Page 1

Växtskyddsåret 2019

Södermanlands, Östergötlands och Örebro län

Jordbruksinformation 10 – 2019


Uppsala

Skara

Linköping

Kalmar Alnarp

Växtskyddscentralerna finns på fem platser. Till Linköping hör Södermanlands, Östergötlands och Örebro län.

Författare:

Lovisa Eriksson, Alf Djurberg, Anders Arvidsson, Malin Áièro

Omslag:

Fältgradering i höstvete pågår i juli i Uppsala län.

Svartpricksjuka gav kraftiga angrepp i höstvete i t.ex. Skåne.

Rapsjordloppa på höstraps i Västra Götaland.

Foto:

Växtskyddscentralen

Eftertryck tillåts om källan anges.

Jordbruksverket Växtskyddscentralen 581 86 Linköping Tfn 036-15 50 00 www.jordbruksverket.se/vsc


Innehåll Innehåll .......................................................................................................... 1 Inledning ........................................................................................................ 2 Grödornas utveckling ..................................................................................... 4 Väder 2018/2019............................................................................................ 5 Höstvete ......................................................................................................... 9 Råg .............................................................................................................. 15 Rågvete ........................................................................................................ 17 Höstkorn ....................................................................................................... 19 Vårvete ......................................................................................................... 21 Vårkorn ........................................................................................................ 24 Havre ........................................................................................................... 26 Höstoljeväxter .............................................................................................. 28 Lin ................................................................................................................ 31 Ärter ............................................................................................................. 32 Åkerböna ...................................................................................................... 34 Potatis .......................................................................................................... 36

1


Inledning Här sammanfattas resultaten av arbetet från prognos- och varningstjänsten i Södermanlands, Östergötlands och Örebro län under växtskyddsåret 2019. En del riktade inventeringar är också redovisade. Syftet är i första hand att beskriva förekomsten och omfattningen av olika skadegörare. Sammanfattningen av växtskyddsåret bygger på graderingar i varningsfälten, särskilda inventeringar samt på observationer från olika rådgivare i området. Använd Växtskyddsåret som ett komplement till mer analyserande litteratur, t.ex. försöksrapporter. Försöksrapporter från de officiella försöken i Sverige samlas på www.sverigeforsoken.se.

Syftet med prognos- och varningstjänsten

Förekomsten av skadegörare och behovet av bekämpning varierar mycket mellan åren, liksom mellan olika fält samma år. Att anpassa bekämpningen till det verkliga behovet är önskvärt både från samhällets sida med tanke på miljön, och för den enskilde odlarens ekonomi. Prognos- och varningstjänsten är ett viktigt hjälpmedel för de lantbrukare som strävar efter att behovsanpassa den kemiska bekämpningen och är en hörnpelare i konceptet för integrerat växtskydd, IPM, som alla odlare inom EU ska tillämpa. För vissa skadegörare ställs prognoser, som i förväg anger en förväntad utveckling. För de flesta skadegörare saknas ännu prognosmetoder. För dem ges information om det aktuella läget (varning), baserad på graderingar och iakttagelser i fält. Informationskanaler till rådgivare och lantbrukare är telefonmöten, kurser, fältvandringar, växtskyddsbrev, mejl, internet med mera. De avgörande besluten om bekämpning måste lantbrukaren fatta efter bedömning av angreppen i de egna fälten.

Medverkande i graderingsverksamheten

Löpande graderingar i prognos- och varningsverksamheten gjordes av Hushållningssällskapen i Örebro län, Länsstyrelsen i Örebro län, Tåå gård, Lovang Lantbrukskonsult AB, ett antal jordbrukare samt personal och praktikanter vid Växtskyddscentralen i Linköping.

Metoder för graderingar och inventeringar

Under perioden april-juli sker regelbunden bevakning av skadegörare och sjukdomar i stråsäd, raps, lin, ärter, åkerböna och potatis. Varje vecka görs graderingar i kontrollrutor som är obehandlade mot svamp och insekter. I år graderades totalt 201 fält i regionen veckovis, se tabell 1. Den största ettåriga grödan i området är höstvete, men även vårkorn, havre och höstraps är relativt stora, se tabell 2. De grödorna bevakas i större utsträckning eller mer intensivt än övriga. Till det kommer ett relativt stort antal fält i vilka riktade inventeringar görs. Exempel på sådana inventeringar är angrepp av bomullsmögel och diverse insekter i höstraps.

2


Höstvete

Råg

Rågvete

Höstkorn

Vårvete

Vårkorn

Havre

Ärter

Lin

Åkerböna

Höstraps

Potatis

Summa

Tabell 1. Antal varningsfält 2019 i olika områden och grödor.

9

1

2

-

1

7

3

3

-

-

-

-

26

D län, östra

2

-

1

-

-

2

-

1

-

-

3

-

9

E län, västra

20

12

5

7

4

12

4

4

3

5

8

5

89

E län mellersta

3

-

-

1

-

-

1

1

1

-

2

-

9

Län, område D län, västra

E län, östra

7

-

1

2

1

2

2

-

3

2

2

-

22

T län

11

1

1

2

6

9

9

4

-

1

2

-

46

Totalt

52

14

10

12

12

32

19

13

7

8

17

6

201

Skadegörarna graderas på 50 blad eller 25 plantor i den obehandlade observationsrutan. Angrepp av svampsjukdomar i stråsäd graderas på de tre översta bladen och anges i allmänhet som procent angripna blad. Det är då ett genomsnitt räknat på de tre översta bladen. Tabell 2. Åkerarealens användning 2019 (1000 ha). Medeltal från 2015-2019 anges inom parentes. Samtliga arealer är hämtade från arealstatistiken från Jordbruksverket. Gröda

Södermanlands län

Östergötlands län

Örebro län

Totalt i regionen

Höstvete

30,2

(26,9)

59,2

(54,7)

18,1

(14,5)

107,5

(96,2)

Råg

0,7

(0,5)

2,8

(2,2)

0,7

(0,5)

4,3

(3,1)

Höstrågvete

2,9

(2,5)

4,2

(4,5)

0,9

(0,9)

8,0

(8,0)

Höstkorn

0,5

(0,4)

2,1

(1,8)

0,9

(0,5)

3,5

(2,6)

Vårvete

2,3

(3,6)

2,1

(3,8)

4,1

(6,3)

8,6

(13,9)

Vårrågvete

0,2

(0,1)

0,1

(0,2)

0,0

(0,0)

0,3

(0,4)

Vårkorn

13,1

(15,3)

12,6

(14,4)

12,6

(14,7)

38,4

(44,4)

Havre

5,7

(6,8)

6,9

(8,3)

11,6

(13,1)

24,2

(28,2)

Blandsäd

0,7

(0,6)

0,7

(1,0)

0,2

(0,3)

1,7

(1,9)

Höstraps

4,9

(4,0)

12,4

(10,8)

3,9

(2,6)

21,2

(17,4)

Höstrybs

0,1

(0,1)

0,0

(0,0)

0,0

(0,0)

0,1

(0,2)

Vårraps

0,5

(0,6)

0,4

(0,6)

0,2

(0,4)

1,1

(1,7)

Vårrybs

0,0

(0,0)

0,0

(0,0)

0,0

(0,0)

0,0

(0,0)

Lin

0,2

(0,6)

1,1

(2,5)

0,1

(0,2)

1,4

(3,3)

Baljväxter

2,0

(2,5)

5,6

(8,0)

1,7

(2,1)

9,3

(12,6)

Vall, grönf, majs

49,8

(47,3)

78,1

(74,4)

37,4

(35,8)

165,3

(157,5)

Potatis

0,0

(0,0)

1,7

(1,7)

0,4

(0,5)

2,2

(2,3)

Övrigt

1,7

(2,0)

1,9

(2,0)

1,6

(1,8)

5,3

(5,7)

Träda

8,2

(10,4)

7,5

(9,2)

8,4

(9,1)

24,1

(28,7)

Totalt

123,8

(124,6)

199,5

(200,1)

103,0

(103,3)

426,3

(428,1)

3


Grödornas utveckling Höstsådd och övervintring

Arealen höstraps var den hittills högsta i regionen, sådden skedde under gynnsamma förhållanden efter en tidig skörd. Även arealen för höstvete var rekordstor för denna region. Sådden av höstvete skedde i normaltid och uppkomsten blev överlag bra. Övervintringen var god på alla höstsådda grödor med några enstaka undantag för dåligt etablerad höstraps.

Vårsådd och utveckling under våren

Vårsådden skedd under ovanligt fina förutsättningar i april månad, då det var torrt och varmt. Sent sådda fält hade en fördröjd groning men i början av maj kom efterlängtat regn och en svalare temperatur som gynnade uppkomsten. Betningsbehovet för de vårsådda grödorna var mindre än normalt. Det som har ökat de senaste åren är flygsot i havre och korn. I vårkorn fanns smitta i hälften av de analyserade partierna även om det i de flesta fall var under gränsvärdet för bruksutsäde. I vårvete förekom stinksot i en tredjedel av partierna. Åkerböna är den gröda som hade störst problem med grobarheten bara drygt hälften av partierna hade en grobarhet över 80 procent. En av anledningarna är de kraftiga angreppen av bönsmyg som finns i de flesta utsädespartierna.

Utveckling under sommaren

Den varma aprilmånaden bidrog till en tidig tillväxt för de höstsådda grödorna. Höstrapsen började blomma i början maj och fick en lång utdragen blomning. Stråsäden hade överlag jämna och kraftiga bestånd. En normal nederbördsmängd bidrog till en del svampangrepp, undantaget de östra delarna av regionen där nederbörden var lägre. Axgången för höstvete var första veckan i juni vilket är något tidigare än normalt. Även baljväxterna utvecklades bra under sommaren.

Skörd och kvaliteter

Skörden blev i normal tid under relativt goda förhållanden med kortare avbrott för nederbörd. Avkastningen blev generellt mycket hög för samtliga grödor med god kvalité. Proteinhalten var på grund av den höga skörden något låg i spannmålen.

4


Väder 2018/2019

Snödjup (cm)

En gynnsam höst ledde till en ovanligt stor andel höstsådda grödor. Vintern blev mild och övervintringen var mycket god. Ett sammanhängande snötäcke fanns under den kallaste perioden från och med mitten på januari och en månad framåt. April var mycket varm och torr, vilket medförde en allmän oro för de låga grundvattennivåerna. Resten av sommaren blev mer normal vad det gäller både temperatur och nederbörd. Trots den låga grundvattennivån så var nederbörden tillräcklig under sommaren för en mycket god avkastning för samtliga grödor i större delen av regionen.

Frändesta

60 40 20 0

Nov

Dec

Snödjup (cm)

Feb

Mar

Feb

Mar

Malmslätt

60 40 20 0

Nov

Dec

Jan

Örebro

60 Snödjup (cm)

Jan

40 20 0

Nov

Dec

Jan

Feb

Mar

Figur 1. Antal snödagar och snödjup på tre olika platser vintern 2018/2019 (enl. SMHI).

Tabell 3. Antal snödagar på tre olika platser under några olika år jämfört med normalvärdet 1961–90 (enl. SMHI). Sköldinge D-län Linköping E-län Örebro T-län

Normal 102 92 105

09/10 108 105 106

10/11 108 116 131

11/12 54 37 34

12/13 123 95 119

5

13/14 42 46 45

14/15 59 37 33

15/16 60 33 71

16/17 57 21 37

17/18 90 72 77

18/19 54 36 57


2018/2019

Sköldinge

Nederbörd (mm)

160

Normal 1961-90

120 80 40 0

Sept

Okt

Nov

Dec

Jan

Mars

Apr

Maj

Juni

Juli

Aug

Apr

Maj

Juni

Juli

Aug

Apr

Maj

Juni

Juli

Aug

Malmslätt

160

Nederbörd (mm)

Feb

120

80

40

0

Sept

Okt

Nov

Dec

Jan

Mars

Örebro

160

Nederbörd (mm)

Feb

120

80

40

0

Sept

Okt

Nov

Dec

Jan

Feb

Mars

Figur 2. Månadsvis nederbörd vid tre olika platser 2018/2019 (enl. SMHI).

6


2018/2019 20 Medeltemperatur (°C)

Normal 1961-90

Floda

10

0

-10

Sept

Okt

Nov

Dec

Jan

Feb

Mars

Apr

Maj

Juni

Juli

Aug

Apr

Maj

Juni

Juli

Aug

Malmslätt Medeltemperatur (°C)

20

10

0

-10

Sept

Okt

Nov

Dec

Jan

Feb

Mars

Figur 3. Månadsvis temperatur vid två olika platser 2018/2019 (enl. SMHI).

2018/2019

Norrköping

Normal 1961-90

Sol (timmar)

400 300 200 100 0

Sept

Okt

Nov

Dec

Jan

Feb

Mars

Apr

Maj

Figur 4. Antal soltimmar månadsvis i Norrköping 2018/2019 (enl. SMHI).

7

Juni

Juli

Aug


Nederbörd

Dygnsmedel (°C/mm)

Floda

Temperatur

40

30

20

10

0

1/5

11/5

21/5

31/5

Dygnsmedel (°C/mm)

20/6

30/6

10/7

20/7

30/7

30/6

10/7

20/7

30/7

Malmslätt

40 30 20 10 0

1/5

11/5

21/5

31/5

10/6

20/6

Örebro

40 Dygnsmedel (°C/mm)

10/6

30 20 10 0

1/5

11/5

21/5

31/5

10/6

20/6

30/6

10/7

20/7

Figur 5. Dygnsvis nederbörd och temperatur maj-juli 2019 vid tre olika platser (enl. SMHI).

8

30/7


Höstvete Omfattning och sortfördelning

Under tiden 23 april – 8 juli graderades veckovis 52 höstvetefält.

2

T län

-

-

-

3

1

6

Mariboss -

-

2

1

1

-

5

3

3

3

-

3

-

-

-

2

-

3

Reform

4

Linus

Kalmar

Julius 4

2

Praktik

-

1

Olivin

-

3

Norin

-

E län

Memory

D län

Informer

Hereford

Cubus

Område

Brons

Tabell 4. Varningsfältens sortfördelning i höstvete 2019

Utvintringssvampar

Relativt kortvarigt snötäcke och normala bestånd bidrog till att angrepp av snömögel och stråknäckare uteblev.

Stråbas- och rotsjukdomar

Andelen höstvete i växtföljden har ökat de senaste åren, se figur 6. En hög andel höstvete i växtföljden medför större risk för stråknäckare. Den mycket torra och varma april missgynnade stråknäckarsvampen. Angreppen av stråknäckare inventerades vid begynnande stråskjutning i andra veckan av maj. Sammanlagt graderades 25 fält med ett medelindex på 0,3. Inget fält låg i närheten av bekämpningströskeln. 120 000 110 000 100 000 Hektar

90 000 80 000 70 000 60 000 50 000 40 000

95 96 97 98 99 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19

År

Figur 6. Höstveteareal totalt för Södermanlands, Östergötlands och Örebro län.

Det slutliga angreppet av stråknäckare graderades i 38 fält. Av dessa var det nio av de inventerade fälten som överskred skadetröskeln. Liggsäd förekom i viss omfattning, främst i Örebro län. Index 30 är ett ungefärligt värde för skadetröskeln. Index kan bli högst 100.

9


Tabell 5. Angrepp av stråknäckare i olika områden. Juligradering 2019. Område

Antal fält

Medel

Stråknäckaindex Min

Max

Södermanland

8

14,3

0

59,0

Östergötland

24

14,6

0,6

55,6

Örebro

6

27,1

0,6

61,9

50 40

Inde

30 20 10 0

95 96 97 98 99 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19

År

Figur 7. Stråknäckare 1995–2019. Medeltal för sommargradering i Södermanlands, Östergötlands och Örebro län.

Angreppet av rotdödare var i normal omfattning om man ser till den senaste 20 års-perioden, se figur 8. Endast ett fält i Östergötland överskred den provisoriska skadetröskeln som är index 30. Index kan bli högst 100. Tabell 6. Angrepp av rotdödare i höstvete 2019. Område

Antal fält

Medel

Rotdödarindex Min

Max

Södermanland

10

4,1

1

10

Östergötland

24

5,5

0

35

Örebro

5

11,8

2

26

12 10

Index

8 6 4 2 0

99 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19

Figur 8. Angrepp av rotdödare 1999–2019 (medel av index). Medeltal för Södermanlands, Östergötlands och Örebro län.

10

År


Mjöldagg

Redan från första graderingstillfället i slutet av april fanns det etablerad mjöldagg i en del vetefält i Östergötland. De senaste åren har angrepp av mjöldaggen ökat men variationen mellan fälten är stor. Vid slutgraderingen den 8 juli, hade cirka hälften av fälten inga eller obetydliga angrepp. Vid samma tidpunkt fanns det även ett fält i västra Östergötland, på lättjord, där bladytan på blad två var angripet till 50 procent. Mest angrepp förekom i sorten Julius, men de flesta sorterna var mottagliga. Bladfläckar

Gulrost

Brunrost

Sädesbladlus

80

4

60

3

40

2

20

1

Angripna blad (%)

5

0

24

30

31

31

32

39

45

59

67

75

77

83

22/4

29/4

6/5

13/5

20/5

27/5

3/6

10/6

17/6

24/6

1/7

87

Löss (antal) per strå

Mjöldagg

100

0

Figur 9. Skadegörarutveckling i höstvete 2019. Medeltal för Södermanlands, Östergötlands och Örebro län.

Bladfläckar

Det mycket torra vädret under april hade en sanerande effekt på bladfläcksvamparna. Vid axgången började bladfläckarna spridas uppåt i beståndet. Starkast angrepp i Örebro län medan östra delen av Östergötland hade betydligt svagare angrepp. Slutangreppet av bladfläcksvampar hamnade på cirka 60 procent angripna blad, vilket är något mer än normalt, se figur 10. 1998

2018

2019

Medel 2010-2019

Angripna blad (%)

100 80 60 40 20 0

0-29

30-30

31-31

32-32

33-37

38-42

43-50

51-59

60-65

66-74 75-100

Figur 10. Angreppsutvecklingen av bladfläcksvampar i höstvete under 2019, genomsnittlig utveckling under åren 2010–2019, samt år med kraftigast respektive svagast utveckling. Medeltal för Södermanlands, Östergötlands och Örebro län.

11


Svartpricksjukan var den mest dominerande bladfläckssvampen. I början av säsongen var det endast enstaka svaga angrepp av vetets bladfläcksjuka, sent på säsongen var det några fält med mycket starka angrepp, som mest 86 procent angripna blad. Förekomsten av brunfläcksjuka var på en låg nivå. Bekämpningsbehovet mot bladfläcksvampar var till största delen i normal nivå i Södermanland och Östergötland medan det var starkt i Örebro län.

Figur 11. Slutangrepp (DC 75-91) av bladfläcksvampar i höstvete 1995-2019. Medeltal för Södermanlands, Östergötlands och Örebro län.

Rost

De senaste åren har angreppen av gulrost varit betydligt svagare än det var perioden 2011 – 2016. Under året var det endast i två prognosfält i sorterna Norin och Linus där enstaka pustlar av gulrost hittades. Den första pusteln av brunrost upptäcktes midsommarveckan i Östergötland. Vid slutgraderingen tre veckor senare noterades brunrost i knappt hälften av prognosfälten. Kraftigast angrepp var det i ett fält med sorten Mariboss utanför Linköping där 42 procent av bladen var angripna. I medeltal nådde angreppen som mest upp till 4,8 procent angripna blad. Överlag var betydelsen av sjukdomen liten men i enstaka fält var det betydande angrepp.

Figur 12. Slutangrepp av brun- och gulrost i höstvete 1995–2019. Medeltal för Södermanlands, Östergötlands och Örebro län.

12


Övriga sjukdomar

Problemen med axfusarios var litet under året och hela området har haft låga DON-halter i den skördade varan. Förekomsten av stråfusarios var högre än normalt, i medeltal var 24 procent av de undersökta stråbaserna angripna av fusarium.

Bladlöss

De första sädesbladlössen upptäcktes i östra delen av Östergötland redan andra veckan i maj. Vid midsommartiden fanns det sädesbladlöss i två tredjedelar av prognosfälten men det var endast något enstaka fält som låg över bekämpningströskeln. Havrebladlössen förekom endast i mindre omfattning.

Figur 13. Maxangrepp av sädesbladlöss i Södermanlands, Östergötlands och Örebro län.

Mängden havrebladlöss undersöktes på hösten med hjälp av en sugfälla som är placerad i Skänningetrakten. Syftet är att bedöma risken för angrepp av rödsot i höstsäden. Fångsterna av bladlöss hösten 2018 var relativt små trots varmt väder och inga angrepp av rödsot i höstvete blev verifierade.

Vetedvärgsjuka

Sommaren 2017 konstaterades några angrepp av vetedvärgsjuka i regionen men däremot inte under 2018. Hösten var varm och en del höstvete hade såtts tidigt, därför fanns det ändå en viss risk för angrepp. Gulskålar var placerade i ett antal av de utvalda riskområdena för att följa förekomsten av randig dvärgstrit. Stritar förekom på samtliga platser men i måttliga mängder. Stritarna testades för virusförekomst vilket visade att det fortsatt fanns virusbärande stritar på de platser som hade haft störst angrepp 2017. På dessa platser förekom det angrepp i mindre omfattning under säsongen 2019.

13


Vetemyggor

Nederbördsmängden under försommaren och storleken på populationen av larver i marken, är viktiga faktorer för att förutsäga angrepp av vetemygga. Larverna kan överleva några år i marken om markfukten inte är tillräcklig för kläckning. Den röda vetemyggan har dominerat i regionen de senaste åren, se figur 14. I år hade förekomsten av röd vetemygga ökat något jämfört med förra året men den var fortfarande liten. Gul vetemygga hittades i mycket liten utsträckning. Av de undersökta fälten var endast tre fält över den ekonomiska skadetröskeln, som brukar anges till fem procent angripna kärnor. Som mest fanns 10,7 procent angripna kärnor och i medeltal var 0,8 procent av kärnorna angripna av vetemyggan. De högsta värdena fanns i Östergötland.

Figur 14. Andel kärnor (%) som angripits av röd- respektive gul vetemygga i höstvete 1995–2019. Medeltal för Södermanlands, Östergötlands och Örebro län.

14


Råg Omfattning och sortfördelning

Totalt graderades 14 rågfält veckovis under tiden 23 april–1 juli. Tabell 7. Varningsfältens sortfördelning i råg 2019. Område

Binntto

Bono

Herakles

Livado

Marcelo

Performer

Södermanland

-

-

-

-

-

1

Östergötland

3

1

2

3

1

2

Örebro

-

-

-

-

-

1

Mjöldagg

Det gick att hitta etablerade angrepp med mjöldagg redan vid första graderingstillfället den 23 april. Angreppen utvecklades inte vidare och höll sig på en låg nivå under hela säsongen. Vid det sista graderingstillfället den 1 juli var 3,9 procent av de tre översta bladen angripna av mjöldagg, det är lägre än det varit de tre senaste åren.

Figur 15. Skadegörarutveckling i råg 2019. Medeltal för Södermanlands, Östergötlands och Örebro län.

Sköldfläcksjuka

Begynnande angrepp av sköldfläcksjuka hittades i över hälften av prognosfälten i början av maj. Angreppsutvecklingen var långsam och det var först i mitten av juni som den ökade något. Vi den sista graderingen hade två fält drygt 40 procent angripna blad. Det genomsnittliga slutangreppet låg på samma låga nivå som de två tidigare föregående åren, 17 procent angripna blad.

15


Brunrost

De första pustlarna av brunrost upptäcktes i mitten av juni men bara i ett fält. Angreppsutvecklingen gick mycket långsamt och vid den sista graderingen i början av juli hittades enstaka brunrostpustlar i sju prognosfält. Generellt sett var bekämpningsbehovet mycket litet.

Figur 16. Slutangrepp av brunrost i råg 1995–2019. Medeltal för Södermanlands, Östergötlands och Örebro län.

Trips

Antalet trips per strå räknades i fem fält i samband med axgång. Tre av fälten nådde upp till bekämpningströskeln 0,5–1 trips/strå. I genomsnitt fanns 0,6 trips per strå, och den högsta noteringen var 1,2 trips/strå i ett fält i västra Östergötland. Vid graderingen av tripsskador i mitten av juni var i genomsnitt knappt 10 procent av bladslidorna tripsskadade. Den högsta noterade tripsskadan var 44 procent.

16


Rågvete Omfattning och sortfördelning

Totalt graderades 10 rågvetefält veckovis under tiden 23 april–1 juli. Tabell 8. Varningsfältens sortfördelning i rågvete 2019. Område

Borwo

Cappricia

Empero

Trefl

Tulus

Övriga

Södermanland

-

-

1

-

1

1

Östergötland

1

2

1

1

-

1

Örebro

-

-

1

-

-

-

Stråbas- och rotsjukdomar

Angreppet av stråknäckare var svagt under våren. Skadorna inventerades i fyra prognosfält i början av juli. Medelindex för de fyra undersökta fälten låg på 16,3. Ett fält låg något över index för ekonomisk skadetröskel som är beräknad till index 30.

Mjöldagg

Angreppen av mjöldagg var små fram till i början av juni. I mitten av juni hade fyra prognosfält etablerade mjöldaggsangrepp och vid slutgraderingen fanns det prognosfält med 100 procent angripna blad. Angreppen var framförallt starka på lättare jordar eller i känsliga sorter som Tulus. Även fält med Empero och Kasyno hade kraftiga angrepp. I de fälten var bekämpningsbehovet ganska stort, samtidigt som det fanns fält utan eller med små angrepp.

Bladfläckar och sköldfläcksjuka

Angreppen av bladfläcksvampar och sköldfläcksjuka var mycket svaga hela säsongen. Det enda undantaget var ett fält av sorten Borwo som vid slutgraderingen hade 40 procent blad angripna av bladfläcksvampar. Bekämpningsbehovet bedömdes generellt som mycket litet.

Figur 17. Skadegörarutveckling i rågvete 2019. Medeltal för D-, E-, och T-län.

17


Rost

De första pustlarna av gulrost upptäcktes först i slutet av juni. Den fortsatta angreppsutvecklingen var mycket svag och de flesta pustlarna torkade in. Gulrost hittades i prognosfält med sorten Trefl. Generellt sett var angreppen utan betydelse under året. Enstaka pustlar av brunrost hittades i mitten av juli i ett fält med sorten Cappricia. Angreppet utvecklades inte och brunrost hittades inte i några andra prognosfält. Överlag saknade angreppen betydelse.

Figur 18. Slutangrepp av brun- och gulrost i rågvete 2000–2019. Medeltal för Södermanlands, Östergötlands och Örebro län.

Trips

Antal trips per strå graderades i fem prognosfält. I två av prognosfälten översteg bekämpningströskeln 0,5–1 trips/strå. Den högsta noteringen var 1,6 trips per strå. Symptom av tripsskador graderades i slutet av juni i samtliga 10 prognosfält. I sju fält fanns det skadesymptom. I genomsnitt hade 7,1 procent av bladslidorna symptom av tripsens sugskador.

18


Höstkorn Omfattning och sortfördelning

Totalt graderades 12 höstkornsfält veckovis under tiden 23 april–17 juni. Tabell 9. Varningsfältens sortfördelning i höstkorn 2019. Område

Frigg

Joker

Matros

Mercurioo

Wootan

Övriga

Södermanland

-

-

-

-

-

-

Östergötland

3

-

1

3

2

1

Örebro

-

1

-

-

1

-

Utvintringssvampar

Även om höstkornet hunnit växa sig ganska frodigt under hösten blev det obetydliga utvintringsskador eftersom snötäcket var kortvarigt. Det var få och små skador av snömögel. Angrepp av röd trådklubba var mycket ovanliga.

Mjöldagg

Det fanns begynnande angrepp av mjöldagg i prognosfälten vid de första graderingstillfällena i slutet av april. Angreppsnivån låg då på 5,6 procent angripna blad. Angreppsutvecklingen stannande av men började stiga långsamt i början av juni. Vid slutgraderingen var i genomsnitt 13 procent av bladen angripna vilket är lägre än de senaste åren. Enstaka prognosfält hade lite starkare angrepp, som mest 38 procent angripna blad. Generellt var betydelsen av mjöldagg liten under året men i enstaka fält fanns det bekämpningsbehov.

Sköldfläcksjuka

Angreppen av sköldfläcksjuka var mycket svaga i samtliga fält under hela säsongen. Vädret under vår och sommar missgynnade utvecklingen av sjukdomen.

Bladfläckar

Begynnande angrepp av kornets bladfläcksjuka hittades vid första graderingstillfället i april. Antalet prognosfält med förekomst ökade successivt men angreppen höll sig på en mycket låg nivå fram till mitten av juni. Då började angreppen långsamt öka men blev aldrig stora. Vid slutgraderingen var i genomsnitt 5,8 procent av bladen angripna. Den högsta noteringen var 24 procent angripna blad.

19


Figur 19. Skadegörarutveckling i höstkorn 2019. Medeltal för Östergötlands och Örebro län.

Rost

Vid första graderingstillfället i april upptäcktes pustlar av kornrost i ett prognosfält i Östergötland. Angreppet sjönk successivt men började öka igen i början av juni. Vid den sista graderingen var 38 procent av bladen angripna. I övriga prognosfält hittades ingen eller betydelselösa förekomster av kornrost. Betydelsen av sjukdomen var generellt liten.

Trips

Antalet trips per strå räknades i nio fält strax före axgång. Fyra av fälten överskred bekämpningströskeln 0,5–1 trips/strå. I genomsnitt fanns 0,9 trips per strå, den högsta noteringen var 6 trips/strå i ett prognosfält i västra Östergötland. Vid slutgraderingen var i genomsnitt endast 2,2 procent av bladslidorna tripsskadade.

20


Vårvete Omfattning och sortfördelning

Under tiden 29 april –15 juli graderades veckovis 12 vårvetefält. Tabell 10. Varningsfältens sortfördelning i vårvete 2019. Område

Happy

Oryx

Södermanland

Diskett -

-

-

Quarna Triso -

1

Övriga

Östergötland

1

2

1

1

-

-

Örebro

4

-

1

-

-

1

-

Mjöldagg

Begynnande angrepp av mjöldagg upptäcktes i början av juni och den följande veckan ökade angreppen avsevärt. Mest mjöldagg fanns i prognosfälten i Örebro län. Sett över hela säsongen var angreppen av mjöldagg i medelnivå jämfört med tidigare år. I medeltal var 37 procent av bladen angripna vid sista graderingen. Ett prognosfält i Örebro län hade 100 procent angripna blad redan i början av juli. Starkast angrepp noterades i sorterna Diskett och Triso.

Bladfläckar

Torrt väder under april hade en hämmande effekt på bladfläcksvamparnas utveckling. Förekomsten var mycket låg fram till slutet av juni då angreppen tog fart. Angreppen dominerades av vetets bladfläcksjuka vilket var mer än dubbelt så vanligt som svartpricksjuka. Angreppsnivån av bladfläcksvampar nådde upp till 50,2 procent angripna blad i medeltal vid sista graderingen vilket är avsevärt högre än genomsnittet. Vid slutgraderingen hade fem fält mer än 70 procent blad angripna av vetets bladfläcksjuka. Endast ett prognosfält i Örebro län hade motsvarande angreppsnivå av svartpricksjuka. Angreppsnivån är avsevärt högre än genomsnittet jämfört med tidigare år. Bekämpningsbehovet var mycket skiftande, i vissa fält var behovet stort medan andra fält inte alls hade behov av bekämpning.

Rost

De första pustlarna av gulrost noterades i mitten av juni just innan begynnande axgång. I ett fåtal fält utvecklades angreppen mycket långsamt och förblev små. Gulrosten saknade därmed betydelse under säsongen.

Övriga sjukdomar

Problemen med axfusarios var mycket litet under året och DON-halter var överlag mycket låga i den skördade varan.

21


Figur 20. Skadegörarutveckling i vårvete 2019. Medeltal för Södermanlands, Östergötlands och Örebro län.

Bladlöss

Föregående hösts räkning av ägg på häggkvistar visade på en liten population av havrebladlöss. Säsongens väder var inte gynnsamt och det blev ingen inflygning utifrån vilket gjorde att luspopulationen förblev liten. De första havrebladlössen upptäcktes i slutet av maj. Populationen av havrebladlöss nådde en topp i mitten av juni med i genomsnitt 0,7 löss per strå. Enstaka sädesbladlöss började uppträda i första halvan av juni. Även populationen av sädesbladlus nådde toppen i mitten av juni med i genomsnitt 0,4 löss per strå. Inga prognosfält kom över bekämpningströskeln. Som mest räknades 3 löss per strå i ett prognosfält i Örebro vilket är en låg toppnotering.

Figur 21. Genomsnittliga maxangrepp av bladlöss i vårvete 1995-2019. Medeltal för Södermanlands, Östergötlands och Örebro län.

22


Fritfluga

Fångsterna av fritfluga i blåskålarna var små i första halvan av maj då majoriteten av prognosfälten var i det kritiska 1,5-bladstadiet. Fritflugans svärmningsoptimum på 90 daggrader uppnåddes 14-15 maj. Skadegraderingen visade på små skador i genomsnitt i prognosfälten. Som mest var 8 procent av huvudskotten skadade i ett fält i Örebro.

Vetemygga

Andelen kärnor skadade av gul och röd vetemygga undersöktes i åtta fält. Det relativt torra vädret under vår och tidig sommar missgynnade vetemyggorna. Det fanns små angrepp av både gul och röd vetemygga. De högsta noteringarna var 0,9 procent angripna kärnor av både gul och röd vetemygga. Det högsta angreppet av gul vetemygga fanns i Örebro län och det högsta angreppet av gul vetemygga fanns i Södermanland.

Övriga skadedjur

I början av säsongen var det stora gnagskador av jordloppa. I hälften av prognosfälten hade mer än 90 procent av plantorna gnagskador. När plantorna började bestockas minskade också gnagskadorna eftersom plantorna växte ifrån dem. I mitten av juni konstaterades relativt starka angrepp av minerarfluga.

23


Vårkorn Omfattning och sortfördelning

Under tiden 29 april–16 juli graderades veckovis 32 vårkornfält. Tabell 11. Varningsfältens sortfördelning i vårkorn 2019. Område

Anneli

Flair

Irina

Judit

Makof

Planet

Propino Severi

Vilde

Övriga

Södermanland

1

-

1

1

4

-

2

-

-

-

Östergötland

-

4

1

-

-

2

2

2

1

2

Örebro

1

-

1

-

2

2

-

-

-

3

Mjöldagg

Angreppen av mjöldagg var svaga i de flesta fält. Till stor del beror det på att mycket av sortmaterialet innehåller en gen som ger resistens mot mjöldagg, så kallad mlo-resistens. I de känsliga sorterna började mjöldaggsangreppet att öka i början av juni. Redan 24 juni noterades 76 procent angripna blad i ett kornfält med sexradsorten Judit som är mycket känslig för mjöldagg. Även i fält med sorterna Vilde, Anneli och Makof utvecklades starka angrepp.

Figur 22. Skadegörarutveckling i vårkorn 2019. Medeltal för Södermanlands, Östergötlands och Örebro län.

Sköldfläcksjuka

Sköldfläcksjuka missgynnades av vårens och försommarens torra väder. I mitten av juni började begynnande angrepp förekomma men angreppen ökade bara svagt. Vid slutgraderingen var i genomsnitt endast 1,4 procent blad angripna. Som mest noterades 20 procent angripna blad i ett prognosfält i Örebro län.

Bladfläckar

Det fanns få primärangrepp av kornets bladfläcksjuka, som mest två procent angripna plantor i ett fält. Enstaka angrepp började uppträda i slutet av maj och i första halvan av juni började

24


antalet fält med begynnande angrepp öka snabbt. Angreppsutvecklingen var något snabbare än vanligt men vid slutgraderingen var angreppet i nivå med genomsnittet med 44 procent angripna blad. Tre prognosfält hade redan i slutet av juni mer än 80 procent angripna blad.

Ramularia

Angrepp av Ramularia uppträder alltid sent på säsongen och därför har sjukdomen vanligtvis måttlig betydelse. Enstaka angrepp började uppträda i början av juli. Vid slutgraderingen hade fem prognosfält mer än en tredjedel angripna blad och som mest var 58 procent av bladen angripna i ett fält i västra Östergötland. I övriga prognosfält var angreppen små eller obefintliga.

Bladlöss

Prognoserna från äggavräkningar på häggkvistar pekade på en liten population av havrebladlus för angrepp. Det blev heller ingen inflygning utifrån vilket gjorde att luspopulationen förblev liten. De första havrebladlössen i korn upptäcktes i slutet av maj. Luspopulationen ökade svagt men det blev aldrig någon markant topp. I början av juli hade havrebladlössen försvunnit från fälten. Som mest noterades 2,5 löss/strå i ett fält i Örebro län. Bekämpningströskeln överskreds överhuvudtaget inte i prognosfälten. Sädesbladlössen började uppträda i första halvan av juni. Det var nästan enbart enstaka sädesbladlöss men ett par fält hade 1,7 löss per strå som mest. Angreppen saknade betydelse.

Figur 23. Genomsnittliga maxangrepp av havrebladlus i korn 1995–2019. Medeltal för Södermanlands, Östergötlands och Örebro län.

Övriga skadedjur

Även vårkornsfälten hade stora gnagskador av jordloppor i början av säsongen. I över hälften av prognosfälten hade mer än 80 procent av plantorna gnagskador. Vid bestockningen minskade gnagskadorna eftersom plantorna växte ifrån dem. I första halvan av juni började en del prognosfält få angrepp av minerarfluga. Angreppen utvecklades under sommaren och var i en del fält kraftiga. Vilken skördepåverkan dessa skador har är oklart.

25


Havre Omfattning och sortfördelning

Under tiden 29 april–15 juli graderades veckovis 19 havrefält. Tabell 12. Varningsfältens sortfördelning i havre 2019. Område

Akseli

Belinda

Galant

Kerstin

Symphony

Övriga

Södermanland

-

-

1

1

-

1

Östergötland

-

2

-

1

3

1

Örebro

1

-

3

2

2

1

Bladfläckar

I knappt hälften av prognosfälten fanns primärangrepp av havrens bladfläcksjuka på våren. Som mest var tre procent plantor angripna. I knappt hälften av prognosfälten började angrepp av havrens bladfläcksjuka öka i mitten av juni. Vid slutgraderingen den 15 juli var i genomsnitt 36 procent av bladen angripna. Det är en nästan dubbelt så hög angreppsnivå som genomsnittet de senaste tio åren. Fyra av prognosfälten hade mer än 70 procent angripna blad. Det fanns bekämpningsbehov mot bladfläcksvampar i ovanligt många fält.

Figur 24. Skadegörarutveckling i havre 2019. Medeltal för Södermanlands, Östergötlands och Örebro län.

Rost

Ingen kronrost hittades i prognosfälten.

Fusarium

Det var generellt låga DON-halter i den skördade varan.

26


Bladlöss och rödsotvirus

Äggräkningarna på häggkvistar hösten 2018 visade på en liten population av havrebladlöss. Säsongens väder var inte gynnsamt och det blev ingen inflygning utifrån vilket gjorde att luspopulationen förblev liten. De första enstaka havrebladlössen hittades i slutet av maj. Populationen växte endast lite och toppen nåddes först i början av juli med i genomsnitt 0,5 löss per strå. Endast ett prognosfält kom precis över bekämpningströskeln. Som mest räknades 2,8 löss per strå. Rödsot förekom i ungefär hälften av prognosfälten men angreppen var små. Det förekom endast enstaka sädesbladlöss i de flesta fält men ett fält hade 1,3 löss per strå. Generellt saknade angreppen betydelse.

Figur 25. Genomsnittliga maxangrepp av bladlöss i havre 1995–2019. Medeltal för Södermanlands, Östergötlands och Örebro län.

Fritfluga

Fångsterna av fritfluga i blåskålarna var små i början av maj då majoriteten av prognosfälten var i det kritiska 1,5-bladstadiet. Fritflugans svärmningsoptimum på 90 daggrader uppnåddes 14-15 maj. Skadegraderingen visade på små skador i genomsnitt i prognosfälten. Som mest var 4 procent av huvudskotten skadade i ett fält i östra Östergötland.

Övriga skadedjur

I början av juni noterades angrepp av minerarfluga i prognosfälten. Angreppen var kraftigare än normalt.

27


Höstoljeväxter Omfattning och sortfördelning

Under tiden 8 april – 10 juni analyserades veckovis gulskålar i 17 höstrapsfält. Tabell 13. Varningsfältens sortfördelning i höstraps 2019. Område

Atora

Carlo

Dariot

Expansion

Explicit

Hillico

Vistivesort

Övriga

Södermanland

-

-

-

-

-

-

-

3

Östergötland

1

2

1

1

3

1

1

2

Örebro

-

-

-

-

-

-

-

2

Bomullsmögel

Sporerna infekterar plantan under blomningen och behöver viss fukt för att gro och infektera plantan. Angreppsinventering gjordes i 19 fält i slutet av juni till början av juli. Nio av de inventerade fälten hade svaga angrepp av bomullsmögel, två fält hade mycket starka angrepp. Den generellt låga angreppsgraden beror på relativt torrt väder före och under blomningen vilket gjorde det svårt för svampen att gro och infektera. De två fälten med starka angrepp har kapillära jordar som driver upp fukt och därför ger gynnsamma förhållanden för infektion.

Figur 26. Angrepp av bomullsmögel i höstraps i Östergötland 1995–2019.

Rapsjordloppa

Hösten 2018 förekom det stora mängder rapsjordloppa i västra Östergötland precis som året innan. Rapsjordloppornas aktivitet följdes med gulskålar i 13 fält i Östergötland och Södermanland. Bekämpningströskeln som avser larvskadorna överskreds i samtliga fält i västra Östergötland och i ett fält i Södermanland.

28


Trots den stora mängden rapsjordloppor blev omfattningen av larvskador i stjälken liten. I början av april gjordes en undersökning av plantor från de tre fält som hade haft den största inflygningen under hösten. Undersökningen gällde antalet larver och i vilken del av plantan de fanns. I genomsnitt fanns 0,7 larver per planta och alla larver fanns i bladskaften, ingen larv hade under vintern hunnit in till stjälken.

Rapsbaggar

En värmetopp i mitten av april, precis till påskhelgen, gynnade rapsbaggarna och de började flyga in till fälten. Det skedde samtidigt som de flesta höstrapsfälten befann sig i de känsliga utvecklingsstadierna. Växlande temperaturer gjorde att grödan på de flesta platserna hann växa ifrån rapsbaggarnas aktivitet. Inflygningstoppen skedde från tredje veckan i april till första veckan i maj. Bekämpningsbehovet var i normal omfattning med undantag för några platser i de östra delarna av Södermanland och Östergötland som hade behov av upprepade bekämpningar. Skadeinventeringen gjordes i 12 fält i slutet av juni till början av juli. De inventerade skadorna är jämförbara med genomsnittet den senaste tioårsperioden.

Figur 27. Angrepp av rapsbagge i höstraps i Södermanlands, Östergötlands och Örebro län 2001–2019.

Under året samlades rapsbaggar in från sju höstrapsfält för att undersöka deras känslighet för pyretroider och neonikotinoider. Resultaten visar att resistensen mot pyretroider kvarstår däremot är effekten god av Mavrik. Känsligheten för Biscaya ligger på en lägre nivå än från början men den nedåtgående trenden verkar ha upphört. Mospilan visar fortfarande full effekt utan tendenser till förändring.

Rapsvivlar

Fångsterna av blåvingad rapsvivel i gulskålarna var låga hösten 2018. På våren följdes inflygningen av den fyrtandade rapsviveln i gulskålarna och större mängder hittades från slutet av april. Vissa platser hade extremt stora fångster, det var 1000-2000 fyrtandade rapsvivlar i skålen för en enskild vecka. Inflygningsmönstret av den fyrtandade rapsviveln sammanföll nästan exakt med rapsbaggarnas mönster. Larvskador av den blåvingade och den

29


fyrtandade rapsviveln undersöktes under våren och sensommaren i 14 fält. Som vanligt var det lätt att hitta larvgångar i stjälkarnas märg. Larvgångar i stjälkens märg bedöms ha marginell betydelse. Skador i stjälkens yttre ledningsvävnad kan ha större betydelse men den typen av skador var ovanliga. Det var bara på de platser där det varit mycket höga fångster som larvskadorna var något mer omfattande. Betydelsen av de mycket stora mängderna fyrtandad rapsvivel är oklar. Från slutet av april gick det att hitta enstaka blygrå rapsvivel på några olika platser i regionen. Från början av maj förekom de mer frekvent i hela området men det var i de östra delarna av Södermanland och Östergötland de förekom i större mängder.

Skidgallmygga

En skadeinventering av skidgallmygga gjordes från slutet av juni till början av juli. Totalt 12 fält inventerades och i medeltal var 4,4 procent av skidorna på de tre översta skotten skadade. Det är en angreppsnivå som ligger något lägre än normalt men variationen mellan fält är stor. Som mest graderades 24 procent angripna skidor i ett fält på Vikbolandet i Östergötland. Det sammanföll också med ett prognosfält som hade haft några av de högsta fångsterna av blygrå rapsvivel.

Figur 28. Angrepp av skidgallmygga i höstraps i Södermanlands, Östergötlands och Örebro län 1992– 2019.

Övriga skadedjur

Det förekom ganska mycket kålmal i höstrapsfälten från månadsskiftet maj-juni. Larverna gjorde liten skada i höstoljeväxterna men flera vårrapsfält behövde bekämpas vid upprepade tillfällen. Flertalet vårrapsfält hade också svårkontrollerade angrepp av jordloppor vilket bidrog till upprepade bekämpningar.

30


Lin Omfattning och sortfördelning

Under tiden 13 maj–8 juli graderades veckovis sju linfält. Tabell 14. Varningsfältens sortfördelning i lin 2019. Område

Taunus

Övriga

Södermanland

-

-

Östergötland

6

1

Örebro

-

-

Linjordloppa

Varmt väder under uppkomsten gynnande både linjordloppan och linet. De flesta fält hade en jämn och snabb uppkomst vilket stärkte grödan mot linjordloppans angrepp. Det var ändå lätt att hitta linjordloppor och samtliga fält hade angrepp. I genomsnitt var 75 procent av linplantorna angripna av stora linjordloppan. Tre av prognosfälten hade gnagskador på 11-30 procent av hjärtbladens yta. Övriga prognosfält hade mindre andel gnagd bladyta.

31


Ärter Omfattning och sortfördelning

Under tiden 29 april–15 juli graderades veckovis 13 ärtfält. Baljprov för inventering av skador av ärtvecklare togs första veckan i augusti. Tabell 15. Varningsfältens sortfördelning i ärter 2019. Område

Clara

Eso

Ingrid

Onyx

Rocket

Södermanland

1

-

2

1

-

Östergötland

-

2

2

1

-

Örebro

-

-

2

1

1

Sjukdomar

Det fanns en del angrepp av ärtbladmögel i prognosfälten. Tre fält i västra Östergötland hade mer än 80 procent angripna plantor men den angripna bladytan var betydligt mindre. Även i Örebro län förekom angrepp.

Löss

De första ärtbladlössen hittades redan den 20 maj i Örebro. En uppförökning skedde de närmaste veckorna och i slutet av juni när ärtfälten var i full blom var bekämpningströskeln uppnådd i drygt hälften av fälten. Som mest avräknades 55 löss/toppskott med ett medel på 9 löss/toppskott. Redan veckan efter reducerades populationen av löss markant.

Figur 29. Genomsnittliga maxangrepp av bladlöss i ärter 1997–2019. Medeltal för Södermanlands, Östergötlands och Örebro län.

Ärtvecklare

Angreppen av ärtvecklaren har varit relativt stor de senaste åren, i genomsnitt var 22,7 procent av baljorna angripna i de nio fält som inventerades. Tre av fälten var över den ekonomiska skadetröskeln på cirka 20 procent angripna baljor för matärt. För foderärt ligger skadetröskeln på 50 procent. Ett av fälten låg också över den skadetröskeln.

32


Figur 30. Angrepp av ärtvecklare (% angripna baljor) 1995–2019 i genomsnitt för Östergötlands, Södermanlands och Örebro län.

Övriga skadedjur

Det var vanligt med ärtvivlar under uppkomsten och i en tredjedel av prognosfälten hade samtliga plantor gnagskador. Angreppet påverkade inte grödans utveckling. Förekomsten av ärttrips var låg och saknade betydelse.

33


Åkerböna Omfattning och sortfördelning

Under tiden 29 april–15 juli graderades veckovis åtta åkerbönfält. Tabell 16. Varningsfältens sortfördelning i åkerböna 2019. Område

Aurora

Banquise

Fuego

Gloria

Södermanland

-

-

-

-

Östergötland

1

1

-

1

Örebro

-

-

1

-

Taifun

Tiffany -

2

2 -

Chokladfläcksjuka

Begynnande angrepp av chokladfläcksjuka upptäcktes i slutet av juni men angreppen utvecklades inte i någon större omfattning och sjukdomen orsakade inga stora skador under säsongen.

Övriga sjukdomar

De första angreppen av bönbladmögel blossade upp snabbt i några fält i början av juni. Mot slutet av säsongen fanns det bönbladmögel i de flesta fält. I flera fält fanns angrepp på så gott som samtliga plantor men den angripna bladytan var betydligt mindre. Enstaka pustlar med bönrost upptäcktes i några prognosfält andra veckan i juli men angreppen utvecklades inte i någon större omfattning. Som mest var 36 procent av plantorna i ett enskilt prognosfält angripna. Även bönfläcksjuka noterades i mindre omfattning i slutet av säsongen som mest var 24 procent av plantorna i ett prognosfält angripna.

Figur 31. Skadegörare i åkerböna 2019. Medeltal av Östergötlands och Örebro län.

34


Löss

Bönbladlusen koloniserar vanligtvis enskilda plantor och är lätt att upptäcka då det kan finnas hundratals löss på samma planta. Bönbladlöss hittades i två fält i Östergötland som mest åtta procent angripna plantor vilket är strax under riktvärdet för bekämpning som är 10–15 procent angripna plantor. Ärtbladlöss fanns i flera prognosfält men de var få och gjorde ingen skada.

Bönsmyg

Bönsmygen har de senaste åren gått från att vara sällsynt till att blivit den allvarligaste skadegöraren för åkerböna I utsädesanalyserna får flertalet partier anmärkningar på grund av angrepp av bönsmyg. Graderingar av skadade bönor gjordes i de åtta prognosfälten genom provtagning innan skörd. I medeltal var 37 procent av bönorna angripna med en variation mellan 10 - 63 procent. Det är ungefär på samma nivå som förra året. Skörden var väsentligt lägre 2018 viket borde ge en utspädningseffekt 2019 då det fanns fler baljor för bönsmygen att fördela sig på. Arealen har i regionen däremot minskat med en tredjedel jämfört med 2018 vilket samtidigt reducerar utspädningseffekten. Tre bekämpningsförsök utfördes under året i Mellansverige där både olika preparat, tidpunkter och dubbelbehandlingar provades. Effekten var i samtliga led bristfällig, vilket visar på att kemisk bekämpning av bönsmygen är tveksam. Medel, - max- och minangrepp 100

Angripna bönorr (%)

80

60

40

20

0

2016

2017

2018

2019

År

Figur 32. Angripna bönor av bönsmyg i åkerböna 2016 - 2019. Östergötlands och Örebro län.

Övriga skadedjur

Gnagskador av ärtvivel under uppkomsten är mycket vanligt och mer än hälften av prognosfälten hade gnagskador på de flesta plantorna men skadorna saknar oftast betydelse.

35


Potatis Omfattning och sortfördelning

Under tiden 3 juni – 28 augusti graderades veckovis fem potatisfält. Tabell 17. Varningsfältens sortfördelning i potatis 2018. Område

Asterix

Bionica

Bintje

Solist

Södermanland

-

-

-

-

Östergötland

1

1

2

1

Örebro

-

-

-

-

Potatisbladmögel

Misstänkta angrepp av potatisbladmögel hittades i början av juli. I varningsfälten bekräftades angrepp först i mitten av augusti. Under hela säsongen fanns det ett visst angreppstryck eftersom det kom nederbörd med jämna intervall även om det inte rörde sig om långvarig nederbörd. I figuren går det att se att infektionstrycket var högst i början av augusti vilket sammafäll med inrapporterade fynd av bladmögel.

Figur 33. Nederbörd, infektionstryck för potatisbladmögel och rekommenderad dos. Figur hämtad från det danska prognosprogrammet Skimmelstyrning.

Övriga sjukdomar

Det var låg förekomst av stjälkbakterios, groddbränna, gråmögel och torrfläcksjuka. Sjukdomarna påträffades bara sporadisk och orsakade inga större problem.

36


Insekter och skadedjur

Första avläsningen gjordes då den första generationen av stritar var aktiva och potatisen hade börjat komma upp. Avläsningen i vecka 23 (första veckan i juni) visade ett medel på 114 stritar/dag och fälla, se figur 33. Toppen kom veckan efter med 304 stritar/dag, efter det sjönk antalet stritar kraftigt. Antalet stritar fortsatte att minska de följande veckorna utan någon tydlig topp för den andra generationen.

Figur 34. Genomsnittligt antal stritar per fält och vecka i Östergötland 2019. Vecka 24 var det 304 stritar per dag vilket ligger utanför diagramområdet.

37


551 82 Jรถnkรถping Tfn 036-15 50 00 (vx) E-post: jordbruksverket@jordbruksverket.se www.jordbruksverket.se ISSN 1102-8025 JO19:10

Profile for Jordbruksverket

jo19_10  

This is the description

jo19_10  

This is the description