Landsbygdens speciella förutsättningar med glesa strukturer gör att olika sorters service inte kan ha samma struktur som i stadsområden. På landsbygden finns det många olika lösningar som försöker hantera konsekvenserna av de större avstånden, till exempel mobila bibliotek, lantbrevbärare, byskolor med mera. Tillgängligheten är viktig för servicen på landsbygden men begreppet tillgänglighet kan ha olika definitioner i olika sammanhang. I detta avsnitt kommer tillgänglighet främst att syfta på fysiska avstånd. Arbete eller service är mer tillgängliga om de ligger geogra fiskt nära en persons bostad. Avstånden mellan arbetskraft och arbetsgivare och de pendlingsmönster som blir konsekvensen av detta är viktiga förklaringsfaktorer till olika kommuners ekonomiska utveckling.1 Ett bredare perspektiv av tillgänglighet tar hänsyn till både fysiska avstånd och möjligheten att förflytta sig till olika mål, alltså hur långt är det till exempel mellan min bostad och närmaste affär och vilken möjlighet har jag att förflytta mig dit (bil, buss eller kanske en promenad?).2 Statistiken kring service på landsbygden i detta avsnitt ska ses ur båda dessa perspektiv. Skillnaden mellan kommersiell och offentlig service är viktig. Kommersiell service består av företag som lever på vad de kan producera och sälja i form av varor och tjäns ter. Den offentliga servicen finansieras av skattepengar och styrs av politiska beslut. Skillnaden är ett viktigt perspektiv vid jämförelsen av olika sorters servicestatistik. Det skulle kunna uttryckas som om att en skola finns kvar på landsbygden om kommunen beslutar att den ska vara kvar men mataffären finns kvar om den är lönsam. Men grän serna är inte helt tydliga. Till exempel måste politiker som beslutar om offentlig service ta hänsyn till de ekonomiska förutsättningarna i kommunen som är grunden för de kommunala skatteintäkterna. Ett annat perspektiv är att Sveriges kommuner är skyldiga att bedriva en stor mängd offentlig service som förskolor, grundskolor, gymnasium med mera.3 Även den offentliga servicen har krav på effektivitet och även här genomgår insti tutionerna och förvaltningarna en omvandling mot nya strukturer och arbetssätt vilket påverkar servicen.
1.1 Tolv mataffärer per landsbygdskommun Mataffärer och tankställen är den service som det kanske finns allra störst behov av lokalt. Men även postservice, bankkontor och apotek kan ha stor betydelse för möjlighe ten att bo och verka på landsbygden. Figur 1 visar att mataffärer är vanligast på landsbygden och den glesa landsbygden med i genomsnitt 16 respektive 12 mataffärer per kommun. Därefter kommer tankställe, bank tjänster och apotek. Det finns däremot i genomsnitt ett systembolag per landsbygdskom mun. På den glesa landsbygden är det vanligare med systembolagets ombud än butiker. I kapitel 8 Så här definierar vi landsbygd kan du läsa mer om vår landsbygdsdefinition. I det här avsnittet läggs regiontyperna stadsområden och storstadsområden ihop och kallas stadsområden.
1
Johansson, B., Klaesson, J., & Olsson, M (2002)
2 Umeå university (2012) 3 SFS 2001:453 1§ 2a kap, SFS 2010:800 2§ 2 kap
9
Serviceställe = företag eller offentlig institution som erbjuder varor och tjänster som behövs för vårt vardagliga liv, till exempel mataffär eller grundskola.