JO13_13

Växtskyddsåret 2013 Västra Götalands och Värmlands län

Jordbruksinformation 13 – 2013

VÄXTSKYDDSÅRET 2013 Av Cecilia Lerenius, Lars Johansson och Lisbeth Bergh, Växtskyddscentralen Skara

INNEHÅLLSFÖRTECKNING Inledning ............................................................................................................. 2 Väder 2012/13 .................................................................................................... 3 Sammanfattning av växtskyddsåret .................................................................... 7 Höstvete………. .................................................................................................. 8 Rågvete ............................................................................................................ 13 Råg……………. ................................................................................................ 16 Höstkorn ........................................................................................................... 18 Vårvete……….. ................................................................................................ 20 Vårkorn…………………………………………………………………… ................ 22 Havre ................................................................................................................ 25 Höstoljeväxter .. ................................................................................................ 28 Våroljeväxter.... ................................................................................................ 30 Åkerböna……... ................................................................................................ 32 Ärter...………………………………………………………………... ...................... 34 Potatis……………………………………………………………………. ................ .35 Inventeringar 2013 Stråknäckare i höstvete ............................................................................................................... 10 Rotdödare i höstvete ……………………………………………………………………... ................. 11 Gul och röd vetemygga i höstvete……………………………………………………… ................... 12 Stråknäckare i rågvete ................................................................................................................ 15 Gul och röd vetemygga i rågvete………………………………………………………. ................... 15 Gul och röd vetemygga i vårvete………………………………………………………. ................... 21 Havrebladlusens ägg på häggar 1986-2013 ............................................................................... 27 Bomullsmögel i höstoljeväxter ..................................................................................................... 28 Bomullsmögel i våroljeväxter ...................................................................................................... 30

INLEDNING

I denna skrift sammanfattas resultaten av prognos- och varningsverksamheten i Västra Götalands län och Värmlands län under växtskyddsåret 2013. Avsikten är att beskriva förekomsten av olika skadegörare samt vädret under året. Redovisningen presenteras på Växtskyddscentralens hemsida, www.jordbruksverket.se/vsc.

Syftet med prognos- och varningstjänsten Förekomsten av skadegörare liksom behovet av bekämpning varierar mycket mellan olika år liksom mellan olika fält samma år. Prognos- och varningstjänsten är ett viktigt hjälpmedel för lantbrukare att behovsanpassa sin bekämpning. Information om det aktuella läget för olika skadegörare, baseras på graderingar och iakttagelser i fält. Information till rådgivare sker vid veckovisa sammanträden, telefonkonferenser och fältvandringar medan informationen till lantbrukare sker med växtskyddsbrev via Internet.

Medverkande Avläsningarna i prognosfälten i Västra Götalands län och Värmlands län har utförts av personal vid Växtskyddscentralen i Skara och växtodlingsrådgivare anställda på hushållningssällskap och länsstyrelser. Sammanfattningen av växtskyddsåret bygger, förutom på graderingar i prognosfälten, även på observationer och rapporter från olika rådgivare i området.

Metodik Från maj till och med juli sker en regelbunden bevakning av skadegörare i stråsäd, oljeväxter och ärter genom att obehandlade rutor belägna i konventionellt odlade fält graderas en gång i veckan. Även i potatis sker regelbunden bevakning av skadegörare men i behandlade rutor. Förutom konventionellt odlade fält har även avläsningar utförts i två ekologiskt odlade grödor; vårvete och åkerbönor, se tabell 1.

Tabell 1. Antal prognosfält 2013 i olika grödor i Västra Götaland och i Värmland.

Område V. Götaland Värmland

Höst- Råg vete

Råg vete

Höstkorn

Korn

Havre

Höstraps

Vårraps

Potatis

Ärter

Vårvete konv

Vårvete eko

Åkerböna konv

Åker böna eko

30

5

6

5

23

15

4

5

8

0

7

4

7

6

2

0

0

0

5

3

0

0

0

0

2

1

0

0

32

5

6

5

28

18

4

5

8

0

9

5

7

6

Skadegörare graderas på 50 blad alternativt 25 plantor i den obehandlade observationsrutan. Angrepp av svampsjukdomar anges som andel angripna blad, i procent. Det är då ett genomsnitt räknat på de tre översta bladen, blad 1-3. Ibland anges även angripen bladyta i genomsnitt på blad 1-3.

Förutom de veckovisa graderingarna görs flera inventeringar av skadegörare under säsongen.

2

VÄDER 2012/13 Snödjup

Figur 1. Antal snödagar och snödjup på tre platser i Västsverige 2012/2013. Data från SMHI.

3

Nederbörd

Figur 2. Medelnederbörd jämfört med normalnederbörd på tre olika platser i Västsverige 2012/13. Hällum ligger i Skaraborg, Rångedala i södra Älvsborg och Väse i Värmland. Normalvärden för Väse kommer från den nedlagda väderstationen på flygplatsen i Karlstad medan aktuella värden kommer från Väse. Data från SMHI.

4

Temperatur

Figur 3. Medeltemperatur jämfört med normaltemperatur på tre olika platser i Västsverige 2012/13. Hällum ligger i Skaraborg, Rångedala i södra Älvsborg och Karlstad i Värmland. Normalvärden för Karlstad kommer från den nedlagda väderstationen på flygplatsen. Data från SMHI.

5

Nederbörd och medeltemperatur per dygn under maj, juni och juli

Figur 4. Nederbörd och medeltemperatur per dygn under maj, juni och juli på några platser i Västsverige 2013. Hällum ligger i Skaraborg, Karlstad (temperatur) och Väse (nederbörd) i Värmland och Rångedala i södra Älvsborg. Data från SMHI.

6

SAMMANFATTNING AV VÄXTSKYDDSÅRET 2013

Höstsådd och övervintring Hösten 2012 blev återigen nederbördsrik vilket försvårade för skörd och höstsådd. Arealen höstvete blev liksom året innan betydligt mindre än normalt. En del såddes långt in i oktober. Under december blev det ordentlig vinter med en del snö. Vintern blev lång och kall. Mars månad var ovanligt kall och torr. Det blev tjäle som inte har varit så djup på många år. Höstgrödorna drabbades av både köldskador och ”frystorkning”, särskilt höstrapsen.

Grödornas utveckling under vår och sommar Torrt väder och god markstruktur gjorde att vårbruket kom igång sista veckan i mars i slättområdena. Vårbruket blev dock utdraget. Den sena våren gjorde att höstgrödorna var sena i utvecklingen. En del fält var så torra att vårsådda grödor kom upp ojämnt. I mitten av maj blev det ett omslag till varmt väder. Under juni var det till en början torrt, men den senare delen av månaden blev regnig. Juli bjöd dock på riktigt sommarväder.

Svamp-, bakterie- och virussjukdomar Det förekom fält där bestånden blev uttunnade på grund av snömögel, dock rapporterades inga fall med totalskador. Den torra våren bidrog till att angreppen av stråknäckare blev små och spridningen av svartpricksjuka hölls tillbaka. Efter en period med ostadigt väder i maj fanns det bekämpningsbehov. Återigen var det stor dominans av svartpricksjuka och angreppen blev medelstarka.

Vädret under vår och försommar var inte gynnsamt för gulrost. De första angreppen noterades först i mitten av juni. Det var i höstvetesorterna Kranich och Olivin. Under slutet av juli syntes enstaka ax med symptom av axfusarios i en del höstvetefält. Omfattningen var betydligt mindre än året innan. Under skörden rapporterades om enstaka fall med halter av DON (deoxynivalenol) över gränsvärdet för livsmedel. Inga fall med vetedvärgsjuka noterades. I en del fält med rågvete förekom angrepp av mjöldagg eller bladfläcksvampar i en omfattning som motiverade bekämpning.

Angreppen av gulrost blev dock små. I vårvete däremot fick gulrost större betydelse. Alla sorter som odlades blev angripna. I vårkorn var angreppen av kornets bladfläcksjuka större än på flera år.

I havre utvecklades havrens bladfläcksjuka om än långsamt. Angreppen av kronrost noterades från sista veckan i juni på Falbygden. I havre och vårvete var problemen med höga DON-halter mindre än året innan. Knappt 10 % av leveranserna med havre översked gränsvärdet för livsmedel. I Värmland var motsvarande siffra 20-25 % för både havre och vårvete. Angreppen av bomullsmögel var svaga i både höst- och våroljeväxter. I åkerbönorna var chokladfläcksjuka vanligt. Potatisen var ovanligt frisk länge. I några fall förekom sena angrepp av potatisbladmögel.

Insekter och andra skadedjur I höstvete var angrepp av sädesbladlöss vanligare än på fler år. I ca 10 % av prognosfälten uppnåddes bekämpningströskeln. Vid inventeringen av skador i veteax orsakade av vetemygga konstaterades att angrepen var små. Graderingar av trips i råg, rågvete och höstvete visade i några fält på angrepp över bekämpningströskeln. Vid tidpunkten för fritflugans svärmning, hade både havren och vårvetet hunnit växa förbi känsligt utvecklingsstadium och inga skador rapporterades. I vårsäden förekom både havrebladlöss och sädesbladlöss. Förekomsten av rapsbaggar i höstoljeväxterna var ovanligt liten. I vårrapsen däremot behövdes upprepade behandlingar. Kålmal orsakade lokalt stora skador och var svårbekämpad i en del fält. Inflygningen av stritar i potatisen visade på en topp i början av juni. Fångsterna i klisterfällorna var stora.

7

HÖSTVETE Omfattning och sortfördelning I regionen graderades totalt 32 höstvetefält från 7 maj till 9 juli. Tabell 2 visar sortfördelningen.

Tabell 2. Sortfördelning i höstvete 2013.

Område

Olivin

Västra Götaland

12

Värmland

2

Kranich 3

Harnesk

Elvis

Julius

3

10

2

Sådd, övervintring och beståndsutveckling Mycket nederbörd under sensommaren och hösten, medförde att den sådda arealen för andra året i rad, blev ungefär hälften mot normalt. En del såddes också sent, varför det var ovanligt med frodiga bestånd innan vintern. Under slutet av november gjorde vintern sitt inträde. Efter ett avbrott för en mild period från mitten av december fram till mitten av januari, kom kylan tillbaka och varade en bit in i april. Kännetecknande för hela denna period, särskilt mars månad, var också att det föll ovanligt lite nederbörd. Tjälen kunde därför gå på djupet. Flera veckor under vårvintern bjöd på omväxlande temperaturer med kalla nätter och varma dagar vilket var påfrestande för bestånden som i en del fall uttunnades. Den kalla och sena våren gjorde att höstvetet utvecklades långsamt.

Utvintringssvampar Trots en lång och kall vinter blev angreppen av snömögel små. På slätten var snötäcket tunt eller obefintligt vilket sannolikt begränsat skadorna. I de fält där snömögel förekom var det oftast fläckvis. I en del fält blev dock beståndet uttunnat, främst i de områden som hade haft lite mer snö t.ex. på Falbygden. Fält med totalskador rapporterades dock inte. Inga fall med stråknäckare som orsakat utvintring noterades heller.

Mjöldagg Angreppen av mjöldagg förekom endast i några prognosfält med sorten Ellvis. Inte i något fall överskreds bekämpningströskeln. Vid slutgraderingen fanns angrepp på 1 % av bladen.

Bladfläcksvampar Som vanligt noterades angrepp av svartpricksjuka allmänt på de äldsta bladen efter vintern. Den ovanligt kalla och torra våren gjorde dock att spridning till nya blad hölls tillbaka. Från omkring 20 maj och ca två veckor framåt blev det ostadigare och lokalt föll stora nederbördsmängder. När flaggbladet började växa fram, omkring månadsskiftet maj-juni fanns det fortfarande bara angrepp på de äldsta bladen. Den andra halvan av juni blev allmänt regnigare och efter hand märktes en tydlig uppförökning av sjukdomen. Både regnmängder och antal regndagar varierade mycket. Även i de områden som fått minst nederbörd var bekämpningströskeln, 20-30 mm regn eller 4-5 regndagar under de fyra närmsta veckorna före axgång uppnådd. Behandling med anpassad dos i samband med axgången rekommenderades i flertalet fält. Vid slutgraderingen den 9 juli var 66 % av de tre översta bladen angripna av bladfläckar, se figur 5. Angreppen bestod nästan uteslutande av svartpricksjuka (Septoria tritici). Vetets bladfläcksjuka var sällsynt och noterades endast i enstaka fält.

8

Figur 5. Skadegörarutvecklingen i höstvete 2013. Medeltal för Västra Götalands och Värmlands län.

Figur 6. Utvecklingen av bladfläcksvampar i höstvete i Västra Götalands län och Värmlands län 2013, 2012, 2007 (år med kraftiga angrepp), 2008 (år med svaga angrepp) samt medeltalet för åren 1988-2013.

Rost I mitten av juni upptäcktes små angrepp av gulrost i två av prognosfälten. Ett fält med sorten Kranich och ett med sorten Olivin. Veckorna därefter rapporterades små angrepp i några fler fält med samma sorter. En axgångsbehandling var sannolikt tillräckligt för att förhindra att svampen skulle ha blivit ett mer allmänt problem. De raser som förekom under året var främst Kranich-rasen men troligen också Tulsa-rasen.

I området noterades även enstaka pustlar av brunrost i två fält under den senare delen av juni.

9

Axfusarios Under slutet av juli observerades enstaka ax med symptom av axfusarios i en del fält. Omfattningen var betydligt mindre än året innan. Under skörden rapporterades om enstaka fall med halter av DON (deoxynivalenol) över gränsvärdet för livsmedel. De genomsnittliga värdena var dock låga.

Dvärgstinksot och stinksot Under 2011 förekom flera fall med angrepp av dvärgstinksot och vanligt stinksot i flera kommuner i Västra Götalands län. Efter samråd med handeln gick Växtskyddscentralen då ut med speciella betningsrekommendationer. I utsädesanalyser av lantbrukarprover under den gångna säsongen har sporer av dvärgstinksot hittats i fyra prov och sporer av vanligt stinksot i ca 25 av proverna.

Stråbassjukdomar Angrepp av stråknäckarsvampen inventerades i 29 prognosfält vid begynnande stråskjutning. Inte i något prov överskreds bekämpningströskeln, 20 % skott med symtom på 2:a levande bladslidan.

Högsta noterade värdet var 7 %. Ett angrepp kan även anges som ett index, se tabell 3. I medeltal för alla fält blev index vid vårgraderingen 2.

Tabell 3. Angrepp av stråknäckare i höstvete med olika förfrukter 2013 samt medeltal av angrepp samtliga förfrukter 2004-2013. Västra Götalands län och Värmlands län.

Stråknäckarindex Vårgradering Stråknäckarindex Juligradering Förfrukt Höstvete

Antal fält

Medel

Max

Min

Antal fält

Medel

Max

Min

4

3

7

0

4

8

19

4

Havre

8

2

4

0

7

7

14

0

Oljeväxter

7

1

3

0

7

5

10

0

Korn

6

2

6

0

5

3

6

0

Vall

2

3

4

1

1

0

0

0

Vårvete

1

0

0

0

1

6

6

6

Lin

1

0

0

0

1

0

0

0

Samtliga -13

29

2

7

0

26

5

19

0

Samtliga -12

22

2

16

0

27

13

26

2

Samtliga -11

32

0,6

4

0

33

11

43

0

Samtliga -10

29

3

10

0

33

15

41

0

Samtliga -09

28

1

4

0

34

7

37

0

Samtliga -08

31

2

6

0

29

5

12

0

Samtliga -07

38

4

14

0

38

20

62

0

Samtliga -06

37

1

7

0

38

18

46

1

Samtliga -05

35

3

13

0

36

30

51

2

Samtliga -04

34

3

14

0

37

23

72

0

Vid sommargraderingen beräknas ett annat index. Beräkningen är en metod för att väga ihop olika starka angrepp. Plantorna delas in i friska (0), svagt angripna (1), medelstarkt angripna (2) och starkt angripna plantor (3). Index= (1:or x 0,25) + (2:or x 0,50) + (3:or x 1,00). Medeltalet för sommarindex blev 5. Först vid starka angrepp, dvs. index över 35 vid sommargraderingen, finns ett samband mellan angrepp och skördesänkning. Inget av de inventerade fälten hade så starka an-

10

grepp. Högsta noteringen 2013 var 19. Liggsäd orsakad av stråknäckare har inte observerats på många år.

Rotdödare I prognosfälten var angreppen av rotdödare svaga enligt inventeringen och på samma nivå som senare års undersökningar, tabell 4. I genomsnitt blev index 3,6 i 22 inventerade prognosfält. Skadetröskeln anses ligga runt index 30-40. På olika håll i Västsverige, bl. a på Falbygden och på Dalboslätten, fanns dock en del höstvetefält där grödan brådmognade fläckvis och som sannolikt orsakats av rotdödare.

Tabell 4. Angrepp av rotdödare i höstvete i Västra Götalands län, 1999-2013.

Rotdödarindex År

Antal fält

Medel

Max

Min

1999

30

28

71

1

2000

57

2,7

28

0

2001

52

7,8

45

0

2002

30

7,5

64

0

2003

17

7,5

30

0

2004

29

2,4

8

0

2005

29

4,2

24

0

2006

26

5,5

60

0

2007

27

1

4

0

2008

22

2

7

0

2009

27

1

6

0

2010

28

2

18

0

2011

26

3

28

0

2012

23

2,6

19

0

2013

22

3,6

24

0

Bladlöss I några prognosfält noterades sädesbladlöss första gången under mitten av juni. Vid tidpunkten för slutgradering andra veckan i juli fanns löss i ca 60 % av fälten. Medeltalet för alla fält uppgick till 2 löss/strå. I ca 10 % av prognosfälten uppnåddes bekämpningströskeln.

Rödsot Rödsot orsakas av ett virus som sprids med bladlöss. Inga fall med misstänkta angrepp rapporterades under året.

Sadelgallmygga Sadelgallmyggan är en växtföljdsparasit och svärmande myggor eller ägg finns huvudsakligen i fält med ensidig odling av korn och höstvete. Under säsongen kom inga rapporter om att svärmande myggor eller att ägg hittats i korn- eller vetefält. Några skador i grödorna observerades inte heller.

11

Vetemyggor Förekomsten av röd och gul vetemygga har varit liten under en lång följd av år, med undantag för 2003. Då hade ca en tredjedel av de undersökta fälten angrepp som var över 6 %. En förutsättning för en stark svärmning är dels att det regnar veckorna närmast före axgången så att myggorna kan förpuppa sig och dels att vädret under axgången är varmt och lugnt.

Tabell 5. Angrepp av gul och röd vetemygga i Västra Götalands län och Värmlands län, 2013.

Gul vetemygga Röd vetemygga

Antal fält 29 29

Angripna kärnor (%) Medel Max 1 5,5 0,4 2

Antal fält angrepp > 6 % 0 0

Årets genomgång av axprover från 29 fält visar på mycket små angrepp, se tabell 5. Inte i något fält fanns mer än 6 % angripna kärnor (skadetrösklen). Som mest hittades 5,5 % angripna kärnor.

Undersökningar i södra Sverige pekar mot att 10 % angripna kärnor leder till ca 10 % i skördeförlust, i vissa fall mer. I dessa försök har både den röda och den gula vetemyggan förekommit, men den röda har dominerat. Vid starkare angrepp, 10-30 %, är förlusterna förhållandevis lägre, men underlaget är otillräckligt för att med säkerhet belysa skördeförlustens storlek (Faktablad 63 J. Vetemyggor).

Randig dvärgstrit och vetedvärgsjuka Vetedvärgsjuka orsakas av ett virus som sprids med den randiga dvärgstriten. För att följa förekomsten av stritar placeras gula fångstskålar ut i höstvetefält på slätten mellan Vara och Skara. I de fyra höstvetefälten där gulskålar var utplacerade, fångades endast några få stritar under hösten och inga under våren. Under säsongen observerades inte heller några plantor med misstänkt infektion.

Trips Trips graderades i 16 fält. I de undersökta fälten varierade förekomsten mellan 0-0,3 trips/strå. I inget av fälten överskreds således bekämpningströskeln, 1-2 trips/strå.

12

RÅGVETE Omfattning och sortfördelning Totalt graderades sex fält med rågvete under tiden 7 maj till 9 juli. Sortfördelningen framgår av tabell 6.

Tabell 6. Sortfördelning i rågvete 2013.

Område Västra Götaland

Tulus 3

Empero 3

Utvintringssvampar Liksom i höstvete förekom lokalt angreppen av snömögel också i rågvete. Rapporter om fält där beståndet tunnats ut på grund av snömögel kom bl.a. från Sjuhärads- och Lidköpingsområdet. Inga fall där utvintring orsakats av stråknäckare noterades.

Mjöldagg Det första angreppet av mjöldagg konstaterades i slutet av maj. Det var i sorten Tulus på ett prognosfält med lätt jord. Lite senare noterades också angrepp i ett annat Tulusfält. Under veckorna därefter blev det en kraftig uppförökning i båda fälten, vilket motiverade bekämpning. Under slutet av juni fanns mjöldagg i varierande omfattning i nästa samtliga prognosfält.

Bladfläcksvampar Angreppen av bladfläcksvampar, vetets bladfläcksjuka och svartpricksjuka, var små fram till axgången. Därefter blev det en betydande uppförökning och vid graderingen andra veckan i juli (vid mjölkmognad) hade angreppen ökat till i medeltal 56 %, se figur 7. Det var dock stor variation i angreppsgrad mellan olika prognosfält.

Sköldfläcksjuka Små angrepp av sköldfläcksjuka förekom i ett av prognosfälten.

Rost Första veckan i maj noterades begynnande angrepp av gulrost i ett fält söder om Hjo. Det var i sorten Empero. Två veckor senare upptäcktes angrepp i ett annat fält med samma sort, också det i den östra länsdelen. Strax därefter kom flera rapporter om angrepp men i sorten Tulus. Det dröjde dock till andra veckan i juni innan den första gulrosten noterades i något prognosfält. Uppförökningen blev inte särskilt omfattande och bland prognosfälten hittades gulrost bara i två av sex fält. Vid slutgraderingen var angreppet i medeltal endast 5 % angripna blad, se figurerna 7 och 8.

Under graderingsperioden noterades ingen brunrost i grödan.

13

Figur 7. Skadegörarutvecklingen i rågvete 2013. Medeltal för Västra Götalands och Värmlands län.

Figur 8. Angrepp av gulrost i rågvete, Västra Götalands län och Värmlands län 2009-2013.

Stråbassjukdomar Angrepp av stråknäckare graderades på våren på samma sätt som i höstvete. Vid vårgraderingen undersöktes sex fält. I inget fält var angreppet i närheten av bekämpningströskeln, 20 % skott med symtom på 2:a levande bladslidan. Index blev därför lågt, endast 1,4 i medeltal, se tabell 7.

14

Vid sommargraderingen blev index i medeltal 2,8. Först vid starka angrepp, dvs. index över 35 vid sommargraderingen, finns ett samband mellan angrepp och skördesänkning. I årets gradering var angreppen små i alla fält och högsta index var 7.

Tabell 7. Angrepp av stråknäckare i rågvete, Västra Götalands län och Värmlands län, 2004-2013.

Vårgradering

Juligradering

Antal fält

Medel

Max

Min

Antal fält

Medel

Max

Min

2004

15

0,4

4

0

15

17

34

0

2005

16

1

5

0

16

25

55

0,5

2006

22

1

4

0

16

15

37

2

2007

22

4

16

0

19

17

48

0

2008

20

2

8

0

15

3

9

0

2009

17

0,5

2,5

0

18

9

20

0

2010

18

2

12

0

14

20

57

1

2011

13

0,6

2,5

0

13

15

36

0

2012

6

1,3

3,8

0

5

12

26

3

2013

6

1,4

2,5

0

4

2,8

7

0

Bladlöss De första sädesbladlössen noterades i ett prognosfält andra veckan i juni. I jämförelse med höstvete var uppförökningen mindre. Vid slutgraderingen den 9 juli fanns i medeltal 0,7 löss/strå. Bekämpningströskeln överskreds inte i något prognosfält. Som mest hittades 2,4 löss/strå i ett av dem.

Trips Angrepp av trips avräknades i fem fält. I medeltal fanns 0,3 trips/stå (variation 0-1,2 trips/strå). I ett av dem uppnåddes bekämpningströskeln dvs. minst 0,5-1 trips/strå. I en senare gradering bedöms tripsskador (% angripna bladslidor). Ett tripssymptom räknas när mer än halva bladslidans omkrets är gulfärgad och vissen (flaggbladens bladslidor). I medeltal för de fem fälten var 16 % av strån angripna (variation 0-72 %).

Vetemyggor I axprover från sex rågvetefält kontrollerades förekomsten av vetemygga. Endast i ett av dem fanns skador efter angrepp av gul vetemygga och bara på 1 % av kärnorna.

15

RÅG Omfattning och sortfördelning Fem rågfält graderades under tiden 7 maj till 25 juni. Sortfördelningen, se tabell 8.

Tabell 8. Sortfördelning i råg 2013.

Område Västra Götaland

Marcelo (hybrid)

Amilo

Visello

1

2

2

Snömögel Det fanns rågfält där beståndet på våren var uttunnat efter angrepp av snömögel. Däremot rapporterades inga fält där beståndet var totalskadat.

Sen grödutveckling Den sena våren medförde att utvecklingen i råg gick långsamt fram till mitten av maj. Omkring 20 maj var grödan i slutet av stråskjutningen. En vecka senare var rågen mitt i axgången.

Mjöldagg Vid axgången fanns angrepp av mjöldagg i ett av prognosfälten. Uppförökning stannade dock av och enligt rådgivningsprogrammet proPlant var vädret de flesta dagar under juni, inte gynnsamt för sjukdomen. I övriga prognosfält förekom inga angrepp.

Sköldfläcksjuka När graderingarna började, första veckan i maj, noterades angrepp av sköldfläcksjuka i tre av fem prognosfält. Vid sista graderingen den 24 juni, rågen hade då blommat färdigt, var i medeltal 35 % av bladen angripna, se figur 9. Sköldfläcksjuka fanns då i fyra av fem graderade fält.

Brunrost Mycket små angrepp av brunrost observerades i två av prognosfälten efter blomningen.

Trips Trips avräknades i prognosfälten. I medeltal fanns 0,4 trips/strå. Bekämpningströskeln (0,5-1 trips/strå) uppnåddes i två av fem fält. Vid en senare gradering undersöktes andelen skadade strån.

I medeltal hade 20 % av stråna skador orsakade av trips, maxangrepp var 50 %.

16

Figur 9. Skadegörarutvecklingen i råg 2013. Medeltal för Västra Götalands län.

17

HÖSTKORN Omfattning och sortfördelning Fem prognosrutor med höstkorn graderades i Västra Götalands län under perioden 7 maj till 2 juli.

Sortfördelningen framgår av tabell 9.

Tabell 9. Sortfördelning i höstkorn 2013.

Område Västra Götaland

Apropos 4

Matros 1

Snömögel och trådklubba Enstaka fall med fläckvis angrepp av snömögel noterades. Däremot rapporterades inga fall med trådklubba.

Mjöldagg Det förekom små angrepp av mjöldagg i ett av prognosfälten.

Sköldfläcksjuka Angrepp av sköldfläcksjuka noterades i fyra av fem prognosfält under första delen av maj. Med ett undantag var det små angrepp. Vid den sista graderingen, i början av juli, var i medeltal drygt 20 % av bladen angripna. I ett av fälten fanns då angrepp på 80 % av blad 1-3.

Bladfläcksvampar Fram till midsommar förekom endast svaga angreppen av bladfläcksjuka. Därefter noterades en kraftig uppförökning i två av prognosfälten, men då hade kornet kommit långt i utvecklingen. Vid slutgraderingen var i medeltal 35 % av blad 1-3 angripna, se figur 10.

Rost Det förekom inga fall vare sig med kornrost eller med gulrost.

Trips Vid graderingen i fyra av fem prognosfält noterades inga eller bara enstaka trips. I det femte fältet fanns 0,6 trips/strå, dvs. bekämpningströskeln 0,5-1 trips/strå uppnåddes.

Fysiologiska fläckar I flera fall noterades fysiologiska fläckar. Det var mörkbruna fläckar utan bård.

18

Figur 10. Skadegörarutvecklingen i höstkorn 2013. Medeltal för Västra Götalands län.

19

VÅRVETE Omfattning och sortfördelning Totalt graderades 14 prognosrutor med vårvete i Västra Götalands och Värmlands län under perioden 21 maj till 9 juli. Fem av de graderade fälten var ekologiskt odlade. Sortfördelningen framgår av tabell 10.

Tabell 10. Sortfördelning i vårvete 2013.

Område

Vinjett

Triso

Quarna

Kadrilj

Diskett

Dacke

Västra Götaland

2

2

2

1

2

2

Värmland

2

1

Utsäde och sådd Utsädesanalyser av lantbrukarprover visade på stor skillnad i grobarhet mellan olika partier. En orsak var stor förekomst av Fusarium. Ett högt smittotryck kan medföra sämre skjutkraft vid sådd i kall jord och därmed ge ett försvagat bestånd.

I slättområden såddes på tjäle sista veckan i mars. Enligt flera rapporter var jorden lättbrukad som en följd av att den frusit sönder och fått god stuktur efter den kalla senvintern. Ostadigt väder i början av april medförde att vårbruket blev utdraget och pågick en tid in i maj.

Mjöldagg Begynnande angrepp av mjöldagg noterades i ett prognosfält med sorten Quarna, strax före axgång. En vecka senare fanns mjödaggspustlar på 80 % av blad 1-3. I två fält med sorten Triso fanns svaga angrepp under axgången. I övriga prognosfält förekom ingen mjöldagg under hela sommaren.

Rost Sista dagarna i maj påträffades angrepp av gulrost i ett fält i Dalsland. I mitten av månaden rapporterades fler fall. Tredje veckan i juni noterades begynnande angrepp i två av prognosfälten. Vid slutgraderingen den 8 juli fanns gulrost i drygt hälften av prognosfälten. Angreppen var dock svaga eller måttliga, i medeltal fanns angrepp på 6 % av blad 1-3. Gulrost noterades i samtliga sorter som odlades.

I början av juli noterades svaga angrepp av brunrost i ett fält med sorten Triso.

Bladfläcksvampar I mitten av juni förekom symptom av bladfläckar i flera prognosfält. Den dominerande svampen var svartpricksjuka. Angreppsutvecklingen gick långsamt fram till månadsskiftet juni/juli. Därefter blev det en viss ökning men vid slutgraderingen den 8 juli, noterades bara måttliga angrepp. I medeltal var 12 % av blad 1-3 angripna, se figur 11.

Axfusarios I motsats till året innan noterades inga angrepp av axfusarios. Dock graderas inte skadegöraren i prognosfälten. Från handeln rapporterades om att den genomsnittliga DON-halten var låg men att

20

Figur 11. Utvecklingen av skadegörare i vårvete 2013. Medeltal för Västra Götalands och Värmlands län.

i enstaka leveranser uppmättes halter över gränsvärdet för livsmedel. I Värmland var problemet större och i drygt 20 % av leveranserna överskreds där gränsvärdet för livsmedel.

Bladlöss De första vingade havrebladlössen dök upp i fält de första dagarna i juni. Vid avräkningen en dryg månad senare fanns havrebladlöss i ca 25 % av vårvetefälten. I medeltal var det då 0,4 löss/strå.

Bekämpningströskeln uppnåddes inte i något fält. Som mest avräknades 2 havrebladlöss/strå.

En betydligt vanligare bladlusart under säsongen var sädesbladlusen. Andra veckan i juni hade enstaka sädesbladlöss börjat flyga in i vårvetefälten. Vid slutgraderingen den 8 juli, då grödan i de flesta fält var mitt i blomningen, fanns lusarten i alla fält utom ett. I medeltal fanns 3,4 sädesbladlöss per strå och som mest noterades 9 sädesbladlös/strå i ett fält. I hälften av vårvetefälten uppnåddes bekämpningströsklen.

Grönstrimmig gräsbladlus förekom också i några av fälten men i litet antal.

Vetemygga En genomgång av axprover från sju fält visade på obetydliga skador av vetemygga, se tabell 11.

Skadetröskel, se höstvete.

Tabell 11. Angrepp av gul och röd vetemygga i Västra Götalands län, 2013.

Angripna kärnor (%) Antal fält Antal fält Medel Max angrepp > 6 % Gul vetemygga 7 0,6 2,5 0 Röd vetemygga 7 0,4 1 0

21

VÅRKORN Omfattning och sortfördelning Totalt graderades 28 prognosrutor med vårkorn i regionen under perioden 21 maj till 9 juli. Sortfördelning visas i tabell 12. Dessutom graderades ett fält vardera av sorterna Aukusti, Lukkas, Judit, Jyvä, Propino samt en okänd.

Tabell 12. Sortfördelning i vårkorn 2013.

Område Västra Götaland Värmland

Quench

Rosalina

Tamtam

Tipple

Barbro

Anakin

2 1

3

2 1

8

2

3

Utsäde och sådd Analyser av vårkornutsäde visade att det var betningsbehov i ca 85 % av testade lantbrukarprover, främst på grund av kornets bladfläcksjuka. Även smitta av Bipolaris förekom men överlag var den något mindre än de senaste åren. Lukas, Fairytale och Tipple tillhörde de mest drabbade sorterna. Smitta av Fusarium var något högre än året innan. Grobarheten var i de flesta prover över 90 %.

I slättområden såddes en betydande areal på tjäle under bra förhållanden. Ostadigt väder i början av april medförde att vårbruket blev utdraget och pågick flera veckor in i maj.

Mjöldagg Enligt proPlant var det mycket få dagar med gynnsamt väder för mjöldagg. Angrepp noterades bara i fyra av prognosfälten. I ett av fälten, sorten var Jyvä, fanns enstaka mjöldaggspustlar i slutet av maj. Först en tid efter axgången utvecklades angreppet men för sent för att motivera en bekämpning. I de övriga tre var det svaga och sena angrepp. Vid graderingen i början av juli, var i medeltal 4 % av de tre översta bladen angripna.

Bladfläcksjuka I några fält förekom kornets bladfläcksjuka under våren. I flertalet prognosfält var dock angreppen små fram till stråskjutningen. Under tredje veckan i maj blev vädret mer gynnsamt för spridning och infektion av svampen. Strax före axgång märktes en tydlig ökning av angreppen, se fig.

12. Vid slutgraderingen den 9 juli fanns bladfläcksjuka i 90 % av fälten och i medeltal var då 40 % av blad 1-3 angripna. Angreppet av kornets bladfläcksjuka var det största sedan 2007, se figur 13.

Sköldfläcksjuka I prognosfälten var angreppen av sköldfläcksjuka svaga. Svampen noterades i fem av fälten och som mest fanns 4 % angripna blad 1-3. Enligt proPlant var det också få dagar med gynnsamt väder för denna sjukdom.

Rost I prognosfälten förekom inga angrepp av kornrost under säsongen.

22

Figur 12. Utvecklingen av skadegörare i vårkorn 2013. Medeltal för Västra Götalands och Värmlands län.

Figur 13. Utvecklingen av kornets bladfläcksjuka i vårkorn i Västra Götalands och Värmlands län 2013, 2007 (år då starka angrepp var vanligt), 2008 (år med svaga angrepp), 2012 samt medeltal för åren 1988-2013.

Ramularia-bladfläck I prognosfälten hade fram till sista graderingen inga fall med ramularia-bladfläck (orsakad av Ramularia collo-cygni) konstaterats. Under år då angrepp förekommer är det ofta sent på säsongen.

Fläckarna kan lätt förväxlas med bland annat fysiologiska fläckar.

23

Bladlöss I några fält noterades de första vingade havrebladlössen under sista veckan av maj. Kulmen nåddes i början av juli. Då fanns havrebladlöss i 25 % av prognosfälten men oftast i mycket litet antal. Ett undantag var ett fält i Dalsland, där antalet kom upp i 3 löss/strå, vilket var strax över bekämpningströskeln.

Under säsongen var sädesbladlus en vanligare bladlusart. De första observationerna i prognosfälten gjordes under andra veckan i juni. Vid slutgraderingen den 9 juli fanns det sädesbladlöss i vart annat fält med i medeltal 0,6 sädesbladlus/strå. Maxangreppet blev 7 löss/strå och i det fältet (det enda) uppnåddes bekämpningströskeln. Övriga skadegörare I några prognosfält rapporterades förekomst av flygsot. Små angrepp av minerarflugor noterades i några av fälten, främst i Värmland. Jämfört med flera andra år var problemet mindre. Små skador efter angrepp av sädesbladbagge förekom i något enstaka fall.

Fysiologiska fläckar Fysiologiska fläckar noterades bland annat i sorterna Tipple och Quench.

24

HAVRE Omfattning och sortfördelning Totalt graderades 18 fält i regionen under perioden 21 maj till 9 juli. Sortfördelning visas i tabell 13.

Tabell 13. Sortfördelning i havre 2013.

Område Västra Götaland Värmland

Belinda 2 1

Kerstin 7 1

Haga 1

Ivory

Ingeborg

2

1

Akseli 1

Scorpion 2

Utsäde och sådd Analyser av havreutsäde visade att det bara i enstaka fall fanns betningsbehov mot havrens bladfläcksjuka. Däremot var smitta av Fusarium ett större problem och det fanns betningsbehov i drygt 30 % av analyserade prover. Analyser av havreflygsot beställs separat. Det görs inte lika ofta och begärs troligen bara om sot upptäckts i odlingen. I de prover som testades låg 20 % över gränsen för där betning rekommenderas. I enstaka partier var spormängden mycket stor.

Under sista veckan i mars var vårsådden i gång på tjälen i slättområden. Det var då fortfarande ovanligt kallt för årstiden men lerjordarna var lättbrukade tack vare fin ytstruktur. Vårbruket blev dock utdraget och pågick flera veckor in i maj i vissa delar av Västsverige.

Mjöldagg Inte något fall med mjöldagg rapporterades under säsongen.

Bladfläcksvampar och bladbakterios Små angrepp av havrens bladfläcksjuka noterades i några fält andra veckan i juni. Veckorna därefter tillkom fler fall. Samtidigt kom flera rapporter om att bladbakterios börjat uppträda. Symptomen kan förväxlas med bladfläcksjuka. Vid tiden för havrens vippgång märktes en ökning av havrens bladfläcksjuka. Vid slutgraderingen den 9 juli fanns svampen i nästa alla fält. I medeltal var då 20 % av bladen angripna, se fig. 14.

Rost Det första fallet med kronrost upptäcktes den 24 juni. Det var i ett av prognosfälten på Falbygden. I det aktuella fältet var grödan i begynnande vippgång vilket är tidigt för när svampen kan börja uppträda. Senare rapporterades om kronrost i fler fält, men däremot inga angrepp av svartrost så länge som graderingarna pågick.

Fusarium Under senare delen av juni observerades i flera fält på slätten angrepp av stråfusarios. Olika rapporter kom samtidigt om att det var lätt att se angripna plantor, spridda i fält. Plantorna lossnade lätt och ofta fanns ett grått eller rosa mycel vid strånoderna. I prov som skickades till SLU Ultuna för analys hittades Fusarium graminearum i de perithecier som fanns på stråbaserna.

Problemen med axfusarios och höga halter av mögelgiftet DON (deoxynivalenol) blev mindre än de senaste åren. Färre regndagar under blomningsperioden och bra väder under skörden bidrog till detta. Andelen prov som låg över gränsvärdet för grynhavre i Västsverige var knappt 10 %, med stora lokala variationer. I Värmland var motsvarande siffra 20-25 %. I något enstaka fall överskreds även gränsvärdet för foder.

25

Figur 14. Utvecklingen av skadegörare i havre 2013. Medeltal för Västra Götalands och Värmlands län.

Fritfluga Prognosen för fritfluga bygger på att vårsädesfält som har passerat 1,5 blad före 90 daggrader har uppnåtts, vanligtvis undgår angrepp. Denna säsong uppnåddes temperatursumman 90 daggrader vid SMHI´s mätstationer i Jönköping den 17 maj, i Hällum den 18 maj, i Arvika den 19 maj och i Karlstad den 21 maj. Fritflugornas svärmning följdes med hjälp av blå fångstskålar på fem platser. De första fritflugorna fångades den 21 maj. Det hade då varit varmt väder under en veckas tid vilket snabbt drev på utvecklingen efter den kalla våren. På Korsberg i Lysekil fångades ca 3 flugor/dm² och dag vid tidpunkten när grödan var som mest känslig för angrepp. Vid tömningen den 3 juni, två veckor senare fanns 23 flugor/dm² och dag men då hade grödan hunnit få flera blad. På övriga platser var det färre fritflugor. Riktvärdet för bekämpning, är 5-10 flugor/dm² blå fångstskål.

Bladlöss Vid avräkningen av havrebladlusens ägg på 28 häggbuskar hösten 2012 fanns i genomsnitt endast 0,03 ägg per knopp (variation 0-0,32) se figur 15. Därmed förväntades ett litet bekämpningsbehov mot havrebladlöss. Under pingsthelgen den 18-19 maj var det varmt och häggen var i början av blomningen. Sista dagarna i månaden började enstaka havrebladlöss i dyka upp i fält.

Kulmen nåddes i början av juli då det fanns havrebladlöss i 50 % av prognosfälten. Uppförökningen var dock svag och nådde bara till 0,5 löss/strå i medeltal. Endast i två fält uppnåddes bekämpningströskeln. Liksom i annan vårsäd var sädesbladlus en något vanligare bladlusart. De första observationerna i prognosfälten gjordes i mitten av juni. Vid slutgraderingen den 9 juli fanns det sädesbladlöss i 70 % av fälten med i medeltal 0,7 sädesbladlöss/vippa. I ett av fälten uppnåddes bekämpningströskeln.

26

Havrebladlusägg på hägg 1986-2013 Antal ägg/ knopp 5 4 3 2 1

0

Figur 15. Antal ägg per knopp av havrebladlus, avräknade på häggar i Skaraborg. Avräkningen utförs på hösten före angiven säsong.

Rödsot Enstaka plantor med symptom av rödsot noterades i några fält under juli. Övriga skadegörare Under försommaren kom flera rapporter bl. a från Dalsland om angrepp av knäpparlarver. Vanligtvis är skadorna begränsade och grödan kan kompensera för plantbortfallet. Andra skadegörare som det kom rapporter om var minerarflugor och sädesbladbagge. Det var lokala och begränsade angrepp.

27

HÖSTOLJEVÄXTER Sådd och övervintring Liksom året innan kom det stora nederbördsmängder under hösten 2012. Försenad skörd av förfrukter och blöta förhållanden vid såbäddsberedningen drabbade återigen sådden av höstraps. Den sådda arealen blev dock något större än året innan men mindre än femårsmedeltalet.

Den sena våren med kalla nätter långt in i april och ovanligt lite nederbörd var mycket påfrestande grödan. Särskilt hårt drabbade var Vara- och Grästorpsområdena där många rapsfält ”frystorkade” bort. I en del fält där huvudskottet dött på plantorna bildades sidoskott.

Klumprotsjuka Under våren konstaterades angrepp av klumprotsjuka i flera höstrapsfält. Plantorna smittades redan under hösten när det var varmt och fuktigt vilket gynnade infektion. Även senare på säsongen upptäcktes omfattande angrepp av klumprotsjuka i en del fält.

Bomullsmögel Till hjälp vid bedömningen av risken för bomullsmögel följs utvecklingen i sklerotiedepåer som läggs ut under hösten. Från början fanns depåer i fyra fält i Skaraborg men på grund av utvintring blev bara två kvar. Utvecklingen av eventuella apothecier kontrollerades varje vecka från början av maj. Höstrapsen började blomma 18-19 maj. Torrt väder under våren medförde att de första apothecierna inte kom upp förrän i början av juni i en av depåerna. Rapsen hade då passerat full blom. I den andra depån dröjde det tills mitten av månaden innan några apothecier kom upp. En inventering i slutet av juli i tio höstrapsfält visade på mycket liten förekomst av bomullsmögel. Bara i två av fälten hittades sjukdomen. I det fält där det var mest var angreppet 13 %, se tabell 14.

Tabell 14. Angrepp av bomullsmögel i höstraps i Västra Götalands län, 1995-2013. (* inventering saknas, ** ev underskattad siffra eftersom många riskfält bekämpats och ej ingår i inventeringen). År Antal fält Bomullsmögel Andel fält (%) med (% angripna plantor) >20% angripna plantor 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013

49 (Utvintring) 14 * * * 5 16 20 18 20 21 23 18 16 13 10 24 10

9

18

26

36

0,4 6 20 1 (var 0-7) 1 (var 0-11)** 6 (var 0-36)** 8 (var 0-41) 2 (var 0-12) 2 (var 0-14) 2 (var 0-5) 14 (var 0-30) 43 (var 0-95) 2 (var 0-13)

0 0 45 0 0 5 13 0 0 0 40 79 0

28

Övriga svampsjukdomar Vid inventeringarna i slutet av juli graderades också andra svampsjukdomar. I tre av fälten förekom svartfläcksjuka (Alternaria) i viss omfattning, mellan 10-20 % av skidornas yta bedömdes som angripen. I övriga fält var angreppen små.

I ett av fälten fanns kransmögel (Verticillium), 3 % angripna plantor. I ett annat fält förekom angrepp troligen av torröta (Phoma), främst på plantor som skadats efter vintern.

Rapsbagge Den kyliga våren medförde att de första rapsbaggarna inte kom till fälten förrän ca en vecka in i maj. I mitten av månaden, när rapsen var i medelsent eller sent knoppstadium, gjordes bekämpningar men i en del fält behövdes ingen behandling. Se även vårraps.

Snigel I fält där det finns åkersnigel kan det vara den värsta skadegöraren i grödan. Detta var fallet hösten 2012. Många regndagar under sommaren ökade risken för snigelangrepp. Skador i olika omfattning rapporterades också under hösten. I vissa fall förekom totalskadade fält, även efter en bekämpning. Vid stor snigelförekomst behövs upprepad behandling som inte får dröja för länge. Men att avgöra bekämpningsbehovet är svårt eftersom det kan vara stora variationer i snigelförekomst mellan olika fält och inom fält. Jordart, väderlek och tidigare erfarenheter tjänar som vägledning. På gårdar som tidigare haft problem rekommenderades en förebyggande behandling i samband med sådden för skydd mot tidiga angrepp. Därefter behövs fortsatta kontroller men jämna mellanrum tills plantorna hunnit bilda ett par örtblad. Då avtar risken för allvarliga skador även om sniglar kan vara aktiva ända fram till att det blir ordentlig nattfrost.

29

VÅROLJEVÄXTER Sådd och grödutveckling Förutsättningarna för våroljeväxter såg bra ut efter vårbruket som i många fall genomfördes under bra förhållanden med fin jordstruktur. Men på grund av torrare väder än normalt under sommaren uppstod vattenbrist i en del odlingar på lätta jordar. I medeltal blev det dock normal skörd eller något bättre. Det kom flera rapporter om skördar omkring 3000 kg/ha.

Bomullsmögel Till hjälp i bedömningen av risken för angrepp av bomullsmögel är utvecklingen i sklerotiedepåer. I fem fält med vårraps grävdes sklerotiepåsar ner i samband med sådden. Det var i fält som ligger i Skaraborg, södra Älvsborg och Dalsland. Från tredje veckan i maj till andra veckan i juli följdes groningen. De första apothecierna var uppe den 25 juni i tre av fälten. Då var de fälten i full blom. Den regionala risken uppgraderades till hög. I början av juli fanns det apothecier i alla fem fält. Efter perioden med ostadigt väder blev det ett omslag till torrt och varmt väder. Vid en inventering av bomullsmögel i 10 fält i augusti, var angreppet i medeltal bara 4 %. Inte i något fält fanns angrepp över skadetröskeln (20 %), se tabell 15.

Tabell 15. Angrepp av bomullsmögel i våroljeväxter i Västra Götalands län, 1987-2013. ( * inventering saknas). År Antal fält Bomullsmögel Andel fält (%) med (% angripna plantor) >20% angripna plantor 1987 1988 1989 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013

38 20 * * 31 * 46 * 61 51 48 * * * 7 17 23 25 16 18 18 15 10 16 18 15 10

10 3

11 5

4

0

9

17

5 4 7

7 2 6

12 10 13 8 4 2 4 3 6 5 12 6 4

43 18 13 12 0 0 6 0 10 6 27 0 0

30

Övriga svampsjukdomar Vid inventeringen av bomullsmögel noterades angrepp av kransmögel (Verticillium) på enstaka stjälkar i två fält. Inte i något av de inventerade fälten upptäcktes angrepp av klumprotsjuka.

Rapsbaggar Efter mitten av maj, i samband med en period med mycket varmt väder, var inflygningen av rapsbaggar stor. Det kom rapporter om att det lokalt fanns ovanligt många rapsbaggar. Vårrapsen var samtidigt i känsligt knoppstadium i många fält. Det var vanligt att det behövdes flera behandlingar.

Under 2013 insamlades rapsbaggar från fyra fält: Skara (höstraps), Vinninga (höstraps), Larv (vårraps) och Grästorp (vårraps) för test vid SLU, Ultuna. Labbtester med Karate visade att känsligheten mot pyretroider var ganska låg på fler av platserna. Det innebär att problemet med pyretroidresistenta populationer fortfarande finns kvar. Känsligheten mot pyretroiden Mavrik var dock fortfarande hög, vilket innebär att fälteffekten borde vara fortsatt god.

Kålmal Ostliga vindar under två veckors tid medförde att kålmalar fördes in med vinden till östra Sverige omkring den 20 maj. Något senare noterades kålmal också i Västra Götalands län, först i den östra länsdelen. Inte långt efter kom rapporter om angrepp från olika områden i övriga delar av länet samt från Värmland. I mitten av juni rapporterades om kålmal i varje vårrapsfält i Skaraborg. Vårrapsarealen var också större än många på grund av en liten höstsådd. Skadorna i juni blev begränsade. Men förekomsten av kålmal reste farhågor om angrepp av andra generationen. Bekämpningseffekterna mot kålmal efter att rapsbaggar behandlats, var mycket varierande bl. a beroende på prepartval och behandlingstidpunkt. I många fall gjordes inga fler åtgärder men i en del fält sattes behandling efter blomningen. Skadorna på skidorna orsakades av andra generationens larver under första delen av juli. Det kunde vara stora variationer i angrepp inom ett enskilt fält. Ett område som drabbades 2010 av kålmal var Dalsland. Där fanns en bättre beredskap hos både lantbrukare och rådgivare och bara i enstaka fall gjordes behandlingar efter blomning. Totalt sett var problemen mindre i Västsverige jämfört med östra Sverige.

Dock förekom en del fall bl.a. ett fält på Värmland Näs som blev näst intill totalskadat. Från Kvänum kom en annan rapport och där bedömdes halva skörden gått förlorad. Fält som hade glest bestånd tycks ha blivit mer drabbade.

31

ÅKERBÖNA Omfattning och sortfördelning Skadegörare undersöktes varje vecka under perioden den 21 maj till 9 juli i sex ekologiska och sju konventionellt odlade fält. Sortfördelning eko, se tabell 16 och konventionell odling, se tabell 17.

Tabell 16. Sortfördelning i åkerbönor 2013, ekologisk odling.

Område Västra Götaland

Aurora

Julia

Alexia

Marcel

Isabell

2

1

1

1

1

Tabell 17. Sortfördelning i åkerbönor 2013, konventionell odling.

Område Västra Götaland

Marcel

Colombo

Julia

Gloria

Imposa

3

1

1

1

1

Chokladfläcksjuka Chokladfläcksjuka (Botrytis) konstaterades i några fält redan i slutet av maj. I mitten av juni förekom angrepp i drygt hälften av fälten. Sjukdomsutvecklingen tog fart under slutet av månaden. Vid slutgraderingen den 9 juli var i medeltal 65 % av plantorna angripna, se figur 16. I vart annat prognosfält fanns då angrepp på mellan 90-100 % av plantorna.

Bladmögel, bönfläcksjuka och bönrost I mitten av juni noterades begynnande angrepp av bladmögel (Peronospora) i två prognosfält.

Vid slutgraderingen fanns kraftiga angrepp i en tredjedel av fälten. Noterbart är också att i en annan tredjedel förekom inte svampen alls. Detta har troligen samband med hur ofta åkerböna har odlats i fältet. Bladmögel överlever som vilsporer i fältet och därför har växtföljden stor betydelse. I medeltal för alla fält var nästa 40 % av plantorna angripna av bladmögel.

Angrepp av bönfläcksjuka (Ascochyta) förekom i tre prognosfält från slutet av juni. I ett av fälten var angreppet 40 % vid slutgraderingen.

Under graderingsperioden rapporterades inga fall med bönrost.

Rotröta Rotröta (Phytophthora pisi) är en svampsjukdom i ärter och åkerböna som upptäcktes för några år sedan. Vid jordprovtagningar på problemfält under året har svampen återigen påvisats vid biotester. Eftersom rotröta angriper både ärter och åkerböna är det angeläget att inte odla någon av dessa grödor för ofta i växtföljden.

32

Figur 16. Utvecklingen av skadegörare i åkerböna 2013. Medeltal för Västra Götalands län och Värmlands län.

Bladlöss I ett av prognosfälten kom de första bönbladlössen omkring midsommar. Vanligtvis koloniseras enstaka plantor. Vid slutgraderingen den 9 juli fanns det bladlöss i en tredjedel av prognosfälten. Som mest avräknades då 0,5 bönbladlöss/planta i ett fält. Ärtvivel I hälften av prognosfälten fanns gnagskador av ärtvivel på 80-100 % av bladen vid graderingen i slutet av maj. Normalt växer grödan ifrån skadan. Samtidigt fanns det fält där gnagskador var svårt att hitta. Arealen åkerbönor har ökat de senaste åren och grödan förekom i områden där odlingen tidigare har varit obefintlig. Detta kan vara en förklaring, men det kan även finnas andra faktorer som påverkar insektspopulationen.

33

ÄRTER Omfattning och sortfördelning På grund av liten odling graderades inte heller detta år några ärtfält.

34

POTATIS Omfattning och sortfördelning Totalt graderades åtta fält i Skaraborg från den 5 juni till den 29 juli. Sorterna var: Asterix, Ovatio, Gala, Taurus, Piccolo, Inova, Campina och Arrow. Klisterfällor sattes ut den 20 maj. I potatis görs graderingarna i en ruta som är behandlad som det övriga fältet.

Sättning och grödutveckling Efter den mycket kalla och torra inledning på våren var sättningen igång i början av maj, vilket är normaltidigt. Uppkomsten blev jämn och fin. Från mitten av juni noterades att potatisens tillväxt i prognosrutorna var kraftig flera veckor i rad.

Groddbränna Angrepp av groddbränna gick lätt att hitta i en del fält. Vid flera kontroller noterades att stolonerna var avbrända vid markytan. Troligen har marksmitta varit viktigaste orsaken.

Potatisbladmögel Kännetecknande för året var att potatisen var ren och frisk länge. Varmt och torrt väder under försommaren medförde att risken för potatisbladmögel var liten. Den första rapporten om angrepp i landet kom den 14 juni. Även i år var det i färskpotatis på Bjärehalvön. Strax efteråt påbörjades bladmögelbehandlingarna i Västsverige. Ett väderomslag medförde att bladmögeltrycket ökade, om än tillfälligt, under andra halvan av juni. Det dröjde dock till sista dagar i juni innan nya fall rapporterades. Under början av juli kom ett flertal rapporter om angrepp från olika områden; Skåne, Halland, Blekinge och Öland. Varmt och torrt väder under högsommaren innebar återigen minskad risk. I Västsverige upptäcktes bladmögel i några fält under början av augusti. Senare noterades även brunröta i knölarna.

Torrfläcksjuka Under graderingsperioden hittades inga angrepp av torrfläcksjuka (Alternaria) i prognosfälten.

Det kom heller inga rapporter om att sjukdomen hittats trots att vädret var gynnsamt. Tidigare år har symptom av sjukdomen noterats redan under slutet av juni. Det är främst lågkvävesorter och tidiga sorter som t.ex. Inova, Faxse, Ballerina och Challenger som är känsliga för angrepp.

I analyser av insamlade bladprover från Västsverige har dock sjukdomen varit sällsynt. Samtidigt har behandling med effektiva preparat mot sjukdomen gett bra effekt enligt potatisrådgivare. Övriga svampsjukdomar Det kom enstaka rapporter om problem med vanlig skorv. Torrt väder från det att knölarna bildas och någon månad framåt ökar risken för angrepp. Även fall med pulverskorv rapporterades.

Svampen trivs bäst under kyliga och fuktiga förhållanden. Vid torrt väder kan bevattning bidra till problemet. En viktig förbyggande åtgärd mot pulverskorv är att använda ett friskt utsäde.

Stritar Förekomsten av stritar följdes i åtta fält med hjälp av gula klisterfällor. De första klisterfällorna sattes ut den 20 maj. Det varma vädret gynnade stritarna och inflygning blev omfattande. De högsta värdena uppmättes den 3 juni. I fältet i Tråvad fångades då 300 stritar/dag och fälla, se figur 17. I mitten av juni märktes en nedgång i fångsterna. I början av juli blev det en liten

35

uppgång av fångsterna till som mest ca 20 stritar per fälla och dag i ett fält, vilket bedömdes vara ett andra inflygningsmax. Bekämpning rekommenderas cirka 7-10 dagar efter den första inflygningskulmen för att förhindra äggläggning och utveckling av en andra generation. De tre senaste åren har stritfångsterna i området varit höga i slutet av maj eller strax därefter.

Figur 17. Antal fångade stritar per fälla och dag. Gula klisterfällor placerade i 8 prognosfält i Skaraborg, 2013. a=fångster avräknade måndag, b=fångster avräknade torsdag.

36

Författare: Lars Johansson, Cecilia Lerenius, Lisbeth Berg och Katarina Holstmark Omslag: Kålmal Foto: Louis Vimarlund Eftertryck tillåts om källan anges.

Adresser: Växtskyddscentralen Dragarbrunnsgatan 35, 2 tr.

753 20 Uppsala Tfn 036-15 50 00 Växtskyddscentralen 581 86 Linköping Tfn 036-15 50 00 Växtskyddscentralen Box 224 532 23 Skara Tfn 036-15 50 00 Växtskyddscentralen Flottiljvägen 18 392 41 Kalmar Tfn 0480-42 00 25 Växtskyddscentralen Box 12 230 53 Alnarp Tfn 040-41 50 00 Webbplats: www.jordbruksverket.se/vsc Jordbruksverket 551 82 Jönköping Tfn 036-15 50 00 (vx) E-post: jordbruksverket@jordbruksverket.se Webbplats: www. jordbruksverket.se

Jordbruksverket 551 82 Jönköping Tfn 036-15 50 00 (vx) E-post: jordbruksverket@jordbruksverket.se www.jordbruksverket.se JO13:13