Page 1

Myndigheters kostnader och åtgärder vid hantering av EU-stöd 2018

• Totalt uppgår hanteringskostnaden för EU-stöd under år 2018 till 926 miljoner kronor, att jämföra med 882 miljoner kronor för år 2017. Under år 2018 betalades det totalt ut cirka 13 253 miljoner kronor för EU-stöd vilket ger en hanteringskostnad på knappt cirka 7 procent per stödkrona. • För Jordbruksverket har kostnaderna ökat med 53 miljoner kronor och för länsstyrelserna minskat med 9 miljoner kronor, medan kostnaden för övriga stödmyndigheter är oförändrad jämfört med föregående år.

Rapport 2019:12


Myndigheters kostnader och åtgärder vid hantering av EU-stöd 2018 Ur Jordbruksverkets regleringsbrev 2019, uppdrag 3: Kostnader för EU-stöd Jordbruksverket ska redovisa hur myndigheten har arbetat för att följande likvärdiga målsättningar ska vara vägledande för Jordbruksverkets hantering av EU-stöd: – att minska de administrativa kostnaderna, – att effektivisera och förenkla för företag och myndigheter, – att sträva efter att stöden i så stor utsträckning som möjligt kan betalas ut så tidigt som regelverket tillåter och – att minska andelen fel i stödhanteringen. Jordbruksverket ska även redovisa totalkostnad, styckkostnad och volym för föregående års handläggning av EU-stöden. Redovisning av kostnader för Jordbruksverket ska fördelas på ärendehantering, kontroll, information, utredningar, utveckling, normering och samordning av marknadsstöd, jordbrukar-stöd, landsbygdsstöd respektive fiskeristöd. Redovisningen ska även omfatta genomförda och planerade åtgärder för att väsentligt minska kostnaderna för administrationen, åtgärder för att åstadkomma förenklingar och en mer enhetlig regeltillämpning samt under året uppnådda kvalitetsförbättringar och effektivitetsvinster. Uppdraget ska redovisas till Regeringskansliet (Näringsdepartementet) senast den 15 april 2019.

Författare: Johan Henningsson Johan Hennel Ellen Hill Maria Karlsson Eila Mårtensson Omslagsfoto: Jordbruksverket


SAMMANFATTNING

Sammanfattning Den sammanlagda kostnaden för hantering av EU-stöden för år 2018 uppgår till 926 miljoner kronor. I denna kostnad ingår handläggning av ärenden, utveckling och drift av IT-system, kontroll av stöd, marknadsbevakning och information. Dessutom ingår avskrivningar på investeringar. Kostnaderna fördelar sig på olika verksamheter och myndigheter enligt denna tabell: (mnkr)

20161)

20171)

2018

Summa

873

882

926

varav Jordbruksverket

368

399

452

344

375

varav jordbrukar- och landsbygdsstöd varav jordbrukarstöd 2)

294

varav landsbygdsstöd 2)

62

varav LLU 2)

50

varav marknadsstöd

14

12

25

varav fiskeristöd

10

12

21

468

448

439

varav jordbrukarstöd

344

319

304

varav landsbygdsstöd

121

125

132

3

4

3

37

35

35

varav övriga myndigheter, landsbygdsstöd

32

31

31

varav övriga myndigheter, fiskeristöd

5

4

4

varav Länsstyrelserna

varav fiskeristöd varav övriga myndigheter

1) Länsstyrelsernas kostnader är omräknade för år 2016 och 2017 efter en rättelse från Stockholms Län 2) Fördelning av kostnader för jordbrukarstöd, landsbygdsstöd samt LLU redovisas från och med 2018.

I jämförelse med 2017 har den totala kostnaden för hanteringen av EU-stöden år 2018 ökat med 44 miljoner kronor. Jordbruksverkets hanteringskostnader har ökat med 53 miljoner kronor jämfört med år 2017. De största förändringarna beror på att kostnaderna för lokalt ledd utveckling (LLU) har ökat med cirka 16 miljoner kronor och att Jordbruksverket­ numer genomför huvuddelen av uppdateringen av blockdatabasen i egen regi. Tidigare köpte Jordbruksverket mer av denna tjänst från länsstyrelserna. ­Resterande ökning beror bland annat på ökade avskrivningar och förvaltning av utvecklade IT-system. Även arbetet med CAP 2020 (kommande program­ period) har påverkat utfallet. Samtliga länsstyrelsers totala hanteringskostnader har minskat med 9 miljoner kronor. Länsstyrelsen anger att den största orsaken till något lägre kostnad för hanteringen av jordbrukarstöd år 2018 är begränsningen i länsstyrelsernas budgetar för arbetet. Länsstyrelsen anger att ärendebalanser är fortsatt stora och

4


SAMMANFATTNING

att det begränsade IT-stödet i arbetet med tidigare års ärenden påverkar totala administrationskostnaden för flera år men att budgeten begränsar respektive år. Minskningen beror också på att Jordbruksverket tagit över huvudansvaret för uppdatering av blockdatabasen, ett minskat behov av att upprätta nya åtagandeplaner och svårigheter att rekrytera personal i samband med pensionsavgångar och föräldraledigheter. För en del länsstyrelser har kostnaderna ökat. Bland annat på grund av ökad manuell handläggning. Hanteringskostnaden år 2018 för stöd ur jordbruksfonderna, regionala utveck­ lings- och socialfonden, havs- och fiskerifonden samt nationella stöd till jordbruket i norra Sverige (inklusive kadavertransporter) uppgår till 926 miljoner kronor. Under år 2018 betalades det ut cirka 13 253 miljoner kronor för dessa stöd, hanteringskostnaden blir knappt ca 7 procent per stödkrona. För jordbrukarstöd påverkas statistiken av att ärendehandläggningen delvis ­förskjuts mellan åren. De redovisade kostnaderna avser därmed ärenden till­ hörande både stödår 2015, 2016, 2017 och 2018. Parallellt med handläggningen har utgifterna för att införa den nuvarande politiken varit betydande och delvis finansierats genom lån. Mot bakgrund av detta är det vanskligt att dra långtgående slutsatser om förändringar av kostnader mellan åren. Sedan år 2008 har Jordbruksverkets kostnader ökat med ca 163 procent och länsstyrelsernas med 8 procent. IT-utvecklingen och en utökad ärendehantering inom landsbygdsprogrammet är väsentliga orsaker till att kostnaderna har ökat hos Jordbruksverket. Jordbruksverket och länsstyrelserna fortsätter att planera och genomföra åt­ gärder som på sikt förväntas bidra till lägre kostnader, effektivare förvaltning, minskad handläggningstid, förenklingar och mer enhetlig regeltillämpning. Målsättningen är att stöden i så stor utsträckning som möjligt ska betalas ut så tidigt som regelverket tillåter. En viktig del i detta är utveckling av nya IT-system­ för såväl ansökan och handläggning som för statistik och uppföljning. Jordbruksverket arbetar även aktivt med bland annat digitala lösningar, förenklings­ förslag på EU-nivå, översyn av processer och regelverk, förbättrad kommunikation med stödmyndigheterna och utbildnings- och informationsinsatser. Länsstyrelserna deltar i arbetet med effektivare förvaltning genom arbete i olika samrådsgrupper och genom kravställning i samband med IT-utveckling.

5


INNEHÅLL

Innehåll 1 Inledning................................................................................................................ 7 2 Bakgrund................................................................................................................ 8 3 Omfattning............................................................................................................ 9 4 Roller och uppgiftslämnare...........................................................................10 4.1 Beskrivning av roller i stödhanteringen..................................................................................10 4.2 Insamling av uppgifter om volymer och kostnader...........................................................13

5 Totala kostnader för hantering av EU-stöd..............................................17 5.1 Alla myndigheter.............................................................................................................................17 5.2 Jordbruksverkets kostnader........................................................................................................19 5.3 Länsstyrelsernas kostnader .........................................................................................................21 5.4 Övriga stödmyndigheters ärendevolymer och kostnader...............................................24 5.5 Leaderkontorens ärendevolymer och utbetalningsbelopp ..............................................................................................................24

6 Volymer och kostnader för handläggningsoch kontrollärenden........................................................................................26 6.1 Jordbrukarstöd.................................................................................................................................26 6.2 Projekt- och företagsstöd samt miljöinvesteringar inom landsbygdsprogrammet....................................................................................................33 6.3 Projekt- och företagsstöd inom havs- och fiskeriprogrammet.......................................39

7 Hantering av stöd från EU-fonderna..........................................................42 7.1 Mål .......................................................................................................................................................42 7.2 Jordbrukarstöd, marknadsstöd och honungs­programmet (EGFJ)................................43 7.3 Gemensamt för ESI-fonderna 2014–2020..............................................................................46 7.4 Landsbygdsprogrammet 2014–2020 (EJFLU) ......................................................................46 7.5 Havs- och fiskeriprogrammet 2014–2020 (EHFF) ...............................................................59 7.6 Programmet för lokalt ledd utveckling med stöd från regionala utvecklingsfonden (ERUF) och ­socialfonden (ESF) 2014–2020......................................64 7.7 Lokal ledd utveckling inom EU-fonderna 2014–2020 (EJFLU, EHFF, ERUF och ESF).................................................................................67 7.8 Korrekt genomförande av EU-stöden......................................................................................69 7.9 Generella förenklingsåtgärder....................................................................................................76

Bilaga1

Länsstyrelsernas totala kostnader för hantering av stöd relaterat till EU:s jordbruksfonder per årsperson och per timma år 2018...........................................78

Bilaga 2 Länsstyrelsernas kostnader för hantering av stöd relaterat till EU:s fiskerifond per årsperson och per timma år 2018..................................................................79 Bilaga 3 Länsstyrelsernas direkta kostnader för hantering av jordbrukarstöd (objektkod 601x)

relaterat till EU:s jordbruksfonder (inkl. landsbygdsfonden) per utbetalning, SAM-ansökan och län........................................................................................80

Bilaga 4 Kostnader och årspersoner per objektkod för ländsstyrelserna 2017 ........................81 6


INLEDNING

1 Inledning Denna rapport är en redovisning av uppdraget Kostnader för EU-stöd i Jordbruksverkets regleringsbrev och ska redovisas till Regeringskansliet senast den 15 april 2019. 1. Jordbruksverket ska redovisa hur myndigheten har arbetat för att följande likvärdiga målsättningar ska vara vägledande för Jordbruksverkets hantering av EU-stöd: – att minska de administrativa kostnaderna, – att effektivisera och förenkla för företag och myndigheter, – att sträva efter att stöden i så stor utsträckning som möjligt kan betalas ut så tidigt som regelverket tillåter och – att minska andelen fel i stödhanteringen. 2. Jordbruksverket ska även redovisa totalkostnad, styckkostnad och volym för föregående års handläggning av EU-stöden. Redovisning av kostnader för Jordbruksverket ska fördelas på ärendehantering, kontroll, information, utredningar, utveckling, normering och samordning av marknadsstöd, jordbrukarstöd, landsbygdsstöd respektive fiskeristöd. 3. Redovisningen ska även omfatta genomförda och planerade åtgärder för att väsentligt minska kostnaderna för administrationen, åtgärder för att åstadkomma förenklingar och en mer enhetlig regeltillämpning samt under året uppnådda kvalitetsförbättringar och effektivitetsvinster. Jordbruksverket redovisar punkt 1 i avsnitt 7, punkt 2 i avsnitt 5 och 6 samt punkt 3 i avsnitt 7.9.

7


BAKGRUND

2 Bakgrund Arbetet med att genomföra reformerna av EU-politiken har i hög grad fortsatt prägla verksamheten även under 2018. Huvuddelen av det återstående reformarbetet avslutas under våren 2019. Utgifterna till och med 2018 för att införa den nya politiken, uppgår till 673 miljoner kronor. Kostnaden för implementeringen under perioden 2012–2018 uppgår till 505 ­miljoner kronor, varav avskrivningar uppgår till 155 miljoner kronor, medan resterande utgörs av direkta kostnader under respektive räkenskapsår. Denna kostnad har finansierats av förvaltningsanslaget 1:8 med 362 miljoner kronor, medan resterande 143 miljoner kronor har finansierats med TA-medel från i ­huvudsak landsbygdsprogrammet. Skillnaden mellan de totala utgifterna och de bokförda kostnaderna om 168 miljoner kronor kostnadsförs genom avskrivningar under perioden 2017–2023. Under 2019 beräknas implementeringsarbetet innebära utgifter om 34 miljoner kronor, varav 24 miljoner kronor lånefinansieras och skrivs av under perioden 2019–2024. De totala utgifterna för perioden 2012–2019 beräknas således till 707 miljoner kronor, varav 347 miljoner kronor (49 procent) lånefinansieras och skrivs av ­under perioden 2015–2024. Av den totala utgiften beräknas att TA-medel inom landsbygdsprogrammet och havs- och fiskeriprogrammet kan belastas med cirka 209 miljoner kronor. Den totala utgiften för implementeringsarbetet kan ställas i relation till totalt utbetalat belopp under programperioden om cirka 70 miljarder kronor (ca 1 procent).

8


OMFATTNING

3 Omfattning Rapporten omfattar de EU-stöd som Jordbruksverket ansvarar för att betala ut och som hanteras av Jordbruksverket och andra myndigheter inom jordbruksfonderna (EJFLU och EGFJ), havs- och fiskerifonden (EHFF) samt lokalt ledd utveckling i regional- och socialfonden (ERUF och ESF). Redovisningen omfattar även de nationella stöd som EU-kommissionen har ­godkänt. Det av Sverige till 100 procent finansierade stödet för jordbruk i norra Sverige (nationellt stöd), inklusive kadavertransporter, definieras också som EUstöd. Följande kostnader ingår inte i denna rapport: • kostnader för LAG-gruppernas och leaderkontorens verksamhet • kostnader för åtgärder inom djurområdet som medfinansieras av EU och ­avser BSE-provtagning, program för bekämpning av campylobacter och ­aviär influensa m.fl. • kostnader för Livsmedelsverket, Kemikalieinspektionen och Sveriges geologiska undersökning att bistå Jordbruksverket med utformning av information och kontrollinstruktioner om tvärvillkor. Med hantering av stöd menas i denna rapport handläggning av ärenden, utveckling och förvaltning av it-system, kontroll av stöd, marknadsbevakning,­ ­information, rapportering, uppföljning och utvärdering. Dessutom ingår ­avskrivningar på investeringar.

9


ROLLER OCH UPPGIFTSLÄMNARE

4 Roller och uppgiftslämnare 4.1 Beskrivning av roller i stödhanteringen Nedan redovisas de myndigheter som hanterar eller på annat sätt deltar i hanteringen av EU-stöd samt vad respektive myndighet gör. Jordbruksverket (SJV) Administrationen av den gemensamma jordbrukspolitiken är en av Jordbruksverkets huvuduppgifter. Jordbruksverket är både förvaltningsmyndighet, ackrediterat utbetalningsställe och handläggande myndighet för jordbruksfonderna (EJFLU och EGFJ), havs- och fiskerifonden (EHFF) samt lokalt ledd utveckling i regional- och socialfonden (ERUF och ESF). För havs- och fiskerifonden samt ­lokalt ledd utveckling är Jordbruksverket också attesterande myndighet. I sin roll som förvaltningsmyndighet ska Jordbruksverket även samordna myndigheternas stödhandläggning, ansvara för utveckling och drift av gemensamma IT-system, verka för enhetlighet och likabehandling och ansvara för fondsamordningen inom lokalt ledd utveckling. Jordbruksverket har även i uppdrag att skapa regelverk och verkställa utbetalningar utifrån de EU-förordningar som avser krisstöd och som kommer med kort varsel. Jordbruksverket betalar ut • samtliga EU-stöd som är finansierade av jordbruksfonderna • samtliga EU-stöd som är finansierade av havs- och fiskerifonden • de EU-stöd inom ramen för lokalt ledd utveckling som är finansierade av ­regional- och socialfonden • torkstöd samt det nationella stödet till jordbruket i norra Sverige, inklusive kadavertransporter. Jordbrukarstöd Jordbruksverket handlägger ersättningar för djurvälfärd, miljöersättning för ­hotade husdjursraser samt nationella stöd för mjölk-, ägg- och slaktsvins­ produktion. Jordbruksverket ansvarar också för hanteringen av stödrätter, till exempel överföringar, indragningar och tilldelning ur nationella reserven samt för ajourhållning av blockdatabasen.

10


ROLLER OCH UPPGIFTSLÄMNARE

Projekt- och företagsstöd Inom landsbygdsprogrammet, förutom lokalt ledd utveckling, handlägger Jordbruksverket ansökan om stöd och ansökan om utbetalning för • nationella projekt inom kompetensutveckling och samarbetsåtgärden • projektstöd till lantrasföreningar • stöd för att bilda innovationsgrupper och för innovationsprojekt inom ­Europeiska innovationspartnerskapet (EIP) • tekniskt stöd till förvaltning av fonden (TA-medel) Inom havs- och fiskeriprogrammet, förutom lokalt ledd utveckling, handlägger Jordbruksverket ansökan om stöd och ansökan om utbetalning för • samtliga projektstöd förutom stöd till fiskehamnar och datainsamling • företagsstöd till privata aktörer för kontroll och spårbarhet • tekniskt stöd till förvaltning av fonden (TA-medel) I övriga åtgärder inom havs- och fiskeriprogrammet ansvarar Jordbruksverket för fördelning av medel till länsstyrelserna och Havs- och vattenmyndigheten samt fattar beslut om utbetalning för de ansökningar om utbetalning som länsstyrelsen eller Havs- och vattenmyndigheten har ankomsthanterat och utrett. Inom programmet för lokalt ledd utveckling handlägger Jordbruksverket • vissa av kontrollpunkterna när det gäller ansökan om stöd, fattar beslut om bifall och kontrollerar leaderkontorens handläggning. • ansökan om utbetalning för projekt inom samtliga fonder • tekniskt stöd till förvaltning av fonderna (TA-medel) För ärenden som handläggs av Jordbruksverket utför Jordbruksverket besiktningar på plats inför slututbetalning. Länsstyrelserna, Skogsstyrelsen, Sametinget, Tillväxtverket samt Havs- och vattenmyndigheten utför motsvarande ­besiktningar för ärenden som handläggs av respektive myndighet. För ärenden inom landsbygdsprogrammet utför Jordbruksverket kontroller på plats innan slututbetalning, även de som handläggs av andra myndigheter. Marknadsstöd Jordbruksverket handlägger ansökan om stöd och utbetalning enligt marknadsordningarna, till exempel skolmjölksstöd, stöd till producentorganisationer för frukt och grönt och stöd inom Nationella honungsprogrammet. Jordbruksverket utför även kontroller på plats för dessa stöd.

11


ROLLER OCH UPPGIFTSLÄMNARE

Länsstyrelsen (LST) Jordbrukarstöd Länsstyrelsen handlägger direktstöden (gårdsstöd, förgröningsstöd, stöd till unga jordbrukare och nötkreatursstöd). Länsstyrelsen handlägger merparten av stöden och åtagandena inom landsbygdsprogrammet. Det gäller miljöersättningar (förutom stödet till hotade husdjursraser), ersättningar för ekologisk produktion samt kompensationsstöd. Länsstyrelsen handlägger även det nationella stödet för smågrisproduktion, ­getter, potatis samt bär och grönsaker. Projekt- och företagsstöd Inom landsbygdsprogrammet handlägger och fattar länsstyrelsen beslut om stöd och utbetalning för investeringsstöd, miljöinvesteringar och regionala projektstöd. Inom havs- och fiskeriprogrammet handlägger och fattar länsstyrelsen beslut om ansökan om stöd, ankomsthanterar och utreder ansökan om utbetalning för investeringsstöd (dock inte stöd till privata aktörer inom kontroll och tillsyn) samt projektstöd för fiskehamnar. Havs- och vattenmyndigheten (HAV) Havs- och vattenmyndigheten handlägger och fattar beslut om stöd, ankomsthanterar och utreder ansökan om utbetalning för stöd till datainsamling. Sametinget (SAT) Sametinget handlägger och fattar beslut om stöd och utbetalning för kompetensutveckling, investeringar och samarbetsprojekt inom landsbygdsprogrammet när det gäller renskötsel och annat samiskt närings-, kultur- eller samhällsliv. Skogsstyrelsen (SKS) Skogsstyrelsen handlägger och fattar beslut om stöd och utbetalning för kompetensutveckling, miljöinvesteringar och samarbete inom landsbygdsprogrammet när det gäller skogsbruk. Tillväxtverket (TVV) Tillväxtverket handlägger och fattar beslut om stöd och utbetalning för kompetensutveckling och samarbete inom landsbygdsprogrammet när det gäller lokal serviceutveckling. Tillväxtverket är även förvaltningsmyndighet för de åtta regionala programmen och det nationella programmet för europeiska regionala utvecklingsfonden.

12


ROLLER OCH UPPGIFTSLÄMNARE

Naturvårdsverket (NVV) Naturvårdsverket medverkar i övervakningskommittén för landsbygdsprogrammet­ och besvarar bl.a. remisser för föreskrifter som avser programmet. Ekonomistyrningsverket (ESV) Ekonomistyrningsverket är attesterande organ för jordbruksfonderna samt revisionsmyndighet för havs- och fiskerifonden. Del av revisionskostnaderna finansieras av Jordbruksverket men i rapporten har vi utgått ifrån rapporterade kostnader från ESV eftersom ersättning från Jordbruksverket har bokförts som transferering och inte som en driftskostnad. Rådet för Europeiska socialfonden i Sverige (ESF) Rådet för Europeiska socialfonden i Sverige (Svenska ESF-rådet) är förvaltningsmyndighet för det nationella programmet för europeiska socialfonden. Myndigheten utlyser projektmedel för stöd för arbetsmarknadsåtgärder samt följer upp och utvärderar effekterna av de olika projekten. Svenska ESF-rådet bistår Jordbruksverket med att genomföra regional- och ­socialfondsprogrammet för lokalt ledd utveckling. ESF-rådet har meddelat att de har försumbara kostnader för att hantera EU-stöd inom lokalt ledd utveckling inom social och regionalfonden så i denna rapport ingår inga kostnader ­avseende ESF-rådet.

4.2 Insamling av uppgifter om volymer och kostnader Jordbruksverket har hämtat kostnadsuppgifter från de myndigheter som hanterar stöd finansierade av EU:s jordbruksfonder, havs- och fiskerifonden samt lokalt ledd utveckling inom europeiska regional- och socialfonden. Dessutom har egen statistik på ärendevolymer och utbetalade belopp tagits fram ur beslutsstödsystemet BLIS. I en del fall är volymen så låg att några jämförande analyser och slutsatser inte kan göras.

4.2.1 Jordbruksverkets uppgifter För att beräkna Jordbruksverkets hanteringskostnader används huvudsakligen uppgifter om olika verksamheter fördelade på verksamhetskonton och funktions­ konton. Dessa konton används för såväl tidsredovisning som fakturakontering. Vissa delar av beräkningarna är exakta medan andra bygger på fördelningsnycklar. Uppgifter för Jordbruksverkets beräkning av övriga kostnader och inkomster har hämtats från årsredovisningar och räkenskaper.

13


ROLLER OCH UPPGIFTSLÄMNARE

Med övriga kostnader menas • finansiella korrigeringar som en medlemsstat måste betala på grund av --

överskridna tidsgränser för utbetalningar

--

brister i medlemsstatens administrativa rutiner

--

fordringar som inte krävs in inom den tid som framgår av regelverk

• kursförluster. Med övriga inkomster menas inkomster som tillgodoräknas statsverket, till exempel • förverkade säkerheter för exportlicenser som inte utnyttjats • svensk andel av vissa återkrävda belopp • svensk andel av avdrag för tvärvillkor • kursvinster. Jordbruksverket har sammanställt och analyserat allt underlag, redovisat vilka åtgärder som genomförts under året och därefter skickat ut rapporten på samråd till länsstyrelserna.

4.2.2 Övriga myndigheters uppgifter om kostnader För att få in ett underlag till beräkningarna av kostnader begärde Jordbruks­ verket i december 2018 in uppgifter från berörda myndigheter. Följande uppgifter begärdes in från länsstyrelserna, Havs- och vattenmyndig­ heten, Skogsstyrelsen, Sametinget, Tillväxtverket, Naturvårdsverket, Rådet för europeiska socialfonden och Ekonomistyrningsverket: • antal arbetade timmar (omräknade till årspersoner: antal arbetade ­timmar/1760 timmar) • lönekostnader, inklusive sociala avgifter • övriga direkta kostnader för resor och expenser (t.ex. konsultkostnader) i verksamheten • indirekta kostnader (OH-kostnader) Följande uppgifter begärdes dessutom in från länsstyrelserna för beräkning av indirekta kostnader och antalet årspersoner rörande den övergripande verksamheten: • de totala kostnaderna och antal arbetade timmar för lantbruk (objektkod 600*) • de totala kostnaderna och antal arbetade timmar för EU-stöd fisk (objektkod 6222*) • de totala kostnaderna och antal arbetade timmar för myndighetsövergripande verksamhet samt administration och intern service (objektkod 10*–11*)

14


ROLLER OCH UPPGIFTSLÄMNARE

• de totala kostnaderna och antal arbetade timmar för hela länsstyrelsen ­(objektkod 1*–8*). Länsstyrelserna lämnar uppgifter om kostnaderna för hanteringen av EU-stöd enligt en standardiserad modell, som utgår från ett frågeformulär med anvisningar. Anvisningarna innehåller en metod för att beräkna årspersoner, fastställa de totala indirekta kostnaderna och fördela dessa mellan olika verksamheter. Samtliga objektkoder har hämtats från förteckning över verksamhets- och ärende­ struktur för länsstyrelserna (VÄS-koder). Följande objektkoder ingår i redovisningen av hanteringskostnader för länsstyrelserna: Tabell 4.1 Objektkoder i länsstyrelsernas redovisning. Objektkod

Titel

60111

Varav SAM – Handläggning

60112

Varav SAM – Fältkontroller

60113

Varav SAM – Blockdatabasen

60116

Varav åtagandeplaner

60117

Varav återkrav

6012

Varav kontroll av djurmärkning och journalföring

6013

Varav restaurering bete/äng kopplat till SAM

6020

Övergripande inom stöd till landsbygdsutveckling

60221

Miljöinvesteringar ansökan

60222

Miljöinvesteringar utbetalning

60251

Kompetensutveckling, demo/info och rådgivning – ansökan om stöd

60252

Kompetensutveckling, demo/info och rådgivning – utbetalning

60261

Investeringar inom jordbruk, trädgård och rennäring – ansökan om stöd

60262

Investeringar inom jordbruk, trädgård och rennäring – utbetalning

60271

Jordbruks- och affärsutveckling – ansökan om stöd

60272

Jordbruks- och affärsutveckling – utbetalning

60281

Service, infrastruktur och attraktiv landsbygd – ansökan om stöd

60282

Service, infrastruktur och attraktiv landsbygd – utbetalning

60291

Samarbete – ansökan om stöd

60292

Samarbete – utbetalning

6043

Ängs- och betesmarkinventering

6044

Regional handlingsplan och partnerskap

62220

Övergripande inom EU-stöd till fisket

62221

Ansökan om stöd ur Havs- och fiskerifonden

62222

Utbetalning av stöd ur Havs- och fiskerifonden

990

Arbete kopplat till ProCAP/Post 2015 och Förvaltningsorg. Landsbygd

Beräknad del av 600*

Allmänt och övergripande inom lantbruk

Beräknad del av 10*-11*

Myndighetsövergripande verksamhet samt administration och intern service

15


ROLLER OCH UPPGIFTSLÄMNARE

Länsstyrelsernas och övriga stödmyndigheters totala kostnader redovisas i kapitel­ 5.3 och 5.4. I bilaga 1.4 återfinns länsstyrelsernas redovisade kostnader och ­antal årspersoner fördelade på respektive objektkod för åren 2017–2018. I kapitel 6 redovisas ärendevolymer samt beräkningar av kostnaden per hanterat ärende. Vissa länsstyrelser utför arbete på uppdrag av Jordbruksverket, exempelvis för ängs- och betesmarksinventering. För att kostnaderna inte ska räknas dubbelt i rapporten har Jordbruksverkets kostnader minskats med den ersättning vi betalar­ ut till länsstyrelserna för dessa uppdrag. Skillnader mellan länens redovisning Trots standardiseringen finns skillnader mellan länsstyrelsernas redovisning och det är framförallt inom de indirekta kostnaderna. De indirekta kostnadernas­ andel av de direkta kostnaderna för verksamheten varierar mellan länsstyrelserna. År 2018 varierar de mellan 47 procent och 126 procent med ett genomsnitt på 63 procent (2017: 66 procent). Variationen beror bland annat på att läns­ styrelserna är olika mycket decentraliserade. Länsstyrelserna har påpekat att kostnader för exempelvis lokaler och gemensamma funktioner varierar mellan länen. Kostnader för vissa större projekt förs ibland som verksamhetsövergripande och påverkar därmed de indirekta kostnaderna. Dessutom strävar länsstyrelserna olika mycket efter att fördela en större andel av de myndighetsövergripande kostnaderna på enskilda verksamheter.

16


TOTALA KOSTNADER FÖR HANTERING AV EU-STÖD

5 Totala kostnader för hantering av EU-stöd I detta avsnitt redovisas de beräknade totala administrativa kostnaderna vid myndigheterna för handläggning av EU-stöd under åren 2016–2018.

5.1 Alla myndigheter Tabell 5.1 Totala hanteringskostnader åren 2016–2018, miljoner kronor

LST

SAT

SKS

ESV

HAV

TVV

Fördelning 2018 på respektive myndighet SJV1)

2018

20173)

20163)

Total hanterings­ kostnad

873

882

926

452

439

3

13

15

2

2

- varav jordbrukar- och landsbygdsstöd

841

850

873

406

436

3

13

13

2

- varav marknadsstöd

14

12

25

25

- varav fiskeristöd

18

20

28

21

3

2

2

mnkr

Jordbruksverket beräknar administrativt pålägg utifrån lönekostnad enligt tidredovisning med ett ­påslag om 85 % för år 2018 (År 2017 78 %).

1)

Naturvårdsverket har rapporterat in hanteringskostnader på 133 tkr som inte är med i ovanstående ­tabell.

2)

Totalkostnaden för 2016 och 2017 är omräknad jämfört mot föregående års rapport efter att ­Länsstyrelsen i Stockholms län kommit in med rättelser

3)

Marknadsstöd avser intervention inklusive administration av offentlig lagring. I dessa kostnader ingår också arbetet med export- och importlicenser samt nedsättning av kvoter. Export- och importlicenser avser bevakning av handelsströmmarna och ingår i kostnaderna trots att de inte är kopplade till någon stödut­ betalning. Fiskeristöd avser hanteringskostnader för stöd ur havs- och fiskerifonden samt revisionskostnader. Jordbrukar- och landsbygdsstöd avser dels stöd till jordbrukare – gårdsstöd med tillhörande hantering av stödrätter, nationellt kuvert, miljöersättningar, kompensationsbidrag, start- och investeringsstöd, dels stöd till andra än jordbrukare – projektstöd, biodlingsstöd, m.fl. I posten ingår även utvecklings­ kostnader för stödhantering. De totala hanteringskostnaderna för EU-stöd har i jämförelse med 2017 ökat med 44 miljoner kronor. Av ökningen står Jordbruksverket för 53 miljoner kronor, samt Skogsstyrelsens med 1 miljoner kronor. Tillväxtverket, Havs- och vattenmyndigheten samt Sametingets kostnader ligger på oförändrad nivå.

17


TOTALA KOSTNADER FÖR HANTERING AV EU-STÖD

Länsstyrelserna har minskat sina kostnader med 9 miljoner kronor samt Ekonomi­ styrningsverket med 1 miljoner kronor. Hanteringskostnadernas utveckling Jordbruksverkets och länsstyrelsernas årliga hanteringskostnader redovisas i ­tabell 5.2 och tabell 5.3. Tabell 5.2 Hanteringskostnaderna för Jordbruksverket och länsstyrelserna år 2008-2018 , mnkr

2008

2009

2010

20111

2012

2013

2014

2015

20162)

20172)

2018

Exklusive övriga kostnader och intäkter. Kostnader för blockinventeringen 2008-2010 ingår inte.

Jordbruksverket

172

215

267

296

306

323

359

382

368

399

452

Länsstyrelserna

408

420

445

449

437

449

375

432

468

448

439

Summa

580

632

713

742

748

771

737

812

835

847

891

1) Kostnaden för hantering av stöd ur havs- och fiskerifonden ingår först fr.o.m. helåret 2011. 2) Beloppen för 2016 och 2017 är omräknade jämfört mot föregående års rapport efter en rättelse gjord av Länsstyrelsen i Stockholms län

Enligt tabell 5.2 har Jordbruksverkets hanteringskostnader mer än fördubblats mellan 2008 och 2018. Däremot är ökningen betydligt lägre för länsstyrelserna. I tabell 5.3 har kostnadsutvecklingen för Jordbruksverket och länsstyrelserna räknats om till ett index där 2008=100. Dessutom redovisas i tabellen också en beräkning för att visa hur den reala resursförbrukningen förändrats för Jordbruksverket och länsstyrelserna. Beräkningen är schablonmässigt gjord och ­utgår från en årlig pris- och löneomräkning på 2 % per år. Denna beräkning visar att Jordbruksverkets resursförbrukning, främst i form av personella insatser, har mer än fördubblats sedan 2008. Länsstyrelsernas ­resursinsatser har däremot minskat med drygt 10 %.

2008

2009

2010

2011

2012

2013

2014

2015

2016

2017

2018

Jordbruksverket, index 2008=100

2008, mnkr

Tabell 5.3 Hanteringskostnadernas utveckling uttryckta med index samt en beräkning av resursåtgången omräknat till 2018 års prisnivå

172

100

125

155

172

178

188

209

222

214

232

263

210

257

312

340

345

357

389

405

383

407

452

100

103

109

110

107

110

92

106

115

110

108

497

502

521

516

491

496

406

459

488

458

439

707

756

836

853

843

852

797

862

870

863

891

Jordbruksverket, mnkr P=20183 Länsstyrelserna, index 2008=100

408

Länsstyrelserna, mnkr, P=20183 Summa, mnkr P=20183

580

Beräkning i 2018 års prisläge där det antagits 2 % pris- och löneomräkning per år

3)

18


TOTALA KOSTNADER FÖR HANTERING AV EU-STÖD

Totalt uppgår hanteringskostnaderna 2018 för stöd ur havs- och fiskerifonden,­ jordbruksfonderna, regionala utvecklings- och socialfonden samt nationella stöd till jordbruket i norra Sverige (inkl. kadavertransport) till 926 miljoner kronor. Under 2018 betalades det ut ca 13 253 miljoner kronor för dessa stöd, hanteringskostnaden blir ca 7 procent per stödkrona.

5.2 Jordbruksverkets kostnader Tabell 5.4 visar Jordbruksverkets totala hanteringskostnader för åren 2016-2018: Tabell 5.4 Jordbruksverkets hanteringskostnader 2016-2018 1) (mnkr)

2016

2017

2018

Total hanteringskostnad

368

399

452

Varav jordbrukar och landsbygdsstöd

344

375

varav jordbrukarstöd

294

2)

varav landsbygdsstöd 2)

62

varav LLU2)

50

varav marknadsstöd

14

12

25

varav fiskeristöd

10

12

21

Jordbruksverket beräknar administrativt pålägg utifrån lönekostnad enligt tidredovisning med ett påslag om 85 procent för år 2018 (2017 78 procent och 2016 78 procent).

1)

Fördelning av kostnader för jordbrukarstöd, landsbygdsstöd samt LLU redovisas från och med 2018

2)

Hanteringskostnaden för stöd har ökat med 53 miljoner kronor jämfört med 2017. De största förändringarna beror på att kostnaderna för lokalt ledd utveckling (LLU) har ökat med ca 16 miljoner kronor och att Jordbruksverket i högre utsträckning utför uppdatering av blockdatabasen med egen personal. Kostnadsökningen för LLU beror på att verksamheten ökade avsevärt under 2018 för att möta det söktryck som uppkommit både för nya stödbeslut men även för beslut om utbetalning. Resterande ökning beror också på ökade avskrivningar och förvaltning av utvecklade IT-system. Även arbetet med CAP 2020 (kommande programperiod) har påverkat utfallet. Från och med år 2018 införde Jordbruksverket funktionskonton vid tidredo­ visning för att kunna dela upp hanteringskostnaderna på ärendehantering, ­kontroll, information, utredningar, utveckling, normering samt samordning, rapportering och verksamhetsstöd. I samband med detta gjordes en översyn av klassificering samt en förändrad hantering av verksamhetskonton som är gemensamma för alla stöd. Detta förklarar kostnadsökningen för fiskeri- och marknadsstöd. I nedanstående tabeller och diagram framgår fördelningen av Jordbruksverkets kostnader 2018 fördelat per funktion samt stödform.

19


TOTALA KOSTNADER FÖR HANTERING AV EU-STÖD

Tabell 5.5 Jordbruksverkets totala hanteringskostnader 2018 fördelat per funktionskonto Kostnader fördelat per funktion

mnkr

%

Förklaring

Ärendehantering

71

16 %

Handläggning av ärenden, utbetalningar, ­fakturahantering

Kontroll

50

11 %

Planera och genomföra kontroll och tillsyn

Information

17

4%

Lämna och få information, internt och externt

Utredningar

52

12 %

Utredningar och analyser

Utveckling

137

30 %

Utveckling av IT-system (nyutveckling och förvaltning) och övrigt verksamhetsstöd, organisation, arbetssätt mm

Normering

15

3%

Framtagning och förändring av regelverk

Samordning, rapportering och verksamhetsstöd

110

24 %

Ekonomihantering, drift och support, ledning/styrning, förvaltning av IT-system

Summa

452

100 %

Tabell 5.6 Jordbruksverkets totala hanteringskostnader fördelade per funktionskonto och stödform Jord­brukarstöd

Marknadsstöd

Fiskeristöd

Belopp

%

Belopp

%

Belopp

%

Summa

Ärendehantering

16

5%

18

29 %

24

48 %

6

24 %

7

32 %

71

Kontroll

37

13 %

7

11 %

2

5%

3

10 %

1

5%

50

Information

7

2%

4

6%

5

11 %

1

3%

0,2

1%

17

Utredningar

33

11 %

5

7%

5

10 %

6

23 %

3

15 %

52

Utveckling

118

40 %

12

20 %

2

3%

4

15 %

1

5%

137

Normering

8

3%

1

2%

0

0%

5

22 %

0,4

2%

15

Samordning mm

74

25 %

15

25 %

11

22 %

1

3%

9

40 %

110

Belopp

%

Belopp

LLU

%

(mnkr)

Landsbygdsstöd

294

Summa

62

50

25

21

452

Diagram 6.3 Totala hanteringskostnader för jordbrukarstöden fördelat per funktionskonto tkr 140 000

Fiskeristöd

Jordbrukarstöd

Landsbygdsstöd

Marknadsstöd

LLU

120 000 100 000 80 000 60 000 40 000

20

g in

lin

er No rm

Ut

re

Ut ve

ck

in dn

g

r ga

n In

fo

rm

at io

ll Ko nt ro

ha Äre nt nd er e in g

0

ra ve pp Sam rk or o sa te rd m rin ni he g ng ts oc , st h öd

20 000


TOTALA KOSTNADER FÖR HANTERING AV EU-STÖD

Jordbruksverkets kostnader påverkas av var i programperiodens cykel vi är. Initialt ökar behovet av information, utredningar, normering och utveckling. Att stapeln för utveckling för jordbrukarstöden fortfarande dominerar beror främst på de förseningar och den eftersläpning vi haft avseende systemutveckling. Även behovet av samordning, drift och support kan antas ligga något högre än normalt till följd av detta. Tabell 5.7 Jordbruksverkets bokförda övriga intäkter och kostnader för åren 2016-2018 2016

2017

2018

Övriga intäkter

(mnkr)

Ersättning från EU för adm. av sockeravgifter

3

5

0

Förverkande av säkerheter, outnyttjade exportlicenser

0

0

0

Svensk andel av vissa återkrävda belopp

3

7

2

Kursvinst (netto) – EU-fonderna 2)

117

117

16

Summa

123

129

18

-78

-72

-308

0

0

0

Summa

-78

-72

-308

Nettointäkt (+)/Nettokostnad (-)

45

57

-290

Övriga kostnader Finansiella korrigeringar från EU1) Kursförlust (netto) - EU-fonderna

2)

1) I beloppet ingår även förändring av periodiserade finansiella korrigeringar från EU, se vidare Jordbruksverkets årsredovisning 2018, sid 104 samt not 11, sid 120. 2) Kursdifferenser består av realiserade och orealiserade kursvinster/-förluster netto för Jordbruksfonderna, Havs- och fiskerifonden samt lokalt ledd utveckling i regional och socialfonden, se not 7 i årsredovisning 2018, sid 120. Källa: Ekonomisystemet Agresso. Enligt redovisning kopplad till Jordbruksverkets resultaträkning (uppbörds- och transfereringsavsnitten) och ersättning för administrationskostnad av sockeravgifter.

Övriga intäkter och kostnader har i jämförelse med 2018 minskat med 111 miljoner kronor respektive ökat med 236 miljoner kronor. Kvotsystemet för socker upphörde den 30 september, 2017 och då också ersättningen från EU för adminis­ tration­av sockeravgifter. Intäkts- och kostnadsposterna varierar betydligt mellan­ åren. Realiserade och orealiserade kursdifferenser samt finansiella korrigeringar från EU och ersättning för administration av produktionsavgift för socker förekommer i olika omfattning varje år. Medlemsländerna utanför EMU-samarbetet får bära kursrisken för EU-finansierade stöd. Under 2018 har staten haft en kursvinst (netto) om 16 miljoner kronor att jämföra med en kursvinst om 117 miljoner kronor föregående år. Eurokursen för bland annat direktstöden sätts för innevarande stödår den sista vardagen före den 1 oktober. Rekvisition från EU sker i euro.

5.3 Länsstyrelsernas kostnader Den standardiserade modellen för beräkning av antal årspersoner, direkta och indirekta kostnader gör det möjligt att räkna fram olika delkomponenter avseende årspersoner och kostnader. Definitionen av en årsperson är antalet redovisade timmar under ett år dividerat med 1 760 timmar. 21


TOTALA KOSTNADER FÖR HANTERING AV EU-STÖD

Enligt länsstyrelsernas redovisning har 408 årspersoner (2017: 423 årspersoner) varit sysselsatta med den direkta EU-stödhanteringen. Dessa har således redovisat timmar direkt på objektkoderna 601*, 602*–6029*, 604x, 6222* samt 990. I bilagorna 1.1–1.2 framgår för varje länsstyrelse direkt antal arbetade timmar, direkt antal årspersoner, samt totala kostnader och totala kostnader per års­ person samt totala kostnader per timma för 2018. I bilaga 1.4 redovisas årspersoner och kostnader per objektkod 2017-2018 totalt­ för läns-styrelserna. Dessutom finns en tabell som visar skillnaderna i läns­ styrelsernas kostnader mellan 2017 och 2018. Kostnaderna redovisas i löpande priser (ingen hänsyn har tagits till inflation). Enligt lämnade uppgifter för 2018 har den direkta kostnaden för hanteringen av EU-stöd (lön inkl. sociala kostnader och övriga direkta kostnader) uppgått till ca 270 miljoner kronor (2017: 269 miljoner kronor). Bland de kostnader som redovisas­som ”allmänt och övergripande inom lantbruk” beräknas kostnaden till 62 miljoner kronor (2017: 62 miljoner kronor). Kostnaden för den myndighetsövergripande verksamheten (gemensamma OHkostnader) beräknas enligt den gemensamma modellen till 107 miljoner kronor (2017: 117 miljoner kronor). Utvecklingen för länens kostnader de tre senaste åren framgår av tabell 5.7 nedan. Tabell 5.8 Länsstyrelsernas hantering av EU-stöd, årspersoner (ÅP) och totala hanteringskostnader 2016–2018 (löpande priser)

2017

2018

20161)

mnkr 20171)

2018

Total hanteringskostnad

2016

Årspersoner

Direkt hantering av EU-stöd

447

423

408

276

269

270

Allmänt och övergripande inom lantbruk inkl. underkonton - varav avser EU-stödhantering

88

88

86

64

62

62

Myndighetsövergripande verksamhet samt administration och intern service - varav avser EU-stödhantering

95

90

83

128

117

107

630

601

577

468

448

439

Totalt

Beloppen för 2016 och 2017 är omräknade jämfört mot föregående års rapport efter en rättelse gjord av Länsstyrelsen i Stockholms län

1)

Den totala kostnaden för länsstyrelsernas EU-stödhantering inklusive indirekta kostnader uppgick 2018 till ca 439 miljoner kronor. I denna summa ingår ca 3,5 miljoner kronor kopplat till objektkod 990 med namnet Arbete kopplat till ProCAP/Post2015 och förvaltning Landsbygd. I dagsläget finns inte ProCAP kvar, men tid för länens deltagande i arbets- och referensgrupper för att ta fram handläggningsrutiner redovisas på detta konto.

22


TOTALA KOSTNADER FÖR HANTERING AV EU-STÖD

Samtliga länsstyrelsers totala hanteringskostnader har minskat med 9 miljoner kronor. Länsstyrelsen anger att den största orsaken till något lägre kostnad för hanteringen av jordbrukarstöd år 2018 är begränsningen i länsstyrelsernas budgetar för arbetet. Länsstyrelsen anger att ärendebalanser är fortsatt stora och att det begränsade IT-stödet i arbetet med tidigare års ärenden påverkar totala administrationskostnaden för flera år men att budgeten begränsar respektive år. Minskningen beror också på att Jordbruksverket tagit över huvudansvaret för uppdatering av blockdatabasen, ett minskat behov av att upprätta nya åtagandeplaner och svårigheter att rekrytera personal i samband med pensionsavgångar och föräldraledigheter. För en del länsstyrelser har kostnaderna ökat. Bland annat på grund av ökad manuell handläggning. Följande huvudsakliga förändringar ses jämfört med föregående år: • den totala kostnaden för jordbrukarstöd (601*) har minskat med ca 14,7 ­miljoner kronor. • kostnaden för arbetet med regional handlingsplan (604x) har ökat med ca 4,8 miljoner kronor • kostnader för fiskerifonden (6222*) har minskat med ca 1,2 miljoner kronor • kostnaden för landsbygdsutvecklingsåtgärder har ökat med ca 1,8 miljoner kronor (602*) • arbete kopplat till konto 990 (ProCap/)Förvaltningsorganisation Landsbygd är i stort sett oförändrad. Summan för EU-stödhanteringen, exklusive kostnaderna för objektkod 990, är ca 435,5 miljoner kronor, vilket redovisas i tabell 5.8 nedan. Av denna kostnad­ ­utgör jordbrukarstöden 69,6 procent och projekt- och företagsstöden inom landsbygds- och havs- och fiskeriprogrammet 30,4 procent. Tabell 5.9. Länsstyrelsernas totala kostnad för hantering av stöd till jordbruk och landsbygdsutveckling samt projekt- och företagsstöd inom Havs- och fiskerifonden

Index

Jordbrukar­ stöd

Index

Landsbygds­ stöd

Index

Fiskeristöd

Index

2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018

Total kostnad*

Kostnad tkr

408 000

100

322 100

100

85 900

100

418 700

103

320 400

99

98 300

114

446 100

109

342 700

106

103 400

120

447 500

110

317 900

99

124 800

145

4 800

100

438 400

107

309 500

96

122 700

143

6 200

129

448 800

110

304 200

94

137 100

160

7 500

156

368 100

90

250 900

78

112 100

131

5 100

106

424 773

104

311 028

97

110 233

128

3 512

73

456 215

118

344 331

107

108 884

127

3 000

63

444 796

109

318 619

99

122 402

142

3 775

77

435 452

107

303 919

94

128 988

150

2 545

53

Årlig kostnad vid länsstyrelserna för hanteringen 2008–2018. Index basår 2008 (belopp i tkr). Allt är beräknat i löpande priser. *Kostnaderna för ProCap/post 2015 är inte medräknade här. Om man räknar med dessa kostnader blir totalkostnaden 438 992 tkr för år 2018.

23


TOTALA KOSTNADER FÖR HANTERING AV EU-STÖD

Sett över hela tioårsperioden har de totala kostnaderna ökat med ca 7 procent och minskningen mellan 2017 och 2018 uppgår till drygt 2 procent. Hanteringskostnaderna för jordbrukarstöden för de senaste två åren har minskat med ca 12 procent medan kostnaderna för landsbygdsstöden har ökat med ca 18 procent. Vid jämförelse av totala kostnader mellan enskilda länsstyrelser bör försiktighet­ iakttas, eftersom de indirekta kostnadernas andel av de direkta kostnaderna ­varierar mellan 47 procent och 126 procent. Variationen beror bland annat på olika grad av decentralisering mellan länsstyrelserna. Kostnaderna för administration och service tenderar i decentraliserade organisationer i större utsträckning att föras på sakverksamhet jämfört med i andra organisationer. Jämförelse­ talen mellan åren och mellan länsstyrelserna påverkas även av i hur stor utsträckning man har hyrt in personal via bemanningsföretag. I kapitel 6 görs jämförelser mellan länen beträffande volymer och direkta ­kostnader för handläggning och kontroller.

5.4 Övriga stödmyndigheters ärendevolymer och kostnader Sametinget, Skogsstyrelsen, Havs- och vattenmyndigheten och Tillväxtverket handlägger projekt- och företagsstöd. Tabell 5.10 Volymer och kostnader för EU-stödhantering på övriga stödmyndigheter Total hanteringskostnad (tkr)

Årspersoner 2017 Sametinget Skogsstyrelsen Havs- och vattenmyndigheten Tillväxtverket

2017

2018

2018

3

3

2 549

2 778

94

14,9

16,6

12 469

13 478

1 807

2

2,3

2 148

2 278

38

2,6

2,3

2 258

2 022

108

Naturvårdsverket Totalt

2018

Handlagda ärenden1

0,1 22,5

133

24,3

19 424

20 689

2 047

Ansökan om stöd och ansökan om utbetalning

1)

5.5 Leaderkontorens ärendevolymer och utbetalningsbelopp Till de 48 leaderkontoren har det kommit in sammanlagt 762 stödärenden och 745 utbetalningsärenden under året. Under 2018 har 3 517 ärenden handlagts, varav 1 573 är stödansökningar och 1 944 utbetalningsansökningar. Sammanlagt har 191 036 tkr betalats ut i 1 418 ärenden.

24


TOTALA KOSTNADER FÖR HANTERING AV EU-STÖD

Tabell 5.11 Volymer av leaderärenden, fördelat på fond. Lands­ bygdsfonden

Havs- och fiskeri­ fonden

Regionalfonden

Socialfonden

Antal leaderområden med ärenden

44

14

38

36

Antal inkomna stödärenden

613

51

59

39

Antal inkomna utbetalningsärenden

614

41

71

19

Antal handlagda stödärenden

1 219

103

171

80

Antal handlagda utbetalningsärenden

1 532

121

191

100

Både leaderkontorens personal och personal vid Jordbruksverket deltar i handläggningen. Kostnaden för leaderkontorens handläggning är inte specificerad.

25


VOLYMER OCH KOSTNADER FÖR HANDLÄGGNINGS- OCH KONTROLLÄRENDEN

6 Volymer och kostnader för handläggnings- och kontrollärenden I detta kapitel redovisas ärendevolymer, direkta kostnader och genomsnittliga­ kostnader per handlagt ärende eller handlagd kontroll i länsstyrelsernas ­administration av EU-stöden. För både jordbrukarstöd och projekt- och företagsstöd samt miljöinvesteringar redovisas antalet ansökningar och utbetalningar. Vidare jämförs kostnaden för nedlagd tid med ärendevolymer och kontrollvolymer. Länen redovisas med följande bokstavsbeteckningar: Beteckning Myndighet

Beteckning Myndighet

AB Stockholms län

O Västra Götalands län

C Uppsala län

S Värmlands län

D Södermanlands län

T Örebro län

E Östergötlands län

U Västmanlands län

F Jönköpings län

W Dalarnas län

G Kronobergs län

X Gävleborgs län

H Kalmar län

Y Västernorrlands län

I Gotlands län

Z Jämtlands län

K Blekinge län*

AC Västerbottens län

M Skåne län

BD Norrbottens län

N Hallands län *Handläggning av jordbrukarstöd sker i Skåne län

6.1 Jordbrukarstöd Med jordbrukarstöd avses här gårdsstöd, förgröningsstöd, nötkreatursstöd, stöd till unga jordbrukare, miljöersättningar, ersättningar för ekologisk produktion, kompensationsstöd, nationellt stöd, extra djuromsorg för får, extra djuromsorg för suggor och utökad klövhälsovård för mjölkkor. De flesta stöd ansöker lantbrukaren i samband med SAM-ansökan och administreras samlat som jordbrukarstöd. Miljöersättning för hotade husdjursraser och nationellt stöd för mjölk-, slaktsvins- eller äggproduktion söks på blankett. Även dessa stöd ingår i begreppet­ jordbrukarstöd.

6.1.1 Faktorer som påverkar statistiken Flera län redovisar att handläggningen ofta krävt mycket resurser per ärende på grund av regelverkens komplexitet och att IT-systemen för handläggning och kontroll inte varit färdigutvecklade.

26


VOLYMER OCH KOSTNADER FÖR HANDLÄGGNINGS- OCH KONTROLLÄRENDEN

Förseningar av regelverk och IT-stöd har medfört att handläggningen av ärenden­ inte kunnat slutföras inom aktuellt stödår. Istället har man gjort delutbetalningar, vilket påverkar statistiken på flera sätt. Man bör beakta följande när man jämför de olika åren: • Handläggningskostnaden för ett ärende sprids ofta ut på flera olika år, ­stödåret och kommande år. • Delutbetalningar ger merarbete och innebär en kostnadsökning per ärende. • Statistiken för antalet utbetalningar påverkas både av utökat antal delut­ betalningar och av förskjutning mellan åren, vilket innebär att det är svårt att jämföra olika år. • Statistiken för utbetalade belopp påverkas av att utbetalningar gällande ett stödår sker först nästa år eller året därefter. • För vissa delar i handläggningen saknas IT-stöd. Dessa moment får göras manuellt, vilket är tidskrävande och ökar handläggningskostnaderna. Utöver denna påverkan på statistiken framhåller flera länsstyrelser att hinder i handläggningen och ofullständiga IT-system också gett kostnader som inte syns i hanteringskostnaderna, eftersom de inte alltid tidsredovisats på handläggning.

6.1.2 Volymer för jordbrukarstöden SAM-ansökningar Sett över en knapp tioårsperiod har antalet SAM-ansökningar minskat med i storleksordningen ett par procent årligen. Tabell 6.1 visar antalet SAM-ansökningar samt antalet utbetalningar sedan 2010. Antalet utbetalningsärenden hämtas från stödsystemen, där varje stödform och betalningstillfälle för respektive brukare utgör ett utbetalningsärende. Tabell 6.1 Ärendevolymer för hanteringen av jordbrukarstöden vid länsstyrelserna för åren 2010-2018. Ärende SAMansökningar Index Utbetalningar, antal Index

2010

2011

2012

2013

2014

2015

2016

2017

2018

73 074

71 124

68 425

67 177

65 348

63 411

61 728

60 528

59 578

100

97

94

93

89

87

84

83

82

210 280 207 986 197 575 194 967 170 889 177 820 435 890 470 563 361 029 100

99

94

93

81

85

207

224

172

Antal utbetalningsärenden 2018 har minskat på grund av att det gjordes många delutbetalningar för direktstöd under 2016 och 2017.

27


VOLYMER OCH KOSTNADER FÖR HANDLÄGGNINGS- OCH KONTROLLÄRENDEN

6.1.3 Direkta kostnader för jordbrukarstöden Länsstyrelsen Analysen utgår från de kostnadsposter som avser jordbrukarstöden enligt ­objektkod 601* med tillhörande underkonton. För att göra relevanta jämförelser mellan länen och undvika olikheter som fördelningen av de gemensamma kostnaderna kan medföra, jämförs här bara de kostnader som är direkt knutna till hanteringen av jordbrukarstöden. En sammanställning av de direkta kostnaderna för jordbrukarstöd i respektive län finns i bilaga 1.3. Länens sammanlagda direkta kostnad för jordbrukarstöden var 192 miljoner kronor, vilket innebär en ökning med ca 1 procent jämfört med föregående år (190 miljoner kronor). Direkta kostnader fördelat på större kostnadsposter I länsstyrelsernas underlag (se bilaga 1.3) redovisas kostnaderna nedbrutna på olika objektkoder. Diagram 6.1 visar en jämförelse av länens direkta kostnader för hantering av jordbrukarstöden för respektive objektkod för de tre senaste åren (601* med underkonton). Diagram 6.1 Direkta kostnader för hantering av jordbrukarstöden (objektkod 601*) 2016-2018, uppdelat på kostnadsposter (belopp i tkr). Inför 2017 förändrades kodstrukturen. En gemensam objektkod för åtagandeplaner (60116) ersatte de två tidigare objektkoderna för skärm (60114) respektive fält (60115). 2016 års kostnader på dessa två objektkoder har därför summerats och lagts på 60116. Objektkoden för återkrav, 60117, är också ny från och med 2017. tkr 100 000

2016

2017

2018

80 000

60 000

40 000

20 000

ir

28

Re st a 6 be ure 01 te rin 3 /ä g ng

D eg ju is rko te n 6 r o tr 0 ch oll 12 i f er äl t

Åt 60 er 11 kr 7 av

de 60 pl 11 an 6 er an Åt ag

on 60 tr 11 ol 2 le r ltk -fä M SA

SA

M

-h

an

dl

äg 601 gn 11 in g

0


VOLYMER OCH KOSTNADER FÖR HANDLÄGGNINGS- OCH KONTROLLÄRENDEN

Under 2018 har mycket resurser lagts på objektkod 60111 Handläggning av SAMansökan (42 procent av de direkta kostnaderna) och objektkod 60112 Fältkontroller kopplade till SAM-ansökan (40 procent av de direkta kostnaderna). Där­ efter kommer kontot 60116 Åtagandeplaner (7 procent av de direkta kostnaderna). Direkta kostnader1 per SAM-ansökan Om alla direkta kostnader (utom för ajourhållning, 60113) beaktas blir den ­genomsnittliga kostnaden per SAM-ansökan 3 021 kr, vilket innebär en ökning med ca 2 procent jämfört med föregående år (2 969 kr). Om även kostnaderna för åtagandeplaner (60114, 60115, 60116) och återkrav, som inte är direkt kopplad till SAM-ansökan, utesluts, blir den genomsnittliga kostnaden per SAM-ansökan istället 2 780 kr, vilket är 8 procent högre än föregående år (2 579 kr). Vid jämförelse mellan åren är det väsentligt att beakta den förskjutning av arbete­ mellan stödåren som tidigare nämnts. De kostnader som fördelats på antalet­ SAM-ansökningar 2018 innehåller även arbete utfört på ärenden gällande för stödåren 2015–2017. Samtidigt saknas kostnaderna för den del av handläggningen gällande stödår 2018 som kommer att ske först under 2019. Direkta kostnader per utbetalningsärende Bilaga 1.3 visar Länsstyrelsens inrapporterade direkta kostnader för hantering av jordbrukarstöd. I samma tabell finns antalet utbetalningar och antalet ansökningar per län. Diagram 6.2 visar direkta kostnader i respektive län fördelat per utbetalnings­ ärende och per objektkod. Antalet utbetalningar i varje län visas med gul linje i diagrammet. 1

K läns hanteringskostnader redovisas under M läns kostnader, eftersom M län tar emot samtliga SAM-ansökningar för de två länen och även hanterar samtliga kontroller för de två länen. Antalet SAM-ansökningar avser ansökningar oavsett status.

29


VOLYMER OCH KOSTNADER FÖR HANDLÄGGNINGS- OCH KONTROLLÄRENDEN

Diagram 6.2 Direkta kostnader per utbetalningsärende i respektive län, fördelat efter objektkod. Diagrammet visar de objektkoder som är kopplade till SAM-ansökan: handläggning (60111), kontroll (60112, 6012) och restaurering bete/äng (6013). kr/utbetalning 900

Restaurering bete/äng (6013) Handläggning (60111)

Kontroll (60112, 6012) Antal utbetalningar

Antal utbetalningar 90 000

800

80 000

700

70 000

600

60 000

500

50 000

400

40 000

300

30 000

200

20 000

100

10 000

AB

C

D

E

F

G

H

I

M

N

O

S

T

U

W

X

Y

Z AC BD

0 Medel

0

Den genomsnittliga kostnaden per utbetalningsärende är 516 kr. Antalet utbetalningar var 361 029 ärenden, 23 procent färre än föregående år (470 563). Diagrammet visar skillnader mellan länen, vilket beror bland annat på följande: • De län som har högst snittkostnad per ärende är de län som har relativt lågt antal utbetalningar och vice versa. • En del av kostnaden för ärendena från stödår 2017 redovisades i föregående års kostnadsrapport. Denna andel kan variera mellan länen. • Länen har lagt olika mycket arbete på olika objektkoder. Vissa län har högre kostnader för kontroller än andra län, exempelvis beroende på längre avstånd.

6.1.4 Totala kostnader2 per företag som söker stöd Länsstyrelsen Diagram 6.3 nedan visar att den genomsnittliga totala kostnaden (inklusive gemen­ samma kostnader) för hanteringen av jordbrukarstöden, beräknat per företag som söker stöd, har minskat något. Medelkostnaden för 2018 var 5 029 kr per ­företag som söker stöd, en minskning med knappt 4 procent jämfört med 2017 ­ (5 226 kr/företag).

2

K läns kostnader redovisas under M län.

30


VOLYMER OCH KOSTNADER FÖR HANDLÄGGNINGS- OCH KONTROLLÄRENDEN

Diagram 6.3 Total kostnad för hantering av jordbrukarstöden (objektkod 601*) per företag som söker stöd för år 2015-2018 (belopp i kr). kr/SAM 10 000

2015

2016

2017

2018

9 000 8 000 7 000 6 000 5 000 4 000 3 000 2 000

0

AB

C

D

E

F

G

H

I

M

N

O

S

T

U

W

X

Y

Z

AC BD

Medel

1 000

Jordbruksverket Jordbruksverkets totala kostnad för hanteringen av jordbrukarstöden uppgår till 293,6 miljoner kronor. Fördelat på antal SAM-ansökningar motsvarar det 4 928 kr per ansökan. Motsvarande jämförelsevärde för tidigare år finns inte. Den största kostnaden, 118 mkr, avser kostnad för utveckling. Kostnaderna för samordning, rapportering och verksamhetsstöd uppgår till 74 mkr.

6.1.5 Kontroller av jordbrukarstöd Kontroller av jordbrukarstöd delas upp i arealkontroller och djurkontroller. Till arealkontrollerna räknas Gårdsstöd, Stöd till unga jordbrukare, Förgröningsstöd, Miljöersättningar, Ersättningar för ekologisk produktion, Kompensationsstöd och Nationella stöd. Eftersom kontrollfrekvensen för miljöersättningar är gemensam går det inte att urskilja hur många av dessa kontroller som avser respektive miljöersättning. Därför ingår kontroller avseende miljöersättningen för hotade husdjursraser i statistiken för arealkontroller, trots att denna egentligen hör till djurkontrollerna. Även kontrollerna avseende ersättningarna för ekologisk produktion och kompensationsstödet har delar som omfattar kontroll av djur, men räknas trots det till de arealkontrollerna.

31


VOLYMER OCH KOSTNADER FÖR HANDLÄGGNINGS- OCH KONTROLLÄRENDEN

Till djurkontrollerna räknas Nötkreatursstöd, Djurvälfärdsersättningar och ­Registerkontroller. Länsstyrelserna har gjort sammanlagt 14 700 kontroller under 2018. Det är 5 procent färre kontroller än 2017 (15 457 st.) men 31 procent fler än 2016 (11 221 st.). Observera att antalet kontroller inte speglar antalet kontrollbesök, då kontroller­ av flera stöd genomförs vid ett och samma besök. Statistik för antal kontroll­ besök finns inte. Kontrollerna är fördelade enligt följande: Arealkontroller:

11 015 st (75 %)

Djurkontroller:

3 685 st (25 %)

I diagram 6.4 har kostnaden per kontroll beräknats per kontrolltyp. Länsstyrelsernas rapporterade tid för kontroller har dividerats med antalet kontroller per län. I länsstyrelsernas tid ingår utöver utförande av kontroller även planering och samordning av kontrollarbetet. Fördelningen av denna tid mellan areal- och djurkontroller kan variera något mellan länen. Diagram 6.4 Direkta kostnader per kontroll, objektkod 60112 och 6012. Länsstyrelsernas redovisade tid på objektkod 60112 har jämförts med antalet arealkontroller (SAMFältkontroller) och tiden som redovisats på kod 6012 (Kontroll av djurmärkning och journalföring) har jämförts med antalet djurkontroller. kr/kontroll 12 000

60112 Areal

6012 Djur

10 000

8 000

6 000

4 000

0

AB

C

D

E

F

G

H

I

M

N

O

S

T

U

W

X

Y

Z

AC BD

Medel

2 000

Genomsnittskostnaden per genomförd arealkontroll sjönk från 2016 till 2017 med drygt 20 procent. Förklaringar till detta är att fler stöd kontrollerats och att kontrollerna ofta sker vid samma kontrollbesök. 2018 har kostnaden ökat igen med knappt 7 procent jämfört med 2017.

32


VOLYMER OCH KOSTNADER FÖR HANDLÄGGNINGS- OCH KONTROLLÄRENDEN

• Medelkostnaden för alla genomförda arealkontroller är 6 825 kr (2017: 6 387 kr) och varierar mellan 4 261 kr i Gävleborgs län och 11 298 kr i Norrbottens län. Även Uppsala, Stockholm och Kalmar län har en hög medelkostnad per kontroll. • Medelkostnaden för alla genomförda djurkontroller är 3 084 kr (2017: 2 898 kr) och varierar mellan 1 650 kr i Västra Götalands län och 6 367 i Västerbottens län. Även Stockholm och Halland har en hög medelkostnad. Det finns många andra faktorer att ta hänsyn till när man jämför kontrollkostnader­ mellan olika län. Sådana faktorer är bland annat följande: • Olika långa reseavstånd. Länen är olika stora och stödmottagarna är olika fördelade inom länen, vilket innebär stora skillnader i reseavstånd. • Antal kontrollbesök. Statistiken tar inte hänsyn till hur många kontroller som gjorts vid samma kontrollbesök. Då en sökande sökt många olika stöd kan flera kontroller ske vid samma besök. Beroende på gällande regler för kontrollen kan kontroller dock inte alltid kombineras. • Systemstöd. För de stöd som har färdigt systemstöd kan kontrollresultaten registreras direkt i handdatorer. När dessa fungerar väl blir kontrollarbetet effektivt, men om systemen inte är tillgängliga eller om det aktuella stödet saknar systemstöd, måste manuella protokoll användas. • Antal djur. Höga kostnader kan bero på stort antalet djur per gård som ­kontrolleras. Så är exempelvis fallet i Hallands län.

6.2 Projekt- och företagsstöd samt miljöinvesteringar inom landsbygdsprogrammet I det följande redovisas länsstyrelsernas statistik för 2018 gällande företagsstöd, projektstöd och miljöinvesteringar för programperioden 2014–2020. I det underlag som länsstyrelserna redovisat (se bilaga 1.4) framgår kostnaderna fördelade på olika objektkoder enligt den så kallade Verksamhets- och ärendestrukturen (VÄS 2018). För att kunna beräkna handläggningskostnad per ärende har de direkta kostnaderna jämförts med volymerna för inkomna respektive handlagda ärenden. Denna statistik hämtas från beslutsstödsystemet BLIS och redovisas som företagsstöd, projektstöd och miljöinvesteringar. Handläggningskostnaden för ett ärende sprids ofta ut på två olika år, handläggningen för ett ärende påbörjas år 1 och beslutas år 2. Vid beräkningen av styckkostnad per ärende (avsnitt 6.2.3) har länsstyrelsernas redovisade kostnader hanterats enligt tabell 6.2. De kostnader som redovisats på objektkod 6020 (Övergripande inom stöd till landsbygdsutvecklingsåtgärder) har proportionerats på övriga underkoder 602**.

33


VOLYMER OCH KOSTNADER FÖR HANDLÄGGNINGS- OCH KONTROLLÄRENDEN

Tabell 6.2 Indelning av objektkoder i stödtyper. Objektkod VÄS 2018

Benämning

Stödtyp vid beräkning av styckekostnad

60221

Miljöinvesteringar ansökan

Miljöinvesteringar

60222

Miljöinvesteringar utbetalning

Miljöinvesteringar

60251

Kompetensutveckling, demo/info och rådgivning ­ansökan om stöd

Projektstöd

60252

Kompetensutveckling, demo/info och rådgivning ­utbetalning

Projektstöd

60261

Investeringar inom jordbruk, trädgård och rennäring ­ansökan om stöd

Företagsstöd

60262

Investeringar inom jordbruk, trädgård och rennäring ­utbetalning

Företagsstöd

60271

Jordbruks- och affärsutveckling ansökan om stöd

Projektstöd

60272

Jordbruks- och affärsutveckling utbetalning

Projektstöd

60281

Service, infrastruktur och attraktiv landsbygd - ­­ ansökan om stöd

Projektstöd

60282

Service, infrastruktur och attraktiv landsbygd ­utbetalning

Projektstöd

60291

Samarbete ansökan om stöd

Projektstöd

60292

Samarbete utbetalning

Projektstöd

6.2.1 Faktorer som påverkar statistiken Flera länsstyrelser konstaterar en ökad tidsåtgång jämfört med föregående programperiod. Varje ärende är mer resurskrävande på grund av nya arbetsmoment och rutiner, såsom prioritering av ansökningar med poängsättning och urvalskriterier. Det finns många faktorer att ta hänsyn till när man jämför handläggningskostnader för projekt- och företagsstöd mellan olika län, men också mellan olika år, däribland följande: • varierande ärendevolymer och komplexitet • olika vana vid handläggning och handläggningssystem beroende på anställningstid • tid för upplärning av nyanställda vid personalomsättningen • olika handläggningsrutiner, exempelvis löpande hantering eller beslutsomgångar

6.2.2 Ärendevolymer Diagram 6.5 ger en bild av förändringen i ärendevolymer mellan 2016-2018:

34


VOLYMER OCH KOSTNADER FÖR HANDLÄGGNINGS- OCH KONTROLLÄRENDEN

Diagram 6.5 Antalet inkomna ansökningar om stöd respektive utbetalning under 2016-2018. Antal inkomna ansökningar 5 000

2016

2017

2018

4 500 4 000 3 500 3 000 2 500 2 000 1 500 1 000 500 0

Stöd

Utbetalning

Som diagrammet visar har länsstyrelserna tagit emot (siffror inom parantes ­avser 2017) följande ärendevolymer: • 2 596 ansökningar om stöd (2 859) • 2 851 ansökningar om utbetalning (2 609) Som handlagda ärenden räknas här de ärenden som har ett ankomstdatum före 2018 års utgång och som har status handläggning pågår, handläggning klar eller ärende avslutat med beslutsdatum senare än 2017-12-31. Under året har länsstyrelserna sammanlagt handlagt • 5 810 ansökningar om stöd (7 058) • 3 688 ansökningar om utbetalning (3 208 ) Diagram 6.6 visar antalet inkomna ansökningar om stöd och utbetalning i ­respektive län, fördelat på ansökan om stöd och ansökan om utbetalning. Diagram 6.6 Antalet inkomna ansökningar om stöd och utbetalning till respektive län under 2018. Antal inkomna ansökningar

Stöld

Utbetalning

900 800 700 600 500 400 300 200 100 0

AB

C

D

E

F

G

H

I

K

M

N

35

O

S

T

U

W

X

Y

Z

AC BD


VOLYMER OCH KOSTNADER FÖR HANDLÄGGNINGS- OCH KONTROLLÄRENDEN

I huvudsak ser volymerna för inkomna ansökningar lika ut för respektive län under åren 2017 och 2018. Antal inkomna ansökningar om stöd har minskat ­sedan 2016 medan antal ansökningar om utbetalning har ökat. Västra Götalands län har högst antal inkomna ansökningar om stöd och utbetalning under 2018 och samtliga två föregående år. Diagram 6.7 visar volymerna handlagda ärenden i respektive län, fördelat på ­ansökan om stöd och ansökan om utbetalning. Diagram 6.7 Antalet handlagda ansökningar om stöd och utbetalning till respektive län under 2018. Antal handlagda ansökningar

Ansökan om stöd

Ansökan om utbetalning

1 600 1 400 1 200 1 000 800 600 400 200 0

AB

C

D

E

F

G

H

I

K

M

N

O

S

T

U

W

X

Y

Z

AC BD

Antal handlagda ansökningar om stöd har minskat under 2018 i jämförelse med 2016 och 2017 medan antal handlagda ansökningar om utbetalning har ökat. Staplarna för respektive län i tabellerna 6.6 och 6.7 visar på att antal inkomna ansökningar i huvudsak överensstämmer med antal handlagda ansökningar. Högst antal handlagda ansökningar har Västra Götaland på 1405 st. Under 2017 och 2018 har Jordbruksverket genomfört flera åtgärder för att korta handläggningstiderna. Åtgärderna innebär förenklingar i handläggningen och informationsinsatser även för länsstyrelserna vilket 2016-2018 års siffror visar gett effekt på antal handlagda ansökningar.

6.2.3 Direkta kostnader per ärende För att skapa en bättre jämförbarhet mellan länen och för att undvika olikheter som fördelningen av de gemensamma kostnaderna kan medföra, jämförs i detta avsnitt bara de kostnader som är direkt relaterade till handläggningen av ansökningar om stöd respektive ansökningar om utbetalning. De indirekta kostnaderna ingår därför inte. Se tabell 6.2 för redovisning av hur objektkoderna hanteras för att kunna jämföras med ärendevolymer.

36


VOLYMER OCH KOSTNADER FÖR HANDLÄGGNINGS- OCH KONTROLLÄRENDEN

Tabell 6.3 Medelkostnad per handlagt ärende för respektive stödform (belopp i kr). Ansökan om stöd

Ansökan om utbetalning

4 697 (3 774)

4 464 (5 173)

10 754 (10 155)

7 620 (6 463)

Miljöinvesteringar

8 233 (8 313)

5 710 (4 314)

Genomsnitt, alla stödformer

6 740 (6 021)

5 854 (5 520)

Företagsstöd Projektstöd

Belopp inom parentes avser 2017.

Det är svårt att jämföra handläggningskostnader mellan olika år eller mellan olika län, eftersom kostnaden per ärende avgörs både av ärendets omfattning och av dess komplexitet. Ansökan om stöd Diagram 6.8 visar den genomsnittliga handläggningskostnaden per ansökan om stöd. Vid beräkningen har de direkta kostnaderna fördelats på stödtyper enligt tabell 6.2. Diagram 6.8 Genomsnittlig handläggningskostnad per ansökan om stöd i respektive län under 2018. kr/ansökan om stöd 25 000

Företagsstöd

Projektstöd

Miljöinvestering

20 000 15 000 10 000

0

AB C

D

E

F

G

H

I

K

M

N

O

S

T

U

W

X

Y

Z

AC BD

Medel

5 000

Medelkostnaden per ansökan om stöd varierar mycket och det varierar också vilken stödtyp som har högst styckekostnad. Högst snittkostnad per ärende finns inom miljöinvesteringar 24 962 kr i Skåne län. Kostnaden för företagsstöd ligger generellt lägst, och i Dalarnas län finns den allra lägsta snittkostnaden per ärende, 11 kr. Diagram 6.9 visar proportionerna mellan kostnaderna på olika objektkoder i ­respektive län. Den genomsnittliga handläggningskostnaden för en viss stödtyp avtar ibland med ökande ärende-volym för den stödtypen, eftersom handläggarna blir mer vana vid ärendetypen.

37


VOLYMER OCH KOSTNADER FÖR HANDLÄGGNINGS- OCH KONTROLLÄRENDEN

Diagram 6.9 Proportionell fördelning av direkta kostnader på objektkoder enligt VÄS 2018 i respektive län. Blå fält avser företagsstöd, röda och orange staplar avser projektstöd och gröna staplar avser miljöinvesteringar. 60221 Miljöinvesteringar 60291 Samarbete 60281 Service, infrastruktur och attraktiv landsbygd

60271 Jordbruks- och affärsutveckling 60251 Kompetensutveckling, demo/info och rådgivning 60261 Investeringar inom jordbruk, trädgård och rennäring

100 % 90 % 80 % 70 % 60 % 50 % 40 % 30 % 20 % 10 % 0%

AB

C

D

E

F

G

H

I

K

M

N

O

S

T

U

W

X

Y

Z

AC BD

Ansökan om utbetalning Diagram 6.10 visar den genomsnittliga handläggningskostnaden per ansökan om utbetalning. Vid beräkningen har de direkta kostnaderna fördelats på stödtyper enligt tabell 6.2. Diagram 6.10 Genomsnittlig handläggningskostnad per ansökan om utbetalning i respektive län under 2018. kr/ansökan om utbetalning 35 000

Företagsstöd

Projektstöd

Miljöinvestering

30 000

25 000

20 000

15 000

10 000

0

AB C

D

E

F

G

H

I

K

M

N

38

O

S

T

U

W

X

Y

Z

AC BD

Medel

5 000


VOLYMER OCH KOSTNADER FÖR HANDLÄGGNINGS- OCH KONTROLLÄRENDEN

Medelkostnaden per ansökan varierar mycket och det varierar också vilken stödtyp som har högst styckekostnad. Högst snittkostnad per ärende finns inom miljöinvesteringar 34 083 kr i Stockholms län, och lägst snittkostnad per ärende är 1 866 kr för företagsstöd i Västerbottens län. Diagram 6.11 nedan visar proportionerna mellan kostnaderna på olika objektkoder i respektive län. Den genomsnittliga handläggningskostnaden för en viss stödtyp avtar ibland med ökande ärendevolym för den stödtypen, då handläggarna får mer vana vid ärendetypen. Diagram 6.11 Proportionell fördelning av direkta kostnader på objektkoder enligt VÄS 2018 i respektive län. Blå fält avser företagsstöd, röda och orange staplar avser projektstöd och gröna staplar avser miljöinvesteringar. 60222 Miljöinvesteringar Samarbete 60282 Service, infrastruktur och attraktiv landsbygd

60272 Jordbruks- och affärsutveckling 60252 Kompetensutveckling, demo/info och rådgivning 60262 Investeringar inom jordbruk, trädgård och rennäring

100 % 90 % 80 % 70 % 60 % 50 % 40 % 30 % 20 % 10 % 0%

AB

C

D

E

F

G

H

I

K

M

N

O

S

T

U

W

X

Y

Z

AC BD

6.3 Projekt- och företagsstöd inom havs- och fiskeriprogrammet 6.3.1 Volymer och kostnader Länsstyrelserna har handlagt 105 ansökningar om stöd under året, varav 94 är företagsstöd och 11 projektstöd. Samtliga län utom Kronoberg, Örebro, Dalarna och Jämtland har redovisat ­kostnader för handläggning av ansökan om stöd. Länsstyrelserna har sammanlagt handlagt 202 ansökningar om utbetalning, ­varav 184 är företagsstöd och 18 är projektstöd. De län som inte redovisat några kostnader för handläggning av ansökan om ­utbetalning är Östergötland, Kronoberg, Örebro, Dalarna och Jämtland.

39


VOLYMER OCH KOSTNADER FÖR HANDLÄGGNINGS- OCH KONTROLLÄRENDEN

Diagram 6.12 visar ärendevolymerna inom havs- och fiskeriprogrammet: Diagram 6.12 Antal handlagda ärenden per län 2018 gällande ansökan om stöd respektive ansökan om utbetalning. Ansökan om stöd

120

Ansökan om utbetalning

100

80

60

40

20

0

C

D

H

I

K

M

N

O

S

T

X

Y

AC

BD

De faktorer som beskrivits påverka statistiken för projekt- och företagsstöd inom landsbygdsprogrammet (se avsnitt 6.2.1) påverkar statistiken även på detta område. Antalet ärenden är begränsat och den genomsnittliga handläggningskostnaden påverkas därför mycket av enskilda ärenden och är i flera fall beräknad på ett enstaka ärende. I ett sådant fall bär enstaka ärenden relativt höga kostnader exempelvis för upplärning och framtagning av interna rutiner. I huvudsak ser ärendevolymen för respektive län lika ut även 2017. Västra Götalands län handlägger den största delen av ansökningarna inom havs- och fiskeri­ programmet under både 2017 och 2018. De direkta kostnaderna för länens handläggning av ansökan om stöd respektive utbetalning inom havs- och fiskerifonden uppgick till sammanlagt 1 552 tkr (2 616 tkr). Den genomsnittliga direkta hanteringskostnaden för ansökan om stöd var 4 571 kr (5 052 kr). Diagram 6.13 visar den genomsnittliga direkta hanteringskostnaden per ansökan­ om stöd i respektive län. Endast de län där en stapel finns har kostnader för handlagda ärenden.

40


VOLYMER OCH KOSTNADER FÖR HANDLÄGGNINGS- OCH KONTROLLÄRENDEN

Diagram 6.13 Genomsnittlig hanteringskostnad per ansökan om stöd inom havs- och fiskeriprogrammet (belopp i kr). kr/ansökan om stöd 25 000

20 000

15 000

10 000

5 000

0

C

D

H

I

K

M

N

O

S

X

Y

AC

BD

Medel

Den genomsnittliga direkta hanteringskostnaden för ansökan om utbetalning var 5 307 kr (5 083 kr). Diagram 6.14 visar den genomsnittliga direkta hanterings­ kostnaden per ansökan om utbetalning i respektive län. Endast de län där en stapel finns har kostnader för handlagda ärenden. Diagram 6.14 Genomsnittlig hanteringskostnad per ansökan om utbetalning inom havs- och fiskeriprogrammet (belopp i kr). kr/ansökan om utbetalning 20 000

15 000

10 000

5 000

0

C

D

I

M

N

O

41

S

X

Y

Medel


HANTERING AV STÖD FRÅN EU-FONDERNA

7 Hantering av stöd från EU-fonderna I detta kapitel redovisar vi Jordbruksverkets arbete med hantering av stöd från garantifonden (EGFJ), landsbygdsutvecklingsfonden (EJFLU), havs- och fiskeri­ fonden (EHFF), regionalfonden (ERUF) och socialfonden (ESF). När det gäller landsbygdsprogrammet kommer vi att redovisa resultat i en särskild rapport som vi publicerar under våren 2019.

7.1 Mål

Verksamhetsområde

Mål1

Måluppfyllelse

Jordbrukarstöd, marknadsstöd och honungsprogrammet (EGFJ)

Handläggning ansökan om utbetalning av stöd

Fullt uppfyllt (4)

Landsbygdsprogrammet 2014-2020 ­(EJFLU)

Budgetutnyttjande, beviljade stöd

Fullt uppfyllt (4)

Landsbygdsprogrammet 2014-2020 ­(EJFLU)

Utbetalningar

I huvudsak uppfyllt (3)

Landsbygdsprogrammet 2014-2020 ­(EJFLU)

Handläggning ansökan av stöd exklusive LLU

Delvis uppfyllt (2)

Landsbygdsprogrammet 2014-2020 ­(EJFLU)

Handläggning av ansökan om utbetalning exklusive LLU

Delvis uppfyllt (2)

Havs- och Fiskeriprogrammet 2014-2020 (EHFF)

Budgetutnyttjande, beviljade stöd

I huvudsak uppfyllt (3)

Havs- och Fiskeriprogrammet 2014-2020 (EHFF)

Utbetalningar

Delvis uppfyllt (2)

Havs- och Fiskeriprogrammet 2014-2020 (EHFF)

Handläggning ansökan av stöd exklusive LLU

Ej uppfyllt (1)

Havs- och Fiskeriprogrammet 2014-2020 (EHFF)

Handläggning av ansökan om utbetalning exklusive LLU

Ej uppfyllt (1)

Programmet för lokalt ledd utveckling med stöd från regionala utvecklings­ fonden (ERUF) och socialfonden (ESF) 2014-2020

Budgetutnyttjande, beviljade stöd

I huvudsak uppfyllt (3)

Programmet för lokalt ledd utveckling med stöd från regionala utvecklings­ fonden (ERUF) och socialfonden (ESF) 2014-2020

Utbetalningar

Delvis uppfyllt (2)

Lokal ledd utveckling inom EU-fonderna 2014-2020 (EJFLU, EHFF, ERUF och ESF)

Handläggning ansökan av stöd

Delvis uppfyllt (2)

Lokal ledd utveckling inom EU-fonderna 2014-2020 (EJFLU, EHFF, ERUF och ESF)

Handläggning av ansökan om utbetalning

I huvudsak uppfyllt (3)

Korrekt genomförande av EU-stöden

Korrekta utbetalningar av EU-stöd

I huvudsak uppfyllt (3)

Resultatbedömningen utgår från mål som kommer från förordningar, gemensamma tidsplaner med andra stödmyndigheter och vår interna verksamhetsstyrning.

42


HANTERING AV STÖD FRÅN EU-FONDERNA

7.2 Jordbrukarstöd, marknadsstöd och honungs­ programmet (EGFJ) 7.2.1 SAM Internet – en e-tjänst för ansökan av alla jordbrukarstöd Varje år ansöker lantbrukare om olika typer av jordbrukarstöd i en samlad ansökan­ (SAM-ansökan). Lantbrukarna söker de allra flesta jordbrukarstöden via e-tjänsten SAM Internet. 2018 var sista ansökningsdag den 12:e april och då hade 57 649 ansökningar skickats in via SAM Internet. Antalet ansökningar som kom in efter den 12:e april till och med 7:e maj var 1 902 ansökningar. Totalt kom det in 59 551 ansökningar via SAM Internet under 2018.

7.2.2 Handläggning av ansökan och beslut om stödrätter för gårdsstöd När lantbrukare arrenderar eller köper jordbruksmark överför de oftast också stödrätter mellan sig. Under 2018 har det gjorts knappt 12 000 överföringar. Av dessa gjordes cirka 10 000 ansökningar (84 procent) via e-tjänsten på Jordbruksverkets webbplats. Detta är en ökning med 5 procent jämfört med 2017. Korrekta utbetalningar av gårdsstöd är beroende av att överföringarna är genomförda i databasen för stödrätter. Målet är att 95 procent av överföringarna som kommit in senast den 15 juni 2018 ska vara klara under vecka 37. Utfallet av klara över­ föringar vecka 37 var drygt 99 procent.

7.2.3 Handläggning av ansökan om utbetalning Vid det första utbetalningstillfället i december betalade vi ut stöd till cirka 90 pro­ cent av lantbrukarna. Fram till årsskiftet 2018 har vi betalat ut cirka 97 procent av det totala beloppet för stödår 2018, att jämföra med målet som var 95 procent. Tabell – Utbetalat belopp av 2018 års jordbrukarstöd (direktstöd) i förhållande till utbetalningsmål

Stöd

Totalt utbetalningsbelopp för stödår 2018 (mnkr)

Faktiskt utbetalda belopp per 2018-12-31, för stödår 2018 (mnkr)

Gårdsstöd

3 910

3 715

3 770

Förgröningsstöd

2 114

2 008

2 054

Nötkreaturstöd

916

870

894

Unga lantbrukare Totalt

Utbetalningsmål per 2018-12-31, för stödår 2018 (mnkr)

106

101

90

7 046

6 694

6 808

Källa: Jordbruksverket

43


HANTERING AV STÖD FRÅN EU-FONDERNA

7.2.4 Kontrollsamordning för alla jordbrukarstöd Vi arbetar kontinuerligt för att säkerställa att hanteringen av EU-stöden sker på ett enhetligt sätt i Sverige. Kontrollsamordningen syftar till att fältkontrollerna av jordbrukarstöd, tvärvillkor och registerkontroller håller korrekt kvalitet och att kontrollerna görs på ett likartat sätt på alla länsstyrelser. Vidare innefattar kontrollsamordningen att förvalta och utveckla IT-system för att hantera kontrolluppgifterna. Det vi arbetar med för att samordna kontrollerna är bland annat­ metodutveckling, instruktioner, utbildningar, kravställande av de IT-system som läns-styrelserna använder och att vi medverkar vid revisioner av kontrollerna. Med revisioner menar vi främst granskningar som EU-kommissionen och Revisionsrätten gör.

7.2.5 Systematisk uppdatering av blockdatabasen för alla jordbrukarstöd Vi ansvarar för att ajourhålla databasen för jordbruksmark (blockdatabasen) samt att utföra löpande och årligen återkommande kvalitetskontroller av uppgifterna i blockdatabasen. Den totala kostnaden för denna verksamhet uppgick till 36,7 miljoner kronor 2018, att jämföra med 32,3 miljoner kronor för 2017. Förändringar i blockdatabasen initieras av att lantbrukare själva anmäler ändringar via SAM-ansökan, efter länsstyrelsernas fältkontroller och arbete med åtagande­ planer samt via systematisk granskning av nya flygfoton. Även annan information från exempelvis Lantmäteriet och Metria används som indikation på att jordbruksblocken kan behöva uppdateras. Den systematiska skärmgranskningen innebär att vi granskar blocken systematiskt i snitt vart tredje år. Några procent av blocken från den systematiska granskningen blir föremål för fältinventering. Under 2018 har vi granskat 613 230 jordbruksblock. Detta antal motsvarar 51 procent av det totala antalet­ block i blockdatabasen. Granskningen har utförts av oss samt personal från länsstyrelserna. Vi arbetar aktivt tillsammans med länsstyrelserna för att mini­ mera antal besök hos en och samma brukare. För att göra enhetliga bedömningar samarbetar vi också med länsstyrelserna avseende bland annat rutiner och kalibreringsövningar. Tillsammans med länsstyrelsernas fältkontroller och åtagandeplanarbete har vi granskat 70 581 block i fält under 2018. Under 2018 har vi hållit alla tidsplaner och vi har hunnit med samtliga block som fallit ut till granskning. Vi har även under det gångna året använt oss av den metod för automatisk granskning som introducerades 2015. Detta har reducerat antalet block för manuell granskning med drygt 130 000 block. Då blockdatabasen generellt nu håller en hög kvalitet har vi fortsatt den övergång som påbörjades 2016 från en mer generell granskning av alla block till mer riskbaserat urval. Detta för att öka träffbilden när det gäller att hitta de block som troligast är i behov av en redigering. Vi arbetar också kontinuerligt med att förbättra vår förmåga att göra bedömningar på skärm och därmed minska behovet av de mer kostsamma fältbesöken. 44


HANTERING AV STÖD FRÅN EU-FONDERNA

Alla medlemsländer ska årligen göra en kvalitetsbedömning av sina system för identifiering av jordbruksskiften, i Sveriges fall blockdatabasen, och rapportera­ resultatet till kommissionen. Bedömningen görs genom 6 mått som beskriver olika kvalitetsaspekter. Det viktigaste måttet är ”en korrekt kvantifiering av ­maximal stödberättigande areal”, där resultatet för 2018 är 99,76 procent, vilket är ett godkänt resultat. Godkänt intervall är 98–102 procent. För 4 av de övriga 5 måtten uppnår vi ett godkänt resultat för 2018, vilket är samma utfall som för 2017. Tabell – Granskning per granskningsorsak 2016 – 2018 Gransknings­ orsak

Antal block skärmgranskning

Totalt antal granskade block

2016 2017

2018

2016

2017

2018

2016

2017

2018

5 965

5 059

4 895

30 498

29 453

22 599

36 463

34 512

27 494

30 432 44 012

56 915

1 647

2 001

2 235

32 079

46 013

59 150

7 559

3 531

3 249

393 027

485 790

505 472

400 586

489 321

508 721

Övrigt

13 275

8 139

5 522

27 772

18 501

12 343

41 047

26 708

17 865

Summa

57 231 60 741 70 581 452 944 535 745 542 649 510 175 596 554 613 230

Förändringar ­anmälda av ­lantbrukare Uppdatering efter kontroll Granskning av ­flygfoton

Antal block fältgranskning

Källa: Jordbruksverket

Tabell – Gjorda granskningar per ägoslag 2016 – 2018 Ägoslag

Antal block skärmgranskning

Totalt antal granskade block

2016 2017

2018

2016

2017

2018

2016

2017

2018

Åker

31 335 39 163

48 052

368 407

436 905

445 375

399 742

476 068

493 427

Bete

25 386 21 072

22 163

83 726

98 030

96 300

109 112

119 102

118 463

438

811

810

902

1 321

1 384

1 340

Övrigt Summa

Antal block fältgranskning

510

506

57 231 60 741 70 653 452 944 535 745 542 577 510 175 596 554 613 230

Källa: Jordbruksverket

7.2.6 Stöd inom marknadsregleringarna Utbetalningar av stöd inom marknadsregleringar sker efter ansökan. I marknads­ regleringarna styrs sista datum för utbetalningar av EU-förordningarna. Utbetalningar sker löpande under året och Jordbruksverket har betalat ut alla stöd inom den tid som förordningarna föreskriver. Totalt har vi betalat ut 82 miljoner kronor i marknadsstöd under 2018. Förutom stöd till frukt och grönt samt skolmjölksstöd ingår återbetalning av produktionsavgift socker i beloppet.

7.2.7 Honungsprogrammet Det nationella programmet för att förbättra villkoren för produktion och saluföring­ av honung är ett treårigt program där nuvarande gäller för perioden 2017–2019.

45


HANTERING AV STÖD FRÅN EU-FONDERNA

Programmet finansieras med högst 50 procent från EU. Syftet med programmet är dels att förbättra villkoren för produktion och saluföring av honung och andra biodlingsprodukter, dels att minska varroakvalstrets och därmed sammanhängande sjukdomars negativa inverkan på biodlingen. Programmet ska även stärka näringen genom att påvisa pollineringens betydelse för fler pollen- och nektarproducerande växter i odlingslandskapet. Vi beviljade 35 projekt 2018 och betalade ut 5,6 miljoner kronor, att jämföra med 4,9 miljoner kronor för år 2017. Vi publicerar rapporterna för avslutade projekt på Jordbruksverkets webb-plats.

7.2.8 Måluppfyllelse – Jordbrukarstöd, marknadsstöd och honungs­ programmet (EGFJ) Vi klarar målet för handläggning och beslut av stödrätter med god marginal. För direktstöden (gårdsstöd, förgröning, unga jordbrukare, nötkreatur) utbetalades­ 6 808 miljoner kronor för stödår 2018, att jämföra med 6 694 miljoner kronor som var det utbetalningsmål vi prognostiserade (utbetalningsprognos ett, som gjordes i januari) för stödår 2018. Detta innebär att målet för direktstöden är fullt uppfyllt. För marknadsregleringarna är målet fullt uppfyllt då vi betalat ut alla stöd enligt regelverket. För honungsprogrammet är målet också fullt uppfyllt då vi betalat ut och handlagt stödet i tid och enligt gällande regelverk.

7.3 Gemensamt för ESI-fonderna 2014–2020 Grunden för EU-programmen under programperioden 2014– 2020 är den s.k. partnerskaps-överenskommelsen där Sverige anger prioriteringar och huvuddragen för genomförandet av ESI-fonderna i Sverige. Jordbruksverket är under denna programperiod involverad igenom-förandet av alla ESI-fonderna i Sverige­ eftersom vi förutom landsbygdsprogrammet och havs- och fiskeriprogrammet också är förvaltningsmyndighet för programmet för lokalt ledd utveckling genom­ regional- och socialfonden.

7.4 Landsbygdsprogrammet 2014–2020 (EJFLU) EU-kommissionen godkände förslaget till landsbygdsprogram för perioden 2014–2020 i maj 2015 och den svenska förordningen beslutades kort därefter. Programmet öppnades i begränsad omfattning under hösten 2014. Från och med 2016 har hela programmet varit öppet för ansökningar. Beslut om stöd för projekt- och företagsstöd kunde fattas i mindre omfattning under hösten 2015 och i full skala från 14 mars 2016.

46


HANTERING AV STÖD FRÅN EU-FONDERNA

7.4.1 Redovisningsprinciper Redovisningen i detta avsnitt görs enligt den av EU bestämda indelningen av programmets så kallade unionsprioriteringar. En mer detaljerad redovisning lämnas i en årsrapport som publiceras våren 2019. I den föreliggande redovisningen kan vi ändrat tidigare års beviljade stödbelopp jämfört med föregående redovisningar. Det beror på att ändringsbeslut i ärenden har påverkat beviljat stödbelopp. Justeringarna beror också på att vi före 2017 redovisade beviljade ärenden för sista beslutsåret i resultatredovisningarna. Första beslutsår är det år vi redovisar till EU-kommissionen i all vår uppföljning. Vi har därför valt samma princip i denna redovisning.

7.4.2 Programändringar Programmets budget uppgick vid programstarten till 36 056 miljoner kronor. Under 2018 har 3 programändringar införts vilket bland annat innebär att budgeten nu är 36 997 miljoner kronor, varav den EU-finansierade delen är 14 796 miljoner kronor. I februari 2018 godkände EU-kommissionen den programändring som regeringen beslutade om hösten 2017 och som bland annat innebar att budgeten ökade med cirka 942 miljoner kronor till 36 997 miljoner kronor. Programändringen innebar bl.a. att bredbandsstödet ökade totalt sett med 1 000 miljoner kronor medan budgeten i andra stödåtgärder minskade. Även vissa stödnivåer och stödvillkor ändrades. Regeringen ändrade även några villkor och stödnivåer. I mitten på maj godkände EU-kommissionen ännu en programändring som ­gjordes på grund av förenklingar i EU-regelverket, kravet på aktiv jordbrukare togs bort och startstödet förenklades. I november godkändes årets tredje programändring som innebar att delmål för 2018 för unionsprioritering 5 och 6 sän­ ktes. Mindre budgetjusteringar gjordes, bl.a. för att undvika inlåsningseffekter. En förenklad kostnadsredovisning möjliggjordes också genom ändringen.

7.4.3 Utnyttjande av tilldelad EU-finansiering Planeringen av landsbygdsprogrammet, havs- och fiskeriprogrammet och programmet för lokalt ledd utveckling inom regional- och socialfonden för program­ perioden 2014–2020 utgick från en fastställd växelkurs på 8,39 kr/euro, enligt svensk förordning. Den faktiska kursen under programperioden, som används vid rekvisition av pengar från EU, har varit betydligt högre. För perioden t.o.m. 2018 har vi rekvirerat EU-medel till en genomsnittskurs 9,69 kr/euro. Detta innebär att Sverige inte fullt utnyttjar de pengar EU har tilldelat oss. Om kursen även fortsättningsvis ligger kvar på 9,69 kr/euro och att vi genomför EU-programmen enligt plan beräknar vi att vi inte kommer använda drygt 2 300 miljoner kronor av tilldelade EU-pengar under programperioden. Det går inte att fastställa det

47


HANTERING AV STÖD FRÅN EU-FONDERNA

exakta beloppet som bland annat kommer att påverkas av växelkursens utveckling­ fram till och med 2023 då pengarna ska vara slututbetalda. Om vi ska utnyttja mer av EU-pengarna förutsätter det ett regeringsbeslut om ändring av den fastställda växelkursen och ändrade finansieringsandelar i programmen mellan EU och svensk finansiering.

7.4.4 Genomförandet av landsbygdsprogrammet under 2018 Som vi nämnde ovan gjordes det flera programändringar under 2018. Den senaste ändringen innebar bland annat att vi sänkte delmål för UP 5, (koldioxidsnål och klimattålig ekonomi) och UP 6, (utveckling på landsbygden) som skulle vara uppnådda i december. Om vi inte hade justerat delmålen nedåt fanns en risk att vi hade blivit tvungna att flytta medel till andra unionsprioriteringar. Utbetalningarna i nämnda unionsprioriteringar har gått sämre än vad vi beräknade när vi tog fram programmet. En förklaring till det när det gäller UP 5 är främst den låga efterfrågan på stöd till gödselbaserad biogas, som är det största insats­ området inom prioriteringen. Vi bedömer att den låga efterfrågan dels beror på att det finns andra finansieringskällor som exempelvis ”Klimatklivet” att ansöka från, dels på grund av den nuvarande marknadssituationen för biogas. Inom UP 6 finns det två stora stöd, bredband och lokalt ledd utveckling. Den låga utbetalningstakten beror främst på att genomförandet av stora bredbandsprojekt har gått betydligt långsammare än beräknat. Under hösten 2018 har vi lyft den frågan på flera olika sätt, i bredbandsforum, i kontakter med de stora aktörerna inom området samt med länsstyrelserna. Genomförande av innovationsstödet inom Europeiska Innovationspartnerskapet EIP Innovationsstödet är ett av de större stöden som Jordbruksverket hanterar. Budgeten är på totalt 441 miljoner kronor för att stötta innovationer inom jordbruksoch livsmedelsnäringen. 40 miljoner kronor av dessa har enligt regeringsbeslut riktats till genomförandet av livsmedelsstrategin. Under 2018 har 41 projekt fått sammanlagt drygt 3,2 miljoner kronor för att bilda innovationsgrupper inom ramen för Europeiska Innovationspartnerskapet EIP. Det betyder att det nu finns över 200 innovationsgrupper som arbetar med innovationer runt om i landet med syfte att stärka konkurrenskraften inom jordbruk och trädgårds- och rennäring. Under 2018 har 23 projekt fått närmare 66 miljoner­ kronor för genomföra sina projekt och utveckla sina innovationsidéer. Det finns ytterligare 17 utvalda projekt som vi handlägger just nu. Intresset för innovationsstödet har varit stort. Vi bedömer att pengarna kommer att ta slut i flera av fokusområdena under 2019 men att det kommer att finnas lite pengar även för den första delen av 2020 för några av våra fokusområden.

48


HANTERING AV STÖD FRÅN EU-FONDERNA

Riktade insatser inom landsbygdsprogrammet Regeringen beslutade i januari 2016 om riktade insatser inom landsbygdsprogrammet 2014–2020, vilket ändrade ett beslut som togs hösten 2014. Jordbruksverket fick då i uppdrag att säkerställa att 540 miljoner kronor av landsbygdsprogrammets pengar används till att genomföra en nationell livsmedelsstrategi. Ett nytt regeringsbeslut togs i oktober 2017 där 100 miljoner kronor ska fördelas till insatser för livsmedelsstrategin på regional nivå. Dessa medel ingår i totalbeloppet 540 miljoner kronor. Ovan nämnda regeringsbeslut innebär att totalt knappt 332 miljoner kronor av landsbygdsprogrammets budget har riktats till verksamheter inom livsmedelsstrategin. Detta redovisar vi i kapitlet Konkurrenskraftigt näringsliv tillsammans med andra insatser som rör livsmedelsstrategin. Mellanskillnaden mellan 540 miljoner kronor och de riktade insatserna uppgår till drygt 208 miljoner kronor. Dessa medel är budgeterade på ett antal olika insatsområden i programmet och fördelade till berörda myndigheter. Vi gör ingen särskild redovisning av dessa medel. Utöver medel till livsmedelsstrategin finns det även andra riktade satsningar som kommit till genom regeringsbeslut. Jordbruksverket har medel för turism­ insatser på landsbygden samt traditionell småskalig matkultur. Länsstyrelserna och Tillväxtverket har riktade medel inom det så kallade servicepaketet som ­efter programändring omfattar totalt 661 miljoner kronor. Det finns även särskilda satsningar på investeringar i idrotts- och fritidsanläggningar och på att hembygdsgårdarna ska utvecklas till besöksmål. Detta redovisar vi i nedanstående tabell. Tabell Redovisning av riktade insatser inom landsbygdsprogrammet 2014–2020 (annat än livsmedelsstrategin)

Inriktning

Beslutande myndighet

Budget, tkr

Beviljat stöd, tkr 2016

Turism på ­landsbygden Traditionell ­småskalig matkultur Rådgivning, ­kommersiell service Investering, ­kommersiell service Komp.utv. lokal ­serviceutveckling Samarbete, lokal serviceutveckling Idrotts- och ­fritidsanläggningar Hembygdsgårdar SUMMA

Beviljad budget, %

2017

2018

2014– 2018

20 680

11 891

32 571

81 %

Jordbruks­verket

40 000

Jordbruks­verket

60 000

10 798

9 139

5 835

25 771

46 %

Länsstyrelserna

33 500

3 741

5 509

4 229

13 479

40 %

Länsstyrelserna

365 000

49 083

77 452

87 913

214 448

56 %

Tillväxtverket

29 900

0

4 600

9 459

14 059

47 %

Tillväxtverket

232 600

42 079

45 651

39 843

127 573

49 %

Länsstyrelserna och Sametinget Länsstyrelserna

50 000

14 817

24 371

20 827

60 015

119 %

80 000 891 000

8 338 18 931 27 318 54 587 128 856 206 332 207 315 542 503

Källa: Jordbruksverket

49

61 % 61 %


HANTERING AV STÖD FRÅN EU-FONDERNA

Stödet för investeringar i kommersiell service går till dagligvarubutiker, drivmedelsstationer och servicepunkter. Genom programändringarna under 2018 sänkte regeringen budgeten från 440 miljoner kronor till 365 miljoner kronor. Beviljat stöd uppgår till drygt 214 miljoner kronor, eller 56 procent av budgeten. Nivån ligger lite under det linjära målvärdet trots budgetminskningen. 79 procent av beviljat stöd (170 miljoner kronor) har gått till sammanlagt 429 daglig­ varubutiker. En betydande del av investeringarna handlar om nya kyl- och frysanläggningar, vilket ger positiva miljöeffekter när gamla köldmedier fasas ut och ersätts med moderna anläggningar som är mer energieffektiva. Med hjälp av 36 miljoner kronor i stöd har 76 drivmedelsstationer utvecklats. Det har varit lite svårare att få till rådgivning för kommersiell service, endast 9 projekt är beviljade och det är länsstyrelserna själva som driver dessa eller har upphandlat rådgivning. Tillväxtverket har stöd dels för kompetensutveckling, dels för samarbete för att utveckla lokala servicelösningar. 42 samarbetsprojekt har beviljats stöd om totalt­128 miljoner kronor. Det största projektet uppgår till 16 miljoner kronor och genomförs av Hela Sverige ska Leva. Projektet handlar om att initiera nya servicelösningar i 11 kommuner. Stödet till idrotts- och fritidsanläggningar har överskridits med 19 procent. Av ovan nämnda regeringsbeslut framgår att det riktade beloppet ska uppgå till minst 50 miljoner kronor. Eftersom efterfrågan varit stor har Jordbruksverket möjliggjort överföring av medel från andra områden inom samma insatsområde. Stödet till hembygdsgårdar ligger väl i linje med det linjära målvärdet som nämns i avsnittet om måluppfyllelse. Det kan emellertid nämnas att det i vissa fall har varit svårt för en del hembygdsföreningar att få fram den svenska offentliga finansieringen som krävs.

50


HANTERING AV STÖD FRÅN EU-FONDERNA

Tabell Sammanställning landsbygdsprogrammet 2014–2020, beviljade stöd

Unionsprioritering

Mål Budget,

tkr

1 Främja kunskapsöverföring och innovation inom jord- och skogs- 2 900 098 bruk och på lands­ bygden 1) 2 Jordbruket 2 945 576 s konkurrenskraft 3 Djurvälfärd och kort 1 521 201 livsmedelskedja 2) 4 Miljö i jord- och skogsbruk, miljöersättningar, ekologisk 20 731 424 produktion och kompensationsstöd 3) 4 Miljö i jord- och skogsbruk, projekt1 681 708 och ­företagsstöd samt miljöinvesteringar 5 Koldioxidsnål och 572 885 ­klimattålig ekonomi 6 Utveckling på lands8 065 019 bygden inkl. LLU 3) TA-medel 1 479 674 SUMMA 36 997 487 1

MålDel­ Uppmål fyll­else 20184

Beviljat stöd, tkr 2016

2017

2018

2014– 2018

%

%

544 048

580 823

317 953

1 510 849

52 %

64 %

673 053

619 139

679 010

1 985 906

67 %

64 %

145 686

360 065

256 620

1 066 393

70 %

59 %

3 455 423 3 209 681 3 218 789 13 820 362

67 %

71 %

417 385

268 102

187 384

872 871

52 %

64 %

40 932

85 909

90 569

217 410

38 %

64 %

2 787 165 1 585 249 1 365 067 5 776 525

72 %

64 %

267 831 231 394 169 481 882 824 7 787 475 6 359 539 5 966 920 24 622 309

60 % 67 %

64 % 68 %

Unionsprioritering 1 är tvärgående och summerar vissa typer av stöd som ingår i UP2-UP6. Beloppen ska inte räknas in i slutsumman. Djurvälfärdsstöden är utbetalda medel. Övriga stöd är beviljade medel.

2

Utbetalade medel

3

Det värde som bör vara uppnått i december 2018 vid en linjär utveckling från programmets godkännande till programperiodens slut.

4

Källa: Jordbruksverket

51


HANTERING AV STÖD FRÅN EU-FONDERNA

Tabell - Sammanställning landsbygdsprogrammet 2014–2020, utbetalda stöd

Unionsprioritering

Mål Budget, tkr

MålDel­ uppmål fyllelse 20182

Utbetalt stöd, tkr 2016

2017

2014– 20183

2018

1 Främja kunskapsöverföring och innovation inom jord- och skogs- 2 900 098 16 306 128 985 247 681 392 972 bruk och på lands­ bygden 1 2 Jordbrukets 2 945 576 103 233 478 437 496 867 1 078 537 konkurrenskraft 3 Djurvälfärd och kort 1 521 201 113 572 302 023 273 152 924 744 livsmedelskedja 4 Miljö i jord- och skogsbruk, miljöersättningar, ekologisk­ 20 731 424 3 455 423 3 209 681 3 218 789 13 820 362 produktion och ­kompensationsstöd 4 Miljö i jord- och skogsbruk, projekt1 681 708 21 809 116 610 184 751 323 170 och ­företagsstöd samt miljöinvesteringar 5 Koldioxidsnål och 572 885 1 572 26 051 56 717 84 340 ­klimattålig ekonomi 6 Utveckling på landsbygden inkl. LLU Tekniskt stöd 1

SUMMA

8 065 019

154 123

438 035

859 723

1 480 360

1 479 674

267 831

231 394

169 481

882 824

36997 487 4 117 563 4802231 5 259 481 18594 338

%

%

14 %

42 %

37 %

42 %

61 %

63 %

67 %

71 %

19 %

42 %

15 %

42 %

18 %

42 %

60 %

42 %

50 %

59 %

Unionsprioritering 1 är tvärgående och summerar vissa typer av stöd som ingår i UP2-UP6. Beloppen ska inte räknas in i slutsumman. Det värde som bör vara uppnått i december 2018 vid en linjär utveckling från programmets godkännande till programperiodens slut.

2

Inklusive utbetalade förskott och överskjutande nationell finansiering.

3

Källa: Jordbruksverket

7.4.5 Måluppfyllelse och budgetutnyttjande I detta sammanhang mäter vi måluppfyllelsen utifrån hur stor del av budgeten som är beviljat i stöd från det att EU-kommissionen godkände det svenska programmet den 29 maj 2015. För projekt- och företagsstöden har det, fram till och med december 2018, gått 43 månader av programperioden för beslutsfattande som pågår till december 2020, det vill säga 67 månader. I syfte att kunna följa hur programmet fortskrider har vi tagit fram ett linjärt målvärde. För beslut om stöd inom projekt- och före­ tagsstöden innebär detta linjära målvärde att 64 procent (43/67) av budgeten för unions­prioritering 2, 5, delar av 3 och 4 samt 6 bör vara beslutad i december 2018. Prioriteringarna och målvärden framgår av tabellen ovan. För de arealbaserade stöden, miljöersättningar, ekologisk produktion och kompensationsstöd under unionsprioritering 4 mäter vi måluppfyllelsen från det

52


HANTERING AV STÖD FRÅN EU-FONDERNA

att utbetalningar har belastat programbudgeten, det vill säga från januari 2014. Målvärdet som bör vara uppfyllt 2018 blir därmed 71 procent, (60/84). Unionsprioritering 4 delas upp i redovisningen i två delar, arealbaserade stöd och projekt- och företagsstöd eftersom ersättningsformerna skiljer sig åt, målvärdena är olika samt att kopplingen mellan utbetalda belopp och arealer blir tydligare på det viset. Även ersättningen för ökad djurvälfärd inom Unionsprioritering 3 Djurvälfärd och kort livsmedelskedja har belastat programbudgeten från och med 2014. Det viktade målvärdet för unionsprioritering 3 blir 59 procent när projekt- och företagsstöd kombineras med djurvälfärdsersättningarna. Ett viktat gemensamt målvärde (68 procent) för alla unionsprioriteringar har ­tagits fram för att kunna bedöma hur programmet fortskrider i sin helhet. Det är detta som ligger till grund för bedömningen om hur vi uppfyllt målen. Unionsprioritering 1 – Kunskapsöverföring och innovation inom jord- och skogsbruket Denna unionsprioritering är en övergripande och sammanfattande prioritering över kompetensutveckling, rådgivning, innovationsstödet EIP och samarbetsåtgärden. Dessa ingår också i redovisningen av unionsprioriteringarna 2-6 nedan. Målet för unionsprioritering 1 är i huvudsak uppfyllt för beviljat stöd. Denna bedömning utgår från att budgetutnyttjandet är 52 procent och att delmålet som vi bör ligga på är 64 procent. Detta beräknas som 52/64 = 81 procent. För utbetalningarna är målet delvis uppfyllt eftersom utbetalt belopp 14 procent av budget och delmål 2018 är 42 procent. Detta beräknas som 18/42 = 33 procent. Unionsprioritering 2 – Jordbrukets konkurrenskraft Målet för unionsprioritering 2 – Jordbrukets konkurrenskraft är fullt uppfyllt för beviljat stöd. Denna bedömning utgår från att budgetutnyttjandet är 67 procent och delmålet är 64 procent. Detta beräknas 67/64 = 105 procent. Den i särklass största åtgärden är investeringsstöd som syftar till ökad konkurrenskraft i jordbruket. Den står för nästan 80 procent av budgeten inom denna unionspriori­ tering. Av den åtgärdens 2,31 miljarder kronor har 71 procent beviljats i stöd. För utbetalningarna är målet i huvudsak uppfyllt. Utbetalt belopp är 37 procent av budget och delmålet är 42 procent. Detta beräknas som 37/42 = 88 procent. Unionsprioritering 3 – Djurvälfärd och kort livsmedelskedja Unionsprioritering 3 – Djurvälfärd och kort livsmedelskedja innehåller ersättning för ökad djurvälfärd som har belastat programbudgeten från och med 2014. Djurvälfärdsersättningen står för 70 procent av budgeten. I kombination med projekt- och företagsstöden inom samma unionsprioritering som har senare

53


HANTERING AV STÖD FRÅN EU-FONDERNA

programstart innebär det att det viktade målvärdet den 31 december 2018 blir 59 procent. Bedömningen för unionsprioritering 3 är att målet är fullt uppfyllt ­eftersom beslutsnivån är 70 procent. Detta beräknas 70/59 = 119 procent. För utbetalningarna är målet fullt uppfyllt, utbetalningarna ligger på 61 procent av budget och målvärdet är 63 procent. Detta beräknas som 61/63 = 97 procent. Unionsprioritering 4 – Miljö i jord- och skogsbruk Budgeten för unionsprioritering 4 består till största delen (93 procent) av arealbaserade ersättningar, vilka också ingår i det vi brukar benämna ”jordbrukarstöden”. Resterande del är projekt- och företagsstöd samt miljöinvesteringar. Budgetutnyttjandet är 67 procent för de arealbaserade ersättningarna; miljöersättningar, ekologisk produktion och kompensationsstöd där målvärdet är 71 procent. Målet är därmed i huvudsak uppfyllt för denna del. Detta beräknas 67/71= 93 procent. För projekt- och företagsstöd samt miljöinvesteringar är utnyttjandegraden 52 procent och målvärdet är 64 procent. Även för denna del är därmed målet i huvudsak uppfyllt enligt beräkningen 52/64 = 81 procent. Utbetalningarna inom arealbaserade ersättningar är i huvudsak uppfyllt eftersom 67 procent av budgeten är slut- eller delutbetald och delmålet är 71 procent. Detta beräknas 67/71 = 93 procent. Trots det goda budgetutnyttjandet finns det ärenden från 2015, 2016 och 2017 som ännu inte är slututbetalda. Vid utgången av 2018 återstod ca 100 miljoner kronor för stödår 2016 samt ca 170 miljoner­ ­kronor för stödår 2017. För 2015 återstod mindre belopp för ett begränsat antal lantbrukare. Orsaken till dessa förseningar är att Jordbruksverket haft utveckling kvar att göra av de IT-lösningar som länsstyrelsen behöver för handläggning och kontroll av stödansökningarna. Det är främst tre faktorer som har påverkat tidplanen. Jordbruksverket har infört en ny teknisk plattform för stödhandläggningen, EU:s regelverk i kombination med svenska regler bildar en komplex helhet som är svår att administrera samt högkonjunktur inom IT-sektorn gör det svårt för alla att få tag på tillräcklig kapacitet. För projekt- och företagsstöd ligger utbetalningarna på en jämförelsevis låg nivå, 19 procent av budget är utbetald och målvärdet är 42 procent, vilket innebär att målet delvis är uppnått. Detta beräknas som 19/42 = 46 procent. Ansökta arealer inom unionsprioritering 4 För att få en tydligare överblick över de arealbaserade ersättningarna gör vi en särskild redovisning av ansökta arealer. De arealbaserade ersättningarna, det vill säga, miljöersättningarna utom hotade husdjursraser, ersättningarna för ekologisk produktion och kompensationsstödet, bidrar främst till att nå målen i unionsprioritering 4 – att återställa, bevara och förbättra ekosystem som är ­relaterade till jordbruket. Kompensationsstödet ersätter merkostnader och inkomstbortfall som uppstår av mindre gynnsamt klimat och sämre förutsättningar för odling. Storleken på

54


HANTERING AV STÖD FRÅN EU-FONDERNA

stödet beror på var lantbrukaren har sin mark. Även antalet djurenheter i förhållande till grovfoderareal påverkar nivån av stödet. Stödet söks årligen sedan 2015. För miljöersättningarna samt ersättningarna för ekologisk produktion åtar sig lantbrukaren att sköta mark eller djur enligt ersättningens regler och villkor ­under en bestämd tid, oftast 5 år. Ersättningen ska bidra till att täcka de merkostnader och det inkomstbortfall som lantbrukaren får genom att uppfylla ­villkoren. Det är möjligt att söka åtagande för ersättningarna: • betesmarker och slåtterängar • restaurering av betesmarker och slåtterängar • fäbodar • vallodling • skötsel av våtmarker och dammar • ekologisk produktion • omställning till ekologisk produktion • skyddszoner • minskat kväveläckage Tabellen nedan visar ansökt areal för de arealbaserade ersättningarna. Observera­ att det är ansökt areal som vi redovisar då det inte finns beslut för alla ersättningar ännu. Ansökt areal går därför inte fullt ut att jämföra med målarealen då det inte är säkert att den ansökta arealen blir den slutgiltiga när handläggningen är klar. Jordbruksverket kan därför inte dra några slutsatser beträffande måluppfyllelsen utifrån antal hektar, men vi kan utifrån ansökta uppgifter konstatera att de flesta ersättningarna ser ut att kunna nå en god måluppfyllelse. För omställning till ekologisk produktion och för restaurering av betesmarker och slåtterängar ser måluppfyllnaden låg ut, men för dessa ersättningar ackumu­ leras arealen till skillnad från de övriga som har årliga mål. Måluppfyllelsen för Skötsel av våtmarker och dammar är hög, 123 procent. Detta beror på att den som genomfört en miljöinvestering för anläggning av en våtmark eller en damm måste gå in i ett skötselåtagande. Det går också att söka skötselstöd för äldre våtmarker, inte bara nyanlagda eller nyrestaurerade. Det var känt från början att målet skulle kunna överträffas, men det var svårt att veta säkert med hur mycket.

55


HANTERING AV STÖD FRÅN EU-FONDERNA

Åtgärd/ Delåtgärd

Mål år 2020 Antal hektar

Ansökt 2016 Antal hektar

Ansökt 2017 Antal hektar

Ansökt 2018 Antal hektar

Målupp­ fyllelse %

4bc

Vallodling

285 000

247 838

229 851

212 688

75 %

10

4a

Betesmarker och slåtterängar1

350 000

433 796

336 194

301 380

86 %

10

4a

Fäbodar (areal fäbodsbete)

16 200

15 071

17 336

Saknas2

1073 %

10 000

6 691

3 290

4 252

43 %

8 400

11 577

10 299

10 323

123 %

Åtgärd

Fokusområde

Tabell - Unionsprioritering 4, Miljö i jord- och skogsbruk, miljöersättningar, ekologisk produktion och kompensationsstöd (ansökta arealer)

10

Restaurering av betes­ marker och slåtterängar Skötsel av våtmarker och dammar

10

4a

10

4ab

10

4b

Minskat kväveläckage

138 000

93 472

92 665

94 148

68 %

10

4bc

Skyddszoner

13 000

11 081

11 524

11 577

89 %

10

4a

400

327

308

260

65 %

10

4ab

4 300

1 218

484

Stängd

-

10

4a

61 000

13 617

7126

Stängd

-

11

4abc Ekologisk produktion

176 000

375 063

153 241

137 163

78 %

11

4abc

42 000

54 881

23 992

25 791

61 %

13

4abc Kompensationsstöd5

1 467 000

1 148 089

1 150 408

1 148 901

78 %

Traditionell odling av bruna bönor4 Naturfrämjande åtgärder på åkermark4 Natur- och kulturmiljöer i odlingslandskapet3 Omställning till ekologisk produktion

1

Ersättningarna för betesmarker och slåtterängar och skötsel av våtmarker och dammar visar sökta arealer för både pågående åtaganden från perioden 2007–2013 och sökta åtaganden för perioden 2014-2020.

2

Saknar data från 2018

Måluppfyllelse 2017

3

Miljöersättning inom programperioden 2007–2013. Motsvarande ersättning finns inte 2014–2020 och det är därför naturligt att anslutningen minskar från år till år. För två av dessa åtgärder finns det inte längre några åtaganden kvar och är därför stängda.

4

Målet avser total jordbruksareal inom områden där jordbrukarna kan söka kompensationsstödet. Även områden där ersättningen är noll kronor ingår i målet. Den sökta arealen motsvarar därför inte målarealen.

5

Källa: Jordbruksverket

Unionsprioritering 5 – Koldioxidsnål och klimattålig ekonomi Målet för beviljat stöd för unionsprioritering 5 är delvis uppfyllt. Denna bedömning utgår från att budgetutnyttjandet är 38 procent och målvärdet är 64 procent. Detta beräknas 38/64 = 59 procent. Vi kan konstatera att budgetutnyttjandet är betydligt lägre i denna unionsprioritering, vilket vi bedömer i huvudsak beror på låg efterfrågan på stöd till biogasinvesteringar. Den låga efterfrågan har sin grund i lönsamhetsproblem för biogas. Det finns också andra nationellt finansierade stöd till biogas som kan vara attraktivare för den som vill investera.

56


HANTERING AV STÖD FRÅN EU-FONDERNA

En låg beslutsnivå resulterar i att utbetalningsmålet också hamnar på låg nivå, 15 procent av budgeten är utbetald och målet är 42 procent. Detta beräknas som 15/42 = 35 procent, målet är delvis uppnått. Unionsprioritering 6 – Utveckling på landsbygden Bedömningen för unionsprioritering 6 är att målet är fullt uppfyllt när det gäller beviljat stöd. Denna bedömning utgår från att budgetutnyttjandet är 72 procent och målvärdet är 64 procent. Detta beräknas 72/64 = 112 procent. Bredband och lokalt ledd utveckling står för 2/3-delar av budgeten inom unionsprioritering 6. En stor del i att utnyttjandegraden är så hög beror på stor efterfrågan på bredbandsstödet. Den tillgängliga budgeten är 4,25 miljarder kronor och vid årsskiftet hade 3,65 miljarder kronor (86 procent) beviljats i stöd. Utnyttjandegraden för lokalt ledd utveckling, som också ingår i denna unionsprioritering, är 57 procent för genomförande av projekt. Av budgeten är 18 procent utbetald och målvärdet är 42 procent. Detta beräknas 18/42 = 42 procent och målet är därmed delvis uppfyllt. Den låga utbetalnings­ nivån beror främst på att genomförandet av beviljade stora bredbandsprojekt har gått betydligt långsammare än beräknat.

7.4.6 Måluppfyllelse – beviljat och utbetalat stöd Målet är att 68 procent av programmets budget ska vara beviljat till och med 2018. Utfallet är 67 procent, målet bedöms därför vara fullt uppfyllt. Målet för ­utbetalningar är att 59 procent av hela programmets budget ska vara utbetalda till och med 2018. Utfallet är 50 procent, målet bedöms därför vara i huvudsak uppfyllt.

7.4.7 Handläggning av ansökan om projekt- och företagsstöd, exklusive LLU Länsstyrelserna, Tillväxtverket, Skogsstyrelsen, Sametinget och Jordbruksverket­ handlägger ansökan om Företags- och projektstöd i landsbygdsprogrammet. ­Under 2018 har Jordbruksverket tagit emot 287 ansökningar om stöd. Vi har ­fattat beslut i 264 ärenden under året. Ärendebalansen har således ökat något under 2018. När det gäller handläggningstider är målsättningen att 90 procent av ansökningarna om stöd ska få ett beslut inom 6 månader. Vi har under 2017 och 2018 vidtagit en rad olika åtgärder för att korta handläggningstiderna för att nå målet.­ Åtgärderna innebär förenklingar i handläggningen, informationsinsatser och tillsättning av fler handläggare.

57


HANTERING AV STÖD FRÅN EU-FONDERNA

7.4.8 Måluppfyllelse – handläggning ansökan om stöd Målet är att 90 procent av de ansökningar om stöd som har kommit in ska få ett beslut inom 6 månader. Utfallet för 2018 är 56 procent. Målet är därmed delvis uppfyllt.

7.4.9 Handläggning av ansökan om utbetalning projekt- och företagsstöd, exklusive LLU Under 2018 har 399 ansökningar om utbetalning kommit in till oss. Under samma tidsperiod har vi tagit beslut i 481 ärenden. Ärendebalansen har således minskat under 2018. Utbetalningarna under 2018 uppgår till 1 433 miljoner kronor varav Jordbruksverket står för 175 miljoner kronor. Slutmålet är att alla pengar ska vara utbetalda innan december 2023. Beslutstakten för utbetalningar är därför avgörande om vi ska nå slutmålet. Under 2018 uppnås utbetalningstakten till 98 procent. När det gäller handläggningstider är målsättningen att 90 procent av ansökningarna om utbetalning ska få ett beslut inom 4 månader. Vi har under 2017 och 2018 vidtagit en rad olika åtgärder för att korta handläggningstiderna i form av förenklingar i handläggningen, informationsinsatser och tillsättning av fler handläggare. Ovan nämnda förenklingar har delvis fått genomslag i statistiken för 2018. Utfallet för 2018 visar att 41 procent av ansökningarna om utbetalning beslutades inom 4 månader.

7.4.10 Måluppfyllelse – handläggning ansökan om utbetalning Målet är att vi ska besluta 90 procent av ansökningarna om utbetalningarna inom fyra månader från det att ansökan kommit in. 2018 har vi betalat ut 41 procent av ansökningarna inom fyra månader. Målet är därmed delvis uppfyllt.

7.4.11 Handläggning ansökan om utbetalning jordbrukarstöd Avseende 2018 påbörjades delutbetalningarna den 19 oktober, vilka motsvarande 85 procent av stödbeloppen till lantbrukarna för miljöersättningar, ekologisk produktion och kompensations-stöd. Den 7 december påbörjades slututbetalningar för en del av miljöersättningarna, ekologisk produktion, djurvälfärds­ stöden och kompensationsstödet.

58


HANTERING AV STÖD FRÅN EU-FONDERNA

Tabell - Utbetalat belopp av 2018 års jordbrukarstöd (EJFLU) i förhållande till årets utbetalningsmål

Stöd

Totalt utbetalningsbelopp för stödår 2018 (mnkr)

Utbetalningsmål per 2018-12-31, för stödår 2018 (mnkr)

Faktiskt utbetalda belopp per ­ 2018-12-31, för stödår 2018 (mnkr)

19

18

15

1 014

913

810

566

509

498

1 275

1 148

1 276

211

190

199

3 085

2 777

2 798

Miljöersättningar (gamla) Miljöersättningar (2014-2020) Eko Kompensationsstöd Djurvälfärd Totalt Källa: Jordbruksverket

7.4.12 Måluppfyllelse – handläggning ansökan om utbetalning För jordbrukarstöden inom Landsbygdsprogrammet (miljöersättningar, ekologisk produktion, kompensationsstöd, djurvälfärd) betalades ut 2 798 miljoner kronor för stödår 2018, att jämföra med 2 777 miljoner kronor som var det prognostiserade utbetalningsmålet (utbetalningsprognos 1 som gjordes i januari) för stödår 2018. Målet är fullt uppfyllt.

7.5 Havs- och fiskeriprogrammet 2014–2020 (EHFF) 7.5.1 Unionsprioriteringar Programmet för den Europeiska havs- och fiskerifonden (EHFF) ska dels främja mål om tillväxt, arbetstillfällen och hållbarhet som ingår i den gemensamma ­fiskeripolitiken, dels bidra till att uppnå EU:s gemensamma tillväxt- och syssel­ sättningsstrategi, den s.k. EU 2020-strategin. Det innebär att finansierings­ instrumenten nu samlats i en och samma förordning och fond. Vidare ska EHFF bidra till hållbar utveckling av fiske, vattenbruk och närliggande verksamheter genom följande 6 unionsprioriteringar (UP): UP 1 Främjande av ett miljömässigt hållbart, resurseffektivt, innovativt, ­konkurrenskraftigt och kunskapsbaserat fiske UP 2 Främjande av ett miljömässigt hållbart, resurseffektivt, innovativt, ­konkurrenskraftigt och kunskapsbaserat vattenbruk UP 3 Främjande av genomförandet av den gemensamma fiskeripolitiken ­(datainsamling samt kontroll och tillsyn) UP 4 Ökning av sysselsättningen och den territoriella sammanhållningen ­(Lokalt ledd utveckling) UP 5 Främjande av saluföring och beredning UP 6 Främjande av den integrerade havspolitikens genomförande 59


HANTERING AV STÖD FRÅN EU-FONDERNA

Det svenska programmet omfattar drygt 1 447 miljoner kronor varav EU finansierar­ cirka 69 procent. Sverige finansierar resterande i form av statliga pengar och med­ finansiering från övriga offentliga aktörer. De pengar som finns i fonden­ska användas enligt de mål som finns fastställda i det nationella havs- och fiskeri­ programmet 2014–2020. Sveriges program godkändes av EU-kommissionen 2015 och öppnade för ansökningar inom samtliga åtgärder under senare delen av 2015.

7.5.2 Programändringar Jordbruksverket har under 2018 medverkat i beredningen av ett förslag till programändring som Sverige skickade till EU-kommissionen den 9 augusti 2018 och som godkändes av EU-kommissionen den 5 december 2018. Programändringen omfattade ett antal budgetjusteringar till syfte att öka möjligheten att uppnå de mål som finns fastställda inom programmet. I första hand prioriterades budgetjusteringar för att bättre uppnå målen för ekonomiska indikatorer och aktivitetsindikatorer som framgår av programmets resultatram. Programändringen innebar bl.a. ett ökat fokus på miljöanpassning och ökad hållbarhet inom fiske och vattenbruk samt utökade investeringsmöjligheter för att utveckla det småskaliga kustfisket. I samband med programändringen fördelades även tidigare reserverade medel mellan åtgärder inom programmet. Genom fördelningen av reserverade medel öppnas flera av de åtgärder som tidigare varit stängda på grund av medelsbrist för nya ansökningar vid årsskiftet 2018/2019.

7.5.3 Genomförande under 2018 Eftersom utbetalningstakten inom programmet varit låg fram t.o.m. 2017 har insatser för att öka utbetalningstakten fått särskilt stort fokus under 2018. Att öka utbetalningstakten under 2018 har inte minst varit viktigt eftersom det finns förordningsstyrda delmål för respektive unionsprioritering med koppling till programmets resultatram, som skulle vara uppfyllda vid årsskiftet 2018/2019. På programnivå utgör årsskiftet 2018/2019 också ett första brytdatum för den så kallade N+3-regeln. I korthet innebär N+3 att ett budgetåtagande motsvarande drygt 31 miljoner euro i EU-medel ska vara beslutade och rekvirerade för utbetalning till och med 2018. Både delmål med koppling till programmets resultat­ ram och budgetåtagande med koppling till N+3-regeln kan resultera i administrativa påföljder och återtag av programbudget om målen inte uppnås. Insatser för att öka genomförandetakten inom unionsprioritering 3 har varit särskilt viktiga eftersom denna UP står för en stor andel av den totala programbudgeten. Jordbruksverket och Havs- och vattenmyndigheten har haft en löpande dialog kring ärendehandläggningen inom åtgärden. Det har därtill vidtagits åtgärder för att prioritera och påskynda handläggningen i linje med en handläggningsplan som upprättats för åtgärden.

60


HANTERING AV STÖD FRÅN EU-FONDERNA

Tabell - Havs- och fiskeriprogrammet, beviljade stöd

Unionsprioritering

MålBudget tkr

1 Främjande av ett miljömässigt hållbart, resurs­ effektivt, innovativt, 330 818 ­konkurrenskraftigt och kunskapsbaserat fiske 2 Främjande av ett miljömässigt hållbart, resurs­ effektivt, innovativt, kon166 000 kurrenskraftigt och kunskapsbaserat vattenbruk 3 Främjande av genomför­ andet av den gemen597 438 samma fiskeripolitiken 4 Ökning av sysselsättningen och den territoriella­ 140 000 samman­hållningen (Lokalt ledd utveckling) 5 Främjande av saluföring 69 403 och beredning 6 Främjande av den integrerade havspolitikens 62 164 ­genomförande Tekniskt stöd 1) 82 000 SUMMA 1 447 823

Mål­ upp­ Delmål fyllelse, 2018,

Beviljat stöd, tkr 2016

2017

2018

2014– 2018

%

%

50 631

72 964

55 764

179 359

54 %

63 %

19 322

96 071

0

115 393

70 %

63 %

36

131 317

171 530

302 883

51 %

63 %

11 206

25 066

39 361

75 635

54 %

63 %

7 808

52 799

1 231

61 838

89 %

63 %

0

12 608

2 292

14 900

24 %

63 %

33 % 54 %

63 % 63 %

9 046 98 051

8 480 8 628 27 354 399 305 278 806 777 362

Utbetalade medel

1

Källa: Jordbruksverket

61


HANTERING AV STÖD FRÅN EU-FONDERNA

Tabell - Havs- och fiskeriprogrammet, utbetalda stöd

Unionsprioritering

1 Främjande av ett miljömässigt hållbart, resurs­ effektivt, innovativt, ­konkurrenskraftigt och kunskapsbaserat fiske 2 Främjande av ett miljömässigt hållbart, resurs­ effektivt, innovativt, konkurrenskraftigt och kunskapsbaserat vattenbruk 3 Främjande av genomför­ andet av den gemensamma fiskeripolitiken 4 Ökning av sysselsättningen och den territoriella sammanhållningen (Lokalt ledd utveckling) 5 Främjande av saluföring och beredning 6 Främjande av den ­integrerade havspolitikens genomförande Tekniskt stöd 1

SUMMA

Mål Budget,

Mål­ upp- Delmål fyllelse 2018,

Utbetalt stöd, tkr

tkr

2016

2017

2018

201420181

%

%

330 818

632

9 179

27 311

37 122

11 %

42 %

166 000

90

7 860

30 631

38 581

23 %

42 %

597 438

0

1 179

217 779

218 958

37 %

42 %

140 000

743

5 305

19 009

27 058

19 %

42 %

69 403

130

3 424

39 217

42 771

62 %

42 %

62 164

0

0

0

0

0%

42 %

82 000

9 046

8 480

8 628

27 354

33 %

42 %

1 447 823

10 641

35 427

27 %

42 %

342 576 391 844

Inklusive utbetalda förskott

Källa: Jordbruksverket

7.5.4 Måluppfyllelse och budgetutnyttjande Vårt mål är att programmets genomförandetakt ska vara hög och följa eller överstiga en linjär genomförandetakt. Det innebär i praktiken att när en viss andel av programperioden för beslut om stöd respektive beslut om utbetalning passerat, bör en minst lika stor andel av total programbudget vara beviljad i stöd respektive beviljad i utbetalning. Programstart räknas från och med den 17 augusti 2015 då EU-kommissionen godkände det svenska programmet. Med hänsyn till programperiodens längd borde vi ha beviljat 63 procent i stöd och betalat ut 42 procent i stöd av total programbudget vid årsskiftet 2018/2019. Sammantaget för hela programmet har andelen beviljat stöd ökat från 35 procent till 54 procent av total programbudget under 2018. Samtidigt har utbetalningarna inom programmet ökat kraftigt från 3 procent till 27 procent av total programbudget. Vårt mål om en linjär genomförandetakt bedöms därför vara i huvudsak uppfyllt för såväl beviljat stöd som beviljad utbetalning vid årsskiftet 2018/2019. Beviljat stöd beräknas 54/63 = 86 procent och utbetalt stöd beräknas 27/42 = 64 procent.

62


HANTERING AV STÖD FRÅN EU-FONDERNA

Sett till beviljat stöd per unionsprioritering bedömer vi målet vara fullt uppfyllt för UP 2 ”Hållbart vattenbruk” och UP 5 ”Saluföring och beredning”. För UP 1 ”Hållbart fiske”, UP 3 ”Gemensamma fiskeripolitiken” och UP 4 ”Lokalt ledd utveckling” bedömer vi att målet i huvudsak är uppfyllt. För UP 6 ”Integrerad havspolitik” bedömer vi målet vara delvis uppfyllt. Vad gäller utbetalningar för UP 5 ”Saluföring och beredning” bedömer vi målet vara fullt uppfyllt. För UP 3 ”Den gemensamma fiskeripolitiken” är målet i huvud­ sak uppfyllt och för UP 2 ”Hållbart vattenbruk” samt UP 4 ”Lokalt ledd utveckling” är målet delvis uppfyllt. För beviljade utbetalningar inom UP 1 ”Hållbart fiske” och UP 6 ”Integrerad havspolitik” bedömer vi att målet inte är uppfyllt. Med undantag av UP 6 bedömer Jordbruksverket att samtliga delmål med koppling till programmets resultatram var uppfyllda vid årsskiftet 2018/2019. Därtill överstiger summan av rekvirerade EU-medel inom programmet tidigare nämnt budgetåtagande med koppling till N+3-regeln. För tillfället bedöms risken för återtag av budgetmedel inom programmet vara mycket liten.

7.5.5 Måluppfyllelse – beviljat och utbetalat stöd Målet är att 63 procent av programmets budget ska vara beviljat till och med 2018. Utfallet är 54 procent, målet bedöms därför vara i huvudsak uppfyllt. Målet för utbetalningar är att 42 procent av hela programmets budget ska vara utbetalda till och med 2018. Utfallet är 27 procent, målet bedöms därför vara delvis uppfyllt.

7.5.6 Handläggning ansökan av stöd exklusive LLU Under 2018 har Jordbruksverket handlagt och fattat beslut om 104 ansökningar om stöd, exklusive lokalt ledd utveckling, LLU. En stor andel av de beslut som fattats under 2018 var för ansökningar som kom in till oss under 2017, vilket skapat dåliga förutsättningar för att nå vissa av målen kopplade till beslut i rätt tid till kunden. Ytterligare anledningar till den bristande måluppfyllelsen är: • Vanligt med kompletteringar i ärenden • Krav på omfattande dokumentation Vi har vidtagit en rad olika åtgärder för att korta handläggningstiderna i form av utredningar, informationsinsatser och tillsättning av fler handläggare. Till exempel har vi kartlagt vad det är den sökande behöver komplettera med, hur vi kan underlätta rimlighetsbedömningen av kostnader och vilket underlag sökanden behöver skicka in vid ansökan. Vid ingången av 2018 utgjorde handläggningsläget en stor utmaning. Utvecklingen har emellertid varit positiv då ärendebalansen uppgick som högst till 61 ansökningar under året och vid slutet av året var den nere i 35 ansökningar.

63


HANTERING AV STÖD FRÅN EU-FONDERNA

Vid sidan om ärendebalanserna har vi även arbetat för att korta ner handläggningstiderna. Det förenklingsarbetet vi genomfört under året har även här gett visst resultat och handläggningstiderna har minskat. Detta arbete behöver fortsätta under 2019.

7.5.7 Måluppfyllelse – handläggning ansökan om stöd Ett av våra mål är att 90 procent av de ansökningar om stöd som har kommit in till oss ska få ett beslut inom 6 månader. Utfallet för 2018 var 22 procent varför vi bedömer att målet inte är uppfyllt.

7.5.8 Handläggning ansökan om utbetalning exklusive LLU Under 2018 har vi fattat beslut om utbetalning i 242 ansökningar, exklusive ­lokalt ledd utveckling. Vi betalade därmed ut 343 miljoner kronor under 2018, vilket var en ökning med 308 miljoner kronor jämfört med 2017. Denna kraftiga förbättring banade väg för att uppnå det krav som EU ställer för årliga utbetalningar, vilket vi också lyckades nå. Ärendebalansen för ansökan om utbetalning, exklusive lokalt ledd utveckling, var under 2018 som högst uppe i 93 ärenden och vid slutet av 2018 var den nere i 41 ärenden. Handläggningstiderna utgjorde även inom detta område en utmaning vid ingången av 2018. Även här har vi lyckats att förkorta dessa under året som gått. Vi kommer att fortsätta arbetet under 2019 för att skapa ännu bättre förutsättningar och i förlängningen leverera beslut i rätt tid till kunden i en v­äsentligt högre utsträckning.

7.5.9 Måluppfyllelse – handläggning ansökan om utbetalning Målet är att 90 procent av utbetalningsansökningarna ska få ett beslut inom ­ 4 månader. Utfallet för 2018 var 29 procent, varför vi bedömer att målet inte är uppfyllt.

7.6 Programmet för lokalt ledd utveckling med stöd från regionala utvecklingsfonden (ERUF) och ­socialfonden (ESF) 2014–2020 Sverige är det enda av medlemsländerna inom EU som tillämpar lokalt ledd utveckling inom alla ESI-fonder med samma förvaltningsmyndighet för alla fyra fonder. För att detta ska vara möjligt har det tagits fram ett särskilt program för lokalt ledd utveckling genom regional- och socialfonden där Jordbruksverket är förvaltande myndighet istället för Tillväxtverket och Svenska ESF-rådet. Programmet godkändes av EU-kommissionen den 13 augusti 2015.

64


HANTERING AV STÖD FRÅN EU-FONDERNA

Budgeten för programmet är totalt 282,7 miljoner kronor. 142,7 miljoner kronor från regionalfonden (ERUF) och 140,0 miljoner kronor från socialfonden (ESF). I beloppen ingår nationell medfinansiering med 50 procent varav 17 procent­ enheter kommer från statsbudgeten medan resterande del finansieras genom andra offentliga medel, i huvudsak från kommunerna. För regionalfonden är syftet att främja sysselsättning genom ökat entreprenörskap. Detta görs främst genom att underlätta nya idéer och främja skapandet av nya företag. Inom socialfonden handlar programmet om att stärka individers ställning på arbetsmarknaden och öka övergångarna till arbete för personer som står långt från arbetsmarknaden.

7.6.1 Genomförande under 2018 En utmaning under 2018 har varit att komma igång med insatserna inom socialfonden som har legat efter de andra fonderna när det gäller beslutsfattande. Insatserna inom socialfonden är i huvudsak individorienterade, vilket är en skillnad mot övriga fonder. Det har därför tagit längre tid att mobilisera och få fram projekt som stämmer överens med socialfondens mål och syfte. Efter informationsinsatser från Jordbruksverket och Landsbygdsnätverket kan vi konstatera att s­ ocialfonden i stort sett är ikapp när det gäller beslut om stöd. Under 2018 har det beviljats 48,5 miljoner kronor i projektstöd inom socialfonden, vilket ska jämföras med att fram till december 2017 var den ackumulerade summan 20 miljoner kronor. Ett skäl att öka beslutsfattandet är att minimera risken för att mista EU-finansiering på grund av den så kallade N+3 regeln. N+3 regeln innebär att vid utgången av 2018 ska Sverige ha rekvirerat cirka 2,2 miljoner euro från regionalfonden och cirka 2,1 miljoner euro från socialfonden­ för att inte riskera återtag av EU-finansiering. Jordbruksverket har följt detta löp­ ande under året och tillsammans med LAG-kontoren gjort insatser för att minimera återtaget. Jordbruksverket har under året prioriterat utbetalningar för regional- och socialfonden. Så sent som under hösten 2018 såg det ut som att återtaget av EU-finansiering skulle bli runt 505 000 euro för båda fonderna tillsammans. Men genomförda insatser på LAG-kontoren, såväl som på Jordbruksverket, har gjort att återtaget slutade på 20 000 euro för regionalfonden och 296 000 euro för socialfonden.

65


HANTERING AV STÖD FRÅN EU-FONDERNA

Tabell - Programmet för lokalt ledd utveckling genom regionalfonden och socialfonden, beviljade stöd Mål Budget

Fond Åtgärd

ERUF

1

Mål­ upp­ Del­mål fyllelse 2018

Beviljat stöd, tkr

tkr

2016

2017

2018

20142018

%

%

137 005

6 154

29 712

37 026

75 364

55 %

63 %

5 709

275

738

2 766

3 779

66 %

63 %

142 714

6 429

30 450

39 792

79 143

55 %

63 %

134 400

751

17 090

48 500

68 823

51 %

63 %

Genomförande, samarbete och förberedande stöd Tekniskt stöd 1)

Delsumma ERUF

ESF

Genomförande, samarbete och förberedande stöd Tekniskt stöd 1)

5 600

275

738

2 766

3 779

67 %

63 %

Delsumma ESF

140 000

1 026

17 828

51 266

72 602

52 %

63 %

SUMMA ERUF och ESF

282 714

7 455

48 278

91 058 151 745

54 %

63 %

Utbetalade medel

Källa: Jordbruksverket

Tabell - Programmet för lokalt ledd utveckling genom regionalfonden och socialfonden, utbetalda stöd

Fond

Åtgärd

Mål Budget tkr

ERUF

Genomförande, samarbete och förberedande stöd

Tekniskt stöd

Utbetalt stöd, tkr 2014– 2016 2017 2018 20181

Mål­ upp­ Del­mål fyllelse 2018 %

%

137 005

299

6 080

16 873

25 724

19 %

42 %

5 709

275

738

2 766

3 779

66 %

42 %

Delsumma ERUF

142 714

573

6 818

19 640

29 503

21 %

42 %

ESF

Genomförande, samarbete och förberedande stöd

134 400

0

1 529

18 053

22 064

16 %

42 %

Tekniskt stöd

5 600

275

738

2 766

3 779

67 %

42 %

Delsumma ESF

140 000

275

2 267

20 820

25 843

18 %

42 %

SUMMA ERUF och ESF

282 714

848

9 085

40 459

55 346

20 %

42 %

Inklusive utbetalade förskott

1

Källa: Jordbruksverket

7.6.2 Måluppfyllelse och budgetutnyttjande Måluppfyllelsen mäts som tidigare nämnts på grundval av hur stor andel av budgeten som har utnyttjats i form av beslutade och utbetalade medel i jäm­ förelse med det linjära målet som bör vara uppfyllt vid utgången av 2018. Av budgeten är 54 procent intecknat i beslut om stöd vilket ska jämföras med linjära målvärdet 63 procent. Av detta drar vi slutsatsen att målet i huvudsak är uppfyllt. Detta utifrån beräkningen 54/63 = 86 procent. Efter en något långsam

66


HANTERING AV STÖD FRÅN EU-FONDERNA

programstart konstaterar vi att genomförandet har kommit igång på ett bra sätt under 2018 och med den takten bedömer vi att programmet kommer att kunna utnyttjas fullt ut innan 2020. Utbetalningsmålet är delvis uppfyllt, 20 procent av budgeten är utbetald. Målvärdet är att 42 procent ska vara utbetalt. Bedömningen beräknas 20/42 = 48 procent.

7.6.3 Handläggning ansökan av stöd Se nedanstående avsnitt ”Lokalt ledd utveckling inom EU-fonderna 2014-2020”.

7.6.4 Handläggning ansökan om utbetalning Se nedanstående avsnitt ”Lokalt ledd utveckling inom EU-fonderna 2014-2020”.

7.7 Lokal ledd utveckling inom EU-fonderna 2014–2020 (EJFLU, EHFF, ERUF och ESF) 7.7.1 Handläggning ansökan av stöd Under 2016 kom det in nästan 1 000 ansökningar. Men därefter har söktrycket varit stabilt på drygt 760 ansökningar både under 2017 och 2018. Leaderområdena har lyckats väl med att mobilisera sina målgrupper och det finns ett fortsatt intresse att söka stöd. Av de totalt 2 521 ansökningar som har kommit in under programperioden har 1 794 fått någon form av beslut. Det är 1 364 bifall och 430 avslag, avvisning ­eller avskrivning. Alla bifallsbeslut fattas av Jordbruksverket och nästan alla ­avslag, avvisnings- och avskrivningsbeslut fattas av LAG. Av resterande 727 ansökningar som inte har fått ett beslut 31 december 2018 är flertalet, 620 ärenden, under handläggning på leaderkontoren och 107 under handläggning på Jordbruksverket. Under 2018 sjönk ärendebalanserna på Jordbruksverket från cirka 300 i början av året ner till under 100 ärenden under hösten och kunderna behövde vänta betydligt kortare tid på sina beslut. Den genomsnittliga handläggningstiden på Jordbruksverket inklusive kompletteringstid minskade från 6,5 månader i januari­till under 3 månader i juli. Den genomsnittliga handläggningstiden fortsatte ligga mellan 2 och 3 månader resten av året. Under juni till december skedde det en kraftig förbättring av handläggnings­ tiderna på Jordbruksverket, då 70 procent av ansökningarna fick beslut inom 3

67


HANTERING AV STÖD FRÅN EU-FONDERNA

månader. Beslutstakten ökar stadigt och under 2018 fattade Jordbruksverket beslut om 731 projekt jämfört med 511 beslut under 2017 och 141 beslut under 2016. Drygt hälften av programbudgeten för lokalt ledd utveckling är beslutad till och med 2018 fördelat på 60 procent av Landsbygdsfonden, 54 procent av Havs- och fiskerifonden, 55 procent av Regionalfonden och 51 procent av Socialfonden.

7.7.2 Måluppfyllelse – handläggning ansökan om stöd Av ansökningarna om stöd fick 36 procent beslut inom 180 dagar, jämfört med målet på 90 procent. Målet är delvis uppfyllt.

7.7.3 Handläggning ansökan om utbetalning Söktrycket för ansökan om utbetalning har ökat stadigt under programperioden. Under 2016 kom det in 69 ansökningar, under 2017 kom det in 745 ansökningar och under 2018 kom det in 1 667 ansökningar om utbetalning. Antalet ansökningar om slututbetalning ökade från 84 under 2017 till 319 under 2018. Under 2018 beslutade vi 1 560 ärenden (inklusive tilläggsutbetalningar som inte registreras som inkomna ansökningar). Beslutstakten har ökat för ansökningar om utbetalning vilket dels beror på att fler ansökningar kommit in, dels att fler handläggare arbetar med ansökan om utbetalning. Under år 2016 beslutade vi 42 ärenden och under 2017 beslutade vi 431 ärenden. I början av programperioden, 2016 och 2017, var utbetalningstakten låg vilket är normalt eftersom det tar tid för projekten att komma igång. Men under 2018 nådde vi våra utbetalningsmål med råge, då vi betalade ut 189 miljoner kronor,­ vilket var 8 procent mer än målet på 175 miljoner kronor. Vi lyckades halvera handläggningstiden från januari fram till oktober månad genom många månaders förenklingsarbeten i rutiner och stödjande dokument samt att vi rekryterat flera handläggare. Tabell - Lokalt ledd utveckling inom fyra fonder, utbetalda stöd

Utbetalningsmål kalenderår 2018 (mnkr)

Faktiskt utbetalda belopp per 2018-12-31 för kalender år 2018 (mnkr)

Skillnad utbetalt per 2018-12-31 i förhållande till utbetalningsmål kalenderår 2018

Lokal Ledd Utveckling, EFJLU

140

149

107 %

Lokal Ledd Utveckling, EHFF

11

14

123 %

Lokal Ledd Utveckling, ERUF och ESF

24

26

106 %

175

189

108 %

Projekt- och företagsstöd per fond

Totalt Källa: Jordbruksverket

68


HANTERING AV STÖD FRÅN EU-FONDERNA

Under hösten 2018 pågick prioriteringar för att kunna utnyttja så stor del av budgeten för regional- och socialfonderna som möjligt. Bakgrunden är att hela EU-andelen av fondernas budget för år 2015 skulle vara utbetald innan årsskiftet 2018/2019. Resultatet av prioriteringarna resulterade i att Sverige inte gick miste om så mycket pengar som vi befarade vid en prognos som togs fram i juni. Arbetet med att prioritera dessa fonder fortsätter på Jordbruksverket, och leaderkontoren fortsätter att mobilisera och bevilja projekt inom fonderna.

7.7.4 Måluppfyllelse – handläggning ansökan om utbetalning Av ansökningarna om utbetalning fick 66 procent beslut om utbetalning inom 120 dagar, jämfört med målet på 90 procent. Målet är i huvudsak uppfyllt.

7.8 Korrekt genomförande av EU-stöden 7.8.1 Rapporterade felfrekvenser I nedanstående tabell visas de felfrekvenser som rapporteras till EU-kommissionen­ i den förvaltningsförklaring som vi lämnar för räkenskapsåret oktober 2017–oktober 2018. Felfrekvensen visar den andel fel som våra och länsstyrelsernas kontroller på plats av slumpmässigt utvalda ansökningar upptäckt. Det är ett mått på hela populationens felfrekvens. I tabellen visas också de felfrekvenser Ekonomistyrningsverket (ESV) har hittat vid de revisioner som de utfört avseende räkenskapsåren 2016–2018. Felfrekvensen som vi lämnar i vår förvaltningsförklaring bygger på den statistik som vi årligen skickar till EU-kommissionen. Vi har på senare år haft svårigheter­ med att skicka in komplett kontrollstatistik i tid. Vi har förbättrat situationen avsevärt under 2018, men vissa uppgifter för åtgärd 10 (miljöersättningar) och 11 (ekologisk produktion) saknas fortfarande i det underlag vi levererat till EUkommissionen. Vi räknar med att kunna skicka de kompletta uppgifterna under det första kvartalet 2019.

69


HANTERING AV STÖD FRÅN EU-FONDERNA

Tabell - Felfrekvenser – garantifonden (EGFJ), landsbygdsutvecklingsfonden (EJFLU) och fiskerifonden (EHFF)

EGFJ - IAKS1,2 EGFJ - EJ IAKS1,2 EJFLU - IAKS1,2 EJFLU - EJ IAKS1,2 EFF/EHFF4 1

Utbetalt belopp, Jordbruksverket, Ekonomistyrningsverkets mnkr felfrekvens kontrollstatistik felfrekvens från granskning3 2018 2016 2017 2018 20165 2017 2018 6 272 124 3 0426 2 5856 676

0,34 % 2,16 % 2,85 % 1,33 % -

0,76 % 9,31 % 1,94 % 0,02 % -

1,17 % 1,38 % 3,43 % 8,13 % -

0,59 % 0,00 % 0,50 % 0,13 % 0,00 %

0,12 % 0,00 % 0,03 % 0,12 % 0,00 %

0,027 % Se ovan 0,00 % 0,00 % 0,00 %

IAKS står för det integrerade systemet för administration och kontroll. Bland annat gårdsstödet och de arealbaserade miljöersättningarna ingår i IAKS. EJ IAKS består av marknadsstöd och icke arealrelaterade åtgärder inom landsbygdsprogrammet. Räkenskapsåret avser perioden 16 oktober året innan till 15 oktober aktuellt år.

2

Procentsatsen i kolumnerna för Ekonomistyrningsverket (ESV) avser mest sannolikt fel.

3

Räkenskapsåret avser perioden 1 juli året innan till 30 juni aktuellt år.

4

2016 gör endast ESV granskningar av representativa urval och inte av Jordbruksverkets internkontroll. Detta för att undvika dubbelarbete.

5

Utbetalda belopp inkluderar nationell finansiering.

6

Siffran avser hela EGFJ.

7

Källa: Jordbruksverket och Ekonomistyrningsverket

Felfrekvensen varierar för olika typer av stöd. För de båda populationerna inom garantifonden (EGFJ) ligger den under väsentlighetsgränsen på 2 procent för 2018. För EJFLU-IAKS bygger kontrollstatistiken på drygt hälften av beloppet om utbetalning som har kommit inom populationen. Av de stöd som ligger till grund för felfrekvensen utgör kompensationsstödet knappt 80 procent. Den största enskilda orsaken till felfrekvensen inom kompensationsstödet bedömer vi kan härledas till aktivitetskravet, som infördes 2015. Vi arbetar med att klassificera om marker som inte haft aktivitet på 2 år, och detta kommer att minska felfre­ kvensen över tid. År 2017 var också ett år då mycket nederbörd gjorde att det var svårt att uppfylla aktivitetskravet i vissa delar av Sverige. För EJFLU-ej IAKS bygger felprocenten på ett fåtal kontroller och kan därför ­variera mycket från år till år. Till exempel står endast 2 ärenden för 61 procent av alla avdrag inom populationen under 2018. Ekonomistyrningsverket (ESV) har granskat Jordbruksverkets verksamhet. Deras årsrapport för 2018 (16 oktober 2017-15 oktober 2018) innehåller viss kritik mot vårt integrerade administrations- och kontrollsystem (IAKS) som hanterar stöd inom jordbruksfonderna (EGFJ och EJFLU) på jordbrukssidan. Kritiken gäller framförallt kopplingen till att en del utbetalningar och delar av kontrollstatistiken varit försenade inom EJFLU-IAKS. ESV:s granskning av vår hantering av fiskerifonden (EHFF) har inte visat på några nämnvärda brister.

70


HANTERING AV STÖD FRÅN EU-FONDERNA

7.8.2 Revisionsanmärkningar EU-kommissionen, Revisionsrätten, det attesterade organet (ESV), Riksrevisionen samt internrevisionen reviderar regelbundet vår verksamhet när det gäller utbetalning av EU-stöd. I den finansiella delen framgår vår värdering av samtliga pågående revisionsärenden. Nedan beskriver vi de viktigaste iakttagelserna som kommit fram i EU-kommissionens revisioner i ärenden som inte har avslutats. Gårdsstöd och miljöersättningar I september 2016 granskade EU-kommissionen gårdsstöd, förgröning och miljö­ ersättningar. De anser att alla kontroller för förgröningsstödet ska göras under en ganska kort period under sommaren. Ett annat problem är hur länsstyrelserna gör sina efterkontroller, d.v.s. återbesök där de ser risk för fel. Länsstyrelserna gör idag efterkontroller enligt en riskbedömning, men EU-kommissionen menar att vi ska göra det i samtliga fall, alltså även om länsstyrelserna bedömt att det inte finns någon risk att villkoret inte kommer att uppfyllas. EU-kommissionen har beslutat om en finansiell korrigering på knappt 16,2 miljoner euro för den del av revisionen som avser gårdsstödet. Beloppet regleras under våren 2019. Den del som avser miljöersättningar har slagits ihop med den nya revisionen i oktober 2018. För det första ärendet från 2016 har vi tidigare­ uppskattat en korrigering till 17 miljoner euro motsvarande en korrigering på 7 % av utbetalda aktuella stöd. Genom granskningen under 2018 tillkommer ­ytterligare ett stödår. Vi har besvarat EU-kommissionens rapport i mars 2019 och väntar nu på ett bilateralt möte med kommissionen. Stöd till producentorganisationer för frukt och grönsaker Enligt en revision i november 2016 är de kontroller Jordbruksverket ansvarar för gjorda vid fel tillfällen. Revisionen visade också på brister i rimlighetsbedömningen. Dessutom ansåg EU-kommissionen att vi inte skulle ha erkänt en enskild producentorganisation som således inte borde fått något stöd. Vi ser över vår hantering av stödet. Framför allt innebär det att tyngdpunkten i kontrollerna kommer att göras i ett tidigare skede än idag. I april 2018 föreslog EU-kommissionen en finansiell korrigering på knappt 2,1 miljoner euro. Beloppet har fastställts i november och har reglerats under mars 2019. Företagsstöd och projektstöd (landsbygdsprogrammet 2007-2013) I juni 2014 granskade EU-kommissionen axel 1+3 inom det gamla landsbygdsprogrammet. De menar att vi bland annat hade brister i våra urvalskriterier och i vår kontroll av att stödmottagaren uppfyller stödkriterierna. Efter förlikning före­ slår kommissionen en korrigering på 6,4 miljoner euro. Beloppet har reglerats under februari 2019.

71


HANTERING AV STÖD FRÅN EU-FONDERNA

Nötkreatursstödet I oktober 2016 granskade EU-kommissionen nötkreatursstödet. Kommissionen har bland annat synpunkter på att vi lyfter bort sent rapporterade djur ur ansökan­ om stöd utan att vi gör ett administrativt avdrag för sådana djur. Under hösten­ 2018 har EU-kommissionen föreslagit en korrigering på knappt 9 miljoner euro. Eftersom vi har samma ansökningsförfarande även 2018 beräknas föreslagen korrigering öka med ytterligare cirka 2,6 miljoner euro. Ärendet gick vidare till förlikning. Förlikningsorganet har i skrivelse februari 2019 meddelat att man inte tog ställning för våra argument om regeltolkning. När kommissionen föreslår ett slutligt korrigeringsbelopp (ad hoc-ärende) tar vi ställning till om det ska överklagas. Landsbygdsprogrammet, projekt- och företagsstöd I december 2016 granskade EU-kommissionen åtgärder inom det gamla landsbygdsprogrammet. Revisionsprocessen har nu kommit ytterligare ett par steg. De har bland annat riktat kritik mot offentlig upphandling, rimlighetsbedömning och rutiner för urval och bedömning av projekt. De föreslår en finansiell korrigering på 2,2 miljoner euro. Föreslagen korrigering har senare sänkts och beslutats till drygt 1 miljon euro. Korrigeringen blir reglerad under våren 2019. Tvärvillkor Vid en revision av EU-kommissionen i april 2017 konstaterades att vi inte gjort några avdrag för brister som upptäckts vid kontroll av tvärvillkoren avseende stödåren 2015-2016. I skrivelse från kommissionen i mars 2019 föreslås en korrigering med drygt 23,8 miljoner euro. Beloppet beräknas bli reglerat i slutet av 2019 alternativt under våren 2020. Investeringsstöd och miljöinvesteringar En revision i juni 2017 upprepade känd kritik mot det gamla landsbygdsprogrammet, om kontroll av offentlig upphandling och rutiner för val av projekt. För det nya programmet kritiseras vi dock bara på en mindre punkt: kontroll av vem som äger marken. Vi hade dessutom åtgärdat detta innan revisionsbesöket. Under januari 2019 har EU-kommissionen föreslagit en korrigering på knappt 0,05 miljoner euro. Beloppet beräknas bli reglerat under hösten 2019. Stödrätter och unga brukare EU-kommissionen granskade stödrätter samt stödet till unga brukare i januari 2018. De har gjort en del iakttagelser som vi diskuterade vid ett bilateralt möte i december 2018. Korrigeringen uppskattas hamna på cirka 1,7 miljoner euro.

72


HANTERING AV STÖD FRÅN EU-FONDERNA

Miljöersättningar EU-kommissionen granskade miljöersättningar, stöd till ekologisk produktion, kompensationsstödet och stöd till djurvälfärd i oktober 2018. Revisionsbesöket var en uppföljning till revisionen som de gjorde hösten 2016. Vi har ännu inte värderat korrigeringsbeloppet för den uppföljande revisionen. Vi har besvarat kommissionens revisionsrapport i mars 2019 och väntar nu på inbjudan till ett bilateralt samtal Fiskeriprogrammet 2007–2013 Enligt uppgift från kommissionen 2017 kommer drygt 0,05 miljoner euro att ­korrigeras vid avslutet av programperioden. Gammalt ärende om gårdsstödet EU-kommissionen granskade gårdsstödet för åren 2012 och 2013. De kritiserade oss på flera punkter, vilket ledde till att vi betalat en finansiell korrigering på 10,9 miljoner euro. Sverige menade dock att korrigeringen var för hög och tog ärendet till EU-domstolen. Domen kom i september 2018 och ger Sverige rätt i att de borde ha tagit ställning till våra argument om hur skadan för fonden borde beräknas. I domen ogiltigförklaras drygt 8,8 miljoner euro av reglerad korrigering. Beloppet kommer inom kort att återbetalas till Sverige. EU-kommissionen kommer att fortsätta att driva ärendet och har begärt in vår beräkning över skada för fonden. Beräkningen har diskuterats med EU-kommissionen vid ett ­bilateralt möte den 31 januari 2019. I skrivelse 14 februari 2019 har Kommis­ sionen föreslagit ett korrigeringsbelopp på knappt 4,9 miljoner euro. Beloppet har bokats upp som en periodavgränsningspost.

7.8.3 Internkontrollens årliga granskningar Under 2018 har vi inte genomfört någon övervakning genom internkontroll inom landsbygdsstöden. Vi har fokuserat på att starta upp tillsyn av LAG (lokala aktions­ grupper) inom lokalt ledd utveckling som vi tog över 2018. Under året har vi genomfört 8 tillsynsbesök, där iakttagelser hittades hos samtliga 8 LAG. Iakttagelserna är under utredning hos oss och vi kommer att arbeta fram åtgärdsplaner. Inom jordbrukarstöden har vi granskat följande områden inom räkenskapsåret: betesmarker och slåtterängar samt kompensationsstödet, betesmarker och slåtter­ ängar på plats samt tvärvillkoren. Vi har inte hittat några systematiska eller allvarliga fel. Generellt ser vi att resultatet var tillfredställande för granskade enheter och myndigheter. Detsamma gäller uppföljningen av granskningen av kompensationsstödet från 2016. Där fann vi att många åtgärder och förbättringar hade genomförts. På uppdrag av Ekonomistyrningsverket har vi genomfört 31 dubbelkontroller på plats. Vi har inte konstaterat några allvarliga eller systematiska fel.

73


HANTERING AV STÖD FRÅN EU-FONDERNA

Interna revisioner av informationssäkerhet enligt ISO 27001 har genomförts konti­nuerligt under året. Endast små brister har upptäckts. Vissa styrande ­dokument har bedömts behöva förtydligas och vissa IT-rutiner har uppdaterats under revisionernas gång.

7.8.4 Tillräckliga kontroller på rätt sätt och i rätt tid Kontrollverksamheten ska kännetecknas av tillräckliga kontroller, utförda på rätt sätt och i rätt tid. För stöd inom landsbygdsprogrammet och marknadsstöd gör Jordbruksverket kontroller på plats i samband med att stöd betalas ut. Efterhandskontroller genomförs av marknadsstöd och för kontroll av efterlevnad av stödvillkor för investeringar under 5 år för landsbygdsstöd och fiskestöd. Urval av kontrollobjekt görs delvis slumpmässigt och delvis baserat på riskanalyser. Kontrollverksamheten styrs genom förordningskrav och riktlinjer för riskanalys och urval samt checklistor och kontrollinstruktioner. Tabell - Antalet utförda kontroller 2016–2018 Kontrollobjekt

2016

2017

2018

Kontroller Landsbygdsprogrammet

3 33 13 99 25

6 21 10 63 215

4 21 7 66 223

Besiktningar (EJFLU, EHFF, ESF och ERUF)

0

11

36

2016

2017

2018

262 10 39 62 -

247 17 10 45 26 17

139 21 8 11 17 7

Efterhandskontroller Marknadsstöd Efterhandskontroller Landsbygdsprogrammet Efterhandskontroller Havs- och Fiskeriprogrammet Kontroller Marknadsstöd

Källa: Jordbruksverket

Tabell - Kostnader1 per kontroll 2016–2018, tkr Kontrollobjekt Efterhandskontroller marknadsstöd2 Efterhandskontroller landsbygdsprogrammet3 Efterhandskontroller Havs- och Fiskeriprogrammet4 Kontroller marknadsstöd5 Kontroller landsbygdsprogrammet6 Besiktningar (EJFLU, EHFF, ESF och ERUF)7

1 Beräkningsgrunden är direkta kostnader för lön och resor, samt indirekta kostnader som beräknas med procent på lönekostnaderna (2016=73%, 2017=72%, 2018=81%). 2 Kostnaden för efterhandskontroller av marknadsstöd har sjunkit på grund av att kompetensen hos kontrollanterna ökat och att vissa förenklingar i kontrollerna har kunnat genomföras. 3 Kostnaden för efterhandskontroller landsbygdsprogrammet ökade något 2018. Det beror på högre resekostnader och mer resetid, med anledning av kontrollernas geografiska läge. 4 År 2016 saknas komplett ekonomisk uppföljning av dessa kontroller. 5 Kostnaden för marknadskontrollerna minskade 2018. Det beror dels på en stabil kontrollantgrupp och dels på förändrad omfattning per kontroll enligt nya förordningskrav. 6 Kostnaden för kontroller på plats inom landsbygdsprogrammet har minskat som ett resultat av stabil kontrollantgrupp samt minskad omfattning per kontroll enligt nya förordningskrav. 7 Kostnaderna för besiktningar har minskat då möjligheten att kombinera besiktningar med andra kontroller har ökat. Detta eftersom den totala handläggningstiden har minskat och skapat tidsutrymme för planering av resor med kombinerade kontroller. Källa: Jordbruksverket

74


HANTERING AV STÖD FRÅN EU-FONDERNA

Vi har genomfört 21 efterhandskontroller av stöd till investeringar inom landsbygdsprogrammet och 7 inom stöd till investeringar inom havs- och fiskeriprogrammet. När det gäller kontroller på plats är kontroller inom landsbygdsprogrammet den dominerande delen. Under året genomfördes 223 kontroller. Antalet är i stort sett oförändrat i förhållande till 2017. Kontrollerat belopp har dock ökat från 38 till 53 miljoner kronor, en ökning med cirka 40 procent. För att kontrollera tillräckligt stort belopp under 2017 gjordes kontroller av delutbetalningar eftersom det fanns så få ärenden som kommit till slututbetalning. Vidare har 39 besiktningar skett på plats. För kontroll på plats inom landsbygdsprogrammet har flera dock mindre betydande avvikelser konstaterats. Den preliminärt beräknade felfrekvensen överstiger därför 2 procent. I övriga kontroller har endast mindre avvikelser iakttagits. Vid kontroller i efterhand har brist konstaterats i form av att upplysningstavlor har saknats hos några stödmottagare. För marknadsstöden gjordes 66 kontroller på plats, vilket i stort sett är oförändrat från föregående år. Kontrollerna för stöd till producentorganisationer för frukt och grönt har dock ökat i antal, medan kontroller för stöd till skolmjölk har minskat. Minskningen beror på att cirka 15 planerade kontroller försenats och kommer att genomföras under 2019. I kontrollerna för producentorganisationer för frukt och grönt har avvikelser konstaterats framför allt gällande erkännande­ kriterier och ej stödberättigande utgifter. I övriga marknadsstöd har vi endast iakttagit mindre avvikelser. Vi har genomfört 4 efterhandskontroller för marknadsstöden, 2 avseende producent-organisationer inom sektorn frukt och grönsaker och 2 avseende kommuner för skolmjölksstöd. I kontrollerna av producentorganisationerna har vissa brister­ konstaterats, såväl vad gäller stödmottagarnas interna kontroll, kontroll av medlemmarnas leveransplikt samt hur medlemmar som är passiva hanteras av producentorganisationerna. Vidare finns vissa brister i Jordbruksverkets administrativa kontroller. Beträffande skolmjölksstödet kan nämnas brister hos stödmottagarna avseende det interna kontrollsystemet och beräkning av antal elever som har rätt till stöd. Jordbruksverket har under året arbetat med att förenkla rutiner utifrån väsentlighet och risk. Kontrollerna har skett inom utsatt tid, både enligt de förordningsstyrda tidsfristerna och ur ett kundvänligt perspektiv.

7.8.5 Måluppfyllelse – korrekt genomförande av EU-stöden Under 2018 har vi fortsatt att utveckla och förvalta IT-systemen för EU-stödhanteringen. Vi slutförde nyutveckling av IT-systemet för hantering av jordbrukarstöd under året och gick över till förvaltning under oktober månad. Vi har på senare år haft svårigheter med att skicka in komplett kontrollstatistik i tid. Situationen har förbättrats avsevärt under 2018 och vi har skickat data inom alla områden. Vissa uppgifter för miljöersättningar och ekologisk produktion saknas fortfarande i det underlag vi levererat till EU-kommissionen. Vi räknar med att kunna skicka kompletterande uppgifter under det första kvartalet 2019.

75


HANTERING AV STÖD FRÅN EU-FONDERNA

Under året har vi haft revisionsbesök av EU-kommissionen, Riksrevisionen samt Revisionsrätten. De har granskat att vår hantering av ärenden inom jordbruks-, landsbygds- och fiskerifonderna är korrekt utförda. Vi får anmärkningar främst beroende på förseningen i våra IT-system och att vi haft brister i kontroller, samt att vi i vissa fall har en annan tolkning av regelverket än EU-kommissionen. Vi har kunnat påvisa att det finns liten eller ingen risk för skada för fonderna vid de olika besöken. Vi har kunnat svara upp väl på de påpekanden som vi fått. Vi lägger ner mycket stora resurser på revisionsarbetet då det är på en både bred och detaljerad nivå. Vi anser att vi har god kontroll på genomförandet av EUstöden och vi arbetar med att ständigt förbättra och säkerställa hanteringen av detta. Vår samlade bedömning är att målet, vi gör korrekta utbetalningar av stöd från EU-stöd, i huvudsak är uppfyllt.

7.9 Generella förenklingsåtgärder Jordbruksverket har under 2018 fortsatt att aktivt arbeta med att åstadkomma förenklingar och underlätta för företagen i deras företagande. Viktiga delar i detta arbete har varit att arbeta vidare med de synpunkter och förslag som kom fram under Förenklingsresan för lantbrukare och Förenklingsresan för Livsmedels­ industrin och att aktivt arbeta med att åstadkomma förenklingar vid exempelvis regelverks- och rutinöversyner. Förenklingar överallt är ett av fokusområdena i Jordbruksverkets strategiska plan. Förenklingsarbetet sker kontinuerligt som en integrerad del i vårt ordinarie ­arbete. Viktiga utgångspunkter är att varken skyddet för miljön, djurskyddet ­eller djurhälsan ska försämras. Förslag till förenklingar samlas in internt och externt och förs in i en tidsatt handlingsplan. Förenklingsarbetet följs upp genom regelbundna avstämningar där representanter från samtliga berörda avdelningar på Jordbruksverket deltar. I handlingsplanen finns en grupp av förslag som är kopplade till EU:s regelverk. Arbete pågår med flera av dessa förslag och flera av dem har kopplingar till den översyn av den gemensamma jordbrukspolitiken som görs inom ramen för CAP 2020. En annan grupp av förslag gäller Jordbruksverkets eget regelverk. Flera av dessa håller på och bearbetas, men i vissa fall bedöms förenklingar vara möjliga först efter CAP 2020 reformen. En tredje grupp av förslag är kopplade till Jordbruksverkets arbetssätt. Arbete pågår även med många av dessa. I vissa fall har Jordbruksverket redan vidtagit åtgärder men det kräver att vi ständigt arbetar med frågan. Detta gäller bl.a. bemötande, klarspråk, samordning, dokumentering och rapportering. Vi är också aktiva i förenklingsarbete på EU- nivå vilket bl.a. omfattar att försöka påverka och förenkla regelverket kring EU-stöden och regelverken kring djur- och växtskydd. Flera av de förenklingsförslag som kom fram under för­ enklingsresan för lantbrukarna och i de nationella svenska diskussionerna har tagits upp av EU-kommissionen i deras förenklingsarbete, exempelvis i den s.k. Refit-plattformen och Omnibusförordningen. Viktigt i förenklingsarbetet på EUnivå är ett nära samarbete och erfarenhetsutbyte med andra EU-länder. Jord-

76


HANTERING AV STÖD FRÅN EU-FONDERNA

bruksverket har regelbundna kontakter direkt med andra medlemsstater och DG AGRI genom bl.a. Learning Network. Fyra gånger per år möts styrgruppen för nätverket och går igenom centrala och aktuella frågor. Under året har speciellt fokus varit på översynen inom ramen för CAP 2020. Vi har också i uppdrag från livsmedelsstrategin och vårt regleringsbrev att se över och förenkla regelverket bl.a. kring djurhållningen i syfte att skapa mer målinriktade och flexibla regler där så är möjligt. Detta arbete sker kontinuerligt med utgångspunkten att skyddet för miljön, djurskyddet eller djurhälsan ska försämras. Under året har den så kallade SAM-arbetsgruppen, vilken består av LRF, LRF mjölk, LRF konsult, Länsstyrelserna, Hushållningssällskapet, Näringsdepartementet och Jordbruksverket, träffats regelbundet och tagit fram förenklingsförslag i. Arbetet i denna grupp har bl.a. resulterat i förenklingar kring tvärvillkoren och syftet är att på sikt förenkla hela systemet kring tvärvillkor. Utöver detta bedriver Jordbruksverket även annat förenklingsarbete. Som exempel på detta kan nämnas det arbete som görs i handlingsplanerna för gris, nöt lamm och mjölk. Handlingsplanerna ägs av branschorganisationerna men vi deltar och arbetar med de förenklingsåtgärder som rör vårt ansvar, t.ex. sådant som rör våra regelverk.

77


BILAGA 1

Bilaga 1– Länsstyrelsernas totala kostnader för

hantering av stöd relaterat till EU:s jordbruksfonder per årsperson och per timma år 2018.

Län

Direkt antal arbetade Direkta Totala timmar årspersoner kostnader 2018 2018 2018, tkr

Totala kostnader per timma 2018, kr

Totala kostnader per årsperson 2018, tkr

AB

Stockholm

25 742

14,7

23 597

917

1605

C

Uppsala

32 549

18,5

22 264

684

1203

D

Södermanland

24 752

14,1

13 795

557

978

E

Östergötland

41 726

23,7

23 133

554

976

F

Jönköping

46 188

26,3

26 764

579

1018

G

Kronoberg

30 886

17,5

19 632

636

1122

H

Kalmar

51 572

29,3

27 653

536

944

I

Gotland

23 180

13,2

12 949

559

981

K

Blekinge

3 014

1,8

1 852

614

1029

M

Skåne

90 582

51,5

53 481

590

1038

N

Halland

35 907

20,4

20 717

577

1016

O

Västra Götaland 98 164

55,8

62 676

638

1123

S

Värmland

28 089

16,0

17 153

611

1072

T

Örebro

24 651

14,0

14 046

570

1003

U

Västmanland

14 285

8,1

10 258

718

1266

W

Dalarna

27 583

15,7

16 765

608

1068

X

Gävleborg

23 938

13,7

14 304

598

1044

Y

Västernorrland

20 924

11,8

13 916

665

1179

Z

Jämtland

21 218

12,1

11 982

565

990

AC

Västerbotten

20 720

11,8

12 920

624

1095

BD

Norrbotten

26 685

15,2

16 590

622

1091

712 355

405,2

436 447

613

1 077

33 922

19,3

20 783

736 634

418,8

444 638

604

1 062

35 078

19,9

21 173

Totalt hela riket Genomsnitt per län År 2017 Totalt hela riket Genomsnitt per län

78


BILAGA 2

Bilaga 2 – Länsstyrelsernas kostnader för hantering av stöd relaterat till EU:s fiskerifond per årsperson och per timma år 2018. Direkt antal arbetade Direkta Totala timmar årspersoner kostnader 2018 2018 2018, tkr

Totala kostnader per timma 2018, kr

Totala kostnader per årsperson 2018, tkr

Stockholm Uppsala Södermanland Östergötland Jönköping Kronoberg Kalmar Gotland Blekinge Skåne Halland Västra Götaland Värmland Örebro Västmanland Dalarna

68 90 64 31 90 43 117 264 454 101

Län AB C D E F G H I K M N O S T U W X Y Z AC BD

0,04 0,05 0,04 0,02 0,05 0,02 0,07 0,15 0,26 0,06

52 51 31 17 41 30 54 155 260 46

765 567 484 548 456 698 462 587 573 455

1300 1020 775 850 802 1500 812 1033 1008 802

2 727 119 3 Gävleborg 302 Västernorrland 215 Jämtland Västerbotten 53

1,55 0,07 0,00 0,17 0,12 0,03

1 360 59 2 147 110 24

499 496 667 487 512 453

878 873 1173 857 900 797

Norrbotten

197

0,11

105

533

938

4 938

2,8

2 544

515

906

290

0,2

150

526

910

Totalt hela riket Genomsnitt per län1)

1) Genomsnitt beräknat på de län som hanterar stöd.

År 2017 Totalt hela riket Genomsnitt per län

7 124

4,1

3 748

396

0,2

208

79


BILAGA 3

Bilaga 3 – Länsstyrelsens direkta kostnader för

Årspersoner 2018

Lönekostnader inkl sociala kostnader 2018, tkr

Övriga direkta kostnader

Antal utbetalnings ärenden 2018

Antal ansökningar (SAMblanketter)

Direkta kostnader per utbetalningsärende, kr

Direkta kostnader per ansökan (SAM blankett) som erhållit stöd, kr

hantering av jordbrukarstöd (objektkod 601x) relaterat till EU:s jordbruksfonder (inkl landsbygdsfonden) per utbetalning, SAM-ansökan och län.

AB

Stockholm

10,1

6 861

339

9 026

1 854

798

3 883

AC

Västerbotten

7,5

4 676

577

9 917

2 011

530

2 612

BD

Norrbotten

9,4

5 180

515

6 125

1 251

930

4 552

C

Uppsala

14,4

8 812

852

14 060

2 659

687

3 634

D

Södermanland

9,4

5 595

107

13 553

1 994

421

2 860

E

Östergötland

16,6

9 568

817

20 155

3 260

515

3 186

F

Jönköping

16,1

9 965

1 192

23 550

3 270

474

3 412

G

Kronoberg

12,5

7 613

867

12 557

2 179

675

3 892

H

Kalmar

24,7

14 724

1 323

22 352

2 995

718

5 358

I

Gotland

10,1

5 777

344

10 507

1 423

583

4 301

K

Blekinge

M

Skåne

37,4

22 090

1 881

54 186

9 024

442

2 656

N

Halland

15,3

9 407

667

14 606

2 991

690

3 368

O

Västra Götaland

40,1

25 376

2 233

80 381

11 525

343

2 396

S

Värmland

11,4

6 624

586

14 675

2 839

491

2 540

T

Örebro

9,9

5 674

352

11 370

2 190

530

2 752

U

Västmanland

5,9

3 684

316

7 940

1 517

504

2 637

W

Dalarna

8,8

5 435

494

10 079

1 836

588

3 229

X

Gävleborg

8,4

5 442

393

10 640

1 870

548

3 120

Y

Västernorrland

6,9

4 118

326

8 276

1 630

537

2 726

Z

Jämtland

8,4

5 116

351

7 074

1 260

773

4 339

283,3

171 737

14 532

361 029

59 578

516

3 126

300,3

175 692

14 873

470 563

60 528

405

3 148

Län

2)

Summa 2018

År 2017 Totalt hela riket

80


BILAGA 4

Bilaga 4 – Kostnader och årspersoner per objektkod för länsstyrelserna 2017

6013

602* 6020 60221 60222 6023 60251 60252

Stöd till landsbygds­ utvecklingsåtgärder Övergripande inom stöd till landsbygdsutvecklingsåtg. Miljöinvesteringar ansökan Miljöinvesteringar utbetalning Lokalt Ledd utveckling LLU Kompetensutveckling, dem/info och rådgivning – anökan Kompetensutveckling, dem/info och rådgivning – utbetalning

Totala kostnader tkr

6012

varav SAM – Handläggning varav SAM – Fältkontroller varav SAM – Blockdatabasen1) varav Åtagandeplaner varav Återkrav varav kontroll av djurmärkning och journalföring varav restaureringen bete/äng kopplat till SAM

Myndighetsöver-gripande verksamhet samt administration och intern service- varav avser EU-stödhantering

60111 60112 60113 60116 60117

Stöd till jordbruket enl EG förordn

83 425

318 619

16 951 16 703 2 395 5 244 224

31 544 31 288 4 555 9 856 365

119 846 119 379 17 825 37 847 1 432

11 460

2 637

4 941

19 037

152

1 900

474

877

3 252

66 406

1 727

68 133

16 136

30 081

114 351

10

6 750

1 143

7 893

1 759

3 310

12 961

9 2 0

5 056 1 328 34

48 122 2

5 104 1 450 36

1 243 360 8

2 182 664 15

8 529 2 474 59

2

1 083

1

1 084

269

514

1 867

0

199

14

213

47

88

348

300

175 692

14 874

111 111 18 37 1

68 047 62 817 9 968 21 486 832

3 304 8 572 907 1 262 11

71 350 71 390 10 875 22 748 843

19

10 794

666

3

1 748

108

Direkta kostnader tkr

Övr. dir. kostn. tkr

601*

Lön inkl. sociala kostn. tkr

Årsarbetskrafter

Allmänt och övergripande inom lantbruk - varav avser EU-stödhantering

Gemensamma kostnader, tkr

190 566 44 628

60261

Investeringar inom jordbruk, trådgård och rennäring – ansökan

28

16 545

40

16 585

3 867

7 220

27 675

60262

Investeringar inom jordbruk, trådgård och rennäring – utbetalning

15

9 103

135

9 238

2 194

4 088

15 521

10

6 219

16

6 235

1 497

2 814

10 546

3

1 760

26

1 786

473

963

3 221

20

12 801

119

12 920

3 085

5 715

21 721

8

4 926

59

4 985

1 202

2 252

8 439

1 0

567 35

1 0

568 35

125 7

242 14

935 56

6

3 335

492

3 827

875

1 648

6 350

2

952

41

993

234

474

1 702

3

1 924

22

1 946

873

2 819

1

646

25

671

285

956

3

2 182

374

2 556

1 056

3 612

423

251 137

17 555

117 843

448 408

60271 60272 60281 60282 60291 60292

6043 6044 62221 62222 990 Totalt

Jordbruks- och affärsutveckling – ansökan om stöd Jordbruks- och affärsutveckling – utbetalning Service, infrastruktur och attraktiv landsbygd – ansökan om stöd Service, infrastruktur och attraktiv landsbygd – utbetalning Samarbete – ansökan om stöd Samarbete – utbetalning

Ängs- och betesmarksinventeringen Regional handlingsplan och partnersskap Ansökan om stöd ur Havsoch Fiskerifonden Utbetalning av stöd ur Havsoch Fiskerifonden Arbete kopplat till ProCap o Förvaltningsorg Landsbygd

268 691 61 873

1) 2016 minskades totalkostnaden med 14 000 tkr avser köpt tjänst av Jordbruksverket, i denna tabell har vi nu lagt tillbaka de 14 000 tkr och istället minskat kostnaden hos Jordbruksverket

81


BILAGA 4

Kostnader och årspersoner per objektkod för länsstyrelserna 2018

Lön inkl. sociala kostn. tkr

Övr. dir. kostn. tkr

Myndighetsöver-gripande verksamhet samt administration och intern service- varav avser EU-stödhantering

Totala kostnader tkr

60111 60112 60113 60116 60117

283

171 737

14 532

73 951

303 919

varav SAM – Handläggning varav SAM – Fältkontroller varav SAM – Blockdatabasen varav Åtagandeplaner varav Återkrav varav kontroll av djurmärkning och journalföring varav restaurering bete/äng kopplat till SAM

117 113 11 22 1

73 051 66 702 6 163 12 958 628

4 270 8 480 133 721 16

77 320 75 183 6 296 13 679 644

18 270 17 604 1 371 3 253 162

30 821 29 952 2 372 5 365 216

126 413 122 738 10 039 22 297 1 022

6012

18

10 614

750

11 364

2 608

4 496

18 468

6013

3

1 621

162

1 783

430

729

2 942

602*

107

69 168

1 751

70 919

16 966

28 254

116 139

6020

13

9 083

1 088

10 171

2 324

3 784

16 280

60221 60222

8 3

4 653 1 873

48 74

4 701 1 947

1 107 511

1 832 924

7 640 3 383

60251

1

406

1

407

106

185

698

60252

1

874

84

958

229

388

1 575

60261

27

16 910

62

16 972

3 907

6 510

27 388

60262

13

8 172

117

8 289

1 978

3 344

13 610

60271

9

5 403

11

5 414

1 303

2 173

8 889

60272

4

2 486

24

2 510

625

1 109

4 243

60281

17

11 049

152

11 201

2 768

4 518

18 487

60282

12

7 565

55

7 620

1 933

3 196

12 749

60291 60292 6043

1 0 11

464 231 5 973

0 35 1 003

464 266 6 976

111 65 1 634

185 106 2 802

760 437 11 412

6044

1

811

66

877

204

355

1 437

62220

0

293

9

302

116

419

62221

1

475

5

480

192

672

62222

2

1 069

3

1 072

381

1 454

990

2

1 732

882

2 614

926

3 540

Totalt

408

251 259

18 251

106 978

438 992

Stöd till landsbygds­ utvecklingsåtgärder Övergripande inom stöd till landsbygdsutvecklingsåtg. Miljöinvesteringar ansökan Miljöinvesteringar utbetalning Kompetensutveckling, demo/info och rådgivning – ansökan om stöd Kompetensutveckling, demo/info och rådgivning – utbetalning Investeringar inom jordbruk, trädgård och rennäring – ansökan om stöd Investeringar inom jordbruk, trädgård och rennäring – utbetalning Jordbruks- och affärsutveckling – ansökan om stöd Jordbruks- och affärsutveckling – utbetalning Service, infrastruktur och attraktiv landsbygd – ansökan om stöd Service, infrastruktur och attraktiv landsbygd – utbetalning Samarbete – ansökan om stöd Samarbete – utbetalning Ängs- och betesmarksinventeringen

Regional handlingsplan och partnersskap Övergripande inom EU-stöd till fisket Ansökan om stöd ur Havs- och Fiskerifonden Utbetalning av stöd ur Havs- och Fiskerifonden Arbete kopplat till ProCap o Förvaltningsorg Landsbygd

82

Direkta kostnader tkr

Årsarbetskrafter Stöd till jordbruket enl EG förordn

  601*

Allmänt och övergripande inom lantbruk - varav avser EU-stödhantering

Gemensamma kostnader, tkr

186 269 43 700

269 510 62 504


BILAGA 4

Differenser 2017 i jämfört med 2016 för länsstyrelsens årspersoner och kostnader per objektkod

6020 60221 60222 60251 60252 60261 60262 60271 60272 60281 60282 60291 60292 6043

6044 62220 62221 62222 990 Total

Totala kostnader1 tkr

602*

Myndighetsöver-gripande verksamhet samt administration och intern service- varav avser EU-stödhantering

6013

Allmänt och övergripande inom lantbruk - varav avser EU-stödhantering

6012

Stöd till jordbruket enl EG förordn

Direkta kostnader tkr

60111 60112 60113 60116 60117

Övr. dir. kostn.1 tkr

601*

Lön inkl. sociala kostn. tkr

Årsarbetskrafter

Gemensamma kostnader, tkr

-17

-3 955

-342

-4 297

-928

-9 474

-14 700

-1

2 762

24

2 786

830

-1 827

1 788

5

2 638

511

3 149

759

1 154

5 062

-1

-141

25

-116

-30

-119

-265

-1

-733

-30

-763

0

-469

-1 230

-1 -15

-450 122

508 696

58 819

0 631

-130 -10 865

-72 -9 416

varav SAM – Handläggning varav SAM – Fältkontroller varav SAM – Blockdatabasen varav Åtagandeplaner varav Återkrav varav kontroll av djurmärkning och journalföring varav restaurering bete/äng kopplat till SAM

Stöd till landsbygds­ utvecklingsåtgärder Övergripande inom stöd till landsbygdsutvecklingsåtg. Miljöinvesteringar ansökan Miljöinvesteringar utbetalning Kompetensutveckling, demo/info och rådgivning – ansökan om stöd Kompetensutveckling, demo/info och rådgivning – utbetalning Investeringar inom jordbruk, trädgård och rennäring – ansökan om stöd Investeringar inom jordbruk, trädgård och rennäring – utbetalning Jordbruks- och affärsutveckling – ansökan om stöd Jordbruks- och affärsutveckling – utbetalning Service, infrastruktur och attraktiv landsbygd – ansökan om stöd Service, infrastruktur och attraktiv landsbygd – utbetalning Samarbete – ansökan om stöd Samarbete – utbetalning Ängs- och betesmarksinventeringen

Ängs och bete, regional handlingsplan Övergripande inom EU-stöd till fisket Ansökan om stöd ur Havs- och Fiskerifonden Utbetalning av stöd ur Havs- och Fiskerifonden Arbete kopplat till ProCAP

1) Övriga direkta kostnader är exkluisve "varav störande kostnader". I totala kostnader ingår de störande kostnaderna. Med störande kostnader avses kostnader för datorer, möbler, kontorsutrustning, skanningutrustning och ”egna” lokaler som bokförts som direkt kostnad i årsredovisningen för objektkoder som rör EU-stödhantering. Särredovisning syftar till att sortera bort bokförda kostnader som skulle kunna ge en felaktig bild av en länsstyrelses direkta kostnader för EU-stödshanteringen vid jämförelse med andra länsstyrelser.

83


Rapporten kan beställas från Jordbruksverket • 551 82 Jönköping • Tfn 036-15 50 00 (vx) • Fax 036-34 04 14 E-post: jordbruksverket@jordbruksverket.se www.jordbruksverket.se

ISSN 1102-3007 • SRN SJV-R-/-SE • SJV offset, Jönköping • 19:12

Profile for Jordbruksverket

ra19_12  

This is the description

ra19_12  

This is the description