ra17_6

Bekämpningsmedel i växthus och plantskolor 2016 Tillsynsprojekt om hantering av växtskyddsmedel och integrerat växtskydd i växthus och plantskolor

• Tillsynsprojektet har bidragit till ökad kunskap om bekämpningsmedelslagstiftningen hos odlare och ökad kunskap om växthus- och plantskoleodling hos miljöinspektörerna.

• Tillsynsprojektet visade att de flesta av de inspekterade företagen använder sig av sprutförare med giltigt användningstillstånd samt att de uppfyller kraven på integrerat växtskydd.

• Tillsynsprojektet har identifierat inom vilka områden som ytterligare vägledning och ökade tillsynsinsatser behövs.

Rapport 2017:6

2

Bekämpningsmedel i växthus och plantskolor 2016 Tillsynsprojekt om hantering av växtskyddsmedel och integrerat växtskydd i växthus och plantskolor Jordbruksverket, Naturvårdsverket och Kemikalieinspektionen har tillsammans genomfört ett tillsynsprojekt om Bekämpningsmedel i växthus och plantskolor under 2016. Tillsynsprojektet vände sig till kommunernas miljöinspektörer som bedriver tillsyn enligt miljöbalken på dessa verksamheter.

I rapporten beskrivs tillsynsprojektet och resultatet från de tillsynsbesök som utfördes av kommunerna. Rapporten redogör även för den utvärdering som gjorts efter projektets genomförande samt beskriver hur resultatet ska tas till vara av Jordbruksverket, Naturvårdsverket och Kemikalieinspektionen framöver.

Jordbruksverket, Naturvårdsverket och Kemikalieinspektionen vill rikta ett stort tack till alla kommuner som deltagit i tillsynsprojektet samt den referensgrupp som var med och tog fram vägledningsmaterialet.

Vi vill även rikta ett tack till de företag som lät projektets deltagare komma på studiebesök under uppstartsdagarna i augusti 2016.

Miljöregelenheten Författare Teresia Persson, Jordbruksverket Johanna Jansson, Jordbruksverket Emil Jansson, Naturvårdsverket Eva Rackow, Kemikalieinspektionen

3

Sammanfattning Jordbruksverket, Naturvårdsverket och Kemikalieinspektionen tog initiativ till ett gemensamt tillsynsprojekt om bekämpningsmedel i växthus och på plantskolor under 2016. Tillsynsprojektet vände sig i första hand till kommunernas miljöinspektörer som bedriver operativ tillsyn på växthus och plantskolor.

Syftet med projektet har varit att • öka växthusodlares och plantskolors kunskap om ny bekämpningsmedelslagstiftning, • öka tillsynsmyndigheternas kunskaper om växthusodling och plantskolor, • öka möjligheterna till enhetlig och effektiv tillsyn inom området.

Inom projektet har vägledningsmaterial, såsom checklista och lathund, tagits fram.

Uppstartsdagar arrangerades för miljöinspektörerna med utbildning om växthus- och plantskoleodling, gällande lagstiftning inom växtskyddsområdet samt studiebesök. All tillsynsvägledning om projektet har skett via Jordbruksverkets webbforum Effektiv Näring.

Den aktiva tillsynsfasen ute i kommunerna pågick mellan 1 september och 30 november 2016. I tillsynsprojektet deltog 44 kommuner och kommunförbund och totalt genomfördes 141 tillsynsbesök. 84 % av verksamheterna som besöktes var växthusodlare.

Resultatet visar att 98,5 % av de som yrkesmässigt sprider växtskyddsmedel har giltig behörighet. Miljöinspektörerna bedömde att 92 % av de besökta jordbruken uppfyllde kraven på integrerat växtskydd.

92 % av preparaten som granskades i detta projekt var godkända av Kemikalieinspektionen. 94 % av de verksamheter som lagrar växtskyddsmedel förvarar dem i invallat utrymme eller i invallade behållare.

64 % av sprutjournalerna som granskades var korrekt ifyllda. En av orsakerna är att en stor andel av odlarna inte dokumenterar användningen av klass 3-preparat eller växtskyddsmedel utan klass.

52 % av tillsynsbesöken resulterade i någon form av åtgärd efteråt exempelvis påpekande i inspektionsrapport, uppföljande besök, föreläggande eller miljösanktionsavgift. De vanligaste problemen som uppmärksammades var brister i dokumentationen i sprutjournalen, förvaring av otillåtna/avregistrerade preparat samt bristfälliga påfyllnings- och rengöringsplatser för spridningsutrustningen.

Miljöinspektörerna har enligt utvärderingen uppskattat vägledningsmaterialet, utbildningstillfällena och vägledningen via webbforumet Effektiv Näring. Resultatet från tillsynsprojektet har gett oss värdefull information om hur långt växthus- och plantskoleodlarna har kommit i sitt arbete med integrerat växtskydd, dokumentation och hantering av växtskyddsmedel.

4

Innehåll 1 Inledning.................................................................................................................. 6 1.1 Syfte...........................................................................................................................................................7 1.2 Avgränsning...........................................................................................................................................7

2 Metod....................................................................................................................... 8 2.1 Referensgrupp.......................................................................................................................................8 2.2 Information till kommunerna..........................................................................................................8 2.3 Vägledningsmaterial...........................................................................................................................9 2.4 Uppstartsdagar.................................................................................................................................. 10 2.5 Webbforum Effektiv näring............................................................................................................ 10 2.6 Inspektioner samt redovisning av tillsynsresultat................................................................. 11 2.7 Utvärdering av projektet................................................................................................................ 11

3 Resultat...................................................................................................................12 3.1 Inrapportering av tillsynsresultat................................................................................................ 12 3.1.1 Allmänna uppgifter om verksamheterna................................................................... 13 3.1.2 Spridningsutrustning......................................................................................................... 15 3.1.3 Rengöring och påfyllning................................................................................................. 17 3.1.4 Förvaring av preparat......................................................................................................... 19 3.1.5 Sprutjournal........................................................................................................................... 21 3.1.6 Kontroll av växtskyddsmedel............................................................................................ 23 3.1.7 Växthus – Integrerat växtskydd...................................................................................... 24 3.1.8 Plantskolor – Integrerat växtskydd................................................................................. 31 3.1.9 Inspektörens bedömning.................................................................................................. 39 3.2 Utvärdering av tillsynsprojekt....................................................................................................... 41 3.2.1 Allmänt om projektet......................................................................................................... 42 3.2.2 Vägledningsmaterialet...................................................................................................... 42 3.2.3 Webbforumet........................................................................................................................ 43

4 Slutsatser................................................................................................................44 4.1 Ökad kunskap hos odlarna om den nya bekämpningsmedelslagstiftningen............ 44 4.1.1 Användningstillstånd......................................................................................................... 44 4.1.2 Dokumentationskravet...................................................................................................... 44 4.1.3 Godkännsnde av spridningsutrustningen................................................................. 44 4.1.4 Integrerat växtskydd........................................................................................................... 44 4.1.5 Lagring och hantering av växtskyddsmedel.............................................................. 45 4.1.6 Kontroll av växtskyddsmedel.......................................................................................... 45 4.1.7 Sammanfattning.................................................................................................................. 46 4.2 Ökad kunskap om växthus- och plantskoleodling hos tillsynsmyndigheterna......... 46 4.3 Enhetligare och effektivare tillsyn av växthus och plantskolor........................................ 47

5 Bilaga 1...................................................................................................................48 6 Bilaga 2...................................................................................................................62 7 Bilaga 3...................................................................................................................63

5

1 Inledning Jordbruksverket, Naturvårdsverket, Kemikalieinspektionen och Havs- och vattenmyndigheten har delat ansvar för tillsynsvägledning inom bekämpningsmedelsområdet.

Jordbruksverket, Naturvårdsverket och Kemikalieinspektionen har i detta projekt valt att samverka då det finns praktiska, ekonomiska och tidsmässiga vinster med ett gemensamt tillsynsprojekt. Dessutom underlättar det för länsstyrelser och kommuner om de statliga verken samordnar sina tillsynsvägledande insatser.

Tidigare nationella tillsynsprojekt 1 2 (2011, 2015) som har genomförts inom bekämpningsmedelsområdet har varit inriktade mot jordbruken. I detta projekt valde vi att fokusera tillsynsinsatserna mot ett betydligt mindre tillsynsområde nämligen odlingar i växthus och på plantskolor. Det totala antalet växthus i Sverige är cirka 850 st och antalet plantskolor är cirka 180 st. Kommunerna har efterfrågat mer vägledning och utbildning inom området för att kunna prioritera upp tillsynen.

De senaste åren har det kommit mycket ny lagstiftning inom bekämpningsmedelsområdet som bland annat berör växthusodlare och plantskolor. Till följd av den nya förordningen (2014:425) om bekämpningsmedel har Jordbruksverket tagit fram föreskrifter om behörighet att använda växtskyddsmedel, integrerat växtskydd, dokumentationskrav och obligatoriska funktionstest av spridningsutrustningen.

Dessa krav gäller alla som använder växtskyddsmedel yrkesmässigt, oavsett om bekämpningen sker inomhus eller utomhus. Naturvårdsverket har dessutom utfärdat nya föreskrifter om spridning av växtskyddsmedel och nytt är att även spridning av bekämpningsmedel inomhus omfattas av bestämmelserna.

I juni 2015 skickade de statliga myndigheterna som tillsynsvägleder om miljöbalken ut en enkät till landets kommuner och länsstyrelser och tillfrågade dem vilken vägledning som bör prioriteras under 2016–2018. Tillsynsvägledning om växthus rankades inte så högt, troligtvis för att växthus och plantskolor inte finns i alla kommuner och i de kommuner som de finns är det vanligtvis endast ett fåtal verksamheter. Jordbruksverket, Naturvårdsverket och Kemikalieinspektionen bedömde att ett tillsynsprojekt ändå var motiverat då centralt framtaget vägledningsmaterial kan underlätta för de berörda kommunerna samt att växthusägarna och plantskoleägarna behövde få information om den nya lagstiftningen.

De kommunala miljöinspektörerna har till uppgift att kontrollera att lagstiftningen inom bekämpningsmedelsområdet följs. Ett nationellt tillsynsprojekt är ett sätt att öka inspektörernas kunskaper om ny lagstiftning samt att verka för en mer likriktad tillsyn över hela landet.

1 2

Kemikalieinspektionens och Naturvårdsverkets tillsynsprojekt Kemikalier i Lantbruket 2011 Kemikalieinspektionens och Jordbruksverkets tillsynsprojekt Bekämpningsmedel i Jordbruket 2015

6

1.1 Syfte Syftet med projektet har varit att • öka växthusodlares och plantskolors kunskap om ny bekämpningsmedelslagstiftning • öka tillsynsmyndigheternas kunskaper om växthusodling och plantskolor • öka möjligheterna till enhetlig och effektiv tillsyn inom området.

1.2 Avgränsning Tillsynsprojektet avgränsas till att följa upp endast den lagstiftning inom bekämpningsmedelsområdet som rör växthusens och plantskolornas egen användning av växtskyddsmedel. Därför omfattas t.ex. inte användning av biocidprodukter eller försäljning av bekämpningsmedel.

Tillsynsprojektet omfattar inte all lagstiftning inom bekämpningsmedelsområdet utan avgränsas till spridningsutrustning, plats för rengöring och påfyllning, skyddsavstånd, integrerat växtskydd, förvaring av preparat, kontroll av sprutjournaler samt granskning av växtskyddsmedel och dess användningsvillkor.

Vägledningsmaterialet som har tagits fram i detta projekt är anpassat för tillsyn på växthus och plantskolor med egen odling. Det innebär att frågorna i checklistan inte är anpassade för tillsyn hos återförsäljare av växter såsom Garden center.

Vägledningsmaterialet är inte heller anpassat för tillsyn på tunnelodling.

7

2 Metod Erfarenheter från tidigare genomförda projekt samt synpunkter som framkommit vid utvärderingar har legat till grund för planering och genomförande av detta tillsynsprojekt. Jordbruksverket har haft huvudansvaret och har varit drivande i projektet.

Projektet startades upp i januari 2016 och avslutades i mars 2017. I tillsynsprojektet ingick uppstartsdagar med studiebesök, vägledningsmaterial och vägledning via webbforumet Effektiv Näring.

Delmomenten i projektet har tidsmässigt fördelats på följande sätt under 2016–2017: Våren 2016 • Framtagande av vägledningsmaterial

Augusti • Uppstartsdagar

1 september – 30 november • Uppstartsdagar • Uppstartsdagar • Uppstartsdagar

December • Utvärdering av projektet

Januari–Mars 2017 • Sammanställning av resultat

Figur 1. Tillsynsprojektets arbetsgång och delmoment under 2016–2017.

2.1 Referensgrupp En förfrågan om att delta i en referensgrupp till projektet lades ut på webbforumet Effektiv Näring under januari 2016. Nio miljöinspektörer anmälde sitt intresse och referensgruppen har bestått av följande personer: Jeanette Lund, Söderåsens miljöförbund Karin Hellström, Jönköping Joakim Linder, Umeå Inger Alf Johansson, Vadstena Elisabeth Kron, Kävlinge Anette Stångmyr, Borlänge Gun Skarin, Hallstahammar Björn Pinner, Södertälje Referensgruppen fick möjlighet att lämna synpunkter på checklistan och lathunden innan materialet delades ut på uppstartsdagarna.

Ytterligare referensenspersoner bestående av representanter från Lantbrukarnas riksförbund och RISE (tidigare JTI) fick ta del av vägledningsmaterialet i ett tidigt stadium och inkom med synpunkter.

2.2 Information till kommunerna I januari 2016 skickades en enkel enkät ut till kommunerna i webbforumet Effektiv Näring. Syftet med enkäten var att få en bild av hur många kommuner som skulle kunna tänka sig att delta i projektet samt få in synpunkter om upplägget av uppstartsdagarna.

8

55 personer besvarade enkäten. Av de som svarade uppgav 43 stycken att de planerade att delta i projektet. 43 % föredrog en endagarsutbildning medan 57 % föredrog en tvådagarsutbildning med studiebesök.

I april 2016 skickades ett informationsblad om projektet ut till samtliga kommuner i landet och information lades upp på webbforumet Effektiv Näring. Informationsbladet bestod av projektbeskrivning, tidsram, ett övergripande program för uppstartsdagarna samt information om hur man anmälde sig.

2.3 Vägledningsmaterial I projektet har följande vägledningsmaterial tagits fram: • Checklista • Lathund till checklistan • Förslag till informationsbrev/bokningsbrev Checklistan består av frågor om spridningsutrustning, rengöring- och påfyllning, förvaring av preparat, kontroll av sprutjournaler samt granskning av växtskyddsmedel och dess användningsvillkor, integrerat växtskydd och skyddsavstånd. Checklistan är inte heltäckande, utan rör endast en begränsad del av kommunernas tillsynsansvar för växtskyddsmedel.

Checklistan består av totalt 46 frågor. De 20 första frågor ställs till samtliga tillsynsobjekt medan de resterande frågorna om integrerat växtskydd och skyddsavstånd är anpassade för växthus (13 frågor) och plantskolor (13 frågor). Direkt under frågorna finns en laghänvisning för att underlätta för miljöinspektörerna vid inspektionstillfället.

Checklistan bygger på följande lagstiftning: Miljöbalken (1998:808) Förordning (EG) nr 1107/2009 om utsläppande av växtskyddsmedel på marknaden Förordning (SFS 2014:425) om bekämpningsmedel Naturvårdsverkets föreskrifter (NFS 2015:2) om spridning och viss övrig hantering av växtskyddsmedel Kemikalieinspektionens föreskrifter (KIFS 2008:2) om kemiska produkter och biotekniska organismer Statens jordbruksverks föreskrifter och allmänna råd (SJVFS 2016:23) om översyn, funktionstest och godkännande av utrustning för yrkesmässig spridning av växtskyddsmedel Statens jordbruksverks föreskrifter och allmänna råd (SJVFS 2014:42) om integrerat växtskydd Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 2015:49) om dokumentationskrav för yrkesmässiga användare av växtskyddsmedel Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 2014:35) om behörighet att använda växtskyddsmedel

9

Frågorna om integrerat växtskydd är relativt detaljerade i checklistan. Tanken var att checklistan skulle användas som ett diskussionsunderlag under tillsynsbesöket och att frågorna skulle leda till en ökad kunskapsnivå om integrerat växtskydd hos odlarna och miljöinspektörerna.

De flesta frågorna i checklistan har försetts med flera olika svarsalternativ. Svarsalternativen är exempel på åtgärder som odlaren kan göra för att uppfylla lagkravet om integrerat växtskydd. Det finns alltså inget krav på att odlaren ska genomföra alla åtgärder och varje åtgärd kan vara mer eller mindre lämplig beroende på odlarens förutsättningar. Åtgärderna är slumpvis listade, vilket innebär att de är inte är viktade efter hur effektiva eller hur användbara de är i praktiken.

Checklistan finns i sin helhet i bilaga 1.

Till checklistan har en lathund tagits fram med information om varför vi vill att just dessa frågor ställs till odlarna. I lathunden finns även förklaringar till de olika begrepp som används samt allmän information om lagstiftningen. Lathunden är tänkt att kunna användas som ett enklare uppslagsverk vid inspektionstillfället.

Ett bokningsbrev togs fram som innehöll information om syftet med projektet, vad tillsynen skulle fokusera på samt vilka dokument som behövde finnas tillgängliga vid besöket. Vi rekommenderade kommunerna att skicka ut checklistan till odlarna i förväg för att de skulle få en möjlighet att förbereda sig. Bokningsbrevet var en mall som kommunerna hade möjlighet att ändra i och anpassa efter egna rutiner.

Checklistan har funnits tillgänglig på Jordbruksverkets webbplats samt på webbforumet Effektiv Näring under hela tillsynsfasen.

2.4 Uppstartsdagar I augusti 2016 arrangerades en tvådagarsutbildning för miljöinspektörerna på två platser i landet. Uppstartsdagarna hölls i Stockholm och i Malmö. Totalt deltog 69 personer vid de två utbildningstillfällena.

Första dagen hölls föreläsningar om odling i växthus och plantskolor, miljöövervakning samt om gällande lagstiftning. Föreläsarna kom från Jordbruksverket, Kemikalieinspektionen, Naturvårdsverket, SLU och RISE. Andra dagen bestod av studiebesök på en växthusodling och en plantskola. Med på besöken var representanter från Jordbruksverket, Kemikalieinspektionen, Naturvårdsverket och RISE. Syftet med uppstartsdagarna var att ge miljöinspektörerna en gemensam kunskapsgrund att stå på inför de kommande tillsynsbesöken.

Uppstartsdagarna var mycket uppskattade av miljöinspektörerna. I utvärderingen var genomsnittsbetyget för dagarna 4,5 på en femgradig skala.

10

2.5 Webbforum Effektiv Näring Under projektets aktiva tillsynsfas har tillsynsvägledning främst skett via Jordbruksverkets webbforum Effektiv Näring. Webbforumet är ett slutet nätverk där endast miljöinspektörer på kommunerna, handläggare på länsstyrelserna eller statliga verk får vara medlemmar. Under projekttiden fanns det cirka 525 medlemmar på forumet.

På webbforumet kan inspektörerna ställa frågor, diskutera eller bara läsa de svar som läggs upp av andra inspektörer eller de vägledande myndigheterna. Alla frågor och svar är synliga för alla medlemmar i forumet. Frågor som rört Kemikalieinspektionens eller Naturvårdsverkets vägledningsområden har vidarebefordrats till dem för svar.

2.6 Inspektioner samt redovisning av tillsynsresultat Kommunerna som deltog i tillsynsprojektet planerade själva sina insatser, exempelvis utskick av informationsbrev, antalet inspektioner och urval av verksamheter. I lathunden samt på Jordbruksverkets webbplats fanns dock vägledning kring riskbedömning, förbokning av inspektioner samt vilka åtgärder som bör vidtas om brister i verksamheterna uppmärksammas.

På webbforumet Effektiv Näring fanns en länk till en webbenkät för inrapportering.

Via denna länk kunde miljöinspektörerna rapportera in resultatet från tillsynsbesöken efter varje utförd inspektion.

2.7 Utvärdering av projektet För att utvärdera tillsynsprojekt lades en webbenkät ut på webbforumet Effektiv Näring efter att den aktiva tillsynsfasen avslutats. Enkäten fanns tillgänglig på webbforumet från den 5 december 2016 till 10 januari 2017. Resultatet av utvärderingen redovisas i avsnitt 3.2.

11

3 Resultat 3.1 Inrapportering av tillsynsbesök 44 kommuner och kommunförbund deltog i tillsynsprojektet om bekämpningsmedel i växthus och plantskolor 2016. De har rapporterat in resultat från totalt 141 tillsynsbesök. I medeltal har de deltagande kommunerna utfört 3 tillsynsbesök per kommun.

Variationen sträcker sig från 1 tillsynsbesök upp till 14 stycken på en kommun. Den geografiska spridningen över landet bedöms vara god. Vilka kommuner som deltog i projektet finns listade i bilaga 2.

Figur 2. Karta över de kommuner som deltog i tillsynsprojektet 2016.

Miljöinspektörerna rapporterade in resultatet från tillsynsbesöken via en öppen länk på Jordbruksverkets webbforum. Den öppna länken innebar att det inte krävdes någon personlig inloggning för att kunna svara på enkäten. Efter varje inspektion rapporterade inspektören in resultatet.

12

Webbenkäten bestod av 61 frågor. 10 av frågorna var öppna, det vill säga de innehöll inga fasta svarsalternativ. Vissa frågor var konstruerade så att flera svarsalternativ kunde väljas, vilket innebär att antalet svar per fråga kan variera. De enkätsvar som inte har rapporterats in korrekt, det vill säga de som inte har avslutats genom ett tryck på slutför-knappen i enkäten, har inte tagits med vid resultatsammanställningen. Totalt rör det sig om 9 enkätsvar som inte var kompletta.

Webbenkäten fanns tillgänglig på webbforumet Effektiv Näring från den 8 september 2016 till 9 januari 2017.

Svaren som inkommit i enkäten kan generaliseras för gruppen men inte för hela populationen, det vill säga alla växthus- och plantskoleodlingar i Sverige. Fritextsvaren kommer inte i sin helhet att redovisas i denna sammanställning, utan har använts som underlag till de kommentarer som ges till tabellerna.

3.1.1 Allmänna uppgifter om verksamheterna Tabell 1. Allmänna fakta om deltagande kommuner och inspekterade verksamheter Allmän fakta

Antal

Andel

Deltagande kommuner/kommunförbund

44

-

Totalt antal inspekterade verksamheter varav

141

-

• Växthus med grönsaksodling

42

30 %

• Växthus med prydnadsväxter

72

51 %

• Växthus med annan odling

4

3%

• Plantskola med träd och buskar

3

2%

• Plantskola med perenner

3

2%

• Plantskola med skogsplantor

11

8%

• Plantskola med annan odling

6

4%

I fritextfältet har inspektörer kommenterat att flera växthusodlare och plantskolor har mer än en inriktning dvs. att ett växthus odlar både grönsaker och perenner. Det har dessvärre inte gått att välja flera inriktningar i webbenkäten.

I tillsynsprojektet har främst växthusodlingar fått tillsynsbesök. Totalt besöktes 118 växthus och 23 plantskolor. Det innebär att cirka 20 % av alla växthusodlingar och plantskolor i Sverige besöktes under projekttiden.

Tabell 2. Uppgifter om vilka rådgivare som anlitas av odlarna Uppgifter om vilka rådgivare verksamheterna anlitar

Antal

Procent

Anlitar rådgivare, varav

101

72 %

Fristående

47

47 %

Säljande

25

25 %

Både fristående och säljande

28

28 %

Svenska

88

87 %

Utländska

4

4%

Både svenska och utländska

9

9%

Nationalitet på rådgivarna

13

72 % av alla verksamheter som besökts i tillsynsprojektet anlitar en rådgivare. 75 % av dessa har en fristående rådgivare. En fristående rådgivare ger enbart råd om odling, skadedjur och bekämpning, vilket troligtvis innebär att de är mer oberoende i sin rådgivning än de som samtidigt säljer växtskyddsmedel, fröer eller plantor.

25 % av växthusen och 50 % av plantskolorna som besökts i projektet anlitar ingen rådgivare alls.

Användandet av utländska rådgivare är inte så utbrett på de företag som har inspekterats i projektet. De verksamheter som idag endast anlitar utländsk rådgivare ligger i Skåne och odlar grönsaker i växthus.

Vem utför bekämpningen?

0%

2%

29%

Ägaren/driftsansvarig Egen personal Entreprenör 69%

Annan

Figur 3. Diagrammet visar vem som utför bekämpningen.

I 98 % av verksamheterna som fick tillsynsbesök utför ägaren själv bekämpningen alternativt den egna personalen. Det är mycket ovanligt att entreprenörer anlitas. Detta kan jämföras med resultatet från tillsynsprojektet 2015 som följde upp bekämpningsmedelsanvändningen i jordbruket. Inom jordbruket utfördes 28 % av bekämpningarna av entreprenör.

14

Har sprutföraren/na rätt användningstillstånd för att använda klass 1L och 2L preparat i verksamheten?

Ja, för växtskyddsmedel utomhus

10%

14%

3% 0%

Ja, för växtskyddsmedel i och omkring växthus Ja, för båda

24%

Ja, utländsk behörighet från EES eller Schweiz

Nej, behörighet saknas 49%

Ej aktuellt

Figur 4. Diagrammet visar vilka användningstillstånd sprutförarna har.

86 % av verksamheterna som fick tillsynsbesök använder kemiska växtskyddsmedel i klass 1L och 2L. Totalt saknade fyra verksamheter tillstånd att använda växtskyddsmedel i klass 1L och 2L. Enligt kommentarerna i fritextrutan till frågan har kommunerna uppgivit att två av dessa verksamheter är ekologiska odlare som endast använder preparat i klass 3, vilket innebär att de egentligen inte behövde något användningstillstånd. De resterande två odlarna använde preparat i klass 1L och 2L utan att ha tillstånd. Båda fick miljösanktionsavgifter utdömda. Detta innebär att totalt 98,5 % av sprutförarna hade giltigt användningstillstånd. Resultatet överensstämmer helt med vad som har framkommit i tidigare tillsynsprojekt riktade mot jordbruk (Kemikalieinspektionen 2011, Jordbruksverket 2015).

3.1.2 Spridningsutrustning Vilken/a typer av spridningsutrustning används?

66

70

56

60

47

Antal svar

50 40 30 20

14

11

10 5

10

3

ta

re ka Av st ry

ng sa ni Di m

15

ru

pr bs Bo m

ru ut n hå lle nd

Ha

Figur 5. Diagrammet visar vilka typer av spridningsutrustningar som används.

Flä kt sp

gg re ga t

a ut

at An n

ng st ni

ut sp r Ry gg

Kä

r rs pr

ut a

a

0

Vanligaste spridningsutrustningen är kärrspruta. Totalt har 31 % av verksamheterna en kärrspruta. I genomsnitt har varje verksamhet 1,5 spridningsutrustning.

Av spridningsutrustningarna som används är det endast kärrsprutor, bomsprutor, fläktsprutor och eventuellt annan spridningsutrustning (udda sprutor) som behöver ett godkännande av Jordbruksverket för att få användas efter den 26 november 2016. Det innebär att cirka 45 % av utrustningen som används i de inspekterade verksamheterna behöver vara godkända av Jordbruksverket.

Har spridningsutrustningen godkänts av Jordbruksverket?

5%

Ja 42% Nej Ej aktuellt 53%

Figur 6. Diagrammet visar hur många som har fått sin spridningsutrustning godkänd av Jordbruksverket.

1 av 10 spridningsutrustningar var godkända vid tiden för tillsynsprojektet. Kravet på att spridningsutrustningen ska vara godkänd av Jordbruksverket för att få användas trädde i kraft den 26 november 2016.

I fritextfältet har inspektörerna kommenterat att flera odlare har beställt besiktning, att några väntade på beslut från Jordbruksverket och att flera uppfattat det som krångligt att skicka in sitt funktionstestprotokoll för godkännande. Ett antal odlare har även köpt in ny spridningsutrustning och är därför undantagna kravet på godkännande de tre första åren.

16

Känner odlaren till att han/hon ska utföra en egen teknisk översyn av spridningsutrustningen?

13%

9%

Ja Nej Ej aktuellt 78%

Figur 7. Diagrammet visar hur många odlare som känner till att de ska utföra en egen teknisk översyn av spridningsutrustningen.

90 % av de odlare som använder växtskyddsmedel och som äger spridningsutrustning känner till att de årligen ska utföra en egen teknisk översyn av utrustningen.

3.1.3 Rengöring och påfyllning Hur ser platsen för utspädning, blandning, påfyllning och rengöring ut?

40 35

34

32

Antal svar

30 25

19

20

18

18

16

15 10 5

1

1

at s lig Hå r he d t t gjo ill rd up y ps ta am uta lin n Åk g e i o rm dl ark in /F ge äl n tfy ut lln om in m hu g yc s ke Gr t g us en yta om e slä ller pp an lig na yt n a m

öj

An n

På b

an

pl

io bä

dd

llt ak tu e Ej

yt a xe n vu Gr äs be

Hå r m dgj öj or lig d he yt tt ad ill är up d ps et fi am n lin ns g

0

Figur 8. Diagrammet visar hur platsen för utspädning, blandning, påfyllning och rengöring ser ut.

37 % av odlarna har en plats för utspädning, blandning, påfyllning och rengöring som bedöms vara lämplig för ändamålet, det vill säga de har en hårdgjord yta med uppsamling eller en biobädd. Kvalitén på biobäddarna kan variera och vi har inte ställt någon följdfråga om biobäddens status.

24 % av odlarna utför spädning, blandning, påfyllning och rengöring på en gräsbevuxen yta eller direkt i fält. Det är svårt att avgöra om dessa platser kan bedömas som

17

lämpliga för ändamålet då risken för ytavrinning eller dränering genom marken bör vara låg på dessa platser.

12 % av odlarna använder en direkt olämplig plats för spädning, blandning, påfyllning och rengöring. Att hantera växtskyddsmedel på hårdgjorda ytor utan möjlighet till uppsamling eller på grusytor eller annan mycket genomsläpplig yta är inte tillåtet enligt Naturvårdsverkets spridningsföreskrifter. Flera odlare står på gången i växthuset och utför spädning, blandning och påfyllning.

Inspektörerna uppger att 13 % utför spädning, blandning, påfyllning och rengöring på annan plats. Med annan plats avses bland annat i växthuset, hantering på diskbänk med avlopp, i ett slutet system och container med kompostering.

Flera odlare har fått krav på sig att åtgärda platsen/platserna för spädning, blandning, påfyllning och rengöring.

Om platsen är utomhus, följs de fasta skyddsavstånden?

28% Ja Nej 2%

Ej aktuellt

70%

Figur 9. Diagrammet visar om de fasta skyddsavstånden följs utomhus.

Enligt Naturvårdsverkets spridningsföreskrifter ska utspädning, blandning, påfyllning och rengöring utomhus utföras minst 30 meter från öppna diken, dagvattenbrunnar, dräneringsbrunnar, sjöar och vattendrag samt dricksvattenbrunnar. Vid sådan hantering som sker på yta där det finns möjlighet till uppsamling av växtskyddsmedel eller på biobädd gäller dock ett kortare skyddsavstånd på minst 15 meter. Det är endast på 2 % det vill säga på två verksamheter där de fasta skydds­ avstånden utomhus inte följs.

18

3.1.4 Förvaring av preparat Förvaras växtskyddsmedlen med möjlighet till uppsamling av läckage eller spill?

12% 5% Ja, i invallat utrymme

43%

Ja, i invallad behållare Nej Ej aktuellt 40%

Figur 10. Diagrammet visar om växtskyddsmedel förvaras så att läckage och spill kan samlas upp.

94 % av de verksamheter som lagrar växtskyddsmedel på företaget förvarar dem i invallat utrymme eller i invallade behållare. En del odlare förvarar växtskyddsmedlen i invallade behållare i ett invallat utrymme enligt kommentarer från inspektörerna.

Förvaras växtskyddsmedlen i ett låsbart utrymme eller på annat sätt svåråtkomligt för barn och andra obehöriga?

3%

9%

Ja Nej Ej aktuellt

88%

Figur 11. Diagrammet visar om växtskyddsmedlen förvaras i ett låst utrymme eller på annat sätt svåråtkomligt för barn och andra obehöriga.

97 % av de verksamheter som lagrar växtskyddsmedel förvarar dem i ett låst utrymme eller på annat sätt svåråtkomliga för barn och andra obehöriga.

19

Förvaras växtskyddsmedlen åtskilda från livsmedel och foder?

14%

0%

Ja Nej Ej aktuellt

86%

Figur 12. Diagrammet visar om växtskyddsmedlen förvaras åtskilda från livsmedel och foder.

100 % av de verksamheter som lagrar växtskyddsmedel förvarar dem åtskilda från livsmedel och foder.

Lämnas ej längre godkända växtskyddsmedel till destruktion?

25%

Ja Nej Ej aktuellt

10% 65%

Figur 13. Diagrammet visar om ej länge godkända växtskyddsmedel lämnas till destruktion.

65 % av verksamheterna uppger att de lämnar ej längre godkända växtskyddsmedel till destruktion. Resultatet kan vara något missvisande då flera inspektörer svarat ej aktuellt på frågan då det vid inspektionstillfället inte funnit några preparat som inte är godkända på företaget.

I fritextfältet har inspektörerna kommenterat att flera odlare har uppgett att de lämnar utgångna preparat till destruktion, men att de trots det funnit flera preparat som är utgångna i växtskyddsmedelsförrådet.

20

3.1.5 Sprutjournal Finns sprutjournalen tillgänglig i verksamheten?

12%

7% Ja Nej Ej aktuellt

81%

Figur 14. Diagrammet visar om sprutjournalen finns tillgänglig i verksamheten.

93 % av verksamheterna som använder växtskyddsmedel hade sprutjournalen tillgänglig så att granskning kunde utföras vid besöket. De som svarat ej aktuellt använder sig inte av växtskyddsmedel i klass 1-3, och är därför inte medräknade. Resultatet överensstämmer helt med de resultat som har framkommit i tidigare tillsynsprojekt riktade mot jordbruk (Kemikalieinspektionen 2011, Jordbruksverket 2015).

Känner odlaren till att sprutjournalen ska sparas i minst 3 år?

13%

Ja Nej

87%

Figur 15. Diagrammet visar om odlaren känner till att sprutjournalen ska sparas i minst 3 år.

87 % odlarna känner till att sprutjournalen ska sparas i minst 3 år.

21

Dokumenteras användningen av klass 3 preparat och medel utan klass?

37%

41%

Ja Nej Ej aktuellt

22%

Figur 16. Diagrammet visar om användningen av klass 3 preparat och medel utan klass dokumenteras.

All yrkesmässig användning av växtskyddsmedel ska dokumenteras. 63 % av de som använder klass 3-preparat och medel utan klass dokumenterar användningen i sin sprutjournal. Är den granskade sprutjournalen korrekt ifylld?

36%

Ja Nej

64&

Figur 17. Diagrammet visar om den granskade sprutjournalen är korrekt ifylld.

64 % av de granskade sprutjournalerna är korrekt ifyllda. Det resultatet kan jämföras med tillsynsprojektet som riktats mot jordbrukare 2015 där 72 % av sprutjournalerna var korrekt ifyllda. Kravet på att växthusodlarna ska dokumentera sin användning av växtskyddsmedel började gälla i juli 2014, när den nya bekämpningsmedels-förordningen trädde i kraft.

22

Om det saknas uppgifter i sprutjournalen, vilka är dessa?

38

40 35

Antal svar

30 25

21

20

16

15

11

10

8

10

6

5

3

5

3

2

ån d

sk yd ds

io

ad e

at

An pa

ss

et ve g

Bl

om

m

an de

av st

m hu s) n

(u to ån d

ky dd sa vs t ts Fa s

Pl

(u to

m hu s)

tu m Da

na m n

l

ar at

lo Pr ep

hu s/ rid ni ng / sp at

sf

ör

m te Sy f

ka

s Do

Gr öd a

n

ra re Sp ru tfö

m pn in ge

ed

be

kä

Kl o

ck

an

0

Figur 18. Diagrammet visar vilka uppgifter som saknas i sprutjournalen.

Den uppgift som saknades i flest sprutjournaler är klockslaget då bekämpningen utfördes. För övrigt är det syftet med bekämpningen och namnet på sprutföraren som är bristfälligt dokumenterat.

3.1.6 Kontroll av växtskyddsmedel Tabell 3. Tabellen visar totalt antal kontrollerade preparat och antalet godkända preparat Tillsyn av preparat

Antal

Totalt antal kontrollerade preparat

797 st

Antal preparat som var godkända

735 st

92 % av preparaten som lagrades hos odlarna var godkända av Kemikalieinspektionen. Det resultatet kan jämföras med de resultat som har framkommit i tidigare tillsynsprojekt riktade mot jordbruk (Kemikalieinspektionen 2011, Jordbruksverket 2015) då antalet godkända preparat varit 97 % (2011) och 99 % (2015).

Att preparaten inte är godkända kan innebära både ej längre godkända växtskyddsmedel, dvs. medel där man beslutat om användnings/lagringsförbud, samt medel som aldrig varit utvärderade eller godkända av Kemikalieinspektionen. Vilken kategori som preparaten tillhör vet vi inte då vi inte ställt någon följdfråga om detta i inrapporteringen.

23

Av de 3 preparat som kontrollerades närmare, hur många hade använts till rätt gröda?

8%

3%

1 av 3 preparat 2 av 3 preparat 3 av 3 preparat

89%

Figur 19. Diagrammet visar hur många, av de 3 preparat som kontrollerades närmare, som har använts till rätt gröda.

Inspektörerna valde slumpvis ut 3 preparat som de kontrollerade mot sprutjournalen för att se att de använts på rätt gröda. 89 % av odlarna hade använt alla 3 preparaten som granskades på ett korrekt sätt, medan 11 % hade använt 1-2 preparat på fel gröda.

3.1.7 Växthus - Integrerat växtskydd Frågorna som rör integrerat växtskydd för växthus har ställts till 118 växthusodlare.

På flertalet frågor finns svarsalternativet ”annat”, det vill säga en åtgärd som odlaren gör men som inte passar in på våra föreslagna alternativ. Vi har inte begärt in information från inspektörerna om vad ”annat” innebär.

3.1.7.1

Förebygg

Hur förebygger odlaren problem med ogräs i växthusen?

100

90

90 80

70

Antal svar

70 60

51

50 40 29

30 20 10

3

0 Rensar bort ogräs innan det fröar

Markduk

Torrt under borden mellan bäddar

Annat

Figur 20. Diagrammet visar hur odlarna förebygger problem med ogräs i växthus.

24

Inte aktuellt

Vanligaste sättet att förebygga problem med ogräs i växthusen är att rensa bort det innan det fröar. Även användande av markduk är vanligt förekommande. I genomsnitt använder sig odlaren av 2 av dessa åtgärder.

Hur förebygger odlaren problem med svampangrepp?

100

90

90 75

80

71 63

Antal svar

70

62

60 50

40

40 30

20

14

20

9

10

Inte aktuellt

Annat

Rening av bevattningsvattnet

Glesare odling

Vattningsregim

Sanering mellan kulturer

Sortval

Odlingshygien

Klimatstyrning

0

Figur 21. Diagrammet visar hur odlarna förebygger problem med svampangrepp.

Problemen med svampangrepp förebyggs främst genom klimatstyrning, odlingshy­ gien och sortval. I genomsnitt använder sig odlaren av 3,5 av dessa åtgärder.

Hur förebygger odlaren problem med insekter och andra skadedjur?

80

76

71

70

65

Antal svar

60

48

50

48 40

40

34

30 14

20

6

10

1 Insektsnät i luftluckorna

Inte aktuellt

Karantän

Annat

Inga sparade eller privata växter i odlingen

Kontroll av sticklingar

Sortval

Sanering mellan kulturerna

Odlingshygien

Ogräsfritt

0

Figur 22. Diagrammet visar hur odlarna förebygger problem med insekter och andra skadedjur.

Problem med insekter och andra skadedjur förebyggs främst genom att hålla växthuset ogräsfritt, odlingshygien samt sanering mellan kulturerna. Med odlingshygien menas att smittade plantor avlägsnas från odlingen så snabbt som möjligt. I genomsnitt använder sig odlaren av 3 av dessa åtgärder.

25

Vilka åtgärder gör odlaren för att skona och gynna nyttodjur och humlor?

60 51 50 42

Antal svar

40 28

30 20

11

6

10 0 Skonsamma och selektiva preparat väljs om möjligt

Inga åtgärder

Annat

Täcker över humleboet eller tar ut det vid behandling

Stödutfodring med t.ex. pollen

Figur 23. Diagrammet visar vilka åtgärder odlarna gör för att skona och gynna nyttodjur och humlor.

För att skona och gynna nyttodjur och humlor används i första hand skonsamma och selektiva preparat. Av de odlare som vidtar åtgärder så använder de sig i genomsnitt av 1 åtgärd.

36 % av odlaren vidtar inga åtgärder. Mer än hälften av de som inte vidtar några åtgärder (23 st) använder inte nyttodjur i sin odling. 7 av dem som använder nyttodjur i grönsaksodling säger sig inte göra någonting för att skona nyttodjuren trots att de använder sig av kemiska bekämpningsmedel.

3.1.7.2

Bevaka

Vilket/vilka hjälpmedel använder odlaren för att bevaka behovet av bekämpning?

120

110

100 80 58

60

8

6

Märka ut angrepp

Rådgivare

Klisterfällor

Regelbunden plantkontroll

0

0

Inga hjälpmedel används

20

Snabbtest för sjukdomar

33

40

Annat

Antal svar

80

Figur 24. Diagrammet visar vilka åtgärder odlarna gör för att skona och gynna nyttodjur och humlor.

Vanligaste sättet som odlarna använder för att bevaka behovet av bekämpning i växthusen är regelbunden plantkontroll. Även användning av klisterfällor är vanligt förekommande. I genomsnitt använder sig odlaren av 2,5 av dessa åtgärder.

26

3.1.7.3

Behovsanpassa

Vilka växtskyddsåtgärder använder odlaren?

92

90

79

80

79 56

60

43

50 40

31

30

17

20

15

12

10

7

3

1

Inga åtgärder utförs

Antal svar

70

Insektslampor

100

Biologisk bekämpning med bankplantor

Ångning av substrat

Annat

Termisk ogräsbekämpning

Biologisk bekämpning med bakterier och svampar

Väljer preparat med låg risk, ex. olja, såpa

Klisterfällor för bekämpning

Kemisk bekämpning

Biologisk bekämpning med nyttodjur

Handränsning av ogräs

0

Figur 25. Diagrammet visar vilka växtskyddsåtgärder som odlarna använder.

Den vanligaste växtskyddsåtgärden är handrensning av ogräs. På delad andraplats kommer biologisk bekämpning med nyttodjur och kemisk bekämpning. 39 växthusodlare använder sig inte alls av kemiska bekämpningsmedel. Totalt utgör de 33 % av odlarna som har inspekterats i detta tillsynsprojekt.

Ingen växthusodlare har uppgivit att de endast använder sig av kemiska växtskyddsmedel. Detta kan jämföras med resultatet från tillsynsprojektet som rörde jordbruk 2015 där 7 % av jordbrukarna uppgav att de endast använde sig av kemiska växtskyddsmedel som växtskyddsåtgärd.

I genomsnitt använder sig odlaren av 4 olika växtskyddsåtgärder.

27

100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0

91 68 59

21

ni ng

ut fö

rs

An na t

r nt o la ap

ss

ak

np a

en st

ho vs a

av

In ge

n

be

ha nd lin g

Be

nä r

Re ko m rå m dg en iva da re tio oc ne h rf sä rå lja n re

3

T an idig gr b ep eh p an up d pt lin äc g ks

Antal svar

Hur behovsanpassar odlaren sin användning av växtskyddsmedel?

Figur 26. Diagrammet visar hur odlarna behovsanpassar sin användning av växtskyddsmedel.

Odlaren behovsanpassar sin användning av växtskyddsmedel främst genom tidig behandling när angrepp upptäcks. I genomsnitt använder odlaren 2 metoder för att behovsanpassa sin användning av växtskyddsmedel.

Använder sig odlaren av förebyggande behandlingar med kemiska växtskyddsmedel?

11% 30% Ja Nej Ej aktuellt

59%

Figur 27. Diagrammet visar om odlarna använder sig av förebyggande behandlingar med kemiska växtskyddsmedel.

30 % av odlarna använder sig av förebyggande behandlingar med kemiska växtskyddsmedel. Behandlingarna de utför rör sig främst om att förebygga svampangrepp.

Bara i ett fåtal fall gällde det insekter eller spinnkvalster.

28

Hur arbetar odlaren med att undvika problem med resistenta insekter eller svampsjukdomar?

70

65 58

60 Antal svar

50

39

40

31

29

30

28 18

20

12

8

10

Blanda preparat

Annat

Inga åtgärder utförs

Välja effektiva preparat

Minska smittotrycket

Använder såpa eller olja

Undvika upprepade behandlingar med preparat som har

Växla preparat

Använder biologisk bekämpning

0

Figur 28. Diagrammet visar hur odlarna arbetar med att undvika problem med resistenta insekter eller svampsjukdomar.

Vanligaste åtgärderna för att undvika problem med resistenta insekter eller svampsjukdomar är att använda biologisk bekämpning samt att växla preparat. 15 % av de tillfrågande odlarna vidtar inga åtgärder för att undvika problem med resistens.

I genomsnitt använder odlaren 2 metoder för att undvika problem med resistenta insekter eller svampsjukdomar.

Hur arbetar odlaren för att minska behovet av retardering med kemiska bekämpningsmedel?

60

51

51

50

43

41

30

20

18

17

Ljuskvalitet

Ingen strategi finns

25

Annat

Antal svar

40

20 10

Dif eller drop

Glesningar

Dynamisk klimatstyrning

Vattninsgregim

Val av sort

0

Figur 29. Diagrammet visar hur odlarna arbetar för att minska behovet av retardering med kemiska växtskyddsmedel.

De mest använda metoderna för att minska behovet av retardering med kemiska bekämpningsmedel är val av sort, vattningsregim, dynamisk klimatstyrning och glesningar. 14 % av de tillfrågade odlarna vidtar inga åtgärder för att minska behovet av retardering med kemiska bekämpningsmedel.

I genomsnitt använder odlaren 2 metoder för att undvika retardering med kemiska bekämpningsmedel.

29

För bland annat gurkodlare som inte använder sig av retardering saknades svarsalternativet ”ej aktuellt” i frågan.

3.1.7.4

Följ upp

Hur följer odlaren upp att han/hon fått en bra effekt av bekämpningsåtgärderna?

120

112

100

Antal svar

80 52

60

44

36

40 20

5

0 Ingen uppföljning görs

Annat

Dokumentation i odlingsplan eller sprutjournal

Rådgivare

Följer utveckling på klisterfällor

Kontroll av plantor

0

Figur 30. Diagrammet visar hur odlarna följer upp att det har blivit en bra effekt av bekämpningsåtgärderna.

100 % av odlarna uppger att de följer upp effekten av bekämpningsåtgärden på något sätt. Vanligast är kontroll av plantorna som 95 % av odlarna uppger att de gör.

I genomsnitt använder odlaren 2 metoder för att följa upp att de fått bra effekt av de insatta bekämpningsåtgärderna.

3.1.7.5

Risk för läckage av växtnäring och växtskyddsmedel

Hur minskar odlaren risken för läckage av växtnäring och växtskyddsmedel från växthusen?

80

75

70

Antal svar

60 50

42

41

40

29

30

17

20

17 4

10

Inga åtgärder utförs

Annat

Vattnar ut överskottsvatten på odlingsyta

Kontrollerar regelbundet att systemet för uppsamling fungerar

Har system för uppsamling av överskottsvatten

Recirkulerar överskottsvatten

Tillför inte mer vatten än vad krukorna/plantorna kan ta upp

0

Figur 31. Diagrammet visar hur odlarna minskar risken för läckage av växtnäring och växtskyddsmedel från växthus.

30

64 % av odlarna uppger att de inte tillför mer vatten än vad krukorna/plantorna kan ta upp. Endast 35 % av odlarna har recirkulerande system i sina växthus. Tillsammans med de som har system för uppsamling av överskottsvatten utgör de cirka 70 % av odlarna. 4 odlare utför inga åtgärder för att minska risken för läckage från växthusen.

I genomsnitt använder odlaren 2 metoder för att minska risken för läckage av växtnäring och växtskyddsmedel från växthusen.

3.1.8 Plantskolor – Integrerat växtskydd Frågorna som rör integrerat växtskydd för plantskolor har ställts till 23 odlare. På flertalet frågor finns svarsalternativet ”annat”, det vill säga en åtgärd som odlaren gör men som inte passar in på våra föreslagna alternativ. Vi har inte begärt in information från inspektörerna om vad ”annat” innebär.

3.1.8.1

Förebygg

19

12

4 1

0

Ej aktuellt

2

Täckodling

Växtföljd

Annat

Rengöring av maskiner

2

Insådd

4

Väl förberedd och ogräsfri odlingsyta innan ny kultur

20 18 16 14 12 10 8 6 4 2 0

Markduk eller plasttäckning på bäddar

Antal svar

Hur förebygger odlaren problem med ogräs i odlingen?

Figur 32. Diagrammet visar hur odlarna förebygger problem med ogräs i odlingarna.

83 % av plantskolorna använder markduk eller plasttäckning på bäddarna för att förebygga problem med ogräs. Det är även vanligt att odlingsytan är väl förberedd och ogräsfri innan en ny kultur planteras. I genomsnitt använder sig odlaren av 2 av dessa åtgärder.

31

Hur förebygger odlaren problem med svampangrepp?

16

15

14 11

Antal svar

12

10

10

8

8

6

5

6

4

3

4

3

2

1

2

Rengöring av maskiner när de flyttas mellan

Ej aktuellt

Gödslingsstrategi

Bra substrat

Val av odlingsplats

Sortval

Beskärning

Sanering mellan kulturer

Vattningsregim

Annat

Odlingshygien

0

Figur 33. Diagrammet visar hur odlarna förebygger problem med svampangrepp.

Problemen med svampangrepp förebyggs främst genom odlingshygien. Odlingshygien innebär att man tar bort smittade plantor och plantdelar så fort som möjligt samt att man är noga med att avlägsna ogräs. Svarsalternativet ”annat” kan exempelvis innebära att växterna inte ställs så tätt och att tåliga sorter väljs. I genomsnitt använder sig odlaren av 3 av dessa åtgärder.

Hur förebygger odlaren problem med insekter och kvalster?

9

8

8

8

7

7 Antal svar

6

5

5

4

4

4 3

2

2 1

Egna moderplantor

Gynna nyttodjur

Sortval

Annat

Besiktning av nyligen levererade plantor

Ej aktuellt

Odlingshygien

0

Figur 34. Diagrammet visar hur odlarna förebygger problem med insekter och kvalster.

Odlarna förebygger problem med insekter och kvalster främst genom odlingshygien och besiktning av nyligen levererade plantor. Plantskolorna som odlar skogsplantor har uppgivit att de inte har problem med insekter eller kvalster.

I genomsnitt använder de som uppgivit att de har problem med insekter och kvalster 2 av dessa åtgärder.

32

10 9 8 7 6 5 4 3 2 1 0

9 8

5 4 2

Sparar tidigblommande träd och buskar

Anlagda livsmiljöer t.ex. blommande kantzoner

Sprutfria kantzoner

Annat

Skonsamma och selektiva preparat väljs

2

Ej aktuellt

Antal svar

Vilka åtgärder gör odlaren för att skona och gynna nyttodjur och humlor?

Figur 35. Diagrammet visar vilka åtgärder odlarna gör för att skona och gynna nyttodjur och humlor.

Det är främst plantskolorna för skogsplantor som inte vidtar några åtgärder för att gynna nyttodjur och humlor. Den vanligaste åtgärden hos de övriga plantskolorna är att använda skonsamma och selektiva preparat vid bekämpning.

I genomsnitt använder de som arbetar med att skona och gynna nyttodjur och humlor 1,5 av dessa åtgärder.

3.1.8.2

Bevaka

Vilket/vilka hjälpmedel använder odlaren för att bevaka behovet av bekämpning?

25 20

15 7

6

6 3

5

2

1

1

Prognosmodeller, varningstjänst

10

Bankprov

Antal svar

20

Inga hjälpmedel används

Analys av skadegörare hos laboratorium

Annat

Fällor

Rådgivare

Regelbunden plantkontroll, även i fält

0

Figur 36. Diagrammet visar vilka hjälpmedel odlarna använder för att bevaka behovet av bekämpning.

För att bevaka behovet av bekämpning använder sig 87 % av plantskoleodlarna av regelbunden plantkontroll i fält. I genomsnitt använder sig odlarna av 2 av dessa metoder.

33

3.1.8.3

Behovsanpassa

Vilka växtskyddsåtgärder används?

25

22 18

Antal svar

20

17

15 10 10

6

5

5

3

3 0 Inga åtgärder utförs

Annat

Biologisk bekämpning med nyttodjur

Termisk ogräsbekämpning

Biologisk bekämpning med bakterier och svampar

Plocka eller klippa bort skadegörare manuellt

Mekanisk ogräsbekämpning

Kemisk bekämpning

Handrensning av ogräs

0

Figur 37. Diagrammet visar vilka växtskyddsåtgärder som används.

Den vanligaste växtskyddsåtgärden är handrensning av ogräs. Därefter kommer kemisk bekämpning och mekanisk ogräsbekämpning. 5 plantskolor använder sig inte alls av kemiska bekämpningsmedel. Totalt utgör de 22 % av odlarna som har inspekterats i detta tillsynsprojekt.

Ingen plantskola har uppgivit att de endast använder sig av kemiska växtskyddsmedel. Detta kan jämföras med resultatet från tillsynsprojektet som rörde jordbruk 2015 där 7 % av jordbrukarna uppgav att de endast använde sig av kemiska växtskyddsmedel om växtskyddsåtgärd.

I genomsnitt använder sig odlaren av 3,5 olika växtskyddsåtgärder.

34

Hur behovsanpassar odlaren sin användning av växtskyddsmedel?

17

18 16

13

Antal svar

14 12 10

8

8 6 4

2

1

2

Annat

Ingen behovsanpassning utförs

Behandling av enstaka plantor

Tidig behandling när angrepp upptäcks

Rekommendationer från rådgivare eller säljare

0

Figur 38. Diagrammet visar hur odlarna behovsanpassar sin användning av växtskyddsmedel.

Odlaren behovsanpassar sin användning av växtskyddsmedel främst genom tidig behandling när angrepp upptäcks. I genomsnitt använder odlaren 2 metoder för att behovsanpassa sin användning av växtskyddsmedel.

Hur arbetar odlaren med att undvika problem med resistenta insekter eller svampsjukdomar?

16

14

14 10 8

7

6

6

6 4

3

3

3

Inga åtgärder utförs

8

8

Annat

10

Använder såpa eller olja

Antal svar

12

2 Undvik upprepade behandlingar med preparat som har

Använder biologisk bekämpning

Minska smittotrycket

Val av tidpunkt för maximal effekt

Väljer effektiva preparat

Blandar preparat

Växlar preparat

0

Figur 39. Diagrammet visar hur odlarna arbetar med att undvika problem med resistenta insekter eller svampsjukdomar.

Vanligaste åtgärderna för att undvika problem med resistenta insekter eller svampsjukdomar är att växla och blanda preparat. 13 % av de tillfrågande odlarna vidtar inga åtgärder för att undvika problem med resistens.

I genomsnitt använder odlaren 3 metoder för att undvika problem med resistenta insekter eller svampsjukdomar.

35

3.1.8.4

Följa upp

Hur följer odlaren upp att han/hon fått bra effekt av sina bekämpningsåtgärder?

25 21

Antal svar

20

15 12 10 7 5 1 0 Följer utveckling genom fältbesiktning

Dokumentation i odlingsplan eller sprutjournal

Rådgivare

Annat

Figur 40. Diagrammet visar hur odlarna följer upp att de har fått bra effekt av sina bekämpningsåtgärder.

100 % av odlarna uppger att de följer upp effekten av bekämpningsåtgärden på något sätt. Det vanligaste är att odlarna följer utvecklingen genom fältbesiktning.

I genomsnitt använder odlaren 2 metoder för att följa upp att de fått bra effekt av de insatta bekämpningsåtgärderna.

36

3.1.8.5

Risk för läckage av växtnäring och växtskyddsmedel

Hur minskar odlaren risken för läckage av växtnäring och växtskyddsmedel från frilandsbäddarna?

16

14

14 10

8

8

1

1

0

0 Våtmarkssystem för rening

1

Recirkulerar överskottsvatten

2

2

Kontrollerar regelbundet att systemet för

4

Vattnar ut överskottsvattnet på odlingsytan

6

Har system för uppsamling av överskottsvatten

Antal svar

12

Vattnar ut näringen med droppbevattning

Inga åtgärder utförs

Annat

0

Figur 41. Diagrammet visar hur odlarna minskar risken för läckage av växtnäring och växtskyddsmedel från frilandsbäddarna.

61 % av odlarna har svarat att de använder en annan metod än de vi har föreslagit i frågeformuläret. I fritextrutan har inspektörerna lämnat kommentarer om vad ”annat” kan innebära. Det kan till exempel vara att endast låga givor sprids, att ingen näring tillförs utebäddarna och att ArGrow används vilket ska läcka mindre näring än andra gödselmedel.

35 % av plantskolorna vidtar inga åtgärder för att minska risken för läckage av växtnäring eller växtskyddsmedel från frilandsbäddarna.

37

3.1.8.6

Skyddsavstånd vid spridning utomhus

Följs de fasta skyddsavstånden?

Ja 48%

Nej 52%

Ej aktuellt

0%

Figur 42. Diagrammet visar hur de fasta skyddsavstånden följs.

Enligt Naturvårdsverkets spridningsföreskrifter ska fasta skyddsavstånd hållas vid spridning utomhus till dagvattenbrunnar, dräneringsbrunnar, sjöar och vattendrag samt dricksvattenbrunnar.

100 % av de plantskolor som ligger i anslutning till skyddsobjekt håller de fasta skyddsavstånden.

Bestämmer och håller odlaren anpassade skyddsavstånd till vattentäkter, sjöar, vattendrag och omkringliggande mark?

36% Ja Nej Ej aktuellt, det finns inga skyddsobjekt att ta hänsyn till

64% 0%

Figur 43. Diagrammet visar om odlarna bestämmer och håller anpassade skyddsavstånd.

Utöver de fasta skyddsavstånden ska anpassade skyddsavstånd bestämmas och hållas vid spridning utomhus enligt Naturvårdsverkets spridningsföreskrifter. Anpassade skyddsavstånd ska bestämmas med hänsyn till bl.a. vindförhållanden, temperatur, omgivningens känslighet för medlet och spridningsmetodens precision.

38

100 % av de plantskolor som ligger i anslutning till skyddsobjekt bestämmer och håller anpassade skyddsavstånden.

3.1.9 Inspektörens bedömning Bedömer du som inspektör att odlaren uppfyller reglerna om integrerat växtskydd?

8%

Ja Nej

92%

Figur 44. Diagrammet visar inspektörernas bedömning om odlarna uppfyller reglerna om integrerat växtskydd.

Inspektörerna bedömer att 92 % av odlarna som besöktes i detta tillsynsprojekt uppfyllde kravet på integrerat växtskydd. Växthusodlarna uppfyller i något högre utsträck kraven på integrerat växtskydd än plantskolorna. Bland de odlare som har en rådgivare är motsvarande siffra 95 %, medan de som inte har någon rådgivare uppfyller 80 % kraven på integrerat växtskydd.

39

Om inte, hur långt ifrån att uppfylla reglerna bedömer du att odlarna är?

25

20

Antal svar

20

15

10

5 5 1 0 "1"

"2"

"3"

Figur 45. Diagrammet visar hur långt ifrån inspektörerna bedömer att odlarna är att uppfylla reglerna om integrerat växtskydd.

Av de odlare som bedömts inte uppfylla kravet bad vi inspektörerna att uppskatta hur långt ifrån odlaren var att uppfylla kravet på integrerat växtskydd på en skala från 1-3. 1 står för att odlaren är långt ifrån att uppfylla kravet och 3 står för att odlaren är nära att uppfylla kraven. Inspektörernas skattning tyder på att flertalet odlare är nära att uppfylla kraven på integrerat växtskydd. Det är endast 1 odlare som bedöms vara långt ifrån att uppnå lagstiftningens krav på integrerat växtskydd.

Bland fritextsvaren om orsakerna till att de inte bedöms uppfylla kraven är de vanligaste skälen kunskapsbrist och för lite förebyggande arbete.

40

Vidtog du någon åtgärd efter inspektionen på grund av uppmärksammade brister?

45

40

40 35 Antal svar

30 25 20

15

13

15 10

6

5

0 Åtalsanmälan

Miljösanktionsavgift

Föreläggande

Återbesök

Övrigt

0

Figur 46. Diagrammet visar vilka åtgärder som inspektörerna vidtog på grund av uppmärksammade brister.

Kategorin ”övrigt” innebär bland annat att uppföljning kommer att ske vid nästa ordinarie inspektionstillfälle, att muntlig information har lämnats vid besöket eller i inspektionsrapporten. De flesta bristerna rörde ej korrekt ifyllda sprutjournaler, utgångna preparat som ska lämnas för destruktion samt åtgärder vid påfyllnings- och rengöringsplatsen för spridningsutrustningen. Återbesöken rör främst uppföljning av att sprutjournalerna fylls i korrekt framöver, att utgångna preparat lämnats för destruktion, att ej godtagbara påfyllnings- och rengöringsplatser samt bristfällig förvaring har åtgärdats. De verksamheter som har fått återbesök har alla haft mer än en brist att åtgärda.

Föreläggandena har bland annat ställt krav på att överskottsvatten ska samlas upp, att utgångna preparat lämnas för destruktion, att ej godtagbara påfyllnings- och rengöringsplatser åtgärdas, att sprutjournalerna ska fyllas i korrekt samt att flytande näringslösningar ska vara invallade.

Miljösanktionsavgift har dömts ut då växtskyddsmedel spridits av personer utan giltig behörighet (2 st), helt avsaknad av sprutjournal (2 st) samt ofullständigt ifyllda sprutjournaler (2 st).

Tillsynsprojektet har inte lett till att några åtalsanmälningar har lämnats in.

41

3.2 Utvärdering av tillsynsprojekt För att utvärdera tillsynsprojektet lades en webbenkät ut på webbforumet efter att den aktiva tillsynsfasen avslutats. Enkäten fanns tillgänglig på webbforumet från den 5 december 2016 till 10 januari 2017. Totalt har 37 medlemmar på webbforumet besvarat enkäten.

Webbenkäten bestod av nitton frågor. Fem av frågorna var öppna, det vill säga de innehöll inga fasta svarsalternativ. I resultatdelen kommenteras inte resultatet från samtliga frågor som ställdes i utvärderingen. En fullständig redovisning finns i bilaga 3. Fritextsvaren redovisas dock inte i sin helhet i bilagan.

Enkätsvaren är tänkta att användas som en hjälp för Jordbruksverkets, Naturvårdsverkets och Kemikalieinspektionens fortsatta arbete med tillsynsvägledning och framtagande av tillsynsprojekt. Svaren som inkommit i enkäten kan generaliseras för gruppen men inte för hela populationen, det vill säga alla miljöinspektörer i Sverige.

3.2.1 Allmänt om projektet 81 % av inspektörerna som svarade på enkäten upplevde att tillsynsprojektet gett dem mer kunskaper om växthus- och plantskoleodlingar. 59 % av dem deltog under våra uppstartsdagar. Det var bara 6 st inspektörer som utfört tillsynsbesök inom projektet som inte hade deltagit på uppstartsdagarna.

35 % av inspektörerna som svarade på enkäten deltog inte i tillsynsprojektet. Orsaken var främst att de ej planerat att utföra tillsyn på växthus och plantskolor under 2016.

Några inspektörer uppger att de hade för avsikt att vara med i tillsynsprojektet men att det fick bortprioriteras. Tillsynen kommer istället att utföras under kommande år.

55 % av inspektörerna uppger att de har besökt fler växthus och plantskolor under 2016 än vad de normalt gör under ett år.

100 % av alla inspektioner som utfördes i projektet var inbokade med odlarna i förväg.

71 % har svarat att projekttiden mellan september-november har fungerat bra. Några inspektörer har utnyttjat möjligheten att lämna en fritextkommentar efter frågan. Två inspektörer önskade att projektet skulle fortgå en längre period och en inspektör att uppstartsdagarna skulle tidigarelagts.

Synpunkter som lämnades om projektet var bland annat: • Det är viktigt att vi får veta projekten i god tid så att de kan planeras in i verksamheten.

• Uppstartsdagarna gav mycket. Både för att det var intressanta föreläsningar och spännande studiebesök men också för att det är mycket värt att samlas och höra frågor från andra kommuner.

• Mycket bra ordnat projekt och väldigt bra introduktion i Stockholm, den bästa framställningen av projekt jag varit på hittills under de 11 år som inspektör!

• Mycket bra projekt, hade mycket nytta av kunskapen även inom ordinarie lantbrukstillsyn. Mycket bra uppstartsdag och guld värt att ha alla myndigheterna samlade samtidigt!

42

• Vi har väldigt få verksamheter i vår kommun. Jag gissar att det ser ut så på de flesta håll ”norr om Skåne”. Alltså mycket förarbete för liten utdelning. Å andra sidan hade verksamheterna inte haft tillsyn på 20 år, om ens någonsin. Odlarna hade god kunskap, gått samma utbildning som vi...

3.2.2 Vägledningsmaterialet 89 % av inspektörerna tycker att checklistan i stor eller mycket stor omfattning har varit ett stöd under tillsynsbesöken. Övriga vet inte eller har ingen åsikt.

77 % tyckte att i stort sett alla frågorna i checklistan var relevanta att ställa vid tillsynsbesöken.

Följande förslag på förbättring inför framtida tillsynsprojekt har lämnats: ”Det hade varit bra om checklistan fanns digitalt med koppling direkt till redovisningsformuläret. En digital koppling mellan dokumenten hade sparat mycket redovisningstid”. I detta tillsynsprojekt har vi bara kunnat erbjuda checklistan som en ifyllningsbar PDF. Det har inte varit möjligt att koppla samman ifyllandet av checklistan och inrapporteringen.

81 % tyckte att lathunden i stor eller mycket stor omfattning har varit ett stöd vid tillsynsbesöken.

3.2.3 Webbforumet 48 % upplever att möjligheterna att ställa frågor, diskutera eller läsa i webbforumet har varit en hjälp i projektet. 48 % anser att det delvis har varit till hjälp, medan 4 % anser att webbforumet inte har varit till någon hjälp.

82 % tycker att Jordbruksverkets vägledning överlag fungerar bra eller mycket bra i webbforumet. 18 % tycker att vägledningen varken är bra eller dålig utan förhåller sig neutrala.

43

4 Slutsatser 4.1 Ökad kunskap hos odlarna om den nya bekämpnings- medelslagstiftningen Ett syfte med tillsynsprojektet var att öka kunskapen om den nya bekämpningsmedels-lagstiftningen hos växthus- och plantskoleodlarna. Odlarna har bland annat fått information om lagstiftningen via media, branschen, rådgivare, länsstyrelsernas fortbildningskurser etc. Ett nationellt tillsynsprojekt är ett sätt att följa upp om informationen varit tillräcklig samt om den nya lagstiftningen efterlevs i praktiken. Ett tillsynsprojekt kan även ge svar på om det finns områden där vi som centrala myndigheter behöver förtydliga vår vägledning eller om det finns områden där tillsynsmyndigheten behöver utöka sina tillsynsinsatser framöver.

4.1.1 Användningstillstånd Kunskapen om att det krävs ett användningstillstånd för att få sprida växtskyddsmedel i klass 1 och 2 L får glädjande nog anses vara mycket hög bland odlarna. 98,5 % av odlarna som fick tillsynsbesök under projektet använde sig av sprutförare med giltigt användningstillstånd. Resultatet är kanske inte så förvånande då kravet på behörighet har funnits sen 1960-talet för preparat av klass 1L och sen 90-talet för preparat av klass 2L.

4.1.2 Dokumentationskravet Kravet på att spridning av växtskyddsmedel inomhus ska dokumenteras infördes i den nya bekämpningsmedelsförordningen som trädde i kraft i juli 2014. I samband med det genomfördes även förändringar i vad som ska dokumenteras. Generellt sett har odlarna i tillsynsprojektet kunskap om att dokumentationen ska utföras samt att den ska sparas i minst 3 år. Däremot var endast 64 % av de granskade sprutjournalerna korrekt ifyllda. En av orsakerna till anmärkning är att klass 3-preparat samt växtskyddsmedel utan klass inte har dokumenterats. Det finns helt klart ett behov av ytterligare vägledning inom området.

4.1.3 Godkännande av spridningsutrustningen I slutet av den aktiva tillsynsfasen ute på växthus och plantskolor så infördes kravet på godkännande av spridningsutrustningen. De flesta odlaren fick besök före den 26 november 2016, varför frågorna i checklistan mer var tänkta som en upplysning än som ren tillsyn. Endast 10 % av odlarna hade fått sin spridningsutrustning godkänd av Jordbruksverket vid tiden för tillsynsbesöket. Det kan bli aktuellt med någon form av uppföljande tillsynsprojekt under kommande år för att kontrollera att endast godkänd spridningsutrustning används i odlingarna.

4.1.4 Integrerat växtskydd Arbetet med införande av integrerat växtskydd har pågått under flera år inom branschen och många odlare har arbetat efter det konceptet långt innan det blev ett lagkrav. Resultatet från tillsynsprojektet har gett oss värdefull information om hur långt odlarna har kommit i sitt arbete med integrerat växtskydd. Inspektörerna bedömer att 92 % av odlarna som har besökts uppfyllde kraven på integrerat växtskydd. Detta är ett mycket bra resultat med tanke på att lagkravet är förhållandevis nytt!

44

Det finns delar inom integrerat växtskydd där vi ser ett behov av ytterligare rådgivning och vägledning till odlarna. Främst gäller det åtgärder för att skona och gynna nyttodjur och humlor samt användandet av fler metoder för bevakning av behovet av bekämpning. Resultatet från tillsynsprojektet kommer att lämnas över till Jordbruksverkets rådgivningsenheter för vidare analys. Tanken är att resultaten som framkommit ska ligga till grund för Jordbruksverkets framtida vägledningsinsatser när det gäller integrerat växtskydd.

4.1.5 Lagring och hantering av växtskyddsmedel Naturvårdsverkets spridningsföreskrift ställer krav på platsen för utspädning, blandning, påfyllning och rengöring av sprutan. Dessa regler började gälla i november 2015 och innebär nya krav för växthus och plantskolor. Resultaten visar att 37 % av odlarna har en plats för utspädning, blandning, påfyllning och rengöring som bedöms vara lämplig för ändamålet, det vill säga de har en hårdgjord yta med uppsamling eller en biobädd. Kvalitén på biobäddarna kan variera och vi har inte ställt någon följdfråga om biobäddens status.

24 % av odlarna utför detta arbete på en gräsbevuxen yta eller direkt i fält. Det är inte helt enkelt för miljöinspektörerna att avgöra om dessa platser uppfyller kraven på en lämplig plats då det bl.a. ställer krav på kunskaper om matjordslagret tjocklek, dräneringar och hur ofta hanteringen sker. Betryggande är dock att 98 % följer de fasta skyddsavstånden till öppna diken, dagvattenbrunnar, dräneringsbrunnar, sjöar och vattendrag samt dricksvattenbrunnar. Det finns ett behov av ytterligare vägledning inom området, särskilt när det gäller bedömningen av vad som är en lämplig plats för utspädning, blandning, påfyllning och rengöring av spridningsutrustning.

Kunskapen hos odlarna om hur växtskyddsmedlen ska förvaras är generellt sett mycket god!

Vi har endast ställt en fråga om risk för läckage av växtnäring och växtskyddsmedel i checklistan. Frågan ställdes i syfte att väcka diskussion vid tillsynsbesöket då främst läckage från växthus har uppmärksammats först på senare år. Frågan som ställdes var i sin utformning något förenklad varför det är svårt att dra några säkra slutsatser.

Resultatet visar dock på att det finns mer behov av vägledning inom området både till odlare och till inspektörer.

4.1.6 Kontroll av växtskyddsmedel Vid kontroll av växtskyddsmedel visade sig att 92 % av de preparat som fanns i lager hade ett aktuellt godkännande från Kemikalieinspektionen. I tidigare tillsynsprojekt om bekämpningsmedel i lantbruket (Jordbruksverket, 2015) var motsvarande siffror 99 % för godkända preparat.

Det finns flera tänkbara anledningar till att växthus- och plantskoleodlarna i större utsträckning än jordbrukarna förvarar icke godkända preparat i verksamheten. En förklaring skulle kunna vara att mindre mängder preparat går åt vid tillredningen vilket innebär att en förpackning med växtskyddsmedel kan vara länge. En annan är att regler om användnings/lagringsförbud infördes i och med den nya växtskyddsmedelsförordningen och vägledningen kring denna regel har blivit tydligare de senare åren.

En aspekt att ta hänsyn till vid det här resonemanget är att icke godkända preparat kan innebära både ej längre godkända växtskyddsmedel, dvs. medel där man beslutat om användnings/lagringsförbud, samt medel som aldrig varit utvärderade eller godkända.

45

10 % av odlarna använde preparaten på en gröda som inte omfattades av användningsområdet. Det är oklart vad orsaken till denna felanvändning är. Dock är det av vikt att försöka komma till rätta med problemet eftersom den typ av gröda som preparatet används på kan ha stor betydelse för vilka hälsorisker som användningen ger upphov till. Inför ett produktgodkännande uppger de sökande företagen vilka typer av grödor som de prövade i utvärderingen hos Kemikalieinspektionen. Information om resthalter för respektive gröda bifogas ansökan och bedöms av Livsmedelsverket.

Resthalter för grödor som inte finns omnämnda i användningsvillkoren är inte utvärderade och hälsorisker för konsumenter kan således inte uteslutas. Miljörisker och hälsorisker för användaren av preparatet bedöms inte påverkas av vilken typ av gröda det används på förutsatt att föreskriven dos och skyddsutrustning använts.

Det finns behov av en fortsatt satsning på vägledning samt en ökad tillsyn inom det här området.

4.1.7 Sammanfattning Vi bedömer att tillsynsprojektet har uppnått syftet med att öka kunskapen hos odlarna om den nya bekämpningsmedelslagstiftningen.

Vad bör göras framöver?

• Ökad utbildning/vägledning till odlarna om hur sprutjournalen ska fyllas i • Tillsynsprojekt med fokus på uppföljning av sprutjournaler • Tillsynsprojekt om godkännande av spridningsutrustningen • Ökad vägledning till odlare och inspektörer om vad som är en lämplig plats för utspädning, blandning, påfyllning och rengöring • Ökad vägledning till odlare och inspektörer om vilka åtgärder som kan vidtas för att minska risken för läckage av växtnäring och växtskyddsmedel till omgivningen • Ökad vägledning till odlarna om lagring av icke godkända preparat samt godkänt användningsområde.

4.2 Ökad kunskap om växthus- och plantskoleodling hos tillsynsmyndigheterna Vi hade fått indikationer på att kommuninspektörernas kunskaper om växthus- och plantskoleodlingar varierade stort över landet men även mellan enskilda kommuner.

Antalet växthus- och plantskoleodlingar är generellt sett inget stort tillsynsområde för kommunens miljöinspektörer. För att ge alla intresserade inspektörer grundläggande kunskaper om dessa odlingsformer valde vi att genomföra en två-dagars utbildning inför starten av tillsynsprojektet. Vi har på tidigare uppstartsdagar inte tagit med inspektörerna på studiebesök på liknande verksamheterna som ska besökas i projektet. I utvärderingen av uppstartsdagarna fick vi mycket beröm för detta nya koncept, vilket vi tar med oss till framtida planering av tillsynsprojekt. Inspektörerna kunde under studiebesöken känna sig fria att ställa frågor och få olika begrepp förklarade. Gruppen kunde även gemensamt diskutera olika bedömningar som besöket gav upphov till.

Omsättningen av inspektörer är relativt hög ute på kommunerna, vilket innebär att den grupp av inspektörer som vi utbildade under hösten 2016 kanske inte länge arbetar med tillsyn på växthus- och plantskolor. Det har även tillkommit nya inspektörer

46

som aldrig fick chansen att delta på utbildningsdagarna. För att något motverka att kunskapsnivå inom området sjunker igen bland inspektörerna har vi lagt upp föreläsarnas PowerPoint presentationer på vårt webbforum Effektiv Näring, men det är inte tillräckligt. Inför kommande tillsynsprojekt bör vi överväga på vilka sätt vi kan dokumentera våra utbildningsinsatser så att fler kan ta del av utbildningen/materialet under en längre period.

81 % av inspektörerna som deltog i utvärderingen av projektet svarade att de fått ökade kunskaper om växthus- och plantskoleodlingar. Vi bedömer att tillsynsprojektet har uppnått syftet att öka kunskapen om växthus- och plantskoleodling hos tillsynsmyndigheterna.

Vad bör göras framöver?

• Dokumentera våra utbildningsinsatser på så sätt att fler inspektörer kan ta del av kunskapen under en längre tid

4.3 Enhetligare och effektivare tillsyn av växthus och plantskolor Vårt övergripande syfte med att arrangera nationella tillsynsprojekt är att få en enhetligare och mer likvärdig tillsyn i hela landet. Genom att från centralt håll ta fram vägledningsmaterial så ökar vi även effektiviteten på tillsynen. Främst genom att de enskilda tillsynsmyndigheterna inte själva behöver sammanställa vilken lagstiftning som gäller samt ta fram checklistor för sin tillsyn.

På uppstartsdagarna deltog inspektörer från stora delar utav landet, vilket innebär att de statliga verkens vägledning inom området har fått en god spridning. Förhoppningsvis har de gemensamma utbildningsdagarna och den framtagna checklistan lett till en mer enhetlig tillsyn och mer likartade bedömningar i hela landet. Vi kan i alla fall med säkerhet säga att den framtagna checklistan har använts på åtminstone 141 verksamheter under hösten 2016.

Mer än hälften av inspektörerna som har utvärderat projektet uppger att de har gjort fler tillsynsbesök på växthus och plantskolor än vad de normalt gör ett vanligt år. Det innebär att vi som centrala myndigheter genom vårt tillsynsprojekt har lagt fokus på ett mindre tillsynsområde som vanligtvis inte får så regelbunden tillsyn. Det förpliktigar även till att vi som centrala myndigheter överväger noga vilka tillsynsprojekt vi ska initiera då våra val påverkar den riskbedömning som varje enskild kommun gör när de tar fram sin tillsynsplan för året.

Jordbruksverket har valt att företrädelsevis tillsynsvägleda via webbforumet Effektiv Näring. Det är ett enkelt sätt att nå ut med information till ett stort antal inspektörer och handläggare på kommuner och länsstyrelser. Antalet medlemmar i webbforumet ökar stadigt vilket vi ser som ett gott betyg. 82 % av inspektörerna som svarat på utvärderingen tycker att vägledningen via forumet fungerar bra eller mycket bra. Vår målsättning är att fortsätta utveckla vägledningen till kommuner och länsstyrelser via webbforumet.

Vi bedömer att tillsynsprojektet har uppnått syftet att tillsynen av växthus och plantskolor ska bli enhetligare över hela landet samt utföras på ett effektivt sätt.

47

5 Bilaga 1

Checklista för bekämpningsmedelstillsyn i VÄXTHUS och PLANTSKOLOR 2016 Administrativa uppgifter Besöksdatum

Fastighetsbeteckning

Verksamhetsutövare

Person- /organisationsnummer

Adress

Telefon

Mejladress

Inspektör Närvarande

Uppgifter om verksamheten 1. Typ av verksamhet Växthus Grönsaksodling Prydnadsväxter Annat Plantskola Träd- och buskar Perenner Skogsplantor Annat 2. Anlitar du rådgivare till växtskyddet?

Ja Om ja, är rådgivaren fristående Nej

säljande

svensk

från annat land

3. Vem utför bekämpningen?

Jag själv/driftsansvarig Egen personal Entreprenör Annan

Checklista för bekämpningsmedelstillsyn i VÄXTHUS och PLANTSKOLOR 2016 version 2

48

SID 1

4. Har sprutföraren/na rätt användningstillstånd för att använda klass 1L och 2L preparat i verksamheten?

Ja, för växtskyddsmedel utomhus Ja, för växtskyddsmedel i och omkring växthus Ja, för båda Ja, utländsk behörighet från EES eller Schweiz Nej, behörighet saknas Ej aktuellt Förordning (SFS 2014:425) om bekämpningsmedel 2 kap. 18, 19 §§ Spridningsutrustning 5. Vilken/a typer av spridningsutrustning används?

Kärrspruta (hög- eller lågtrycksspruta) Dimningsaggregat (fast eller mobilt) Bomspruta (traktorburen) Fläktspruta (traktorburen) Ryggspruta Handhållen utrustning Avstrykare Annat 6. Har spridningsutrustningen godkänts av Jordbruksverket?

Observera att detta är ett lagkrav först 26 november 2016.

Ja Nej Ej aktuellt Förordning (2014:425) om bekämpningsmedel 2 kap. 52 § Jordbruksverkets föreskrifter och allmänna råd (2016:23) om översyn, funktionstest och godkännande av utrustning för yrkesmässig spridning av växtskyddsmedel 5–6 §§ 7. Känner du till att du årligen ska genomföra en egen teknisk översyn av spridningsutrustningen?

Ja Nej Ej aktuellt Förordning (2014:425) om bekämpningsmedel 2 kap. 51 § Jordbruksverkets föreskrifter och allmänna råd (2016:23) om översyn, funktionstest och godkännande av utrustning för yrkesmässig spridning av växtskyddsmedel 4 §

49 Checklista för bekämpningsmedelstillsyn i VÄXTHUS och PLANTSKOLOR 2016 version 2

SID 2

Rengöring och påfyllning 8. Hur ser platsen för utspädning, blandning, påfyllning och rengöring ut? Åkermark/Fältfyllning/i odlingen utomhus* Gräsbevuxen yta* Grusyta eller annan mycket genomsläpplig yta*** Hårdgjord yta där det finns möjlighet till uppsamling** Hårdgjord yta utan möjlighet till uppsamling*** På biobädd** Annan plats Ej aktuellt *** Skyddsavstånd på 30 meter gäller utomhus *** Skyddsavstånd på 15 meter gäller utomhus *** Hantering ej tillåten Naturvårdsverkets föreskrifter (NFS 2015:2) om spridning och viss övrig hantering av växtskyddsmedel 4 kap. 1-3 §§ Vägledning om tillämpning av Naturvårdsverkets föreskrifter (NFS 2015:2) om spridning och viss övrig hantering av växtskyddsmedel 9. Om platsen är utomhus, finns några av följande skyddsobjekt i närheten (inom 30 meter)? Öppna diken Dagvattenbrunn Dräneringsbrunn Sjöar och vattendrag Dricksvattenbrunn Ej aktuellt Föreskrift (NFS 2015:2) om spridning och viss övrig hantering av växtskyddsmedel 4 kap. 2-3 §§ Vägledning om tillämpning av Naturvårdsverkets föreskrifter (NFS 2015:2) om spridning och viss övrig hantering av växtskyddsmedel 10. Om platsen är utomhus och något av ovanstående skyddsobjekt finns i närheten, följs de fasta skyddsavstånden?

Ja Nej Ej aktuellt Föreskrift (NFS 2015:2) om spridning och viss övrig hantering av växtskyddsmedel 4 kap. 2-3 §§ Förvaring av preparat 11. Förvaras växtskyddsmedlen med möjlighet till uppsamling av läckage eller spill?

Ja, i invallat utrymme (t.ex. förråd utan golvbrunn och med hög tröskel) Ja, i invallad behållare (t.ex. kemikalieskåp eller tät plastlåda) Nej Ej aktuellt Föreskrift (NFS 2015:2) om spridning och viss övrig hantering av växtskyddsmedel 5 kap. 1 § Vägledning om tillämpning av Naturvårdsverkets föreskrifter (NFS 2015:2) om spridning och viss övrig hantering av växtskyddsmedel

Checklista för bekämpningsmedelstillsyn i VÄXTHUS och PLANTSKOLOR 2016 version 2

50

SID 3

12. Förvaras växtskyddsmedlen i ett låsbart utrymme eller på annat sätt svåråtkomligt för barn och andra obehöriga?

Ja Nej Ej aktuellt Kemikalieinspektionens föreskrifter (KIFS 2008:2) om kemiska produkter och biotekniska organismer kap. 7-9§§ 13. Förvaras växtskyddsmedlen åtskilda från livsmedel och foder?

Ja Nej Ej aktuellt Kemikalieinspektionens föreskrifter (KIFS 2008:2) om kemiska produkter och biotekniska organismer kap. 7-9§§ 14. Lämnas ej längre godkända växtskyddsmedel till destruktion?

Ja Nej Ej aktuellt Förordning (EG) nr 1107/2009 om utsläppande av växtskyddsmedel på marknaden, artikel 46 Sprutjournalen 15. Finns sprutjournalen tillgänglig i verksamheten?

Ja Nej Ej aktuellt Miljöbalken (1998:808) 26 kap. 21 § 16. Känner du till att sprutjournalen ska sparas i minst 3 år?

Ja Nej Ej aktuellt Jordbruksverkets föreskrifter (SJVFS 2015:49) om dokumentationskrav för yrkesmässiga användare av växtskyddsmedel 12 §.

17. Dokumenteras användningen av klass 3 preparat och medel utan klass ex. Turex?

Ja Nej Ej aktuellt Förordning (2014:425) om bekämpningsmedel 2 kap. 56 §

Checklista för bekämpningsmedelstillsyn i VÄXTHUS och PLANTSKOLOR 2016 version 2

51

SID 4

18. Är den granskade sprutjournalen korrekt ifylld?

Ja Nej Förordning (EG) nr 1107/2009 om utsläppande av växtskyddsmedel på marknaden artikel 67 Förordning (SFS 2014:425) om bekämpningsmedel 2 kap. 56 §.

Jordbruksverkets föreskrifter (SJVFS 2015:49) om dokumentationskrav för yrkesmässiga användare av växtskyddsmedel 4-11 §§ 19. Om det saknas uppgifter i sprutjournalen, vilka är dessa?

Datum Klockan Sprutförare Plats för spridning/hus/lokal Gröda Syfte med bekämpningen Preparatnamn Dos Fast skyddsavstånd (utomhus) Anpassade skyddsavstånd (utomhus) Blommande vegetation (utomhus, om växtskyddsmedlet är farligt för pollinerande insekter) Förordning (EG) nr 1107/2009 om utsläppande av växtskyddsmedel på marknaden artikel 67 Förordning (SFS 2014:425) om bekämpningsmedel 2 kap. 56 §.

Jordbruksverkets föreskrifter (SJVFS 2015:49) om dokumentationskrav för yrkesmässiga användare av växtskyddsmedel 4-11 §§

Checklista för bekämpningsmedelstillsyn i VÄXTHUS och PLANTSKOLOR 2016 version 2

52

SID 5

Kontroll av växtskyddsmedel 20. Kontroll av växtskyddsmedel i verksamheten. Välj ut tre växtskyddsmedel och jämför informationen i sprutjournalen med bekämpningsmedelsregistret samt kontrollera att resterande medel är godkända.

Namn på växtskyddsmedlet

Registreringsnr Godkänt växtskyddsmedel

Gröda som växtskyddsmedlet har använts till

Godkänd användning

Ja

Nej

Ja

Nej

Ja

Nej

Ja

Nej

Ja

Nej

Ja

Nej

Ja

Nej

Ja

Nej

Ja

Nej

Ja

Nej

Ja

Nej

Ja

Nej

Ja

Nej

Ja

Nej

Ja

Nej

Ja

Nej

Ja

Nej

Ja

Nej

Ja

Nej

Ja

Nej

Ja

Nej

Ja

Nej

Ja

Nej

Förordning (EG) nr 1107/2009, om utsläppande av växtskyddsmedel på marknaden artikel 28, 31, 46 och 55 Förordning (2014:425) om bekämpningsmedel 2 kap. 10 §

Checklista för bekämpningsmedelstillsyn i VÄXTHUS och PLANTSKOLOR 2016 version 2

53

SID 6

VÄXTHUS Förebygg 21. Hur förebygger du problem med ogräs i växthusen? Exempel på åtgärder Markduk Torrt under borden och mellan bäddar Rensar bort ogräs innan det fröar Annat Inte aktuellt Föreskrift och allmänna råd (SJVFS 2014:42) om integrerat växtskydd 2 kap. 2 § 22. Hur förebygger du problem med svampangrepp? Exempel på åtgärder Klimatstyrning Vattningsregim Rening av bevattningsvattnet Glesare odling Odlingshygien Sanering mellan kulturer Sortval Annat Inte aktuellt Föreskrift och allmänna råd (SJVFS 2014:42) om integrerat växtskydd 2 kap. 2 § 23. Hur förebygger du problem med insekter och andra skadedjur? Exempel på åtgärder Sortval Odlingshygien Ogräsfritt Inga sparade eller privata växter i odlingen Sanering mellan kulturer Kontroll av sticklingar Insektsnät i luftluckorna Karantän Annat Inte aktuellt Föreskrift och allmänna råd (SJVFS 2014:42) om integrerat växtskydd 2 kap. 2 § 24. Vilka åtgärder gör du för att skona och gynna nyttodjur och humlor? Exempel på åtgärder Skonsamma och selektiva preparat väljs om möjligt Täcker över humleboet eller tar ut det vid behandling Stödutfodring med t.ex. pollen Annat Inga åtgärder Föreskrift och allmänna råd (SJVFS 2014:42) om integrerat växtskydd 2 kap. 2 §

Checklista för bekämpningsmedelstillsyn i VÄXTHUS 2016

54

SID 7

Bevaka 25. Vilket/vilka hjälpmedel använder du för att bevaka behovet av bekämpning? Exempel på hjälpmedel.

Klisterfällor Regelbunden plantkontroll Märka ut angrepp Snabbtest för sjukdomar Rådgivare Annat Inga hjälpmedel används Föreskrift och allmänna råd (SJVFS 2014:42) om integrerat växtskydd 2 kap. 3 § Behovsanpassa 26. Vilka växtskyddsåtgärder används? Exempel på åtgärder.

Biologisk bekämpning med nyttodjur Biologisk bekämpning med bakterier eller svampar Biologisk bekämpning med bankplantor Klisterfällor för bekämpning Insektslampor Termisk ogräsbekämpning Handrensning av ogräs Ångning av substrat Väljer preparat med låg risk ex. olja/såpa Kemisk bekämpning Annat Inga åtgärder utförs Föreskrift och allmänna råd (SJVFS 2014:42) om integrerat växtskydd 2 kap. 4 § 27. Hur behovsanpassar du din användning av växtskyddsmedel? Exempel på åtgärder.

Rekommendationer från rådgivare och säljare Tidig behandling när angrepp upptäcks Behandling av enstaka plantor Annat Ingen behovsanpassning utförs Föreskrift och allmänna råd (SJVFS 2014:42) om integrerat växtskydd 2 kap. 3, 4 §§ 28. Använder du dig av förebyggande behandlingar med kemiska växtskyddsmedel?

Ja Nej Ej aktuellt 29. Om ja, mot vad?

Föreskrift och allmänna råd (SJVFS 2014:42) om integrerat växtskydd 2 kap. 4 §

Checklista för bekämpningsmedelstillsyn i VÄXTHUS 2016

55

SID 8

30. Hur jobbar du med att undvika problem med resistenta insekter eller svampsjukdomar?

Exempel på åtgärder.

Använda biologisk bekämpning Använda såpa eller olja (om det finns godkända) Minska smittotrycket Undvik upprepade behandlingar med preparat som har samma verksamma substans.

Växla preparat Blanda preparat (gäller bara fungicider) Välja effektiva preparat Annat Inga åtgärder utförs Föreskrift och allmänna råd (SJVFS 2014:42) om integrerat växtskydd 2 kap. 4 § 31. Hur arbetar du för att minska behovet av retardering med kemiska växtskyddsmedel?

Exempel på åtgärder.

Val av sort Dynamisk klimatstyrning Dif eller drop Ljuskvalitet Vattningsregim (uttorkning) Glesningar Annat Ingen strategi finns Förordningen (SFS 2014:425) om bekämpningsmedel 2 kap. 31 § Föreskrift och allmänna råd (SJVFS 2014:42) om integrerat växtskydd 2 kap. 1, 2, 4 §§ Följ upp 32. Hur följer du upp att du har fått en bra effekt av dina bekämpningsåtgärder? Exempel på åtgärder.

Kontroll av plantor Dokumentation i odlingsplan eller sprutjournal Följer utveckling på klisterfällor Rådgivare Annat Ingen uppföljning görs Föreskrift och allmänna råd (SJVFS 2014:42) om integrerat växtskydd 2 kap. 6 § Läckage 33. Hur minskar du risken för läckage av växtnäring och växtskyddsmedel från växthusen?

Exempel på åtgärder.

Tillför inte mer vatten än vad krukorna/plantorna kan ta upp Har system för uppsamling av överskottsvatten Recirkulerar överskottsvattnet Vattnar ut överskottsvattnet på odlingsyta Kontrollerar regelbundet att systemet för uppsamling fungerar och är tätt Annat Inga åtgärder utförs Miljöbalken 2 kap. 3 § Miljöbalken 14 kap. 6 § Förordningen (SFS 2014:425) om bekämpningsmedel 2 kap. 35 § Checklista för bekämpningsmedelstillsyn i VÄXTHUS 2016

56

SID 9

57

PLANTSKOLOR Förebygg 34. Hur förebygger du problem med ogräs i odlingen? Exempel på åtgärder.

Täckodling Växtföljd Insådd Väl förberedd och ogräsfri odlingsyta innan ny kultur Markduk eller plasttäckning på bäddar Rengöring av maskiner Annat Ej aktuellt Föreskrift och allmänna råd (SJVFS 2014:42) om integrerat växtskydd 2 kap. 2 § 35. Hur förebygger du problem med svampangrepp? Exempel på åtgärder.

Sortval Val av odlingsplats Vattningsregim Bra substrat Gödslingsstrategi Odlingshygien Sanering mellan kulturer Beskärning Rengöring av maskiner när de flyttas mellan odlingsenheter Annat Ej aktuellt Föreskrift och allmänna råd (SJVFS 2014:42) om integrerat växtskydd 2 kap. 2 § 36. Hur förebygger du problem med insekter och kvalster? Exempel på åtgärder.

Sortval Odlingshygien Gynna nyttodjuren Besiktning av nyligen levererade plantor Egna moderplantor Annat Ej aktuellt Föreskrift och allmänna råd (SJVFS 2014:42) om integrerat växtskydd 2 kap. 2 § 37. Vilka åtgärder gör du för att skona och gynna nyttodjur och humlor? Exempel på åtgärder.

Skonsamma och selektiva preparat väljs Sprutfria kantzoner Anlagda livsmiljöer till exempel blommande kantzoner Sparar tidigblommande träd och buskar Annat Ej aktuellt Föreskrift och allmänna råd (SJVFS 2014:42) om integrerat växtskydd 2 kap. 2 §

Checklista för bekämpningsmedelstillsyn i PLANTSKOLOR 2016

58

SID 10

Bevaka 38. Vilket/vilka hjälpmedel använder du för att övervaka behovet av bekämpning? Exempel på hjälpmedel.

Fällor Regelbunden plantkontroll, även i fält Bankprov Prognosmodeller, varningstjänst Analys av skadegörare hos laboratorium Rådgivare Annat Inga hjälpmedel används Föreskrift och allmänna råd (SJVFS 2014:42) om integrerat växtskydd 2 kap. 3 § Behovsanpassa 39. Vilka växtskyddsåtgärder används? Exempel på åtgärder.

Biologisk bekämpning med nyttodjur Biologisk bekämpning med bakterier eller svampar Mekanisk ogräsbekämpning Termisk ogräsbekämpning Handrensning av ogräs Plocka eller klippa bort skadegörare manuellt Kemisk bekämpning Annat Inga åtgärder utförs Föreskrift och allmänna råd (SJVFS 2014:42) om integrerat växtskydd 2 kap. 4 § 40. Hur behovsanpassar du din användning av växtskyddsmedel?

Exempel på åtgärder.

Rekommendationer från rådgivare och säljare Tidig behandling när angrepp upptäcks Behandling av enstaka plantor Annat Ingen behovsanpassning utförs Föreskrift och allmänna råd (SJVFS 2014:42) om integrerat växtskydd 2 kap. 4 § 41. Hur jobbar du med att undvika problem med resistenta insekter eller svampsjukdomar?

Exempel på åtgärder.

Använda biologisk bekämpning Använda såpa eller olja (om det finns godkända) Växla preparat Blanda preparat (gäller bara fungicider) Välja effektiva preparat Val av tidpunkt för maximal effekt Minska smittotrycket Undvik upprepade behandlingar med preparat som har samma verksamma substans.

Annat Inga åtgärder utförs Föreskrift och allmänna råd (SJVFS 2014:42) om integrerat växtskydd 2 kap. 4 §

Checklista för bekämpningsmedelstillsyn i PLANTSKOLOR 2016

59

SID 11

Följ upp 42. Hur följer du upp att du har fått en bra effekt av dina bekämpningsåtgärder? Exempel på åtgärder.

Dokumentation i odlingsplan eller sprutjournal Följer utveckling genom fältbesiktning Rådgivare Annat Föreskrift och allmänna råd (SJVFS 2014:42) om integrerat växtskydd 2 kap. 6 § Läckage 43. Hur minskar du risken för läckage av växtnäring och växtskyddsmedel från frilandsbäddarna?

Vattnar ut näringen med droppbevattning Har system för uppsamling av överskottsvatten Recirkulerar överskottsvattnet Våtmarkssystem för rening Vattnar ut överskottsvattnet på odlingsyta Kontrollerar regelbundet att systemet för uppsamling fungerar och är tätt Annat Inga åtgärder utförs Miljöbalken 2 kap. 3 § Miljöbalken 14 kap. 6 § Förordningen (SFS 2014:425) om bekämpningsmedel 2 kap. 35 § Fasta skyddsavstånd 44. Finns några av följande skyddsobjekt i närheten av platsen för spridning av växtskyddsmedel utomhus? Öppna diken Dagvattenbrunn Dräneringsbrunn Sjöar och vattendrag Dricksvattenbrunn Nej, inga av ovanstående Naturvårdsverkets föreskrift (NFS 2015:2) om spridning och viss övrig hantering av växtskyddsmedel 3 kap. 1 § Vägledning om tillämpning av Naturvårdsverkets föreskrifter (NFS 2015:2) om spridning och viss övrig hantering av växtskyddsmedel 45. Om några av ovanstående skyddsobjekt finns i närheten, följs de fasta skyddsavstånden?

Ja Nej Ej aktuellt Naturvårdsverkets föreskrift (NFS 2015:2) om spridning och viss övrig hantering av växtskyddsmedel 3 kap. 1 § Anpassade skyddsavstånd 46. Utöver de fasta skyddsavstånden, bestämmer och håller ni anpassade skyddsavstånd till vattentäkter, sjöar, vattendrag och omgivande mark vid spridning av växtskyddsmedel utomhus?

Ja Nej Ej aktuellt, det finns inga skyddsobjekt att ta hänsyn till Checklista för bekämpningsmedelstillsyn i PLANTSKOLOR 2016 Naturvårdsverkets föreskrift (NFS 2015:2) om spridning och viss övrig hantering av växtskyddsmedel 3 kap. 2 §

60

SID 12

61

6 Bilaga 2 Kommuner och kommunförbund som deltog i tillsynsprojektet om bekämpnings­medel i växthus och plantskolor 2016 Alvesta

Landskrona

Bjuv

Lidköping

Borlänge

Linköping

Borås

Ludvika

Burlöv

Luleå

Ekerö

Malmö

Gotland

Ovanåker

Götene

Sala

Hallstahammar

Svedala

Halmstad

Söderåsens miljöförbund

Heby

Sölvesborg

Hedemora

Timrå

Helsingborg

Trelleborg

Hudiksvall

Tranemo

Hässleholm

Ulricehamn

Höganäs

Uppsala

Jönköping

Vellinge

Kalmar

Vårgårda

Karlshamn

Ystad-Österlenregionens miljöförbund

Katrineholm

Åstorp

Kristinehamn

Ängelholm

Kungsbacka

Örnsköldsvik

62

7 Bilaga 3 Hur fick du först information om tillsynsprojektet?

19%

19%

Via webbforumet Effektiv Näring

0%

Mailutskick direkt till kommunen 5%

Tillsynsvägledningsplanerna Genom andra inspektörer/ kommuner

24%

Övrigt

33%

Vet ej

Deltog du på någon av uppstartsdagarna under augusti 2016?

41% Ja Nej 59%

Har du genomfört tillsynsbesök inom projektet bekämpningsmedel i växthus och plantskolor?

36% Ja Nej 64%

63

Om inte, varför?

6

5

5

4

4 3

2

2

2 1

0

0 Series1

in te

ut

r rm

nd es kä m yn so lls

In fo

Ti

at

io

n

Vi ha r

om

in ga

pr oj

rå de t

ek

vä x

te

tk

th us e

om

lle

ne ra t eh ov tb in ge

Vi ha de

De

tf

an ns i

ng a

re s

av /p

la

ur se

ra

An na t

tt

0

Har projektet påverkat antalet tillsynsbesök som din kommun har utfört på växthus och plantskolor 2016?

23% Ja, vi har besökt fler växthus och/eller plantskolot i år Nej, vi har besökt lika många växthus och/eller plantskolor som vi brukar

55%

Vet ej/ingen åsikt

22%

Har projekttiden mellan september–november fungerat bra i er planering?

19%

Ja Nej

10%

Vet ej/ingen åsikt 71%

64

Var dina tillsynsbesök bokade i förväg eller oanmälda?

0%

Bokade i förväg Oanmälda Varierade

100%

Har du använt checklistan som tagits fram i projektet?

11% 4% Ja, alla frågorna Delvis, har valt ut enstaka frågor Nej

85%

Upplever du att checklistan varit ett stöd för dig under tillsynsbesöken?

0%

11%

I mycket stor omfattning I stor omfattning Varken eller

48%

I liten omfattning 41%

I mycket liten omfattning Vet ej/ingen åsikt

65

Var frågorna i checklistan relevanta att ställa vid tillsynsbesöken?

0% 8%

15%

Ja, i huvudsak Delvis Nej Vet ej/ingen åsikt 77%

Upplever du att lathunden varit ett stöd för dig under tillsynsbesöken?

0% 15%

0%

I mycket stor omfattning 29%

4%

I stor omfattning Varken eller I liten omfattning I mycket liten omfattning Vet ej/ingen åsikt

52%

Upplever du att projektet har gett dig mer kunskap om växthus- och plantskoleodlingar?

0% 4% 15% Ja Delvis Nej Vet ej/ingen åsikt 81%

66

Upplever du att möjligheterna att ställa frågor, diskutera eller läsa i webbforumet har varit en hjälp under projektet?

4%

Ja 48%

Delvis

48%

Nej

Hur tycker du överlag att vägledningen via webbforumet fungerar?

0%

18% Mycket bra

30%

Bra Varken eller Dålig Mycket dålig 52%

67

Jordbruksverket 551 82 Jรถnkรถping www.jordbruksverket.se ISSN 1102-3007 โ ข ISRN SJV-R-/-SE