med frö, men fördelarna är flera. De större plantorna konkurrerar bättre med ogräset och tål mekanisk ogräsbekämpning bättre. Kulturtiden i fält förkortas, skördetidpunkten kan planeras mer exakt och skörden kan bli högre. Upphöjda bäddar ger ett torrare mikroklimat som minskar risken för svampangrepp. Om bäddarna täcks med plast och droppbevattning läggs under plasten förbättras klimatet ytterligare och dessutom får man en effektiv kontroll av ogräset. Sådan odlingsteknik är redan allmänt utbredd inom bärodlingen. I grönsaksodlingen används bäddodling i vissa kulturer. För trädgårdsgrödor finns mycket liten svensk växtförädling. Den resistensförädling som bedrivs i andra länder är också relevant för Sverige eftersom många växtskyddsproblem är gemensamma för norra Europa. Skorvresistenta äpplesorter har börjat användas i Sverige men liksom för potatis är kunderna många gånger konservativa och efterfrågar andra sorter. Tyvärr har också resistensen brutits hos flera av sorterna. Sorter som är resistenta mot sallatsbladlus har snabbt börjat användas av odlarna. Det är ett exempel på resistens mot insekter. Ett problem är att det inte finns någon organiserad sortprovning av grönsaks- och blomsterfrö och inte heller av sorter för frukt- och bärodling. En förutsättning för att odlarna ska välja resistenta sorter är att de är jämförbara med befintliga sorter vad gäller avkastning, odlingssäkerhet och kvalitet. Inom jordgubbsodlingen har sorter som är motståndskraftiga mot gråmögel och mjöldagg ersatt äldre sorter. Sortbytet har påskyndats av att de nya sorterna också har bättre avkastning och bärkvalitet. Odlingsperioden kan avgöra angreppens storlek. Tidig och sen kål angrips till exempel mindre av skadegörare än medeltidig kål. Morötter kan skördas innan morotsflugans larver går in i rötterna. Den metoden utnyttjas inom ekologisk odling men det gör också att skörden blir lägre och att kontinuerlig produktion försvåras. I växthus och plasttunnlar är det möjligt att styra temperatur och luftfuktighet. Särskilt i växthus ger det goda möjligheter att förebygga angrepp av svampar. Det finns också goda förutsättningar att tillämpa biologiskt växtskydd. Med avancerad klimatstyrning är det möjligt att odla kompakta krukväxter och därmed minska behovet av kemiska retarderingsmedel. I växthusodlingen är sanering mellan kulturerna och god odlingshygien av stor betydelse för odlingsresultatet. Odlingen av bär i plasttunnlar ökar. Vattentillförseln kan kontrolleras och det ger lägre angrepp av till exempel gråmögel. Vissa insekter missgynnas också av tunnlarna medan andra skadedjur som bladlöss och spinnkvalster istället gynnas av värmen och blir ett större problem.
1.6.4
Icke-kemiska medel och metoder – lantbruk
Icke-kemiska metoder för att bekämpa ogräs omfattar i första hand mekaniska åtgärder som • ogräsharvning • radhackning • plöjning • stubbearbetning.
1
12