 45 46 47 48 49 50 51 52 1

UGE

Sælger: Peter Ingemann Wahlgren

Type:

TIDSPLAN

Rutiner för uppföljning av ekonomi, funktion och tidsplan • När kontraktet är påskrivet gör totalentreprenören en betalningsplan i enighet med de aktuella byggmomenten.

• Alla överenskommelser om ändringar av byggarbetet som får ekonomiska, projektmässiga eller tidsmässiga följder ska för att vara giltiga alltid bekräftas skriftligen antingen genom en anteckning i avtalet eller genom ett tillägg till byggmötesprotokollet. Om byggherren inte framför invändningar mot byggmötesprotokollet senast fem dagar efter mottagandet av detta, anses byggmötesprotokollet vara giltigt. Ändringar under byggarbetet ska alltid göras med totalentreprenörens projektledare.

• Vid färdigställd byggnation, genomförs en så kallad överlämningsaffär då alla projektdetaljer gås igenom. Det överlämnas en kvalitetsrapport till byggherren med de moment i byggnationen som Totalentreprenören har ansvaret för.

• Projekt som genomförs av Gråkjaer ger Byggherren rätt till ett års garanti för byggnadsinventarier respektive fem års garanti för byggnaden. Innan första året har passerat görs en gemensam genomgång av byggnationen för eventuella reklamationer.

51

7

Upphandlingsunderlag

Ett bra upphandlingsunderlag säkerställer att stallbyggnationen blir som det var tänkt.

Ju bättre underlaget är desto troligare är att byggnationen blir lyckad. Upphandlingsunderlaget ska ge en bild av det totala projektet och kunna ge entreprenören goda möjligheter att arbeta fram ett pris för ett nyckelfärdigt stall.

I förfrågan finns det en beskrivning av den tilltänkta produktionen genom: • • • • • • • • • • • • • • • • •

Företaget och dess vision Beskrivning av produktionen Upphandlingsförfarande Markarbete Tidsplan Djurflöde Inhysningssystem Fodersystem Gödselvårdsanläggning Ventilationssystem Inre samt yttre logistik VVS ritning El och belysning Konstruktionsritningar Personal/Kontorsutrymmen Förrådsutrymme Karantän

7.1 Företaget och dess vision Mattias Espert driver ett lantbruksföretag omfattande 2 000 suggor i produktion (SIP) samt 350 hektar växtodling. Växtodlingen består av traditionell skånsk växtföljd med sockerbetor, maltkorn, brödvete och raps. På senare år har även majs odlats i växtföljden. Majsen levereras direkt till närliggande biogasanläggning. Grisproduktionen drivs i aktiebolaget Smågris Syd AB, vilket producerar cirka 54 000 30-kilos grisar per år. Merparten av grisarna säljs genom ett mellangårdsavtal. Ett mellangårdsavtal är ett avtal mellan en slaktgris- och smågrisproducent, där slaktgrisproducenten köper smågrisarna och föder upp dem till slakt. En mindre del av produktionen säljs via öppen förmedling genom slakteri.

Mattias startade grisproduktionen år 2005 och byggde då ett stall för 450 suggor. År 2012 bildades Smågris Syd AB tillsammans med Per-Inge Nilsson som bedrev smågrisproduktion på Österlen med 1 600 SIP. Båda anläggningarna ingår idag i Smågris Syd AB. Mattias är hälftenägare samt VD för bolaget. År 2009 drabbades Mattias besättning av salmonella och ett omfattande saneringsarbete påbörjades. Efter 1,5 år var besättningen sanerad och friförklarad. Utbrottet väckte en del tankar kring framtida smarta och effektiva bygglösningar som en del i arbetet att förebygga och förhindra liknande salmonellautbrott. Under saneringsar-

52

betet upptäcktes hur svårsanerad anläggningen var med många svårtillkomliga skrymslen. Därifrån väcktes även funderingar kring byggnadslösningar som snabbt och effektivt kan saneras från liknande utbrott.

Att kombinera effektiv grisproduktion med hög djurvälfärd som även ska generera ett bra resultat är en utmaning. Det underlag som ligger till grund för denna förfrågan är framarbetat så att det ska kombinera samtliga delar, lönsamhet, effektivitet och god djurhälsa. God djurhälsa är ofta en förutsättning för att kunna uppnå god lönsamhet, detta är också ett signum för den svenska grisproduktionen. Stor del av den goda lönsamheten som vi har idag kommer från den svenska modellen där djurvälförd och djurhälsa sätts i fokus.

Detta offertunderlag beskriver ett nyckelfärdigt stall. Detta för att beställaren ska kunna ha fullt fokus på befintlig produktion och inte lägga tid på praktisk byggnation.

Det innebär att allt som omfattar byggnationen, material, arbetstimmar, projektering ska innefattas av entreprenadsumman.

Företagets vision är att på ett kostnadseffektivt sätt producera gris för den svenska marknaden. Att kombinera lönsamhet, effektivitet, god djurhälsa/djurvälfärd på ett sätt som är långsiktigt hållbart. Företaget ska vara ett självklart val om man vill titta på effektiv lönsam grisproduktion. Företaget ska också vara en intressant arbetsplats där man ska känna sig trygg och kunna utvecklas som människa.

7.2 Beskrivning av produktionen Produktionen är ett tillväxtsystem där suggorna grisar i grisningsboxar och går med grisarna i 4 veckor. Därefter flyttas smågrisarna till egna tillväxtavdelningar och suggorna går ut i betäckningsavdelningar för ny seminering. I stallet finns tolv suggrupper med cirka 64 suggor per grupp (768 SIP). Vid avvänjningen delas suggorna upp i fyra mindre grupper efter ålder och storlek. Suggorna går i dessa grupper fram till 28 dagar efter seminering, varefter de flyttas in i transponderavdelning där hela gruppen gå tillsamman i en gemensam box och utfodras individuellt i en transponderutfodring. Rekryteringen görs via inköp av åttaveckors dräktiga gyltor som vid leverans sätts i karantän. Det finns två karantäner där man alternerar insättningen. Detta för att man alltid ska kunna köra allt in allt ut och tvätta emellan. Karantänavdelningarna ligger i anslutning till stallet men med separat ingång med sluss för att minimera smittspridning. Efter karantänen kommer gyltorna i en separat transponderavdelning och går där fram till grisningen. Efter grisningen går förstagrisarna in i sina respektive grupper.

Vid avvänjningen går tillväxtgrisarna in i tillväxtavdelningar i boxar á 15 djur där de har fri tillgång till mat och vatten samt foder med två faser. Grisarna är i tillväxtavdelningarna i fem veckor innan de levereras till slaktgrisstallet.

7.3 Upphandlingsförfarande Upphandlingsunderlaget skickas ut till intresserade entreprenörer. Entreprenören ska vara av den storleken att ett projekt i denna storlek är möjligt att genomföra. Erfarenhet och god ekonomi ska också kunna påvisas för att minimera risken när byggprocessen är igång.

53

Materialet skickas ut och snart därefter sker ett fysiskt möte där byggherren och entreprenören går igenom projektet. Därefter kan entreprenören gå ut med förfrågningar till underleverantörer så som inredningsfirmor, betongtillverkare med flera. En kontinuerlig dialog under processen ska ske där frågor och oklarheter hanteras efterhand.

Hela byggprocessen ska följa svenska lagar och föreskrifter.

7.4 Markarbete Det ska finnas en väg runt stallet som klarar en total fordonsvikt på 80 ton. Innan bygget påbörjas görs ett geologiskt test för att kontrollera att markbearbetningen är tillräcklig för att klara byggnadens tryck.

7.5 Tidsplan Ett nyckelfärdigt stall ska vara besiktigat och klart senast den 1 december 2018.

7.6 Djurflöde Stallet ska klara 800 suggor i ett tvåveckorssystem med 67 suggor per grisningsgrupp.

Tillväxtstallet ska kunna inhysa 938 avvanda grisar mellan åtta och 30 kilo.

7.7 Inhysningssystem Inhysningssystemen i varje stallsektion ska vara anpassade till aktuell djurkategori och ta särskild hänsyn till god djurvälfärd och produktivitet. Alla inhysningssystem ska följa svenska djursskyddsföreskrifter. Stallet ska ge möjlighet att producera minst 33 smågrisar per årssugga.

7.8 Fodersystem Fodersystemet ska kunna hantera lämpligt antal fodersorter för att garantera bästa utfodring i alla delar av suggans cykler samt olika ålderskategorier för växande grisar och avelsdjur. Djuren ska utfodras med inköpt färdigfoder i ett torrfodersystem.

7.9 Gödselvårdsanläggning I betäcknings- och sinavdelning ska gödselvårdsanläggningen kunna hantera större mängder halm. Gödselvårdsanläggningen i avdelningar för grisning och tillväxtgrisar ska kunna hantera hackad halm med strålängd på 40 mm. Gödseln ska kunna lagras på gården i tio månader.

7.10 Ventilationssystem Ventilationssystemet ska garantera en god luftkvalitet och närmiljö för djuren. Luftkvaliteten ska klara kraven för svenska djurskyddsföreskrifter.

54

7.11 Inre samt yttre logistik Byggnaden ska medge en inre och yttre logistik som klarar kraven i Smittsäkrad Besättning Spets.

7.12 VVS Alla djuren ska säkras god vattenförsörjning genom att vattentrycket är sex bar samt att den hygieniska kvaliteten håller för humankonsumtion. Vattnet tas från två egna brunnar. Avlopp från personalutrymme ska kopplas på det kommunala avloppssystemet.

7.13 El och belysning El och belysning ska följa svensk standard och svenska djurskyddsföreskrifter. I betäckningsavdelningen ska belysningen ge minst 300 lux.

7.14 Konstruktionsritningar Konstruktionsritningar ska hålla svensk standard och vara godkända för förprövning av stallet hos Länsstyrelsen i Skåne län.

7.15 Personal- och kontorsutrymmen Personalutrymmet ska innehålla dusch och omklädningsrum för damer respektive herrar samt ett grupprum för minst tio personer.

7.16 Förrådsutrymme Det ska finnas ett förråd där klimatskåp för semin samt kylskåp ska finnas. Det ska också finnas ett lager för förbrukningsvaror och förvaring av verktyg. Utrymmet ska gå att låsa. I anslutning till sektionen för tillväxtgrisar ska ett separat utrymme finnas där möjlighet finns att byta om samt förvaring av mediciner i kylskåp ska inrymmas. Även detta utrymme ska kunna låsas.

7.17 Karantän Stallet ska ha två karantäner med separat utfodring, gödsel och ventilation. Det ska även finnas möjlighet att byta om samt möjlighet till handtvätt i anslutning till varje karantänsavdelning.

55

Bilaga 1 – Driftkalkyl Grundförutsättningaar Antal djurplatser Antal smågrisar per sugga och år

SÄRINTÄKTER

Not

Pris per enhet

Kvant per Enhet sugga

Kronor per sugga

800

suggor

33

smågrisar

Kronor per smågris

Totalt för stallet

Smågrisar

1

33,4

st

631,00

21 044

631,00

16 835 080

Utslagssugga, kött

2

0,43

st

1 496,65

644

19,30

514 848

Nationellt stöd

3

1,0

kr

Miljöstöd, djurens välbefinnande

4

1,0

kr

Ersättning för smärtfri kastrering / vaccinering

5

0,0

kr

Flytgödsel, svin, 8% ts

6

3,9

ton

3,04

81 120

26,00

Summa intäkter

101 21 789 kr

SÄRKOSTNADER

Not

Pris per enhet

Kvant per Enhet sugga

Kronor per sugga

653 kr 17 431 048 kr

Kronor per smågris

Totalt för stallet

Rekrytering

7

0,48

st

3 047,00

1 463

43,85

1 170 048

Suggfoderblandning

8

1 714

kg

2,10

3 599

107,93

2 879 520

Fodersäd

9

Suggkoncentrat

10

Spädgrisfoder

11

196

kg

4,87

955

28,62

763 616

Smågrisfoder

12

827

kg

3,47

2 870

86,05

2 295 752

Strömedel

13

550

kg

0,45

248

7,42

198 000

Mjölkersättning

14

3,80

l

31,52

120

3,59

95 695

El

15

620

kWh

0,63

391

11,71

312 480

Kadaverhämntning

16

0,05

st

2 807,00

140

4,21

112 280

Uppföljning av produktion, ekonomi & drift

17

1

kr

33,00

33

0,99

26 400

Produktionsrådgivning

18

1

kr

32,00

32

0,96

25 600

Semin

19

1

kr

305,00

305

9,15

244 000

Veterinär & medicin

20

1

kr

900,00

900

26,99

720 000

Övriga kostnader

21

1

kr

350,00

350

10,49

280 000

SUMMA SÄRKOSTNADER 1

11 404 kr

341,96 kr 9 123 391 kr

Byggnader, underhåll

22

0,55

%

44 625

245

7,36

Ränta djurkapital

---

2 272

kr

5,0%

114

3,41

90 873

Ränta rörelsekapital

---

6 131

kr

5,0%

307

9,19

245 232

SUMMA SÄRKOSTNADER 2

196 349

666 kr

19,96 kr

532 454 kr

Byggnader, avskr + ränta

---

1

kr

4 154,75

4 155

124,58

3 323 799

Försäkringar för stallbyggnad

23

1

kr

80

80

2,40

64 000

Försäkringar för djur

24

1

kr

20

20

0,60

15 920

Arbete (inkl. eget arbete)

25

9,0

tim

230,00

2 070

62,07

1 656 000

Driftsledning

26

0,63

tim

240,00

4,50

120 000

SUMMA SÄRKOSTNADER 3 Summa kostnader

56

150 6 475 kr

194,14 kr 5 179 719 kr

18 544 kr

556 kr 14 835 564 kr

Kalkylresultat Nyckeltal

Värde

Resultat för stallet

2 595 484 kr

Vinstmarginal i stallkalkylen

14,9%

Löner

1 776 000 kr

Täckningsbidrag per sugga

Värde

TB 1

10 385 kr

TB 2

9 719 kr

TB 3

3 244 kr

Noter Intäkter Not 1 – Smågrisar I genomsnitt producerar varje sugga 2,3 kullar per år och 14,5 smågrisar per kull.

Smågrisvikt vid förmedling är 30 kg. Nuvarande besättning producerar 12,3 smågrisar per sugga och kull. Produktivitetsutvecklingen i svensk grisproduktion de senaste 20-30 åren, visar att produktionen kan öka med 2,2 grisar ytterligare.

Tabell nedan visar att det genomsnittliga priset för 2015 och 2016 är 676 kr per såld gris för projektets jordbruksföretagare. På längre sikt kan priset på smågrisar minska, därav baseras kalkylen på ett smågrispris á 631 kr per smågris.

2015

Antal sålda smågrisar Intäkter smågrisar

2016

50 164

50 368

32 349 823

35 640 571

645

708

Pris per såld gris Viktning pris såld smågris 676 kr/st

Not 2 – Utslagssugga, kött Utslagsdjuren för kött uppgår till 43 procent. Tabellen visar genomsnittspris för slaktade djur år 2015 och 2016. I kalkylen är priset per kg kött 8,09 och genomsnittsvikten för suggorna är 185 kg.

2015

Slaktade kg Intäkter slaktgrisar Pris per kg

2016

212 357

189 548

1 717 587

2 359 155

8,09

12,4

Viktning pris slakt 10,14 kr/kg

Not 3 – Nationellt stöd Enligt förordning (2007:481) om stöd till landsbygdsåtgärder, extra djuromsorg uppgår ersättningen till 1000 kr per årssugga. På längre sikt är det möjligt att detta stöd utgått, därav finns stödet inte med som en intäkt i kalkylen.

57

Not 4 – Miljöstöd, djurens välbefinnande På längre sikt är det möjligt att detta stöd utgått, därav finns stödet inte med som en intäkt i kalkylen.

Not 5 – Ersättning för smärtfri kastrering/vaccinering På längre sikt är det möjligt att detta stöd utgått, därav finns stödet inte med som en intäkt i kalkylen.

Not 6 – Flytgödsel, svin, 8 % ts Enligt Agriwises databok tabell 1.10 producerar en sugga 5,2 kbm flytgödsel varje år, vilket motsvarar 3,9 ton enligt volymvikten 0,75. Flytgödsel svin 8 % ts innehåller (agriwise databoken tabell 1.8);

N 30 kg/10 ton gödsel P 15 kg/10 ton gödsel K 20 kg/10 ton gödsel Det ger en gödselmängd per enhet, kbm 4 160 per år (3 120 ton). Under givna förutsättningar är nettot 26 kr per ton, se tabell nedan.

Intäkter

Kvantitet

Pris

Kr

Stallgödsel kväve (N)

Kg

9 360

10,12

94 723

Stallgödsel fosfor (P)

Kg

4 600

15,2

71 136

Stallgödsel kalium (K)

Kg

6 240

8,95

55 848

Flytt av gödsel till biogasanläggning

Kbm

4 160

18

74 880

Flytt av returlass med rötrester

Kbm

4 160

16

66 560

Kostnader

TB

80 267 kr

Kr per ton

26

Kostnader Not 7 – Rekrytering Besättningen har 48 procent rekrytering. Priset baseras på Svenska köttföretagens medelpris för betäckningsfärdig gylta 2015-2016.

Not 8 – Suggfoderblandning Suggfodret består utav KLF Alstra, KLF Action och KLF Aktiv. I tabell nedan redovisas förbrukningen per sugga och det genomsnittliga priset, som kalkylen baseras på. År

2015

2016

Förbrukning (kg)

3 396 500

3 439 191

Foderkostnad SEK

7 188 879

7 169 860

2,12

2,08

1707

1721

Kr/kg Foderförbrukning per sugga Viktning pris suggfoder genomsnittligt (kr/kg)

Viktning foderförbrukning suggfoder genomsnittligt (kg/sugga)

58

2,10 1714

Not 9 –Fodersäd Inget foder är egenproducerat Not 10 –Suggkoncentrat Inget foder är egenproducerat Not 11 –Spädgrisfoder Spädgrisfodret består utav Svenska foder vetzin syra express, Lantmännen Zigge start och DLA Agri Swedish grow. Tabellen visar förbrukning och pris som kalkylen baseras på. År

2015

Förbrukning (kg) Foderkostnad SEK

2016 391 240

389 683,4

2 028 513

1 775 316

5,18

4,56

196,6

195

Kr/kg Foderförbrukning per sugga Viktning pris suggfoder genomsnittligt (kr/kg)

Viktning foderförbrukning suggfoder genomsnittligt (kg/sugga)

4,87 196

Not 12 – Smågrisfoder Tillväxtfodret består utav Svenska foder syra express, KLF Cavat, Svenska foder syd tillväxt och Lantmännen Kurant. Tabellen nedan visar förbrukning och pris som kalkylen baseras på. År

2015

2016

Förbrukning (kg)

1 448 560

1 649 210

Foderkostnad SEK

5 117 567

6 494 955

Kr/kg

3,53

3,51

Foderförbrukning per sugga

728

926

Viktning pris suggfoder genomsnittligt (kr/kg)

Viktning foderförbrukning suggfoder genomsnittligt (kg/sugga)

3,47 827

Not 13 – Strömedel Totalt bärgas 880 500 kg halmbalar, vilket motsvarar 550 kg per sugga. Priset baseras på LRF Konsult produktionskostnadsutgift för halm 2016 0,45 kr per kg. Smågris Syd AB betalar idag 0,36 kr per kg halm.

Not 14 – Mjölkersättning Enligt Botterman & Olsson (2015) kan extra mjölkersättning minska smågrisdödligheten samt öka antalet avvanda smågrisar. Enligt studien kräver varje kull 5 liter mjölkersättning. I liter mjölkersättning kräver 3 dl mjölkpulver. Nedan följer beräkning för behov och kostnad av Lantmännens koncept pyret.

Koncept pyret (25 kg) säck

= 0,33*5*800*2,3 = 3036 liter

3,8 liter per sugga

5 117 567

6 494 955

3036*31,52=95 695

120 kr per sugga

Förbrukning 5 liter per kull 1 liter motsvarar 3 dl mjölkpulversättning Kostnad

Not 15 – El I nuvarande besättning förbrukas 790 kwh per årssugga. Med nya stallar och

59

effektivare system ska förbrukningen uppgå till 620 kwh, inklsuive el för vrämepump.

Priset baserat på 2015 och 2016 efter återbetalning el skatt. Tabellen redogör för nuvarande förbrukning och pris. År

2015

2016

Förbrukning (kwh)

1570476

1579946

Foderkostnad SEK

1043738

953297

Kr/kg

0,66

0,60

Foderförbrukning per sugga

789

791

Viktning energikostnad kr/kwh

Viktning förbrukning per sugga (kg/sugga)

0,63 790

Not 16 – Utslagssugga, kassation I besättning utgör 5 procent utslagssugga för kassation. Tabellen visar kostnaden per årssugga för kassation, som kalkylen baseras på. År

2015

Kostnad för kadaverhämtning Antal suggor Kr/sugga Viktning kr/sugga

2016 240 411

320 610

1990

1998

121

160

140 kr/sugga

Not 17 - Uppföljning utav ekonomi/produktion Kostnaden är ett genomsnitt för 2015 och 2016 och uppgår till 33 kr per sugga och år. År

2015

Kostnad uppföljning ekonomi/produktion Kr/sugga Viktning kostnad

2016 55 374

76 824

28

38

33 kr per sugga

Not 18 – Produktionsrådgivning Kostnaden är ett genomsnitt för 2015 och 2016 och uppgår till 32 kr per sugga och år. År

2015

Kostnad produktionsrådgivning Kr/sugga Viktning kostnad

2016 70 975

58 425

36

29

32 kr per sugga

Not 19 – Semin Tabellen redovisar genomsnittliga kostnader för 2015 och 2016. Vid jämförelse med andra smågrisproducenter kan denna kostnad minska till 305 kr per sugga och år. År

2015

Kostnad semin Kr/sugga Viktning kostnad

406 kr per sugga

60

2016 849 655

769 006

427

385

Not 20 – Veterinär, vaccin och medicin Tabellen visar genomsnittlig kostnad för medicin, vaccin och veterinär. År

2015

Kostnad veterinär, medicin, vaccin Kr/sugga Viktning kr per sugga

2016 2 522 343

2 339 832

1266

1171

1219

Vid en jämförelse med andra smågrisproducenter kan kostnaden minska till 900 kr per sugga.

Not 21 – Övriga kostnader Övriga kostnader avser inköp av material och förbrukningsmaterial till grisproduktionen. Tabellen nedan visar den genomsnittliga kostnader 2015 och 2016. År

2015

Inköp material grisproduktion Kr/sugga Viktning kostnad

2016 776 791

1 115 406

390

558

474 kr per sugga

Vid en jämförelse med andra smårgrisproducenter är kostnaden 350 kr per årssugga rimlig.

Not 22 – Byggnader, underhåll Underhållet per årssugga bedöms uppgå till 182 000kr per år, motsvarande 55 procent utav investeringskostnaden á 40 000 kr per suggplats.

Not 23 – Försäkringar för stallbyggnad Dinaförsäkringar kostar 80 kr per sugga och år.

Not 24 – Djurförsäkringar Agria djurförsäkring kostar 20 kr per sugga och år.

Not 25 – Arbete (inkl. eget arbete) I nuvarande besättning uppgår arbetstimmarna per årssugga till elva timmar. Med effektivare stall bedöms arbetsförbrukningen minska till nio timmar per årssugga.

Arbetskraften kostar 230 kr per timme inklusive sociala avgifter och försäkringar.

Not 26 – Driftsledning I genomsnitt läggs 500 h per år på driftsledning, vilket motsvarar 0,625 timmar per årssugga. Timkostnaden uppgår 240 kr per h för driftsledning.

61

Bilaga 2 – Investeringskalkyl Kalkylresultat GRUNDDATA

Värde

Antal djurplatser Yta stall

Enhet 800

suggor

6142

m2

Yta serviceutrymmen & övriga utrymmen (exklusive utrymmen för visning

m2

Yta utrymmen för visning

m2

Total yta

6 142

m2

Investeringskalkyl

Värde

Investeringsutgift (efter investeringsstöd enligt schablon)

34 499 900

Enhet kr

Driftnetto per år enligt driftkalkyl

2 595 484

kr/år

Driftnetto per år exklusive avskrivningar och ränta

5 919 283

kr/år

Avkastningskrav på investering, nominell kalkylränta

5,00%

Inflation

1,00%

Real kalkylränta

per år

4,0%

Ekonomisk livslängd

15

år

Nuvärdet av driftsnetto (exklusive avskrivningar och ränta)

65 995 509

kr/år

Nettonuvärde vid 5 % avkastning

31 495 609

kr

INVESTERINGSUTGIFT Byggdelar

Not

Antal/yta

1

6142

Enhet

Kr/enhet

Utgift

Markarbete Markarbete för byggnader & brunnar

100 kr

Vägar & planer

614 200 kr 0 kr

Delsumma markarbete

614 200 kr

Byggnad Stallbyggnad

2

6142

3 269 kr

20 078 198 kr

Foderutrymmen Personalutrymmen Övriga serviceutrymmen Delsumma markarbete

20 078 198 kr

Installationer Vatten, framdragning/anslutning VA-installationer

0 kr 3

1 288 344 kr

El framdragning/anslutning

0 kr

El-installationer

4

1 690 433 kr

Ventilation

5

1 268 055 kr

Övriga installationer Delsumma installationer

4 246 832 kr

Inredning & utrustning Inventarier och foderanläggning

6

Foderanläggning leverantör rabatt

7

8 175 500 kr -533 600 kr

Delsumma inredning & utrustning

7 641 900 kr

62

Gödselvårdsanläggning Utgödsling

1 680 000 kr

Gödselpump Pumpbrunn

8

150 000 kr

Gödselledningar Gödselbrunn Delsumma gödselvårdsanläggning

1 830 000 kr

Byggledning & ränta Byggledning

9

469 000 kr

Ränta under byggtid

5%

Delsumma byggledning & ränta

819 770 kr 1 288 770 kr

SUMMA Investeringsutgift (exklusive utrymmen för visning)

35 699 900 kr

Investeringsstöd enligt schablon, totalt

-1 200 000 kr

SUMMA med investeringsstöd (exkl. utrymme för visning)

34 499 900 kr

Investeringsutgift per djurplats utan stöd

44 625 kr

Investeringsutgift per djurplats med stöd

43 125 kr

Utrymmen för besök TOTAL INVESTERINGSUTGIFT (inklusive utrymmen för visning, utan stöd)

35 699 900 kr

Noter investeringsutgift Not 1 – Markarbete för byggnader och brunnar.

Marken är plan och består mestadels av sand. Markberedningen består av att schakta bort matjord och plana ut marken samt grävning för ringmur, gödselledningar och gödselkulvert.

Runt hela stallet anläggs en väg som är åtta meter bred, mätt från ytterväggen. Vägen ska ha en prestanda för att klara fordon med en totalvikt på 80 ton. Detta eftersom vägen kommer att användas till bland annat foder- och gödseltransporter. När vägen byggs skrapas matjorden bort varefter ett lager på 40 centimeter med 0-90 stenkross läggs dit. Ovanpå detta läggs sedan ett topplager på tio centimeter med 0-20 stenkross. Materialet som blir när gödselbrunnarna byggs, använd till fyllnadsmassor inne i stallet mellan gödselkulvetarna. Ansvaret och utgiften för väggar och färdig terrass ligger under byggherren, när terrassen är klar tas ett geologiskt prov som mäter marken bärighet och bygget lämnas sedan över till totalentreprenören. Utgiften för material och arbete uppgår till 575 500 kr, ca 90 kr per kvadratmeter. En marginal är inlagt på ca 10 kr per kvadratmeter för oförutsedda händelser Not 2 – Stallbyggnad.

Stallbyggnaden uppgår till 6 142 kvm och utgiften är 3 129 kr per kvm. I priset ingår tak, inner- och ytterväggar, fönster, dörrar, fundament och golv samt servicehus.

Not 3 – VA installationer Utgiften för VA installationer uppgår till 1 288 344 kr. Offerten är framtagen av företaget SKOV och i priset ingår bland annat golvvärmeenheter, värmepump och framdragning av vatten. Anslutning av vatten ingår i utgiften.

63

Not 4 – El-installationer.

El-installationer utförs enligt specifikation av Ögaards El. Priset uppgår till 1 690 433 kr. Installationen utförs enligt LBK- rekommendation och innefattar LED-belysning.

I priset ingår ström under byggperioden, installation av LED- belysning både invändigt och utvändigt samt elinstallationer till ventilation och foderanläggning. 15 eluttag med 16 ampere och 15 eluttag med 10 ampere ingår i installationen.

Not 5 – Ventilation Priset för ventilationsanläggningen baseras på en offert från SKOV och uppgår till 1 268 055 kr. Den innehåller COMBI DIFFUS ventilation för grisnings-, smågris- och karantänavdelningarna. I transponderavdelningen kommer LPV ventilation med luftventiler installeras. Sex stycken klimatdatorer ingår i installationen.

Not 6 – Inventarier och foderanläggning Inventarierna avser grisningsplatser, smågrisboxar, karantänplatser, foderautomater och blötläggningsinventarier samt 25 stycken slussportar. Monteringen av detta är inkluderad i priset. I foderanläggningen ingår bland annat foderautomater till stallarna, inmatningsskruvar samt fyllning av transponderstationer. Priset för detta är totalt 8 175 500 kr. Värmepanna ingår i priset.

För en mer detaljerad beskrivning av vad som ingår i inventarier och foderanläggning, se arbetsbeskrivningen.

Not 7 – Foderanläggning leverantörrabatt För foderanläggningen erhålls 533 600 kr i leverantörsrabatt.

Not 8 – Gödselvårdsanläggning inklusive reservkraftverk I projektet hade vi inte med gödselvårdaanläggning från början, ser man framåt när nya anläggningar ska byggas upp från grunden är det rimligt att fundera på var det är mest ekonomiskt att bygga en anläggning av denna storlek. Hittar man ett område nära till en biogasanläggning som är fallet i detta projekt eller en större gård som har den spridningsarealen som krävs är det rimligt att lagring av gödsel inte byggs vid stallet utan där den ska hanteras. På detta sätt blir grisproduktionen inte så ekonomisk belastad samt miljörisken så stor på platsen där stallet ligger. För att klara 10 månaders lagring behövs 8000 kubikmeter lagringskapacitet. Denna lagring sker med två stycken 4 000 kubikmeter brunnar i direkt anslutning till stallet

Gödselvårdsanläggningen påverkar den totala investeringen avsevärt, så det finns all anledning att se sig om efter andra möjligheter.

Not 9 Pumpbrunn Pumpbrunnen uppgår till 77 m3 och priset är 150 000 kr. I priset ingår leverans och montering.

Not 10 – Byggledning Utgiften för byggledning uppgår till 469 000kr.

Not 11 – Ränta under byggtid Räntan under byggtiden uppgår till 819 tkr, förutsatt att räntenivån är 5%.

64

Bet tidpunkt

Antal dagar

v11

336

Betalning 1660007

Ränta 5% 83000

Del av året 0,92

Ränta 76406

v18

280

3320013

166001

0,77

127343

v22

252

3320013

166001

0,69

114609

v26

224

4980020

249001

0,61

152812

v29

203

1660007

83000

0,56

46162

v32

182

3320013

166001

0,50

82773

v36

154

4980020

249001

0,42

105058

v40

126

6640026

332001

0,35

114609

Total kostnad ränta under byggtid

819770

Not 12 – Investeringsstöd enligt schablon, total Det finns möjlighet att söka stöd för investeringen. Det är möjligt att erhålla 40 procent av utgiften i stöd, dock är det maximala beloppet som betalas ut 1 200 000 kr.

65

Bilaga 3 – Ritningar Se www.jordbruksverket.se/smartastall fÜr ritningar i full skala.

I denna bilaga finns fĂśljande ritningar: Beliggenhedsplan Brandplan 1-10-1 Plan 1-40-1 Snit 1-40-2 Snit 1-50-1 Facader & 3D-ritning

66





4000 m³



4000 m³





 







 

 









 

      





 



 

   

 





  











Gylle

Foder

Grise

     

67





Afhentning af døde dyr



Situationsplan

























68 





 



 





           

Detekteringsanlæg jfr. forsikring og pension

Automatisk branddørlukningsanlæg centraludstyr

Brandventilation / Komfortventilation

Vandfyldt slangevinde

Pulverslukker

Redningsåbning

Flugtvejs retning

Flugtvejs- og panikbelysning

Flugtvejsdør





  





Røgskærm

Brandvej

Flugtvejsgang  Min. 130 cm

Halvvæg / Inventar

Væg i fuld højde

Brandcellevæg EI60

Brandsektionsvæg EI60-A2-s1,d0

Nedenstående elementer er ikke nødvendigvis indeholdt i projektet

Signaturforklaring:

 

Brandplan

 



U d sm lev åg rin ris g a e f

Halm



120 cm gjutjern 12 mm bjælkebredde - 12 mm åbning





Sjukavdeling





120 cm gjutjern 12 mm bjælkebredde - 12 mm åbning

Sjukavdeling





Vand

 





120 cm gjutjern 12 mm bjælkebredde - 12 mm åbning

Sjukavdeling











Sjukavdeling

120 cm gjutjern 12 mm bjælkebredde - 12 mm åbning



120 cm gjutjern 12 mm bjælkebredde - 12 mm åbning



Sjukavdeling

120 cm gjutjern 12 mm bjælkebredde - 12 mm åbning

Sjukavdeling

Vand

 



120 cm gjutjern 12 mm bjælkebredde - 12 mm åbning

Sjukavdeling

120 cm gjutjern 12 mm bjælkebredde - 12 mm åbning

Sjukavdeling





120 cm gjutjern 12 mm bjælkebredde - 12 mm åbning





Sjukavdeling

120 cm gjutjern 12 mm bjælkebredde - 12 mm åbning

Vand

Indlevering af foder

Sjukavdeling

 





120 cm gjutjern 12 mm bjælkebredde - 12 mm åbning



 



Sjukavdeling

120 cm gjutjern 12 mm bjælkebredde - 12 mm åbning

Sjukavdeling

120 cm gjutjern 12 mm bjælkebredde - 12 mm åbning



Sjukavdeling



120 cm gjutjern 12 mm bjælkebredde - 12 mm åbning



Sjukavdeling

Vand

 





120 cm gjutjern 12 mm bjælkebredde - 12 mm åbning Sjukavdeling

120 cm gjutjern 12 mm bjælkebredde - 12 mm åbning Sjukavdeling









 



 













 



160 cm gjutjern 11 mm bjælkebredde - 10 mm åbning

Ren område

Uren område

160 cm gjutjern 11 mm bjælkebredde - 10 mm åbning

Vand



 





160 cm gjutjern 11 mm bjælkebredde - 10 mm åbning





160 cm gjutjern 11 mm bjælkebredde - 10 mm åbning











160 cm gjutjern 11 mm bjælkebredde - 10 mm åbning



Vand

 







160 cm gjutjern 11 mm bjælkebredde - 10 mm åbning

160 cm gjutjern 11 mm bjælkebredde - 10 mm åbning

Indlevering af foder



Halm





 

 



Vand

 







160 cm gjutjern 11 mm bjælkebredde - 10 mm åbning  



 







160 cm gjutjern 11 mm bjælkebredde - 10 mm åbning 



 



 











 







 





Adgang personale via sluse





 



 



















Indlevering af foder



Spalter type 82-18

Spalter type 82-18

Spalter type 82-18

Spalter type 82-18

Spalter type 82-18

Spalter type 82-18

Spalter type 82-18

Spalter type 82-18









Afhentning af biogas

Halm

Tværkulvert



    

        

    











 



  

   

  

    





 



 

    

 

 



Sjukavdeling 

Sjukavdeling Sjukavdeling

     

   

       

 

Sjukavdeling Sjukavdeling

  

Sjukavdeling

    

 









Spalter type 82-18

Spalter type 82-18

Spalter type 80-10

Spalter type 181-18

Spalter type 181-18

Spalter type 80-10

Spalter type 80-10

Spalter type 181-18

Spalter type 181-18

Spalter type 80-10







 

Strø på drænspalter - liggeareal Kote -0,10

Strø på drænspalter - liggeareal Kote -0,10

Strø på drænspalter - liggeareal Kote -0,10

Strø på drænspalter - liggeareal Kote -0,10



Spalter type 82-18

Spalter type 82-18



Blå - fra løbestald til transponderstald Grøn - fra transponderstald til farestald Gul - fra farestald til tilväkst Rød - fra farestald til løbestald

Flyttevej på ritning:









Sjukavdeling Sjukavdeling









 







 



 



 





 





Udlevering af søer

 



Adgang personale via sluse



                       

                        







                       



Vinduer: Vinduer i plast m. termoglas indbygget. Udv. vinduer, Farve: Hvid Indv. vinduer, Farve: Hvid Sålbænk i rustfri stål.

Manifold/Shunt 

 







Koter: OKV = Overkant væg UKV = Underkant væg OKG = Overkant gulv

Fald retning

Fortløbende målsætning

Detaljehenvisning Se detaljer på denne tegning

                        





 



xxx

xx%

 

                        







               

Potentialudligning føres op her.

Se vejledning i tekst på støbeplan.

Gylleudluftning

Tagnedløb

Gulvafløb 15 x 15 cm Gulvafløb 27 x 33 cm Støvlevask





  







Loftlem

Epoxy

Højtryksrør med udtag

Udsparing i UK væg til varmeslanger (Lige/Skrå)

Gulvopdeling, Revneanviser

Nedenstående elementer er ikke nødvendigvis indeholdt i projektet

Signaturforklaring:

Døre fuges med elastisk fuge ud og indvendig.

Udv. trædøre med stalddørs-hængsler og låsekasse. Monteres 5 cm (3 cm i NORGE) fra facade Malet i Farve: RAL 7035 lysgrå.

Indv. trædøre med 93 mm karm, Hamborg-hængsler og låsekasse. Malet i Farve: RAL 7035 lysgrå,

Døre og vinduer Døre:

Indretning Servicerum Generelt: Den viste sanitet (håndvaske, toiletter mv.) er indeholdt i VVS-entreprisen Det viste interiør (Skabe, borde, bænke mv.) er IKKE indeholdt i entreprisen

Lofter i øvrige rum: Udføres med loftbeklædning af 25 mm lys/fin træbeto nplade som opsættes med skruer pr. 60 cm.

22 x 95 mm forskalling pr. 60 cm sømmet med 2 stk. 28x75 galvaniseret ringsøm Der opsættes 0,15 mm PE-folie. Folie fuges langs vægge (hul ved elementsamlinger udfyldes helt med fugemasse) og klemmes af skyggeliste, som sømmes i væg pr. 60 cm. Samlinger tapes. Der isoleres med 95/120/145/145+95 mm isolering.

ALTERNATIV: OBS – 58 mm brede spær

Lofter i staldrum med diffus ventilation: Der udføres diffust loft med loftbeklædning af 25 m m lys/fin træbetonplade, som opsættes med skruer pr. 60 cm.

22 x 95 mm forskalling pr. 60 cm sømmet med 2 stk. 28x75 galvaniseret ringsøm.

Der opsættes faldsikkert net under spær.

Endestød ved træbetonplader afdækkes med papstrimmel på overside.

Der opsættes 0,15 mm PE-folie i.h.t. spærpl an samt 15 cm brede strimler under spærfod.

Folie fuges langs vægge (hul ved elementsam linger udfyldes helt med fugemasse) og klemmes af skyggeliste, s om sømmes i rem pr. 60 cm.

Ved skorstene skæres folie tæt til, skummes ovenfra og fuges nedenfra.

Der isoleres med 100 mm Isover Diffusrulle 40 2-lag ALTERNATIV: Diffusrulle 37 2-lag. Der opsættes 15 cm plaststrimmel direkte under spær midt for isoleringssamling eller samlinger forskydes min. 20 cm.

ALTERNATIV: OBS – 58 mm brede spær

Lofter Generelt: Dampspærre/plastafdækning monteres altid mellem loftforskalling og spærfod/ås I bygninger med gitterspær placeres loftlem med stige Jf. plantegning og der monteres gangbro på loft

Tagrender og nedløb: 150 mm galvaniserede og polyesterbehandlede ståltagrender og xx stk. ø90 mm galvaniserede og polyesterbehandlede stålnedløb. Farve: Silver Rendejern placeres pr. 60 cm

Gavle: Gavltrekanter udføres i profileret polyesterbehandl et stålplade på vandret 22 x 95 mm forskalling pr. 100 cm DS 20/115 Vægprofil, Godstykkelse 0,50 mm ALTERNATIV: Trapez 18W.1070 Vægprofil, Godstykkelse 0,40 mm Farve: DS020 Lysegrå.

Underbeklædning i gavludhæng udføres i profileret p olyesterbehandlet stålplade. 20 mm Vægprofil, godstykkelse 0,5 mm Farve: DS005 Hvid, DS020 Lysegrå, DS0 40 Mørkegrå, DS110 Rød, DS195 Sort ALTERNATIV: IP541 Hamlet hvid. IP521 Gåsevingegrå, IP511 Antrasit, IP505 Sort, IP211 Siena rød

Underbeklædning på udhæng: På langsider monteres PVC fuglenet 15x15 mm fasthol dt af forskalling for luftindtag til tagrummet Farve på brædder: Grå, Rød, Sort

Stern / vindskede: Udføres i profileret polyesterbehandlet stålplade.

Farve: DS020 Lysegrå

Tagdækning: Udføres i profileret, polyesterbehandlet stålplade. DS 35/190 Tagprofil, Godstykkelse 0,45 mm Farve: DS020 Lysegrå, Der skrues i hveranden lægte eller hver ås. Der skrues i hveranden bølgebund. Sidevejs forskydes sk ruerne 1 bølge pr. skruerække

Tag: Tagkonstruktion: Udføres af præfabrikerede trægitterspær monteret ef ter anvisninger på spærplan og spærdetaljer.

Taghældning 15° Lofthældning på 0°

Indervægge: Indervægge udføres i letbetonelementer, dog betonelementer i.h.t. tegning Elementsiderne er støbt i lys glat beton på formsiden og på modsatte side pudset i lys beton Elementhøjde: Ubenævnt 260 cm ellers se tekst på plantegning ALTERNATIV: BEMÆRK: Elementer monteres på fundament skote -0.10. Som følge heraf hæves vindues- og dørhuller 10 cm i elementerne

Ydervægge: Ydervægge udføres i 26 cm tykke isolerede s andwichelementer med facadeside støbt i frilagt Søsten.

Elementhøjde: 280 cm De indvendige elementsider er pudsede i lys beton.

Vægge: Mursøjler udføres i galvaniserede stål-profiler Bagmurs-, skille- og sandwichelementer udføres MED indstøbt rem ved træspær og UDEN indstøbt rem ved stålspæ r.

-se dog eventuelle undtagelser på plantegning Der monteres mat-hvide 15x15 cm vægfliser i xxxxxx

Krybber: Polyesterbeton krybber mures fast på pudslag udlagt på grovbeton. Der afsluttes med støttende skråkanter ALTERNATIV: Ved montage på spalter mures krybber fa st på pudslag udlagt på plast. Der afsluttes med støttende skråkanter type og længder i.h.t. plan tegning

Støbejernsriste Nedlægges i støbt fals med falsmål max 5 mm større end ristens længde. Riste nedlægges i.h.t. leverandørs a nvisning Dimensioner angiver: "Bjælkebredde" (trædeflade) / Åbning 10/10 mm i farestald med gødningsåbning 12/12 mm i 2-klimastald med gødningsåbning Nedlægges med pas-stykke ind mod skillevæg. Her fastgøres pas-stykke med 2 beslagsæt v. 120 cm riste og 3 beslagsæt v. 140-200 cm riste

Spalter: Betonspalter Nedlægges på asfaltstrimler i.h.t. leverandørs anvi sninger. Ved udlægning reguleres spalterne løbende i forhold til de teoretiske spaltemål (både bredde- og længdemål, se spalteskema) Spalteåbninger SKAL overholdes i samlingerne Størrelse og typebetegnelse angiver: Bjælkebredde (trædeflade) / Åbning Ved støbning mod spalter skal der lægges pap mellem grovbeton og spalter.

Når der tilpasses spalter/skæres i dem, skal arme ring beskyttes, evt. med påsmøring af Cerasit.





Adgang personale via sluse

  





  



1-10-1 Plan

69



160 cm gjutjern 11 mm bjælkebredde - 10 mm åbning

160 cm gjutjern 11 mm bjælkebredde - 10 mm åbning

160 cm gjutjern 11 mm bjælkebredde - 10 mm åbning

















 





 



































 

 









































 





 



















 

  

   







  











 

 



 



  

   

      

70 



1-40-1 Snit

71



























































Skrabekanal







Skrabekanal





Skrabekanal



Skrabekanal













 



Skrabekanal





 





Skrabekanal



Skrabekanal





Skrabekanal



































 

















 





 



 





                



  





     



1-40-2 Snit





























 





 



 





                



  





    

72





1-50-1 Facader & 3D-ritning

Bilaga 4 – Rutiner och checklistor Rutin vid avvänjning Veckan före avvänjning: • Tillväxtavdelningarna tvättas och desinficeras enligt anvisningar!

• När avdelningen är torr; spånas alla boxarna, foderautomaterna sätts ihop. Skivorna i foderautomaterna torkas rena.

• Rengör betäckningsavdelningen och strö upp spaltgången till suggorna som ska avvänjas.

Söndag före avvänjning: • Sätt igång värmen i tillväxavdelningen och se till att golvvärmen är på.

Avvänjningsdagen: • Fyll på foderautomaterna i tillväxt med startfoder.

• Flytta ut suggorna till betäckningsavdelningen, storlekssortera suggorna och sätt förstagrisare i en box. Eventuellt magra eller på andra sätt avvikande djur hanteras separat.

• Stäng utfodringen i den aktuella grisningsavdelningen, via datorn. Kontrollera att ingen automat står och läcker.

• Placera ut vågen på lämpligt ställe i gången, alla smågrisar ska vägas, anteckna antal smågrisar + vikt, för att sedan föra in detta i datorn.

• Plocka sedan ut alla avvikande grisar, s.k. ”Pellegrisar”. Dessa grisar sätts i boxarna först till vänster i tillväxten.

• Plocka därefter ut resterande grisar. Räkna ut i förväg hur många boxar som kommer att behövas, och hur många grisar som ska vara i varje box. Spara gärna 2 – 4 boxar, för senare kullutjämning. Storlekssortera så att jämnstora grisar hamnar vid samma foderautomat.

• Handutfodra alla boxarna med en skopa foder, i ca fyra dagar, tills alla kommer igång att äta ur automaterna. Kontrollera nivån på automaterna de första dagarna, gärna två gånger om dagen. Om det är helt rent – öka! Om det svämmar över – minska! Viktigt att alla får foder, men håll koll så att det inte uppstår diarréer!

• Ställ ventilationen i tillväxt på aktiv, och mata in antal smågrisar.

• Samla in alla skrivplattor från BB-avdelningen och tvätta för hand, sätt sedan ut dem i förrådet. Suggkorten samlas ihop och läggs på kontoret.

• Bedöm vattennivån i kulvertarna, och dra ev. pluggarna i mitten om det behövs.

• Ställ ventilationen i grisningen på icke aktiv, för att sedan kunna sätta igång blötläggningen. Kontrollera att alla sprinklers fungerar och att alla kranar står rätt.

• Tvätta alla drivgångar, och återställ stallet till det normala.

• Beställ semindoser, för leverans eller hämtning på posten till fredag!

73

Rutin vid behandling • • • •

Behandling sker efter det att övriga rutiner i stallet är färdiga.

Behandling sker efter Win Pig programmets anvisningar.

Behandling sker med rena sprutor och kanyler.

När behandlingen för dagen är klar ska flergångsspruta skruvas isär och rengöras.

Om behandlingen sker vid flera tillfällen under dagen ska sprutan förvaras i behandlingskorgen tills alla behandlingarna är avklarade.

• Samtliga mediciner förvaras i låst utrymme i respektive sektion.

• Färgmarkeringar: RÖD prick Noromylin/Engemecyn GRÖN prick

Ethacillin Comp

BLÅ prick

Hippotrim/Bimoxyl

Streck

Ethacillin och ULA (enligt speciellt färgmarkeringsschema)

Rutin i dräktighetsavdelning Kontroll dagligen av alla suggor genom att se att alla suggor har ätit i datorn samt kontroll av suggorna i samband med skrapning och halmning. Suggans fodergiva kalibreras en gång per månad efter utförd hullbedömning.

74

Om någon sugga inte har ätit görs följande:

Inte ätit

Kan ej, ska hjälpas fram

Sjuk, behandlas + hjälp

Suggan äter

Rutin, problem vid digivning Ta temp på sugga, känn över juvret efter svullnader behandla vid behov.

Stimulera suggan med juvermassage. Se till så att suggan kommer upp och får röra på sig flera gånger per dag.

Rutin för foderjustering kring grisning Justera fodergivan enligt nedan: • Första grisningsveckan gäller utfodring 1 gång per dag. De suggor som grisar höjs med 2 streck om dagen, och bör ligga på markering 6 – 8 i slutet på veckan.

Gyltor kan ev. höjas något långsammare.

• När större delen av gruppen har grisat, i slutet på första veckan eller senast, i början på andra veckan, gäller utfodring 2 ggr per dag. Lämpliga fodersläpp är klockan 07:00 och 15:00, med påfyllning ca 30 min innan. Alla djur bör återigen komma upp till markering 6 – 8, innan slutet på veckan. De som inte har grisat, markeras med tvättklämma, får automaten stängd och handutfodras tills de grisat.

• I slutet på andra grisningsveckan gäller utfodring 3 ggr per dag. Lämpliga fodersläpp är klockan 07:00, 14:00 samt 20:00, med påfyllning 6:30, 13:30 och 14:30. Alla suggor bör minst komma upp till markering 6 – 8 innan det är dags för avvänjning.

• Ingen foderökning, mer än nödvändig, sker på helgen.

Rutin vid grisning Under grisningsveckan: • Innan utfodring på morgonen – stäng in smågrisarna, tills de lär sig att hitta in själv.

• Släpp fodret, och se till att alla suggor går upp och äter. Kontrollera de suggor som ev. inte vill gå upp och äta, och sätt in åtgärd.

• Starta sedan med första nyfödda kullen, genom att först kontrollera hälsoläget på

75

• • •

• • •

suggan. Ta tempen, och skriv upp denna i översta högra hörnet på suggkortet.

Temp över 40,0˚, eller 39,5˚och stigande = Difeber, behandlas omedelbart!

Se över suggans juver, räkna spenar och planera för hur många grisar hon kan ha.

Om antalet smågrisar är fler än 13 st., eller om det finns väldigt många små grisar, kan kullen behöva skiftdia/split nursing = dela kullen i två lag, och låt bara ett lag dia åt gången. Byt, eller släpp ut alla efter ca 30 – 60 minuter. Upprepa tills det går att kullutjämna, eller så länge det behövs.

VIKTIGT! Alla smågrisar ska ha råmjölk från egen mamma!

Smågrisar med fläkta framben avlivas omedelbart. Fläkta bakben tejpas och får samma behandling som svaga smågrisar, se ovan.

Fortsätt likadant tills alla nyfödda kullar är genomgångna.

Rutiner för hantering av miljöfarligt avfall Brännbart

slängs i container ute på gården.

Glas

placeras i där för avsedd låda i medicinrummet.

Sprayburkar

placeras i där för avsedd låda i medicinrummet.

Värmelampor placeras i där för avsedd låda i förrådet.

Elektronik

placeras i där för avsedd låda i förrådet.

Lysrör

placeras i där för avsedd låda i förrådet.

76

Bilaga 5 – Underlag till förprövning Ansökan

77

78

79

80

81

82

Bilaga till förprövning – Foder och inredning

Foder och inredning Indhold 1: Pris oversigt 2: 216 Stier 3: Smågrisestier - Støbejernsriste 4: Smågrisestier - Iblødsætning 5: Farestier - Støbejernsriste 6: Faresatier - Iblødsætning 7: 216 Farestier 8: 24 Poltestier 9: Løbestier - krybber 10: 106 KS bokse 11: 23 spærrelåger 12: Foderautomater 13: Smågrise - Foder anlæg 14: Farestald - Foderanlæg 15: Polte og løbeafd. - Foderanlæg

Inventar – Smågrisestald FunkiFlex 750 mm høj

93

83

•

Inventaret leveres i 35 mm kraftige planker og har højden 75 cm.

•

Skillerummene afstives med kraftige PVC stolper og fodplader i galvaniseret stål.

Skillerum er i lukket plastplanke 75 cm høj.

• • • • • • •

Forstykker og låger leveres delvis åben med 50 cm plastplanker og 2 stk.

7 cm ovale PVC profiler.

Lågerne er 160 bredde og kan åbnes i begge sider.

Håndtag til låger leveres i RF stål.

Lågen er tæt i bund, hvilket reducerer mængden af gødningsrester på gangen.

Der er PVC U-profiler for enden af plastplankerne.

For at lukke tæt mellem stierne mellem betongulv og stiskillerum, leveres der PVC U-profiler, som monteres med betonskruer.

• •

Der leveres påboltningsbeslag til støbejernsriste.

Der leveres rustfri franske skruer 10 x 70 mm (A2) med dybel og rustfrie skiver til fast gulv.

•

Mellem gang og automat leveres RF gitter på 100 cm

Flex Cover 216 stk. á 110 cm – 25/75

200 cm i bredde.

•

• •

•

Plast med afrundede profiler overalt og derved ingen skarpe kanter.

Let, men samtidig holdbar, konstruktion i 15 mm plastplanke.

Tæthed overalt sikrer tophygiejne og nem rengøring: Udviklet til moderne svineproduktion med mange vaske.

Hængselsskinner med smidigt gummihængsel sikrer trækfrit miljø.

94

84

•

• •

• •

Mange indretningsmuligheder med 25, 50 og 75 cm planker i kombination med fleksible hængselsskinner.

100 pct. Ny PVC. Standard: 2-delt plankeoverdækning med 50 cm fast del og 75 cm oplukkelig del (ved en plankedybde på 135 cm).

Dybde: 85/110/135/160 cm.

Bredde: 150-350 cm.

Vandforsyning:

• •

32 mm PVC forsyningsrør med fittings (vinkel og tee).

10 mm PE vandslange

• •

½” rustfri faldrør, høj rørføring, inkl. Bæringer.

1 stk. rustfri drikkekop pr. sti.

Inventar – Støbejernsriste til smågrisestald

• • •

1080 stk. støbejernsriste med renseåbning.

Støbejernsristene er 40 x 140 cm.

Støbejernsristene er med 12/13 mm spalteåbning.

Inventar – Iblødsætning

• • •

Hoved og sektionsstrenge tilbydes i 32 mm PVC rør.

Faldrør tilbydes i 32 mm PVC rør.

Der bruges en gul dysse til iblødsætning. Den spreder i 360 grader og en diameter på 9 meter ved montage i 1,8 meters højde. 90 liter vand pr. time ved 2 bar.

95

85

• • • • •

Der tilbydes 1 stk. magnetventil pr. sektion.

Der tilbydes 1 stk. finfilter pr. anlæg.

Der tilbydes 1 stk. kuglehane pr. sektion.

Der tilbydes diverse overgange og fittings.

Overbrusning og iblødsætning er ophængt i loft og på væg.

Inventar – Farestier 216 farestier à 300 x 200 cm.

•

Inventar rundt om sti er med 40 mm tyk plastplanke.

•

Bagstykker og halvvejs op ad skillerum er 110 cm høje. 60 cm lukket og resten tremmer.

•

Den anden halvdel af skillerum er 50 cm høj plastplanke.

96

86

•

Midterskillerum mellem stier er 35 x 750 mm højt plastplanke.

•

Klimahuler med hul til varmelampe.

•

Klimahuler er beskyttet fra soen med farelad der er lukket op efter de første 4 dage efter faringen.

•

Der er friholderbøjler på låge og bagvæg.

•

Vandforsyning i 32 mm PVC der fastgøres henholdsvis på væg og forplade.

•

1 stk. drikkeventil pr. krybbe.

•

Drikkeplade til smågrise og 8 mm PE-slange som vandforsyning.

•

Varmelamper o. lign tilbehør er ikke inkluderet.

Inventar - Støbejernsriste farestier • • •

1080 stk. støbejernsriste med renseåbning.

Støbejernsristene er 40 x 140 cm.

Støbejernsristene er med 10/11 mm spalteåbning.

Inventar - iblødsætning farestier • •

Hoved og sektionsstrenge tilbydes i 32 mm PVC rør.

Faldrør tilbydes i 32 mm PVC rør.

97

87

•

• • • • •

Der bruges en gul dysse til iblødsætning. Den spreder i 360 grader og en diameter på 9 meter ved montage i 1,8 meters højde. 90 liter vand pr. time ved 2 bar.

Der tilbydes 1 stk. magnetventil pr. sektion.

Der tilbydes 1 stk. finfilter pr. anlæg.

Der tilbydes 1 stk. kuglehane pr. sektion.

Der tilbydes diverse overgange og fittings.

Overbrusning og iblødsætning er ophængt i loft og på væg.

98

88

Inventar - Poltestier Clean-O-Flex 1000 tørfoder

Clean-O-Flex er en fleksibel løsning for slagtesvin. Inventaret er nemt at rengøre og tilfører god luftpassage for grisene. Inventaret er med 35 mm tykke PVC plastplanker og har en højde på 100 cm.

Utallige kombinationsmuligheder samtidig med at stifunktion og helhed bevares.

Tilbuddet indeholder:

•

Låger og forstykker er delvist åbne med PVC planke på 750 mm x 35mm og to 1” galvaniseret rør.

99

89

• •

Lågerne er ophængt.

Lågerne betjenes med én hånd og kan smækkes det sparer tid.

•

Lågerne kan åbne ind i sti og ud over gang og er 120 cm.

•

Skillerummene er delvist åbne med én 750 mm x 35 mm PVC planke og to galvaniserede rør.

•

12 stk. kontaktgitre på 104 cm.

•

Forstykker tilpasses stibredde og boltes fast på skillerum.

•

RF u-profiler boltes på enden af PVC plastplanker.

•

Rustfri T-bolte til betonspalter 10 cm tykke.

100

90

•

Rustfri franske skruer med dybler til fastgørelse af skillerum til mur og gulv.

Vandforsyning:

•

32 mm PVC forsyningsrør med fittings (vinkel og tee).

•

½” rustfri faldrør, høj rørføring, inkl. bæringer.

•

1 stk. rustfri drikkekop pr. sti.

101

91

Inventar – Løbestald 1 Storsti á 950 x 1755 cm og i alt 54 KS bokse á 65 cm i bredden.

1 Storsti á 950 x 1820 cm og i alt 52 KS bokse á 70 cm i bredden.

Boksene leveres med 6 forværksrør.

Nederste forværksrør er rustfri og fungerer som vandrør med 1 ventil pr. boks.

Der er høje stolper i forbindelse med baglåge.

De høje stolper stabiliseres med 1” galvaniseret rør.

Der monteres ryg-rør til stabilisering af boksen.

Der leveres lukket skillerum mod gang.

Inventaret er åbent ved krybben.

• •

• • • • •

Krybber TS 36 • • • •

70 stk. krybber a´ 100 cm.

4 stk. endekrybber a´ 50 cm.

Inkl. Polyester klæbemasse + hærder.

Ekskl. Materiale til fastgørelse af krybber.

102

92

Låger i løbeafd.

Inventar højde: 110 cm.

Orne- og so stier leveres i kraftigt inventar. Kombinations mulighederne er mange og muligheden for låger mod gang og stier, kan lette det daglige arbejde i stalden.

•

2 store låger leveres med lodrette tremmer .

•

2 store låger (ud mod gang) leveres med plade.

103

93

•

4 små låger leveres med plastplanke og lodrette tremmer.

•

Inventaret kan tilpasses gulvfald.

•

Inventar stabiliseres med 50 x 50 x 5 ben til påboltning.

Spærrelåger til centralgang

• • •

I central gang leveres 23 spærrelåger.

Lågen er 100 cm høj og med plastplanker.

Lågerne levderes monteres i den ene side og tilpasses på stedet.

104

94

Tørfodring Foderautomater til smågrisestald FunkiMat FunkiMaten er let at betjene, selv for den mindste gris. Den er ideel til både melfoder og pille foder. Den har afrundede kanter i trug, som gør det lettere at rengøre. Der er derfor høj hygiejne og sundhed hos grisene. Den store skalaplade giver godt overblik over fodringsstyrken.

• • •

108 stk. dobbelt FunkiMater til smågrise.

FunkiMaterne er med RF krybbe.

FunkiMaterne er med fladjern i begge sider.

105

95

Foderanlæg til smågrisestald

Generelt tørfoder beskrivelse.

Systemet består af flexsnegl som fylder op i transportanlægget via krydsaftapper.

Transportanlægget er med ACO Funkis PowerLine kæde som bliver trukket rundt i systemet ved hjælp af trækstation, type Compac. Trækstationen er i stærkt rustfrit kabinet som er udformet til at være delvist selvtømmende.

PowerLine kæden er designet til at give brugeren minimum systemstop. Kæden er produceret af 2 typer speciel hærdet stål og hvert led bliver testet i produktion med 1400 kg træk. Det giver en unik og stærk kæde.

Dette system består af 2 dobbeltstrenget anlæg. Anlæg 1 henter foder via flexsnegl og leverer foder til 108 stier + foder til anlæg 2 som leverer foder til de resterende 108 stier.

•

15 meter Flexsnegl der henter foder under silo.

•

Flexsneglen stopper ved signal fra føler, mens trækstationen via en timer forsætter i et fastsat tidsrum, for at udfodre restmængden i foderrøret.

106

96

•

Ø60 mm transportanlæg med høj rørføring.

•

Dobbelt strenget anlæg.

•

Krydsaftapper.

•

4 stk. trækstation er ophængt på væggen.

•

Automatisk FunkiFeed styring af trækstation, flexsnegl, og stopsensor. FunkiFeed styringen kan styre to selvstændige og giver mulighed for at programmere mange daglige udfodringer, samt styre lys, vand o. lign.

•

1080 meter transportrør og PowerLine kæde

•

56 stk. hjørner og div. bæringer.

107

97

Foderanlæg til farestier

Generelt tørfoder beskrivelse.

Systemet består af flexsnegl som fylder op i transportanlægget via krydsaftapper.

Transportanlægget er med ACO Funkis PowerLine kæde som bliver trukket rundt i systemet ved hjælp af trækstation, type Compac. Trækstationen er i stærkt rustfrit kabinet som er udformet til at være delvist selvtømmende.

PowerLine kæden er designet til at give brugeren minimum systemstop. Kæden er produceret af 2 typer speciel hærdet stål og hvert led bliver testet i produktion med 1400 kg træk. Det giver en unik og stærk kæde.

Dette system består af 2 enkelt strenget anlæg. Anlæg 1 henter foder via flexsnegl og leverer foder til 108 stier + foder til anlæg 2 som leverer foder til de resterende 108 stier.

•

30 meter Flexsnegl der henter foder under silo.

•

Flexsneglen stopper ved signal fra føler, mens trækstationen via en timer forsætter i et fastsat tidsrum, for at udfodre restmængden i

108

98

foderrøret.

•

Ø60 mm transportanlæg med høj rørføring.

•

Enkelt strenget anlæg.

•

Krydsaftapper.

•

2 stk. trækstation er ophængt på væggen.

•

Automatisk FunkiFeed styring af trækstation, flexsnegl, og stopsensor. FunkiFeed styringen kan styre to selvstændige og giver mulighed for at programmere mange daglige udfodringer, samt styre lys, vand o. lign.

•

540 meter transportrør og PowerLine kæde

•

28 stk. hjørner og div. bæringer.

FunkiMater til 24 poltestier

109

99

FunkiMaten er let at betjene, selv for den mindste gris. Den er ideel til både melfoder og pille foder. Den har afrundede kanter i trug, som gør det lettere at rengøre. Der er derfor høj hygiejne og sundhed hos grisene. Den store skalaplade giver godt overblik over fodringsstyrken.

• • • • •

12 stk. FunkiMater til slagtesvin.

FunkiMaterne er med RF krybbe.

FunkiMaterne er med fladjern i begge sider.

Inkl. vandtilslutning.

12 stk. fodernedløb 100 cm.

VD2 Volumendosere med justeringsklap er nem og præcis at justere. Den kan dossere meget små mængder fra 0,2 kg. Den er med fleksibel asymmetrisk udløbstragt og passer til Ø38 og Ø60 mm foderrør.

• •

216 stk. 10 liter volumendoserer.

Nedløb med 12 cm stålrør og beslag.

Udløsersystem til volumendoserer (VD 2)

110

100

Systemet består af hammeltræk

•

6 stk. kraftige håndtag til manuel udløsning af volumendosererne.

• •

24 stk. V hammel 12 stk. T hammel

111

101

Foderanlæg til Løbeafd.

Generelt tørfoder beskrivelse.

Systemet består af flexsnegl som fylder op i transportanlægget via krydsaftapper.

Transportanlægget er med ACO Funkis PowerLine kæde som bliver trukket rundt i systemet ved hjælp af trækstation, type Compac. Trækstationen er i stærkt rustfrit kabinet som er udformet til at være delvist selvtømmende.

PowerLine kæden er designet til at give brugeren minimum systemstop. Kæden er produceret af 2 typer speciel hærdet stål og hvert led bliver testet i produktion med 1400 kg træk. Det giver en unik og stærk kæde.

Foderanlægget leveres foder til 106 KS bokse

•

20 meter Flexsnegl der henter foder under silo.

•

Flexsneglen stopper ved signal fra føler, mens trækstationen via en timer forsætter i et fastsat tidsrum, for at udfodre restmængden i foderrøret.

112

102

• •

106 stk. 10 liter volumendoserer.

Nedløb med 12 cm stålrør og beslag.

Udløsersystem til volumendoserer (VD 5) Snoren fra kuglen monteres på pianotråd. De monteres i hold af 10-15 volumendoserer. På denne måde bliver de nemmere at trække.

•

2 stk. kraftige håndsving til manuel udløsning af volumendosererne

114

103

Foderanlæg til transponder stationer og 12 aflastningsstier

Generelt tørfoder beskrivelse.

Systemet består af flexsnegl som fylder op i transportanlægget via krydsaftapper.

Transportanlægget er med ACO Funkis PowerLine kæde som bliver trukket rundt i systemet ved hjælp af trækstation, type Compac. Trækstationen er i stærkt rustfrit kabinet som er udformet til at være delvist selvtømmende.

PowerLine kæden er designet til at give brugeren minimum systemstop. Kæden er produceret af 2 typer speciel hærdet stål og hvert led bliver testet i produktion med 1400 kg træk. Det giver en unik og stærk kæde.

•

15 meter Flexsnegl der henter foder under silo.

•

Flexsneglen stopper ved signal fra føler, mens trækstationen via en timer forsætter i et fastsat tidsrum, for at udfodre restmængden i foderrøret.

•

Ø60 mm transportanlæg med høj rørføring.

104

•

Enkelt strenget anlæg.

•

Krydsaftapper.

•

1 stk. trækstation er ophængt på væggen.

•

Automatisk FunkiFeed styring af trækstation, flexsnegl, og stopsensor. FunkiFeed styringen kan styre to selvstændige og giver mulighed for at programmere mange daglige udfodringer, samt styre lys, vand o. lign.

•

225 meter transportrør og PowerLine kæde

•

8 stk. hjørner og div. bæringer.

•

12 stk. Kapacitet føler til transponderstationer.

116

105

Volumendosere til Transponderstier Volumendosere med justeringskugle er nem at rense da bunden kan tages helt af. Den er nem at justere, 1 sek. Fra min. til maks. Kuglen lukker tæt og har ingen foderspild.

Foderet stopper ikke til da kuglen bryder igennem foderet. Den er med fleksibel asymmetrisk udløbstragt som kan klikkes fast i 4 positioner. Den passer til Ø38, Ø50, Ø60 og Ø70 mm foderrør. Den store åbning i siden giver let adgang til rengøring eller dosering af tilsætningsstoffer.

• •

24 stk. 10 liter volumendoserer.

Nedløb med 71 cm stålrør og beslag.

117

106

Bilaga till förprövning – Ventilation

TILBUD Kundeoplysninger:

Gråkjær A/S

Kontaktperson:

Kalle Krogh

Projekt:

Mattias Espert

Installationsadresse:

Åspåovågen 428, 23 199 Klagstorp, Sverige

Gråkjær projekt nr.:

T-1002600-H

SKOV projekt nr.: CW-10045 Salg/projektering:

Ivan Skovsted

Mailadresse:

is@skov.dk

Dato:

2-5-2017

Version:

02

118

107

Indhold: 1

Oplysninger vedr. projektet

2

Miljøforhold

120

3

Principbeskrivelse

120

120

Combi-Diffus ventilation (Smågrisesektioner, faresektioner, poltesektion) LPV-ventilation med loftventiler (transponderstald) 121 4

Komponentbeskrivelse

122

Combi-Diffus luftindtag 122 Sammenkobling, DA 175 aktuator

123

Luftindtag, DA 1540 loftventiler (LPV i transponderstalden) Sammenkobling, DA 175 aktuator DA 600 luftudtag

124

124

DA 600 LPC variabel lavenergiventilator Dynamic MultiStep®

124

125

Dynamic Air (sektioner med rumvarme) DOL 234F klimacomputer DOL 278A nødopluk

123

125

126

127

DOL 2200 udvidelsesmodul

127

5

Beskrivelse af tilbudte ventilationssystemer

6

Priser

7

Komponenter

132

8

Forpligtelser køber

132

9

Forpligtelser SKOV A/S 134

10

Bemærkninger

11

Transport

12

Betalingsbetingelser

13

Salgs- og leveringsbetingelser

132

134

134 134

119

108

134

127

120

SKOV Salgs- og leveringsbetingelser Fel! Bokmärket är inte definierat.

14

Oplysninger vedr. projektet Luftmængden dimensioneres efter de svenske regler, dvs. højere udsugningsydelse sammenlignet med Danmark.

Miljøforhold Der er ikke krav om miljøforbedrende udstyr, så som høje luftafkast, miljømoduler eller biologisk luftrensning.

Principbeskrivelse Combi-Diffusventilation (Smågrisesektioner, faresektioner, poltesektion) Combi-Diffus ventilation er et undertryksanlæg til svineproduktion.

Systemet Combi-Diffus kombinerer de bedste egenskaber fra to ventilationssystemer: Diffus og LPV. I kolde perioder suges friskluften ind i stalden gennem loftet og kan i varme perioder suppleres med luftindtag i form af loftventiler. Der kan desuden etableres nødventilation, hvilket forbedrer dyrenes mulighed for at overleve i tilfælde af strømsvigt eller betjeningsfejl.

SKOVs Combi-Diffus ventilationsanlæg sikrer: • • • • •

Optimalt staldklima uden overskridelse af værdier for varme, fugt og skadelige gasser i stalden.

Minimal risiko for trækgener i kolde perioder.

Tilstrækkelig lufthastighed og kølevirkning i varme perioder.

Styring af luftretning, -mængde og -hastighed i varme perioder.

Lavt energiforbrug.

120

109

Principskitse

LPV-ventilation med loftventiler (transponderstald) Ventilationsanlægget er et undertryksanlæg, der er udviklet til animalsk produktion, og som kan tilpasses de fleste staldtyper.

Systemet Alle dyr har i løbet af deres livscyklus forskellige klimabehov. Et LPVventilationssystem sikrer nøjagtig tilpasning af temperatur, luftfugtighed, lufthastighed m.m. Der kan desuden etableres nødventilation, hvilket forbedrer dyrenes mulighed for at overleve i tilfælde af strømsvigt eller betjeningsfejl.

SKOVs LPV-ventilationsanlæg sikrer: • • • • •

Et stabilt staldklima året rundt Optimal udnyttelse af indtagen luft Optimal styring af luftretning, -mængde og -hastighed Sikker og overskuelig klimastyring efter behov Lavt energiforbrug.

121

110

Principskitse

Komponentbeskrivelse Combi-Diffus luftindtag Luften tilføres gennem et diffust loft i kombination med DA 1540 (faresektioner) / DA 1211B (smågrisesektioner, poltesektion) loftventiler.

I kolde perioder indtages friskluften fra det diffuse loft.

Dette sikrer en lav lufthastighed, og trækgener i grisenes opholdsområde undgås.

I de varme perioder suppleres luftindtaget med loftventiler, der giver den nødvendige ekstra kølende lufthastighed for at opretholde en optimal produktion.

Der etableres nødventilation for at forbedre dyrenes mulighed for at overleve i tilfælde af strømsvigt eller betjeningsfejl.

122

111

Sammenkobling, DA 175 aktuator DA 175 er en aktuator, der er specielt udformet til regulering af luftindtag. DA 175 er monteret med direkte træk på ventilerne, så installationen er nem og driftssikker. Aktuatoren kan placeres med trækcylinderen i enhver retning, hvilket gør installationen fleksibel.

DA 175 har en kompakt udformning, der er nem at rengøre.

Luftindtag, DA 1540 loftventiler (LPV i transponderstalden) DA 1540 loftventilen er en effektiv, kompakt ventil til loftskonstruktioner, der leder friskluft ind i stalden gennem tagrummet. Loftventilens udformning sikrer en optimal regulering af luftmængde, lufthastighed og luftretning i forhold til staldens temperatur og indretning.

Loftventilen er fremstillet af smudsafvisende, rengøringsvenligt materiale, der tåler højtryksrensning.

Ventilkassen og spjældet er isoleret for at forebygge kondensdannelse.

I kolde perioder indtages den nødvendige luftmængde ved lav lufthastighed, hvilket er muligt på grund af ventilklappens udformning og differentierede åbning. I varme perioder med stort ventilationsbehov indstilles loftventilerne, så luften klæber mod loftet. Lufthastigheden er så høj, at der skabes luftbevægelse omkring dyrene. I meget varme perioder med stort ventilationsbehov kan ventilerne åbnes 100 %, og luften rettes derved ned i dyrenes opholdsområde.

Det påhviler kunden at etablere åbningsareal i udhæng, således at tilstrækkelig luftmængde kan tilføres

123

112

loftventilerne. SKOV dimensionerer det nødvendige åbningsareal.

Sammenkobling, DA 175 aktuator DA 175 er en aktuator, der er specielt udformet til regulering af luftindtag. DA 175 er monteret med direkte træk på ventilerne, så installationen er nem og driftssikker. Aktuatoren kan placeres med trækcylinderen i enhver retning, hvilket gør installationen fleksibel.

DA 175 har en kompakt udformning, der er nem at rengøre.

DA 600 luftudtag DA 600 enheden er aerodynamisk med en høj ydelse ved lavt energiforbrug. DA 600 er fremstillet i et specielt glat og smudsafvisende polypropylenmateriale, der tåler højtryksrensning.

Den stærke selvbærende konstruktion, der er nem at montere uden brug af fugemateriale, er ekstrem robust under alle vejrforhold.

Enheden leveres til både kip- og sidemontage, og der kan leveres en række forskellige tagpladeudformninger. Et dræn mellem konus og rør sikrer, at størstedelen af det indtrængende regnvand ledes direkte ud på taget.

SKOV har forskellige ventilatortyper, der kan tilpasses dine specifikke behov. For at sikre et lavt energiforbrug kan SKOV klimacomputerne regulere flere enheder med det strømbesparende Dynamic Multistep® system.

DA 600 LPC variabel lavenergiventilator DA 600 LPC (Low Power Consumption) er udviklet specielt til staldventilation. Motor, reguleringsenhed og vinge er udviklet og optimeret i forhold til DA 600 skorstenen, hvilket giver en yderst strømbesparende, trykstabil og støjsvag ventilatorenhed.

124

113

Foruden at være energibesparende er LPC-ventilatorerne også yderst trykstabile og derfor mindre følsomme over for vindpåvirkninger selv ved lav ydelse. Ventilatorernes høje trykstabilitet har stor betydning, når der køres med minimumventilation, hvor en kraftig vindpåvirkning ellers kan have store konsekvenser for luftmængden og dermed dyrenes velfærd samt producentens varmeregning.

DA 600 LPC ventilator tilbydes med termosikring og indkoblingskontaktor, så de svenske regler på dette område overholdes.

Dynamic MultiStep® Dynamic MultiStep er et reguleringsprincip, hvor ventilatorerne kobles ind i grupper, men kun op til 50 % af deres ydelse. Når alle ventilatorerne i gruppen er koblet ind, reguleres de alle parallelt op til 100 % af deres ydelse, når yderligere ventilation er påkrævet. Fordelen er, at ventilatorerne har et meget lavt energiforbrug ved få omdrejninger, hvorimod forbruget stiger væsentligt, når ventilatoren kører med maksimal ydelse. Dynamic MultiStep princippet benytter LPC-ventilatorer i udsugningsenhederne, der kombinerer høj ydelse med god undertrykstabilitet ved lavt ventilationsniveau. Det gennemsnitlige støjniveau er også reduceret væsentligt sammenlignet med traditionelle anlæg.

Dynamic Air (sektioner med rumvarme) Dynamic Air er et måleprincip til konstant måling af luftydelser i skorstene, der sikrer producenten en forbedret minimumventilation.

Dynamic Air sensoren korrigerer ventilatorydelsen mod ydre vindpåvirkninger, således at der kun ventileres med den forudbestemte luftmængde. Derved sikres minimalt varmeforbrug i stalden.

Dynamic Air konceptet giver en meget nøjagtig bestemmelse af luftstrømmen uden brug af mekaniske, bevægelige dele, og er derfor økonomisk attraktiv, langtidsstabil og driftssikker.

125

114

DOL 234F klimacomputer DOL 234F klimacomputer sikrer dyrene optimale klimaforhold.

Klimacomputeren kan regulere klimaet i næsten alle typer af stalde og er modulopbygget, så den kan tilpasses den enkelte producents behov. DOL 234F klimacomputer betjenes let ved hjælp af en drejeknap og har et grafisk display, hvor teksten suppleres af ikoner, og grafer kan vise holdkurver og trendkurver.

Opsætningen tilpasses den enkelte producents besætning, og displayet er opbygget, så menuer, der anvendes dagligt, er hurtige at tilgå.

DOL 234F håndterer talrige funktioner som for eksempel: • • • • • • • • • • • • • • • •

PID-regulering - ensartet klima med optimale vækstbetingelser for dyrene.

Styring af temperatur, fugt og ventilation ud fra dyrenes alder.

Styring af gulvudsug og gulvvarme.

Regulering efter udetemperatur.

Varmestyring af flere varmekilder.

Udbygget kurvestyring (temperatur, varme, fugt, gulvvarme, minimum- og maksimumventilation).

Styring af højtrykskøling og overbrusning.

Drifts- og alarmlog.

Lysstyring.

Pausefunktioner til iblødsætning, vask og tørring.

Nattemperatursænkning.

Mulighed for energibesparende luftudtagsstyring med MultiStep®, Dynamic MultiStep® og Dynamic Air for anlæg med centraludsug og dynamisk trykreduktion.

Registrering af strømforbrug.

Frostsikring af tom stald.

Alarm for uregelmæssigt vandforbrug.

Adgangskoder.

DOL 114 føler DOL 114 er en føler med høj præcision til måling af relativ luftfugtighed og temperatur.

Føleren har to analoge udgange med meget lav udgangsmodstand og fuld beskyttelse mod kortslutning og kabelfejl.

Det specielle følerelement og det indbyggede teflonfilter sikrer, at føleren kan anvendes i stalde med en konstant høj fugtighed. Desuden tåler føleren højtryksrensning.

Føleren reguleres af en mikroprocessor og er udstyret med en tofarvet diode (LED) til kommunikation af driftsstatus og fejldiagnostik.

126

115

DOL 278A nødopluk DOL 278A udgør sammen med klimacomputeren et nødopluksystem, der ved strøm- eller tekniksvigt åbner loftventiler samt drejespjælde helt og dermed forbedrer dyrenes mulighed for at overleve.

DOL 2200 udvidelsesmodul Eksisterende DOL 2200 alarmsystem udvides med DOL 2200 udvidelsesmodul med 10 ekstra indgange. Foruden udvidelsesmodulet tilbydes også 7 ekstra DOL 13 sektionsfølere.

Beskrivelse af tilbudte ventilationssystemer Stald/sektions type:

3 stk. smågrisesektioner a’ 72 stier

Luftindtaget combi-diffus med DA 1211B loftventiler Luftindtag sker via combi-diffust loft som etableres i samråd med SKOV. Diffust luftindtag er kendetegnet ved at have et konstant åbningsareal over dele af loftet.

Lufthastigheden ved diffust luftindtag er lav og derfor er der ringe risiko for træk i stierne.

Der anvendes 72 stk. DA 1211B loftventiler, som giver ekstra kølende lufthastighed blandt dyrene i varme perioder. Indkobling af ventiler styres automatisk af DOL 234F. Ved strøm/tekniksvigt fungerer ventilerne også som nødluftindtag. Loftventilerne placeres på 4 rækker på tværs af stalden.

Luftudtaget med LPC ventilator – 8 skorstene med Dynamic Air og Dynamic Multistep: Der etableres 8 stk. DA 600 udsugningsenheder pr. sektion. Enheden består af skorsten med konus, trykstabil LPC ventilator og regulerbart drejespjæld. 2 stk. udsugningsventilatorer regulerer trinløs med DA 600 LPC lavenergiventilator og de sidste kobler ind efter behov ud fra det strømbesparende Dynamic Multistep ventilationsprincip, som er et reguleringsprincip, hvor ventilatorerne kobles ind i grupper, men kun op til 50 % af deres ydelse. Når alle ventilatorerne i gruppen er koblet 127

116

ind, reguleres de alle parallelt op til 100 % af deres ydelse, når yderligere ventilation er påkrævet. Fordelen er, at ventilatorerne har et meget lavt energiforbrug ved få omdrejninger, hvorimod forbruget stiger væsentligt, når ventilatoren kører med maksimal ydelse. Det gennemsnitlige støjniveau er reduceret væsentligt sammenlignet med traditionelle anlæg.

For at sikre nøjagtig udsugningsydelse tilbydes Dynamic Air som er et måle- og reguleringsprincip som anvendes til luftmængdemåling i trinløse skorstene.

Med Dynamic Air sikres, at luftudskiftningen i stalden altid bliver som ønsket – også under varierende trykforhold som følge af f.eks. ydre vindpåvirkninger. Dynamic Air måler således hele tiden den aktuelle luftmængde som bortventileres og justerer ventilatoromdrejningerne efter det aktuelle behov. Korrekt ventilation er vigtig for produktivitet og varmeudgifter. For lav ventilationsgrad har betydning for dyrenes velfærd og produktivitet. For høj ventilationsgrad betyder modsat en unødvendig høj varmeudgift.

Der er dimensioneret med udsugningskapacitet på 117.600 m3/time/sektion eller 71 m3/time/stiplads.

Klimacomputer: Der anvendes 3 stk. DOL 234F-1 klimacomputere, som regulerer ventilationsanlægget ud fra målt temperatur og fugt. Klimacomputer er forberedt for styring af overbrusning, køling, varme og har ligeledes indbygget pausefunktioner med bl.a. iblødsætning, vask og tørring.

Nødopluk af loftventiler og skorstene: DOL 278M udgør sammen med klimacomputeren et nødoplukkesystem, der ved strømeller tekniksvigt åbner loftventiler samt drejespjælde helt og derved sikrer naturlig ventilation i stalden.

Stald/sektions type:

2 stk. faresektioner a’ 108 stier

Luftindtaget combi-diffus med DA 1540 loftventiler Luftindtag sker via combi-diffust loft som etableres i samråd med SKOV. Diffust luftindtag er kendetegnet ved at have et konstant åbningsareal over dele af loftet.

Lufthastigheden ved diffust luftindtag er lav og derfor er der ringe risiko for træk i stierne.

Som combi-diffust luftindtag anvendes 24 stk. DA 1540 loftsventiler med multidifferentieret opluk, dvs. ventilerne åbner kontinuerligt efter behov, hvorved 128

117

ventilationen kommer hurtigere i gang, hvilket sikrer korrekt luftfordeling ved minimumsventilation. Ventilklappens udformning sikrer korrekt styring af luftretningen, idet den kolde og tunge luft ledes langs loftet, indtil den er opblandet med staldluften. DA 1540 er fremstillet af et plastmateriale der tåler kraftig rengøring med højtryksrenser. Den specielle plast er glat og smudsafvisende, og DA 1540 er derfor let at rengøre. DA 1540 reguleres via trækstang, hvilket giver en ensartet regulering år efter år. Loftventilerne placeres på 4 rækker på langs af stalden. Friskluften indtages fra loftrummet og der skal etableres tilstrækkeligt areal fra det fri i samråd med SKOV A/S. Loftventilerne fungerer som nødluftindtag i en nødsituation.

Luftudtaget med LPC ventilator – 4 skorstene med Dynamic Air og Dynamic Multistep: Der etableres 4 stk. DA 600 udsugningsenheder pr. sektion. Enheden består af skorsten med konus, trykstabil LPC ventilator og regulerbart drejespjæld. 2 stk. udsugningsventilatorer regulerer trinløs med DA 600 LPC lavenergiventilator og de sidste kobler ind efter behov ud fra det strømbesparende Dynamic Multistep ventilationsprincip, som er et reguleringsprincip, hvor ventilatorerne kobles ind i grupper, men kun op til 50 % af deres ydelse. Når alle ventilatorerne i gruppen er koblet ind, reguleres de alle parallelt op til 100 % af deres ydelse, når yderligere ventilation er påkrævet. Fordelen er, at ventilatorerne har et meget lavt energiforbrug ved få omdrejninger, hvorimod forbruget stiger væsentligt, når ventilatoren kører med maksimal ydelse. Det gennemsnitlige støjniveau er reduceret væsentligt sammenlignet med traditionelle anlæg.

For at sikre nøjagtig udsugningsydelse tilbydes Dynamic Air som er et måle- og reguleringsprincip som anvendes til luftmængdemåling i trinløse skorstene.

Med Dynamic Air sikres, at luftudskiftningen i stalden altid bliver som ønsket – også under varierende trykforhold som følge af f.eks. ydre vindpåvirkninger. Dynamic Air måler således hele tiden den aktuelle luftmængde som bortventileres og justerer ventilatoromdrejningerne efter det aktuelle behov. Korrekt ventilation er vigtig for produktivitet og varmeudgifter. For lav ventilationsgrad har betydning for dyrenes velfærd og produktivitet. For høj ventilationsgrad betyder modsat en unødvendig høj varmeudgift.

Der er dimensioneret med udsugningskapacitet på 58.000 m3/time/sektion eller 537 m3/time/stiplads.

Klimacomputer: Der anvendes 2 stk. DOL 234F-1 klimacomputere, som regulerer ventilationsanlægget ud fra målt temperatur og fugt. Klimacomputer er forberedt for styring af overbrusning, køling, varme og har ligeledes indbygget pausefunktioner med bl.a. iblødsætning, vask og tørring.

129

118

Nødopluk af loftventiler og skorstene: DOL 278M udgør sammen med klimacomputeren et nødoplukkesystem, der ved strømeller tekniksvigt åbner loftventiler samt drejespjælde helt og derved sikrer naturlig ventilation i stalden.

Stald/sektions type:

3 stk. poltesektioner á 8 stier

Luftindtaget combi-diffus med DA 1211B loftventiler Luftindtag sker via combi-diffust loft som etableres i samråd med SKOV. Diffust luftindtag er kendetegnet ved at have et konstant åbningsareal over dele af loftet.

Lufthastigheden ved diffust luftindtag er lav og derfor er der ringe risiko for træk i stierne.

Der anvendes 8 stk. DA 1211B loftventiler, som giver ekstra kølende lufthastighed blandt dyrene i varme perioder. Indkobling af ventiler styres automatisk af DOL 234F. Ved strøm/tekniksvigt fungerer ventilerne også som nødluftindtag. Loftventilerne placeres på 2 rækker på tværs af stalden.

Luftudtaget med LPC ventilator – 1 skorsten: Der etableres 1 stk. DA 600 udsugningsenhed, som består af skorsten med konus, trykstabil LPC ventilator og regulerbart drejespjæld. Udsugningsventilator regulerer trinløs med DA 600 LPC lavenergiventilator Der er dimensioneret med udsugningskapacitet på 13.600 m3/time/sektion eller 227 m3/time/stiplads.

Klimacomputer: Der anvendes 3 stk. DOL 234F-1 klimacomputere, som regulerer ventilationsanlægget ud fra målt temperatur og fugt. Klimacomputer er forberedt for styring af overbrusning, køling, varme og har ligeledes indbygget pausefunktioner med bl.a. iblødsætning, vask og tørring.

Nødopluk af loftventiler og skorstene: DOL 278M udgør sammen med klimacomputeren et nødoplukkesystem, der ved strømeller tekniksvigt åbner loftventiler samt drejespjælde helt og derved sikrer naturlig ventilation i stalden.

Stald/sektions type:

1 stk. transponderstald med 580 søer

130

119

Luftindtaget LPV med DA 1540 loftventiler Luften indtages i stalden via 54 stk. DA 1540 loftsventiler med multidifferentieret opluk, dvs. ventilerne åbner kontinuerligt efter behov, hvorved ventilationen kommer hurtigere i gang, hvilket sikrer korrekt luftfordeling ved minimumsventilation.

Ventilklappens udformning sikrer korrekt styring af luftretningen, idet den kolde og tunge luft ledes langs loftet, indtil den er opblandet med staldluften. DA 1540 er fremstillet af et plastmateriale der tåler kraftig rengøring med højtryksrenser. Den specielle plast er glat og smudsafvisende, og DA 1540 er derfor let at rengøre. DA 1540 reguleres via trækstang, hvilket giver en ensartet regulering år efter år. Loftventilerne placeres på 6 rækker på langs af stalden.

Friskluften indtages fra loftrummet og der skal etableres tilstrækkeligt areal fra det fri i samråd med SKOV A/S. Loftventilerne fungerer som nødluftindtag i en nødsituation.

Luftudtaget med LPC ventilator – 6 skorstene med Dynamic Multistep: Der etableres 6 stk. DA 600 udsugningsenheder, som består af skorsten med konus, trykstabil LPC ventilator og regulerbart drejespjæld. 2 stk. udsugningsventilatorer regulerer trinløs med DA 600 LPC lavenergiventilator og de sidste kobler ind efter behov ud fra det strømbesparende Dynamic Multistep ventilationsprincip, som er et reguleringsprincip, hvor ventilatorerne kobles ind i grupper, men kun op til 50 % af deres ydelse. Når alle ventilatorerne i gruppen er koblet ind, reguleres de alle parallelt op til 100 % af deres ydelse, når yderligere ventilation er påkrævet. Fordelen er, at ventilatorerne har et meget lavt energiforbrug ved få omdrejninger, hvorimod forbruget stiger væsentligt, når ventilatoren kører med maksimal ydelse. Det gennemsnitlige støjniveau er reduceret væsentligt sammenlignet med traditionelle anlæg.

Der er dimensioneret med udsugningskapacitet på 87.600 m3/time/sektion eller 151 m3/time/stiplads.

Klimacomputer: Der anvendes 1 stk. DOL 234F-1 klimacomputer, som regulerer ventilationsanlægget ud fra målt temperatur vha. 4 indetemperaturfølere. Klimacomputer er forberedt for fugtstyring, styring af overbrusning, køling, varme og har ligeledes indbygget pausefunktioner med bl.a. iblødsætning, vask og tørring.

Nødopluk af loftventiler og skorstene: DOL 278M udgør sammen med klimacomputeren et nødoplukkesystem, der ved strømeller tekniksvigt åbner loftventiler samt drejespjælde helt og derved sikrer naturlig ventilation i stalden.

Alarmanlæg: Eksisterende DOL 2200 alarmanlæg udvides med 1 stk. DOL 2200 udvidelsesmodul med 10 nye indgange. De 7 af indgangene anvendes til DOL 13 sektionsfølere.

131

120

Priser Produktbeskrivelse

Antal afsnit

Priser

Ventilation Combidiffus ventilation i 3 smågrisesektioner Combidiffus ventilation i 2 faresektioner Combidiffus ventilation i 3 poltesektioner LPV ventilation i transponderstald Udvidelse af eksisterende DOL 2200 alarmanlæg

Komponenter

Antal:

DA 1211B loftventiler inkl. indløbstragte

Stk.

240

DA 1540 loftventiler inkl. indløbstragte

Stk.

102

DA 600 loftudsugningsenheder (monteres af SKOV)

Stk.

42

DOL 234F-1 klimacomputere

Stk.

9

DOL 234F-2 klimacomputere

Stk.

0

DOL 114 fugtfølere (smågrise- og faresektioner)

Stk.

5

DOL 278M nødopluk (fælles for flere sektioner)

Stk.

2

DOL 2200 udvidelsesmodul med 10 indgange, samt 9 sektionsfølere

Stk.

1

Forpligtelser køber Luftindtag Sørger for etablering af diffust loft samt luftindtag til loftrum i samråd med SKOV. • Ved staldbredder over 25 meter anbefales det at foretage foranstaltninger til reduktion af solopvarmning af loftsrum, især ved mørk/sort tagbeklædning.

• Sørger for montage af loftventiler inkl. indløbstragte efter anvisning fra SKOV • Sørger for etablering af luftindtag til loftsrum i samråd med SKOV Luftudtag •

•

Sørger for lift til brug ved montage af skorstene

132

121

• Sørger for rækværk ved tagfod til brug ved montage af skorstene Alarmanlæg • Sørger for tilkobling til eksisterende alarmanlæg • Sørger for tilkobling af klimacomputere til alarmanlæg Diverse • • •

Sørger for at stalden er tæt for at sikre optimal ventilation Sørger for elinstallationer inkl. montering af klimastyring Sørger for anvisning af plads til affald og sørger for bortskaffelse

122

Forpligtelser SKOV A/S Luftindtag • Sørger for montage af trækstation og sammenkobler anlægget mekanisk Luftudtag • Sørger for montage af skorstene Alarmanlæg • Foretager opstart af anlæg Diverse • • • •

Sørger for montage af undertryksmåler Foretager opstart ved ibrugtagning af delene Leverer kabelplaner og manualer Giver en grundig introduktion samtidig med indkøring af anlæg.

Ventilationsanlæggets trykstabilitet justeres ud fra staldens beliggenhed, geometri og indretning, og kapaciteten på anlægget tilpasses enten via komfortfaktor eller ekstraventilation, der udløses ved en forudbestemt overtemperatur i stalden til gavn for dyrene. Dette udføres i samråd med slutbruger.

Bemærkninger SKOV A/S gør opmærksom på følgende: • At der ikke må være genstande på loftet, der hindrer luftens fri bevægelse, eller regulering af loftventiler, såsom lysarmaturer o.l.

• At diffust luftindtag kræver ensartet belægning i hver sektion og fast gulv i gange anbefales.

• Etableres sammenhængende gyllekummer anbefales at montere gyllegardiner.

• Ved staldbredder over 25 meter anbefales det at foretage foranstaltninger til reduktion af solopvarmning af loftsrum, især ved mørk/sort tagbeklædning.

Tilbuddet er beregnet og udarbejdet på grundlag af de fremsendte oplysninger og tegninger. Hvis betingelserne er ændret i forhold til de fremsendte oplysninger og skitser, forbeholder SKOV A/S sig retten til at genberegne tilbuddet og dermed trække nærværende tilbud tilbage.

Transport Tilbuddet indeholder transport af de tilbudte dele fra SKOV A/S til leveringsadresse.

Ved levering overgår ansvaret for delene til køber. SKOV A/S kan efterfølgende ikke drages til ansvar for bortkomne eller dele som måtte blive ødelagt efter levering.

Undtaget herfor er naturligvis defekte dele, som er omfattet af SKOV A/S normale garantiforpligtelser.

Betalingsbetingelser Efter gældende samarbejdsaftale.

Salgs- og leveringsbetingelser Tilbuddet er gældende 3 måneder fra modtagelsesdatoen.

134

123

For leverancen gÌlder standard salgs- og leveringsbetingelser fra SKOV A/S. Med venlig hilsen Ivan Skovsted Key Account Manager Telefon: +45 72 17 55 83 _______________________________ SKOV A/S, Hedelund 4, Glyngøre, 7870 Roslev, Denmark www.skov.com

124

Bilaga till förprövning – Arbetsbeskrivning

Schema Den totala byggtiden förväntas vara 12 månader, exklusive helgdagar, semester och otjänlig väderlek.

Parterna utarbetar tillsammans en detaljerad tidsplan för när miljögodkännande, slutgiltigt byggarbets- och byggstartstillstånd samt finansieringsgaranti ska ha inhämtats.

I händelse av rättsstridig försening betalar entreprenören dagsböter motsvarande 1 promille av entreprenadsumman exkl. moms för varje arbetsdag som byggnaden inte kan tas i bruk efter den i schemat fastställda överlåtelsen. Om del av byggnaden kan tas i bruk beräknas dagsböterna av den proportionella del av entreprenadsumman exkl. moms som kan hänföras till den del av byggnaden som inte kan tas i bruk.

Försäkring Huvudentreprenören och dennes underentreprenörer ska stå med som försäkrade på den av byggherren tecknade brand- och stormskadeförsäkringen. Försäkring tecknas i enlighet med överlämnat meddelande om "krav på försäkringar". Huvudentreprenören får en kopia av försäkringsbrevet och försäkringsvillkoren.

Entreprenören har tecknat en ansvarsförsäkring hos if… skadeförsäkring med försäkringsnummer LP24698.

All entreprenadriskförsäkring (Allrisk) jfr. pkt. 4 st. f, tecknas i enlighet med AB 04 kapitel 5 §22 av byggherren som beskrivit i överlämnat meddelande om "krav på försäkringar" från Gråkjær A/S. Huvudentreprenören får på begäran en kopia av försäkringsbrevet och försäkringsvillkoren. Alternativt tecknas entreprenadriskförsäkring (Allrisk) av Huvudentreprenören till en kostnad på 0,3% av entreprenadsumman.

Särskilda överenskommelser Markförhållanden: Avtalet förutsätter att mark- och tillfartsförhållandena är tillfredsställande.

Tillfartsvägen till och runt byggnaden ska kunna klara lastbilar med ett axeltryck på upp till 12 ton. Om man konstaterar att markförhållanden, grundkonstruktion eller befintliga ledningsförhållanden kräver arbeten utöver vad som beskrivs i arbetsbeskrivningen utförs detta arbete som merarbete. Detta faktureras separat till byggherren och innebär att tidsfristen förlängs. Innan markarbeten påbörjas bör en geoteknisk bedömning göras.

Den geotekniska rapporten ingår inte i entreprenaden.

Bygget Byggarbetsplatsen Huvudentreprenören ansvarar för att märka ut byggnadens placering och höjder i samråd med byggherren,

136

125

Byggherren ska se till att det på byggarbetsplatsen finns anslutningsmöjlighet för 220 V och 380 V (32 A) samt byggvatten.

Huvudentreprenören etablerar avloppsfaciliteter för spillvatten till byggbarack.

Byggherren står för eventuell tömning av uppsamlingstank.

Huvudentreprenören står för uppställning och underhåll av byggströmcentraler enligt anvisning från Huvudentreprenörens projektledare.

Byggherren står för el- och vattenförbrukningskostnaderna.

Sockelöverkant på nybyggnad = Kt. 0 Sockel på befintlig byggnad = Kt. 0 Byggherren etablerar och underhåller vägar till och omkring byggnaden i erforderlig omfattning. Herunder materialeplads og ”Barakby” Byggherren etablerar och underhåller permanenta vägar och platser till och omkring byggnaden.

Städning: Det åligger Huvudentreprenören att löpande se till att byggarbetsplatsen är i städat skick. När bygget avslutas ansvarar Huvudentreprenören för slutstädningen. Byggherren ska transportera bort allt byggavfall från platsen.

Byggherren ska ställa avfallscontainer till förfogande.

Huvudentreprenörens projektledare kommer att, som en del av projektmaterialet, arbeta fram en byggplatsplan (lokaliseringsplan).

Byggherren ansvarer för system för log-föring av personalliggare till Skatteverket.

Markarbeten Byggherren avlägsnar överliggande matjordslager och gräver ut för byggnaden ned till underkanten av gödselkammaren +/- 1 cm. Under gödselkammaren avslutas med 10 cm sand eller grus 16-32 mm efter överenskommelse med Huvudentreprenörens projektledare. Om det någonstans ska utföras fyllnadsarbete under gödselkammare, görs detta med lämplig sandfyllning som utjämnas och komprimeras. Lämplig sandfyllning levereras av byggherren.

Byggherren gräver ut för gödselrör, fundament och förtank. Eventuellt dräneringslager runt gödselrör med grus/ärtsten ingår inte i entreprenaden.

Byggherren gräver ut för el-, värme-, vatten- och foderförsörjning från befindligt anlägg/central till nybyggnation.

Huvudentreprenören utför finplanering och komprimering av utgrävningsnivån i byggnaden.

Huvudentreprenören utför ifyllning och komprimering av sandfyllning mellan gödselkanaler.

Byggherre levererar lämplig sandfyllning i enlighet med anvisningar från Huvudentreprenörens projektledare.

Byggherren utför fyllning med sand kring fundament utvändigt samt jämnar till och lägger ut matjord utanför fundament.

137

126

Avloppsledningar Utvändiga avloppsinstallationer, härunder bortledning av takvatten, ingår inte i entreprenaden.

Fundament och golv Fundament för byggnad gjuts som isolerad ringmur i betong 12 MPa, vilket förutsätter normala markförhållanden.

Golv gjuts i 12 cm armerad betong 25 MPa. Liggareal gjuts i 12 cm betong 25 MPa. Golv utförs med 100 mm markisolering Det gjuts in värmeslangar för golvvärme i grisnings-, mottagnings- och tillväxtavdelning. Anslutning av värmeslangar och golvvärme ingår inte i entreprenaden.

Gödselkammare Gödselkammare utförs på 40 cm djup under spalterna.

Kammarbotten gjuts på utjämnat och komprimerat sand/grus lager.

Kammarbotten gjuts i 10 cm betong 25 MPa flytbetong med fiberarmering.

Kammarväggen monteras som prefabricerade kanalväggselement.

Gödselkanaler förbereds för linspel.

Spalter I Grisnings-, mottagnings- och tillväxtavdelningar monteras spalt i Gjutjärn.

Spalt Grisning / mottagnings avdelning Spalt Tillväxtsavdelning

Bjälkbredd

Spaltöppning

Tolerans

10 mm

10 mm

0,2 mm +/-

12 mm

12 mm

0,2 mm +/-

Yttervägg Stallanläggning Yttervägg utförs i 260 mm tjocka isolerade betongelementer med fasadsida med förgjutning av Sjösten. Invändiga elementsidor är gjutna med ljus cementputs.

Vägghöjd: 280 cm

Ytterväggskomplettering Fönster: 56 st. vita öppningsbara plastfönster, med termoglasrutor och fönsterbleck i rostfritt stål.

138

127

Hålmått B x H: 121 x 81 cm.

Ytterdörr: 22 st. isolerade ytterdörrar i plast med termoglas.

Färg: vit.

Hålmått B x H: 120 x 205 cm.

1 st. manuell rullport med alu-naturyta i standardfärg med fönster.

Hålmått B x H: 200 x 250 cm.

Skiljevägg Skiljevägg utförs i 10 cm lättbetongelement. Elementsidorna är gjutna med ljus betong på formsidan och med cementputs på putssidan.

Elementhöjd: 280 cm.

Innerväggskomplettering Dörr: 35 st. invändiga BS dörrar Hålmått: B x H: 110 x 210 cm.

Levereras med rostfria stålhandtag.

Takkonstruktion Takkonstruktion på stallbyggnad utförs av prefabricerade trätakstolar med gallerkonstruktion med taklutning på 15 grader och undertakslutning på 0 gr. .

Konstruktion utgörs i enlighet med gällande normer.

Takkonstruktionen är dimensioneret för snözon 1 Taktäckning på stallbyggnad utförs med eternitskivor, profil B9. natur

Färg:

Det kan förekomma färgskiftningar.

Det etablereras kondens-duk under taktäckning.

Förbehåll görs för godkännande av den kommunala brandmyndigheten.

Takrännor och stuprännor utförs i polyesterbehandlat galvaniserat stål och dras till markytan, varifrån Byggherren övertar utförandet av avlopp för regnvatten.

Gavel utförs med beklädnad 20 mm profilerad och polyesterbehandlad stålplåt.

Det etableras gårdsnamn och G-logotyp i 1 st. gavlar.

139

128

Undertak Undertak i stall utförs med beklädnad av 25 mm ljus/fin avfasad träbetongplatta.

Det utförs isolering med 100 mm mineralull 10 st. invändiga gångjärnsförsedda cell-dörrar utan glas: vit färg. Hålmått: 95 x 205 cm.

Förtank Det levereras och monteras 1 st. 30 m³ förtank/Pumpbrunn

140

129

Intyg 2017-09-26

Smittskyddssamråd PPN: projektstall, smågrisproduktion Veterinärintyg Jag har gåt igenom ritningar och planer för projektstall, smågrisproduktion

Följande är genomgåt och diskuterat:

• Smittskydd • Externt smittskydd • Besökare • Vid leverans av livdjur • Karantän för inköpta livdjur • Vid leverans av 30 kg:s grisar • Vid leverans av suggor till slakt • Kadaverhantering • Leverans av foder • Leverans av strö och annat.

• Leverans av semin • Internt smittskydd • Intern transport av djuren, djurflöde • Smittskydd mellan tillväxtstallar och stallar med suggor • Grupphantering • Sjukstall och sjukboxar • Möjligheten att isolera stallavsnitt och hantera sjukdomsutbrott • Djurskydd • Platsförhållande (utrymme/djur) • Fördelning mellan fast och dränerat golv • Utfodringsmetod och plats vid utfodring • Ventilation, nödventilation, alarm Vid genomgången fanns inga problem. Smittskydd och Djurskydd lever upp till båda lagstiftningskrav och bransjen krav till grisproduktion.

Jörgen Lindahl Mobil: 072 744 11 61 Jorgen.lindahl@dv.sjv.se www.distriktsveterinarerna.se Leg vet., DVM, cert pig diseases.

130

Beslut 1(7)

BESLUT 2018-01-19

Dnr 282-26152-2017

Mattias Espert Äspövägen 428 231 99 Klagstorp

Kontaktperson

Landsbygd-Miljö Jenny Nörregård 010-2241460 jenny.norregard@lansstyrelsen.se

Förprövning av djurstall Beslut Länsstyrelsen beslutar att godkänna din ansökan om förprövning av djurstall på fastigheten Äspö 4:4, Trelleborgs kommun för:  3 328 tillväxtgrisar <30 kg (8 avdelningar med 34 boxar/avdelning varav 2 sjukboxar, 13 grisar/box)  225 tillväxtgrisar <30 kg i buffertavdelning (15 boxar med 15 grisar/box)  204 grisningsboxar (3 avdelningar med 68 boxar/avd)  216 sinsuggor i betäckningsavdelning med foderliggbås  6 gruppboxar med spalt och ströad liggyta o 4 boxar med 76 suggor/grupp (1 sjukbox/grupp) o 2 boxar med 78 suggor alt. 98 gyltor/grupp (2 sjukboxar/grupp)  2 karantänavdelningar med spalt och ströad liggyta (58 suggor alt. 72 gyltor/avdelning) Under följande villkor: 1) Utgödslingssystemet ska vara utformat så att det klarar av de stora strömängder som ges i grisningsboxarna.

2) Skyddsgrindar i grisningsboxar ska inte används regelmässigt för fixering av suggorna.

3) ”Renseåbninger” i gjutjärnsspalten som finns inne i boxarna ska sättas igen med lock, så att golvet i boxarna blir jämnt och säkert för små- och tillväxtgrisarna att gå på.

4) Brandceller större än 1000 m² samt utrymme ovanför djurstallet förses med brandvarningsanläggning.

5) Pumpbrunnen ska förses med gaslås alternativt att kulverten förses med kulvertventilation så att inte luft tas in i betäckningsavdelningen via utgödslingssystemet.

6) Det ska finnas minst 2 vattenställen till varje dräktighetsgrupp samt karantängrupp.

Postadress

Besöksadress

Telefon / Fax

Bankgiro

E-post och webb

Sociala medier

205 15 Malmö

Södergatan 5

010-224 10 00 vx

102-2912

skane@lansstyrelsen.se

Facebook: lansstyrelsenskane

291 86 Kristianstad

Ö Boulevarden 62 A

010-224 11 10

www.lansstyrelsen.se/skane

Twitter: @lstskane

131

2(7)

BESLUT 2018-01-19

Dnr 282-26152-2017

7) Foderautomaterna ska ha en sådan kapacitet att samtliga grisar hinner äta sin dygnsranson på 12 h. Klarar inte automaterna detta måste beläggningen minskas eller kapaciteten på utfodringen ökas.

Byggnadsåtgärden ska vara genomförd inom tre år.

Detta beslut är giltigt tills det kommer ny lagstiftning.

Kommentarer

 I grisningsboxarna ska hela liggytan vara försedd med strö. Detta betyder att den del av spalten som räknas in i liggytan ska vara försedd med strö.  Det finns krav på ljus i stallet med en intensitet av 40 lux minst 8 h/dygn. Denna intensitet kommer troligtvis inte uppfyllas via fönstren utan belysning kommer behöva vara tänd. För att inte behöva ha full belysning tänd hela tiden bör ett belysningsalternativ som uppfyller drygt 40 lux finnas i stallet.  För att förhindra smittspridning inom besättningen bör inte grisar från olika tillväxtavdelningar hållas samtidigt i buffertstallet.  Utformningen på skyddsgrindarna gör att suggans yta är väldigt begränsad.

Genom att placera fodertråget längre från smågrishörnan skulle mer yta bli tillgänglig för suggan. Ett alternativ är att använda teleskopiska grindar eller grindar som är vikbara. Risken finns även att skyddsgrindarna skapar ytor som inte är tillgängliga för suggan som smågrisarna använder som gödslingsplatser vilket skapar extra arbete och en mindre hygieniskbox.

Beskrivning av ärendet Du har till Länsstyrelsen den 1 oktober 2017 kommit in med ansökan om förprövning av djurstall. Ansökan avser nybyggnad för 800 suggor, 210 rekryteringsdjur och 3 886 tillväxtgrisar på fastigheten Äspö 4:4, Trelleborgs kommun.

I handläggningen har ett skypemöte hållits 2017-12-01 där Mattias Espert, Jesper Knak (Graakjaer) Anna Agné och Peter Svensson (Handläggare Länsstyrelsen Västra Götalands Län) deltog. Vid mötet diskuterades projektet och frågeställningar kring detta.

Följande handlingar har legat till grund för beslutet:

Ansökan om förprövning Bilaga1 Byggtävling Bilaga 2 Sammanfattning Bilaga 3 Foder och inredning

inkommen inkommen inkommen inkommen

132

2017-10-01 2017-10-01 2017-10-01 2017-10-01

3(7)

BESLUT 2018-01-19

Bilaga 4 Ventilation smågrisstall inkommen Bilaga 5 Arbetsbeskrivning inkommen Bilaga 6 Smittskyddssamråd projekt smågris inkommen Ventilationsritningar inkommen Bilder på halmhantering bef. grisningsboxar och sinsuggor inkommen Situationsplan-transportlinjer, Gåkjaer 0-01-1 Ainkommen Brandplan, Gråkjaer 0-14-1 A inkommen Planritning, Gråkjaer 1-10-1 A inkommen Sektionsritning, Gråkjaer 1-40-1 A inkommen Sektionsritning, Gråkjaer 1-40-2 A inkommen 3D ritning, Gråkjaer 1-50-1 A inkommen

Dnr 282-26152-2017

2017-10-01 2017-10-01 2017-10-01 2017-12-01 2017-12-13 2017-12-20 2017-12-20 2017-12-20 2017-12-20 2017-12-20 2017-12-20

Du har lämnat bland annat följande uppgifter:

Vacuumutgödsling finns i befintliga BB-avdelningar och detta fungerar bra. Ett schema för ströning av grisningsboxarna finns som ger ett godtagbart resultat.

Motivering och bestämmelser som beslutet grundas på Det här beslutet är grundat på 5 och 6 §§ djurskyddsförordningen (1988:539).

Grundläggande bestämmelser om hur djur ska hållas och skötas finns i djurskyddslagen (1988:534) och djurskyddsförordningen.

I Jordbruksverkets föreskrifter och allmänna råd om grishållning inom lantbruket m.m. (SJVFS 2017:25) finns bestämmelser med bl.a. måttföreskrifter.

Antal tillväxtgrisar/box: Vid en medelvikt på tillväxtgrisarna på 30 kg finns endast liggyta för 13 grisar per box. Enligt ansökningshandlingarna är det planerat att hålla 15 grisar per box. Ett alternativ är att minska mängden spalt i boxen så att liggytan blir större. Boxens totala yta är tillräcklig för 15 grisar med en snittvikt på 30 kg.

Enligt SJVFS 2017:25 kapitel 5 8§ tabell 5 skall en 30 kg gris ha 0,280 m² liggyta och 0,400 m² totalyta. I beräkningen har antagits att halva fodertråget är placerat på liggytan och halva på spalten.

1) Enligt SJVFS 2017:25 Kapitel 4 4 § Ska strömedel till grisar ha sådana egenskaper samt ges i sådan mängd att grisarnas sysselsättningsbehov och komfortbehov tillgodoses. I det allmänna rådet till denna paragraf framgår att ”Strömedel till grisar bör innehålla material som grisarna kan böka i, undersöka och tugga.

Vid uppfödning i konventionell grisningsbox bör strömedlet också ge ett skyddande liggunderlag för suggan och smågrisarna under smågrisarnas första levnadsvecka.”

Med gjutjärnsspalt på liggytan anser länsstyrelsen att det är extra angeläget att det strös tillräckligt mycket så att det blir ett skyddande liggunderlag av halm. Det är då

133

4(7)

BESLUT 2018-01-19

Dnr 282-26152-2017

viktigt att utgödslingssystemet klarar att hantera den mängd halm som detta innebär.

Enligt § 5 samma föreskrift anges att ” Under veckan före grisning ska suggor och gyltor ha tillgång till strömedel som ger dem möjlighet att utföra bobyggnadsbeteenden.” och enligt det allmänna rådet till paragrafen ” Utgödslingssystem i stallavdelningar med konventionella grisningsboxar bör vara avpassat för hantering av stora strömängder.”

Enlig diskussion med Rebecka Westin, Djurhälsoveterinär Gris på Gård och djurhälsan innebär detta en giva på mellan 5 kg upp till 15 kg halm per box i en engångsgiva sedan behöver bädden underhållas under några dagar med ytterligare halm.

Länsstyrelsen har uppfattningen att vacuumutgödslingssystemet troligen har svårt att klara de halmmängder som krävs och att byggnadsplaneringen bör innefatta en lösning för att ersätta systemet med skrapor, så att en reträttväg finns om det visar sig att systemet inte fungerar med de stora mängderna halm.

2) Enligt SJVFS 2017:25 kapitel 2 10 § ”En digivande suggas rörelsefrihet får begränsas under smågrisarnas första levnadsdagar genom användande av skyddsgrind eller motsvarande anordning om hon uppvisar ett aggressivt eller onormalt beteende som utgör en uppenbar skaderisk för smågrisarna. Skyddsgrind eller motsvarande anordning får också användas under det dagliga skötselarbetet om suggans beteende utgör en uppenbar skaderisk för skötaren samt när suggan hanteras för vård och behandling…”

3) Öppningar i spaltgolvet skall vara så små att grisarna kan passera över dem utan att riskera att trampa ner i öppningen. Länsstyrelsen anser därför att öppningarna skall sättas igen alternativt att en annan spalt utan ” Renseåbninger” används och nedskrapningsöppningen placeras t ex vid mellangrind och förses med nedtrampningsskydd s.k. kjol.

Enligt SJVFS 2017:25 kapitel 5 12 § ”Golv och liggytor ska ha en jämn och halksäker yta. Boxar eller liggytor med rörligt golv samt utgödslingssystem i öppna skrapgångar ska utrustas, utformas och skötas så att djuren inte tillfogas skador och så att utrustningen inte inverkar menligt på djurens beteende och hälsa. Detsamma gäller utformningen av dränerande golvytor.”

4) Enligt SJVFS 2017:25 kapitel 5 16 § ska ”Vid förprövningspliktig ny-, till- eller ombyggnad av stallar ska dessa utformas så att det för djuren finns godtagbart byggnadstekniskt eller likvärdigt skydd mot brand samt godtagbara förutsättningar att rädda djuren vid brand. Detsamma gäller när en stallbyggnad ändras eller används på ett sätt som innebär en ökad brandrisk. ” I det allmänna rådet till paragrafen framgår att: Lantbrukets brandskyddskommittés rekommendationer bör följas vid nybyggnad och större om- och tillbyggnad av stall.

Enligt LBK Pärmen flik 3 punkt 5.1 ska ”Brandceller större än 1 000 m2 i isolerade byggnader med mekanisk ventilation (till- och/eller frånluftsfläktar) ska övervakas

134

5(7)

BESLUT 2018-01-19

Dnr 282-26152-2017

av brandvarningsanläggning, se flik 10. Brandvarningsanläggningen ska även bevaka utrymme ovanför djurstallet som ingår i samma brandcell som djuravdelningen.”

5) Enligt SJVFS 2017:25 kapitel 4 9 § ”.. Luft får inte tas in i en stallavdelning via ett utgödslings- eller urindräneringssystem eller via utrymmen som kan innehålla luftföroreningar eller smittämnen som kan påverka djurens hälsa negativt..” Med ett vätskefyllt gaslås t ex genom bottenfyllning av pumpbrunnen säkerställs att luft inte tas in i stallet genom pumpbrunnen.

6) Enligt SJVFS 2017:25 kapitel 3 7 § tabell 2 skall det vid blötutfodring finnas minst en vattenkopp per 80 grisar eller 1 vattennippel per 40 grisar. I grupper över 30 grisar ska det dock finnas minst 2 vattenställen.

7) Enligt SJVFS 217:25 kapitel 3 5 § får en transponder- eller responderstyrd foderstation inte användas till fler grisar än att alla hinner äta sin dygnstilldelning inom 12 timmar.

Information Innan stallet tas i bruk ska Länsstyrelsen besikta byggnadsåtgärden.

Om stallet tas i bruk utan att Länsstyrelsen är informerad och det vid en senare besiktning framkommer att stallet inte är lämplig för djurhållning, kan Länsstyrelsen förbjuda att detta används för att hysa djur.

Meddela Länsstyrelsen i god tid när besiktning kan ske antingen skriftligen eller på telefon 010-224 10 00 eller genom att göra en e-anmälan på Länsstyrelsens hemsida www.lansstyrelsen.se.

Länsstyrelsens godkännande av djurstall avser endast byggnadsdelarnas och anordningarnas lämplighet från djurskydds- och djurhälsosynpunkt. Byggnadstekniska frågor såsom hållfasthet hos takstolar, omfattas inte av förprövningen.

Tillstånd, anmälan, dispens eller godkännande som kan behövas enligt annan författning (t.ex. miljöbalken, plan- och bygglagen, väglagen etc.) söks eller görs hos respektive prövningsmyndighet. Elinstallatören svarar för nödvändigt skydd mot spänningssättning av stallinredningen.

Information om strötillgång på liggarea

Enligt föreskriftsmotivet till L100 ska hela liggaren vara försedd med strö, det gäller även den del av spaltgolvet som ska räknas som liggarea.

Djurskyddsmyndighetens föreskriftsmotiv nr 3/2007 Beslutade den 18 juni 2007 (Rörande 3 kap 10 § L100): De tidigare föreskrifterna tillät inte att liggarean i en box för digivande sugga bestod av dränerande golv. Skälet var att liggplatsen måste kunna förses med strömedel och att strömedlet ska ligga kvar på liggplatsen.

Detta grundläggande krav kvarstår alltjämt. Det är emellertid viktigt att liggytorna

135

6(7)

BESLUT 2018-01-19

Dnr 282-26152-2017

kan hållas så torra och rena som möjligt, särskilt i den del av boxen som ligger närmast gödselytan. Ett dränerande golv som förses med strö och som samtidigt dränerar urin och väta kan därför godtas ur djurskyddssynpunkt. Föreskriften innebär därför att det är tillåtet att förse en viss del av den föreskrivna liggytan med dränerande golv.

De som deltagit i beslutet Beslutet har fattats av enhetschef Marie Jeppsson med byggnadskonsulent Jenny Nörregård som föredragande. I den slutgiltiga utformningen av beslutet har även länsveterinär Lotta Berg deltagit. Ärendet har handlagts med hjälp av byggnadskonsulent Peter Svensson, Länsstyrelsen Västra Götalands Län.

Detta beslut har bekräftats digitalt och saknar därför namnunderskrifter.

136

7(7)

BESLUT 2018-01-19

Dnr 282-26152-2017

Du kan överklaga beslutet Om du inte är nöjd med Länsstyrelsens beslut, kan du skriftligen överklaga beslutet hos Förvaltningsrätten i Malmö. Observera att du ska skicka eller lämna överklagandet till Länsstyrelsen i Skåne län, 291 86 Kristianstad. Det ska du göra därför att Länsstyrelsen måste pröva om överklagandet har kommit in i rätt tid, innan det skickas vidare till förvaltningsrätten.

Tiden för överklagande

Ditt överklagande måste ha kommit in till Länsstyrelsen inom tre veckor från den dag du fick del av beslutet. Om det kommer in senare kan överklagandet inte prövas. I ditt överklagande kan du be om att få ytterligare tid till att utveckla dina synpunkter och skälen till att du överklagar. Sedan är det förvaltningsrätten som beslutar om tiden kan förlängas eller inte.

Om någon annan part överklagar beslutet, till exempel en kommun eller annan myndighet, är tiden tre veckor från det datum som står på beslutet.

Ditt överklagande ska innehålla:

 vilket beslut som överklagas, beslutets datum och diarienummer  hur du vill att beslutet ska ändras  varför du anser att Länsstyrelsens beslut är felaktigt Skriv också följande uppgifter, om du inte tidigare lämnat dem:  personnummer  adress till bostaden  telefonnummer där du kan nås  eventuellt övriga uppgifter som behövs för att man ska kunna skicka handlingar till dig Om du har handlingar eller annat som du anser stöder din uppfattning, bör du skicka med kopior på dessa.

Ombud

Du har rätt att anlita ett ombud för att sköta överklagandet åt dig. I så fall ska ombudet underteckna skrivelsen, bifoga en fullmakt i original från dig samt uppge sitt namn, adress och telefonnummer.

Ytterligare upplysningar

Behöver du veta mer om hur du ska göra, går det bra att ringa till Länsstyrelsen, telefon 010-224 10 00. Fråga efter den som varit föredragande i beslutet.

137

Mer information om stallkonceptet 1. Bottermans. J, Olsson, A, 2015, Små mjölkautomater ”cups” för minskad smågrisdödlighet, SLU, LTV Fakultetens faktablad 2015:37.

2. Seges svineproduktion- dräktighetsstall http://svineproduktion.dk/Viden/I-stalden/ Staldsystem/Stiindretning/Draegtidshedsstald 3. Mot 30 grisar, Pigrapport http://www.gardochdjurhalsan.se/upload/documents/ Dokument/Startsida_Gris/Kunskapsbank/Pigrapporter/Pigrapport_56_Mot_30_ grisar.pdf 4. Läs mer om tävlingen på www.jordbruksverket.se/smartastall a. Se vilka priser som delats ut b. Läs juryns utlåtande c. Ladda ner ritningar och kalkyler d. Ladda ner fler stallkoncept e. Ladda ner uppdragsspecifikationen för tävlingen

138

Publikationer inom samma område • • • • • • • • • •

Framtidens slaktgrisstall – Nollvision för användning av antibiotika, RA18:2 Framtidens smågrisstall – Nollvision för användning av antibiotika, RA18:3 Framtidens smågrisstall – HKScan, RA18:4 Modulbyggt stall för mjölkkor – Hushållningssällskapet, RA18:5 Växastallet för djur, människor och produktion – Sund mjölkproduktion i smart stall, RA18:6 Framtidens dikostall – Godås, RA18:7 Framtidens dikostall – Arbetsbesparande och säker dikalvsproduktion, RA18:8 10:2-metoden i ungnötsuppfödning – Sund kalvuppfödning i smart stall, RA18:9 Smarta stallbyggnader slaktungnöt – Oisolerade mottagningsstallar och isolerat spaltstall Hushållningssällskapet, RA18:10 Framtidens lammstall – Hushållningssällskapet & Haby gård, RA18:11

Rapporterna kan laddas ner från Jordbruksverkets webbutik.

139

Jordbruksverket 551 82 Jönköping Tfn 036-15 50 00 (vx) E-post: jordbruksverket@jordbruksverket.se www.jordbruksverket.se ISSN 1102-3007 • ISRN SJV-R-18/10-SE • RA 18:3