ra17_13

Leader i Sverige 2007–2015 (programperioden 2007–2013)

• Under 2007–2015 genomfördes 4 165 leaderprojekt.

Den vanligaste inriktningen bland projekten är turism följt av bygdeutveckling.

• Den totala finansieringen av projekten uppgår till drygt 3 miljarder kronor, varav drygt 1,1 miljarder kronor (38 %) utgörs av privat finansiering och värde på ideella arbetsinsatser.

• Nya arbetstillfällen är ca 5 300 och motsvarar ca 2 700 årsarbetskrafter.

Rapport 2017:13

1

2

Leader i Sverige 2007–2015 (programperioden 2007–2013)

Rapporten är riktad till alla som är intresserade av landsbygdsutveckling genom Leader, både på övergripande och detaljerad nivå.

Rapporten beskriver leaderverksamheten i Sverige 2007–2015 samt utfallet för den slutliga finansieringen av projekten. Den redogör för grunderna i leadermetoden och beskriver EU:s anvisningar för uppföljning och utvärdering av landsbygdsprogrammet med bäring mot Leader.

Uppgifter redovisas om genomförda projekt. Rapporten visar vad projekten har för inriktningar, finansiering m.m. och redovisade resultat studeras och kommenteras.

Författare Börje Karlsson Landsbygdsanalysenheten Foton på omslaget Lennart Svedlund, Lena Clarin och Jordbruksverket

3

4

Sammanfattning Leadermetoden utvecklar landsbygden Inom landsbygdsprogrammet finns en metod för landsbygdsutveckling som kallas Leader. Avsikten med Leader är att mobilisera och utnyttja landsbygdens egen utvecklingspotential. Utmärkande för leadermetoden är att den bygger på lokal förankring av de åtgärder som får stöd och att den genomförs inom bestämda geografiska landsbygdsområden. I varje område tar privat, ideell och offentlig sektor gemensamt fram en lokal utvecklingsstrategi. I Sverige finns 63 leaderområden med 10 000–100 000 invånare.

Mer än 4 000 projekt och mycket ideellt arbete Antalet projekt är 4 165 och med delprojekt i övergripande projekt (paraplyprojekt) uppgår antalet projekt till över 8 400. I nästan hälften av projekten är ideella föreningar projektägare och vilka har något slag av lokal förankring. Den genomsnittliga storleken på projekten är ca 730 000 kronor. Medianvärdet är lägre, ca 430 000 kronor, och speglar att det finns ett relativt sett stort antal små projekt.

Av finansieringen svarar värdet på privata medel och ideellt arbete för ca 38 procent av den totala finansieringen i projekten.

Turism och bygdeutveckling dominerar Flest projekt är inriktade på turism inkl. kulturhistoria (drygt en tredjedel) följt av bygdeutveckling (knappt en tredjedel). Cirka 4 900 fysiska objekt, som idrottsplatser, samlingslokaler, vandringsleder, webbplatser har skapats eller rustats upp.

Projekten ger arbetstillfällen och ekonomisk tillväxt Nya arbetstillfällen är ca 5 300. Korttidsarbeten och arbeten av säsongskaraktär dominerar. Arbetstillfällena motsvarar ca 2 700 årsarbetskrafter. Bevarade arbetstillfällen är ca 3 700. Antalet nya företag är ca 2 400.

Det är i första hand genom projekt inriktade på turism, som ekonomisk tillväxt visar sig. Vid jämförelse mellan programperiodens första år (2007) och sista år (2015) beräknas ökningen i bruttoförädlingsvärde genom turistprojekten på årsbasis uppgå till ca 140 miljoner kronor.

Många invånare gynnas Projekten gynnar invånare i leaderområden. Det kan handla om gemensamma byggnader, infrastruktur, fritidsaktiviteter, service, kurser, social omsorg, informationskanaler, kultur m.m. De projekt som är knutna till orter gynnar ca 1,7 miljoner invånare.

Projektens egna mål nås och majoriteten fortsätter Bedömningar av genomförda projekt visar att närmare 90 procent har hög måluppfyllelse. Uppgifter från projekt (exkl. förstudier) visar att över 90 procent fortsätter med verksamheter, som ingått i projekten också efter projektslut, eller att nya verksamheter tar vid som en följd av projekten.

5

6

Innehåll 1 Inledning................................................................................................10 2 Bakgrund och beskrivning av Leader.........................................11 3 Sveriges leaderområden 2007–2013...........................................15 4 Finansieringen av leaderprojekt....................................................18 5 Uppgifter om slututbetalda projekt.............................................19 6 Beskrivande och uppföljande uppgifter för projekten.........27 6.1 6.2 6.3 6.4 6.5 6.6

Slag av projektägare.....................................................................................................27 Huvudinriktning på projekt exkl. samarbetsprojekt.........................................28 Delinriktningar exkl. samarbetsprojekt.................................................................31 Inriktning på samarbetsprojekt (åtgärd 421)......................................................31 Mål i landsbygdsprogrammet..................................................................................32 Horisontella prioriteringar i landsbygdsprogrammet......................................33 6.7 Karaktär på projekten..................................................................................................34 6.8 Relaterat till organisering...........................................................................................35

7 Grundförutsättningar som boende, kommunikationer service, m.m..........................................................................................36 7.1 Relaterade till boende.................................................................................................36 7.2 Nya transport/kommunikationslösningar............................................................37 7.3 Relaterade till service och servicelösningar.........................................................37 7.4 Digitalisering...................................................................................................................38 7.5 Övrigt - grundläggande samhällsservice..............................................................40 7.6 Relaterade till natur - och kulturkrav......................................................................43 7.7 Relaterade till miljövård..............................................................................................46 7.8 Fysiska anläggningar....................................................................................................48 7.9 Relaterade till utbildning............................................................................................51

8 Näringsverksamhet............................................................................52 8.1 8.2 8.3 8.4

Tjänster och varor..........................................................................................................52 Nya marknader/marknadslösningar......................................................................56 Nya företagsbildningar inom den sociala ekonomin.......................................57 Utveckling av näringsverksamhet baserat på turism.......................................57 8.4.1 Besöksmål...........................................................................................................58 8.4.2 Leder och vägar................................................................................................58 8.4.3 Evenemang........................................................................................................58

9 Arbetstillfällen......................................................................................62 9.1 Nya arbetstillfällen........................................................................................................62 9.2 Bevarade arbetstillfällen.............................................................................................63 9.3 Nya företag......................................................................................................................63

7

10 Ökning av bruttoförädlingsvärde.................................................64 10.1 Underlag för beräkningar...........................................................................................64 10.2 Uppgifter om ökning i bruttoförädlingsvärde....................................................65 10.3 Uppgifter om nya dagsbesökare och övernattningar.....................................67 10.4 Annan näringsverksamhet än turism.....................................................................67

11 Ny teknik................................................................................................68 12 Befolkning på landsbygden som gynnas...................................69 13 Projektens egna mål och fortsättning efter projektslut........72 13.1 I vilken grad har projekt nått sina egna mål?......................................................72 13.2 Fortsättning efter projektet.......................................................................................73

14 Avslutande översikt............................................................................74 Bilaga 1 EU-vägledningar, mål och budgetunderlag......................................................78 Bilaga 2 Investeringar i fysiska anläggningar överstigande 500 000 kronor..........86 Bilaga 3 Beskrivning av natur- och kulturarv......................................................................92 Bilaga 4 Listning av verksamheter baserat på slag av evenemang......................... 101 Bilaga 5 Sammanställning av nya tekniker...................................................................... 103

8

9

1 Inledning Inom landsbygdsprogrammet finns ett verksamhetsområde som i dagligt tal kallas Leader. Åtgärderna i landsbygdsprogrammet är uppdelade på fyra axlar och åtgärderna inom Leader räknas till axel 4. Leader är en metod för landsbygdsutveckling.

Avsikten med Leader är att mobilisera landsbygdsområdenas egna utvecklingspotentialer. Genom lokala utvecklingsstrategier medverkar Leader till att landsbygdsprogrammets övergripande mål kan uppnås.

Denna uppföljningsrapport syftar till att närmare beskriva Leader och det sammanhang metoden ingår i samt sammanställa resultat den skapar. I rapporten redovisas landets leaderområden och uppgifter om projektverksamheten för åren 2007–2015. Program­ perioden är 2007–2013, men projekt kan pågå t.o.m. 2015. Avgränsningar är att utvärdering av Leader som metod och effektanalys inte ingår i rapporten. Rapporten är i huvudsak inriktad på att ge en deskriptiv bild av det som hänt genom Leader.

Rapporten är riktad till alla som är intresserade av landsbygdsutveckling genom Leader, både på övergripande och detaljerad nivå.

Underlag för uppföljningen hämtas från flera källor. De viktigaste är • • • •

Administrativa systemet (LB-systemet) Akter för projekten Uppföljningsdatabasen (Evald) Sveriges officiella statistik

En särskilt viktig del är de uppgifter som redovisas i projektens slutrapporter. Denna rapport baseras i huvudsak på uppgifter, som ska redovisas i slutrapporter vid slututbetalningstidpunkterna för projekten.

Leader ingår som en del i genomförandet av EU:s landsbygdsprogram och EU har publicerat en del stödjande dokument. I bilaga 1 finns utdrag från EU-gemensamma dokument med koppling till olika slag av indikatorer. I bilagan finns också uppgifter om budgetmedel som Sverige avsatt till Leader och övrig finansiering av projekten samt tabell med målvärden kopplade till programperiodens leaderverksamhet.

I linje med riktlinjer från EU har utvärderingar också gjorts av Leader. I slututvärderingen av landsbygdsprogrammet 2007–2013 ingår ”Delrapport III: Utvärdering av åtgärder för landsbygdsutveckling” och i denna ingår delar som gäller Leader. Utvärderingsrapporten finns på Jordbruksverkets webbplats.

10

2 Bakgrund och beskrivning av Leader Leader är en metod för landsbygdsutveckling och betyder ”Länkar mellan åtgärder för att utveckla landsbygdens ekonomi”. Leader är förkortning av franskans ”Liaison Entre Actions de Dèveloppement de l´Economie Rurale”. Länkar mellan åtgärder brukar pekas på som unikt med metoden. Den syftar till att hjälpa landsbygdssamhällen/landsbygdsområden att förbättra livskvaliteten och det ekonomiska välståndet i lokala områden. EU har tillämpat metoden enligt följande (beteckningar inom parentes): 1991–1994 (ramprogram i vissa EU-länder även kallat Leader I), 1994– 1999 (LEADER II), 2000–2006 (Leader+) och 2007–2013 (Leader i nuvarande program). Sverige blev EU-land 1995 och tillämpade LEADER II åren 1996–1999 och därefter samma som EU. EU har finansierat flera gemenskapsinitiativ. Ett av dem var Leader+, som syftade till att främja landsbygdsutveckling. Leader+ hade en föregångare i LEADER II. Dessförinnan genomfördes ramprogram i vissa länder, som kan sägas vara upptakten till det mer omfattande LEADER II. När LEADER II genomfördes etablerades den metod som är grundläggande för leaderverksamheten. LEADER II byggde på följande (har giltighet också i nuvarande program), Underifrånperspektiv (Arbetet ska ha en lokal förankring. Utgångspunkten måste alltid vara de lokala förutsättningarna och hindren) Arbetssättet (Offentlig, privat och ideell sektor går samman och bildar trepartnerskap. De bildar en lokal aktionsgrupp (LAG) 1 som är fri att fatta egna beslut. Inom Leader arbetar personer i de olika delprojekten i nära samarbete med personal och styrelse i LAG-gruppen) Nytänkande (Insatserna ska vara innovativa i det lokala området och/eller i sitt sammanhang) Överförbarhet (Insatserna ska kunna föras över och användas i andra landsbygdsområden) Nätverkande (Nätverk etableras för att samla erfarenheter och sprida dem vidare) Det finns även en beskrivning av metodens innebörd för landsbygdsprogrammet. I vägledning från Generaldirektoratet för jordbruk och landsbygdsutveckling för til�lämpningen av leadermetoden i landsbygdsprogram 2007–2013 anges de sju viktigaste egenskaperna till följande (figur 1 nästa sida):

1

Lokala aktionsgrupper, ofta förkortat till LAG (engelskans Local Action Group).

11

Områdesbaserade lokala utvecklingsstrategier

Strategier som utarbetas och genomförs med ett underifrånperspektiv

Nätverkssamarbete

Leadermetoden

Lokala offentlig-privata partnerskap: Lokala aktionsgrupper

Samarbete Integrerade och sektorsövergripande åtgärder

Innovation

Figur 1

Leadermetodens sju viktigaste egenskaper.

Källa: Vägledning från Generaldirektoratet för jordbruk och landsbygdsutveckling för tillämpningen av leaderaxeln i de landsbygdsprogram 2007–2013 som finansieras genom Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (EJFLU).

Lokala aktionsgrupper, ofta förkortat till LAG (eng. Local Action Group) består av representanter från de ideella, offentliga och privata sektorerna och är en form av styrelse. De ansvarar för den lokala strategins innehåll och är ambassadörer för sitt leaderområde. Tillsammans kan de sägas bilda ett lokalt trepartnerskap och kombinerar därmed styrkorna i de offentliga, privata och ideella sektorerna i insatser för lokal utveckling inom ett avgränsat geografiskt område. Avsikten är att genom leadermetoden skapa hållbar lokal utveckling och framtidstro genom dialog och samarbete mellan föreningar, näringsliv, kommuner m.fl. Inom detta finns också utrymme för nytänkande, lokal förankring, inflytande och samarbete som kan främja tillväxt, sysselsättning, miljö, attraktiva landsbygdsområden m.m. (jämför figur 2).

Leadermetoden

Figur 2

Principbild-Leadermetoden kombinerar privat, ideell och offentlig sektor.

Källa: Jordbruksverkets informationsmaterial 2009, Grundutbildning för leaderverksamma.

12

Under programperioden finns 63 leaderområden i Sverige och deras lokala utvecklingsstrategier gäller för perioden 2007–2013. Strategierna är styrande dokument med ett underifrånperspektiv. De bygger på de problem, behov och möjligheter som finns inom ett bestämt geografiskt område.

Det finns en koppling mellan lokal förankring och genomförandet av EU:s landsbygdsprogram. Programmet gäller för perioden 2007–2013 och det är EU som angivit de övergripande målen för hela EU. Medlemsländerna har sedan möjligheter att välja de enskilda stödformer som passar dem. Det svenska landsbygdsprogrammet har som övergripande mål att stödja en hållbar ekonomisk, ekologisk och social utveckling av landsbygden i Sverige. Programmet möjliggör att genom ekonomisk ersättning stödja utvecklingen på landsbygden. Totalt finns i den offentliga programbudgeten ca 35 miljarder kronor för hela programperioden. Av detta faller 2,4 miljarder på axel 4 dvs. leadermetoden och som i sin tur fördelas på de 63 leaderområdena. Därutöver tillkommer lokal privat medfinansiering.

Leadermetoden kopplar samman lokal kunskap och samhällets målsättningar, vilket kan beskrivas som att ”underifrånperspektivet möter uppifrånperspektivet”. Kraven på att utvecklingsstrategin ska tas fram ur ett underifrånperspektiv, genom lokalt deltagande och med lokalt inflytande, avses leda till att lokal kunskap fångas upp och bidrar till att bättre nå en helhetssyn på landsbygdsutvecklingen. En förankring som sträcker sig över sektorsgränserna förutses också. Underifrånperspektivet bör dessutom ge bättre förutsättningar för att de åtgärder som genomförs ger varaktigare resultat och effekter än åtgärder som genomförs utan ett engagemang underifrån. Ytterligare en aspekt som bidrar till att Leader är en värdefull metod för genomförande av landsbygdsåtgärder är kraven på lokal och privat medfinansiering. Den lokala medfinansieringen förutsätts medverka till ett större engagemang för att genomförandet av lokala strategier verkligen ska resultera i en positiv utveckling för leaderområdet.

Leaderverksamheten är ett sätt att nå målen i landsbygdsprogrammet och av intresse att studera genom det värde som ska följa av nytänkande, lokal förankring, inflytande och samarbete. Den övergripande målsättningen är att främja företagande, tillväxt och sysselsättning samt att skapa attraktiva landsbygdsområden förenat med en hög miljöambition.

Metoden ska stödja innovativa arbetsformer för landsbygdsutveckling. Genom sin lokala förankring kan LAG-gruppen se behov av samverkan och samordning inom sitt leaderområde och arbeta aktivt för att få till stånd projekt för att tillgodose dessa behov. Samarbeten mellan leaderområden i Sverige och i andra länder är också en möjlighet som finns inom ramen för leaderverksamheten.

Storleken på LAG (antalet ordinarie ledamöter) varierar bland leaderområdena, från 7 till som mest 40. Totalt är varje år över 1 000 personer engagerade, som ordinarie ledamöter i LAG-grupper. Allmänt gäller att det ska vara en jämn spridning mellan offentliga, privata och ideella aktörer. Detta bildar ett så kallat trepartnerskap. I linje med underifrånperspektivet gäller dock att den offentliga delen i LAG inte får vara i majoritet. Avsikten är att LAG ska ha en självständig ställning och reglerna från EU anger bl.a. att LAG har beslutanderätt utifrån ett underifrånperspektiv och över utarbetandet och genomförandet av sin lokala utvecklingsstrategi.

Det bör även finnas en geografisk spridning mellan ledamöterna och särskilt viktigt är att det finns representation med ledamöter från landsbygden. Fördelningen mellan

13

kvinnor och män ska vara jämn. Andelen män och kvinnor får inte skilja sig mer än upp till 20 procentenheter (40–60). LAG bör sträva efter att ha medverkan från olika ålderskategorier samt efter integration av nya svenskar. Det är också särskilt viktigt att arbeta för att engagera ungdomar i utvecklingen av landsbygden.

I varje leaderområde finns ett kontor med en verksamhetsledare som har till uppgift att mobilisera och skapa engagemang, ta emot ansökningar samt ge stöd och samordna projekt för att skapa största möjliga utveckling i sitt område. Leaderkontorets personal ska ha kompetens att förvalta offentliga medel. Om så inte är fallet måste vissa funktioner som betalningar, bokföring, personaladministration samt eventuella juridiska frågor hanteras av till exempel någon kommun som ingår helt eller delvis i leaderområdet.

14

3 Sveriges leaderområden 2007-2013 Under en tidsperiod på knappt tre år (2007–2009) etablerades 63 leaderområden i Sverige varav åtta är tidigare leaderområden som i stort sett transformerats över till det nya landsbygdsprogrammet.

Det innebär att leaderområden, med några mindre undantag, finns över hela Sveriges landsbygd 2007–2013. De geografiska avgränsningarna kan vara baserade på naturliga och kulturella likheter, företagsstrukturer och andra karaktäristika för områdena, kort sagt det som kan betraktas som ett områdes ”gemensamma nämnare”. Detta bildar också en grund för respektive områdes verksamhetsinriktning.

Leaderområdenas utvecklingsstrategier är sektorsövergripande, vilket innebär att de tar hänsyn till olika näringar och sektorer till exempel kultur, turism, naturvård med mera som finns i respektive leaderområde. Det är viktigt för att flera av sektorerna ska kunna dra fördel av leaderverksamhetens resurser. Kartan på nästa sida visar gränserna för Sveriges 63 leaderområden under programperioden 2007–2013.

15

Figur 3 Karta Figur över3 leaderområden i Sverige Karta över leaderområden i Sverige.

Källa: Jordbruksverket.

Källa: Jordbruksverket

16

7

Namn på kartans leaderområde 1. Leader Polaris

33. Leader Närheten

2. Leader Mare Boreale

34. Leader Växtlust Värmland

3. Leader Tornedalen

35. Leader Norra Skaraborg

4. Leader URnära

36. Leader Dalsland och Årjäng

5. Leader Spira Fyrkanten

37. Leader Ranrike Norra Bohuslän

6. Trekom Leader

38. Leader Terra et Mare

7. Leader Höga Kusten

39. Leader Göta Älv

8. Leader Lappland

40. Leader Göteborgs Insjörike

9. Leader Timråbygd

41. Leader Västra Skaraborg

10. Leader Sollefteå

42. Leader Östra Skaraborg

11. Leader 3sam

43. Leader Sommenbygd

12. Leader Storsjöbygden

44. Leader Astrid Lindgrens Hembygd

13. Leader Åres Gröna Dalar

45. Leader Kustlandet

14. Leader Mittland

46. Leader KalmarÖland

15. Leader Hälsingebygden

47. Leader Västra Småland

16. Leader Södra Fjällen

48. Leader Mitt i Småland

17. Leader DalÄlvarna

49. Leader Sjuhärad

18. Leader Falun-Borlänge

50. Leader Kustbygd Halland

19. Leader Gästrikebygden

51. Leader Landsbygd Halland

20. Leader Nedre Dalälven

52. Leader Linné

21. Leader Upplandsbygd

53. Leader Småland Sydost

22. Leader UROSS

54. Leader Skånes Ess

23. Leader Gränslandet

55. Leader Blekinge

24. Leader Bergslagen

56. Leader Skåne Nordväst Norra

25. Leader Norra Mälarstranden

57. Leader Skåne Nordväst Södra

26. Leader Södertälje Landsbygd

58. Leader Lundaland

27. Leader Västra Mälardalen

59. Leader LagPH i Snapphanebygd

28. Leader Inlandet

60. Leader MittSkåne

29. Leader Kustlinjen

61. Leader Ystad-Österlenregionen

30. Leader Folkungaland

62. Leader Söderslätt

31. Leader Mellansjölandet

63. Leader Gotland

32. Leader Värmlands BergsLAG

17

4 Finansieringen av leaderprojekt Nedanstående tabell visar hur den totala finansieringen för hela programperioden föll ut. Posten ”Projektstöd” består av de medel, som EU och svenska staten står för.

Totala beloppet landade högre än de 3,2 miljarder kronor som förväntades enligt beräkningar vid starten av programmet. Drygt 45 % faller på projektstöd (medel från EU och svenska staten). Knappt 27 % motsvarar insatser i form av ideellt arbete och tredje största finansieringskälla är från de offentliga medel LAG tilldelats (drygt 12 %). I det fallet är det fråga om andra offentliga medel än från EU och svenska staten.

Leader bygger på att bygders gemensamma resurser tas tillvara och utvecklas. En betydelsefull del i projekten är insatser i form av ideellt arbete och privat finansiering.

Totala värdet uppgick till cirka 1,1 miljarder kronor, vilket är ca 33 % av den totala finansieringen. Exkluderas finansieringen av driften av leaderverksamheten, står andelen privat finansiering för ca 38 % av projektens finansiering.

Tabell 1

Finansiering av Leader 2007–2015 inkl. drift av leaderverksamhet, miljoner kronor.

Finansieringsslag Projektstöd

Belopp, miljoner kr

Andel (%)

1 582

45,3

Ideellt arbete

935

26,8

LAG

428

12,3

Privat

154

4,4

Offentliga resurser

115

3,3

Övr. offentlig medfinansiering

91

2,6

Övr. privat ideell finansiering

56

1,6

Kommun

55

1,6

Länsstyrelse

14

0,4

Samverkansorgan/region

8

0,2

Landsting

3

0,1

Fördyring/sanktionsavdrag Totalt Källa: Utdrag ur statistikdatalager (DAWA), Jordbruksverket.

18

50

1,4

3 491

100,0

5 Uppgifter om slututbetalda projekt I administrationen av projekten är de indelade efter EU-gemensamma koder för åtgärder. De framgår av bilaga 1 i avsnitt om tillgängliga budgetmedel. Åtgärdskoderna motsvarar följande när de används i rapportens tabeller: Genomföra lokala utvecklingsstrategier • • • •

Åtgärd 411, Konkurrenskraft Åtgärd 412, Markförvaltning och miljö Åtgärd 413, Livskvalitet Åtgärd 421, Samarbetsprojekt

En grupp är enskilda projekt (411, 412, 413) och en annan grupp samarbetsprojekt (421). I samarbetsprojekten samarbetar två eller flera leaderområden. Det kan vara leaderområden i Sverige som samarbetar eller att samarbete äger rum med leaderområden i andra EU-länder och även ett antal länder utanför EU. Inom ramen för programperioden 2007–2013 bifölls det första året inga projekt kopplade till åtgärderna 411, 412, 413. Under 2008 bifölls drygt 140 projekt. Antalet ökade sedan starkt till ca 670 år 2009 och ytterligare ökningar kom 2010, då över 840 projekt beslutades, respektive 2011 med drygt 860 beslutade projekt. Resultatet 2012 blev drygt 680 och 2013 blev det knappt 800 projekt. Från och med 2014 lämnades inte några fler bifallsbeslut till projekt. Dock tog en del projektägare, som tidigare fått bifallsbeslut, tillbaka sina ärenden och det rör sig om 79 projekt.

Det första klara projektet hade sitt slututbetalningsdatum i september 2008. Under 2008 var det tre projekt som slutfördes. Det var först 2009 som antalet växte och ökade sedan markant 2010 och ökade ytterligare 2011 och 2012. Största delen (64 %) av slututbetalningar faller på åren 2013–2015. Utvecklingen är, förutom tidpunkten för beslut om bifall, en funktion av hur länge varje projekt pågår. Det finns en stor variation i hur lång tid projekt pågår (se tabell 4 nedan).

Tabell 2

Antal slututbetalda leaderprojekt (åtgärderna 411, 412, 413) 2007–2015.

År

2007

2008

2009

2010

2011

2012

2013

2014

2015

Antal aktuellt år

-

3

59

277

537

552

682

981

822

Ackumulerat antal från periodens början

-

3

62

339

876

1 428

2 110

3 091

3 913

Källa: : Bearbetning av uppgifter i LB-systemet.

Samarbetsprojekten (åtgärd 421) kom igång senare än övriga projekt. Drygt 2/3 av dessa beslutades 2012 och 2013. Det är därmed få som har slututbetalning de första åren. 2011 visade sig dock en tydlig ökning i slutförda projekt och ökningen fortsatte 2012. Uppstartsfasen är längre för den typen av projekt. De kräver att kontakter hinner byggas upp med i första hand andra leaderområden i Sverige och även med andra länder och fordrar mer kunskaper än de enskilda projekten, som genomförs i respektive leaderområde. Totalt är 60 leaderområden deltagare i samarbetsprojekt, vilket är lika med målet för den typen av projekt.

19

Tabell 3

Antal slututbetalda leaderprojekt (åtgärd 421) 2007–2015.

År

2007

2008

2009

2010

2011

2012

2013

2014

2015

Antal aktuellt år

-

-

-

4

15

18

37

61

117

Ackumulerat antal från periodens början

-

-

-

4

19

37

74

135

252

Källa: : Bearbetning av uppgifter i LB-systemet.

Slututbetalningarna för samarbetsprojekt är koncentrerade till åren 2014–2015 och andelen är så hög som ca 70 %.

Totala antalet projekt under åtgärderna 411, 412, 413 och 421 uppgår till 4 165 och korresponderar väl med målvärdet som är 4 800 projekt.

I uppgifterna om ackumulerade antal projekt ingår 232 paraplyprojekt. I ett paraplyprojekt är LAG ägare av projektet och det gäller verksamhet med gemensamt syfte, mål och en specifik inriktning. Paraplyprojekten samlar ett antal delprojekt som kan genomföras av olika aktörer. Antalet delprojekt i dessa uppgår till över 4 500 och beaktas dessa som egna projekt ökar totala antalet till över 8 400 slututbetalda projekt. I paraplyprojekten varierar antalet per paraplyprojekt från ett till som mest 192 delprojekt. Genomsnittet är knappt 20 delprojekt per paraplyprojekt. Belopp i stöd per delprojekt varierar mellan 5 000 till 100 000 kronor. De flesta finns i intervallet 15 000 till 30 000 kronor.

Den tid de olika projekten pågått varierar från som kortast 74 dagar till som längst 2 596 dagar. Utryckt i år motsvarar det från 0,2 till 7,1 år. Mätningen avser tiden från att ansökan kommit in till dess att slututbetalning är genomförd. Om ärenden slutat med återbetalningskrav har datum för upprättande av dessa krav använts som sluttidpunkter. Vanligast längd på projekten finns i intervallet 1-2,5 år. Knappt 27 % av projekten pågick längre än tre år.

Tabell 4

Längd på projekt som slututbetalats 2007–2015.

Längd i dagar

Längd omräknat till år

- 273

- 0,75

Andel (%) 1,5

274 - 365

0,76 – 1,00

4,9

366 - 549

1,01 – 1,50

17,0

550 - 730

1,51 – 2,00

20,9

731 - 915

2,01 - 2,50

16,0

916 - 1 096

2,51 – 3,00

13,0

1 097 - 1 277

3,01 – 3,50

9,4

1 278 - 1 460

3,51 – 4,00

6,4

4,01 -

10,9

1 461 -

På projektägarsidan finns de som engagerar sig i mer än ett projekt. Under perioden finns det på landnivå 2 670 projektägare inom åtgärderna 411, 412, 413, 421 varav 590 stödmottagare uppträder som projektägare i två eller fler projekt. Nedanstående tabell visar hur projekten fördelar sig på projektägare.

20

Tabell 5

Fördelning av projekt per projektägare (åtgärderna 411, 412, 413, 421) 2007–2015.

Antal projekt per projektägare

Antal projektägare

1

2 080

2

335

3

120

4

43

5

19

6 - 10

49

11 - 20

18

21 - 34

6

Bland de som driver många projekt återfinns i första hand LAG (=leaderområdena) själva. Förklaringar är att för paraplyprojekten är det LAG som är projektägare, vilket också gäller för samarbetsprojekten (åtgärd 421).

I tabellen nedan visas de projektägare, andra än LAG, som har åtta eller fler projekt.

Allra flest projekt har Lantbrukarnas Ekonomi AB med 34 projekt. Projekten är fördelade på flera lokala kontor. Bland de övriga dominerar den kommunala sidan.

Tabell 6

Projektägare exkl. LAG med fler än ett projekt 2007–2015.

Namn

Antal projekt

Namn

Antal projekt

Lantbrukarnas Ekonomi AB

34

Sävsjö kommun

8

Gagnefs kommun

11

Hässleholms kommun

8

Region Gotlands kommun

10

Åmåls kommun

8

Dalslands Turist AB

10

Ljusdals kommun

8

Vaggeryds kommun

9

Östergötlands läns hushållningssällskap

8

Västra Götalands landsting

9

Bland LAG (=leaderområdena) är det Linné, Sommenbygd och Folkungaland som är projektägare i flest fall med 31, 30 respektive 29 projekt.

Målvärdet (gäller för åtgärderna 411, 412, 413) för totala antalet stödmottagare är 3 500 och baserat på antalet unika projektägare är de 2 664. Om stödmottagare i delprojekt under paraplyprojekt medräknas blir antalet stödmottagare många fler än det satta målvärdet.

Bland leaderområdena finns en betydande variation i totala antalet projekt. Nedanstående tabell sammanfattar bilden av antalet slututbetalda projekt per leaderområde. Flest projekt har Dalälvarna med 183 följt av Växtlust Värmland med 136 och Folkungaland med 120 projekt. De flesta områdena finns i grupperna med mellan 40 till 79 projekt.

21

Tabell 7

Leaderområdena grupperade efter antal projekt som slututbetalats 2007–2015 (åtgärderna 411, 412, 413, 421).

Leaderområde

Antal projekt

Antal leaderområden

Sollefteå, Åres Gröna Dalar

20 – 29

2

Skåne Nordväst Södra, Timråbygd, Södertälje Landsbygd, Spira Fyrkanten, Lag PH, Mellansjölandet, Kustlandet

30 – 39

7

Kustlinjen, Blekinge, Höga Kusten, Astrid Lindgrens Hembygd, Mitt i Småland, Kustbygd Halland, Västra Mälardalen, Värmlands BergsLAG, Skåne Nordväst Norra, Trekom, 3sam, Lundaland

40 – 49

12

Gränslandet, KalmarÖland, Upplandsbygd, Lappland, MittSkåne, Tornedalen, Göta Älv, Göteborgs Insjörike, Norra Skaraborg, Storsjöbygden med sjö skog och fjäll

50 – 59

10

Närheten, Söderslätt, Ystad-Österlenregionen, Falun Borlänge, Gotland, Östra Skaraborg, Mittland, Gästrikebygden

60 – 69

8

Ranriket-Norra Bohuslän, Sommenbygd, Sjuhärad, Polaris, Dalsland och Årjäng, Inlandet, Småland Sydost, Landsbygd Halland

70 – 79

8

Skånes Ess, Norra Mälarstranden, Västra Skaraborg

80 – 89

3

Nedre Dalälven, Västra Småland, Mare Boreale, Södra Fjällen, Terra et Mare, Bergslagen

90 - 99

6

URnära, Hälsingebygden

100 - 109

2

Linné, Utveckla Roslagen och Stockholms skärgård (Uross)

110 - 119

2

Folkungaland

120

1

Växtlust Värmland

136

1

DalÄlvarna

183

1

Källa: : Bearbetning av uppgifter i LB-systemet.

Det finns också anledning att studera storleksstrukturen bland projekten. Nedanstående tabell visar hur projekten fördelar sig efter storlek. Störst antal finns i gruppen 250 001–500 000 kronor. Nästan lika många finns också i vardera av de närmast omgivande storleksgrupperna. Av det totala beloppet faller drygt 35 % på gruppen 1–2,5 miljoner kronor och ca 75 % på de tre grupperna i intervallet 0,5–5,0 miljoner kronor. Den genomsnittliga storleken är ca 730 000 kronor. Medianvärdet är lägre, ca 430 000 kronor, och speglar att det finns ett relativt sett stort antal små projekt.

Tabell 8

Fördelning av slututbetalda projekt 2007–2015 efter totalt finansierat belopp per projekt (åtgärderna 411, 412, 413, 421).

Total finansiering, kr per projekt

Antal projekt

Andel (%)

Totalt belopp, miljoner kr

Andel (%)

-50 000

132

3,17

4,4

0,14

50 001 - 100 000

283

6,79

21,5

0,71

100 001 - 250 000

925

22,21

157,2

5,17

250 001 - 500 000

969

23,27

354,3

11,66

500 001 - 1 000 000

929

22,30

674,3

22,18

1 000 001 - 2 500 000

740

17,77

1 081,8

35,59

2 500 001 - 5 000 000

155

3,72

524,5

17,26

5 000 001 - 10 000 000

30

0,72

195,7

6,44

10 000 001 Totalt

2

0,05

25,8

0,85

4 165

100,00

3 039,5

100,00

22

Leadermetoden bygger på att bygdens gemensamma resurser tas tillvara och utvecklas. Den bygger också på att det finns ett lokalt engagemang och detta kan bland annat återspegla sig i hur stora privata och ideella insatser som tillförs projekten. Uppgifter har därför sammanställts över hur mycket per projekt som finansieras genom sådana insatser. Av nedanstående tabell framgår att de flesta projekt har en total privat och ideell finansiering, som rör sig om 50 000–500 000 kronor per projekt. För 187 projekt handlar det om belopp över miljonen. Det genomsnittliga beloppet är ca 275 000 kronor och medianvärdet är ca 145 000 kronor. Totala värdet av de ideella och privata finansieringsslagen uppgår till drygt 1,1 miljarder kronor.

Tabell 9

Fördelning av slututbetalda projekt 2007-2015 efter totalt belopp per projekt finansierat med privata och ideella insatser (åtgärderna 411, 412, 413, 421).

Total privat och ideell finansiering, kr per projekt 0 -10 000 10 001 - 50 000 50 001 - 100 000

Antal projekt

Andel (%)

193

4,63

Totalt belopp, miljoner kr

Andel (%)

0

0,00

84

2,02

0,5

0,04

636

15,27

19,8

1,73

743

17,84

54,3

4,75

100 001 - 250 000

1 132

27,18

187,1

16,35

250 001 - 500 000

753

18,08

264,2

23,09

500 001 - 1 000 000

437

10,49

299,4

26,16

1 000 001 - 2 500 000

162

3,89

234,6

20,50

2 500 001 - 5 000 000

23

0,55

71,3

6,23

5 000 001 Totalt

2

0,05

13,2

1,15

4 165

100,00

1 144,4

100,00

Kartorna på nästa uppslag visar hur projekten fördelar sig över landet. Projekten är så många att det är lämpligt att redovisa uppdelat på två kartbilder, södra och norra Sverige, för att få en tillfredsställande överskådlighet. De rödmarkerade ytorna är områden som inte ingår i leaderområden och där ingår landets större tätortsområden.

Varje punkt visar geografiska platsen enligt koordinaterna för adresserna till projektägarna. Bakom en del punkter kan finnas fler än ett projekt dvs. när till samma adress är knutet mer än ett projekt. Det finns ett antal projekt där adresserna återfinns i de rödmarkerade områdena. Projekten genomförs dock på någon plats eller lokalt område inom något av leaderområdena.

Tätheten i projekten varierar till en del av naturliga orsaker. I Norrlands glesbefolkade delar kan inte förväntas samma täthet som i andra delar av Sverige. Koncentrationen av projektägare är stor i Skåne, utmed Västkusten, runtom Göteborg, norra Västergötland, Värmland, Dalarna, centrala Jämtland och Norrlands kustbygder.

23

! (

! ! ( ( ! ( ! (! (! ! ( ( ! ! ( ( ! ( ! ! ! ! ( ( ( ( ! ! ( ( ! ( ! (! (! ( ! ( ! ! ( (! ! ! (! ( ! ( ( ! ( ! ! ( ( ( ! !! ( ( ! ! ( (! ! ! ! ( ( ( (! ( ( ! ( ! ! ( ( ! ! ! ! ( ! ( ( ! ( ( ! ! ! ! (!! ( ( (! ! (( ( ! (! ( ! ! ! ! (( (! ( (( ! (! ! ( !(! (! (! ( ( ! ! ! ! ( ( (! ( ( (! (( ! ! ! ( ( ! ! ( (! ! ! ( ( ( (! ( ! ! ( ! ! ( ( ! ! (! ( ( ( ! ! ! ( ! ( ( ( ! ! ( ! ! ( ! ( ! !( ! ( ! ! ( ((( (!! (!! ! ! ! ! ! (! (! ( ! ! ( ! ( ( ( ! ! (! (( ( (( ( ( (! ! ! ( ( (! ( ( ! ( ! ( ( ! ! ! ! ( (! ! (! (! ! ( ( ! ! ! ( ! ( ! ( ( ( ( ! ! ! (( ( ! ( ! ! ! ( ! ( ! ! ( ! ( ( (( ! ( ! ! ( ! ! ! ( ! (! ( ( ( (! ! ( ! ! ( ( ! (( ! ! ! ! ! ! ( ( ( ( ! ( ! ( ! ( (! ! ( ! ! ! ( ( ( ( ! ( ! ! ! ! ! ( ! ( (! ( ( ! ( ( (! ! ! ! ( ( ( ( ! ! ! ( ( ! ( ( (! ! ! ( ( (! ( ! ( ! ( ! ( (! ! ( ! ( ( ! ! ( ! ( ! (! ! ( ! ! ! (! (! ! ( ( ! ( ( ! (! ( ( ( ! ! ! (! ! ( ! ! ( ! ( ( ( ( ! ! ( ( ! (! (( ( ! ( ! (( ! ( ! (! (( ! ( ! ( ! (! ( ( ! (( !! ! ! (! ! ! ! ! ( ! (! ( ( ! ! ! ! ( ! ! ( ! (! ! (! ( !! ( ( ! ( ! ( ( ! (! (! (! ! (( ! ! ! ! ( ! ( ( ! ! ( ( ( ! ( ( ! ( ( ! ( ( ( ( ! ! ! ( (! ( ( ( ( ! ! ! ! ! ! ! ( ! ( ! ! ! ( ! ( ( ( ( ! ( ( ( ( ( ! ! ( ! ! ! ( ( ( ! ! ( ( ! ! ! ! ( ( ! ( ! ! ( ( ( ! ( ( ( ! ( ! ! ! ! ( ( ( (( ! ( ! ( ( ! ! ! ( ! ( ( ! ( ! ( (! ! (! ! (! (! ( (! ( ! ! ! (! ( ! ! ( ! ( ( !! ! ( ( (! ! (! ( ( ( ! (!! ! (! ! !! ! ! (( ( ( ( ( ! ! ! ! ! ( ( ( ! (! ( ! (( (! (! ( ( ( ! ! ( ! ! ! ! ! ( ( ! (! ( ! (( (! ! ( ! ( ( ! ! ! ( ! ! ! ( ( ( ( ! ( ( ! ( ! ( ! ( ! ( ! ! ( ! ! ( ( ( ! ( ( ! ( ! ( ! ! ! ! (! (! ( !! ( (! ! ! ! ! ( ( ( ! ! ! ! ( ( (! (( ( !( ( ! (! ! ! ! ( ! (! ( (! ( ! ( ( ( ! ! ( ! (! ! ! ( ! ( ( ! ( ( ( ! ( (! ( ! ( ! ( (! ! ! ! ! ( ! (! ( !! (! ( ( ! ( ! ! ( ( ! ( ! ( ( ! ( ! (! ! ! (! (! ! ! ( ! !! ( ( ! ( ( ( ! ( ! ! ( ( ! ( ! ( ( ( ! ! ( ( ( ( ( ( ! ( ( ! ! ! ( ! ! ( ! ( ! ! ! ! ( (( ! ( ! ( ! ( ((! ( ( ! ( ( ! ((! ( ! (! ! ( ! !! ( ( ! ! ! ! ( ! (! ! ( ! ( (! ! ( ( ( (! ! ! ( ! ! ! ( ( ! (( ! ( ! ( ( ( ( ( ( ! ! ( ( ! ! ! ! (! ! ( ( ( ( ! ! ( ( ! ( ! ( ! ! ( ! ! ! ! ! ( ( ! ( ( ! ! (! (( ( ! (! ! ( !! ! ( ( ( ! !( ( ! ! ( ! ( ! ! (! ( (! ! ( ! ( ! ( (! ! ! ( ( ! ! ! ! ( (( ( ( ! ( (! (! ( (! (! ( ! ( ( ! ! ! ( (! (( ! ( ( ! ! ( ! ( ( ! ( ! (! ( !(! ! ! ! ( ! ( ! ! ( ! (( ! ( ( ! ( ( ! ! ! ( (! ( ( ( ! ! ! ( ( ( ! ( ! ( ( ! ! ! ! ! ! ( ( ( ( ( ! ! (! (! ! ! ! ! ( ( (( ( ( ( ! ! !( ! ( ( ! ! ( ! ( ( ! ! ( ! ! ! (! ( ( ( ( ! ! ( ! ! (! ! (( ! !! ! ! (( ( ! ! (( ! !( !( (( !!( ( ! ! ( ! ! ! ( ! ( (( ( ( (! ! ( !(! ((( ! ! (! ( (! ! (! ! (( ! ! ( ! ! ( ! ( (( ( ! ( ( ! ( ! ! ! ( ( ( ! !! ( ! ! ( ! ( ( ! ! ! ( ( ( ! ! ( ! (( ! ! (( ! (! ( ( ! ( ! ( ( ! ( (! (! ! ! (( ( ! ! ( ! !! ( ! ! ( ! ! ( (! ! ( !! ! (( ( (! ! ! ! ( ! ( (( ! ( ! ( ! ! ( ( ( ! ! (! ( (! ( ! (! (( !( ! ! ! ( (( ! ( !! ! ! ( ! ( ( ( ! (! ! ( ! ! ! ! ( ! ! ! ( ( ( ! ! ( ( ! ! ( ( ( ( ! (( ( ! ( ! (! ! ! ( ( (( (( ( ( ! ! (! ! (! ! !( ( ! ! ! ( (! (! ! ( ! (! ((! ( ( (! ! ( (! !! ( ! !! ( (! (! ! ! (! ! ( (! ( ( ! ( ( (! ( ! !( ( (! ! ! ! !! (( !! ((! ( ! ( ( ! ! ! ! ( (( ! (! ( ( ( ( ( ( ! (! ( ( ! ! ! ! ! ( ( ! ! ( ! ( ! ( ( ( ! ! ! ( ( ( ! ! ! ( ! ! ! ( ! ! ( ( ( ! (! ( ( ( ( ! ! ( ( ! ! ( ( ( ( ! ! ! ! ! ! ! ! ! ( ( ( ( ( ( ! ( ( ! ! ( ( ( ! (( (! (! ( ( ! ! ! ! ! (! ! ( ( ( !! ( ! ( ! ! ( ( ( ! (! ((! ! ! ( ! ( ( ( ! ! ( ! ! (! ! (! ( (! ! ! ( ( ! ! ( ! ( ( ! ( ! ! ( ! ( ( ( ! ! ( (( ! ( ! ( ! ( ! ( ! ( !! (! ! ! (! ! ! (! ( ! ! (( (! ! ! ! ( ( ( ( ( ( ((! ( ! ! ! ( ( ! ( (( ! ! ! ( ( ! ! ! ( ( (( ( ! ! ! ! !! !( ( ! ( ( (! ! ! ( ( ( ( ! ! ! ! ! (! (! (( ( ! ! ! ! ( (! (! ! ( ! ( (! ( ( ( ( ! ( ( ( ! (! ( ! ! (( ! ! ( ! ( ! ! ! ( ! ( ( ! ! ( ( ! ( ! ( ! ( ! ( (! ! ! ! ( ! ( ! ( ! ( ! ! ( ( ( ( ! ! (! ( ( ! ( (! ( ! ! ! ( ( ( ! ( ( ( ( ! ! ( ! ! ( ( ( (! ! ! ! ! ( ( ! ! ! ( ( ! ! ! ( ( ! ( !! ! ( ! ( ! ! ! (! (! ! ( ( ((! ( ( ! ! ! ( ( ! ( ( ( ( ( ( ! ! ( (! ( !(! ! ! ( ! ( ! ( (! !! ( ! ! ! ( ( ( ( ! ! ! ( ( (! ! ( ! ! ( ! ( ( ( ! ! ( ! ( !( ( ! ! ( !( ( ! ! ! ! ( ! ! ! ( ( ! ! ( ! ( ( ( ( ( ! ( ! ! ( ( ! ! ( ( ! (! ( ! (( ! (! ( ! ! ( ( ! ( ! ( (! ( ! ! ! ! ( ( ! (( ! ! (! ! ! ( ( (! ( (! ! ( ! ( ! ! ( ! ( ! ( ( (! ! ( ! ! ( ( ! ! ( ! ( ( (! ! ! ( ! ( ! ( ( ( ( ! ! ! ! ! ( ! ! ( ( ( ((( ! ! ! ( ! (( ( ! !! ! ( ! ! ( (( ( ! ( ! ( ( ! (! ( ! ! ! (! ( ( ( (! ! !( ( ( ! ! (! ( ! ! !! ! (! ( ! ( (! ! (! (( ( ( ! ! (! (! ( ( ! ! ! ( ( ( (! ! ! ! ! ( ( ! ( ( ( ! ( ! ! ( ! (! ( ! ! ! ( ( ( ( ! ! ! (! ! ( ! ( ( ( ! ( ( ( ! ! ! ! ( ( ! ( ! ! (! ! ( ! (! ( ! (! ! ( ! ! ( ! ( ! ( ! (! (! ( ( ( ( ! ! ( ( ! ( ! ( !( ( ( ( ( ! ! ! ! ( ( ! ( ( ! ( ! ( ( ! (! ( ! ! ( ! ! ( ! ( (! ( ( ! (! ! ! ( ( ! ( ( (! ! ! ( ! ! ! (! ! (! ! ( ! ( ( ( ( ( ! ( ! ! ( ( ( ! ( ! ! ! ! (( ! ( ( ! ( ( ! ! ( ( ! ( !! ! ! (! ( (! ! (( ( ! ( ! ( ( ! ! ( !! ! ( ( ( ( ! ! ! ( ! ! ( ( ! (! ( (! ! ! ( ( ! ! ( ! ( ( ( ! ( ! ! ( ! ( !( ! ( ! ! ( ! ( ( ( ! ( ! (! (! ( ! ! ! ( (! ( ( ( ! ! ! (! (! ( ! (! (! (! (! ( ( ( ! (! (! ! ( (! ! ! ( ( ! ( ( !(! ( ! ( ! ( ! ( (! ! ! (! ! (! ! (! ! ! ! ! ( ( ( ( ( ( ( ( ! ! !! ( ! ! ( ( ! ( ! ( ! ( ( ( ! (! ! ( ! ( ! ! ( ( ! ( ! ! ( ( ! ! ! ( ! ! ( ( ( (( ! (! ( ( ! ( ! ! ( ! ( (( ! ! ( (! ! ( ! (! ( ! (! (( !!! ! ( ! !( ( ! ( ( (! ! ! ! ! ! (( ! ( (! (! ( (! (! ! (! ( ( ( ! ( ( ! ! ! ( ( ! ( ( ! ! ! ! ( (( ! (! ( ( ! (! ! ( ( (! !( ! ( ! ( ! ! (! ! ( ! ( (( ! ! ! ( ! ! ( (( ! ! ( ( ! ( ! ( ! ! ( ( ! ! ! ( ! ( ! ( ( ! ( ( ( ! (! ( ! !! (! !! ! ! ( ! ! ( ( (( ! ( ( ( (( ! ( ( !

Figur 4

Slututbetalda leaderprojekt 2007–2015, södra Sverige.

Figur 4 Slututbetalda leaderprojekt 2007-2015, södra Sverige 24

! (

! (

! ! ((

! ! ( ( ! (! ( (!

! ( ! ( ! (! (

! ( ! ( ! ! ( ! ( (

! (! ( ! ( ! (

! ( ! (! (

! (

! (

! ( ! (

! ( ! (! (

! (

! ( ! ( !! ( (

! (! ( ! ( ! (! ! ( ! ( ! ! (! ( ( ! ( ( ( ! (! ! ! ( (! ( ! ( (! ! ( ! ( ! ( ! ! ( ! ( !(! ! (( ! ( ! ( ! ( ( ( (! ! ( ! ! ( ! ! ! ( ( ( ! ! ( !! (! ! (! (! (( (!( ! ( ! ! (! ( ( ! (! ! ( ( ! ( ! ! ! ( ( (( ! ! ! (( ( (! ! ( ! ( ! ( ! ! ( ( ! ( ! ( ! ! ( ( ! ( ! ( ! (! ( ! ! ! ! (! !( (( (! ! (! ( (! (( ! ( ! ( ( ! ! ( ( !! ! ( ! ( ( ! ! ( (! ! ! ( (( ( ! (! ! ( ! ( ( ( ( !! ( ! ! ( ! ! ( ! ! ! ( ! ( ! ( ( ( ( ! ( ( ! ! !! (! (! ! ! ! ( ( ( ! ( (! ( ( ! ! ( ( ( ! ! ! ( ( ! ! ( ! ! ( ( ( ( ! ( ! ( ( ! ! (! (! ( ! ! (! ( ( ! ( ! ( ! ! (! ( ( ! ( ! ! ! ! ( ( ( ( ! ! ! ! ! ( ! ( ! ! ( ( ( ( ( ( ! ! ! ( ( ! ( ( ! ! ( ( ! ! ! ( ( ! ! ( ( ( ! ! ( ( ( ( ! ! ! ! ( ( ! ( ! ! ! ( ! ( ( ( ! ( ! ! ! (! ( ! ( ( ! ( ! ( ( ! ! ! (! ( (! ! (! ( (! ! ( ! ( ! ( ! ( ! ! ( ( ! (! ! ( ! (! (! ( (( ! ! ! ( ( ! ( ( ( ! ( ! ( ! (! ( ! ! ! (! ( ! ( ! ( ! ( ( ( ! ! ( (! ! ! (! ( ( ! ( ! ( ! ! ( (! ( ( ! (! ( (! ( !! ! (! ( ! ! ! ! ! (( (! ( (! ( ! ( ( ! ( ( ! ! ( ! ( ( ! ! ( ! ( ! ( ! ! ! ( ( ( ( ! ! ! ( ( ! ( ! ( ! ( ( ! ( ! ( ! ! ( ( ( (! ! ( ! ! (! ! ! (! (! (( ! ! (! ! ! ! ( ( ( ( ( ( ! ( ! ( ! ( ! ! ! ( ! ! ! ! !( ! ( ! ( ( ! (( (! (! ! ( ( ! ( ! ( ! ( ( ( ! ( ! ( ! ( ! ! (! ! (! ( ( ( ! ! ! ( ( ! (( ! ( ! (! ! ! (! (( ( ! ! ( ( ! ! ( ( ! ! ! ( (! ( ! (! ( ! (( ! (! (! ( ! ( ! ! ! ( ( ( ! ( ( ! ! ! ( ( ! ! ! ( ! ( ( ( ! ! ( ( ! (! ( ! ! ( ( ! ( ! ( ! ( ! ! ! ( ( (( ! (! ! ! ( ! (! ! ! ( (! ( ! ( (! ( ! (! (! ( ! ( ! ( ! (! ! (( !! ( ( ( ! ! ( ( ! ( ( ! ! ! ( ! ( ! (! ! ( (( ! ( ! ( ! ( ! ( ! ( ! ! ( ( ! ( ! (

! ( ! ( ! (

Figur 5

Slututbetalda leaderprojekt 2007–2015, norra Sverige.

Figur 5 Slututbetalda leaderprojekt 2007-2015, norra Sverige

25

17

I administrationen av projekten ingår att projekten tilldelas åtgärdskoder. Det är samma indelningsgrund som tidigare redovisats i inledningen på kapitlet samt i budgetdelen i bilaga 1. Projekt klassificerade till åtgärd 413 dominerar med 74 % av totala antalet.

Därefter kommer åtgärd 412 med ca 14 %. Andelarna för åtgärderna 411 och 421 är vardera ca 6 %.

421 Samarbetsprojekt; 252 (6%)

413 Livskvalitet; 3 073 (74%)

411 Konkurrenskraft; 244 (6%)

412 Markförvaltning och miljö; 596 (14%)

Figur 6

Fördelningen av slututbetalda projekt 2007-2015 på åtgärderna 411, 412, 413, 421.

Källa: Bearbetning av uppgifter i LB-systemet.

26

6 Beskrivande och uppföljande uppgifter för projekten Leaderverksamheten är mångfacetterad och innehåller många dimensioner och bedömningsområden. Leader representerar ett brett perspektiv på landsbygdsutveckling, vilket aktualiserar behov av många slag av beskrivande uppgifter, resultat m.m. för att åskådliggöra hur leadermetoden skapar engagemang och utveckling i berörda landsbygdsområden. I detta kapitel redovisas flera slag av beskrivande och uppföljande uppgifter om de projekt som genomfördes 2007–2015 i syfte att ge en relativt detaljerad bild av projektägare, projektens innehåll och karaktär, projektens förhållande till övergripande krav samt deras bidrag till organisering.

6.1 Slag av projektägare Leaderverksamheten betonar och grundar sig på underifrånperspektivet. Det är därför naturligt att sammanställa uppgifter, som visar vilka det är som engagerat sig som projektägare. Detta framgår av tabellen nedan. Det är tydligt att det är ideella grupperingar som dominerar, vilket styrker att ett tydligt lokalt engagemang står bakom projekten.

Tabell 10

Fördelning av projekt per slag av projektägare (åtgärderna 411, 412, 413, 421) 2007–2015.

Slag av projektägare

Antal projekt

Ideell förening (andra än Bygderåd, Hembygdsföreningar, se raderna 2 och 6 nedan)

1 018

Bygderåd/bygdelag/intresseförening/samhällsförening

700

LAG-grupp

647

Kommun inkl. kommunalförbund

476

Ekonomisk förening

383

Hembygdsförening/historiesällskap

239

AB (Aktiebolag)

192

Utbildningsorganisation

145

Stiftelse

118

Privat person/enskild firma

47

Kyrka/samfund

47

Samfällighetsförening

42

LRF

36

Hushållningssällskap

36

Landsting

11

Handelsbolag

10

Övriga: Naturskyddsförening (3), Friluftsfrämjandet (3), Statlig myndighet (3), Kommanditbolag (2), Länsstyrelse (2), Politiskt parti/-förbund/-organisation (2), Vägsamfällighet (2), Offentlig korporation eller anstalt (1)

18

Gruppen ideella föreningar, som är den största med sina 1 018 projekt, innehåller följande inriktningar för de aktuella föreningarna: Huvudinriktning är – idrott/sport (241), företagare (90), kultur (84), häst (74), båt (35), teater (29), musik (24), fiske (21), golf (20), biodling (15), konst/konstnärer (14), skytte (14), hund (13), jakt (7), flyg (5), kvinnor (5), pensionärer/äldre (3), guider (2), foto (2), scout (1) och 319 utan eller med okänd inriktning.

27

Näst störst antal står en grupp för som inrymmer bygderåd/bygdelag/intresse- och samhällsföreningar och vilkas verksamhet normalt har sin grund i att engagemang i lokala frågor väckts av ett eller flera skäl. En tydlig lokal koppling har också gruppen hembygdsföreningar/historiesällskap, men i de fallen främst baserat på intresse för bygders och områdens historia. Dessa båda tillsammans med första gruppen ideella föreningar har en andel på 47 %.

LAG-grupper ligger förhållandevis högt (ca 16 %) genom att de är ägare av samarbetsprojekt och paraplyprojekt. Ett tydligt deltagande från lokala politiska nivåer visar sig genom att kommuner inkl. kommunalförbund är projektägare i ca 11 % av projekten.

Gruppen ekonomiska föreningar är den femte största (ca 9 %) och de är normalt kopplade till olika slag av verksamheter av ekonomisk natur och oftast framgår av deras namn att de har anknytning till geografiska lokala områden. Gruppen med aktiebolag (ca 5 %) består i huvudsak av lokala bolag med koppling till platsen eller området där projekten genomförs.

6.2 Huvudinriktning på projekt exkl. samarbetsprojekt Projekten spänner över ett mycket brett område. Vid registreringen av uppgifter för uppföljning görs en bedömning av varje projekts inriktning baserad på en indelning som är grundad på EU:s åtgärdskoder, men som går betydligt längre än denna på detaljnivå. Det ger möjligheter till att både kunna sammanställa uppgifter för stora grupper, men också att gruppera på mer detaljerade nivåer när så krävs. Projekten är i flera fall inriktade på att genomföra mer samtidigt än vad som kan beskrivas med endast en åtgärdstyp eller rubriksättning av projekt. För att skapa möjligheter till att tydligare kunna spegla även sådana projekts innehåll finns möjligheten att utöver huvudinriktning också kunna ange en eller flera delinriktningar för varje projekt.

Baserat på registreringen av huvudinriktningar, i en struktur enligt EU:s grundindelning, är projekten (exkl. samarbetsprojekten) inriktade på främjande av turistverksamhet vanligast tätt följt av förnyelse och utveckling av byar. Tredje plats tas av projekt som gäller grundläggande tjänster på landsbygden. Därpå följer olika slag av företagsutveckling för mindre företag och jordbruksföretag.

Tabell 11

Huvudåtgärdsinriktning (EU:s grundindelning), 2007–2015 (åtgärderna 411, 412, 413).

Inriktning (kod i EU:s grundindelning)

Beskrivning

Antal projekt

Andel (%)

313

Främjande av turistverksamhet

1 119

28,6

322

Förnyelse och utveckling av byarna

1 003

25,6

321

Grundläggande tjänster för ekonomin och befolkningen på landsbygden

687

17,6

312

Mikroföretag

340

8,7

331

Utbildning och information

237

6,1

323

Bevarande och uppgradering av natur- och kulturarvet på landsbygden

230

5,9

Axel 2

Förbättra miljön och landskapet

116

3,0

311

Diversifiering till annan verksamhet än jordbruk

108

2,8

Axel 1

Förbättra konkurrenskraften i jord- och skogsbrukssektorn

73

1,9

28

Bredden i projektinnehåll motiverar också att göra sammanställningar på ett mer tvärgående och horisontellt sätt än vad EU:s indelningsgrund representerar dvs. visa hur projekten fördelar sig efter bredare och andra alternativa indelningsgrunder. Det kan göras genom att sammanföra de koder som används för registreringen i särskilda grupper. Ytterligare sätt att beskriva vad projekten anknyter till för verksamheter, innehåll m.m. kan därigenom skapas. Intresse finns t.ex. för att få en bild av hur många projekt som kan bedömas ha en tydlig huvudinriktning mot turism. Därvid bestäms vilka av registreringskoderna för huvudinriktningarna som kan anses vara typiska för begreppet turism, oavsett om de rör företagsutveckling, främjande av turism, naturmiljöer m.m., och tillsammans får de bilda en grupp. För de grupper som skapas kan sedan göras olika slag av databasutdrag. Nedan har gjorts en indelning i sju grupper för att därigenom kunna spegla projektens inriktningar på ytterligare ett sätt. Grupper som skapats för detta syfte är • Turism • Bygdeutveckling • Fritid • Grundläggande tjänster och service inkl. skola • Näringsverksamhet • Bioenergi • Utbildningar Nedanstående diagram visar för projekt (exkl. samarbetsprojekten) att de med inriktning på turism är klart vanligast förekommande och framträder nu som ett än större område än vad tidigare tabell 11 indikerar. Till gruppen har förts även de projekt som handlar om turistverksamheter på jordbruk och mindre företag och de som gäller naturoch kulturarv då de i förlängningen vanligtvis bidrar till att skapa besöksmål, som kan attrahera turister.

Bioenergi 1% Övrigt 5% Utbildning 6% Grundläggande tjänster/service inkl. skola 5%

Turism 36%

Fritid 8% Näringsverksamhet 9%

Bygdeutveckling 30%

Figur 7

Fördelning av slututbetalda projekt 2007–2015 (exkl. samarbetsprojekt) på grupper, procentandelar.

29

Nästan en tredjedel har klassificerats relaterade till bygdeutveckling. Koppling till näringsverksamhet exkl. turism finns i vart tionde projekt. Något lägre andel faller på projekt inriktade på fritid och sedan följer projekt inriktade på grundläggande tjänster/ service respektive utbildning. Övriga grupper står för små andelar.

En mer detaljerad nivå kan vara av intresse för att bättre kunna uppfatta projektens inriktningar. Nedanstående tabell visar fördelningen på den mest detaljerade nivå, som inriktningarna registreras. De huvudinriktningar som registrerats för 16 eller fler projekt har tagits med.

Tabell 12

Huvudinriktning 2007-2015 (åtgärderna 411, 412, 413).

Huvudinriktning

Antal projekt

Huvudinriktning

Antal projekt

By-/bygdeutveckling (bred ansats)

324

Inkvartering/logi

34

Nya gemensamma lokaler/anläggningar

191

Naturturism (utveckling/marknadsföring)

34

Vandringsleder

171

Rensning/röjning/upprustning av yttre miljö

34

Gemensam byggnad (byggnation/renovering/förbättring)

149

Musik

32

Evenemang/festival/mässa

136

Musikarrangemang/festival

32

Förbereda bredband, infrastruktur

109

Värdefulla natur- och kulturmiljöer, ospecificerat

32

Fritid, ospecificerat

103

Bildande av förening/byråd/nätverk (samverkan)

29

Företagsutveckling (bred ansats)

103

Industriminnen/-byggnader/-lokaler

29

Turismutveckling (bred ansats)

98

Naturturism, infrastruktur (fritids/rekreation)

29

Kultur-/historieturism (utveckling/marknadsföring)

94

Stöd till samarbete för att initiera nya produkter, processer och tekniker-jordbruk, ospecificerat

29

Idrott/sport

81

Bevara och förbättra landskapet samt miljöskydd

26

Museum/museal anläggning

67

Bostäder

26

Marknadsföringsorganisation/-paket

58

Övrig varuproduktion

26

Mat/Livsmedel

54

Kursverksamhet

25

Sammanställa/dokumentera lokal historia

51

Rekonstruktion/återskapande (historisk byggnad/anläggning etc.)

25

Utställning (permanent/temporär)

51

Båtturism, infrastruktur (fritids/rekreation)

24

Upplevelse-/nöjesanläggning

49

Cykelled

22

Miljöskyddsåtgärder, ospecificerat

48

Livsmedelsproduktionsrelaterad utbildning

22

Anläggning(ar) i yttre miljö(er)

45

Trycksaker/informationsbroschyrer

21

Främjande av integration

45

Informationscentrum

20

Fisketurism/sportfiske (utveckling/marknadsföring)

42

Servicefunktioner (ospecificerade)

20

Företagsledning, kunskaper i administration (bokföring) och marknadsföring

42

Biologisk mångfald och kulturmiljövärden, ospecificerat

19

Kultur, ospecificerat

42

Hamnanläggning/vågbrytare

19

Yrke- och hantverksrelaterad utbildning

42

Övergripande landsbygds-/företagsutveckling

19

Vägar

41

Hantverk, ospecificerat

18

Digital anläggning (ljud och bild)

37

Idrottsturism (utveckling/marknadsföring)

18

Leader-/projektrelaterad utbildning

37

Informationskanal(er) för bygden

18

Teater

37

Biogas

17

Fritids- och hobbyrelaterad utbildning

36

Kulturarv/råd, anvisningar etc.

17

30

Tabell 12

Huvudinriktning 2007-2015 (åtgärderna 411, 412, 413). (fortsättning från förra sidan)

Huvudinriktning

Antal projekt

Huvudinriktning

Antal projekt

Högre värde i jord- och skogsbruksprodukter-jordbruk, ospecificerat

36

Minskade växtnäringsförluster, ospecificerat

17

Internet/web

36

Fisketurism

16

Lekplats/-område

36

Sociala tjänster (hälsa/omsorg)

16

Turist-/upplevelsepaket

36

Utrustning till gemensamma ändamål

16

Mest frekvent är projekt som klassificerats som inriktade på by-/bygdeutveckling med bred ansats följt av projekt inriktade på nya lokaler/anläggningar. Vandringsleder ligger högt liksom byggnation/renovering av gemensam byggnad. Evenemang/festivaler/ mässor följer därefter och förberedelser för bredband är en stor grupp.

Som framgår av övriga rader i tabellen finns många ytterligare inriktningar och som är relaterade till fritid, kultur, utbildning, turismnäringsverksamhet och annan näringsverksamhet m.fl.

6.3 Delinriktningar exkl. samarbetsprojekt Bredden i projektens innehåll gör att en beskrivning bara baserad på huvudinriktning i flera fall inte ger en tillräckligt rättvisande bild av den verksamhet som pågår. Möjlighet finns därför att komplettera huvudinriktning med de delinriktningar som projektens verksamhet också svarar mot. Av projekten har det bedömts motiverat att för mer än hälften (drygt 54 %) lägga till en eller flera delinriktningar. Kompletterat med en delinriktning har gjorts i 39 %, med två i 10 %, med tre i knappt 4 % och med fyra eller fler i knappt 2 %. Som mest finns 25 delinriktningar för två projekt. I de fallen och andra med många delinriktningar rör det sig om paraplyprojekt och som i sig rymmer många delprojekt, som kan ha varierande inriktningar.

Vanligast förekommande delinriktningar är de som relaterar till turism, som kultur/historieturism, evenemang, festivaler, mässor, turistinformation (web, broschyrer), vandringsleder, skyltning, natur-, fiske-, matturism. Högt ligger också idrott och sport och andra fritidsaktiviteter och också bygdeutveckling inriktad på gemensamma lokaler och anläggningar samt bygdeutveckling med ett bredare perspektiv.

6.4 Inriktning på samarbetsprojekt (åtgärd 421) Antalet samarbetsprojekt (räknat ärendevis) under perioden 2007-2015, är 252 stycken.

Det är något lägre än målet som är 300. Av dessa har 188 inneburit samarbete mellan leaderområden inom Sverige och resterande 64 samarbete med leaderområden i övriga EU. För drygt 25 % av projekten handlar det om förstudier. Vart fjärde projekt är inriktat mot gemensam grund för turismutveckling och en annan fjärdedel handlar om erfarenhetsutbyte relaterat till genomförandet av leadermetoden. En tredje grupp (ca 17 %) har tyngdpunkt på utbildningsinnehåll. För de transnationella projekten är erfarenhetsutbyte i utbildningssyfte och inriktningar mot turism och kulturutbyte vanligast.

31

Nedanstående tabell visar hur transnationella samarbetsprojekt fördelar sig på andra deltagande länder än Sverige.

Tabell 13

Transnationella projekt fördelade efter hemland för utländska deltagande projektägare 2007–2015.

Land

Antal projekt

Land

Antal projekt

Finland

28

Bosnien-Hercegovina

2

Frankrike

11

Österrike

2

Italien

11

Luxemburg

2

Estland

8

Ungern

1

Spanien

6

Nederländerna

1

England

6

Tjeckien

1

Polen

6

Danmark

1

Irland

5

Cypern

1

Skottland

4

Portugal

1

Litauen

4

Grekland

1

Tyskland

4

Antalet länder i transnationella samarbetsprojekten är 20 stycken med Finland i topp, följt av Frankrike och Italien. Två projekt har samarbete utanför EU och det är med Bosnien-Hercegovina. I flera av projekten ingår samtidigt samarbete med fler än ett annat land.

6.5 Mål i landsbygdsprogrammet I landsbygdsprogrammet finns en uppsättning med övergripande indikatorer för måluppfyllelse. De har därmed status av att vara referenspunkter för landsbygdsprogrammets alla slag av åtgärder. Det är därför motiverat att bedöma hur leaderprojekten knyter an till dessa övergripande målindikatorer. För varje projekt görs en bedömning av vilket/vilka av målen som det direkt eller indirekt kan associeras med. I de fall det inte tydligt framgått vilket/vilka mål ett projekt kan relateras till har det registrerats under det övergripande målet ”ökning av sysselsättning”.

Tabell 14

Mål i landsbygdsprogrammet.

Mål i landsbygdsprogrammet

Förekomst i antal projekt

Ökning av sysselsättning

4 026

Ekonomisk tillväxt övriga företag

3 077

Ekonomiskt tillväxt jordbruksföretag

650

Medverkan till att bekämpa klimatförändringarna

72

Vända den negativa utvecklingen av biologisk mångfald

70

Förbättring av vattenkvalitén

69

Underhåll av jordbruksmark och skogsmark med höga naturvärden

44

Tydligt dominerande är att projekten i första hand har bäring mot målen som gäller ekonomisk tillväxt och ökning av sysselsättning. Övriga fyra mål är förknippade med miljöåtgärder i landsbygdsprogrammet. Det är en mindre grupp av projekt som har sådana inriktningar.

32

6.6 Horisontella prioriteringar i landsbygdsprogrammet I landsbygdsprogrammet finns angivet vilka horisontella prioriteringar som ska beaktas i samtliga delar av programmet. Dessa är således även riktmärken för leaderverksamheten. Det kan vara flera av prioriteringarna som är tillämpliga samtidigt för ett enskilt projekt. I slutrapporterna har flertalet projekt, i ett för detta avsatt avsnitt, redovisat vilka horisontella prioriteringar som ingått i projekten. I andra fall framgår det av projekts verksamhetsdelar eller görs en bedömning av vad ett projekt i sin helhet söker åstadkomma.

Tabell 15

Leaderprojekt 2007-2015 fördelade på horisontella prioriteringar i landsbygdsprogrammet.

Horisontell prioritering (inriktning)

Förekomst i projekt

Ingen uttalad horisontell inriktning

Andel (%) av totala antalet projekt

959

23

Projekt med inriktning på kompetenshöjning

2 060

49

Projekt med inriktning på ungdomar

2 003

48

Projekt med inriktning på hållbar utveckling

1 885

45

Projekt med inriktning på miljö

1 822

44

Projekt med inriktning på integration

1 119

27

Projekt med inriktning på funktionshindrade

1 072

26

Projekt med inriktning på jämställdhet

1 056

25

Projekt med inriktning på kvinnor (ospecificerat)

1 005

24

För nästan 80 % av projekten har kopplingar till horisontella prioriteringar registrerats. Vanligast är inriktning mot kompetenshöjning och ungdomar, följt av inriktning på hållbar utveckling och miljö. Integration finns med i cirka vart fjärde projekt.

Samma gäller för inriktningar på funktionshindrade, jämställdhet och kvinnor.

Typiska exempel på vad projekten redovisat som motivering för de olika horisontella prioriteringarna är: Kompetenshöjning • utbildningar av olika slag, lärt sig, ökad lärdom, höjning av kunskaper, kompetensutveckling • genomfört studieresor, seminarier, workshop, kurser Ungdomar • ungdomsprojekt, ungdomar är huvudmålgrupp för projekt, projekt har prioriterat ungdomar, ungdomssatsning • bland deltagare ingår skolbarn, barn, unga, sommarjobb, ungdomar är målgrupp Hållbar utveckling • relaterar till att projekt verkar för hållbar utveckling, hållbar turism, hållbara resurser, hållbart fiske, har hållbarhetsfokus

33

Miljö • begreppet miljö- kopplat till en mängd bestämningar som, eko-, ekologiskt, natur, biologi, energi, lokalt, hållbart • inverkan (minskat, mindre) t.ex. resande, utsläpp Integration • projekt är inriktade på integration eller det ingått som en del, deltagare finns beskrivna som utrikes födda, utlandsfödda, invandrare, utländsk bakgrund, projektdeltagare, deltagit (nysvenskar, nyanlända), mångkultur/kultur, SFI, tysk, dansk, holländsk, engelsk, asyl, flyktingbarn Funktionshindrade • ökad tillgänglighet genom handikappanpassning av lokaler, vägar, leder, bryggor, entréer, toaletter, uteplatser, kanoter, hissar, ramper för rullstolsbundna • anpassningar till funktionshindrade, aktiviteter för, arbeta med funktionshindrade, teckentolkning, hörslingor Jämställdhet • beskrivs med jämställt i aktiviteter, jämn könsfördelning, genomsyrats av jämställdhetsperspektiv, kvinnor, gynnat, både och deltagit, könsneutralt, lyft fram kvinnor, lika villkor i deltagande, deltagare från båda könen Kvinnor •

målgruppen är kvinnor, tydliga deltagare är kvinnor, tjejer, flickor.

6.7 Karaktär på projekten Bland annat för att skapa en grundstruktur för hur projekten fungerar i ett utvecklingssammanhang kan de också klassificeras utifrån projektens karaktär. Tabellen nedan visar hur fördelningen fallit ut enligt de fyra grupper som används för klassificeringen.

Tabell 16

Karaktär på leaderprojekt 2007–2015.

Karaktär på projekten

Antal projekt

Förstudie/Kartläggning

1 072

Del i kontinuerlig (framtida) verksamhet

1 213

Engångsinsats

1 228

Förutsättningsskapande, annat

652

Det är tydligt att det på många områden finns ett behov av att närmare utreda och analysera olika frågor innan definitiva projekt skapas. Det framgår av att cirka en fjärdedel av projekten är olika slag av förstudier eller kartläggningar. Deras ianspråktagande av stöd är dock lägre och uppgår till ca 10 % av totalt finansierat belopp. Knappt 30 % faller på projekt som innebär att särskild insats görs under en begränsad tid (engångsinsats) t.ex. upprustning av en gemensam byggnad/anläggning. En nästan lika stor andel speglar att projekten är en del i verksamhet som pågår eller avses pågå kontinu-

34

erligt t.ex. uppstart av årligen återkommande mässa. Ca 15 % av projekten kan räknas till att vara förutsättningsskapande på något sätt och där resultat av projekten kan förväntas växa fram på ett mer indirekt och successivt sätt. I flera fall kommer det också att ta lång tid innan resultaten visar sig.

6.8 Relaterat till organisering En av leadermetodens viktigaste egenskaper är nätverkssamarbete. I linje med detta kan i projekten ingå att organisering av samarbeten i olika former etableras. Det förekommer i knappt 80 % av projekten. En uppdelning görs på om det tillkommit mötesplatser, som kan vara reella t.ex. möteslokal eller virtuella t.ex. facebooksida, och organisering av samarbete i olika konstellationer. En del av dessa är i form av nya föreningar, men huvuddelen är mer av samarbetskonstellationer/nätverk i allmänhet.

Tabell 17

Slag av organisering 2007–2015.

Slag av organisering

Antal

Nya samarbetskonstellationer/nätverk

8 539

Nätverk, företag (ospecificerat)

492

Nätverk, kultur/historia

341

Ny ideell förening

244

Ny ekonomisk förening

167

Nätverk, hembygds-/bygdeföreningar

76

Nätverk, småskalig livsmedelsproduktion

49

Kluster av företag, arena för spinnoff

17

Nytt aktiebolag

10

Nätverk, byggföretag

5

Ny samfällighetsförening

2

Nya mötesplatser (reella)

1 367

Nya mötesplatser (virtuella)

207

Klart dominerande är de som kategoriserats som samarbetskonstellationer/nätverk utan angivande av särskild inriktning eller annan precisering. Därnäst kommer grupper, som kan bildas av de som kategoriserats som nätverk, och på vilka även kunnat sättas en etikett om deras inriktning. I de fallen handlar det om företag respektive kultur/historia. I övrigt kan noteras att över 400 nya ideella och ekonomiska föreningar tillkommit. De har i många fall sin bakgrund i att de bildas i samband med planering eller genomförande av bredbandsbyggande.

Nya reella mötesplatser har etablerats i ca 14 % av projekten. Intressant att notera är att s.k. virtuella mötesplatser (web/internet, facebook etc.) också finns i ett betydande antal. De representerar nya sätt att kunna mötas och kan komma att växa i betydelse.

I flera av de aktuella projekten har skapats mer än ett nytt samarbete/mötesplats. Totala antalet nya sådana uppgår till över 11 500, vilket motsvarar i genomsnitt 3,5 per projekt, räknat på de projekt som redovisat nya samarbeten.

35

7 Grundförutsättningar som boende, kommunikationer, service m.m.

Som framgått tidigare av redovisningar över leaderprojektens inriktningar kan projekten gälla många slag av behov i leaderområdena. En del projekt kan karaktäriseras som att de gäller typiska grundförutsättningar för befolkningen i områdena. Det är t.ex. boende, infrastruktur och service, kulturella tjänster och aktiviteter, utbildningar, ändringar i yttre miljöer. I detta kapitel redovisas uppgifter som registrerats om projekt som är inriktade på ett antal sådana grundförutsättningar.

7.1 Relaterade till boende Ett mindre antal projekt engagerar sig i olika slag av boende/boendealternativ. Det kan noteras att boendealternativ för äldre eftersträvas i omkring hälften av de projekten, som är inriktade på förutsättningar för boende.

Tabell 18 Boende inkl. förstudier.

Slag av boende

Antal projekt

Äldreboende/boendeformer för äldre

31

Nya bostäder/lägenheter

25

Planläggning av bostadsområde

14

Nya tomter

7

Anpassning av bostad

1

Nedan följer korta beskrivningar om vad projekt har engagerat sig i för boendefrågor.

De följer tabellens indelning. Äldreboende/boendeform för äldre: initiativ (skrivelse) om byggnation av äldre-/ seniorboende, planering av, modell har påbörjats, underlag och förslag finns, om-/ nybyggnation har genomförts.

Nya bostäder/lägenheter: enkätundersökning för rådande boendebehov, inventeringar av bostäder för permanentboende och tillskriva ägare, marknadsföring av tomma hus, försålda hus, som varit till salu, sålda (häst)gårdar, arkitektskisser/offerter pågår, nya familjer har byggt nya hus, nya familjer renoverat gamla hus, byggande av ungdomslägenheter, kedjehus under uppförande, andelsägda fastighetsbolag/hyresfastigheter, innovativa boendeformer, andrahandsförmedling av bostäder.

Planläggning av bostadsområde: undersökt hur invånarna vill bo i framtiden, översiktsplaner för berörda orter, sondering av plats för planering av nya tomter, planändring av ett område för byggnation, skisser på nya bostäder i centrum av ort, planer på nybyggnation.

Nya tomter: kartläggning av tomter, tomter har erhållit förhandsbesked, nya tomter och marknadsföring av nya tomter, tomtkö upprättats.

Anpassning av bostad: boende för funktionshindrade.

36

Av beskrivningarna framgår att det handlar om hela kedjan för boende, från grundläggande undersökningar till planläggning och till genomförande av nybyggnation.

7.2 Nya transport/kommunikationslösningar Ett 20-tal projekt gäller genomförande av transport- och kommunikationslösningar relaterade till fysiska förflyttningar av människor eller varor. Utökning-/förlängning av kollektivtrafik och samåkning via mobiltjänst dominerar inom gruppen.

Tabell 19

Nya transport- och kommunikationslösningar exkl. förstudier.

Transport-/kommunikationslösning

Antal projekt

Utökad/förlängning av kollektivtrafik

7

Samåkning via mobiltjänst

5

Pendlarparkering

2

Kollektivtrafik med fartyg/båtar

2

Gemensam transport till lokal handlare

1

Sparkstöttingpool

1

Utöver ovanstående finns en lika stor grupp med förstudier. Inom den gruppen ingår förutom de insatser som upptagits i ovanstående tabell, också pooler för bilar och elcyklar samt en förstudie om kombicentral för järnväg.

7.3 Relaterade till service och servicelösningar Problem med att upprätthålla olika slag av service förekommer inom leaderområdena.

Ett mindre antal projekt har genomfört åtgärder med syfte att förbättra situationen. Av nedanstående tabell framgår slag av servicelösning och antal projekt.

Tabell 20

Service och servicelösningar exkl. förstudier.

Slag av ny servicelösning

Antal projekt

Servicepunkt

32

Drivmedelsanläggning/-station

13

Affärslokal(er)/butik(er)

6

Appar till telefoner m.m.

5

Pendlarparkering

1

Nedan följer korta beskrivningar om vad projekt har engagerat sig i för servicelösningar.

Servicepunkt: bygdecenter/servicecenter, medborgarkontor, servicekontor, servicepunkter i landsbygdsbutiker/affärer, servicenav-apoteksvaror, etablering av vårdcentral, lokala service- och utvecklingsfrågor i byar, kopierings- och dataservice, post- och lotteriverksamhet, logistikcenter, utlämningsplatser för digital mathandel, innovativa servicelösningar, kontanthantering, bygdekonto.

Drivmedelsanläggning/-station: nya och bevarade bensinstationer/by mackar, bilvårdsanläggning, ny verkstad, mobil mack, skotertankställe.

37

Affärslokal(er)/butik(er): ny livsmedelsbutik och postutdelning, övertagande av butik, lanthandel, servicepunkt med butik.

Appar till telefoner m.m.: samåkningstjänster, information.

Pendlarparkering: etablerat pendlarparkering.

Det är knappt 60 projekt, som verkställt åtgärder inom de slag av servicelösningar som beskrivs ovan.

7.4 Digitalisering Projekt inriktade på insatser som främjar eller genomför digitalisering delas i detta avsnitt upp på två huvudgrupper. I den ena gruppen ingår att förbereda eller verkställa bredbandssatsningar och i den andra att införa och använda digital teknik i olika slag av verksamheter. I det senare fallet är det oftast fråga om att byta ut gamla tekniklösningar mot nya digitala.

Bredbandprojekten domineras av förberedande insatser, som förstudier, skapande av organisationsstrukturer för bredband, projektering av fibernät och förberedande steg för att sedan söka stöd inom kommande landsbygdsprograms satsning på bredband.

Ett mindre antal projekt har genomfört investeringar och färdigställt bredbands-/fiberanläggningar. Uppgifter i slutrapporter visar att ca 11 000 invånare har anslutits till bredband genom dessa projekt.

Karta (figur 8) visar var projekt varit aktiva i bredbandsprojekt. I Värmland och norra Västkusten finns en tydlig koncentration av projekt och de är inriktade på att förbereda för etablering av bredband. Det finns också ett antal paraplyprojekt inriktade på att förbereda för bredband och de har markerats med större punkter. Paraplyprojektens delprojekt är inte koordinatsatta utan de finns spridda inom berörda leaderområden och markeras därför schematiskt med de större punkterna. Det rör sig om mer än 250 delprojekt, som engagerat sig i att förbereda för bredband.

Digitala tekniktillämpningar och som också är beroende av fungerande bredband gäller framförallt biografer. Gammal teknik baserad på filmrullar upphör och biografernas fortsatta existens förutsätter att digitala tekniklösningar kommer på plats. Den digitala tekniken ger bättre kvalitet och öppnar också upp för ett större kulturutbud än bara film t.ex. direktsända teaterföreställningar och idrottsevenemang.

Digitalisering av biografer har gjorts på över 50 platser De flesta projekten har investerat från strax under 0,5 till över 1,5 miljoner kronor per projekt. Orter som fått tillgång till digital teknik på sina biografer är markerade med blå punkter på kartan i figur 8. En tydlig koncentration av digitaliserade biografer finns i sydöstra Småland, på Gotland, Dalsland, Värmland och Hälsingland.

38

! ( ! ( ( !

! ( ! (

( ! (!

! (

! (

! (! ( ! (

( ! (!

! ( ! ( ! ( ! ! ( (

! (

! ( ! (

! ( ! (! (

! (

! (

FĂśrklaring

! ! ( ( ! (

! ( (! ( !! ( ! ! ! ( (! ( ! ( ( ! ! ((! ( (! ! ( ! ( ! ! ( ( ! ! ( ( ! ! ( ( ! ! ! ! ( ( ( ( ! ( (! ( ! (! ! ! ! (! ( ((! (! ! ( (! ! ( ( ! ! ( ! (( (! (! ! ! ( ((( !! ! !( ! ! (( ! ( ! (( ! ( ! ( ! ( ( ! (! ! ! ( (! ( ! (! ( ! ( ! ! ( ( ( ! ( ! (! ! (( (! ( ( !! ! (! ! ! (! ! ( ( (! ( ! ( ! ( ! ( ! ( ! ( ! ( ! ( ! ( ( ! (! ! ! (! ( (! (! ( ! ( !! (! (! ! (! ( ( ( ! ( ! ( ! (! ( ! ( ! (! (

! (

! (

( !

( !

! ( ( (! ! ( !

( !

! ( ( !

( ! ! (

! (

( ! (! ! ( ! ! (( ! ( ! (

! (

( !

(! (! ( !! ( ! ( ! ( ! ( ! (

! ( ( ! ( ! ! (

Figur 8 Bredbandsprojekt och digitalisering av biografer m.fl. 2007-2015 Figur 8

Bredbandsprojekt och digitalisering av biografer m.fl. 2007–2015.

39

Bredband Bredband-paraplyprojekt Digital teknik

7.5 Övrigt-grundläggande samhällsservice För befolkningen i leaderområdena finns fler slag av insatser än de som specifikt lyfts fram i avsnitten 7.1–7.4, som kan kategoriseras att vara av grundläggande karaktär.

Möjligheter till friluftsliv, fritidsaktiviteter, informationskanaler, kultur, nöjen, sport m.m. är andra slag av grundläggande tjänster för hela eller delar av befolkningen.

Nedanstående tabell sammanfattar sådana insatser som ingår i projekten, antingen som ny form av tjänst/service eller ett bevarande av viss tjänst/service.

Tabell 21

Bibehållen/ny samhällsservice 2007-2015.

Bibehållen/ny samhällsservice

Antal

Bibehållen/ny samhällsservice

Antal

Vandringsled

350

Stall/ridbana/utrymmen för hästaktiviteter

22

Samlings-/föreningslokal

217

Skola/skolverksamhet

16

Idrottsplats/-anläggning/-plan

212

Multiarena (lokal för bl.a. sport- och kulturevenemang)

12

Museum

197

Båt-/skärgårdstrafik

9

Natur-/rekreations-/lekområde

172

Vatten- och avloppsanläggning/reningsverk

9

Samhälls-/allmän information (web, anslags plats etc.)

172

Post-/tidningsutdelningsservice

8

Fritidsaktiviteter (ospecificerade)

150

Sociala tjänster (ospecificerade)

7

Nöjesplats/teater/biograf

116

Camping-/husvagnsplats

6

Rast-/parkeringsplatser

107

Bibliotek/infotek

5

Turistinformation/-byrå

86

Samåkning

4

Väg/cykelväg

75

Förvaringsutrymmen

3

Skyltning

69

Äldreboende/boendeformer för äldre

3

Båthamn

63

Äldreomsorg/-vård

3

Badhus/badplats

44

Appar till telefoner m.m.

2

Idrottshall/gym

40

Avfallsinsamling/-hantering/-återvinning

2

Gemensam/allmän brygga

38

Läkar-/sköterskemottagning

2

Dagligvaruhandel (affär, butik)

37

Service för äldre (enklare tjänster, gå ärenden m.m.)

2

Offentliga sanitära tjänster (toalett, dusch etc.)

30

Vattenförsörjning/kommunalt vatten

1

Motions-/elljusspår

25

Nedan följer korta beskrivningar för de fem första raderna i tabellen för att ge mer detaljer och tydligare bild av olika insatser m.m. som finns under respektive rubrik.

Vandringsled Vandringsleder; nya/upprustade/restaurerade och iordningsställande av befintliga vandringsleder (röjningar, nytt markunderlag för bra bärighet, breddningar, spänger, broar, rastplatser, övernattningsutrymmen/stugor, skyltning, informationsplatser med kartor).

Vandringslederna varierar i längd från att mätas i km till tiotals mil och kan ingå i komplex av leder. Flera av lederna har intressanta historiska bakgrunder eller går genom naturområden med särskild karaktär, i vackra trakter och bygder. En del leder ingår i vinter- och sommarledsystem. Särskilda slag av leder är hundspannleder och skoterleder. En särskild grupp av vandringsleder är de s.k. pilgrimslederna. De ingår ofta i ett större nät av leder. Pilgrimsleder har tillkommit i många delar av landet.

40

Kortare sträckor i form av stigar/slingor för att vandra eller promenera, ibland till och från någon särskild plats, har flera projekt engagerat sig i. Här ingår t.ex. naturstig, fiske- och naturstig, fäbodstig, naturslinga, kulturslinga, promenadslinga, flottningsstig, gångstråk, gångväg. De kan ha kompletterats med belysning och skyltning och miljön utmed dem röjts och rensats från vegetation.

För aktiviteter med hästar har många mil med ridvägar/-leder tillkommit eller rustats upp.

För att underlätta segling med båtar och paddling med kanot/kajak har flera nya farleder utprickats. I några fall är det i kombination med bryggor och ramper.

Samlings-/föreningslokal Under denna rubrik ryms många slag av lokaler med gemensamt ägande eller gemensam användning. Lokalerna har t.ex. renoverats/rustats upp/byggts till/installerats utrustning i/kompletterats med vatten, avlopp, energisystem. Typiska lokalbenämningar är samlingslokal, klubbstuga, klubbhus, allaktivitetshus, bya gård, bygdegård, f.d. skola, folkhem, medborgarhus, ungdomslokal, ungdomsgård, hamn hus, föreningslokal, föreningsstuga, scoutgård, hantverkshus, klubblokal, konferenslokal, mötescenter, medborgarhus, kulturhus, Folkets hus, hembygdsgård, grillstuga, gemensamhetshus, föreningscentrum, bagarstuga, vävstuga, bastu, kiosk, cafeteria, värmestuga. Andra byggnader är dansbana, friluftsanläggning, dansrotunda, Typiska förbättringar är byte av fönster, nya tak, komplettering med vatten, avlopp, toalett, dusch, kök, tillbyggnad med förråd eller servicebyggnad. Lokaler har fått nya värmesystem typ bergvärmepump, akustikförbättring, ljud- och ljusanläggning, kompletteringar av bord, stolar.

Idrottsplats/-anläggning/-plan Insatserna sträcker sig från nya/tillbyggnad av/förbättrade/upprustade/ idrottsplatser. I många fall rör det sig om stora investeringar. Typiska idrottsplatser/anläggningar som ingår i projekten är: Idrottsplatser (idrottsplats, näridrottsplats, idrottsanläggning, spontanidrottsplats, miniidrottsplats, allaktivitets-/spelplan, multiarena, allaktivitetsplats, uppgradering av idrottsplats, fotbollsplan, äventyrsbana för barn och ungdom, off-ice aktivitetsbana, läktare/tak av solpaneler, nya omklädningsrum).

Idrottsplaner har fått nytt underlag i form av konstgräs (konstgräsplan, konstgräsmatta på idrottsplats, spontanidrottsplats med konstgräs). Fotbollsplan har kompletterats med belysning.

Förutsättningarna för olika slag av vintersporter har förbättrats. Exempel är skidbacke med snökanonanläggning, pistmaskin till skidbacke, utbyggnad av skidbacke, barnlift i skidbacke, liftstuga, ny nedfart, funpark, barnbacke, trickträningsbana, elljusspår, konstsnöanläggning med spår, skidområde/breddats, vindskydd, skyltar, skridskoisbana, rink, ny sarg kring isbana, isbana i komb. med ridbana sommar-höst-vår, mobil valla- och aktivitetsvagn.

Platser har skapats för träning som utomhusgym/ute gym med träningsmaskiner, träningslokal, kampsporthall.

41

Förutsättningarna för motorsport har förbättrats genom nya/förbättrade banor (motocrossbana, motorbana, endurobana, FMX bana, uppgradering av motorstadion/väg och depå, motocross- och skoterbana, tävlingsbana på motorstadion, handikappanpassning av motocrossverksamhet).

Skatesporten har fått utrustning för att kunna utövas i form av skateboardramp/bana (både utom- och inomhus), skatepark, skateboard/cykelramper, halfpipe i trä och plywood, rails, hoppramper och studsmattor.

Jakt- och skyttesport har genom projekt fått fler platser i form av jakt bana, älgskyttebana, jaktskyttebana, viltmålsbanor, modernisering/upprustning av skjutbana, tillbyggnad av skjutbana, nya skjutbanor (skyttearena, skytteanläggning, skjutbana, skyttebanor), tekniska tillämpningar (skytte-simulatoranläggning, elektroniskt markörsystem på skjutbana). För andra slag av skytte har tillkommit bågskyttebana och utbyggt skidskyttestadion.

Olika former av mountainbikecykling har behov av banor och här finns exempel som cykelcrossbana, MTB-bana, bana för BMX cyklar, Dirt- och downhillbana, Cykelpark Rail arena, LCO Bike Jam. Golf och närliggande sporter har genom projekt fått nya banor (teknikgolfbana, korthålsbana med 5 hål, minigolfbana, discgolfbana, frisbeegolfbana, discgolfpark).

Beachbollsporten uppvisar nya planer (beachvolleyplan, beach(handbolls)plan, planer för Beachvolley och Beachhandboll).

Hästsporten har behov av olika slags banor och det har tillkommit flera (tävlingsbana för hästar, hopp- och dressyrbana samt framridningsbana, terrängbana för fälttävlan, dressyr och hoppbana, terränghinderbana, islandshästcenter). Även hundsporten kräver banor och exempel från projekt är hundrastgård, agilitypark, hundarena.

För andra sporter har det investerats i boulebana/-plan, bowlsbana, tennisbanor, ny beläggning på tennisbana, paintballbana, kajakbryggor, flygfält.

Muséer och historisk dokumentation Vanligt är att nya museer skapats eller museer utökats eller fått fler utställningsytor.

Exempel är industrimuseum, skol- och hembygdsmuseum, hembygdsmuseum, sjöräddningsmuseum, brandmuseum. Ökad tillgänglighet till objekt i utemiljöer och att standard höjts genom upprustning av museer och kompletteringar med toalett, vatten och avlopp.

I flera fall har digital teknik använts för att skapa digitala bildarkiv, digitala databaser, digitala presentationer och som också är möjliga att söka i över internet.

Gamla byggnader eller anläggningar har reparerats eller återuppförts på nya platser.

Exempel omfattar kvarnar, smedjor, spelflotte, skärgårdshemman, härbre, missionshus, fyr, såg, blåsmaskin i hytta, bro över smalspår, livbåt, utgrävningsplats. Miljöer och kunskaper har bevarats t.ex. Raggsjöliden (Torgny Lindgrens hemby) och notdragning i Mertajärvi.

Dokumentation av historia finns i flera former t.ex. orts-/områdeshistoria, lokal musik, dialekt, verksamheter. Det har resulterat i böcker, digitala arkiv med foton, kultur-föremål, film, skyltar, minnesplats m.m.

42

Natur- och rekreationsområde För barns behov har skapats lekplats/-park, naturlekplats/-park, lekområde, skogslekpark, småbarnslekplats, lek- och aktivitetsplats, lekstenar, pulkabacke, aktivitetsområde för barn/ungdom.

Flera miljöer av trädgårdskaraktär finns som projekt engagerat sig i och flera av trädgårdarna har särskilda karaktärer t.ex. barnens trädgård, pionträdgård, sinnenas trädgård, pilgrimsträdgård, skogsträdgård, hälsoträdgård. Områden med odlings- och kolonilotter och även växthus för odling har etablerats.

Utemiljöer, som parker har rustats upp eller återskapats. Exempel är stationspark, slottspark, konstpark, herrgårdspark, strandpark, park/sport och rekreationsmiljö, skulpturpark, snöpark, utemiljön kring Slöjdarnas Hus, Skogens Rum i Sörbyn, Kyrkberget i Lindesberg. Naturmiljöer, friluftsområden och platser i naturen har kompletterats på olika sätt t.ex. eld- och grillplatser, rastplatser, bänkar, regn- och vindskydd, förråd, skyltning, fågeltorn, leder, skidspår, parkeringar.

Vattenutemiljöer, i form av sjöar, dammar, åar har varit föremål för insatser. Här ingår restaurering, röjning, upprensning, grävning, muddring. Exempel är omgrävning av å, rensning av sjö, muddring av led eller vik, flugfiskesträcka i vattendrag, förbättrad tillgänglighet till mosse. Landskapsmiljöer som fäbodvall, betesmark, slåtteräng/-myr, niplandskap har restaurerats eller återställts. Röjning/försköning av utemiljöer är ytterligare exempel.

7.6 Relaterade till natur- och kulturarv Natur- och kulturarv engagerar befolkningen i leaderområdena. Det är en del i att förvalta och ta tillvara kulturellt kapital och skapa värdeutveckling genom kulturella tillgångar. En grupp av projekt är nära förknippade med bygders historia, natur- och kulturmiljöer och som är viktiga delar i det som räknas till ett områdes identitet.

Antalsmässigt dominerar projekt som gäller insatser för olika slag av kulturarv.

Tabell 22

Slag av natur- och kulturarv (projekt exkl. förstudier).

Slag av natur- och kulturarv

Förekomst i antal projekt

Samlingar/dokumentation/historiskt material

177

Kulturarv (immateriell karaktär)

139

Slag av natur- och kulturarv

Förekomst i antal projekt

Stenåldersbosättning, offerplats, gravplats m.fl.

10

Fotografier/bilder/filmer

10

Industri/industriminne/-miljö

90

Tåg-/järnvägsstation/-byggnad

9

Byggnad/byggnadsminne/-miljö

78

Park/slottspark

8

Kulturlandskap/äldre jordbrukslandskap

61

Bro

7

Återställt/restaurerat vattenområde/ vattendrag

25

Djurras

6

Nationalpark/naturområde

18

Odling/-beredning av kulturväxter

5

Allmogebåt och ångbåt

17

Geologisk lämning/objekt

5

Båtbrygga/-kaj/-ramp

14

Lada

3

Hemslöjd/konsthantverk

13

Fyr

3

43

Vanligast är projekt inriktade på att samla och dokumentera historiskt underlag och material. I dessa finns ofta ett innehåll eller en inriktning på att bevara eller rädda samlingar och annat historiskt material eller dokumentera lokala historiska skeenden och händelser. Exempel är släktforskningsarkiv, ta hand om samlingar deponerade till muséer, skriva om kulturarvet i en bygd.

De näst vanligaste kulturarvsprojekten utgörs av de som har ett innehåll baserat på immateriella värden. De kan gälla kända personer från eller med anknytning till ett lokalt område, t.ex. Birger Jarl, Albertus Pictor, Carl von Linné, Monica Zetterlund, Harry Martinsson, Lill-Babs, men även lokala berättartraditioner, sägner, folktro, mat-, dans- och folkmusikkultur, viktig historisk händelse i bygden eller att återknyta till historisk förekomst av något slag.

En tredje grupp relaterar till historiska fysiska objekt, som att bevara industri- och byggnadsmiljöer. I övrigt framträder projekt inriktade på naturvärden och kulturlandskap av olika slag, gamla kommunikationssätt, intressanta historiska platser m.m.

I bilaga 3 finns redovisat uppgifter om natur- och kulturarv och mer information om respektive objekt. Kartan i nedanstående figur 9 visar var i landet de aktuella objekten finns. De är representerade över större delen av leaderområdenas yta. Tendenser till extra täthet finns i delar av Skåne och Småland, Öland, Västsverige, Östergötland, västra Värmland, runt Stockholm och i Dalarna.

44

( ( ! !

( !

( !

( ! ( ! ! ( ( ! ( !

( !

( !

( ! ( ! ( !

( ! ! ( ( !

( !

( !

! ( ( !

( !

!! ( ( ( ! (! ! ( (! ! ( ! (

( ! ( !

( !! ( ( ! ! ( ( ! ( !

( (( ! !!

( ! (! ! (( ! (! ( ! ! ( (! ( ! ( ! ( ( ! !

9 Platser fรถr natur- och kulturarv.

Figur 9 Platser Figur fรถr naturoch kulturarv

45

( ! ! ( ( !

(! ! ( ! ! ( ( ! (! (! (! (! ( ! ( ! ( ! ( ( ! (! ! (! ( ( ! ( ( ! (! !

! !( ( ( ! ( ! ( ! ( ! ( ! ( (! ! ( ! ( ! ( ! ( ! ( ! ( ! ( (! ! (! ! (! ( ( ! ! (! ( (! ( ! ! ( ( ! ! ( (! ! ( ! (! ( ! ( ( !

(( ! ( ! !! ( ( ! ( ! ( ! (! ! ( ( ! ( ! ( ! ( ! ( ! (! ! ( ( (( ! ! (! ( ( ! ! ( ! ( ! ! ( ! ( ! ( ! (! (! ! (! ( ! (! ( ! ( (! ! ( ! (! ! ( ( ( ( ! (! ! ( ! ( ! ( ! ( ! ! ( ( ! (! (! ! ( ! ! ( (! (( ! ! (! ( ( ( ! ! ( ! ! (! ! ((! ( ! ( ! ( ! ( ( ! ! ( ! ! ( ! ! ( ( ! (( ! ( ( ! (! ! (( ! ( ! ! ( ((! ( ! ! ( ! ( ! ( ( ! ( ! (! ( ! ( ! ( ( ! ! ( ! ( ( ! ! ( ! ( ! ( ! (! ! ( ! ! ( ! ( (! ! ( ( ! ( ! ( ! ( ! ( ! ( ! ! ( ( ! ( ! ( ( (! ! ( ! (! ! ( ! ( ! (! ( ! ( ! ( ! ( ! ( ! ( ! (! ( ! ( ( ! ( ( (! ! (! ! (( ! ! ( (! (! ! (! ! (! ( ! (! ( ! ( ! ( ! ( ! ( ! ( ! ( ! ( ! ( ! (! ! (! ! ( ! ( ! ( ( ! ( ! ( ( ! (! ! (! ! ( ( ( ( ! ( ! ( ! (! ! (! ( ( (! ! ( ! ! ( (! ! (! ( (! ! ( ! ! ( ( (! ! (! ! ( ! ( ! ( ( ! ( ! ( ! ( ! ( ! (! ! ( (! ( ! (( ! ( ( ! ( ! ( ! (! ! ( ! (! ! ( ! (! ! ( ! ( ! ( ! ( ! ( (! ( ! ( ( ! ! (! ! ( ! ! ( ! ( ! ( ! ( ! ( (! ! (( ! ! ( ! (! (! ! ( ! ( ((! ! (! ( ( ! ! ( (( ! ( ! (! ! ( ( ! ( ! ! ( ! ( ! ( ( ! ( ! ( ! ! ( ! ( ! ( ! ( ! ( ! ( ! ( ( ! ( ( ! ! ( ! (! (! (! ( (! (! (! ! (! (! ! ( ! ( (! ! (! ! ( ( ! ( ! (! ( ! (! (! ! ((! (( ! ( ! ( ! (! ( ! ! ( ( ! ( ! (! ! ( ! ( ! ( ! (! (! ! ( ! ( ! ( (! ( ! ( ! ( ( ! ( ((! ( (! ! ( ! ( ! ! (! ( ! (! ! ( ! (! ! ( ! ( ! ! ( ! ( ! ( ! ( ! ( ! ( ( ! ( ( ! ( ! ( (! ! ( ! (! (! (! ! ( (! (! ! (! (! ( ! ( ! ( ! ( ( ! ( ! ( ! ( ! ! (! ( ! ! ( (! (( ! ! (! ( ! ( ! ( ! ( ! ( ! ( ! ( ! ( ! ( ( ! ( ! ( ! ( ! ( ! ( ! ( (! ! ( ( ! ! ( ! ( ! ( ! ( ! (! ! (! ( (! (! ! (! ! ( ! ( ! ( ! (! ( ( ! ! (! ! ( ! ( ( ! ( ( ! (! ( ( ! ( ! ( ! ( ! ( ! ( ! ( ! (! ! ( ! ( (! ( ( ! ( ! ( ! ( ! ( ( (! ! ( ! ! ( (! ! (! ! (! ! ( ! (! (! (! ! ( ( ! ( ! ( ! ( ! (! ! ( ! ( ! ( ( ! (! ( (! ! ( ! ( (! ( ! ( ! ( (! ! ( ! ( ! ( ! ( ! (! ! ( ! (! ( ! ( (! (! ! ( ( ! (! ( ! ( ! ( ! ( ! (! ! ( ( ! ( ! ( ! (! (! ! (! ( (! ! ( ! ((! ( ( ! ( ! (! ! ( ( ! ( ! ( ! (! ( (! ! ( ! ! ( ! (! (! ( !

(! ! ! ( (

( !

! ( ( ! ( ! ! ( !( ( (! ! (! ( ( ! ! (! ( !! (

( !

! ( ( ! ( !

( !

7.7 Relaterade till miljövård Olika slag av miljöinsatser görs eller förbereds i knappt vart tionde projekt. Ett 100tal projekt handlar om att konkret göra något i yttre miljön som sedan också kan förväntas ge effekter på lokala planet, bl.a. rensning av vattendrag, utsättning av fiskyngel, röjning av mark och plantering av växter. Flera av projekten gäller insatser som resulterar i indirekta klimateffekter t.ex. produktion av förnybar energi, eldrivna fordon, mindre transporter, lägre energiförbrukning. Miljöåtgärder med bred ansats innehåller inte lika konkreta insatser utan är inriktade på att påverka och skapa beredskap för genomförande av olika slag av miljöinsatser.

Tabell 23

Miljörelaterade insatser/åtgärder inkl. förstudier.

Miljövårdsinsats

Antal projekt

Rensning av sjö/vattendrag

51

Röja/återställa igenslyad mark

42

Produktion av förnybar energi

31

Öka produktion av ekologiska livsmedel/varor

27

Gemensamt avlopp/inkoppling till kommunalt avlopp

19

Vägförbättring (kortare köravstånd)

18

Energieffektivisering/-besparing

17

Minskad övergödning i sjöar/hav

16

Biodling

13

Etablering/plantering av växter som gynnar biologisk mångfald

13

Minskade transporter

12

Fiskeplan/-vårdsplan/fiskevård

10

Insamling av miljöfarliga ämnen

10

Utsättning av fisk/fiskyngel

8

Certifiering av miljöledningssystem

8

Insatser för att minska utsläpp av växthusgaser

7

Skydda naturområde (initiativ till naturreservat etc.)

6

Bilvårdsanläggning

2

Eldriven båt

2

Uppsamling av regnvatten

2

Elbil/elbilspool

1

Samåkning via mobiltjänst

1

Miljöåtgärder (bred ansats)

54

Kartan (figur 10) visar platserna där projekten genomförs. De som innehåller åtgärder, vilka har med vattendrag, sjöar, dammar m.m. att göra är markerade med blå färg.

Tätheten är störst i södra halvan av Sverige, vilket är naturligt då påverkan av mänskliga aktiviteter, genom det högre befolkningstrycket, är större där. Projekten som klassificerats som ”Miljöåtgärder (bred ansats)” finns också framförallt i södra Sverige.

Flera av dem handlar om s.k. omställning på orter och att verka för att etablera hållbarhet är ett annat frekvent begrepp i flera av dessa projekt.

46

! . ! . ! . ! .

! . ! .

! . ! . ! . ! ! . . ! . !. . ! ! . ! . ! . ! .

! !. . ! . ! . ! .

! . !. . ! ! . . ! ! .

! . ! . !. ! . . ! !. ! . ! . ! . ! . ! . ! .

! !. . ! . ! . . ! ! . ! . ! . !. . ! ! . !. . !

! ! . . ! . !. . ! ! . . ! !. . !! !. . !. !. !. ! .. ! ! . . ! ! . ! . . ! . ! ! . . ! ! ! . ! . !. . !. ! . ! . ! . ! ! ! . . . ! . ! ! . . ! ! ! . ! . . . !! ! ! . . ! . ! !. !. . ! ! .. . . . ! ! ! . . ! . ! ! . . ! ! ! . ! . . ! .. ! . !. . ! !.. !. . ! . ! ! . ! !. !. ! . ! . . ! . !. !. ! ! . ! . ! . ! ! . ! !. !. . ! . ! . . ! . !. ! ! . . !. ! ! ! ! . . . . . ! ! ! . . ! ! . ! ! ! . . . ! . . !. ! !. ! !. ! . !. ! . ! . ! ! !. ! . . . . ! . !. . ! ! ! . . ! . ! . . ! ! ! ! . ! . ! . !. !. . ! . . . !. ! . . ! ! . ! . ! .. !. !. !! . ! !! . !. ! !. . !. !! .. !. !. ! . !. !! . . . ! !.. . ! . . ! . !. ! ! ! . !. ! ! !. . . . . !. . ! ! ! . ! ! !. ! . !. . . ! . ! . ! ! !. . . ! . ! ! . ! . . ! . ! ! . . !. . ! . ! ! ! !. . !. . ! . ! ! . . ! !. ! !! . . ! . ! ! .. . ! !. . ! . . ! ! . . ! ! ! . ! . . . !. ! . ! !. . !. !. ! . . ! ! ! !. . !. ! . . !. !. ! !. !. . ! . !. . ! . ! ! . ! .! ! ! . . ! . ! . . ! !. .! ! . ! . ! ! . . !. . ! !. . ! ! ! . . .

Figur 10 Miljรถinsatser.

Figur 10 Miljรถinsatser

47

Typ av miljรถ

!

Typ

! .

Land

! .

Vatten

7.8 Fysiska anläggningar I en redovisning av vad leaderprojekten åstadkommit är en viktig del att ge en total bild av vilka fysiska anläggningar och objekt som projekten bidragit till. Fysiska anläggningar representerar påtagliga och tydliga konkreta resultat och är i många fall knutna till betydande investeringsbelopp. En sammanställning är också ett sätt att indirekt tydliggöra alla de konkreta användningsbehov som de fysiska anläggningarna tillfredsställer.

Fysiska objekt som skapas eller underhålls i projekten är av många olika slag och det rör det sig om cirka 4 900 objekt. Cirka 880 av dessa är webbplatser som tillkommit genom projekten. Övriga representerar ett brett spektrum av objekt. En grupp kan kategoriseras som projekt som rör byggnader. En annan kan definieras genom att de är objekt eller anläggningar i utemiljö.

I den byggnadsrelaterade gruppen finns en del nya byggnader och tillbyggnader av lokaler, men framförallt finns en stor grupp som rör upprustningar eller förbättringar av lokaler och i en del fall ändrad användning av byggnaderna. Bygdegårdar, mötesoch samlingslokaler, ungdomsgårdar, äldre ekonomibyggnader, besöks- och uthyrningsstugor, mindre hotell, förrådsbyggnader, mindre lokaler, ridhus, stall, gymlokaler, kontorslokaler, bostäder kan nämnas som exempel. Ny användning är till exempel museum, biograf, butik, turistinformation. Tillbyggnader och kompletteringar kan avse toalett- och duschutrymmen, kök, ljud-, storbilds- och TV-utrustningar, digital teknik i biografer, altaner, scener. Objekten i utemiljö kan exemplifieras med badplatser, idrotts- och sportanläggningar, natur- och lekområden, grill- och rastplatser, hamnbryggor, vågbrytare, broar, cykel- och vandringsleder, museijärnväg. Ny och förbättrad skyltning är också ett tydligt inslag.

Ett framträdande motiv för många av objekten är att de främjar förutsättningarna för turism eller bidrar till fler besöksmål till exempel anläggning av cykel- och vandringsleder, uthyrningsstugor, övernattningsrum, muséer, nya skyltar och information på nya eller utvecklade webbplatser. Det finns också ett mindre antal projekt som gäller bredbandsanläggningar.

I knappt 1 350 projekt redovisas ett värde på investeringar det vill säga sådant som bedömts ha ett värde även efter fem år. Totala redovisade värdet uppgår till ca en halv miljard kronor, vilket motsvarar ca 17 % av den totala finansieringen för de projekt som slututbetalats. I 104 fall rör det sig om investeringar över en miljon kronor per projekt.

Tabell 24 ger en bild av de olika slag av fysiska anläggningar som skapats och hur de fördelar sig på antal projekt.

48

Tabell 24

Fysiska anläggningar 2007–2015.

Fysisk anläggning

Förekomst i antal projekt

Fysisk anläggning

Förekomst i antal projekt

Webbplats/hemsida

667

Belysning

24

Vandringsled

248

Vatten- och avloppsanläggning/reningsverk

21

Skyltar (väg-, information-, turist- etc.)

248

Fiskodling/-anläggning

18

Idrottsplats/-anläggning/-plan

169

Vattenled

16

Byggnadsdel (kök, förråd etc.)

167

Uthyrningsstugor

16

Museum

123

Ungdomsgård

15

Plats för friluftsliv (grillplats etc.)

104

Restaurang/krog/café

15

Logotype

102

Samlings-/informationsplats

15

Lokal, mindre (t.ex. för turistbyrå)

94

Jaktskytte-/viltmålsanläggning

15

Natur-/rekreations-/lekområde

90

Bastu/badtunna

15

Båtbrygga/-kaj/-ramp

77

Upplevelse-/nöjespark

14

Parkerings-/uppställningsplats för fordon

69

Djurstall/uppfödningsanläggning

14

Bygdegård

68

Utsikts-/fågeltorn

14

Trädgård, ute

63

Elljusspår

13

Brygga

60

Storbilds-/TV utrustning

13

Toalett- och duschrum/-utrymmen

58

Drivmedelsanläggning/mack

12

Rastplats

52

Konstverk/skulptur/installation i utemiljö

12

Biograf

42

Vatten- och avloppsledningar

11

Väg

39

Multiarena (lokal för bl.a. sport- och kulturevenemang)

10

Scen

38

Besöksstugor

10

Bro

38

Golfbana

9

Förrådsbyggnad

38

Bostäder (hus/lägenheter)

9

Cykelled

37

Tält

9

Gym-/gymnastiklokal

32

Äldre ekonomibyggnad (lada etc.)

7

Mötes-/konferenslokal

30

Badhus

5

Badplats (ute)

29

Kontorslokaler

5

Rid led

28

Flotte

5

Djurpark/-inhägnad

26

Ljussättning/-spel

5

Butik

26

Paintballbana

5

Bredbandsnät

25

Värmeanläggning/-central

Fest-/nöjesplats/-park (upprustning)

24

Övrigt *

5 44

* Altan, järnväg, mälteri, arena (häst), biogasanläggning, hotell, ridhus, vågbrytare, cykelparkering, kyrka, spinneri, stall (häst), trädgård (inne), vindkraftverk, återvinnings-/miljöstation, anläggning för laddning med el/ladd stolpar, forntidsby, sågverk.

Kartan på nästa sida (figur 11) visar var investeringar överstigande 250 000 kronor har genomförts. Punkternas storlek återspeglar den relativa storleken på investeringarna. Se även bilaga 2 där beskrivningar av investeringarna över 0,5 miljoner kronor finns. Störst är en investering i bredbandsnät på Gotland på nästan 12 miljoner kronor.

Andra stora investeringar på Gotland är i Hemse med badhus (7,6 miljoner) och konstgräsplan (5,2 miljoner).

49

( !

! ( ! (

( !

( !

! (

( !

( !

( !

(! ! (! (

( ! !( ( (!( ! (! ! ( ! ( ! ( ! ( ! ( ! ( ! ( ! ( !( ! ( ! ! ( ( ! ( !

( !

! (

( !

!!( !(!( (

!! ( (( !

! (

( !

( !

( !

( !

(! ! ( (!

( !! (

( ! ! ( ( !

! ( (!( ! (! ! ( ! ! ((

( !

( !

! (

! (

( !

( ! ( (!( ! !

! (

( !

( !

( !

( ! ( !

! (! (

( !

!! ( (! ! ! ( (( ( ! ( ! ! ( ( ! (! ! ( ( ! ! ( ! (! ! ( (

( !

( !

Förklaring Belopp

! ( ( ( ! ! ( ( ! ! ( (! ! (! ! (! ! (! ( ( ! ! ( (! ! (!( ! ( ( ( (!( !( ( ! (! ! ( ( ! ! ( ! ( ( ( ! ( ! ! ( ! ! ( ! ( ! ! ( ( !

( !

( (! !

! ( ( ! ! (! ( ! ( ! (

! (

( !

( !

( !

! (

( ! ( !

( !

( ! !! ( (! ( ! ( ! ( ! (! ( (! ! ( ( ! ! ( ! ( ! ( ( ! ( ! (! ! (! ! ( ! ( ! ! ( ( ! ( ( ! ( ! ( ( ! ( ! ! ( ! ( ! ( ! (! ( ! ! ! ( ( ! (! ( ( ! ( ! ! ( ! ! ( ! ( ( ( ( !(! ! ( (! ! (! ( ! ( ! (!(!( ! ! ( ! (! ! ( ! (! ! ( (! ( ( ! ( ! (! ! ( ( ! ( ( ! ( ! ( ! ( ! ( ! ! ( ! ( ! ( (! ! (! ! ( ! ( ! (! ( ! ( ( ! ( ! ( ( ! ( ! ( ! (! ( ( ( ! (! (! (! (! (! (! ( ! (!(!( ! ( ! (! ! ( !(! ( ! ! (

( !( ! (!(!(! ! ( ( ! ( ( !! ! ( !

( !

(! ! (

! ( ! ( ( ! ! ( ! (( ! ( ( ( ! ! (! (!(! !

( !

( ! ( ! (! ( ( ! ! ( ! ( ! ! ( ( ! ! ( ! ( (! ! ((! (! ! ( !(

! (! ( ! (

( ! ( ! ( ! ( ! ( ! ( ! ! ( ! ( ( ! ! ( ! ( ! ( ! ! (! ! (! ! ( ( ( (!( ! ! ( ! ( ( ( ! ( ! (! ! ( (!( ! ! ! ( ! ! ( (! ( (! (! ! (! ( ( ! (! (! ! ( ! ( (! ! ( ! ( ( (! (! ! ( ( ( ! ! ! ( ( ! ! ( ! (! ! ( ! ( ! (! ( ( (! (! ! ( ! ( ( ! ( ! ( (! ! (! ( ! ( ! (! ( !

( ( ! ( ( (! ! !! ( (! ! ( ( ! ! ( ! ( ( ! ( ! ( ! ( ! ( ! ( ! ( ! ( ! (! ! ! ( ( ! ( ( ( !!

!! ( ( ! ( ! ( ( ! ( ! ! ( ! ( ( ! ( ! ( ! ( ! ! ( ( ! ! (! ( ( ! ( ! ! ( ( ( ! ! (! ( (! ! ( !

( (! !

( (! ! (!

! (

( !

(! ! (

( !

( !

! ( (! ! (! ( ! ( (! ! ! ( ( ( ! ( (! ! ! ( ! ( ( (! (! ! ( (! ! (! ! ( ! ! ( ( ( ! (! ! ! ( ( ! ( ! ! ( ! (( ((! !

( !

( !

( ( ! ! (! ( ! ! ( ( !

( !

( !

100 000

( !

250 000

( !

500 000

( !

750 000

( !

1 000 000

! (

2 500 000

( !

( !

( ! ! ( !! ( (

( !

( !

( !

5 000 000

7 500 000

10 000 000

( ! ! !( (

Figur 11 Investeringar med ett redovisat värde överstigande 250 000 kronor Figur 11

Investeringar med ett redovisat värde överstigande 250 000 kronor.

50

45

7.9 Relaterade till utbildning Av projekten har ca 36 % redovisat uppgifter om att utbildningsinsatser har ingått.

Antalet projekt med huvudinnehåll att genomföra utbildningar, är klart lägre. Det rör sig om knappt 7 % och cirka 38 600 deltagare i dessa utbildningar. I de fallen är utbildningarna inriktade på företagsverksamhet, hantverks- och yrkeskunskaper, turismtjänster, fritids- och hobbyaktiviteter och projektledning. I övriga projekt ingår utbildningsaktiviteterna antingen som en del som motiveras av att ge viss kompetens till deltagare i projekten, eller som en följd av ambitioner, att sprida kunskaper till bredare kretsar av personer, om för projekten betydelsefulla ämnen. Ca 3/4 av totala antalet deltagare i utbildningarna kan hänföras till denna grupp. Det gör att det inte är fråga om några längre utbildningar utan kortare kurser, studiecirklar, seminarier, dagskurser och i några projekt ett utbildningsinnehåll riktat mot skolklasser och barngrupper. En stor andel av redovisade deltagare faller på fritids- och hobbyaktiviteter inklusive evenemangsinslag och barn och unga utgör en betydande grupp.

Av figuren nedan framgår hur antalet deltagare fördelar sig på olika slag av utbildningsaktiviteter.

Studiecirkel/-cirklar, seminarium/er Utbildning inom turism- och upplevelsenäringen Barngrupper/skolklasser, ämnen/teman Studiebesök/-grupper, temadagar/-vandringar Utbildning i hobby-/fritidsaktiviteter Utbildning i företagande/styrelsearbete Utbildning i yrke/hantverk Utbildning i miljöfrågor Utbildning i datakunspak/web Projektledarutbildning Utbildning av ryttare/kuskar/hästintresserade Utbildning i jämnställdhetsfrågor Utbildning för tävlings-/idrottsverksamhet Utbildning av jägare Utbildning i bioenergi/-produktion Utbildning i lägerledning/fritidsverksamhet Utbildning i alkohol-/livsmedelslagar Utbildning i/för utredningsinsatser Högskole-/universitetskurser Utbildning i skatteregler/-lagstiftning 0

Figur 12

5000 10000 15000 20000 25000 30000 35000 40000

Antal deltagare i olika slag av utbildningar 2007–2015 (åtgärderna 411, 412, 413, 421).

Totalt har projekten redovisat ca 147 000 deltagare i något slag av studier eller utbildningar inom ramen för projekten. Antalet deltagare i utbildningar är långt över målet som är satt till 15 000 deltagare.

51

8 Näringsverksamhet För leaderprojekten och området näringsverksamhet (gäller både enskilda projekt och samarbetsprojekt) är det viktigt att känna till att stöd som endast gynnar ingående företag, s.k. direkt företagsstöd, inte är tillåtet under programperioden 2007–2013.

Projektstöden inom Leader ska vara till nytta för fler än ingående företag. Det kan t.ex. vara projekt där man skapar förbättrade förutsättningar för näringslivet eller som undanröjer hinder för en gynnsam utveckling. Det kan också vara nätverksskapande aktiviteter, gemensamma kompetensinsatser eller där företag tillsammans med t.ex. föreningar eller kommun skapar nya tjänster eller produkter i syfte att profilera området. Leaderprojekt som är inriktade på olika slag av näringsverksamhet innehåller således inte direkta företagsstöd och nyttan av projekten ska komma fler till del än de ingående företagen.

I redovisningen som följer görs en uppdelning av näringsverksamhet på produktion av tjänster respektive varor. I detta sammanhang är den grundläggande delen i definitionen att det handlar om tjänster och varor, som ger eller ska ge försäljningsintäkter.

8.1 Tjänster och varor Projekt som gäller produktion av tjänster och varor kan förutsättas ge utslag i ökad näringsverksamhet i aktuella områden. Anknytningen till tjänster och varor kan vara av två slag. I ena fallet är utgångspunkten att det handlar om att stimulera redan existerande produktion av tjänster och varor medan i det andra fallet är det fråga om att starta upp nya tjänster eller produktion av nya varor.

I fallet med redan existerande näringsverksamhet inriktad på tjänster dominerar tjänster inom turismverksamheter. Typiska tjänster som ingår är upplevelsepaket, matservering/restauranger/café, uthyrning (rum, stugor, kanoter, båtar, cyklar, camping-/ husvagnsplatser, båtplatser, skidor, snöskoter, guidning, fiskekort).

En annan stor grupp gäller att stimulera och öka kulturutbud av olika slag. Uthyrning av lokaler är en tredje stor inkomstkälla. Ytterligare ett 30-tal projekt ger möjligheter att beställa eller köpa tjänster över internet, vilket markeras under rubriken ”Tjänster via bredband”. Det finns också en grupp som summerar uppgifter om nya tjänster, men för vilka det inte lämnats några preciseringar om vad för slag av tjänster det är fråga om.

52

Tabell 25 Näringsverksamhet-tjänster inkl. förstudier.

Näringsverksamhet – slag av tjänster

Förekomst i antal projekt

Turism- och besöksnäring *

1 030

Kulturutbud (teater, musik, konst, film etc.)

270

Uthyrning (lokal/utrymme)

133

Utbildningar

103

Detalj-/butikshandel (souvenirer/turist-/kioskvaror etc.)

53

Omsorgstjänster

44

Ridskoleverksamhet/hästrelaterade tjänster

31

Tjänster via bredband

31

Dagligvaruhandel/landsbygdshandel

28

Hälsofrämjande tjänster

22

Konsultverksamhet/-tjänster

18

Hushållsnära tjänster (städning m.m.)

13

Uthyrning (sport-/idrottsanläggning/-plan)

13

Finansiella tjänster

11

Drivmedelsförsäljning

10

Båttrafik, passagerare

9

Konferensarrangemang/-verksamhet

8

Appar till telefoner m.m.

6

Virtuell butik

6

Äldreboende

5

Frisörtjänster

4

Minigolfbana, tillträde till

4

Ekonomitjänster

3

Jakt-/skytteträning

3

Vass-/sjöröjning

3

Uthyrning (lokal/plats för djurhållning/-aktiviteter)

1

Tömning av septitankar

1

Tjänster, ospecificerade

171

* Ingår upplevelsepaket, matservering/restauranger/café, uthyrning (rum, stugor, kanoter, båtar, cyklar, camping-/husvagnsplatser, båtplatser, skidor, snöskoter, guidning, fiskekort m.m.).

Också vid etablering av nya tjänster dominerar samma slag av tjänster som i föregående tabell dvs. näringsverksamhet inriktad på turism respektive utbud av kultur.

Utbildningar, omsorgstjänster, hälsofrämjande tjänster är dock relativt sett större bland nya tjänster. Även i fallet med nya tjänster bildas en grupp som summerar uppgifter om antalet nya tjänster, men för vilka det inte lämnats några preciseringar om vad för slag av tjänster det är fråga om.

53

Tabell 26

Näringsverksamhet - nya tjänster exkl. förstudier.

Slag av ny tjänst

Antal

Slag av ny tjänst

Upplevelsepaket, ospecificerade

2 139

Antal

Finansiella tjänster

11

Kulturutbud (teater, musik, konst, film etc.)

454

Båttrafik, passagerare

11

Uthyrning (lokal/utrymme)

242

Appar till telefoner m.m.

10

Guidning, stadsvandring m.m.

210

Transporter (personer, gods)

10

Utbildningar

172

Drivmedelsförsäljning

9

Turisttjänster, ospecificerade

149

Frisörtjänster

8

Omsorgstjänster

80

Bussresor

7

Matservering/restaurang/pub/café

73

Fårnäringstjänster

7

Hushållsnära tjänster (städning m.m.)

48

Biodlingstjänster

6

Ridskoleverksamhet/hästrelaterade tjänster

45

Virtuell butik

6

Upplevelsepaket, underhållning

40

Legotjänster-livsmedelstillverkning

6

Detalj-/butikshandel (souvenirer/turist-/ kioskvaror etc.)

40

Minigolfbana, tillträde till

5

Konsultverksamhet/-tjänster

38

Äldreboende

4

Hälsofrämjande tjänster

37

Uthyrning (skidor, utrustning etc.)

4

Upplevelsepaket, häst

34

Odlingstjänster

4

Service till vandrare (kost, logi, transporter)

31

Fototjänster

3

Webbplats (gemensam marknadsföring, information etc.)

30

Underhåll och tillsyn

3

Läger (träning etc.)

26

Jakt-/Skytteträning

3

Uthyrning (kanoter/båtar)

23

Vass-/sjöröjning

3

Uthyrning (sport-/idrottsanläggning/-plan)

20

Slakt

3

Uthyrning (cykel)

20

Skogstjänster

2

Reparationstjänster

17

Uthyrning (snöskoter)

2

Röjningsarbete

17

Bemannings-/arbetsförmedling

2

Tjänster via bredband

17

Ledavgifter (skoter etc.)

2

Ekonomitjänster

15

Tömning av septitankar/latrin

2

Fiskekortsförsäljning

15

Övriga *

Arrangör

14

Tjänster, ospecificerade

11 373

* Båttvätt, dator- och TV-spel, hundtrim, bakugnsbyggare, utredningstjänster, byggnads- och fastighetsservice, nagelvård, tvätteri, återvinning, anlägga fosforfällor, tågtrafik (museibana).

Att projekt har som syfte att stimulera eller utveckla något slag av varuproduktion är inte lika vanligt som intresset för tjänsteproduktion. Främst rör det sig om småskalig livsmedelsproduktion och på lokal nivå. Därutöver handlar det om hantverk, böcker och en del former av energiproduktion. De flesta projekt om energiproduktion är förstudier, som görs för att ta ställning till om förutsättningar finns för sådan produktion t.ex. biogas, etanol.

54

Tabell 27

Näringsverksamhet - varuproduktion inkl. förstudier.

Slag av varuproduktion

Förekomst i antal projekt

Slag av varuproduktion

Förekomst i antal projekt

Livsmedel (småskalig-, när-, lokal produktion)

208

Sällskapsspel (brädspel m.m.)

2

Hantverk

106

Algflottar, algsug

1

Böcker/tidskrifter/tidningar

87

Byggelement till husmarknaden

1

Kött/köttvaror (när-/lokalproduktion)

25

Elementskydd

1

Livsmedel (ospecificerat)

23

Avlade elitföl

1

Biogas

19

Etanol

1

Film

16

Hampa-/fiberprodukter

1

Elström/elektricitet

12

Hundmat

1

Ull/ullprodukter

8

Mobilt boende på hjul

1

Konstverk/-alster

6

Mottagningsstation för latrinavfall

1

Datorprogram

4

Pin

1

Båt, eldriven

4

Regnvattensamlare

1

Livsmedel (fisk/fiskprodukter)

3

Skateboard

1

Trävaror av lövträd/virke av lövträd

3

Skottramp (hockey)

1

Värmeenergi (när- och fjärrproducerad)

3

Timmerstuga/Friggebod

1

Biobränsle (flis, pellets m.m.)

2

Ved

Malt

2

Varor, ospecificerade

1 140

Flest nya produkter står olika former av livsmedelsproduktion och hantverk inkl. konstverk för. Vidare är det många nya böcker/tidskrifter/tidningar och kartor som produceras. De har främst sin bakgrund i att det inom projekt, som stöder och utvecklar turism och dokumentation av den lokala historien, skapas olika slag av böcker. Många produktioner av film/DVD/CD har också samma bakgrund. I övrigt är det diverse produkter, som datorprogram, sällskapsspel, kassar m.m. och olika slag av energibärare. Några produkter är baserade på trävirke. Resten handlar om nya produkter, som vardera finns med en gång. Det finns också en större grupp som summerar uppgifter om nya varor, men för vilka det inte lämnats några preciseringar om vad för slag av varor det är fråga om.

Tabell 28

Produktion av nya varor exkl. förstudier.

Slag av ny vara

Antal

Slag av ny vara

Antal

Livsmedel (småskalig-/när-/lokal produktion)

943

Trädgårdsmöbler

3

Hantverk

665

Växthus/odlingslådor

3

Böcker/tidskrifter/tidningar

160

Bikupor/bisamhällen

3

Film/DVD/CD

61

Algflottar, algsug

2

Kött/köttvaror (när-/lokalproduktion)

39

Digitalt sjökort

2

Konstverk/-alster

17

Pin

2

Karta

9

Timmerstuga/Friggebod

2

Datorprogram

8

Avlade elitföl, hästar

2

Sällskapsspel (brädspel m.m.)

7

Utegym i trä/lekutrustning

Kassar

6

Övriga *

Träprodukter

6

Varor, ospecificerade

Biobränsle (flis, pellets m.m.)

3

2 19 313

* Släckningssystem, biogas, byggelement till husmarknaden, elementskydd, flagga, isolering, laser skurna magnetiska stålbord, regnvattensamlare, skateboard, skottramp (hockey), ullprodukter, värmeenergi, fiskyngel, vass, svetsteknikprodukter, byggnadsvaror, vindkraftverk (vertikalt), avfallsmaskin (organiskt material), duschvärmeväxlare.

55

8.2 Nya marknader/marknadslösningar I knappt tio procent av projekten ingår insatser för att nå nya marknader eller etablera nya marknadslösningar. Det handlar främst om att utöka underlaget för turism, men det ingår också att öka möjligheterna att sälja varor av olika slag, främst livsmedel.

Tabell 29

Nya marknader/marknadslösningar exkl. förstudier.

Nya marknader/marknadslösningar

Antal projekt

Turistsegment-/grupper

160

Gemensam försäljning (plats/lokal/organisation)

91

Webbplats med beställningsfunktion

46

Internationell marknad

43

Marknads-/torgförsäljning

35

Marknad(er) - förnybar energi

1

Mobil mack

1

En del turistprojekt riktas mot särskilda grupper av turister t.ex. besökare från Europa, utländska och inhemska fisketurister, husbilsägare, barnfamiljer. Under rubriken internationell marknad är det nästan uteslutande fråga om turister från utlandet. Ett fåtal handlar om att öka försäljning av varor på utländska marknader. Det handlar också om att koncentrera insatser till särskilda intresseområden, som turister har, t.ex. cykling, sportfiske, historia, litteratur, vandringar, motions- och idrottstävlingar, golf, natur, äventyr. Det ingår också att lyfta fram destinationer och besöksmål t.ex. platser och landsdelar som Älvkarleby, MittSkåne, Göta kanal, Dalsland, Uppland. Webbplatser med beställningsfunktioner är också starkt kopplat till turism. Vanligt är start av gemensamma bokningssystem för bokning av boende och olika slag av turisttjänster. Exempel på det senare är fiskekort, webkartor och turistinformation. Det finns även ett mindre antal webbplatser med beställningsfunktioner för varor (livsmedel) och näthandel med varor.

Gemensam försäljningsverksamhet finns både inom turism och andra slag av näringsverksamhet. Inom turismverksamheterna är det främst fråga om gemensam marknadsföring och att grupperingar av turistföretag samverkar kring sina tjänster.

Exempel på gemensam marknadsföring är Änglanejden, Öland Spirar, Båstad Turism, Sveriges Golfkust, Öppet Gotland, Destination Åsnen. Gemensamt utbud av tjänster är t.ex. gemensamma sälj- och bokningsplattformar i ett område eller verksamheter t.ex. museer.

Samverkan inriktad på olika slag av handel med varor dominerar under rubriken ”Gemensam försäljning”. Exempel är förening/ekonomisk förening för konsthantverkare, gemensamt varumärke (Kindamat, Kött från Roslagen, OrustMat), bondens egen marknad, saluhall, distributionslösning, produktionskök och butik, centrumhandeln på en ort.

Marknads- och torghandel är ett vedertaget koncept och har aktiverats i drygt 30-tal projekt. Exempel är marknadsdagar, torghandel, torgdagar, skördemarknad, salutorg. Återstående rader i tabellen gäller i ett fall samarbete om hampa till förnybar energi och i ett annat att etablera användning av en mobil mack till att sälja drivmedel.

56

8.3 Nya företagsbildningar inom den sociala ekonomin Ett särskilt verksamhetsområde som både handlar om näringsverksamhet och att tillgodose sociala behov återfinns inom den sociala ekonomin. Ca en procent av projekten kan hänföras till detta slag av verksamhet. För projekt inriktade på denna sektor kan göras en uppdelning på de som driver omsorgstjänster resp. startar upp sociala företag. Omsorgstjänster, som ingår är att • Erbjuda långtidsarbetslösa, sjukskrivna att hitta en väg tillbaka till arbetslivet • Insatser för unga vuxna med psykisk ohälsa • Arbetsträning • Rehabiliteringstjänster • S.k. ”Grön omsorg”, ”Gröna Arena Gårdar” Sociala företag rymmer organisationsformer som kooperativ, ekonomiska föreningar, social föreningar. Det har startats ett tiotal sociala företag.

8.4 Utveckling av näringsverksamhet baserad på turism Som framgått tidigare i detta avsnitt är den dominerande delen av näringsverksamhetsinriktade projekt den som gäller turism av något slag. De turistinriktade projekten kan delas in i grupper och nedan visas en struktur för att ge en närmare bild av hur projekten fördelar sig.

Tillvaratagande av förutsättningar för turism kopplat till kultur- och naturarv i leaderområdena är störst grupp. Därpå följer att genomföra olika slag av basinsatser för att stärka förutsättningarna för turism. Stora grupper är också evenemangsinriktade projekt och en grupp som är inriktad på att skapa eller underhålla leder, i första hand vandringsleder.

Tabell 30

Struktur för projekt inriktade på turism.

Projektgrupp

Exempel på innehåll

Andel av turistrelaterade projekt, %

Kultur-/naturarvsturism

Museum, industriminnen, kulturarv (musik, historia), fiske, naturplatser

28

Basinsatser för turism

Marknadsföringsorganisation, boende-logi, skyltning, informationscentrum, internet-web, ställ-, rast-, parkeringsplatser, upplevelsepaket

25

Evenemangsbaserad turism

Festival, mässa, utställning, idrottstävlingar, nöjesanläggningar

19

Leder

Vandrings-, cykel-, rid-, vattenleder

15

Naturturism

Natur, fjäll, naturäventyr

5

Båt-/vattenrelaterad turism

Båthamnar, kajer, bryggor, förtöjningsplatser, ramper

5

Matturism

1

Hästrelaterad turism Övrigt

1 Jakt, friskvård, golf, researrangemang

<1

Som framgår av sammanställningen representerar projekten många olika slag av för turister intressanta mål och destinationer och insatser och innehåll syftar till att skapa ökad attraktionskraft, vilket i sin tur ska ge ett ökat antal turister.

57

8.4.1 Besöksmål Flera olika slag av besöksmål kan urskiljas bland projekten. I en del fall är det fråga om att skapa helt nya besöksmål som kan attrahera besökare. I andra fall handlar det om att uppgradera redan existerande, men lite kända och marknadsförda besöksmål.

Nedanstående tabell visar fördelning på olika kategorier av besöksmål.

Tabell 31

Slag av besöksmål exkl. förstudier.

Slag av besöksmål

Antal

Naturmiljö m. leder

Slag av besöksmål

Antal

235

Hamn/hamnområde/-miljö

14

Museum/historiska utställningar

82

Marknads-/torgförsäljning

11

Kulturhistorisk miljö

81

Historisk plats, offerplats

10

Landskap/region/landsdel

67

Historiskt fartyg/-båt/ångbåt

9

Utställning/mässa

41

Badplats/campingplats

7

Upplevelse-/nöjesanläggning

38

Handels-, affärscentrum

6

Kulturhistorisk byggnad

36

Restaurang/krog/café

6

Kulturhistorisk industri

33

Djurpark/-gård/-visningsplats

5

Sport-/idrottsanläggning/område

30

Lantbruk/gårdar

5

Kyrka/kapell

24

Fornminnen (gravrösen, runstenar etc.)

4

Natur-/rekreations-/lekområde

23

Anläggning för hästar/hästaktiviteter

2

Trädgård

21

Vindkraftsanläggning

1

Konstcentrum/konstarenor

19

Tyngdpunkten ligger på besöksmål där attraktionskraften är grundad på attraktiv naturmiljö och intressant historisk bakgrund. Besöksmålens lokalisering framgår av nedanstående kartor, figurerna 13–15. I den första kartan finns besöksmål exkl. leder och på den andra kartan finns olika slag av leder redovisade för sig och den tredje visar olika slag av evenemang.

8.4.2 Leder och vägar De olika slag av leder och vägar, som projekt har skapat eller återställt, ökar möjligheterna för natur- och motionsturism, förutom att de också används av lokalbefolkningen. Det är intressant att se var dessa finns i landet. På karta (figur 14) finns dessa markerade med symboler. Använda koordinatpunkter visar ungefärliga lägen och är från plats där respektive led m.m. har sin sträckning (markerar ungefärlig punkt på dess sträckning). Olika färger på symbolerna används för att särskilja vandrings-, cykel-, rid-, vattenleder och vägar.

8.4.3 Evenemang En annan källa för turism är olika slag av evenemang. I bilaga 4 finns en sammanställning över de olika evenemangsformerna och mer detaljer om de olika evenemangen. Det görs en uppdelning på tävlingar, kulturevenemang, festivaler, mässor, teater, bygdeevenemang och övrigt. De är också källor till turism och i flera fall exempel på en värdeutveckling av olika platsers kulturella tillgångar. På nedanstående karta, figur 15 är platserna för evenemangen markerade och även tillagt mer lokalt inriktade evenemang, som byträffar och andra lokala festaktiviteter.

58

Det finns på kartan ett antal tydliga områden med koncentrationer av besöksmål.

Det finns på kartan ett antal tydliga områden med koncentrationer av besöksmål.

Sådana områden framträder i Sådana områden framträder i västra Skåne, delar av västra Skåne, delar av Småland, Småland, utmed Västkusten, delar av västra och norra Västergötland, Södermanland, utmed Västkusten, avMuséer, västra norr om Mälaren och delar i Dalarna. utställningar, kulturhistoriska ochhistoriska norra Västergötland, miljöer, byggnader, industrier är vanligast bland besöksmålen.

Södermanland, norr om Mälaren

" j

" j " j " j " "j j "

" j " j " j " j

" j " j " j " j " " j j " " j j " " j j och i Dalarna. Muséer, historiska " ""j j " j j " " " jj j j " utställningar, kulturhistoriska " j " j " j "" j "j j " j miljöer, byggnader, industrier är "j " " j " j " j " vanligast bland besöksmålen. j "j j " j " " j j " j " j j " j " " j "j j " " j "" j " j j " j " j " j " j " "j j j " " j " "j j " j " j " j " j " j " "j j "j "j "j j " " " "j " " j j " j " j " j "j j " " j " " j " j j " " j jj " " " " " j " jj "j j "j j "j j " "j " j "j " "j " j j "j "" j j "" "j j " j j " j "j " " j j " j "j jj "j " ""j " j j "j "j " j " " j " j " j " " " " j j j " j j " j " "j j j " " j " j "j " j " j " j " j j "j " " j j " j j " j " " " " j " " j j " " " " " j j" j jj " j "j j " " j " j " "j j " j " " " j "j j" j j j " "" " "j j " j " j "j j " jj " j "j " j "j j j j " j " "j " j " " " " j " j j j " " j j " " " j "j " "j j j "j " " " j "j "j j " " " " j j "" j " j j " j " " " " j " j j j j "j j j "j " j " "j " j j " j " "j " " j " "j j " "j " " j " j j "j j "" "j "j j "j j " "j j " " j j " j " j j " " j" " j j " " j j " " " j " "j "" " jj " j " " jj j j " j "j " j j "j " " " j j " "j j " j j " j jj "j " j "j " " j "j " " " " "j j " j j " " " j " j "j j " j j " j "j " " " j " j j "j " j " j j " j j " "j "" j "j j j " " "j " j " " " j j j"j "j " j j " "j " j " j jj "j j " j " j " j " j " j " " j "j " "j " j " j " " " " j j " "j "j j j j " "j j j " " j " " j " j " j " " " j j j " j "j "j "j "" j "j " j " j " j j " " j j " j " " j j " " " " "j j j j j j " " j "j "j " "j "j j " "j "j " j j " " "j j j " j "j j "j " " " j j "" j " " j j " j " " " " j " j j j "j " j " "j j " j j " j

Figur 13 Besöksmål exkl. leder och vägar.

Figur 13 Besöksmål exkl. leder och vägar

59

En stor koncentration av leder finns i västra Sverige, kring och norr om

X Y YX X Y Y X

Göteborg. Det rör sig om alla slag av leder i det området. Många nya leder finns också i Skåne. En speciell form

X YX X Y Y Y X Y X Y X Y X

av leder är de som är kopplade till

XX Y Y ! (

En stor koncentration av leder finns i västra Sverige, kring och norr om Göteborg.

Y X vatten. På västkusten finns kanotDet rör sig om alla slag av leder i det /kajakled och snorkelled och far-nya och området.

Många leder finns Y YX X också i Skåne. En speciell form av YX Y X Y X !

Y X ( segelleder finns i skärgården uppe i Y X Y X leder är de som är kopplade till Y X vatten.

På västkusten finns k Y X norra Bottenviken och inomskärsled Y X anot-/kajakled och snorkelled Y X Y X Y Y X X far-med och segelleder på östersjökusten i och höjd södra finns Y X Y YX X i skärgården uppe i norra Y X Öland. Även i inlandet Bottenviken och inomskärsled Y X Y X Y X X på östersjökusten i höjd Y YX X Y finns kajak-/kanotleder (SjuhäradsY YX X YX X med södra Öland.

Y X Y X Även i inlandet finns Y X bygden, Dalsland, Bergslagen, Y X kajak-/kanotleder Y X Y X X Y X Y X Y X Y X ! ( (Sjuhärads-bygden, Gästrikland, Storsjön i Jämtland och i Y X Dalsland, Bergslagen, Y X Y X X Y YX gränsälv mellan Sverige och Storsjön Finland).

Gästrikland, YX X YX X ! i Jämtland och i XX Y Y gränsälv mellan YX X Y Sverige och Finland).

Y X Y X

X Y Y X

Förklaring

X Y Y X YX X Y Y X Y YX X Y YX YX X YX YX X Y X Y X Y Y X XXX Y Y X XX Y X Y Y X X ! ( YX X Y Y X Y X Y X X YX X YX X X Y Y Y Y X YXX X Y !

YX Y X X Y X X ( X Y X X Y X Y X Y X Y X X Y X X Y Y Y X Y X X X Y X Y Y Y X Y X Y YX X X X Y X YX X Y X Y X X X X Y Y X YX X Y X Y X Y !

Y X ( Y Y X X X X Y X YX Y X YX YX X YX X X Y X YX Y Y X YX X YX X X Y Y X Y X Y X Y X Y Y X Y X Y X Y X Y X Y X YX Y YX X Y X Y YX YX YX X Y X Y X YX X Y X Y X Y X Y X Y X Y X Y X Y X X Y X YY X Y YX X Y YX Y Y X !

Y X ( Y X YX X YX X YX X Y X Y Y X Y X Y YX X YX X Y X Y! Y X Y Y( X X X YX YX X Y !

Y X (X Y X Y Y X XX Y X Y X Y Y X Y X YX X Y Y YX Y YX X Y X X ! ( Y X Y X X Y YX Y X YX YX X YX YX Y X YX XX Y Y X Y X XX Y X Y X Y YX Y Y X X Y X X Y X YX X YYX X Y YX X YXX X YY

Figur 14 Leder och vägar Figur 14

Leder och vägar.

60

Cykelled

Y X

Led/stig

Y X

Ridled

Y X

Vandringsled

! (

Vattenled

X

Väg

Olika slag av evenemang har genomförts och etablerats genom leaderprojekt. Evenemang är

_ ^

riktade mot olika slag av besökare

_ ^ ^ _

och förutsättningar för Olika slag evenemang publikunderlag är av bäst i mer har genomförts

_ ^

och etablerats genom leaderprojekt.

tätbefolkade områden.

Av kartan Evenemang är riktade mot olika slag av besökare och förutsättningar för

framgår attpublikunderlag sydvästra Skåne, är bäst i mer tätbefolkade områden. Av kartan framgår att sydvästra södra Bohuslän, SkaraborgsSkåne, södra Bohuslän, Skaraborgs-

området, södra Värmland området, södra Värmland ochoch inreinre

Dalarna

_ ^

Dalarna är extra väl representerade ärgenom extranya välevenemang.

representerade genom nya evenemang.

_ ^

_ ^

^ _ _ _ ^ ^ _ ^ ^ _ _^ ^ _ _ ^ _ ^ _ ^ ^ _ _ ^ _^ ^ _ ^ _ _ ^ _ ^

_ ^ ^ _ _ ^ _ _^ ^ _^ _ ^ _ ^ _ ^ _ ^ _ ^ _ ^ ^ _ ^_ ^ _ _ _^ _^ ^ _ ^ _ ^ _ ^ _ ^ _ ^ _ ^ _^ ^ _ ^ _^ _ ^ _ _ ^ _ _^ _^ _ ^ ^ _ ^ _ ^ _ ^ _ ^ _^_^ ^ _ ^ _ _^ _^ _^ _^ ^ _ ^_ _ ^ __ ^ ^ _ ^ _ ^_ _ ^ _ ^ _ ^ _ ^ ^ _ ^ _ ^ _ ^ _ _ ^ _^ ^ _ ^ _ ^ _ ^ _^ ^ _ ^ _^ ^ _^ ^ _ _ _^ ^ _ ^ ^ _^ _^__^ _ _ _ ^ _ ^ _ _ ^ ^ _ ^ _ ^ _ ^ _^ ^ _ ^_ ^_^_ ^ _ ^ ^ _ _^ _^ _^ _ ^ _ _^ _ ^ _ ^ _ ^ _ ^ _ ^ _ ^ _ ^ _ ^ _ ^ _ ^ _ _ ^ _^ ^ _ ^ _^ ^ _^ ^ _ ^ _ ^_^_^ ^ _^ _ ^ _ _ ^ _ _^ ^ _ ^ _ ^ _ _^ _ ^_^_ ^_^ _ ^_^ _ _ ^ _ ^ _ ^ _^_ _^ ^ _ ^ _^ _^ _ ^_ ^ ^ _ _ ^ _ ^ _ ^ _ ^ _ ^ _ ^_^ _ ^ ^ _^ _ _ ^ _ ^ _ _ ^ _^ ^ _^ ^ _^ ^ _ _ _ _ ^ ^ _ ^ _ ^ _ ^ _^ ^ _^ _ _^ ^ _ _ ^ _ ^ _ ^ _ ^ _^ ^ _^ ^ _ __ _ ^ _ _^_ ^ ^ _^ ^ _ ^

Förklaring

! _ ^

Lokalt inriktat

_ ^

Utåtriktat

Figur 15 Evenemang Figur 15 Evenemang.

57 61

9 Arbetstillfällen Ett av de mer betydelsefulla målen för leaderverksamheten är att den ska bidra till att öka sysselsättningen på landsbygden. Detta mäts genom de uppgifter som projekten redovisar i sina slutrapporter om nya arbetstillfällen 2. Ett annat slag av sysselsättningseffekt finns också i form av att projekt bidrar till att bevara arbetstillfällen, vilket också projekten redovisar uppgifter om i sina slutrapporter.

9.1 Nya arbetstillfällen Den tillkomst av arbetstillfällen (gäller annat arbete än i projekten) som projekten skapar är en process som kan pågå över varierande tid. Det kan vara alltifrån att tillkomst av arbetstillfällen kan konstateras redan under ett projekts gång till sådana som uppkommer under flera år efter ett projekts sluttidpunkt. De uppgifter som kan sammanställas är de som redovisats i projektens slutrapporter 2007–2015. Att få med de arbetstillfällen som visar sig senare än de som registrerats vid slutrapporttillfället skulle kräva särskilda uppföljande undersökningar, vilket inte funnits resurser till att göra. Antalet arbetstillfällen har summerats till ca 5 300. Ett arbetstillfälle kan sträcka sig från korta säsongsmässigt återkommande arbeten till varaktiga heltidsarbeten.

Arbetstillfällen är också de som gäller avlönad tid eller arbete inom egna företag.

I nedanstående tabell finns redovisat hur de nya arbetstillfällena fördelar sig på kön och ålder.

Tabell 32

Tillkomst av nya arbetstillfällen 2007-2015, åtgärderna 411, 412, 413, 421.

Nya arbetstillfällen

Antal

Kvinnor

2 150

Män

1 823

Ungdom < 25 år, kvinna

672

Ungdom < 25 år, man

651

Summa

5 296

Projekten under åtgärderna 411, 412, 413 redovisar i cirka vart tredje projekt (förstudier/kartläggningar exkluderade) i slutrapporterna nya arbetstillfällen. Totala antalet nya arbetstillfällen uppgår till 5 120. Bland arbetstillfällena dominerar sådana som följer av att olika slag av evenemang initierats och där de aktuella arbetstillfällena blir av korttids- eller säsongskaraktär. De evenemangsinriktade projekten inom kultur, konst, teater etcetera dominerar, men även idrottsrelaterade evenemang finns. En annan stor grupp följer av att turismverksamheter har startats upp eller stimulerats. Även i de fallen blir det oftast fråga om säsongsarbeten och som följer hur turistsäsongerna ser ut. En tredje grupp är relaterad till olika slag av annan näringsverksamhet. Bland nya arbetstillfällen inräknas också de arbetstillfällen som utgörs av att nya företag etableras, det vill säga någon får sysselsättning genom nytt företagande.

EU-kommissionens definition enligt riktlinjerna för utvärdering (CMEF): Nya arbetstillfällen är sådana som inte funnits tidigare och vilka kan bedömas komma att existera under överskådlig framtid och för vilka lön/ersättning utgår eller är arbete som företagare gör i eget företag. Ett varaktigt nytt arbetstillfälle kan sträcka sig från en arbetstimma som görs en gång per år i till exempel säsongsmässigt återkommande arbete till att handla om nytt heltidsarbete hela året.

2

62

Samarbetsprojekten dvs. projekt under åtgärd 421 redovisar totalt 176 nya arbetstillfällen. Dessa arbetstillfällen finns i nationella projekt inriktade på bygdeutveckling, utbildning i företagande (bland annat omsorgstjänster), marknads- och företagsutveckling, jakt och turism. I internationella projekt redovisas arbetstillfällen i projekt inriktade på företagsutveckling, turism och utbildning i hantverk.

Det sammantagna målet för nya arbetstillfällen är 5 750 och utfallet är ca 5 300. Det motsvarar att målet är nått till ca 92 %.

Baserat på uppgifter i slutrapporter om arbetstillfällena och beskrivningar i rapporterna, som visar vad för slag av verksamhet det gäller har också överslagsberäkningar gjorts för vad de nya arbetstillfällena motsvarar utryckt i årsverken. Resultatet visar på ca 2 700 årsverken. Det ingår mycket deltidsarbetstider och säsongsmässiga arbeten bland de nya arbetstillfällena.

9.2 Bevarade arbetstillfällen I slutrapporter lämnas även uppgifter om att projekt medverkat till att bevara arbetstillfällen. Typiska exempel när projekt lett till att arbetstillfällen bevarats är, • Nedläggning av biografer har undvikits genom att biograferna installerat digital teknik • Nedläggningshotade idrottsanläggningar har rustats upp och vaktmästartjänster har behållits • Omsättning/intäkter ökat i näringsverksamheter och därmed har fortsatt/expanderat och arbetstillfällen kan behållas • Arrangemang som fortsätter och till dessa kopplade arbetstillfällen består • Ökad livsmedelsförädling bidrar till fortsatt jordbruksproduktion De bevarade arbetstillfällena har summerats till drygt 3 700 och har främst anknytning till turism- och besöksnäring, bygdeutvecklande insatser, företagsutvecklande insatser och utbildningar.

9.3 Nya företag En viktig faktor för att kunna öka både ekonomisk tillväxt och sysselsättning är att det växer fram nya företag i leaderområdena. Flera projekt har som huvudsyfte att stimulera näringsverksamhet och det leder i förlängningen till att nya företag startar.

De uppgifter som kan sammanställas är de som redovisats i projekts slutrapporter 2007–2015. Antalet nya företag uppgår till strax under 2 400.

63

10 Ökning av bruttoförädlingsvärde En av EU bestämd indikator för att bedöma storleken på den ekonomiska tillväxt som leaderprojekten skapar är ökning i bruttoförädlingsvärde. Bruttoförädlingsvärde motsvarar, i ett företags verksamhet, skillnaden mellan totala intäkter minus kostnader för insatsvaror och insatstjänster.

I flera andra stödverksamheter rör det sig om att stöd ges till enskilda företag, vilket ger möjligheter till att använda deras affärsbokföring och kunna avgränsa beräkningen av ändring i bruttoförädlingsvärde till varje stödmottagares verksamhet.

Leaderprojekten är av en annan karaktär och stöd lämnas inte till enskilda aktörer utan projektens nytta ska komma bredare grupper till del. För att kunna beräkna bruttoförädlingsvärden är det därför nödvändigt att luta sig mot schablonmetoder.

Sådana schablonmetoder har skapats för det turistekonomiska området. Det rör sig om sju olika typkalkyler som baseras på uppgifter om hur mycket besökare och turister normalt konsumerar per dygn. Nedan redovisas uppgifter för turisminriktade projekt. Turism är den dominerande inriktningen på projekt, som ger resultat i form av högre bruttoförädlingsvärden.

10.1 Underlag för beräkningar Utgångspunkt för att beräkna ekonomiska effekter av turism är att definiera vad som avses med turism. Den officiella och vedertagna definitionen av turism lyder: ”Turism omfattar människors aktiviteter när de reser till och vistas på platser utanför sin vanliga omgivning för kortare tid än ett år för fritid, affärer eller andra syften.” (källa: FN) Ur ett ekonomiskt perspektiv handlar turism om förflyttad konsumtionskraft i och med att turisten reser till en annan plats för att uppleva, äta och bo, vilket medför ökad ekonomisk aktivitet på destinationen.

Det finns undersökningar om hur mycket olika turistkategorier konsumerar på destinationen dvs. hur stor den förflyttade konsumtionskraften är. Det handlar om utläggstal för olika turistkategorier. Turismens utredningsinstitut (TUI) tog 2010, på uppdrag från Jordbruksverket, fram utläggstal för landsbygdsområden baserade på uppgifter i sin databas. Utläggstalen visar konsumtion per person och dygn. Följande grupper bedömde de möjliga att skatta uppgifter för: • Deltagare – idrottsevenemang • Åskådare – idrottsevenemang • Besökare kulturevenemang • Naturturister • Kulturturister • Fritidsbåtturister • Shoppingturister

64

Utläggstalen, har med stöd av uppgifter i den del av Sveriges officiella statistik som benämns Företagens ekonomi (FEK), räknats om till vad de motsvarar uttryckta i bruttoförädlingsvärde.

Sett i perspektivet, ett projekt som skapar turism, så förekommer inflöden till den ort/det område som kan anges vara destinationen t.ex. X-by. Inflödena av turister är följande till X-by • • •

Från omkringliggande kommuner Från övriga Sverige Från utlandet

Hur stora inflödena är relativt varandra sammanhänger med hur sammansättningen är bland de som kommer som turister och kan variera mycket från ett projekt till ett annat bl.a. beroende på vilka målgrupper de riktar sig mot.

Storleken på konsumtionsutgifterna kan förändras beroende på vilken inflationsnivå som existerar. För beräkningarna till denna rapport har bedömts att prisnivån under programperioden är så stabil att någon sådan korrigering inte är motiverad att göra.

Inflationen mellan 2007 och 2015 är enligt konsumentprisindex knappt 8 %. Ökningar i bruttoförädlingsvärde är beräknade baserat på uppgifter i projektens slutrapporter om antalet turister, som är uppdelat på • Nya dagsbesökare per år • Nya övernattningar per år.

Antalsuppgifterna har multiplicerats med utläggstalen omräknade till vad de motsvarar i förädlingsvärden baserat på branschstatistik i Företagens ekonomi (FEK).

10.2 Uppgifter om ökning i bruttoförädlingsvärde Hur projekten genererat omsättning och därmed bruttoförädlingsvärde över tid varierar kopplat till när projekt startade. Åren 2007–2009 är det få projekt som kom igång och huvuddelen av ökningarna i bruttoförädlingsvärde faller på de senare åren i mätperioden.

Utvecklingen av antalet besökare kan i en del projekt öka successivt över tiden, vilket har beaktats om sådana uppgifter ingår i slutrapporterna. I flertalet fall har dock använts samma uppgift om besöksantal per år och projekt för de år som verksamhet pågår. Värdena i nedanstående tabell är avrundade till hela miljoner kronor.

Uppgifterna inkluderar inte eventuella entréavgifter för besökare av kulturevenemang och åskådare på idrottsevenemang. Sådana utlägg ingår inte i TUI:s underlag.

Det bör observeras att det finns osäkerhet i beloppen. Storleken på denna är beroende av hur väl använda utläggstal återspeglar verklig konsumtion och att projektens mätningar om antal turister är tillförlitliga och representativa för projektens utfall. Totalt ingår drygt 600 projekt i underlaget till tabellen.

65

Tabell 33

Ökning av bruttoförädlingsvärde vid årsvis jämförelse med år 2007, miljoner kronor.

Ökning vid jämförelse med år 2007 (2007=0) Slututbetalningsår

2007

2008

2009

2010

2011

2012

2013

2014

2015

2007-2008

0

1

1

1

1

1

1

1

1

2009-2010

0

0

1

1

1

1

1

1

1

2011

0

0

0

25

25

25

25

25

25

2012

0

0

1

10

15

16

16

16

16

2013

0

0

0

1

15

23

26

16

16

2014

0

0

0

0

0

1

9

11

12

2015

0

0

1

1

16

35

52

66

2007-2015

72 143

Vid jämförelse mellan programperiodens första år (2007) och dess sista år (2015) beräknas ökningen i bruttoförädlingsvärde genom turistprojekten, på årsbasis, uppgå till ca 140 miljoner kronor. Som framgår av tidigare redovisad statistik om projektverksamheten var det relativt få projekt som slutfördes de första tre åren av programperioden och större delen av ökningarna visar sig därför de senare åren i perioden.

Storleken på ökningen i bruttoförädlingsvärde varierar i projekten från några tusental kronor per år upp till tiotals miljoner kronor. Det ingår två projekt, som redovisar stora turistekonomiska vinster. Båda är förknippade med mycket kända turistmål. I det ena fallet är det ”Vasaloppet” och i det andra fallet ”Göta kanal”. I fallet med Vasaloppet är det fråga om att göra vasaloppsspåret med omgivningar, till en ”VasaloppsArena” och skapa en året-runt-arena för frisk- och hälsovård. Det innebär bl.a. vandringar efter arenan, träningsläger under både sommar och vinter, övernattningsfaciliteter längs hela arenan, matserveringar etc. Investeringar har gjorts som ger underlag för tillgänglighet för skidor, cykling, löpning och vandring.

Projektet som är kopplat till Göta kanal är inriktat på att öka antalet besökare längs Göta kanals västgötadel. Marknadsföringsinsatser har fokuserat på ett gemensamt tema; Mat & Möten och innehållit reklamtid i TV4 i samband med utvalda program.

Utöver de projekt som ligger till grund för tabellens värden finns det ca 900 projekt, som inte redovisat uppgifter om antalet besökare eller blivit klara i slutet av perioden och därmed inte fått till mätningar. Många av projekten är små och kan därför inte heller förväntas ge stora ökningar i bruttoförädlingsvärde. De snarare understöder en positiv besöksutveckling än syftar till att etablera nya stora underlag och strömmar av besökare och turister. Hela gruppen bör dock kunna generera några tiotal miljoner kronor eller mer i ökat bruttoförädlingsvärde sett över en kommande sjuårsperiod.

Bland turismprojekten finns det grupper av olika karaktär betraktat utifrån hur de skapar omsättning och därmed ökning av bruttoförädlingsvärde. Det finns en grupp av projekt, vilka under ett antal dagar eller någon vecka genomför evenemang, tävlingar, festivaler, lokala fester, marknadshelger. De riktar sig ofta till bredare och större publikunderlag. En annan karaktär har projekt i vilka det är fråga om att skapa attraktiva besöks- och turistmål, och som bygger på längre öppethållande och vilka ger mer kontinuerliga besöksströmmar över större delar av året eller året runt. Vidare ingår projekt som är inriktade på försäljning av varor och tjänster och som till en betydande del ger ökningar av omsättningen hos en krets av lokala näringsidkare, butiker, detaljhandlare på eller kring en ort.

66

10.3 Uppgifter om nya dagsbesökare och övernattningar Den stora andelen projekt som är inriktade på att skapa och främja turism resulterar i varierande omfattning i nya besökare till platser eller lokala områden. Begreppet besökare kan ha olika betydelser beroende på i vilket sammanhang det ingår. Som turism räknas normalt människors aktiviteter med koppling till besöksmål, evenemang, attraktion och när de reser till eller vistas på platser utanför sin vanliga omgivning. Lokalbefolkning är besökare som vistas i sin vanliga omgivning och de räknas normalt inte som turister.

Sammanställs uppgifter från slutrapporter blir, räknat på gruppen turister, ökningen av antalet nya dagsbesökare och nya övernattningar enligt tabell nedan. Värden för varje projekt räknas bara en gång och det är uppgifter avseende ett år. Beroende på när projekt varit verksamma kan det således för de enskilda projekten vara uppgifter kopplade till något av åren 2008–2015.

Tabell 34

Nya dagsbesökare och nya övernattningar, nivåhöjning enligt årsvisa uppgifter.

Turister, slag av besökare/besök

Antal

Nya dagsbesökare

Ca 0,8 miljoner

Nya övernattningar (gästnätter)

Ca 0,2 miljoner

10.4 Annan näringsverksamhet än turism Antalet projekt inriktade på att främja annan näringsverksamhet än turism är ca 370.

De representerar flera olika former av näringsinriktningar, men större grupper är förädling av livsmedel, biografverksamhet och projekt inriktade på företagsutveckling och bygdeutveckling i ett bredare perspektiv.

Som tidigare redovisats om villkor som gäller för programperioden ska leaderprojekten inte lämna stöd till enskilda aktörer utan projektens nytta ska komma bredare grupper till del. Därmed skapar de resultat och effekter i bredare kretsar av företag och för de olika inriktningar på den näringsverksamhet dessa företag bedriver. För dessa projekt är det inte möjligt att använda schablonmetoder motsvarande de som används för turistprojekten. Det är dock rimligt att anta att hela gruppen av dessa projekt har bidragit till ökad omsättning i flera slag av näringsverksamheter och genererat flera tiotals miljoner kronor i ökat bruttoförädlingsvärde under perioden 2007–2015.

67

11 Ny teknik Tillämpningar av ny teknik kan vara betydelsefulla för utveckling på flera sätt. Därför har sammanställts uppgifter om detta baserat på information i slutrapporterna. I ca sex procent av projekten har registrering om ny teknik gjorts. Förberedande och anläggning av bredband, som är ett viktigt slag av ny teknik, ingår dock inte i dessa uppgifter då den teknikdelen är tidigare redovisad i avsnitt 7.4. Användning av bredband för nya tillämpningar t.ex. webbaserade tjänster ingår dock. Nedanstående beskrivningar kan till en del överlappa varandra, särskilt de som gäller olika slag av digitala tekniker. Det är teknikbenämningar från slutrapporterna som används. Vidare har gjorts en egen gruppering av tekniker för att få en tydligare struktur.

• App (mobilapplikation, mobilapp) Ex: App för vandring/cykling längs olika slag av leder (historiska-, natur-, kultur-) • Audioguide (guidetjänst-lyssna på information/berättelse om viss plats eller visst föremål) Ex: Audioguider t.ex. i muséer av olika slag och kan finnas på flera språk • Bokning via web/internet (logi, tjänster) Ex: Bokningssystem/-program t.ex. ”Citybreak” • Fiskekort på nätet Ex: Fiskekort online • Digital teknik exkl. biografer Ex: Digitalisering av muséer/föremål på muséer • Geocaching (GPS-stödd sökning av koordinatsatta objekt) Ex: Geocaching i ett område t.ex. Nissadalen • GPS-teknik (användning av Global Positioning Systemet) Ex: GPS-navigering • QR-koder Ex: Koder på vandringsleder • Mobila tillämpningar Ex: Mobil bensinstation/mack • Utrustning till idrott/sport Ex: Elektroniskt låssystem till motionsanläggning • Kommunikation Ex: Anropsstyrd busslinje • Kartor Ex: Digitalt sjökort • Jordbruk, fiske, livsmedel, hantverk Ex: Internetuppkopplade vågar i biodling • Fritidsaktiviteter, förströelser Ex: Virtual Realityglasögon kopplade till besöksmål • Eldrift Ex: Eldriven snabb färja • Ny teknik, allmänt Ex: Personräknare med distansavläsning (vid besöksmål) • Webbutik Ex: Flexibel webbplattform/”Blocket” för matproducenter • Energi/Utemiljö Ex: LED-lampor i bostadsområden I bilaga 5 finns mer detaljerad information och exempel på tillämpningar i respektive grupp.

68

12 Befolkning på landsbygden som gynnas För projekt med innehåll av bygdeutveckling är det av intresse att beräkna hur stor del av befolkningen på landsbygden i leaderområdena som kan anses bli gynnade. Baserat på i första hand SCB:s uppgifter om antalet invånare i olika orter i Sverige kan skattningar göras. Befolkningsuppgifter för år 2010 finns för merparten av orterna. Beräkningar görs för de projekt, som gått längre än att handla om enbart utredande och förberedande verksamheter. Förstudier och kartläggningar ingår därför inte.

Då det kan diskuteras vad som bör räknas till projekt av bygdeutvecklingskaraktär och att befolkning gynnas görs en uppdelning på olika grupper. En stor grupp är insatser som är relaterade till gemensamma byggnader. Typiskt är att de handlar om att uppföra nya, renovera, utrusta och förbättra byggnader till exempel bygdegårdar och samlingslokaler. Cirka 640 000 invånare kan beräknas bli gynnade, som användare på olika sätt. I en annan grupp kan föras samman infrastrukturinsatser som ger förbättringar till exempel cykelvägar, bryggor, idrotts- och badplatser. Cirka 340 000 invånare kan se resultat av den typen av insatser. En tredje grupp är inriktad på fritid (kultur, idrott, sport) och i det fallet kan cirka 630 000 beräknas bli gynnade av ökade insatser. Inom gruppen turismprojekt finns de som indirekt ger upphov till service. De har sin grund i att stimulera turism, men gynnar också lokalbefolkningen. Typiska exempel är nya och upprustade vandringsleder, förtöjnings- och båtplatser, rast- och grillplatser. Cirka 680 000 invånare beräknas bli gynnade i de fallen. Återstår en mindre grupp som rymmer kursverksamhet, social omsorg, servicetjänster, informationskanaler för bygden och drivmedelsförsäljning och i det fallet beräknas cirka 110 000 invånare gynnas.

Utöver de ovan nämnda finns insatser och aktiviteter, som främst levererar immateriella värden (kultur, konst, musik, teater etc.) och här ingår till exempel musikarrangemang, festivaler, nöjes- och festtillställningar. Lokal befolkning som kan vara presumtiva konsumenter av detta utbud är cirka 225 000.

Det finns också slutrapporterade projekt som är inriktade på kulturarv av olika slag.

Mest vanligt är att de skapat eller kompletterat muséer, industriminnen och historiska utställningar. En annan mindre grupp handlar om att dokumentera lokal historia och arkivering av samlingar av historiskt material. Antalet invånare i de orter, som är närmast berörda eller knutna till aktuella kulturarv beräknas uppgå till cirka 470 000.

Sammanfattningsvis fördelar sig gynnad befolkning på följande grupper: • • • • •

Gemensamma byggnader (ca 640 000 invånare) Infrastrukturinsatser (ca 340 000 invånare) Fritid (kultur, idrott, sport) (ca 630 000 invånare) Turismprojekt, som indirekt ger upphov till service (ca 680 000 invånare) Kursverksamhet, social omsorg, servicetjänster, informationskanaler för bygden och drivmedelsförsäljning (ca 110 000 invånare) • Immateriella värden (kultur, konst, musik, teater etc.) (ca 225 000 invånare) • Kulturarv av olika slag (ca 470 000 invånare)

69

Summeras ovan nämnda grupper rör det sig om cirka 3,1 miljoner invånare. På en del orter har genomförts projekt inom flera av de redovisade grupperna och räknas befolkningen i varje ort bara en gång är det cirka 1,7 miljoner invånare som gynnas av genomförda projekt.

Antalet orter som kopplats samman med att befolkning gynnats av ovan beaktade projekt är 872. Orternas fördelning på storleksgrupper efter antal invånare är följande: Tabell 35

Gynnade orter efter invånarantal.

Antal invånare

Antal orter

Andel (%)

- 499

381

43,7

500 - 999

141

16,2

1 000-4 999

245

28,1

5 000-9 999

66

7,6

10 000-20 000

39

4,4

Cirka 44 % är orter med mindre än 500 invånare. Räknat efter gränsen 1 000 invånare hamnar ca 60 % av orterna under och vid gränsen 5 000 blir det knappt 90 %.

På nedanstående karta, figur 16, finns markerat de orterna som har under 1 000 invånare. Kartan ger en uppfattning om hur spridningen över landet ser ut för de allra minsta orterna. Cirklarna är proportionella i förhållande till deras invånarantal. Den minsta symbolen representerar 100 invånare. Även orter med mindre än 100 invånare är markerade med den symbolen.

Kartan visar på att antalet mindre orter där insatser gjorts finns väl representerade över landet. I övre Norrland med stora glesbefolkade områden är underlaget av orter litet, vilket i sig bidrar till att det är få markeringar där. I övriga Sverige finns tendenser till ett antal koncentrationer i framförallt Östergötland, Södermanland, Skåne, sydöstra Småland, mellersta Halland, nordöstra Dalsland, södra Värmland, sydöstra Dalarna och Storsjöbygden i Jämtland.

70

( !

( !

( !

( !

! (

(( ! ! !( ( ! ! (

( ! ( !

( ! ( ! ( !

( !

( !

( (!(!( ! !

! (

! (

( ! ! ( ( !

( ! ! (

( !! (

( !

( !

( !! (!( ( !

( ( ! ! (!

( !

( !

( !

( !

( !

( !

( !

( !

( !

( ! ( ! ( ! !!(! ( ( ! (! ! (! ! ( ( ( ! ( ! (! ( ! ! ( ( (!( !( ! ( ! (! ! ( ! ( (! ( ( ! (! ! ( ! ( ! ! (

! ( ! (

( !

( !

! (

! ( ( !

( ( ! (! ! ! ( ! (

( !( ! ! ( ( ! ( ( ! ! (! (! (! ! ( ! ( (!(!(!( (! !

( !

( !

( !

Förklaring Antal

( !

! (

( (! !

( ! ! ( (!(! ( ! !(!(! ( ( ! ( (! ! ( ! (( ! ! ( ! ( ( ( ! (! ! (! ! ((!( !( ! ( ! ( ! ( ! ( ! ( ! ! ( ! ( ! ( ! ! ( ! ! ( ( ( ! ( ! ! ( ! ( ( ! ( ! ( !

( !

( !

( !

! ( ( !

! (

(! ! (

( !

( !

( !

( !

100

( !

250

! (

500

( !

750

( !

( ( ! ! ! ! (( ( ( ! ! !( ! ( ( ! ( ! ! (

( !

( !

( !

(( ! ( ! ( ! ! ( ( ! ! ! (! ! ( ( ! ( ( ! ( ! ( ! (! ! ( !! ! ( ! ! (! ! ( ( ! ( ( ! ! ( ( ( ! ( ( ( ! ( ! ( ! (! ! ( ! ( !(! ! ( ! ( ! ( ! ( ! ( ! ( ( ! ( ! (! ! ( ! ( ! ( ! ( ! ! ( ( ( ! ( ! ( ! ! (! ( ! ( ! ( !! ( (! (! ! (! ( ! (!( ! ( !(! ( ! ! ( ( ( ! ( ! ( ! ( ! ! ( ( ( ! ( ! ( ! ( ! ( ! ! (! ( !(! ( ( !( ! (!!(! ! ( ! (! ! ( ! (!( !(! ( ! ( (! (! ( ! (( (! ! ( !

! ! (

( !

( ! (

( !

( ( ! !

( !

( !

( !

( !

! ( ( ! ( !

( !

( !

( !

( !

( !

( ! (! ! (

(! ! ( ! ( ( (! !

( !

( !

( !

( !! (

( ! ( ( ! !

! ( (( ! ( ! ! ( !

( (! !

( !

( !

000

( !

( !

( !

<1

! (

( !

( !( (! (! ! (!(! ! ( !(!! ! (! ( ( ! ( ( ! ( ! ( ! ( (( ! (( ! ! (! ! (

( !

!

( ( ( ! (! ! ! ( ( ! ( ! ( ! ( ! ! ( ! ( ! ( ! ( ! ( !( (!! ! ( ! (( ( ! (! ! ( ! ( ( ! ( ! ( ! ( ! ! ( ( ! ( ! ( ! ! ( ( (! ! ( ! ! (! ! ( ! ! ( ( ( ! ( ( ! (! ! ( ! ( ( ! ! (! ! ( ( ( ! ( ! ! ( (( ! ( ! ! ( ! ( ( ! ( ! (! (! ! (! ( ! ! ( (! ! ! (!(! ! ( (! (!(!(! ( ! ( ( ! (!( !(!( (!(! ! ( ( ! ! ( ! ( ( (! (! (! (! ! ! ( ( (! ( ! (! ! ( (! ! ( ! ( ( ! ( ! (! ! ( !

( !

! (

( ! ! ( (( ! !!

( !

( !

( !

( !

( !

( !

( !

( !

( !

(

( !

( ( ! !

! (

( !

! (

( !

( ! ! (

( ! ( ! ! (

( !

! ( ( !

! !( ! ( (

(! ! ( ! ( ( ! ! ( ! (! (! ( ( !

16 Orter mindre än 1 000 invånare.

Figur 16 Orter medFigur mindre änmed 1 000 invånare

71

67

13 Projektens egna mål och fortsättning efter projektslut Bakom varje projekt finns ambitioner och avsikter att de ska bli lyckosamma och ge konkreta avtryck i leaderområdenas utveckling. Leader är i grunden en metod för landsbygdsutveckling och det är därför motiverat att redovisa hur genomförandet av projekten fallit ut. Det gäller både hur väl projekten fullföljt sina planer inkl. målsättningar och vilken varaktighet som finns i det som åstadkoms. Den uppföljning som görs gäller slututbetalda projekt dvs. de som faktiskt finansierat verksamhet genom programmets projektstöd och lämnat slutrapporter.

13.1 I vilken grad har projekt nått sina egna mål?

I sammanställningen av slututbetalda leaderprojekt ingår en uppföljning av i vilken grad som projekten nått sina egna mål och syften. Detta baseras på de redovisningar som görs i varje projekts slutrapport. Av uppgifter som redovisas går det att bedöma om de egna målen uppfyllts eller om det varit några problem och svårigheter i projektens genomförande t.ex. ofullständiga eller uteblivna insatser. Vid bedömningen används en sex gradig skala. Skalan framgår av teckenförklaringen till nedanstående diagram.

Till övervägande del 17% I hög grad 12%

Ungefär till hälften 7% Helt och fullt 60%

I mindre grad 3% Inte alls 1%

Figur 17 Slututbetalda projekt 2007–2015 fördelade efter hur de uppfyllt sina egna mål (bedömning vid projektens sluttidpunkt), procentandelar.

Utfallet visar på att ca 90 % av projekten bedömts ha nått en uppfyllelse av egna målen motsvarande ”i hög grad” till ”helt och fullt”. Det är en liten andel som stött på så avgörande svårigheter (ca 4 %) att målen inte alls eller bara i mindre grad uppfyllts.

72

13.2 Fortsättning efter projektet För slututbetalda projekt har sammanställts uppgifter om deras fortsättning. Det har gjorts för andra projekt än de som är av förstudiekaraktär. Förstudierna är i sammanhanget speciella, eftersom deras fortsättning är beroende av beslut om fortsättningsprojekt eller att andra instanser har avgörande inflytande över hur verksamhet kan fortsätta t.ex. planer för att bygga bostäder kan vara beroende av kommunala beslut, genomförande av bredband är avhängigt stödbeslut från länsstyrelse.

I slutrapporterna har projekten fått redogöra för hur verksamheten fortsätter efter projektens slut. Sammanställning av svaren visar att ca 92 % av projekten uppger att verksamhet kommer att fortsätta. För ca 80 % gäller, att det klart framgår och tydligt redovisas vad fortsättningen innebär och att verksamheter består fullt ut eller till övervägande delar. Det kan också vara att anläggningar och byggnader kommit till genom projekt och de sedan kommer att användas under flera år framåt. För ca 12 % framgår att fortsättning ingår i planerna eller att det blir fråga om att delvis fortsätta på något sätt.

Ca 8 % av projekten har inte redovisat något om fortsättning eller har de lämnat uppgifter om att fortsatt verksamhet inte är aktuell eller det framgår att det sannolikt inte blir fråga om fortsatt verksamhet. Det är allt från tydliga konstaterande som ”ingen verksamhet efter projektets slut”, att det görs hänvisningar till otillräckligt intresse för att kunna fortsätta, att projektet var en avgränsad insats eller engångsinsats t.ex. utbildnings- eller informationsinsats. Inte helt oväntat finns det också projekt som hänvisar till att det inte finns finansiering eller ekonomiska förutsättningar för att fortsätta.

73

14 Avslutande översikt Inom landsbygdsprogrammet finns en metod för landsbygdsutveckling som kallas Leader. Avsikten med Leader är att mobilisera och utnyttja landsbygdens egen utvecklingspotential. Utmärkande för leadermetoden är att den bygger på lokal förankring av de åtgärder som får stöd och att den genomförs inom bestämda geografiska landsbygdsområden. I varje område tar privat, ideell och offentlig sektor gemensamt fram en lokal utvecklingsstrategi.

63 leaderområden och över 4 000 projekt Det fanns 63 leaderområden i Sverige under programperioden 2007–2013. I denna rapport finns en beskrivning och uppföljning av leaderverksamheten för hela programperioden och två år till, eftersom projekt kunde pågå ända till 2015. Antalet slututbetalda projekt är 4 165 och deras totala finansiering uppgår till drygt 3 miljarder kronor. Den tid de olika projekten pågick varierar från ett par månader till över sju år. Vanligast längd på projekten finns i intervallet 1-2,5 år. Ca 55 % av projekten pågick längre än två år.

Det är många olika projekt Leadermetoden syftar framförallt till att skapa utveckling i landsbygdsområden utifrån de behov som finns och är prioriterade i de lokala utvecklingsstrategierna. Projekttyper är enskilda projekt och samarbetsprojekt. I samarbetsprojekten samarbetar två eller flera leaderområden.

Det är en påtaglig bredd i projektens innehåll och vad de syftar till att utveckla. I gruppen med enskilda projekt finns flest projekt inom turism inkl. kulturhistoria (ca 36 %), följt av bygdeutveckling (ca 30 %), annat näringsliv än turism (ca 9 %) och fritid (ca 8 %). Det finns också projekt inriktade på utbildning och service, förnybar energi, miljöinsatser och rådgivning.

Samarbetsprojekten (de är ca 6 % av totala antalet projekt) har något annan fördelning med en relativt sett större andel med utbildningsinriktning och lägre andelar för turism och bygdeutveckling.

Ideella föreningar är vanligast som projektägare Leader är en metod för landsbygdsutveckling baserad på lokalt engagemang. I nästan hälften av projekten är någon form av ideell förening projektägare. Störst inom denna grupp är bygdelag/bygdeföreningar följt av hembygdsföreningar. Övriga ideella föreningar representerar många intressen. Idrotts- och sportverksamhet är den största delgruppen följt av flera olika föreningsinriktningar. Det kan gälla företagare, kultur, häst, båt, teater, musik, fiske, golf, biodling, konst/konstnärer, skytte, hundrelaterade föreningar plus ytterligare ett antal delgrupper. I näst flest projekt är LAG (=de lokala aktionsgrupperna) projektägare och därefter kommuner. Kommuner är projektägare i drygt vart tionde projekt.

Mycket ideellt arbete och engagemang Leadermetoden bygger på att bygdens gemensamma resurser tas tillvara och utvecklas. Bakom detta finns också ett lokalt engagemang och detta kan återspegla sig i hur stora privata och ideella insatser som tillförs projekten. Totala värdet av de ide-

74

ella och privata finansieringsslagen uppgår till drygt 1,1 miljarder kronor, vilket motsvarar 38 % av den totala finansieringen i projekten.

Leader har bidragit till nya byggnader och anläggningar Ett tydligt konkret genomförande representerar de projekt som gäller fysiska anläggningar. Fysiska objekt som skapas eller underhålls i projekten är av många olika slag och det rör sig om ca 4 900 stycken. Ca 880 är webbplatser som tillkommit genom projekten. Resten representerar ett brett spektrum av objekt. En grupp gäller byggnader och annan grupp kan definieras genom att de gäller objekt eller anläggningar i utemiljö.

Bland byggnader finns både nya byggnader och tillbyggnader av lokaler, men framförallt finns en stor grupp som rör upprustningar eller förbättringar av lokaler och i en del fall ändrad användning av byggnaderna. Bygdegårdar, mötes- och samlingslokaler, ungdomsgårdar, äldre ekonomibyggnader, besöks- och uthyrningsstugor, mindre hotell, förrådsbyggnader, mindre lokaler, ridhus, stall, gymlokaler, kontorslokaler, bostäder kan nämnas som exempel. Ny användning av oanvända eller lite använda byggnader är t.ex. museum, biograf, butik, turistinformation. Tillbyggnader och kompletteringar kan avse toalett- och duschutrymmen, kök, ljud-, storbilds- och TV-utrustningar, digital teknik i biografer, altaner och scener.

Objekten i utemiljö kan exemplifieras med badplatser, idrotts- och sportanläggningar, natur- och lekområden, grill- och rastplatser, hamnbryggor, vågbrytare, broar, cykeloch vandringsleder och museijärnväg. Ny och förbättrad skyltning är också vanligt.

Många av objekten främjar turism eller bidrar till fler besöksmål. Exempel är anläggning av cykel- och vandringsleder, uthyrningsstugor, övernattningsrum, muséer, nya skyltar och information på nya eller utvecklade webbplatser.

I ca vart tredje projekt ingår investeringar som bedömts ha ett värde även efter fem år.

Totala redovisade värdet uppgår till nästan en halv miljard kronor, vilket motsvarar ca 17 % av den totala projektfinansieringen. I drygt 100 projekt rör det sig om investeringar på eller över en miljon kronor per projekt. För fysiska objekt blir det helt naturligt fråga om hög grad av varaktighet och bestående effekter av projekten. De fysiska objekten består lång tid framöver och efter att projekt avslutats blir det snarare frågan om hur mycket dessa resurser utnyttjas för de ändamål de är konstruerade för.

Mer än 5 000 arbetstillfällen har skapats Uppgifter om nya arbetstillfällen har summerats till ca 5 300. Korttidsarbeten och arbeten av säsongskaraktär dominerar och de är oftast relaterade till kultur-, konst-, teater- och idrottsevenemang samt turism och sommarjobb för ungdomar. Omräknat till årsarbetskrafter beräknas de nya arbetstillfällena motsvara ca 2 700. Bevarade arbetstillfällen uppgår till ca 3 700 och har mest kopplingar till turism och besöksnäring samt service- och sociala tjänster och en del är resultat av bygdeutvecklingsprojekt. Antalet nya företag uppgår till strax under 2 400.

Ekonomisk tillväxt främst genom turism Den ekonomiska tillväxt som projekt skapar visar sig i ökade bruttoförädlingsvärden.

Det är i första hand genom projekten inriktade på turism, som ökningar sker och som en beräkningsmodell har kunnat konstrueras för. Vid jämförelse mellan programperio-

75

dens första år (2007) och dess sista år (2015) beräknas ökningen i bruttoförädlingsvärde genom turistprojekten på årsbasis uppgå till ca 140 miljoner kronor.

Genom projekt som utvecklar olika former av näringsverksamhet har också nya tjänster och nya produkter kommit till stånd. Nya tjänster har framförallt skapats inom turism och besöksnäring. Nya upplevelsepaket för turister är ett par tusen. Nya produkter och varor finns i första hand inom livsmedelsproduktionen, men också i olika slag av hantverk.

Flera slag av ny teknik har införts och mycket är i form av olika slag av digitala tekniker. Det är allt från att förbereda för bredband, digitalisera biografer till att använda appar till nya webbtjänster.

Många nya samarbeten Leaderverksamheten har bidragit till organisering och drygt 9 900 nya samarbets-konstellationer/nätverk har skapats. Till detta kan läggas över 1 500 nya mötesplatser, varav drygt 200 är virtuella mötesplatser (web, facebook etc.)

Många invånare är gynnade av projekten För projekt med innehåll av bygdeutveckling, och vilka gått längre i sitt genomförande än att endast utreda och förbereda, är det av intresse att beräkna hur många invånare i leaderområdena som kan anses bli gynnade. Skattningar har gjorts baserat på i första hand SCB:s uppgifter för år 2010 om antalet invånare i olika orter i Sverige.

• En stor grupp är insatser som är relaterade till gemensamma byggnader. Typiskt är att de handlar om att uppföra nya, renovera, utrusta och förbättra byggnader till exempel bygdegårdar och samlingslokaler. Cirka 640 000 invånare kan beräknas bli gynnade, som användare på olika sätt.

• I en annan grupp kan föras samman infrastrukturinsatser som ger förbättringar till exempel cykelvägar, bryggor, idrotts- och badplatser. Cirka 340 000 invånare kan se resultat av den typen av insatser.

• En tredje grupp är inriktad på fritid (kultur, idrott, sport) och i det fallet kan cirka 630 000 invånare beräknas bli gynnade av ökade insatser.

• Bland turismprojekt finns de som indirekt ger upphov till service. De har sin grund i att stimulera turism, men gynnar också lokalbefolkningen. Typiska exempel är nya och upprustade vandringsleder, förtöjnings- och båtplatser, rastoch grillplatser. Cirka 680 000 invånare beräknas bli gynnade i de fallen.

• En mindre grupp rymmer kursverksamhet, social omsorg, servicetjänster, informationskanaler för bygden och drivmedelsförsäljning och i det fallet beräknas cirka 110 000 invånare gynnas.

• Det finns också insatser och aktiviteter, som främst levererar immateriella värden (kultur, konst, musik, teater etc.) och här ingår t.ex. musikarrangemang, festivaler, nöjes- och festtillställningar. Lokal befolkning som kan vara potentiella konsumenter av detta utbud är cirka 225 000.

76

• Vissa projekt är inriktade på olika slag av kulturarv. Vanligast är att de skapat eller kompletterat muséer, industriminnen och historiska utställningar. En annan grupp handlar om att dokumentera lokal historia och arkivering av samlingar av historiskt material. Antalet invånare i de orter, som är närmast berörda eller knutna till aktuella kulturarv beräknas uppgå till cirka 470 000.

Summeras ovan nämnda grupper rör det sig om cirka 3,1 miljoner invånare. På en del orter har genomförts projekt inom flera av de redovisade grupperna och räknas befolkningen i varje ort bara en gång är det cirka 1,7 miljoner invånare som gynnas av genomförda projekt.

Projektens egna mål och fortsättning Bedömningar har gjorts av i hur hög grad slututbetalda projekt nått sina egna mål och syften. Utfallet visar att närmare 90 % har hög måluppfyllelse och att mindre än 5 % av projekten har låg eller ingen måluppfyllelse. Uppgifter från projekt (gäller andra projekt än förstudier) visar att över 90 % fortsätter med verksamheter, som ingått i projekten också efter projektslut, eller att nya verksamheter tar vid som en följd av projekten.

77

Bilaga 1

EU-vägledningar, mål och budgetunderlag Till stöd för uppföljning och utvärderingen av landsbygdsutvecklingsåtgärder publicerade EU-kommissionen en vägledning i september 2006 med titeln ”Landsbygdsutveckling 2007-2013, Handbok för en gemensam övervaknings- och utvärderingsram”.

Denna har efterhand kompletterats på olika sätt, alltifrån förtydliganden och revideringar av innehåll till utgivande av kompletterande vägledningar om utvärderingsmetoder på olika åtgärdsområden.

En grundläggande utgångspunkt är den s.k. interventionslogiken. Den utgår från behoven, som visar de socioekonomiska eller miljömässiga krav som programmet och/eller åtgärden ska uppfylla. Vid utvärderingen matchas uppsatta mål av en uppsättning indikatorer, som visar de olika delarna i en åtgärds interventionslogik. Indikatorerna används som verktyg för att bedöma hur målen har nåtts genom åtgärder eller hela program på varje nivå (produktion, resultat och effekt).

Vid utvärderingen av landsbygdsutvecklingsprogrammen används följande typer av indikatorer: Insatsindikatorer: Dessa indikatorer hänför sig till budget eller andra tilldelade resurser på varje stödnivå. Exempel: utgifter per åtgärd som redovisas till kommissionen.

Produktionsindikatorer: Dessa mäter verksamheter som genomförs direkt inom programmen. Verksamheterna är första steget mot att nå insatsens operativa mål och mäts i fysiska eller monetära enheter. Exempel: antal anordnade utbildningstillfällen, antal jordbruksföretag som får investeringsstöd och investeringens totala volym.

Resultatindikatorer: Dessa mäter insatsens direkta och omedelbara effekter. De ger information om förändringar i exempelvis de direkta stödmottagarnas uppträdande, kapacitet eller prestation och mäts i fysiska eller monetära enheter. Exempel: genomförda investeringar och antal jordbrukare som med framgång deltar i utbildningskurser.

Effektindikatorer: Dessa avser programmets gynnsamma effekter både på insatsnivå men även mer generellt inom programområdet. De är kopplade till programmets övergripande mål. Exempel: ökad sysselsättning i landsbygdsområden, ökad produktivitet inom jordbrukssektorn och ökad produktion av förnybar energi.

Utöver ovanstående fyra slag av indikatorer tillkommer ett behov av indikatorer för utgångsläget (eng. baseline). Eftersom det är förändringen över tiden som undersöks vid en utvärdering är fastställandet av den kontrafaktiska situationen central vid alla utvärderingar. Kontrafaktisk avser den situation som hade blivit fallet utan några stödåtgärder (Kan även uttryckas som hur hade utvecklingen blivit om ingen intervention genom stödåtgärder hade gjorts). EU-kommissionen nöjer sig inte med att en variabel ökat eftersom denna variabel hade kunnat öka även utan att stödet utbetalats. Kommissionen vill att det påvisas ett kausalt samband mellan ett stöd och den effekt som isolerat beror på stödet, när den kontrafaktiska situationen borträknats från effektvariabeln. Indikatorerna för utgångsläget är därför viktiga referenspunkter vid utvärderingen av effekterna av enstaka åtgärder och hela program.

Ett område där det funnits ett behov av att komplettera den ursprungliga handboken är hur utvärdering av Leader och det som kan knytas till begreppet ”Livskvalitet” bör göras. Begreppet ”Livskvalitet” ingår i bl.a. landsbygdsprogrammens mål- och

78

åtgärdsbeskrivningar, men utan att någon egentlig tydlighet av dess innebörd redovisas. Det fanns därför ett behov att för utvärderingen inom ramen för landsbygdsprogrammet få en operationell innebörd och grund för hur utvärdering av livskvalitet kan göras. European Evaluation Network for Rural Development etablerade och koordinerade en tematisk arbetsgrupp för att ta fram ett underlag. Det resulterade i ett dokument med titeln “Working paper on Capturing impacts of Leader and of measures to improve Quality of Life in rural areas”. Nedanstående figur sammanfattar den indelningsstruktur som arbetsgruppen fann lämplig för den utvärdering som är relaterad till begreppet livskvalitet.

Figur 1

Principbild - utvärderingen av livskvalitet.

Källa: Helpdesk of the Evaluation Expert Network.

Utvärderingen baseras på en indelning i fyra dimensioner (områden för observationer och värderingar). De är: • Landsbygdens ekonomi (Rural economy) • Socialt–kultur (Socio-culture) • Landsbygdens miljö (Rural environment) • Styrelse (Governance)

79

De fyra dimensionerna delas i sin tur upp på sju effektkategorier och dessa bryts sedan ner ytterligare på 14 bedömningsområden, vilket illustreras i nedanstående figur.

Effektkategori

Bedömningsområde Humankapital

Försörjning (uppehälle, utkomst, levebröd)

Värdeutveckling i socio-ekonomisk verksamhet Tillgång till infrastruktur och service

Levnadsmöjligheter (service, miljö, sociala nätverk)

Balans i arbetsliv och miljö Miljötillgångar och upplevelse av dessa

Ökat välbefinnande relaterat till miljö

Engagemang hos landsbygdsbefolkningen i miljövård Kulturella tjänster i landsbygdsområden

Kulturellt (kultur-) kapital

Värdeutveckling för kulturella tillgångar Lokal identitet och dess sammanhang

Socialt kapital

Nätverkande och öppenhet Grad av centralisering

Styrelsenivåer – flera (vertikala)

Samordning mellan olika styrelsenivåer Kvalitet i styrelse

Lokal styrelsenivå

Figur 2

Sammansättning på medverkande och självbestämmande

Effektkategorier med tillhörande bedömningsområden.

Källa: Egen bearbetning av figur 1.

Ovanstående beskriver en indelning och struktur som är en hjälp att placera in hur verksamheter i leaderprojekt kan hänföras till olika bedömningsområden.

Angående de resultat som leaderprojekten skapar finns skäl att peka på att det i en del fall är aktuellt att tänka i ett längre tidsperspektiv.

Huvudmål för en grupp av leaderprojekt är att generera och skapa positiva/gynnsamma villkor för utveckling av lokala företag, öka samarbetet mellan olika aktörer, skapa positiv anda för företagande, innovationer m.m. Det är uppenbart att påverkan i dessa fall kan förväntas uppstå successivt under flera år och främst efter att ett sådant projekt avslutats. Påverkan kommer att fördelas på ett lokalt område och kan växa med tiden, men kan också efter en tid minska och helt avklinga. Detta gäller inte bara projekt inriktade på ekonomisk utveckling utan kan också vara aktuellt för projekt inriktade på kultur och andra immateriella verksamheter. Projekt som är av förutsättningsskapande karaktär kan normalt inte förväntas ge tydliga omedelbara resultat och effekter utan det handlar om successiva förändringar över flera år.

Mål för Leader i svenska landsbygdsprogrammet Inom ramen för EU:s program för landsbygdsutveckling finns dels slag av mål för vilka målvärden ska bestämmas för varje EU-land, dels slag av mål som inte behöver tillämpas av alla EU-länder s.k. programspecifika för respektive EU-land.

Inom den obligatoriska EU gemensamma gruppen finns olika mål relaterade till Leader och för dessa har Sverige bestämt följande målvärden, se tabell 1 nedan. Det är målvärden som avses att nås genom programverksamheten 2007-2013. Målvärdena kopp-

80

lade till projekten är uppdelade på två grupper. Den klart största är en grupp som gäller projekt som bedrivs i respektive leaderområden och en annan grupp som är s.k. samverkansprojekt. I samverkansprojekten handlar det om samarbeten där minst en av parterna är en LAG-grupp och samarbete kan ske inom landet eller mellan Sverige och ett eller flera EU-länder eller andra länder.

Tabell 1

Mål för Leader i landsbygdsprogrammet 2007–2013.

Slag av EU gemensamma mål

Målvärde

Antal LAG-grupper (= antal leaderområden)

60

Storlek på leaderområdena (km2)

300 000

Samarbets-projekt

Enskilda projekt

Total befolkning i leaderområdena, miljoner

3,9

Antal projekt finansierade av LAG

4 500

Antal stödmottagare

3 500

Bruttoökning av arbetstillfällen till följd av stöd

5 600

Antal deltagare som fullföljt utbildningar

15 000

Antal projekt

300

Antal LAG-grupper som deltar i samarbete

60

Bruttoökning av arbetstillfällen till följd av stöd

150

Källa: Landsbygdsprogram för Sverige 2007–2013, regeringskansliet.

De tre första målen gäller etableringen av leaderverksamheten. I Sverige etablerades 63 leaderområden/LAG-grupper. Områdena täcker en sammanlagd yta på ca 421 000 km2 och befolkningen inom områdena uppgår 2010 till drygt 3,9 miljoner invånare.

Alla dessa tre målvärdena är således uppnådda.

De projektrelaterade målen gäller antal projekt som bör komma till stånd, hur många som kommer att driva projekt (stödmottagare), antal LAG-grupper som deltar i samarbetsprojekt samt antal arbetstillfällen och deltagare i utbildningar som leaderprojekten bör resultera i. Utfallet för de projektrelaterade målen redovisas och kommenteras i denna rapport i tillämpliga avsnitt.

Budgetmedel för leaderverksamheten I det svenska landsbygdsprogrammet för 2007-2013 redovisades vid starten 2007 budgetens fördelning på olika verksamheter inom Leader enligt nedanstående tabell.

Beloppen är i euro. Koder och texter som finns under rubriken ”Axel/åtgärd” är enligt EU:s gemensamma indelning av verksamheter i landsbygdsprogrammet. Klassificering av projekt görs med åtgärdskoderna 411, 412, 413 och 421 och beskrivs genom till dessa koder knutna textrubriker. Kod 341 avser de insatser för att förbereda och skapa leaderområden och starta upp verksamhet i leaderområden. Detta slag av utgifter faller därmed i huvudsak på åren 2007-2009 dvs. de år då leaderområdena blev verksamhetsklara. Åtgärdskod 431 är reserverat för att täcka kostnaderna för de administrativa uppgifter, som det innebär att driva verksamhet i LAG och att hantera alla projekt.

81

Tabell 2

Budgetmedel till leaderverksamheten 2007–2013 enligt finansiell plan 2007, euro.

Axel/åtgärd

EJFLU:s * bidrag

Summa offentliga utgifter

Privata utgifter

Sammanlagt

341 Kompetens-utvecklingsoch informationsinsatser för förberedelse och genomförande

750 000

1 666 667

294 118

1 960 785

411 Genomföra lokala utvecklingsstrategier. Konkurrenskraft

4 542 087

11 355 218

4 865 547

16 220 765

412 Genomföra lokala utvecklingsstrategier. Markförvaltning och miljö

21 183 919

52 959 798

22 692 510

75 652 308

413 Genomföra lokala utvecklingsstrategier. Livskvalitet

56 044 950

140 112 375

60 036 134

200 148 509

4 444 444

11 111 110

4 760 951

15 872 061

19 333 333

48 333 333

106 298 733

265 538 501

421 Genomföra samarbetsprojekt 431 Driva den lokala aktionsgruppen, satsa på kompetensutveckling Totalt

48 333 333

92 649 260

358 187 761

* Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling=bidrag från EU Källa: Landsbygdsprogram för Sverige 2007–2013, regeringskansliet, artikel nr Jo 08.007.

Hur mycket beloppen motsvarar i svenska kronor är avhängigt vilken växelkurs som kommer att gälla. Finansiella tabeller baserades på att 1 euro = 9,00 kronor, vilket ger ett totalt belopp på ca 3,2 miljarder kronor om privat finansierad del också inkluderas.

En tid efter starten gjordes en mindre omfördelning. Beloppet avsatt till att driva lokala aktionsgrupper (åtgärd 431) höjdes och beloppen fördelade på åtgärderna 411, 412 och 413 sänktes i motsvarande grad. Det motsvarar en höjning av andelen för åtgärd 431 från 18 till 20 % av det sammanlagda beloppet för offentliga utgifter för åtgärderna 411, 412, 413, 421 och 431 (åtgärdskoder, se tabellen ovan). Leaderområdenas LAG fick fr.o.m. 2011 också möjlighet att i viss utsträckning fördela om i sina budgetar mellan åtgärderna.

Finansieringen av projekten inbegriper olika slag av offentlig finansiering och också möjligheter till privat finansiering. Reglerna är att av den offentliga finansieringen av projekt står EU för 40 %, svenska staten för 30 % och övrig offentlig finansiering för resterande 30 %. Övrig offentlig finansiering är oftast finansierat av offentliga regionala eller lokala myndigheter (t.ex. landsting, kommuner), men kan även vara från andra offentliga aktörer t.ex. länsstyrelse. Det är bara vissa organisationer som kan stå för den finansieringen och det framgår av listor som Jordbruksverket uppdaterar efterhand. Listorna är uppdelade på: • De organisationer som är offentliga • De organisationer som Jordbruksverket avgör från fall till fall om de är offentliga • De organisationer som prövats av Jordbruksverket, men som inte kan räknas som offentliga För verksamheten i leaderområdena gäller att det inte krävs privat finansiering i varje projekt. Dock ska man totalt för projekten uppnå att 30 % av finansiering är privat.

Ansvaret för att detta blir uppfyllt ligger hos LAG-grupperna. Driftskostnadsåtgärden (431) omfattas dock inte av det kravet. Det innebär att räknat på total finansiering inkl. privat finansiering blir fördelningen att EU står för 28 %, svenska staten för 21 %, övrig offentlig finansiering för 21 % och privat finansiering för 30 %.

82

Medfinansiering kan vara i form av kontanta medel, men också genom att andra slag av resurser som tillförs projektet t.ex. arbetsinsatser, lokaler, utrustning eller material. Detta ska redovisas av projekten. När det tillförs resurser eller insatser i projektet som inte betalas med projektets ”kassa”, värderas dessa och redovisas under någon av följande • ideellt arbete • övriga ideella resurser • offentliga resurser Ideellt arbete är en arbetsinsats som utförs av privatpersoner, föreningar eller företagare och som projektet inte betalar för. Med ideellt arbete menas en arbetsinsats som för projektet framåt. Det innebär insatser som projektägaren i princip skulle kunna betala för. Denna arbetsinsats i projektet värderas och räknas som privat medfinansiering. Ideellt arbete värderas generellt beroende på åldern på den som utför arbetet enligt följande: • 13–15 år: 50 kronor per timme • 16–17 år: 120 kronor per timme • från 18 år: 175 kronor per timme Övriga ideella resurser är insatser, annat än arbete, som privatpersoner, föreningar och företag bidrar med och som projektet inte betalar för. På så sätt blir det både en kostnad och finansiering på samma gång. Exempel på övriga ideella resurser är, upplåten lokal, utrustning, annat material exempelvis virke eller grus.

När offentliga organisationer, t.ex. statliga organ, kommuner och landsting, bidrar med insatser som inte betalas av projektet, betraktas de som offentliga resurser. Det kan vara när en kommunal tjänsteman avsätter tid för projektets räkning, utan krav på ersättning från projektet, eller när en kommun upplåter en lokal som projektet får använda kostnadsfritt. Offentlig resurs värderas enligt faktisk kostnad, vilket innebär att man exempelvis redovisar den faktiska lönekostnaden för tjänstemannen.

Den totala finansieringen fördelad per leaderområde redovisas i tabell 3 nedan. Finansieringsposterna visar utfall enligt indelningen • EU-finansiering • Svensk finansiering • Annan offentlig finansiering Av summaraden framgår att fördelningen följer grundkraven för finansieringen dvs.

EU står för 40 %, svenska staten för 30 % och övrig offentlig finansiering för resterande 30 %.

Beloppen är olika stora för leaderområdena och det följer av att de budgetbelopp som områdena tilldelades är beroende av befolkningsunderlag och de kriterier som användes. Inledningsvis tilldelades varje län belopp baserade på deras folkmängd och även till en del deras yta. När leaderområdena hade bildats fördelade sedan länen ut beloppet på leaderområden inom sitt administrativa ansvarsområde. För Leader Gotland och några andra leaderområden ingår också särskilda tillägg för öar, vilket förklarar att beloppen är relativt sett större vid jämförelser med andra områden.

83

Det totala tilldelade budgetbeloppet (medel från EU och svenska staten) var i slutet av oktober 2013 drygt 1,7 miljarder kronor. Uttryckt som belopp per invånare motsvarar detta från, som minst, ca 260 kronor i Leader PH i Snapphanebygd till, som mest, ca 2 040 kronor i Leader Gotland. I genomsnitt för alla leaderområden blir beloppet ca 440 kronor per invånare och medianvärdet är 405 kronor per invånare. Då programperioden sträcker sig över sju år blir det i genomsnitt per år ca 37 kronor i Leader PH i Snapphanebygd, ca 290 i Leader Gotland och ca 60 kronor för alla leaderområden.

Beaktas övrig tillkommande finansiering (övrig offentlig finansiering och privat finansiering inkl. värde av ideellt arbete) rör det sig om ungefär dubbelt så stora belopp.

Tabell 3

Offentlig finansiering av projekt 2007-2015 (åtgärderna 411, 412, 413, 421, 431) fördelade på leaderområden.

Leaderområde

EU Finansiering, kr

Leader Gotland

37 626 741

27 945 240

28 554 623

94 126 604

Leader Landsbygd Halland

26 608 849

19 811 781

20 133 209

66 553 839

Kustlandet

23 486 048

13 820 398

21 408 674

58 715 120

Leader Nedre Dalälven

22 743 768

17 454 318

16 641 119

56 839 205

Leader Linné

22 622 381

18 770 276

15 132 120

56 524 777

Leader Skånes Ess

22 251 833

16 604 561

16 992 111

55 848 505

Leader Sjuhärad

22 377 058

15 807 339

17 385 887

55 570 283

Leader Hälsingebygden

22 207 871

16 748 741

16 581 552

55 538 164

Leader Terra et Mare

20 954 800

15 762 254

15 677 384

52 394 438

Leader Skåne Nordväst Norra

20 186 339

16 908 751

13 411 422

50 506 512

Leader DalÄlvarna

19 072 548

13 403 505

15 167 460

47 643 512

Leader Upplandsbygd

18 707 598

12 647 051

15 413 848

46 768 497

Leader Blekinge

18 656 200

13 566 918

14 415 620

46 638 738

Göteborgs insjörike

18 060 392

13 310 726

13 840 575

45 211 693

Leader Växtlust Värmland

18 079 093

13 614 058

13 504 856

45 198 007

Leader Inlandet

17 791 592

13 474 083

13 229 473

44 495 147

Utveckla Roslagen och Stockholms skärgård (Uross)

17 592 256

12 676 147

13 717 277

43 985 680

Leader Polaris

17 349 065

11 648 314

14 357 948

43 355 327

Leader Bergslagen

17 106 456

12 611 864

13 047 818

42 766 138

Leader Småland Sydost

16 909 834

12 398 936

12 965 815

42 274 585

Leader Folkungaland

16 632 450

11 648 357

13 266 329

41 547 136

Leader Skåne Nordväst Södra

16 219 849

12 290 969

12 123 786

40 634 604

Leader Sommenbygd

15 812 469

12 002 800

11 702 430

39 517 699

Leader Storsjöbygden med sjö skog och fjäll

15 648 837

11 865 251

11 607 991

39 122 079

Leader Söderslätt

15 587 495

11 982 481

11 376 920

38 946 896

Leader Ystad-Österlenregionen

15 462 362

11 779 602

11 413 940

38 655 904

Leader Östra Skaraborg

15 421 762

12 068 720

11 147 445

38 637 927

Leader Göta Älv

15 346 303

11 716 017

11 313 973

38 376 293

Leader Västra Skaraborg

15 010 431

11 454 118

11 205 117

37 669 666

Leader URnära

14 947 233

11 567 156

10 853 693

37 368 082

Leader Norra Mälarstranden

14 459 134

10 712 795

10 977 835

36 149 764

Leader Kustbygd Halland

14 305 896

11 281 719

10 177 125

35 764 740

Mitt i Småland

14 010 462

10 404 876

10 585 611

35 000 949

Leader Ranriket-Norra Bohuslän

12 847 132

9 863 076

9 407 623

32 117 831

Leader Mittland

12 484 928

9 671 115

9 036 931

31 192 974

Närheten

12 465 820

10 409 212

8 302 050

31 177 082

84

Svensk finansiering, kr

Annan offentlig finansiering, kr

Totalt, kr

Tabell 3 Offentlig finansiering av projekt 2007-2015 (åtgärderna 411, 412, 413, 421, 431) fördelade på leaderområden.

(fortsättning från förra sidan)

Leaderområde

EU Finansiering, kr

Svensk finansiering, kr

Annan offentlig finansiering, kr

Totalt, kr

Leader Västra Småland

12 450 008

9 135 193

9 541 577

31 126 778

Mare Boreale

12 429 933

9 152 943

9 491 956

31 074 832

Leader KalmarÖland

12 392 478

7 936 510

10 652 207

30 981 195

Leader Lappland

12 274 669

9 046 444

9 365 560

30 686 673

Lundaland

12 058 230

9 876 483

8 210 862

30 145 575

Leader Dalsland och Årjäng

11 969 003

8 563 555

9 397 079

29 929 638

Leader Gästrikebygden

11 576 980

9 163 617

8 201 854

28 942 451

Leader Mellansjölandet

10 966 679

8 582 212

7 867 807

27 416 698

Leader Gränslandet

10 456 366

7 838 105

8 575 555

26 870 026

Leader MittSkåne

10 612 656

8 807 537

7 111 448

26 531 641

Astrid Lindgrens hembygd

10 412 085

6 162 273

9 455 855

26 030 213

Leader 3sam

10 319 299

7 887 126

7 569 966

25 776 391

Leader Södra Fjällen

9 854 605

7 248 720

7 537 023

24 640 348

Leader Höga kusten

9 934 131

7 662 962

6 949 318

24 546 411

Spira Fyrkanten

9 389 623

7 176 272

6 845 065

23 410 960

Leader Kustlinjen

8 983 274

8 585 376

4 889 534

22 458 184

Trekom Leader

8 960 914

6 601 552

6 839 818

22 402 284

Leader Västra Mälardalen

8 244 679

5 512 771

6 854 306

20 611 756

Leader Lag PH

8 095 908

5 579 052

6 491 662

20 166 622

Leader Norra Skaraborg

7 918 900

6 438 112

5 452 185

19 809 196

Leader Tornedalen

7 706 763

5 509 982

5 999 960

19 216 705

Leader Södertälje landsbygd

7 531 301

5 412 112

5 948 256

18 891 668

Värmlands BergsLAG

6 788 524

5 713 274

4 471 939

16 973 738

Leader Sollefteå

5 664 918

4 589 072

3 908 305

14 162 295

Leader Åres Gröna Dalar

5 351 920

3 950 031

4 060 618

13 362 570

Leader Falun Borlänge

4 828 294

3 893 662

3 373 256

12 095 212

Leader Timråbygd

3 937 812

2 980 838

2 925 879

9 844 528

908 163 235

678 709 313

684 066 430

2 270 938 978

40

30

30

100

Andel i % av totalt belopp Källa: LB-utdrag 2017-03-16.

85

Bilaga 2

Investeringar i fysiska anläggningar överstigande 500 000 kronor Storlek på investeringsbelopp, kr

Beskrivning

11 902 880

Bredbandsnät (Grötlingbo, Hejde-Väte-Atlingbo)

7 628 789

Utbyggnad och renovering av Hemse badhus

7 086 609

Skidskytteanläggning/Ätran

5 238 894

Konstgräsplan i Hemse

5 120 000

Reningsverk

4 570 093

Multifunktionellt ridhus/Kristianstad

4 300 000

Konstgräsplan/Tomelilla

4 139 022

Konstgräsfotbollsplan

4 044 917

Konstsnöanläggning i Hyltebruk

3 933 718

Promenadslinga med brygga, skyltning, bänkar, skolskog

3 843 968

Allaktivitetshus/Fjälkinge

3 698 258

Energisparinvesteringar (värmepumpar m.m.)/Bygdegårdar o.l. i Göta Älvs område

3 385 087

Klubbstuga

3 322 898

Ridväg, rastplats, parkeringar/Ale kommun

3 232 157

Konstsnöanläggning med spår

3 017 571

Rustat upp och byggt till föreningshuset Åsborgen i Ärla

2 885 863

Upprustning/tillbyggnad, utegym m.m./Friskvårdsanläggning i Tågaröd

2 784 940

Tillbyggnad av Fritidshuset i Mellansel

2 774 843

Tennis- och boulehall

2 750 000

Konstgräsplan i Tvååker/Övrevi

2 708 601

Konstsnöbana

2 662 746

Fibernät

2 581 310

Boulebana, servicebyggnad med samlingslokal/konferensrum, skapat plats för upp till 20 husvagnar/husbilar, grillplats, uthyrningsstugor (4-6 bäddar per lägenhet), asfalt på del av väg

2 546 387

Muddring av kanal/Lergravsviken, Gotland

2 371 050

Restaurering av dammar m.m./Marieholmsbruk

2 288 995

Vandringsled, grillplatser, utegym m.m./Örkelljunga

2 242 421

Kils Hästcenter Hannäs/Körplan, ridbana, rakbana, uppstallningsboxar m.m.

2 134 316

Bygdegård i Sturefors

2 087 500

Båthamn med pir och bryggor i Gullön

2 075 000

Skatebetongpark/Gnosjö

2 035 950

Restaurering/Fristad gästgiveri

2 006 000

Ombyggnad av fastighet, bergvärme m.m.

1 964 500

Fundament och pistmaskin/Alebackens skidbacke

1 950 722

Utomhusbassäng i Roma/Bassängdelar, filter, värmeväxlare, pumpar m.m.

1 948 348

Tricktränings- och barnbacke/Torsby

1 917 890

Automatisk bränslestation i Fårbo

1 910 413

Bryggor, gästhamnsplatser, grillplatser m.m./Längs Gästrikekusten

1 877 362

Bostadsområden med LED-belysning/Glommen

1 860 772

Digital bioteknik/Sudersand/Fårö, Hemsegården, Klintehamn, Garda, När, Katthammarsvik

1 840 795

Nybyggnation av bryggor till 20 båtplatser m.m./Stensund

1 811 407

Renovering av Folkets hus/Högsjö

1 810 500

Konstgräsplan i Hovmantorp

1 766 887

Konstsnöanläggning/Svartbäcksmåla, Nybro

1 668 877

Parkeringar, skyltning, leder m.m. utmed väg Vallsjö-Norra Ljunga

86

(fortsättning från förra sidan)

Storlek på investeringsbelopp, kr

Beskrivning

1 662 487

Upprustning av skidbacke m.m./Nybro

1 618 501

Idrottens Hall/Valdemarsvik

1 568 948

Uppbyggnad av ett soldattorpsmuseum/Strängnäs

1 566 080

Bro, korsning, plattform/Smalspåret, Hultsfred

1 560 000

Stugby vid golfplats

1 540 000

1,3 km återuppbyggd museijärnväg

1 528 083

Nyinvestering i klubbstuga/Hyltebruk

1 520 682

Biograf (Digital teknik installerad)

1 500 000

VA-lösning för samfällighet/Sörvik

1 495 611

Värmepumpar, byte av fönster m.m./26 byggnader i Leader Linnéområdet

1 461 093

Vatten- och avloppslösningar, större gemensamhetsanläggningar i Ödängla och Flinsmåla/Njutemåla

1 430 300

Snökanonanläggning/Koldemoåsen

1 426 897

Renovering av Folkets Hus i Blomstermåla

1 394 135

Infrastruktur/turism på Ven

1 375 000

Cykelväg, 14 km t. Uttersberg

1 371 487

Utrustning för vassröjning m.m., musselodlingar, broar

1 370 948

Konstsnöanläggning/Vreta Kloster

1 342 860

Specialanpassad båt för funktionshindrade

1 330 176

Biograf (Ombyggnad + installation av digital teknik), webbplats/hemsida

1 320 713

Bänkar, bord, gym, p-plats m.m./Paraplyprojekt, Gotland

1 312 640

Ny cykelväg, skyltning, reparerat broar m.m./Vasaloppsleden/-spåret

1 307 277

Bryggor, skyltar, övernattningsstuga m.m./Oaxen

1 300 000

Förbättring av hamnanläggning/pir m.m.

1 299 999

Ridväg, 1 km lång, 2 m bred/Sotenäs

1 294 000

Filmduk, projektor, ljudanläggning/Gideågården

1 293 657

Förråd, läktare, scen, startbryggor/Rådasjön

1 289 348

Digitalisering av Folkets Hus/Alvesta

1 268 787

Digitalisering av biografer/Film i Glasriket

1 255 000

Långbrygga t. Skäddhålan/Grundsund

1 227 700

Komplettering med omklädningsrum till sporthall

1 203 574

Nyckelgym i Bettna

1 198 386

Pir med byggnad och båtplatser, campingplatser med servicehus

1 197 650

6 cykel-vandringsleder, 1 vattenled & 1 rid slinga.

1 195 989

Naturslinga m. belysning, brygga m.m./Rävlanda

1 179 458

Cykelbanor, hoppramp, studsbanor m.m. i Kungsbergsområdet

1 170 555

Digitalisering av Biografteatern i Sjöbo

1 160 500

Ridplaner, bana/Lycksele hästanläggning

1 154 058

Samlingslokal med bastu/Burgsvik

1 152 234

Besökscentrum, offentliga toaletter m.m./Hunehals borg

1 144 392

Rid- och körslinga/inom Haninge kommun

1 132 500

Belysning/fotbollsplanen i Ockelbo

1 128 020

Museum/Roland Svenssons ateljé, Möja

1 125 000

Digitalisering av biograf/Hunnebostrand

1 124 511

Museum/kultur-/naturrum på Hållö

1 121 868

Biograf (Digitalisering av Biografteatern i Kilafors)

1 121 229

Biograf (Digital teknik installerad)/Skelleftehamn

1 112 574

Tillbyggnader m.m. på skjutbana vid Stockumla

1 112 191

Pilgrimsträdgård, Bergastigen Skywalk m.m./Lagan

1 103 250

Idrottsanläggning för spontanidrott

87

(fortsättning från förra sidan)

Storlek på investeringsbelopp, kr

Beskrivning

1 096 400

Solcellsdriven vägbelysning/Bjärge

1 082 713

Vattenvård Aquabrav, 8 våtmarker, Gammelgarn socken på Gotland

1 078 829

Konferensanläggning, skyltar m.m./Norderön

1 074 411

Digitalisering m.m. av Sagabiografen i Hallstahammar

1 073 554

Digital teknik i Bergsjögården

1 065 879

Apellplan för hundaktiviteter, upprustning av klubblokal, lekpark, grillplats

1 063 973

Ridspår, cykelspår, motionsspår, utegym, grillplatser, beachplaner, snorkelled, anslagstavlor, bänkar m.m./Kuststräckan mellan LillOlas strand och Ålabodarna

1 061 001

Gång- och cykelväg/Stehag-Ringsjön (Sjöholmen)

1 060 636

Vandringsled på Brännö

1 055 712

Investeringar utmed Vasaloppsspåret/Vasalopps Arenan

1 036 851

Investeringar i Nyarps bygdegård, skyltning m.m.

1 033 864

Klubbstuga, tillbyggnad

1 017 836

Klubbhus i Hällberga/Stenkvista GoIF

999 632

Styrketräningslokal

990 742

Serveringsbyggnad vid skidbacke

985 662

Sportgolv, eventgolv till ishall/Glimåkra

984 080

Visningsbigård, värmepumpar, pelletspanna m.m./Gräfsnäsparken

967 269

Glashytta i anslutning till Eda Glasmuseum

962 678

Restaureringar av besöksmål, skyltar m.m./Jonsered

957 278

Ridvägar/Vänersborgsområdet

953 322

Båtlatrinstationer/Kalmar-Öland

952 000

Digital investering/Moheda Bio

940 491

Digitalisering av biograf i Arbrå

935 178

Helautomatiskt värmelagringssystem/Boda kvarn

930 408

Digital teknik för film, Karaokemaskin, Nintendo Wii

930 306

Lägenheter/Burträsk camping

928 865

Digitalisering av Borrby biograf

923 646

Vandringsleder, parkbelysning, parkbänkar, skyltning m.m.

921 306

Investeringar i uppförande av museum i Skottvång

915 690

Renovering/upprustning av hantverkshuset i Ramnäs

913 666

Renovering av bryggerihuset i Gnesta/Utställningslokal m.m.

912 325

Skjutvall/skidskytte + område för luftgevärsskytte

910 593

Biograf (Digital teknik installerad)

888 047

Scenplats med läktare

887 087

Digitalisering/Sibbhults Folkets hus

886 790

Träningsbana dragkamp, kompletterande utr. till konditionsutrustning, friidrott, bordtennis, entresolplan

882 111

Upplevelse-/nöjespark (Trolska skogen/sagoplatser), webbplats/hemsida

876 100

Båtbottentvätt/Västervik

873 355

Digitalisering av Svea Bio i Delsbo

870 402

Båtplatser, gästbrygga, kajakbryggor m.m./Söderhamns skärgård

867 395

Mtrl intagsränna, arb. intagsränna, målning.

859 326

Digitalisering av biograf/Ljusdal

858 760

Vågbrytare, brygga, redskapsbod, pontonbro m.m./Dvärsätt

857 034

Spontanidrottsplats, utomhusgym, grillstuga m.m./Fornåsa

856 072

Hästbana med lokal (sekretariat, café)

853 486

Gästhamn, bryggor m.m./Frösåker

851 957

Tillagningskök i Långseruds skola

845 809

Hängbro, rastplatser, toaletter m.m. tillhörande ny vandringsled/Höganäsområdet

88

(fortsättning från förra sidan)

Storlek på investeringsbelopp, kr

Beskrivning

844 382

Skateplan, frisbeegolfbana/Oxelösund

830 480

Vattenrutschkana, boulebanor m.m., skyltning i Ströms Slottspark, webbplats/hemsida

826 487

Kulturladan på Värmlandsnäs/Byggnad: betongplatta stolplada el vatten avlopp lokaldelar inkl. isolerad del skorsten med bakugn

824 451

Scen och dansbana

823 117

Upprustning av lokal till museum/Sjöfartsmuseum Oxelösund

823 068

Upprustning av Råda Park/Härryda

817 236

Servicehus, uppställningsplatser för husvagnar/Söderhamn

817 038

Digitalisering av biograf/Hofors

815 542

Naturstigar på Styrsö

815 136

160 kvm/yngeluppfödning/Valsjöbyn

814 760

Visningssträcka, skyltar m.m. på visningsområdet/Rädda Immeln, Ekeshultsån

810 551

Grillkåtor, övernattningsstugor m.m./Pentäsjoki, Övertorneå

802 741

Renovering av Maskinhuset i Skelleftehamn/möteslokal

798 137

Digitalisering av Folkets Hus o Bio i Ytterhogdal

793 091

Ombyggnad av bygdegård, cykelväg, pulkabacke, lekplats m.m./Eket

789 820

Sommarpaviljong utformad med scen, webbplats/hemsida

782 852

Modernisering av älgskyttebana

782 306

Fast scen på Stora Torget i Filipstad

782 249

Frälsarkransträdgården/Kusmark

779 709

Utomhus skyttebana/Nykvarn

777 431

Smalspårig museijärnväg

776 955

Naturstigar med tillhörande viloplatser, grillplatser m.m./Öckerö, Källö-Knippla

776 574

Digitalisering av biografteatern i Vemdalen

776 233

Renovering av stationshus/Linnefors

773 848

Automatisk bränslestation/mack i Överum

770 789

Investeringar i ishall i Svenstavik

768 451

Media/teknik/energieffektivisering/Edsbyns arena

766 894

Hundarena Kungsör/Kompletteringar, förbättringar

766 019

Anlagt strandpromenad, vandringsled m.m./Kalvträsk

758 750

Rivning av gammal och nybyggnad av ångbåtsbrygga

755 452

Drivmedelsanläggning/mack i Rejmyre

754 890

Banvall Köping-Uttersberg/upprustad till cykelbana, vandringsled, ridväg, skidspår

753 389

Badplats (ute) (Badplatser iordningsställts), skyltning på Hyppeln, naturstigar på Hyppeln, Bohus-Björkö och Grötö

752 481

Gemensam lokal/ombyggnad av gammal skola Webbplats/hemsida

741 850

Bowlsbana/Ellenö

728 612

Mälterianläggning

722 097

Renovering och tillbyggnad av Borrsmedjan m.m.

718 448

Digital bioteknik installerad i biograf/Hallstavik

717 783

Ombyggnad av uthus samt anläggning av trädgård enligt projektplan

716 500

Upprustning av gammal hammarsmedja i Orrefors

711 212

Bryggor, spänger, utegym, bro m.m./Kävlingeån

709 285

Skidspår med konstsnö, kompl. skidbacke med konstsnö

709 105

Räddningsbil med brandsläckningssystem Cafs/Sparreholm

700 000

Förlängning av promenadstråk, 650 m

696 500

Vandringsleder, fågeltorn, grillplats, parkeringsplats på Furilden

692 794

Marknadsstånd, bodar, scen, parkbänkar m.m./Kungsudden, Kungsör

690 220

Sillabåt/nybyggnation

89

(fortsättning från förra sidan)

Storlek på investeringsbelopp, kr

Beskrivning

689 813

Skatepark, beachvolleyplan, grillplats m.m./Ingared

687 543

Cistern, rör, kopplingar, stativ, oljeavskiljare, rörmokeri, elektricitet, grävning, fyllnad m.m.

683 955

Projektor, duk, diskmaskin, värmepumpar, vitvaror, toaletter, renovering av tak, kök m.m. inom ramen för ett paraplyprojekt

683 449

Höjning av mur, belysning/Fällfors

679 952

Ny naturstig, webbplats/hemsida

679 810

Renoverat och tekniskt rustat/Blidö bio

679 674

Byagård (utbyggnad, upprustning av kök, bergvärme)

677 899

Brygga, fågeltorn, vandringsled m.m./Vibybygden

675 348

Upprustning av Västa Vemmenhögs skola, naturstig, informationstavlor m.m. ”Västra Vemmenhög

674 172

Digitalisering av Göta Bio i Jonsered

672 613

Tennisbanor (hardcourtunderlag)/Grums

669 229

Renovering av fastighet/samlingslokal, fritidsgård

668 750

Bro enligt offert

665 426

Upprustning av klubbstuga/Karlsborgsverken

664 413

Produktion av film om Ölands järnålder

656 943

Café i anslutning till bl.a. teater

651 486

Bangolfbana

650 393

Järnåldersby i Lövhult

649 398

Hundcenter/aktivitetshall/vid Kyrkekvarn

649 000

Säfvelången II/Eldriven båt för turer på sjön Sävelången

647 163

Bybelysning i Hosjön

645 952

Romkläckeri/Viken, Tåsjö

644 020

Parkeringsplats, rastplats, grönyta i Tvärålund

643 000

Försäljningsbodar/Nässundet

640 387

Ridbana/träningsplats

638 557

Friluftsanläggning inkl. småbåtshamn/Bodan

635 642

Bangårdsmiljö, lokomotor m.m./Köping

628 633

Förbättringar i Svenstaviks centrum/Parkering, servicebyggnad m.m.

628 036

Informationstavlor m.m./Kustporten, Valdemarsvik

627 665

Båtramper, båtutsättningsplatser, parkeringar, förtöjningsplatser m.m. inom Holms fiskevårdsområde

625 091

Konstsnöanläggning, teknikpark för längdskidor/Hindås

623 183

Utökning av utställningsyta i museum

622 973

Rädda Björkerydsjön/Dämme, röjning m.m.

622 668

Nya rast- och lägerplatser på åtta vandringsleder/Dalsland/Nordmarken

619 462

Digitalbiografutrustning/Ockelbo

618 449

Tillbyggnader i nöjespark/Fröjdholmen, Oviken

618 000

Utsiktstrappa, spänger i Vrångö hamn

614 182

Hamn, informationstavla vid Klässbol hamn, webbplats/hemsida, vågbrytande gästbrygga

613 082

Modelljärnväg/Hässleholm på 60-talet

605 016

Renovering av unik skolbyggnad/samlingslokal/Svartnö

599 757

Digital teknik i bio/Lövånger

598 000

Förbättringar i gästhamnen Åstorpet

594 431

Produktionskök för lokal mat i Hamrånge

593 333

Elljusspår och infoslinga/Svartå

587 817

Hopp- och dressyrbana samt framridningsbana/Sundbyholms Travbana

584 251

Cykelleder i nedre Ätradalen

90

(fortsättning från förra sidan)

Storlek på investeringsbelopp, kr

Beskrivning

583 056

Digital bio m.m. i IOGT-NTO lokal

579 980

Ljussättning m.m./Döda Fallet, Hammarstrand

576 758

Folkparken Ängby Park/Knivsta

575 255

Digitalisering av biograf i Bredaryd

572 208

Upprustning av hamnområdet m.m./Docksta

568 669

Klubbhus, skeetbana m.m./Björneborgs Jaktskytteklubb

565 124

Belysning, skyltning/ÅsbySkantzenområdet i Hallstahammar

565 000

Renovering av Skepparslövs kvarn

556 982

Bredbandsnät (Rör lagda för dragning av fiber)

552 474

Servicehus, bryggor m.m./Fingermanholmen, Piteå

550 000

Ny uppförd byggnad/Björkås

547 000

Fotbollsplan med konstgräs, busskurer m.m.

546 925

Promenadstigar, bro, skyltar/Anundshög, Badelunda

546 401

Modernisering/upprustning av skjutbanor/Svedala

545 713

Digitalisering av bio i Bjursås

540 123

Upprustning av pir och brygga/Brändö Hamn

537 358

Renovering av Badelundagården

532 262

Konstgräsplan + servicebyggnad vid festplats

529 584

Badplats baserad på gammal betongbrygga, motionsspår

529 300

Näridrottsplats/Hemsjö

525 000

Cykelväg i Mellbystrand/del av Kattegattleden

523 637

Cafeteria/samlingslokal, uteboxar m.m./Pålsboda hästanläggning

522 000

Lekområde, kojor m.m.

518 371

Museum (Smålands Militärhistoriska Centrum)

517 582

Utestall/häst

515 650

Skytteanläggning i Sjöbo (tavelenheter, luftgevär, tv-monitor)

511 485

Hembygdsmuseum på Ingmarsö

509 680

Scen, toalett, fjärrkontorsplatser m.m./Gideå

508 354

Klubbhus/samlingslokal

506 979

Dansbana med tak, välkomstskylt i Grisslehamn

506 809

Upprustning/investeringar på Hallstavallen

506 472

Scen, stenmur, vandringsled m.m./Grimsnäs herrgård

504 544

Upprustning av samlings-och festplats Fröjdholmen

504 376

Rekreationsområde/Knivstaån

504 122

Näridrottsplats

503 326

"Köla-ladan", utställningshall, museum, boulebanor m.m.

502 878

Promenad/motionsslinga runt Rådasjön

502 015

Upprustning av utemiljö m.m./Sikås

501 225

Smedja på Grundsunda hembygdsgård

91

Bilaga 3

Beskrivning av natur- och kulturarv Allmogebåt och ångbåt Båthus/Sjöräddningsfartyget M/S Kåreholm

Elmotorer till vikingatida skepp (Vidfamne)

Galtabäcksskeppet

Båthus/Piteå båtmuseum

Sillabåt

Ångslupen Munter

Replika av kyrkbåt/Östhammar

Ångbåten Yxningen

Kyrkbåtar i Söderbärke

Ångbåten Runn

"Släpbåt"/träbåt i typ från flottningsepokens tid

Ångbåt till Anten

Böcker om vikingatida hus- och skeppsbyggnad

Hjulångaren Eric Nordvall II

Lifbåt 416 i Skanörs hamn/renoverad

Älvkungen/kulturturism

Brigantinen Wetsera i Öregrunds hamn Bro Restaurerat gammal bro/Lomsjöbygden

Bro, som gör kulturhistorisk väg användbar

Återställande av bro över Nissan/funnits en bro där i mannaminne

Rädda flottningsmuren och hängbron vid Hagforsen

Karl XII väg mot Norge

Restaurerat stenbro

Hängbro över Långsjön, bevara Byggnad/byggnadsminne/-miljö Bevara de öländska väderkvarnarna/kvarnrenovering

Stickespån/-tak

Hemvärnsbarack+järnvägsvagn från beredskapstiden

Älvenäsparken, 40-årig historia

Kronobäck/Klosterkyrkoruin

Äreport i Sörmjöle

Finngårdar m.m.

Missionshuset från Gunnebyn uppbyggt på Gammelgårdens friluftsmuseum

Bovil-gården (konstnärshem)

Raggsjöliden/Torgny Lindgrens hemmiljö

Dagsverkstorp, soldattorp

Forsby kvarn

Restaurering av Fristad gästgiveri

Björsbo skola/med i kommunens bevarandeplan

Proselins gård, gården renoveras varsamt i tidsenlig karaktär

Ny smedja i knutat timmer/Båraryd

Bygga upp en järnålders by/Lövhult, Nässjö

Jonkesstugan/boendemiljö från början av 1800-talet

Flytt av soldattorp till museum/Strängnäs

Soldattorpet Hagaberg/Vimarka

Återskapat läktare i äldsta biografen i Värmland/Kulturarv

Bagarstuga i Långshyttan

Enkelstuga flyttad till hembygdsparken i Bureå

Svartnö gamla skola

Gärdsgård vid Klasatorp

Underhålls- och åtgärdsprogram för hembygdsgårdar

Hammarsmedja i bruksmiljö/Marieholmsbruk

Observatorium i anslutning till Åke Odelbergs gamla observatorium Stjärnstugan/Åkesta

Fräschare park/Ängby Folkets park

400 m smålandsgärdesgård/Tofteryd

Ljudaborg utomhusscen/Lödöse

Kulturhistoriskt härbre/Åsele

Medeltidsby m. 16 byggnader

Restaurering av kvarn i Lainio

Åsle Tå

Bensinstation, 50-tals fik m.m.

Hembygdsområdet Swensbylijda

Dansbanan/Bredviks by

Hunehals borg

Biografen Röda kvarn i Orsa

Installerat och driftsatt elmotor för rotation av möllevingar/Norra Grönby

Bevara byggnaden som kulturhistoriskt objekt/Karlsborgsverken

Linnefors stationshus

Gothems strandbodar/Gotland

Militär skans i Alanäset

Byggnadsvårdscentrum/byggnadsvårdbutik

Renovering av Skepparslövs kvarn

Folkets Park i Nykvarn

Renovering av kvarn

Lotshuset Järnäsklubb

Grimsnäs herrgård

Magasinsgatan i Bodafors/byggnader av kulturhistoriskt intresse

Vårda och skydda det kulturarv som tegelarkitekturen i Skurup och Svedala är

Ströms slottspark

Upprustning av s.k. Stora Järnboden/Gysinge

Sundhammarkolonins kulturhistoriska värde

92

(fortsättning från förra sidan)

Kåta, härbre m.m. i Koppsele

Uddeholmsladan

Underhåll m.m. vid Dammsjöås naturtorp utanför Alingsås

I Stenunge by restaurerade byggnader och miljöer/På Ramsön pågår fortsatt restaurering av Karlssons hus

Bagarstuga i Degerfors

Skyltning vid 17 hembygdsgårdar

Polemanska huset i Östra Forestad Undantagshus

Marknadsföring/skyltning av Hälsingegårdar

Stationshuset i Simlångsdalen

Bakugn i Lagfors gamla bruksmiljö

Fornåsdal i Fornåsa kyrkby

Kvarnmiljön i Falekvarna

Gammalt badhus, iordningsställts

Arthur Lundkvist födelsehem i Hagstad

Återuppfört dass/till kulturbyggnad

Kopia av vippfyr/Holmögadd

Ny bagarstuga, knuttimrad på mycket gammalt sätt

Abrahamsgården i Norberg/Bevaras indirekt genom verksamhet på gården/hantverk m.m.

Stabburet i Gördalen/över 200 år gammalt

120 m stenmur vid Åkers kyrka

Komplettering med scen vid Janne Vängman torpet

Tidstypisk stationspark i Tällberg

Båtbrygga/-kaj/-ramp Ångbåtsbrygga Skuggan/Ljusterö

Hamnkontor knutet till ångslupen Munter

Småbåtshamn och brygga (Marieholms bruk)

Återuppfört gammal ångbåtsbrygga/Näcksta

Gumboda Hamn/1900-talet lastning och lossning vid kaj

Forntida örlogshamn (Djurhamn)

Återskapa kulturhistoriskt intressant långbrygga

Förfallen brygga/Bygga en ny ångbåtsbrygga

Flytbrygga för angöring av kyrkbåtar/"Prostbryggan"

Kulturutbyte/fokus på träbåtsbevarandet

Skurbrygga i Långshyttan

Byggande av långbrygga

Tak över kyrkbåt

Ångbåtsbrygglägen Djurras

Vit lantkanin

Lantraser/event

Utrotningshotade lantraser

Framtida räkning av vandrande fisk/Råneälven

Biodling/Adopt a bee

40 vildbihotell Fotografier/bilder/filmer

20 återfotograferingspunkter

Uppföljande film av den film som gjordes 1951/52 "Bondens år"

Filmer/Hovdala naturområde

Dokumentärfilm om ångbåten Boxholm II

Dokumentärfilm

DVD, händelser som ägt rum 1930 – 1980

9 längre och 10 kortare filmer om byar i Bräcke kommun

Dokumentärfilm om båtbyggandet och Gislövs läges hamns historia

Film om Litsbygden

Gjort film om Ölands järnålder Fyr

Hållö fyr + museum/kultur-/naturrum

Germandö fyrplats

Sandhammarens fyr Geologisk lämning/objekt Geologisk utställning/Ångsta

Havsvågen/Svarttjärn

Utställningslokal/fossilrikedom, Bromölla

Naturobjekt, flyttblock från istiden

Ringsjön/bok om Stenåldersbosättning, offerplats, gravplats m.fl.

Vuollerim, till ca 6000 år

Anunds hög

Dokumentation av bronsåldersgravar

Askeberga skeppssättning

Sydsveriges största, fyndrikaste och mest långvariga järnåldersbosättning

Rökstenen, besökscentrum

Finnestorps offerplats från järnåldern

Ramundeboda klosterruin

Uppåkra/unik arkeologisk plats

Inventering av fornlämningar & samiska kulturlämningar

93

(fortsättning från förra sidan)

Hemslöjd/konsthantverk Nya hantverksprodukter utifrån gamla förlagor

Keramik

Lägerplats/historiska hantverk

Hantverkstraditioner/utbildningar

Samisk kultur

Nya uppsydda Leksandsdräkter

Hantverksläger-äldre hantverk

Samiska produkter

Sprida kunskap om gammalt hantverk

Smideskonsten/Hults bruk

Folkdräkt/Särna-Idre

Äldre hantverkstekniker

"kurser i genuina hantverk eftersom många av dem håll på att försvinna" Industri/industriminne/-miljö Friluftsmuseum/Kolning och finnmarkskultur/Hofors

Museum/föremål Skottvångs gruva

Storbergets gruvor/guidningar

Sjöfartens spår/Bergkvara

Kalklinbanan/Forsby-Köping

Skyltning/Skromberga bruksort

Gamla industriområdet m.m. i Degerhamn

Hammarsmedja i Orrefors

Gula Huset i Uddebo

Gruvan i Tuna Hästberg

Järnets väg/utbruken Vintjärn Svartnäs Åg Korså bruk

Reparation/renovering av Hävla kvarn

Kalkstenens natur- och kulturhistoria, Öland

Renovering/upprustning av hantverkshuset i Ramnäs

Robertsfors bruk med omgivningar

Utgrävningsplats/Målerås första hytta

Bruksutställning

Besöksförbättrande åtgärder/Movikens Masugn

Gruvschakt/silvergruva

Återskapad slaggstamp/Storbrohyttan

Borrsmedja/Marmorbruket

Spår från tegelbruk och flottning i Viksjön

Gruvparken/Klacka-Lerberg

Flottningsmuseum

Renoverat besöksmål/Jonsered

Historiska leden Malmens väg

Nytt Stenmuseum vid Kettelvik

Nya trappor, belysning i Storbrohyttan, Filipstad

Restaurerad smedja i Lennartsfors

Gibberyd såghus/kompl. med p-plats, gärdesgård m.m.

Industrimuseum Qvarnaslät i Nybro

Ylleleden i Sågmyra

Glashytta byggd vid Eda Glasmuseum

Gemensamt kulturområde/Gunnebo slott & trädgårdar och Kvarnbyn

Smedja på Grundsunda hembygdsgård

Renovering av blåsmaskin i Granbergsdals hytta

Miniflottning/dammanläggning/Torsång

Katrineforsladan i Långban

Ljusne/material till industrihistoria

Vattentorn i Gnesta

Smedja med bostadshus

Risbergs kvarn

Möbelindustrin i Diö/Funkisfabriken

KUJ Banvall/Banvallen från Kolsva till Kejsartorp

Harplinge väderkvarn

Restaurera bruksmiljön i Karlholmsbruk

Museum/Rönnskär

Flottningen i Dalälven

Järnleden

Flottningsepoken

Värnamos roll i möbelproduktionen

Flottningshistoria/ekomuseum

15 kulturmiljöer/skyltning m.m.

Forsbacka Bruk/bevara genom att stärka med besöksnäring

Raggagården mejeri-Ett kulturhistoriskt kulturarv

Hudiksvalls industrihistoria

Skrotstenstippar/Svarta Bergen i Hägghult, Osby kn

Industriarv Söderhamn

Utställning på Ö i Skärblacka

Limmareds stolta glastradition

Smedja

Stenhuggarmuseet

Underhåll: Töllstorps industrimuseum/Gnosjöindustrins vagga

Ställbergs gruva/ny användning av industrilokal

Boda Kvarn

Tuna-Hästbergs gruvor

Militärt fort/förbättrat tillgängligheten

Utvecklingsidéer för Järnverket i Iggesund

S.k. Tysksmedja

Väderkvarn flyttades och renoverades

Gammal kvarn/Edets kvarn, Yttermalung

Ådalens industrihistoria

Kulturarean i f.d. täljstensbrott

Ålgårds kvarn och såg

Dokumentärfilm om Melins Börsfabrik i Anderstorp

Kolmila

94

(fortsättning från förra sidan)

Hörte hamn/ett kulturarv

Kultur & Industrihistorisk skrift

Smidesmuseum

Världsarvet Grimeton

Såghus

Industrihistoria i Nissadalen

Kolmilor/Byggande och användande av kolmilor enligt gammal lokaltradition

Skåne-Tranås medeltida vattenkvarn

Restaurering/upprustning/miljö kring Gruckå kvarn

Kalkbruksmiljö/Råbäck-Kinnekulle

Spelflotte, timrad flotte som användes vid manuell bogsering (spelflottning) av timmer

Stenhuggarindustrin

Synliggörande av industrihistoriska lämningar/anslagstavlor, hemsida till vandringsled

Kvarnstensbrottet i Östra Utsjö i Malung

Kulturarv (immateriell karaktär) Nässelfrossan/Harry Martinsson, Salje

Linnes Lapplandsresa 1732

Monica Zetterlunds minne

Notdragning

Albertus Pictor - kyrkomålare på 1400-talet

"Stora Mööt"/mötesplats för kungarna i Norden

Pilgrimsvandringar/pilgrimsleder

Junsele sägenhistoria

Statarskolans författare

Carl Larsson leden/Carl Larssons beskrivningar

Carl von Linnés liv och gärningar

Sagobok/Blötpojken och stjärnhimlen

"Hisskurer", öländska skrönor

"Mördarstigen"

Minnesbok "Jussi i Roslagens famn"

Framforskning av historik kring intressanta platser läng led

Folktro, historia m.m.

Stärka och bevara bygdegårdarna

Berättelser-inspelningar

Dansteater-lyfta fram och bevara bygdens historia i modern tid

Muntligt berättande

Teaterpjäs-"Lappen i Manjaur"

Bjurholms berättarakademi

Film "Borgeby slott-ett tusenårigt drama"

Kolåsens historia

Skyltar på platser med koppling till sagor och sägner/ Urshult

Skogsfinnarna i Skandinavien

Martin Lönnebos frälsarkrans överfört på "Frälsarkransträdgård"/Kusmark

Emigranthistoria

Dokumentera musik från Herrljungabygden

Anrika festplatsen ön Valö i Kinda kommun

Folkmusik

Retro-1950-70-talen

Freden i Knäred/400-årsjubileum

Främja seglande klassiska träbåtar

Folkmusikaliskt utbyte

Birger Jarls tid/1200-talet/Vadstena

Dokumentation av öarnas ortnamnshistorik

Noter och inspelningar med musik från Malå

Manus av Strindbergs farfar

Kultur/finska, samiska, meänieli, norska, kvänska, ryska, svenska

Digital dokumentation i Rättvik

"Kvinna på den gotländska landsbygden på 1900-talet"

Minnesplats/Slaget vid Herrevadsbro

Vräkning av en"gröna vågs familj" som ockuperade ett hus mitt ute i skogen

Tenhults IF-100 år

Folkmusik/Sommarkurs

Stenbrottsarbetet/musikdramatiskt verk

Författaren Sven Delblanc

Folkvandringstid och tidig medeltid/Södra Kind

Rädda gammal musik: Sundelinarnas musik, Säckpipan och musik, Naturmusikens sånger

Somaliska sagor

Biosfärsområde, Älvlandskapet Nedre Dalälven

Plats/minne efter Olov den helige på 1000-talet

Gestilren 1210

Kunskapsöverföring/traditionella byggtekniker m.m.

Musik kultur

Göta kanals första sluss

Christopher Polhems liv i bygden

"Finnmarken"

Sagoskog/utgångspunkt i folktron och dess väsen

Astrid Lindgrens filmer/filminspelningar

Brödbakning inkl ugnsinventering

Folktro, sägner, berättelser

Musikal/1811-det skånska bondeupproret

Författarbakgrund/-miljö

Guidningsunderlag/Kungsbron med omnejd

Historic Rally Events

Textila traditionen på Holmön

Ingemar Bergman/Bergmanscenter på Fårö

95

(fortsättning från förra sidan)

Ny pjäs med koppling till folklustspelet "Värmlänningarna"

Insamling av lokala berättelser

Tidstrands-epoken i Sågmyra

Inventera/sammanställa musik-Slaka musiken

Smideskonst/svartsmide

Inventerat natur- och kulturhistoriskt källmaterial

"Bevara vårt kulturarv genom framförande av gamla goda visor"

Kulinariska kulturarvet - Regional Matkultur Blekinge

Gula Husets byggnadsvårdscentrum samt kurser, föredrag och spridning av information

Kulturarv/Matfors

"baka bröd så som man gjorde förr i tiden"

Matkultur i Tärnaby-, Hemavanområdet

Häxprocesserna i Mora/Genom teaterpjäs

Pepparkakan-djupt rotad i den svenska traditionen

Slaget vid Herrevadsholm

Skrivit ner berättelser/historier som människor lämnar in

Mälsåkers slott-kunskapsstoff om historisk epok

Slaget 1565 vid Axtorna

Museum/Roland Svenssons atelje

Spökhistorier och skrönor

Teaterpjäs/Gästabud på borgen Gälakvist

Svenska gymnastikens fader/Per Henrik Ling

Folkmusikarv/Skåne

Under eventet Spinning Wheel lyftes kulturarvet fram

"Kyrkrunda"

Warner Oland fr. Bjurholm

Kyrkslätten med Ragunda gamla kyrka

Wärner Ölunds filmkarriär

Folkmusik/letat fram låtar med anknytning till regionen (Gästrikland)

Levandegöra två unika natur- och kulturmiljöer

Underlag till guidehandledningshäfte

Kulturarvet/berättarevenemang

Utställning på Mälsåkers slott

Bygdehistoria, Gamla kyrkplatser på Falbygden

Selma Lagerlöf utställning/Västra Vemmenhög

Brokind/Sista luffaren

Folkmusikskatten/Slaka

Mer om "Storsjöodjuret"

Sankta Helena/helgon

Historisk marknad i Jokkmokk

Kyrkobåtsrodd

"bevara och levnadsteckna de äldres livsmiljöer, historia..."

Sticka sinnrestensmönstret

Boken Hemikring/hembygdsbok

Gustav Vasa i Svärdsjö

Svenljunga Kulturled

Vikingar på Söderslätt

Legenden om Isak Mustaparta

Folkmusik/DalaLåt

Bevara, utveckla slöjden och hantverket i bygden/Junosuando

Komstad under 1800-talet, vandrande skådespel

Dragspelsmusik

Spelpipa/Härjedalen och Offerdal

Långarydssläkten

Upplevelse/visualisera Döda Fallet

När rocken kom till Sveg

Teater/Runnevåls gravfält

Berättarkvällar, bakning i storugn m.m.

Danskultur

Vårfruberga kloster/betydelse under medeltiden

Märkliga personer som haft sin hemvist i Södra Storsjöbygden "Snilleriket"

Selma Lagerlöfs besök på Nordanskär/historisk kurortsö

Lokala kulturarvet i anslutning till leden-förmedlat av äldre

Retrovägen-Bensinmackar, konditorier, motell, butiker, museer och sevärdheter från 1950-talet och fram till alldeles nyss.

Indirekt - byar och deras historia

Historia och kultur längs Laestadiusleden

Den hästkultur som finns i området har ytterligare förstärkts

Kunskap om konsten att göra sticketak

Musikal om Malmköpings 8000-åriga historia

Bok om dialekten Särnmåle

Kulturlandskap/äldre jordbrukslandskap Fäbodvall

Ålö skärgårdshemman/restaurering

Olofstorp-ödegård/faktainsamling, forskningsarbete m.m.

Naturvård av grunda havsvikar

Trädgård/ny 1800-tals del/Österbybruk

Sundbornleden/del av Sundborn och dess fäbodars historia

Strandängar, slåtteräng m.m./Skärgården i Tanums kommun

Fossila åkrar i skogsmark

96

(fortsättning från förra sidan)

Kolmila, kryddträdgård, bikupa

Fäbodsvall historia/Gräftåvallen

Fäbodbruk

Restaurering av kulturlandskap m.m.

Restaurering av ängs- och hagmarker/Mälby gård, Väddö

Vännässjöns naturbete

Remjängssätern

Avverkat och röjt i niplandskap/Sollefteå

Byns marker/återställs

Miljöer för ökad biologisk mångfald/Astrid Lindgrens Näs

Röjt kulturstigar/Lomsjöbygden

Restaurering av slåttermyr/Övertorneå

Betesmark utmed Råne älvdal

Landskapsbilden i Överkalix närområde

Fäboddrift

Bevattningsanläggning till betande djur/Hemmingsbo

Informationstavlor m.m./Gamla Lundavägen

Gamla färdvägar/göra till vandringsleder/Norsjö-Bastuträsk

Levandegöra Antnäs fäbodhistoria/kulturled, museum

Slåtteräng/Kråkbergs by

20 besöksmål i Sundomsbygden

Finnmark

Nyplanterad pilallé i Slågarp

Natursköna miljön vid Hagforsen med bygdens historia, kulturarv och med flottningens historia

Betesmark, 1,5 ha på Muskö

Oxabanan/gammal transportled Åsunden-Limmared

Röjning av igenslyad ängs- och åkermark i Vittangi by

Riksintresse KE31, värdefull kultur- och naturmiljö

Åkerholmar i odlingslandskapet/Skövde, Falköpings kommuner

Slåtterängar

4 st återskapade hagmarker

Sågmyras (nu) igenväxta marker/betas igen

Betesmark i Råne älvdal

Värna och vårda fäbodbruket

Fjäll-jordbrukssamhälle/Ottsjö

Ätradalen

Naturvårdsinsats på Gräskö

Sävarån är drygt 8 mil lång och klassad som riksintresse

Betesmarker/Järnmölle-Apelhult

Nedre Dalälvens älvängar

Äng i Perstorp

Restaurering av värdefulla odlingslandskap/ Dalsjöfors,Kinnarum, Stackhult

Betesdjur i Klarälvdalen

Restaurering av 51 ha (betes- och åkermark)

Fjärilslokaler/Röjt 2 hektar Vandringsvägen, i gamla tider varit en gemensam tillgång (fägata)

Beteslandskap på Ingmarsö

Renovering av igenslyad mark

"dokumentera miljön på en välkänd men svårnådd ö"

Röjt 15 ha ängsmark

Gamla kyrkvägen från Hunghult

Fäbodvall med byggnader/Skuleberget

Dokumentation av säterkulturer i Frostvikenområdet Lada

Lador/Junkön

Äldre ladugård

Flytt av tidstypiskt magasin till Bjärka Säby Fornhem Nationalpark/naturområde Arboretum i Baggböle

Greater Laponia/Ekoturism

GeoPark Öland/naturhistoria, 25 besöksplatser

Hovrans våtmarksområde

Fjärilsträdgård i Vånsjö

Norra Hyn, fågelsjö

Biosfärsområdet Vänerskärgården med Kinnekulle

Biosfärsområde/Älvlandskapet Nedre Dalälven

Geopark i Sotenäs kommun

Biosfärum Gröna Kunskapshuset, Östahalvön

Utställning m.m./Ekopark Halle- Hunneberg

Natur- och kulturområden i Arvidsjaurs kommun

Sonfjället

Natur- och kulturplatser utmed väg/Vallsjö-Norra Ljunga

Iordningsställt Strandkullepromenaden/Björboholm

Bevarandeaspekter/Höga kusten

Släkeprojekt Västergarn/Gotland

Falsterbo Bird Show/generera ett överskott till fågelskydd och naturvård Odling/-beredning av kulturväxter

Tidstypiska odlingar/Himmelsberga museum

"möjliggöra odling av gamla kulturväxter..."

Linodlingsmaterial från Svalöf Weibull

Odling av gamla spannmålssorter

Restaurering av Kvarndala trädgård

Odling av äldre spannmålssorter/Gutekorn

97

(fortsättning från förra sidan)

Park/slottspark Gamla ritningar över herrgårdsparken i Västanfors/grusgångar har iordningsställts

Ströms slottspark

Gräfsnäsparken

Årås Herrgårdspark

Upprustning av Hedners park/Asby, Ydre

Råda Park och Trädgård/Härryda

Örtofta slott/föredrag och visning

Kyrkberget/Lindesberg Samlingar/dokumentation/historiskt material

Material som magasinerats/ingår i nytt museum

Bevara vårt lokala kulturarv på ett bättre sätt

1800-tals båtar

Klädsamling i Säbrå

Skiffer/Skiffermuseum

Utställningshall/magasin till Piteå Båtmuseum

Dokumentationsmaterial-deponerat på museum

Kulturskyltar i Risböle

Fågelås bebyggelse

Bok om vandringsleden och bygden

Tre muséer samarbetar

Sjöräddningsmuseum i Kåseberga

Digitalisering av bilder/Tjällmo

Material om gamla Börringe (bilder m.m.)

Släktforskningsarkiv

Örtomtaboken - en kulturarvsbeskrivning

Sammanställt historiska fakta om Bron, Byarum

148 dräkter/Edsbyn

Lill-Babs material/webbaserat arkiv

Rohtarileden på Isosaari i Kuttainen/Informationsskyltar om historia, djur- och fågelliv

Kyrkmålningar i Floda kyrka

Söderhamns sågverkshistoria

Databank, digitalt bildvisningsarkiv

Ordbok

Digitalisering av museiföremål

Rockpartys arkiv i Hultsfred

Hemslöjdsföremål-digital föremålskatalog

Gällnös historia och kultur/Skyltar om

Biodlarmuseum

Museum på Runmarö

Bok om Kälen och Baksjöbodarna

Bok om Abisko och dess historia

Unik samling av träsniderier

Smålands militärhistoriska arv

Fotodokumenterat samlingar, digital registrering

Gyljen, Foton från förr och nu/Bildbank m.m.

Bok om Bestorps historia

I kombination med nytt museum på Ingmarsö

Landsbygdsmuseum i Voxtorp/utställningsdel och aktivitetsdel

Digitalisering av kulturföremål/Lycksele

Utökning av yta för glassamling/-utställning

Dokumenterat områdets kulturhistoria bl.a. hålvägar

Klädsamling/fotograferad och utlagd på nätet

Skyltning + byns pensionärer skrivit ner om historia

Bok om Fryksås + material till Fryksåsarkivet

Guidebok/Dalslands kanal m.m.

Inventering av åkermark/stenåldersfynd i Högsby kommun

Digitalt arkiv/Simontorps brandkårsmuseum

Dokumention/Emmislövs kyrka

Fasta laxfisket/laxfiskeepoken i Edefors

Tillskott av nya kläder till textilsamling

Dokumenterat fakta om bygdens kultur och historia, Lainio, Lannavaara

Arkiv/Åres historia

Brandmuseum/Höljebacka

Gårdmuseum i Alexander, sortera, reparera och montera föremål

Minnen, berättelser, foton från elever vid Dalkarlså folkhögskola

Kulturladan på Värmlandsnäs

"muséet"/Kulturrummet

Museum över Vebomarkbygden

Digital databas över föremål i samlingar

Dokumentation om Valens historia

Informationsskylt/historiska fakta från området

Material insamlat från skolor i Kimstad och Norsholm/ Museum

Museistråket i Köping

Bygdens historia m.m./Lennartsfors

Fotografiskt kulturarv/Storuman

Veteranmotormuseum

14 skyltar utmed Stockholmsvägen i Bålsta/Inblick i Bålstas historia

Föremålssamling/Gallejaur

Informationstavlor/historia, kultur och naturvärden

Bok/Norrbottens Flora (grund i 20-årigt fältarbete i Norrbotten plus 48000 pressade växter till Riksmuséet i Stockholm)

Samlingar i Sågmyra hembygdsmuseum

98

(fortsättning från förra sidan)

Plastens och plastkemins historia och utveckling/Perstorp

Arkeologisk undersökning/Klosterholmen i Bureå

"Barnfilmhuset"/Kunskap om filminspelningen av Emil i Lönneberga

Finnskogsmuseet/Ny basutställning, bibliotek, forskarplats

Tidslinjen i Vara kommun/20 platser uppmärkta och skyltade

Rum för textilförvaring/Lima Ragols Ola boden

Audioguidning i gamla klungbyn Västerby

Unnaryds bonadsmuseum/organisering, konservering, arkivering av bonader

Kulturportaler/kulturarv och historia-Dalby, Torna Hällestad, Genarp, Revinge, Revingehed

Historiskt textmaterial om Styrsö

Scanning av gamla bilder/Degerfors, Svartå

Till pilgrimsled/informationstavlor

Kultur- och friskvårdskartor i landsbygden

Bissefällarns konstsamling/Skillingaryd

Kunskapsunderlag tagits fram för QR-koder

Digitalisering av film, bilder m.m./Vissefjärda

Bokantikvariat i Borrby

Handelsträdgårdar som funnits i Borås nuvarande kommun

Kvalitetskopierat unika "camera obscura-objekt från 1880-talet

Nytt museum/Bollebygd

Bibliotek/Bergmanscenter på Fårö

"Fakta om det lokala kulturarvet samlats in/Sjöhistoriska stigen

Skogsskolemuseum/Bispgården

Brandstationsrelaterad utrustning

Gotlands Försvarsmuseum med militär utrustning

Dokumentation av maskinhus och gruvhistorisk utrustning

Konsthall på Ljusterö med fast utställningsdel

Donerade samlingarna från Mölnor museum

Skyltar/Djurhamns historia

Ett modernt museum med stöd av nyteknik för att bevara och sprida Skellefteås innovativa historia

Utställning om småskaligt jord- och skogsbruk i skärgården

Finnbosättningar

Lokalt fotoarkiv/Sorsele kommun

Flygsportmuseum

Samlat ihop, dokumenterat och bevarat historiska dokument/Kyrkås socken

Forska i byars historia/8 byar i Tornedalen

Arkivhuset i Ramsele

Glas

Digitalisering av pappersbilder/Sävar

Glasets Hus Limmared/Glassamling m.m.

Hällnäs sanatorium

Historier & skrönor

Hällristningar och bronsåldern

Hittade ett gediget material med såväl fotografier som dokumentation kring hantverksprodukter i skärgårdshushåll"

Lokalhistoriskt material/Norsjö, Malå

I första skedet Sveds Bengts Mattssons 50-åriga gärning som fotograf i Särna

Historik och nutid kring ISA och Lygnern

Inventering av Dackeminnen i Kinda kommun

Roll-ups/fotoutställning m.m.

Inventering/Besöksmål i natur- och kulturlandskapet/ Arjeplogs kommun

Information om 36 kyrkor/Kyrkrundan, Sjuhärad

Kartläggning av kulturarvsmiljöer

Bilda ett Båt- och Byggnadsvårdscentrum/Norrtälje

Ljudinspelning och bildspel

Bygga upp ett museum/Henriksfjäll

Motorbåtshistoria

Hembygdsmuseum/Fornåsa

Rumsdekorationer i Hälsingland/Sammanställning av kunskapsläget

Audioguider/museum

Skjutshållens historia

Digitalisering av donerade samlingar dokument, foton och filmer/Örsundsbro

Paraplyprojekt/Antal projekt som bevarar och/eller utvecklar det lokala natur- och kulturarvet

Traktormuseum/Staffanstorp

Textilier

Släktforskningsuppgifter m.m./Balteryd

Genomgång av arkiv och gårdsdokument skapade ökad kunskap/Lyssna på historien - audioguider

Kyrkstigar inom Norrtälje kommun

Äldre vagnslider till museilokal

Morups Samtidsmuseum

Bildbank/fler än 1000 bilder (företag, natur- och kulturliv)

Bildskatt/Digitalisering

Modellbygge av Komstad by

99

(fortsättning från förra sidan)

Upprustning av lokal till museum/Sjöfartsmuseum Oxelösund

Upprustning av kulturhistoriskt lokalt fiskemuseum

QR-koder på muséer

Bygdeforskningen (NBT-Nätverket för Bygdeforskning i Tiveden) har dokumenterat berättelser, levnadsöden m.m.

Skälsbäcks skolmuseum/skanning och digitalisering

Lantbruksmuséum

Utställning på Skarhults slott

Biografmuseum i Värmland

Kunskapsbas, dokumentation av historia/Kölleröd

Radio Pelles Museum i Mariannelund

Bildarkiv/över 5000 inscannade objekt/Torslunda

Databas med intressanta fornlämningar/Främmestad

Skolmuseum

Skyltar/Grillbys historia

Databas-gamla handlingar och kort

Stenkusten/områdets historia

Liten utställning - krigshistoriskt material

Horns by historia, samlingar av arbetsredskap m.m.

Fotoutställning, Gördalen 1900 - 1970

Åleds historia

Digitalisering av Gamla Urshults arkiv

Bok om Kustvägen

Fotomaterial plus bok/Bottnarydsbygdens utveckling i bild

Axvalls anrika historia/intresse hos bl.a. lokalbefolkningen

Intervjuer av personer, bilder över Pålsboda (25-tal DVDskivor)

Digitalt arkiv

Samlat kulturarv i form av föremål, arkiv och fotografier på ett ställe

Arkivmaterial räddats fr. Melins Börsfabrik

Dokumentation av hembygden/Kråken-Tjäruskär

Digital databas/Norsholms historia och kulturarv

Eklångens historia

Underlag till bok om Torsås

Research/kulturyttringar, historia kring anrika godset Näsby Tåg-/järnvägsstation/-byggnad Museijärnväg/smalspårig järnväg

Galtströms Museijärnväg

Bangårdsmiljö, lokomotor m.m./Köping

Modelljärnväg i Hallsberg

1,3 km museijärnväg på Gotland

Bro, korsning, plattform/Smalspåret

Järnvägspark i Landeryd

Museijärnväg med lok och vagnar

Modelljärnväg/Hässleholm på 60-talet Återställt/restaurerat vattenområde/vattendrag Rädda Björkerydsjön/Dämme, röjning m.m.

Återställa älvens ursprungliga utlopp i Holmerudsfors

8 våtmarker i Gammelgarn socken

Vassröjning/Bottviken

Alsteråns avrinningsområde

Ängaskärsviken/Bergkvara

Burgsviken/återskapa den tidigare näringsväven

Rädda Valleviken/Gotland

Rädda Immeln

Äspuss sjö/Härnevi

Lekplatser för fisk/Smedjebacken

Lekplatser för havsöring

Besöksplats/Skogsbruk och Bivarödsån

Restaurerat område med damm m.m./Baljered

Rastplats/parkering vid Börringe mad

Restaurering av dammar/Asphyttan

Gäddvåtmark/Bergkvara

Gräs- och vassröjning i sjöar och vattendrag

Tullstorpsån, inkl restaurering av ängavattning

Immeln med öringbestånd

Lumsån-lekbottnar för öring

Utsättning av fiskyngel

Flugfiskesträcka i Kölsjöån

Fiskevårdsplaner

Röjning kring damm i Hällekis

100

Bilaga 4

Listning av verksamheter baserat på slag av evenemang Tävlingar Mountainbikelopp/ Bengtsfors

St.Olavsloppet/Östersund

Motionscykellopp ”Fulufjällstrampet”/Lima

Cykeltävling ”Tour of Jamtland”/Östersund

Siljan Snösko Race/Rättvik

”VM-vecka" motocross/ Uddevalla

Tävling-Winch Contest/ Ljusdal

Draghundseldorado (VM, EM, SM)/Åsele

Degernässimmet

Internationell tävling/Lumberjacks sports/Orsa

Särna Watercross under Festveckan

Löpartävling i fjällterräng/ Åre

Tävlingar av olika slag, längdskidor, skidskytte, orientering m.m./Lindbäcksstadion i Piteå kommun

Multisporttävling i Ljungdalen

Buggruset, löplopp under dansbandsveckan/Malung

Tjörnklassikern

Cykelfestival”Bräkne-trampen”/Bräkne-Hoby

World Cup tävling i mountainbike-orientering/ Leksand

Vidöstern runt

LjungskileUtmaningen/ mountainbiketävling

Träningsläger/Gimo

Idrottstävlingar på Öland

Kultur Skörde- och kulturfester/ Norra Skaraborg

"Nässelfrossa"/kulturvecka/kulturell festival/ Jämshög

Kulturevenemang/ Katrineholm

Festival-isskulpturer/ Hällefors

Evenemang runt varumärket Hälsingehambon/ Hälsingland

Ljusterö operafestival

Litteratur seminarium/ Bengtsfors

Isteater/Luleå

"Amerikaveckan"/Kisa

Musik på Bosjökloster

Karlsborgs Allsång

Konstrunda/Kungälv

Toner vid Borgeby Slott

Körutbyte/Dala-Floda, Röros

Traktorns dag/traktormuseum/ Staffanstorp

Konstvandring m.m./ Örnsköldsvik

Konstrunda/Tur & Returrundan/Habo

Konstbiennal/Lysekil

Öppet-Hus dagar/ Längs väg 1570

Ifö Center/nytt besöksmål i Bromölla

Årlig internationell festival med seglande träbåtar/ Trosa

Lajv/Katrineholm

Kulturfestivalen Meänfestivaali/Pajala

Musikfestival/Tidaholm

Fryksta Vattenfestival

Kör- och visfestival i Sjötorp

Söderslätts Countryfestival i Anderslöv

Folkmusikfestival/ Möllevången

Festivaldagar/Landsbygden i Växjö och Ljungby kommuner

Scen- och konstfestivaler m.m./Lundby

Live Green Festival i Blekinge

Zarah Leander festival/ Risinge

Rainbow Fiels Festival i Orsa

Fotofestivaler m.m./Mullsjö

Naturfotofestival/ Hässleholm

Rit It Up Musikfestival/ Säffle

Musikfestival i Segmon

Dragonfly Festival/ Kulturfestival/ Ekehagen

Festival ”Äggröra”/ Runsten

Visfestival/Malungsfors

Festivalen Sweden Voices för ungdomar i Jämtland & Mali i Afrika/Myssjö Oviken

Pbodarocken, rockfestival/ Pålsboda

Oshultsfestivalen

KAOS - En musikfestival i Mellerud

Amatörfestival i Ydre

Fegenfesten/musikfestival

”Gospelsfestivalen i Fagerås”

Ungdomsfestival i Hallsberg

Festivalen "Gnosjö skrattar och ler"

Resande musikfestival/runt byn Sättra på Öland

Festival

101

(fortsättning från förra sidan)

Mässa Karsjömässan

Vildmarksmässa i Skinnskatteberg

Matmässa i Nysäter

Mässa-Framtidslandet/ Orsa, Tallhed

Lantlivsmässa/Eketorps Gård Rolsberga, Höör

Östgötamässan Häst/ Mantorptravet i Mantorp

Friluftsmässa på Frostavallen

Maskin- och fordonsmässa i Fällfors

Mässa, marknad m.m./ Sätila

Matmässa/Vansbro

Mat- och Miljömässa på Lantbruks-skogsdag/ Vita Sands camping/Hagby, Gudmundrå Kalmar

Bruksvallarna Game Fair

Hästivalen hästfest/Skara

Framtidsveckan/Karlstad

Ulvö Classic, båtar/ Ulvöhamn

Ingmarspelen/teater/ Vansbro

Friluftsteater/Trosa

Sommarteaterföreställningar på flera ställen/ Enköping

Opera/Teater/Bollnäs

Teateruppsättning/Säffle

Medeltidsspel/Harplinge

Teaterföreställning/Arbrå

Teaterstycke i Forsvik

Historiska marknaden i anslutning till Jokkmokks marknad

Mustapartaföreställning m.m./Örnäset

Teater

Bygdeevenemang Fågelåsdagarna

Hästveckan i Hälsingland

Norrlandsveckan Holmön

Kolåsen 600 år

Ombergs festdagar

Kustvägendagarna/ Njurunda

Samiska kulturdagarna Lopme Naesti/Tännäs

Del i arrangemanget "Kultur i Tiomilaskogen"/ Malung

Sekelskiftesvecka – Marstrand

Honungsfestivalen i Kristinehamn

Ungdomsfestival i Vännäs

Tågdagarna i Landeryd

Uppland på Kulturernas Karneval/Uppsala

Rämmendagarna 2011

KUL-TUR i Skultuna/ Öppet hus

Storfors fair

Hemvändardagar i Mockfjärd

Upplev MittSkåne

"Midsommar yran"/ bilburna/Sveg

Classic Aircraft Meeting/ Hede

"Öland spirar"

"Kulturglädje i Glanshammarbygd"

Aktiviteter på Lugnåsberget

Mathelg på Marstrand

Design i Glasriket

Orsayran

Mathantverkssafari/ Vara

Polkagris-VM i Gränna

400-årsjubileum av freden i Knäred

Falsterbo Bird Show

Galtabäcksskeppet, event/ Galtabäck

Naturnära Event/Storvreta

Familjeevenemang/ Gällivare

Försmak på Fjärdhundraland/torgdagar m.m. i Enköping

Tomtens kalkbrott/arena för konst och kultur/ Falbygden

Fest/Norrbyskär

Underhållning/Den nya Kulturbryggan/Vännäs

Evenemang på Laxön i Älvkarleby

Arrangemang på anrika festplatsen ön Valö i Kinda kommun

Retroarrangemang i Nossebro

Sommarevenemang i Lomtjänsparken/ Älvsbyn

Utomhusteaterföreställning/Sången om Taråberg/ Ramsele

Årligt musikaliskt evenemang/Kärrgruvan

Mötesplats Vansbro Kulturhus

Fällforsveckan

Aktiviteter/arran-gemang i Otterbäcken

Åkers Yran/Arrangemang i Åkers styckebruk

Festivaler-Markaryd, Tannåker, Braås

Kulturvecka i Lillhärdal

Publika evenemang i Hjo

Arrangemang i Borlundabygden

Musikal om Malmköping

Källsjö Bonnaby/ Marknader

Hantverkslägret Pilgrimsklockan/Löddeköpinge

Skogsfestivaler m.m./ Haddebo kronopark, södra Närke

Värmländsk matmarknad/ Filipstad

Temadag Mat & Uthålligt Naturbruk/Öknaskolan, Tystberga

Ängsödagen 6 juni, bl.a. bilrally/utefter Ängsövägen i Västerås

Övrigt

102

Bilaga 5

Sammanställning av nya tekniker App (mobilapplikation, mobilapp) App för vandring/cykling längs olika slag av leder (historiska-, natur-, kultur)

App till museum/muséer

App med kartor och till geografiska områden/platser

App till websida/turisminformation/ näringsidkare

Audioguide (guidetjänst-lyssna på information/berättelse om viss plats eller visst föremål) Audioguider t.ex. i muséer av olika slag och kan finnas på flera språk

Ljudguider/Ljudmaskiner utmed t.ex. kulturstig

Bokning via web/internet (logi, tjänster) Bokningssystem/-program t.ex. ”Citybreak”

Bokningssystem/bokningsbar websida

Bokningsplattform/portal Fiskekort på nätet Försäljning av fiskekort över internet

Fiskekort online Digital teknik exkl. biografer

Digital applikation för guidning t.ex. fiskeguider

MailChimpkonto för insamling av e-postadresser

Digital media/mediautveckling

MyNewsdesk-konto för att nå ut med pressreleaser

Digital penna för registreringar i grisbesättning

Digitalisering av muséer/föremål på muséer

Evenemangskalender

Digitala bildarkiv/databaser

E-bok

Flash-filmer Geocaching (GPS-stödd sökning av koordinatsatta objekt)

Geocaching i ett område t.ex. Nissadalen GPS-teknik (användning av Global Positioning Systemet) GPS-navigering

GPS-paket QR-koder

Vid användning av QR-kod konverteras koden från den visuella världen till läsbar information i den fysiska världen med hjälp av text, ljud, video eller bild. Exempel på användning är QR-koder länkade till hemsidor, koder på vandringsleder, turistverksamheter/-tjänster.

Mobila tillämpningar Mobil björnbana (jaktskytte)

Mobil bensinstation/mack

Mobil datorsal

Mobiltelefoni (basstation)

Mobil modellscen

Mobilguider kopplade till interaktiv bild- och kunskapsbank

Mobil samåkning

Mobilsida & QR-kod

Mobil tältlösning Utrustning till idrott/sport Bättre tidtagningssystem

Elektroniska tavlor på skjutbanor/tavelmarkeringssystem

Golv för inlinehockey

Skjutbana med ny teknik

Elektroniskt låssystem till motionsanläggning

Skottramp (ishockey)

Lyftanordning till hästboxar (transportabla hästboxar)

Snökanonanläggning

Nytt tidtagnings- och anmälningssystem

Snöskoaktiviteter Mätmetoder för effektutveckling vid fysisk aktivitet; Kommunikation

Anropsstyrd busslinje

Samåkningsapplikation, -tjänster

Automatisk bränslestation

103

(fortsättning från förra sidan)

Kartor Digitalt sjökort, digital djupkarta,

Web-giskarta

Djupdata och GIS-data

Google Maps Javascript API V3

Elektronisk fiskekarta

CMS-verktyg Expression Engine

Digital vandringskarta

Vektorkarta, utvecklad för google map Jordbruk, fiske, livsmedel, hantverk

Biodom/växthus i form av en dom

Permakultur (rocket stoves, aquaponics, swales)

Ekolod-ringnot (ny fisketeknik)

Romkläckeri (utsättningsfisk)

Hydrokultur, odling

Slakt med slaktvagn i djurens hage

UASB reaktor för biogastillverkning

Slungvagn för biodlare

Mobil grishydda

Teknisk lösning av tråldragning på kajen

Insemination av bidrottningar (avel)

Mobil konceptstuga/vagn ”Wernamaten”

Äppelmusteri, mustmaskin

Internetuppkopplade vågar i biodling

Ny typ av surkålstillverkning/syra grönsaker

Träkol i odlingsjord m.m.

Ommodifiering av gamla saker

Spektorfoto analys instrument för algodling

Ekologiskt kretsloppsjordbruk

Odlingsanläggning, nya grödor (Greenbox)

Digitalt företagarregister

Nytt sätt att fläta band

Ny teknik för att samla, torka och sortera pollen Fritidsaktiviteter, förströelser Virtual Realityglasögon kopplade till besöksmål

Livesändningar (evenemang)

Kunskaps- och upplevelsematerial via nätet

LAN (utrustning in form av datorer m.m.)

Fotostudio, musikstudio, radiostudio för webbradio

Teater via digital infrastruktur

Videoteknik och ljudteknik

Produktion av dataspel, rollspel

Ljud- och ljussystem i teaterlokal Eldrift Elbilar

Elektriskt styrsystem för optimering och övervakning av vindkraftverk

Eldriven snabb färja Ny teknik, allmänt 3-dimensionella virtuella modeller för visning och uppmätning (båtar)

Ljud & bildutrustning till utställning;

Personräknare med distansavläsning (vid besöksmål)

Ny teknik-ekologiska husbyggnadskomponenter

Metod för gravstensuppsättning

Sadeltryckmatta, ny teknik för Sverige

Bildskärmar och filmvisningsutrustning till utställning

Pålningsteknik för att bygga bryggor

Analyshjälpmedel via bredband vid observatorium

Rening av bassängvatten

Båtbottentvätt

Skyltskrivare till affärer/handel

Brandsläckningssystem (Cafs)

Virtuellt museum

Cleantech algskördare

Webbkamera i "Storkboet"/storkar i Skåne

Elektroniskt inpasseringssystem till bibliotek

Teknisk utrustning/visualiseringsteknik;

Latrina-latrintömningsstation

Teknik för att ventilera bort överskottsvätska från förmultnings-toaletter;

Laserskurna magnetiska stålbord

Experimentell utveckling av konst och hantverk i samspråk med olika tekniker

Kortläsare för betalningar

Mediapelare

Interaktivt verktyg/licenser (utbildning)

Laserscanning

104

(fortsättning från förra sidan)

Webbutik Flexibel webbplattform/"Blocket" för matproducenter

Odlarportal för exponering av tillgänglig lokal produktion för restauranger

Företagare i skärgård (50-tal infört webtjänster på gemensam hemsida)

Självbetjäningskiosk till vandringsled

E-handelsplattform/anpassad för handhållna enheter

Kundtjänst på webben, 2 000 produkter i databas

Ekonomisk Förening/webbsida med beställningsfunktion

Turismhemsida för kultur- och turismaktörer

Landsbygdhandlare/servicepunkter med datorer, utrustning och internetuppkoppling

Webbutik för hantverkares alster

Websida för försäljning av aktiviteter kopplade till naturbesöksmål Energi/Utemiljö LED-lampor i bostadsområden

Värmepumpar-ny teknik

Solceller på tak

Styr- och reglersystem, förgasningsanläggning

Värmelagringsanläggning

105

Referenser Glesbygdsverket, Trycksak: LEADER + Sverige 2000-2006 Johan Fors, Landsbygdsutvecklingsenheten, Jordbruksverket, 2012 Jordbruksverket, Handbok för projekt inom Leader, 2012-03-26 Jordbruksverket, Anvisningar och informationsmaterial vid utbildning av verksamma inom Leader, 2007-2009 Jordbruksverket, Trycksak: Leaderområden i Sverige 2007-2013 Jordbruksverket, Landsbygdsprogram för Sverige år 2007-2013, Årsrapport 2015 och slutrapport för programmet Jordbruksverket, Leader i Sverige 2007-2010, RA11:30 Jordbruksverket, Leader i Sverige 2007-2011, RA 12:39 Jordbruksverket, Leader i Sverige 2007-2012, RA 13:29 Landsbygdsnätverket, Enkät till LAG, mars 2011 Regeringskansliet, Landsbygdsprogram för Sverige år 2007-2013 Statistiska centralbyrån, Utdrag ur Sveriges officiella statistik på leaderområdesnivå

106

107

Rapporten kan beställas från Jordbruksverket 551 82 Jönköping Tfn 036-15 50 00 (vx) Fax 036-34 04 14 E-post: jordbruksverket@jordbruksverket.se www.jordbruksverket.se

ISSN 1102-3007 • ISRN SJV-R-17/13-SE • RA 17:13