Page 1

Allt om service och infrastruktur p책 landsbygden


För att vi ska förstå landsbygdens förutsättningar och möjligheter behövs det en samlad bild, byggd på fakta, över hur det faktiskt ser ut. Allt om landet är en webbpublikation som samlar kunskap om Sveriges landsbygder. I publikationen beskriver vi en stor del av den statistik som finns om landsbygderna. I Allt om landet har vi valt en definition av landsbygd som bygger på en indel­ ning av Sveriges kommuner i fyra regiontyper: storstadsområden, stadsområ­ den, landsbygd och gles landsbygd. De två sistnämnda menar vi är landsbygd. I dessa kommuner bor omkring 34 procent av Sveriges befolkning. Sverige består inte av en typ av landsbygd utan vi måste prata om Sveriges landsbygder. Det finns landsbygder som växer och landsbygder där befolkningen minskar. I en del bygder ökar jobben medan de minskar i andra. Allt om landet har en bred ansats och publikationen spänner över flera ämnes­ områden. Vi presenterar varje område som ett fristående avsnitt, men det finns många beröringspunkter mellan avsnitten. De områden som vi har valt att titta närmre på är: befolkningsstruktur, sysselsättning, företagande och tillväxt, service och infrastruktur, föreningsliv och miljö. Statistiken har lättöverskådlig grafik och kortare sammanfattningar. För den som vill ha mer kunskap inne­ håller varje avsnitt även en diskussionsdel som ger en fördjupad bild av ett visst område. Statistiken som ligger till grund för våra beskrivningar finns tillgänglig i en databas. Om du vill veta mer om något statistikområde kan du själv söka i databasen. Du hittar databasen här.


Sammanfattning Behovet av att handla mat, hämta barn på förskolan, göra ärenden på internet eller träffa sin banktjänsteman är likadant oavsett om vi bor på landet eller i staden. Förut­ sättningarna för vardagssysslorna skiljer sig åt. Landsbygden präglas av glesa strukturer som påverkar det mesta som händer där, inte minst påverkar det tillgängligheten till service och infrastruktur.

Längre avstånd till service på landsbygden Avstånden till närmaste serviceställe är större på landsbygden än i städerna. Avstånden är längre oavsett service. Mataffären är den mest tillgängliga servicen på landsbygden medan apoteken är minst tillgängliga. 17 procent av befolkningen på landsbygden har över fem minuter till närmaste mataffär medan 39 procent har över fem minuters res­ längd till närmaste apotek. Sedan 2003 har mängden serviceställen minskat i flera fall både i städerna och på landsbygden, till exempel minskar både antalet mataffärer och bankkontor i såväl städer som på landsbygden. Utvecklingen av service är med andra ord inte något som skiljer stad och land. Sedan kan konsekvenserna av mindre service­ utbud bli olika för boende på landsbygden och för de som bor i städerna.

Närheten till vårdcentraler ökar på landsbygden På landsbygden finns det i genomsnitt åtta vårdcentraler per kommun och på den glesa landsbygden finns det tre. Närheten till vårdcentralerna har ökat på landsbygden. Vård och omsorg har speciella förutsättningar på landsbygden jämfört med staden. Det finns till exempel specialistsjukvård i ungefär dubbelt så många stadskommuner jämfört med landsbygdskommuner.

Längre att resa till närmaste skola Tillgängligheten till skola är en annan viktig servicefaktor. Antalet grundskolor och för­ skolor minskar på landsbygden. Sedan 2003 har grundskolorna på landsbygden minskat med i genomsnitt en till två grundskolor per kommun. Det medför att reslängden ökar till närmaste grundskola.

Stor del av befolkningen har tillgång till internet Internets betydelse för allt från kommunikation till service växer hela tiden. Nästan alla svenska hushåll har möjlighet till bredbandsuppkoppling. Runt en femtedel av hushål­ len på landsbygden har tillgång till anslutning med fiberkabel. Hur användningen av internet ser ut påverkas i större utsträckning av hur gammal man är än om man bor på landsbygden eller inte. Den yngre delen av befolkningen är större internetanvändare än den äldre. Men även bland de äldre på landsbygden, vilka i minst utsträckning använ­ der internet, gör mer än hälften sina bankärenden på internet.

Fler bilar men begränsad tillgång till alternativa drivmedel Att ha tillgång till bil, drivmedel och ett bra vägnät är viktigt för människor för att kunna förflytta sig på landsbygden. Landsbygdsbor kör mer bil och har fler bilar än stadsbe­ folkningen. Men tillgängligheten till drivmedel på landsbygden är begränsad, framför­ allt tillgången på alternativa drivmedel som gas eller etanol. Antalet tankställen har minskat på landsbygden, med runt en fjärdedel sedan 2003. Det finns mycket väg på landsbygden, ofta bestående av grusvägar. En stor andel av vägarna är enskilda och drivs och underhålls av vägföreningar, vägsamfälligheter eller privatpersoner. Författare: Tobias Elmquist


1 Innehåll 1 Mataffären är vanligast på landsbygden......................................................................8 1.1 Tolv mataffärer per landsbygdskommun ..................................................................................9 1.1.1 Mataffärerna minskar både på landsbygden och i städerna.............................. 13 1.2 Tankställena blir fler på landsbygden men apoteken ökar............................................... 14 1.3 Närmre till mataffär än apotek..................................................................................................... 16 1.3.1 Mataffärens status på landsbygden............................................................................. 20 1.3.2 Bankkontoren minskar i takt med att elektroniska banktjänster ökar............ 21 1.3.3 Kommuner med långt till post har långt till apotek............................................... 22 1.4 Nytta och nöje, sällanköpsvaror och alkohol......................................................................... 22

2 Vård i hela landet?......................................................................................................................... 25 2.1 Vårdcentraler och äldreboenden............................................................................................... 26 2.1.1 Avstånden till vårdcentralen minskar.......................................................................... 27 2.2 Möjligheten till sjukhusvård ser olika ut ................................................................................. 28

3 Grundskolor minskar och gymnasieskolor ökar ................................................ 31 3.1 Grundskolorna minskar med en per kommun på landsbygden..................................... 32 3.2 Var fjärde person på den glesa landsbygden har mer än 5 minuters reslängd till närmaste grundskola...................................................................................................................... 34 3.3 Högre utbildning är möjligt på landsbygden........................................................................ 36 3.4 Folkhögskolor.................................................................................................................................... 38

4 Bredband – viktigt när avstånden är stora............................................................... 40 4.1.1 God bredbandstillgång men olika hastigheter....................................................... 42 4.1.2 Internetanvändning på landsbygden......................................................................... 44

5 Bil, buss eller flyg?........................................................................................................................... 47 5.1 Fler personbilar på landsbygden men ont om alternativa drivmedel.......................... 49 5.2 Kollektivtrafik på landsbygden ................................................................................................... 52 5.3 Vägarna på landsbygden oftast grusvägar............................................................................. 54 5.3.1 Ovanligt med asfalt på landsbygden.......................................................................... 55 5.3.2 Bilresandet på landsbygden........................................................................................... 56 5.4 Lastbil och flyg – viktiga transporter för handeln................................................................. 59


6 Diskussion och fördjupning: Service och utveckling – vad betyder servicen i en kommun?......................................................................... 61 7 Fortsatta studier............................................................................................................................... 67 8 Så här definierar vi landsbygd............................................................................................. 68 9 Bilaga.......................................................................................................................................................... 73 9.1 Bakgrund till statistiken.................................................................................................................. 73 9.1.1 Statistik kring service generellt..................................................................................... 73 9.1.2 Statistik kring tankställen och drivmedel.................................................................. 74 9.1.3 Postservice............................................................................................................................ 74 9.1.4 Variabelförteckning........................................................................................................... 75

10 Källförteckning.................................................................................................................................. 76 10.1.1 Digitala källor:...................................................................................................................... 77 www.jordbruksverket.se/alltomlandet


1 Mataffären är vanligast på landsbygden Om man bor på landsbygden så har man längre avstånd till närmaste service än de som bor i städer, oavsett vilken service som avses. Mataffären är det vanligaste servicestället och det är också den service som befolkningen i genomsnitt har närmast till. Sedan 2009 har antalet apotek ökat i Sverige. Både på landsbygden och i storstäderna har fler apotek öppnat.

Vill du veta mer? I Allt om landets databas finns information på kommunnivå.


Landsbygdens speciella förutsättningar med glesa strukturer gör att olika sorters service inte kan ha samma struktur som i stadsområden. På landsbygden finns det många olika lösningar som försöker hantera konsekvenserna av de större avstånden, till exempel mobila bibliotek, lantbrevbärare, byskolor med mera. Tillgängligheten är viktig för servicen på landsbygden men begreppet tillgänglighet kan ha olika definitioner i olika sammanhang. I detta avsnitt kommer tillgänglighet främst att syfta på fysiska avstånd. Arbete eller service är mer tillgängliga om de ligger geogra­ fiskt nära en persons bostad. Avstånden mellan arbetskraft och arbetsgivare och de pendlingsmönster som blir konsekvensen av detta är viktiga förklaringsfaktorer till olika kommuners ekonomiska utveckling.1 Ett bredare perspektiv av tillgänglighet tar hänsyn till både fysiska avstånd och möjligheten att förflytta sig till olika mål, alltså hur långt är det till exempel mellan min bostad och närmaste affär och vilken möjlighet har jag att förflytta mig dit (bil, buss eller kanske en promenad?).2 Statistiken kring service på landsbygden i detta avsnitt ska ses ur båda dessa perspektiv. Skillnaden mellan kommersiell och offentlig service är viktig. Kommersiell service består av företag som lever på vad de kan producera och sälja i form av varor och tjäns­ ter. Den offentliga servicen finansieras av skattepengar och styrs av politiska beslut. Skillnaden är ett viktigt perspektiv vid jämförelsen av olika sorters servicestatistik. Det skulle kunna uttryckas som om att en skola finns kvar på landsbygden om kommunen beslutar att den ska vara kvar men mataffären finns kvar om den är lönsam. Men grän­ serna är inte helt tydliga. Till exempel måste politiker som beslutar om offentlig service ta hänsyn till de ekonomiska förutsättningarna i kommunen som är grunden för de kommunala skatteintäkterna. Ett annat perspektiv är att Sveriges kommuner är skyldiga att bedriva en stor mängd offentlig service som förskolor, grundskolor, gymnasium med mera.3 Även den offentliga servicen har krav på effektivitet och även här genomgår insti­ tutionerna och förvaltningarna en omvandling mot nya strukturer och arbetssätt vilket påverkar servicen.

1.1 Tolv mataffärer per landsbygdskommun Mataffärer och tankställen är den service som det kanske finns allra störst behov av lokalt. Men även postservice, bankkontor och apotek kan ha stor betydelse för möjlighe­ ten att bo och verka på landsbygden. Figur 1 visar att mataffärer är vanligast på landsbygden och den glesa landsbygden med i genomsnitt 16 respektive 12 mataffärer per kommun. Därefter kommer tankställe, bank­ tjänster och apotek. Det finns däremot i genomsnitt ett systembolag per landsbygdskom­ mun. På den glesa landsbygden är det vanligare med systembolagets ombud än butiker. I kapitel 8 Så här definierar vi landsbygd kan du läsa mer om vår landsbygdsdefinition. I det här avsnittet läggs regiontyperna stadsområden och storstadsområden ihop och kallas stadsområden.

1

Johansson, B., Klaesson, J., & Olsson, M (2002)

2 Umeå university (2012) 3 SFS 2001:453 1§ 2a kap, SFS 2010:800 2§ 2 kap

9

Serviceställe = företag eller offentlig institution som erbjuder varor och tjänster som behövs för vårt vardagliga liv, till exempel mataffär eller grundskola.


18 15,7

Antal serviceställen

16 14

12,2

12 10 8 6

4,1

4

5,1 5,5 3,1

2,4

2

3,8 3,6

3,5 1,8

1,0 1,1

1,6

Servicetyp

ice rv se Po st

Sy st em bo la g

k te Ap o

äl le ks t

Ba nk

Gles landsbygd

Sy st em bo la gs om bu d

Landsbygd

Ta n

M

at

aff

är

0

Figur 1. Olika serviceställen per kommun 2011/2012, medelvärde a a

Genomsnittligt antal serviceställen per landsbygdskommun respektive gles landsbygdskommun

Källa: rAps, SCB Systembolaget, Posten (egen bearbetning)

10


Sett till det faktiska antalet serviceställen (antalet affärer, tankställen med mera) så finns det betydligt mindre service på landsbygden jämfört med städerna. Det är främst en konsekvens av befolkningens storlek, fler personer ger en sammanlagt större service­ konsumtion. Hur många invånare det finns per serviceställe visar på mängden service i relation till befolkningen. Generellt sett så har de serviceställen som finns på den glesa landsbygden lägst befolkningsunderlag, det vill säga minst antal personer per service­ ställe. I alla fall var det så år 2011 för apotek, bank, post, mataffär, tankställen. Det går fler invånare per apotek och postserviceställen på landsbygden jämfört med mataffä­ rerna, vilket framgår av figur 2. Jämförelsen av olika serviceställen ska ses ur perspekti­ vet att behoven av olika typer av service varierar och att jämförelserna mellan olika ser­ vicetyper därmed blir svårtolkade. Det är intressant att se hur befolkningsunderlaget skiljer sig åt för till exempel mataffärer och apotek beroende på i vilken typ av kommun som de finns i. Till exempel så hade år 2011 stadskommunen Nykvarn flest antal perso­ ner (3110 personer) per mataffär och landsbygdskommunen Borgholm minst antal per­ soner (368 personer) per mataffär. Skillnaden är större om man ser till befolkningsun­ derlaget för apotek. År 2011 hade stadskommunen Vallentuna det största befolkningsunderlaget, där fanns det drygt 30 000 personer per apotek medan befolk­ ningsunderlaget endast var 2 437 stycken i landsbygdskommunen Strömsund.

Befolkningsunderlag för olika serviceställen

12 000 9842

10 000

8 390

7961

8 000

7235 6259

6 000

4824

4566

3951

4 000

2677 2 000 0

2 586

1618

1416 1203 740 Invånare per mataffär 2011

5 152

Invånare per tankställe 2011

Invånare per apotek 2011

Invånare per bankkontor 2011

Invånare per postserviceställe 2012

Servicetyp Stadsområden

Landsbygd

Gles landsbygd

Figur 2. Befolkningsunderlag för olika serviceställen 2011/2012 a a

Befolkningsunderlag = invånare per serviceställe

Källa: rAps, SCB, Posten, SCB (egen bearbetning)

Antalet mataffärer varierar mellan 2 och 63 stycken i landsbygdskommunerna. Runt hälften av alla landsbygdskommuner har mellan 7 och 19 mataffärer. I figur 3 visas rela­ tionen mellan antalet mataffärer och kommunernas folkmängd bland landsbygdskom­ munerna. Här går det att se att ju större folkmängden är desto fler mataffärer finns det. Vi kan också se att majoriteten av kommunerna har upp till cirka 20 mataffärer. I bilagan kan du läsa om vad som ingår i en mataffär.

11


60 000

Folkmängd 2011

Det största värdet för genomsnittlig omsättning i en mataffär i en lands­ bygdskommun, 248 miljo­ ner, hittar vi i Strömstad som har satsat stort på gränshandel med Norge.

40 000

20 000

0 0

20

40

60

Mataffär 2011

Figur 3. Folkmängd och mataffärer på landsbygden 2011 a a

Folkmängd och genomsnittligt antal mataffärer

Källa: rAps, SCB (egen bearbetning)

Omsättningen i mataffärerna varierar mycket. Den genomsnittliga försäljningen per affär är lägst på den glesa landsbygden medan skillnaden mellan landsbygdskommu­ nerna och stadskommunerna är mindre. Omsättningen på landsbygden är tre fjärdede­ lar av omsättningen i stadsområden, vilket betyder en skillnad på 15 miljoner som visas i tabell 1. Det största värdet för genomsnittlig omsättning i en mataffär, 248 miljoner, i en landsbygdskommun hittar vi i Strömstad som har satsat stort på gränshandel med Norge. Lägst omsättning har Krokoms kommun med 12,2 miljoner i genomsnitt. Tabell 1. Omsättning mataffärer, 2011a Genomsnittsomsättning per mataffär

Omsättning dagligvaror per anställd

Stadsområden

39 Mkr

2 879 kr

Landsbygd

36 Mkr

2 845 kr

Gles landsbygd

24 Mkr

3 053 kr

a Omsättning av dagligvaror i en kommun dividerat med antalet mataffärer, genomsnittsvärde för varje kommungrupp. Omsättning i miljoner kronor. Mer beskrivningar av statistiken finns i bilagan.

Källa: rAps och HUI research (egen bearbetning)

En del av statistiken pekar på att mataffärerna på den glesa landsbygden skulle ha svårt att kunna driva ekonomiskt lönsamma butiker. De har ett litet befolkningsundersunder­ lag och den geografiskt begränsade kundkretsen har generellt långt att åka till affären. Men en faktor som talar för den glesa landsbygden är en mer köptrogen lokalbefolkning. Konsumenter på den glesa landsbygden handlar i mindre utsträckning dagligvaror utanför den egna kommunen.4

4 Svensk handel (2009)

12


En viktig aspekt av servicen på landsbygden är samlokalisering av service. Att olika ser­ vice finns på samma plats. I flera fall kan olika sorters service finnas i samma verksam­ het, till exempel genom en kombinerad mataffär och tankställe. Vad gäller postservice så finns den ofta inom ramen för andra serviceleverantörer, ofta i en mataffär. Den redo­ visade statistiken tar inte hänsyn till detta. Den kombinerade mataffären och tankstället finns därmed i två kategorier i statistiken. Det är viktigt att ha med sig det perspektivet när resultaten diskuteras.

1.1.1 Mataffärerna minskar både på landsbygden och i städerna Antalet mataffärer har minskat det senaste decenniet. Mellan 2003 och 2011 minskade antalet mataffärer med cirka 20 procent på landsbygden, vilket i genomsnitt motsvarar tre till fyra affärer per kommun. Även i stadsområden minskade antalet mataffärer, vil­ ket visar att minskningen av affärerna sker överallt. Antalet mataffärer minskade mest på den glesa landsbygden. Det faktiska antalet serviceställen är som nämnt starkt kopplad till befolkningens stor­ lek. Till exempel så finns fler mataffärer i ett storstadsområde än i ett område på lands­ bygden. Men även på landsbygden så styrs antalet butiker av befolkningen vilket kan ses i figur 3. Utvecklingen av antalet mataffärer i relation till befolkningens utveckling mellan 2003-2011 visas i figur 4. Där framgår det att antalet affärer minskar mer än befolkningen. Detta gäller oavsett regiontyp. Storleken på landsbygdskommunernas befolkning är oförändrad under perioden men antalet mataffärer minskar med över en femtedel. Stadsområdena visar en befolkningstillväxt men ändå minskar antalet affärer med nästan femton procent. Att antalet mataffärer minskar framstår i den här jämförelsen mer som en strukturomvandlingsfråga där alla kommuner drabbas oavsett regiontyp. 25% 20%

Utveckling befolkning och antal mataffärer

15% 10%

Stads-bef; 9,08%

5%

Lb-bef; -0,01%

0%

Gles-bef; -5,32%

-5% -10%

Stads-livs; -10,89%

-15%

Gles-livs; -16,70%

-20% Lb-livs; -19,04%

-25% 2003

2004

2005

2006

2007

2008

2009

2010

2011

År

Figur 4. Utveckling folkmängd och mataffärer per regiontyp 2003-2011 a a Folkmängd och genomsnittligt antal mataffärer. Stads=Stadsområden, Lb=landsbygdskommuner, Gles=Glesa landsbygdskommuner. Livs=Mataffärer. Bef=Folkmängd.

Källa: rAps, SCB (egen bearbetning)

13

Antalet mataffärer har minskat det senaste decenniet. Mellan 2003 och 2011 minskade antalet mataffärer med cirka 20 procent på lands­ bygden, vilket i genomsnitt motsvarar tre till fyra affärer per kommun.


1.2 Tankställena blir färre på landsbygden... På landsbygden minskade tankställena mellan 2003 och 2011 med runt en fjär­ dedel vilket innebär att det i genomsnitt försvann två tankställen i varje lands­ bygdskommun.

Antalet tankställen minskar, både på landsbygden och i stadsområden. På landsbygden minskade tankställena mellan 2003 och 2011 med runt en fjärdedel vilket innebär att det i genomsnitt försvann två tankställen i varje landsbygdskommun, se figur 5. Antalet tankställen i stadsområdena minskade med drygt 20 procent medan minskningen var mindre på den glesa landsbygden.5 Tankställena minskar betydligt mer i antal än vad befolkningsstorleken gör under motsvarande tidsperiod. På samma sätt som för mataf­ färer så minskar mängden tankställen i relation till befolkningen oavsett regiontyp. Även om minskningen sker i hela landet så finns det i stadsområdena fler alternativa försäljningsställen som gör att tillgängligheten inte påverkas på samma sätt.6

99 procent av alla nya apotek som har öppnat sedan apoteksreformen genomfördes 2009 finns i tätorter med mer än 3 000 invånare.

Utveckling befolkning och antalet tankställen

30% 20% stadbef; 9,1%

10%

Lb-bef; 0,0%

0%

Gles-bef; -5,3% Gles-driv; -10,9%

-10%

staddriv; -22,6%

-20%

Lb-driv; -27,2%

-30% -40% 2003

2004

2005

2006

2007

2008

2009

2010

2011

Figur 5. Utveckling av befolkning och antalet tankställen per regiontyp 2003-2011, procent Källa: rAps, SCB ( egen bearbetning)

...men apoteken ökar På landsbygden ökade antalet apotek med 15 procent mellan 2003 och 2011 medan anta­ let på den glesa landsbygden var i princip oförändrat. I stadsområdena har däremot apoteken ökat med över 50 procent. Skillnaderna visas i figur 6. Där syns att antalet apotek ökade när apoteksreformen infördes 2008 för att sedan minska igen, detta i alla regiontyper. På landsbygden och på den glesa landsbygden ökade antalet apotek gan­ ska försiktigt efter nedgången, i stadsområden var uppgången betydligt starkare. Det är tydligt att apoteksreformen har haft en mer begränsad påverkan på utbudet på lands­ bygden, den stora ökning av det totala antalet apotek som skett finns i stadsområden. 99 procent av alla nya apotek som har öppnat sedan apoteksreformen genomfördes 2009 finns i tätorter med mer än 3 000 invånare.7 För en god tillgänglighet till läkemedel är inte endast antalet apotek av betydelse. Även öppettider och utbud är viktigt.

5 I avsnitt 5.1. finns mer statistik om drivmedelstillgången samt om antalet personbilar 6 Tillväxtanalys (2011)1 7 Tillväxtanalys (2011)2

14


Foto: Patrik Svedberg


70% 60% Förändring antal apotek

Mataffärer är den service som flest invånare i samtliga regiontyper har nära till medan avstånden generellt sett är större till närmaste apotek, även detta oavsett regiontyp.

57%

50% 40% 30% 20%

15%

10%

2%

0% -10% -20% 2003

2004

2005

2006

2007

2008

2009

2010

2011

År Stadsområden

Landsbygd

Gles landsbygd

Figur 6. Utveckling av antalet apotek 2003-2011, procent a Den procentuella utvecklingen är beräknad på förändringen av antalet arbetsställen. Statistiken gäller apotekshandel och innefattar i princip öppenvårdsapoteken. a

Källa: rAps (egen bearbetning)

1.3 Närmre till mataffär än apotek Landsbygden definieras av sina glesa strukturer och mindre befolkning medan förhål­ landet i stadsområden ofta är det motsatta. Den höga befolkningstätheten fungerar i sig som drivande för ekonomisk tillväxt. Ekonomisk framgång i stadskommunerna lockar nya invånare till kommunen och ger en stor efterfrågan på service. På en begränsad geo­ grafisk yta leder det till mycket service på små avstånd. Både befolkningens storlek och befolkningstätheten är viktiga för att förstå de ekonomiska skillnaderna mellan land och stad. En ekonomisk utveckling baserad på stor befolkningstäthet brukar kallas för agglomerationsekonomier.8 Närhet eller tillgänglighet är alltså viktigt både för ekonomi och för service. Närheten till olika serviceställen mäts genom hur stor andel av befolkningen i en kom­ mun som har över 5 minuter med bil till närmaste serviceställe. En längre körväg än 5 minuter innebär en lägre tillgänglighet. Figur 7 visar att andelen med över 5 minuters reslängd till någon service generellt är större på landsbygden än i stadsområdena och att den är som störst på den glesa landsbygden. Mataffärer är den service som flest invå­ nare i samtliga regiontyper har nära till medan avstånden generellt sett är större till när­ maste apotek, även detta oavsett regiontyp. Andelen med över 5 minuters reslängd till närmaste mataffär varierar mellan 8 och 25 procent beroende på regiontyp medan mot­ svarande andel för apoteken varierar mellan 23 och 48 procent. Mitt emellan hamnar närheten till postservice, tankställen och till bankomater. Du hittar mer information i bilagan om reslängd till service.

8 Rosenthal, S. Strange W (2004)

16


Andel av befolkningen med över 5 minuters reslängd

50%

48% 45%

45% 39%

40%

35%

35%

34%

30% 25%

25% 20%

23%

20% 17%

17% 14%

15% 10%

28%

26%

11% 8%

5% 0%

Reslängd mataffärer Avstånd apotek 2012 2012

Avstånd Avstånd bankomat Avstånd tankställe postservice 2012 2011 2012

Olika typer av service Stadsområden

Landsbygd

Gles landsbygd

Figur 7. Reslängd till service 2012, andel av befolkning som har över 5 minuter med bil a Andel av befolkningen som har över 5 minuters körväg med bil till respektive serviceställe. Mer beskrivning av statistiken finns i bilagan. a

Källa: Tillväxtanalys (egen bearbetning)

De som har över 5 minuters reslängd med bil till närmaste serviceställe kan delas upp i de som har 5 till 10 minuters reslängd, 10 till 30 minuters reslängd respektive över 30 minuters reslängd till närmaste service. Andelen med över 10 minuter till närmaste ser­ viceställe (10 till 30 minuter samt över 30 minuter) varierar mellan 0 och 36 procent beroende på service och regiontyp. Generellt så är andelen med avstånd på över 10 minuter störst på den glesa landsbygden. Den andelen i stadsområdena är aldrig över 7 procent och på landsbygden är den som mest 17 procent. I figur 8 redovisas andelarna med över 10 minuters reslängd beroende på service.

17


Andel med över 10 minuters reslängd

40,0% 35,5%

35,0%

33,3%

30,0% 25,0%

22,0% 18,9%

20,0%

14,9%

15,0% 10,0% 5,0%

14,1%

12,6% 8,0%

6,9% 3,3% 1,1%

5,0%

3,0%

4,5% 1,7%

0,0% Mataffärer

Apotek

Postservice

Stadsområden

Landsbygd

Bankomat

Tankställen

Gles landsbygd

Figur 8. Reslängd till service 2012, andel av befolkning som har över 10 minuter med bil a Andel av befolkningen som har över 10 minuters körväg med bil till respektive serviceställe. Mer beskrivning av statistiken finns i bilagan. a

Källa: Tillväxtanalys (egen bearbetning)

Andelen med över 30 minuter till närmaste serviceställe är generellt sett liten men till både apotek och bank så har nästan en tiondel av befolkningen på den glesa landsbyg­ den över 30 minuters färdväg. Mellan 5 och 10 minuters reslängd är vanligast i lands­ bygdskommunerna. Över 10 minuters reslängd respektive över 30 minuters reslängd förekommer främst på den glesa landsbygden. Avstånden till olika serviceställen har inte förändrats så mycket om man jämför åren 2007 och 2011. Andelen med över 5 minuter till närmaste serviceställe minskade för apo­ tek och bankomater medan andelen i stället ökade för postservice, se tabell 2. Närheten till bankomater förbättrades mer i stadsområden än på landsbygden men för övrigt var förändringarna likartade i stadsområden och på landsbygden. Skillnaden mellan regi­ ontyperna är alltså någorlunda lika stora 2007 och 2012. Detta ska ses i relation till sta­ tistiken ovan som visade att antalet serviceställen minskade. Färre platser erbjuder ser­ vice men de hamnar inte på längre avstånd i särskilt många fall. Tabell 2. Förändring 2007-2012, avstånd till service a Regiontyper

Mataffär

Apotek

Postservice

Bankomat

Tankställe

Stadsområden

0,3%

-1,3%

1,1%

-3,0%

-1,0%

Landsbygd

0,4%

-1,4%

1,5%

-2,2%

-1,2%

Gles landsbygd 0,0% -0,5% 0,8% -1,7% Förändring av andelen av befolkningen med över 5 minuter till närmaste serviceställe. Postservice inkluderar postens företagscenter.

1,0%

a

Källa: Tillväxtanalys (egen bearbetning)

Gruppen landsbygdskommuner är heterogen och kommunerna inom denna grupp ser väldigt olika ut. Närheten för kommunens invånare till exempelvis mataffärer varierar därför mycket. Det finns kommuner på landsbygden där cirka två procent av befolk­ ningen har mer än 5 minuter till närmaste mataffär medan det finns kommuner där cirka 40 procent av befolkningen har mer än 5 minuter.

19


1.3.1 Mataffärens status på landsbygden Det låga befolkningsunderlaget för mataffärer är utmärkande för regiontypen gles landsbygd medan regiontypen landsbygd har en mycket större variation, något som syns i figur 9. Landsbygdskommuner med större befolkningsunderlag ligger ofta i nära anslutning till olika stadsområden. När det gäller avstånd till närmaste mataffär ser situationen annorlunda ut. Både på landsbygden och på den glesa landsbygden finns kommuner med stora avstånd, se figur 9. I kapitel 8 Så här definierar vi landsbygd kan du läsa mer om vår landsbygdsdefinition.

Figur 9. Mataffärer, avstånd 2012 och befolkningsunderlag 2011 a a Andel med över 5 minuter till närmaste mataffär 2012 samt antal invånare per mataffär2010. Det är olika årtal på grund av begränsad datatillgång. Invånare per dagligvarubutik indelad i kvintiler.

Källa: Tillväxtanalys och rAps, SCB (egen bearbetning)

En viktig aspekt av dagligvaruhandeln på landsbygden är hur människor använder den. Undersökningar av befolkningen som helhet har visat att avstånden till olika former av service har minskat under de senaste tio åren. Det beror främst på förändringar inom servicesektorn snarare än att befolkningen flyttat närmare servicen. Detta sker samtidigt som resandet i vardagen ökar. Studier visar att den service som används ligger betydligt längre bort från bostaden än den potentiell närmaste servicen. Människor åker alltså längre än vad de behöver för att nå olika serviceställen. Detta beror på personliga önske­ mål om att få besöka vissa serviceställen, till exempel en stormarknad istället för ett närköp, och på grund av utbud eller priser. 9

9 Umeå university (2012)

20


En studie från Umeå universitet visar att utbudet av service lokalt och regionalt är kopp­ lat till resandet till service men sambanden är inte helt entydiga. Ett omfattande lokalt utbud (inom en 5 km radie) visar sig minska resandet medan ett bra regionalt utbud (inom 50 km) istället ökar det. Avstånden kan inte ensamma förklara serviceresandet. 10 Rörligheten kan ersätta ett serviceställe med ett annat längre bort. När en mataffär läggs ner så kan det relateras till att invånarna har hittat andra vägar för sina matinköp.11 Minskande befolkningar samt den strukturomvandling som handeln genomgått och fortfarande genomgår, där mindre butiker försvinner och ersätts av större, är också vik­ tiga faktorer som påverkar utvecklingen av service lokalt.12

1.3.2 Bankkontoren minskar i takt med att elektroniska banktjänster ökar Antalet bankkontor minskar i hela Sverige vilket kan relateras till att vi använder av elektroniska banktjänster i större utsträckning13. Allt fler bankkontor stänger på lands­ bygden och på den glesa landsbygden. Bankernas geografiska spridning är i stor utsträckning ett stad – land fenomen. De största kundunderlagen finns i stadskommu­ nerna medan befolkningsunderlaget är betydligt lägre på landsbygden och den glesa landsbygden. Detta syns tydligt i figur 10. Undantaget är vissa storstadsområden där befolkningsunderlagen också är relativt låga. I kapitel 4 kan du läsa mer om bredband och internetanvändningen på landsbygden.

Figur 10. Befolkningsunderlag bankkontor 2011 a a

Indelning i kvintiler

Källa: rAps, SCB (egen bearbetning)

10 Umeå university (2012) 11 Institutet för framtidsstudier (2009) 12 Institutet för framtidsstudier (2009) 13 Göteborgs universitet SOM-institutet 2 (2011)

21


1.3.3 Kommuner med långt till post har långt till apotek Jämfört med dagligvaror så är människor generellt beredda att resa längre för att köpa sällanköpsvaror.

Figur 8 visar att fler människor har större avstånd till närmaste apotek jämfört med till närmaste postserviceställe. Hur den skillnaden ser ut i olika delar av landet framgår av figur 11. Med hjälp av kartan ser vi att de kommuner där en hög andel av befolkningen har postservice på mer än 5 minuters avstånd med bil även har en hög andel som har apotek på mer än 5 minuter bort. När det gäller posten så finns kommunerna där avstån­ den är som störst, främst i nordvästra Sverige. Det finns enstaka kommuner på andra ställen där över 35 procent av de boende har över 5 minuter med bil till närmaste post­ service. När det gäller apotek finns kommunerna med över 35 procent av befolkningen med över 5 minuter med bil till närmaste apotek över hela landet, vilket kan ses i figur 11.

Figur 11. Avstånd till post och apotek 2012a a

Andel med över 5 minuter till närmaste apotek 2012 samt till närmaste postservice 2012

Källa: Tillväxtanalys (egen bearbetning)

1.4 Nytta och nöje, sällanköpsvaror och alkohol Sällanköpsvaror är allt vi handlar som inte är dagligvaror, som kläder, bilar eller hem­ elektronik. Jämfört med dagligvaror så är människor generellt beredda att resa längre för att köpa sällanköpsvaror vilket i kombination med det låga befolkningsunderlaget ger sällanköpshandeln på landsbygden ett ekonomiskt sämre utgångsläge.14 Omsätt­ ningen per person inom sällanköpshandeln var 2011 lägst i regiontypen gles landsbygd med 13 000 kronor per person och år. På landsbygden var motsvarande belopp cirka 17 500 och i stadsområden drygt 25 000 kronor. I kapitel 8 Så här definierar vi landsbygd kan du läsa mer om vår landsbygdsdefinition. I det här avsnittet läggs regiontyperna stadsområden och storstadsområden ihop och kallas stadsområden.

14 Svensk handel (2009)

22


Förändring av omsättning per invånare i procent

Figur 12 visar utvecklingen av omsättningen per invånare. På landsbygden ökade den med runt sex procent mellan 2007 och 2011, på den glesa landsbygden ökade den med åtta procent och i stadsområdena cirka sex procent. Förändringarna i omsättning mot­ svarar mellan 900 och 1300 kronor per person beroende på regiontyp. 9,00% 8,00% 7,00% 6,00% 5,00% 4,00% 3,00% 2,00% 1,00% 0,00%

8,20%

5,50%

2007

2008

2009

2010

2011

År Stadsområden

Landsbygd

Gles landsbygd

Figur 12. Omsättning sällanköpshandel per invånare 2007-2011, procent Källa: HUI research (egen bearbetning)

Antal försäljningsställen

Försäljning av alkohol i Sverige sker genom Systembolaget. Till skillnad från merparten av annan service är försäljning av alkohol ett område där varken en kommersiell efter­ frågan eller önskemål från lokala politiker i sig är tillräckliga för att kunna starta eller behålla en verksamhet. Dessa frågor bestäms av Systembolaget.15 Försäljningen av alko­ hol sker både genom systembolagets butiker och genom olika ombud. Det finns gene­ rellt fler systembolag i stadsområdena jämfört med landsbygden vilket kan ses i figur 13. Däremot är ombuden fler på landsbygden och i synnerhet på den glesa landsbygden. Det är inte helt jämförbart att handla i affärerna där produkterna finns direkt tillgängliga med att beställa och hämta dem hos ett ombud. Vid beställning från ombud är det möj­ ligt att beställa av nästan hela systembolagets utbud, men det finns vissa begräns­ ningar. 5,00 4,50 4,00 3,50 3,00 2,50 2,00 1,50 1,00 0,50 0,00

3,55

1,12 1,61 2,31

Stadsområden

1,02

1,12

Landsbygd

Gles landsbygd

Regiontyper Systembolag

Systembolagetombud

Figur 13. Systembolag och systembolagsombud 2012, antal per kommun Källa: Systembolaget (egen bearbetning)

15 http://www.systembolaget.se/OmSystembolaget/Butiker-och-ombud/

23


2 Vård i hela landet? På landsbygden finns det i genomsnitt åtta vårdcentraler per kommun och på den glesa landsbygden finns det tre. Närheten till vårdcentralerna har ökat på landsbygden. På landsbygden bor en större andel äldre befolkning än i städerna. Andelen av befolkningen över 65 år som antingen hade hemtjänst eller bodde på äldreboende var år 2011 cirka 17 procent på landsbygden och 19 procent på den glesa landsbygden. Till skillnad från primärvård och äldreboende finns inte sjukhusvård i alla kommuner. Det finns i genomsnitt en enhet för sjukhusvård i varje kommun på landsbygden och på den glesa landsbygden.

Vill du veta mer? I Allt om landets databas finns information på kommunnivå.


2.1

Vårdcentraler och äldreboenden

Sjukvård på sjukhus eller på vårdcentraler samt äldrevård på äldreboenden eller genom hemtjänst är viktiga delar av den svenska vården. I regiontypen landsbygd fanns det år 2011 i genomsnitt åtta vårdcentraler per kommun och på den glesa landsbygden fanns det tre. Det innebär ett genomsnittligt befolkningsunderlag på 3 000 personer per vård­ central på landsbygden och 2 700 personer på den glesa landsbygden, se figur 14. I kapitel 8 Så här definierar vi landsbygd kan du läsa mer om vår landsbygdsdefinition. I det här avsnittet läggs regiontyperna stadsområden och storstadsområden ihop och kallas stadsområden. På landsbygden fanns det 2011 i genomsnitt 6 äldreboende på landsbygden, 6 på den glesa landsbygden och 16 i stadsområdena, se figur 14. 3500 3002

Antal invånare

3000 2500

2744

2315

2000 1500 877

1000 500

671

406

0 Invånare per vårdcentral Stadsområden

Invånare +65 per äldreboende Landsbygd

Gles landsbygd

Figur 14. Befolkningsunderlag vårdcentral och äldreboende 2011, antal a Befolkningsunderlag = invånare per serviceställe. För vårdcentral räknat på hela befolkningen, för äldreboende befolkning över 65 år. Definition av äldreboende/serviceboende enligt rAps. Vårdcentraler består av primärvårdsmottagningar med allmänpraktiserande läkare och andra allmänpraktiserande läkarmottagningar a

Källa: rAps, SCB (egen bearbetning)

Landsbygden och den glesa landsbygden har en större andel äldre befolkning, 23 res­ pektive 26 procent jämfört med 18 procent i stadsområden. Andelen av befolkningen över 65 år som antingen hade hemtjänst eller bodde på äldreboende var år 2011 cirka 17 procent på landsbygden, 17 procent i stadsområdena och 19 procent på den glesa lands­ bygden. Andelen över 65 år på äldreboenden är ungefär jämnhög när de olika regionty­ perna jämförs, 5-7 procent.16 Antalet vårdcentraler på landsbygden ökade med några få procent mellan 2003 och 2010. I stadsområden ökade antalet vårdcentraler mer. I avsnittet Allt om att bo, leva och vara på landsbygden finns mer information om befolkningens sammansättning på landsbygden.

16 Statistiken hämtad från Kommun och landstingsdatabasen (Kolada/SKL).

26


2.1.1 Avstånden till vårdcentralen minskar Avstånden till närmaste vårdcentral är störst på den glesa landsbygden och minst i stadsområden, se figur 15. Andelen av befolkningen med över 5 minuter med bil till när­ maste vårdcentral minskade mellan 2009 och 2012 i alla regiontyper vilket betyder att närheten ökar. Förändringen har varit störst på landsbygden.

Andel med över 5 minuters resväg

50%

48%

45%

40%

40%

46%

37%

35% 30% 25% 20%

23%

21%

15% 10% 5% 0% Stadsområden

Landsbygd

Gles landsbygd

Regiontyper Avstånd vårdcentral 2009

Avstånd vårdcentral 2012

Figur 15. Andel med över 5 minuter med bil till närmaste vårdcentral 2009/2012, procent Källa: Tillväxtanalys (egen bearbetning)

27


Befolkningsunderlaget för vårdcentraler är alltså störst på landsbygden. Allra störst är det i de landsbygdskommuner som ligger nära större kommuner. Lägst befolkningsun­ derlag är det generellt i stadsområden, se figur 16. Avstånden till närmaste vårdcentral följer ett liknande mönster. Störst avstånd finns i Dalarna och Jämtlands län medan stadsområden har en mycket god tillgänglighet.

Figur 16. Befolkningsunderlag och reslängd till vårdcentraler 2011/2012 a Befolkningsunderlag = antalet invånare/antalet vårdcentraler per kommun. Avstånd vårdcentral = andel med över 5 minuters reslängd med bil till närmaste vårdcentral. a

Källa: rAps, SCB, Tillväxtanalys (egen bearbetning)

2.2 Möjligheten till sjukhusvård ser olika ut Specialistvård på sjukhus innebär sluten eller öppen specialistvård av läkare på sjuk­ hus. Till skillnad från primärvård och äldreboende finns inte sjukhusvård i alla kommu­ ner. Det finns i genomsnitt en enhet för sjukhusvård i varje kommun på landsbygden och på den glesa landsbygden. I stadsområdena är antalet nästan fyra. Befolkningen i hälften av kommunerna på landsbygden har möjlighet till sjukhusvård inom kommunen medan cirka 40 procent av befolkningen på den glesa landsbygden har det, vilket kan ses i tabell 3. Tabell 3. Specialistvård på sjukhus 2011, medelvärde/procent a Antal enheter med sjukhusvård

Andel kommuner med sjukhusvård (procent)

Stadsområden

8,4

70

Landsbygd

1,0

43

Gles landsbygd 0,5 33 Enheter med sjukhusvård = antal arbetsställen med specialistsjukvård på sjukhus, både sluten och öppenvård. För mer beskrivning av statistiken se bilagan. a

Källa: rAps (egen bearbetning)

28


Utvecklingen av antalet enheter för sjukhusvård skiljer sig mellan regiontyperna stads­ områden och landsbygd. Både på landsbygden och på den glesa landsbygden minskade antalet vårdenheter mellan 2003 och 2011, på landsbygden med cirka en tredjedel. I stadsområden mer än fördubblades antalet, se figur 17.

Procentuell förändring av antalet sjukhus

150%

132,4% 99,1%

100%

91,7%

50% 16,7% 0%

-26,2%

-3,0%

-31,9%

- 50% -59,5% - 100% 2003

2004

2005

2006

2007

Stadsområden

2008

2009

Landsbygd

2010

*

2010

2011

Gles landsbygd

Figur 17. Procentuell förändring av enheter med specialistvård på sjukhus 2003-2011, procent a Den procentuella utvecklingen är beräknad på förändringen av antalet arbetsställen. Specialistsjukvård på sjukhus innefattar både sluten sjukhusvård och öppen sjukhusvård. *=2010 förändras den branschindelning som diagrammet baseras på. I bilagan finns mer beskrivningar om vilken förändring det innebär i definitionen av specialistsjukvård.

a

Källa: rAps (egen bearbetning)

Vård och omsorg hör till de samhällsfrågor som svenska folket prioriterar som allra viktigast.17 Primärvård och äldrevård fyller viktiga behov samtidigt som den geografiska anknytningen till dessa förändras genom ökade möjligheter att själv välja var man öns­ kar få sin vård.18 Till skillnad från mycket annan service är vårdcentralernas befolknings­ underlag jämnstort oavsett vilken sorts kommun som är aktuell.

17 Göteborgs universitet: SOM-institutet (2012) 3 18 Socialdepartementet 2008

29

Vård och omsorg hör till de samhällsfrågor som svenska folket prioriterar som allra viktigast.


3 Grundskolor minskar och gymnasieskolor ökar Antalet grundskolor och förskolor minskar på landsbygden och ökar i stadsområden. En grundskola per landsbygdskommun försvann mellan 2003 och 2011. Reslängden till grundskola ökar på landsbygden. Var fjärde person på den glesa landsbygden har mer än 5 minuters reslängd med bil till närmaste grundskola. Högre utbildning är möjlig på landsbygden. Yrkeshögskoleutbildningar finns på landsbygden medan högskoleutbildningar främst finns i stadsområden.

Vill du veta mer? I Allt om landets databas finns information på kommunnivå.


I kapitel 8 Så här definierar vi landsbygd kan du läsa mer om vår landsbygdsdefinition. I det här avsnittet läggs regiontyperna stadsområden och storstadsområden ihop och kallas stadsområden. Skolornas befolkningsunderlag varierar beroende på regiontyp men är generellt lägre på landsbygden och högre i stadsområdena och lägst på den glesa landsbygden. Det enda undantaget gäller förskolorna där befolkningsunderlaget är störst på landsbygden vilket visas i figur 18. 12 000

11331 10245

10 000 Invånare per serviceställe

2011 fanns det i genomsnitt 14 förskolor, 11 grundskolor och 2 gymnasieskolor i de svenska lands­ bygdskommunerna..

2011 fanns det i genomsnitt 14 förskolor, 11 grundskolor och 2 gymnasieskolor i de svenska landsbygdskommunerna. I stadsområden fanns det fler och på den glesa lands­ bygden färre. Antalet skolor är ett osäkert mått på tillgängligheten. Det säger inte var de ligger i en kommun och avslöjar inte elevantalet eller hur stora klasser det finns på varje skola.

8 000 6245

6 000 4 000 2 000 0

2105

1212 1348 1126 Invånare per förskola

1662

1313

Invånare per grundskola

Invånare per gymnaiseskola

Servicetyp Stadsområden

Landsbygd

Gles landsbygd

Figur 18. Befolkningsunderlag förskola grundskola och gymnasieskola 2011, antal a a

Befolkningsunderlag = invånare per serviceställe

Källa: rAps, SCB (egen bearbetning)

3.1 Grundskolorna minskar med en per kommun på landsbygden Antalet grundskolor på landsbygden minskade med drygt 12 procent mellan 2003 och 2011 vilket i genomsnitt motsvarar en skola per kommun. På den glesa landsbygden för­ svann cirka en fjärdedel av alla grundskolor under samma tidsperiod, vilket innebär två av nio skolor. Antalet gymnasieskolor mer än dubblerades på landsbygden medan anta­ let förskolor minskade något under tidsperioden. Utvecklingen av antalet förskolor, grundskolor och gymnasieskolor på landsbygden visas i figur 19.

32


25%

Förändring antal skolor

20% 19,1%

15% 10% 5% 0%

-2,2%

-5% -10%

-12,1%

-15% 2003

2004

2005

2006

2007

2008

2009

2010

2011

År Förskolor

Grundskolor

Gymnasieskolor

Figur 19. Förändring av antal förskolor, grundskolor och gymnasieskolor på landsbygden 2003-2011, procent a Figuren visar utvecklingen på landsbygden och utesluter den glesa landsbygden och stadsområden. Den procentuella utvecklingen är beräknad på förändringen av antalet arbetsställen. a

Källa: rAps (egen bearbetning)

Antalet grundskolor och förskolor minskar även på den glesa landsbygden under tidspe­ rioden samtidigt som de ökar i stadsområdena. När det gäller gymnasieskolor så ökar de både i stadskommuner och på de svenska landsbygderna. Utvecklingen av antalet gym­ nasieskolor ser alltså likartad ut oavsett regiontyp. Rangordningen mellan regiontyperna ändras inte när antalet grundskolor relateras till befolkningen i åldern 7-15 år istället för till hela befolkningen vilket kan ses i figur 20. Befolkningsunderlaget är i det här fallet cirka 40 respektive cirka 80 procent större i stadsområden jämfört med landsbygden och den glesa landsbygden. Det betyder att de procentuella skillnaderna i befolkningsunderlag mellan landsbygds- och stadsområden är större för antalet unga jämfört med för hela befolkningen.

33

När det gäller gymnasieskolor så ökar de både i stadskommuner och på de svenska lands­ bygderna. Utvecklingen av antalet gymnasieskolor ser alltså likartad ut oavsett regiontyp.


Gles landsbygd Regiontyp

Den glesa landsbygden i nordvästra Sverige har både lägst befolknings­ underlag och störst andel med över 5 minuter med bil till närmaste grundskola.

117

Landsbygd

156

Stadsområden

219

0

50

100

150

200

250

Skolbarn per grundskola

Figur 20. Antal skolbarn 7-15 år per grundskola 2011, medelvärde Källa: rAps, SCB (egen bearbetning)

Man kan se utvecklingen av antalet förskolor, grundskolor och gymnasieskolor genom att titta på befolkningsutvecklingen bland de unga. Befolkningen i åldrarna 0-19 år, alltså det som utgör elevunderlag till förskolor, grundskolor och gymnasier minskade på landsbygden mellan 2003 och 2011. Även på den glesa landsbygden minskade antalet medan det ökade i stadsområden. Förändringen av antalet barn är en viktig faktor att ta hänsyn till när man tittat på antalet skolor. På landsbygden minskade antalet unga (0-19 år) mellan 2003 och 2011 med 8 procent och antalet grundskolor minskade med 12 pro­ cent. På den glesa landsbygden var det en nedgång i antalet unga (0-19 år) med cirka 14 procent men här minskade också antalet skolor med 25 procent. En förändring som mot­ svarar en minskning med 284 barn samt att antalet skolor minskar med i genomsnitt 2 stycken. Antalet förskolor minskade mellan 2003 och 2011 med mindre än en halv för­ skola på landsbygden och med drygt en hel förskola på den glesa landsbygden. I stads­ områden ökade istället antalet. Du kan läsa mer om befolkningsutvecklingen i avsnittet Allt om att bo, leva och vara på landsbygden

3.2 Var fjärde person på den glesa landsbygden har mer än 5 minuters reslängd till närmaste grundskola Figur 21 visar de lokala variationerna i befolkningsunderlag och avstånd till grundsko­ lan. Den glesa landsbygden i nordvästra Sverige har både lägst befolkningsunderlag och störst andel med över 5 minuter med bil till närmaste grundskola. Men i båda avseen­ dena så finns det kommuner med motsvarande servicegrad i övriga landet. I synnerhet lågt befolkningsunderlag finns i landsbygdskommuner i både södra och norra Sverige.

34


Figur 21. Befolkningsunderlag och avstånd till grundskola 2011 a a

Data indelad i kvintiler

Källa: rAps, SCB, Tillväxtanalys (egen bearbetning)

14 procent av befolkningen på landsbygden hade över 5 minuter med bil till närmaste grundskola år 2011. På den glesa landsbygden var det nästan var fjärde person (se figur 22). Mellan 2007 och 2011 förändrades inte tillgängligheten nämnvärt, den största för­ ändringen har skett på landsbygden där andelen med över 5 minuter till närmaste grundskola ökade något.

Andel med över 5 minuter till närmaste grundskola

30,0% 24,7%

24,3%

25,0% 20,0% 15,0%

13,9%

12,7%

10,0% 6,3%

6,3%

5,0% 0,0% Avstånd grundskolor 2007 Stadsområden

Avstånd grundskolor 2011

Landsbygd

Gles landsbygd

Figur 22. Närhet till grundskola 2007 respektive 2011 a a

Närheten beräknad på befolkningen i åldern 6-12 år.

Källa: Tillväxtanalys (egen bearbetning)

35


3.3 Högre utbildning är möjligt på landsbygden Högskolor ger en akademisk utbildning medan Yh-utbildningar ger en kortare mer yrkes­ inriktad utbildning. Lärcentra är en resursplats för vuxenstuderande med tillgång till teknik, lokaler och vägledning inom studierna.

Det svenska utbildningssystemet har expanderat kraftigt sedan början av 1990-talet.19 Utbildning är en viktig utvecklingsfråga. När kunskap driver den ekonomiska utveck­ lingen är de viktigt att attrahera en högutbildad befolkning till landsbygden. Det finns utbildningsmöjligheter på landsbygden men de är sällan förstahandsvalet. Det mesta av den högre utbildningen sker i stadsområden dit unga människor flyttar för att studera. 20 Flytten för att studera är inte självklart ett problem, utmaningen är att locka de färdigut­ bildade att flytta tillbaka. Läs mer om flyttmönster och om hur unga flyttar för sina studier i avsnittet Allt om att bo, leva och vara på landsbygden. I detta avsnitt beskriver vi var det finns tillgång till olika former av vuxenutbildning högskoleutbildning, yrkeshögskoleutbildningar (så kallad Yh-utbildning) samt var det finns tillgång till lärcentra. Yh-utbildning är den vanligast förekommande utbildnings­ platsen, följt av lärcentra och sedan följt av högskolor och universitet. Det kan finnas flera högskolor, universitet och Yh-utbildningar i samma kommun, lärcentra finns det däremot sällan mer än ett per kommun.

19 SOU 2005:48 20 Internationella handelshögskolan i Jönköping (2012)

36


Stadsområdena har en större andel kommuner som har högskoleutbildning samt som har Yh-utbildning. Skillnaden mellan stadsområden och landsbygd är störst när det gäl­ ler högskolor, se figur 23. När det gäller Yh-utbildningar är det cirka tio procent färre landsbygdskommuner som har Yh-utbildningar jämfört med stadsområden. Lärcentra är vanligast på den glesa landsbygden följt av landsbygden, se figur 23. Att det finns möjlighet att utbilda sig i en kommun innebär inte att utbildningen anordnas på den orten men att möjlighet att få stöd genom ett lärcentra är ett minimum. I minst någon utbildning ingår minst någon av högskolor, yh-utbildning eller lärcentra, se figur 23. Men det kan även ingå flera av dessa, till exempel kan en kommun som har minst en utbildning ha samtliga dessa utbildningsmöjligheter. Det är inte jämförbart att läsa på plats vid den institution som ger utbildningen eller att läsa på distans via ett lärcentra, men ett lärcentra är trots det en möjlighet till utbildning på hemmaplan. 90 79

Andel av samtliga kommuner

80

85

70

70 60 49

50

52

40

32

30

23

18

20 10

65

62

5

3

0 Landsbygd

Gles landsbygd

Stadsområden

Regiontyp Högskolor

YH-utbildning

Lärcentra

Minst någon utbildning

Figur 23. Andel kommuner med vuxenutbildning 2012, (procent) Källa: allastudier.se samt larcentra.nu (egen bearbetning)

Figur 24 visar på den geografiska variationen av möjligheter till vuxenutbildning det finns i olika kommuner. Figurens indelning beskrivs i tabell 4. Universitet och högskolor finns nästan uteslutande i stads- eller storstadsområden. Yrkeshögskolor finns i alla regiontyper och spritt över hela landet. Lärcentra finns i en stor andel landsbygds- och glesa landsbygdskommuner. Av de kommuner som inte har någon sådan utbildnings­ möjlighet är det väldigt få som inte har någon utbildningsmöjlighet i angränsande kom­ muner. Flera har universitet eller högskola i närliggande kommun. Tabell 4. Utbildningsvariabel Utbildningsvariabel Ingen utbildning

Har varken lärcentra, yh-utbildning eller högskoleutbildning

Minst lärcentra

Har lärcentra men inte yh-utbildning eller högskoleutbildning

Minst yh

Har yh-utbildning men inte högskoleutbildning, kan ha lärcentra också

Universitet eller högskola

Har högskoleutbildning, kan ha yh-utbildning, lärcentra är ovanligt i kommuner med högskoleutbildning

37


Figur 24. Utbildning i olika delar av landet 2012 a a

Se tabell 4 för beskrivning av utbildningsvariabeln

Källa: allastudier.se samt larcentra.nu (egen bearbetning)

3.4 Folkhögskolor Folkhögskolor är ytterligare ett sätt för vuxna att kunna utbilda sig. Det finns flera olika folkhögskolor med olika inriktningar och med olika huvudmän, vanligast är landsting, olika folkrörelser eller föreningar. Utbildningarna kan innehålla allt från allmän kurs där eleverna läser gymnasieämnen till profilkurser såsom musik, media, konsthantverk med mera eller olika yrkesutbildningar (till exempel fritidspedagog, kantor eller journalist).21 Antalet elever som går på folkhögskola är i genomsnitt störst i stadsområden och minst på den glesa landsbygden, vilket kan ses i tabell 5. Mellan 2007 och 2011 minskade anta­ let kursdeltagare i folkhögskolornas kurser oavsett regiontyp. Störst var minskningen på den glesa landsbygden med en minskning på i genomsnitt drygt 40 procent.

21 http://www.folkhogskola.nu/Om-folkhogskolan/Folkhogskola---vuxenutbildning/

38


Tabell 5. Deltagare på folkhögskolans kurser 2007 samt 2011 Deltagare kurser folkhögskola

2007

2011

Stadsområden

1 171

924

Landsbygd

539

357

Gles landsbygd

494

290

Källa: Folkbildningsrådet (egen bearbetning)

Det finns en stor lokal variation av folkhögskolestudenter vilket kan ses i figur 25. Det största antalet finns nästan alltid i storstadsområden men det finns även ett stort antal folkhögskolestudenter både i landsbygds- och glesa landsbygdskommuner.

Figur 25. Elever på folkhögskola 2011, antal per kommun Källa: Folkbildningsrådet (egen bearbetning)

39

Mellan 2007 och 2011 minskade antalet kurs­ deltagare i folkhög­ skolornas kurser oavsett regiontyp. På den glesa landsbygden minskade antalet mest, i genomsnitt cirka 40 procent.


4 Bredband – viktigt när avstånden är stora Nästan alla svenska hushåll har möjlighet till bredbandsuppkoppling, men bara runt en femtedel på landsbygden har tillgång till fiberkabel. Ålder påverkar internetanvändningen i större utsträckning än vad det gör om man bor på landsbygden eller i staden. När ålder och regiontyp ses tillsammans är 16-39 åringarna i stads­ områdena överlag de flitigaste användarna av olika sorters service­ tjänster på internet. 63 procent av 60-85 åringarna på landsbygden har den senaste månaden gjort bankärenden på internet.

Vill du veta mer? I Allt om landets databas finns information på kommunnivå.


I princip alla svenska hushåll har idag tillgång till bredband i någon form, endast cirka 500 hushåll och företag saknade tillgång till bredband i oktober 2012. Den bredbands­ täckning som avses är täckningen i personens bostad. 22 Andelen med fiberoptisk anslutning är högst i stadsområdena följt av den glesa lands­ bygden där 26 procent av befolkningen har möjlighet till fiberuppkoppling. Motsvarande andel är cirka 3 procent lägre i landsbygdskommuner vilket kan ses i figur 26. När det gäller tillgången till snabbt bredband (över 50 Mbit/s) finns ett liknande mönster som för fiberkabel, både när det gäller landsbygden och den glesa landsbygden, se figur 26.

100%

100,0%

100,0%

99,7%

90% 80% 70% 60% 50% 40%

43,5% 38,7%

30%

21,5% 23,5%

20%

25,6% 26,5%

10% 0% Stadsområden

Landsbygd

Trådbunden eller trådlös

Fiber

Gles landsbygd Hastighet över 50 Mbits

Figur 26. Möjlighet att använda bredbandsuppkoppling 2012, procent a Trådbunden eller trådlös = Andelen med någon form av antingen trådbunden eller trådlös uppkopplingsmöjlighet. Uppkoppling med minst 1 Mbit/s hastighet. a

Källa: Post- och telestyrelsen (egen bearbetning)

Det finns en ganska stor variation av hur stor täckning med snabbt bredband det finns i olika regiontyper. Till exempel varierar täckningen bland landsbygdskommunerna mellan 0 och 70 procent. Andelen med möjlighet till uppkoppling via fiberkabel är som synes i figur 26 högre i stadsområden jämfört med landsbygdskommuner. Men bilden är inte entydig, se figur 27. I kapitel 8 Så här definierar vi landsbygd kan du läsa mer om vår landsbygdsdefinition. I det här avsnittet läggs regiontyperna stadsområden och storstadsområden ihop och kallas stadsområden.

4.1

22 Post- och Telestyrelsen (2013)

41


Ett vanligt sätt att avbilda fördelningen av en variabel är att dela upp observationerna i tio grupper (deciler) med lika många observationer i varje grupp. Ibland används en indelning i fem grupper (kvintiler).

En marginellt mindre andel av befolkningen på den glesa landsbygden har tillgång till 3G-täckning jämfört med täckningen på landsbygden och i stadsområden.

Figur 27. Bredbandstäckning fiberoptisk anslutning 2012 a andel med teknisk möjlighet till bredbandsuppkoppling genom fiberoptisk anslutning. Data indelat i kvintiler a

Källa: Post och telestyrelsen (egen bearbetning)

I takt med att olika samhällsfunktioner digitaliseras och möjligheterna till handel och andra tjänster på internet blir fler, får en bra internetförbindelse en allt viktigare funk­ tion. På landsbygden är utbredningen ofta beroende av ideella krafter.23 Möjligheten att koppla upp sig till internet i sin bostad är alltså god, både på landsbygden och i stads­ områden. Redan år 2007 var tillgången till någon form av bredband på liknande höga nivåer god och det har inte skett någon nämnvärd ökning de senaste åren. Täckningen av 3G-nät i hemmet är också god, en täckning som inte bara ger tillgång till internet utan även tillgång till mobiltelefoni i bostaden. En marginellt mindre andel av befolkningen på den glesa landsbygden har tillgång till 3G-täckning jämfört med landsbygden och jämfört med täckningen i stadsområden. Det är viktigt att notera att tillgången till olika former av bredband avser möjligheterna till uppkoppling i bostaden.

4.1.1 God bredbandstillgång men olika hastigheter Utvecklingen av olika tjänster på internet skapar en möjlighet att dra nytta av högre uppkopplingshastighet för människor, till exempel för att se på TV. xDSL eller 3G-näten är inte alltid tillräckliga för att kunna använda dessa tjänster.24 Det krävs ingen speciell hastighet på bredbandet för att kunna ha tillgång till de vanligaste offentliga och kom­ mersiella tjänsterna på internet såsom e-post, bankärenden, ärende till kommunen eller andra myndigheter. För mindre företagare finns inte behovet av en kraftfull bredbands­ anslutning för den grundläggande administrationen. Men större företag eller verksam­ heter som är beroende av kraftfull elektronisk kommunikation med omvärlden för sin verksamhet, till exempel IT-konsulter och webbdesigners, har andra behov. För dessa företag är det viktigt att ha en internetuppkoppling med hög hastighet. Det kan finnas en potential för landsbygder med god internetuppkoppling att attrahera nya företag som 23 Post och Telestyrelsen (2010) 24 Post- och telestyrelsen (2013)

42


Det kan finnas en potential för landsbygder med god internetupp­ koppling att attrahera nya företag som med hjälp av en snabb uppkoppling arbetar mot kunder på distans.

Andelen äldre är högre på landsbygden och dessa människor riskerar att bli extra utsatta när personlig service försvinner och de inte kan använda de tjänster som finns på internet.

med hjälp av en snabb uppkoppling arbetar mot kunder på distans. Utbyggnaden av höghastighetsbredband är en prioriterad fråga för den svenska regeringen som i 2012 års budget satsade ytterligare 600 miljoner kronor på utbyggnaden, en del av detta genom­ förs inom ramen för landsbygdsprogrammet.25 I avsnittet Allt om landets näringsliv kan du läsa mer om företagande på landsbygden. En förklaring till de stora variationerna av möjligheten att använda fiber och snabbt bredband mellan olika regiontyper kan vara att en stor andel av de svenska hyreshusen är anslutna med fiberkabel men bara en liten del av villorna.26 Kommuner med stor andel villor får därmed en sämre tillgång till bredband via fiberkabel. Andelen med fiberuppkoppling har ökat mellan 2007 och 2011 i samtliga avseenden, störst är ökningen i städerna27. Den tekniska utvecklingen inom telekommunikationsområdet går fort, till exempel exis­ terade hastigheter över 50 Mbit/s knappt 2007. Det första 4G-nätet i världen öppnade i december 200928 i Sverige och utbyggnaden har sedan gått fort. Detta är därmed ett område där den fortsatta utvecklingen är mycket intressant.

4.1.2 Internetanvändning på landsbygden Vilken roll kan service via internet spela? Det behövs både kunskap och intresse för att använda internet. År 2012 fanns det 1,2 miljoner människor som aldrig eller mycket säl­ lan använde internet. Minst var andelen användare bland äldre, över 65 år. Den största anledningen till att inte använda internet är ointresse och sedan följer argumentet att det är för svårt eller krångligt.29 Det är främst unga människor som använder internet. Förutom ålder så har utbildning visat sig påverka internetanvändningen med högre användning bland högutbildade och lägre bland lågutbildade.30 Andelen äldre är högre på landsbygden och dessa människor riskerar att bli extra utsatta när personlig service försvinner och de inte kan använda de tjänster som finns på internet. För att kunna få perspektiv på internets potential att kunna fungera som ett serviceställe kan användningen av olika tjänster på internet undersökas. Statistik kring hur vi använ­ der internet visar att bankärenden är den service som är absolut populärast att göra på internet, 71 procent av befolkningen på den glesa landsbygden gör det minst en gång i månaden. På landsbygden är andelen 74 procent och i stadsområden 83 procent. Det är ovanligare att göra biblioteksärenden på internet eller att besöka landstingens eller regi­ onens hemsida. Endast sju procent av befolkningen på landsbygden gjorde biblioteksä­ renden minst en gång i månaden, i stadsområden var motsvarande andel 11 procent. Internetanvändningen är tydligt åldersrelaterad vilket syns när användningen av olika servicetjänster på internet jämförs ur ett åldersperspektiv, se figur 28. I de flesta fall är ungdomar och unga vuxna (16-39 år) den grupp som använder internet mest, skillna­ derna är generellt sett större mellan åldersgrupperna än mellan olika regiontyper. Det enda tydliga undantaget är besök på kommunens hemsida där 40-59 åringarna på landsbygden är de mest aktiva. 25 http://www.regeringen.se/sb/d/4902/a/198579 26 http://www.minimedia.se/telia/darfor-behovs-fiber 27 Definitionen 2011 var något snävare och endast innefattade de som bodde i anslutna hus och inte de som bodde i närheten vilket var fallet 2007. 28 Telias hemsida http://telia4g.se/?page_id=97 29 .SE (Stiftelsen för Internetinfrastruktur) (2012) 30 SOM-institutet Göteborgs universitet (2011)

44


Skillnaderna mellan stadsområden och landsbygden ser annorlunda ut inom de olika åldergrupperna. Skillnaden mellan stad och land bland individer i samma åldersgrupp är i många fall relativt liten. Minst är skillnaden i gruppen 16-39 åringar och störst är den bland 40-59 åringar När ålder och regiontyp ses tillsammans är 16-39 åringarna i stadsområdena överlag de flitigaste användarna av olika sorters servicetjänster på inter­ net. Däremot använder 60-85 åringarna på landsbygden internet mindre. Till exempel så har 91 procent av 16-39 åringarna i stadsområden gjort bankärenden på internet den senaste månaden, men bara 63 procent av 60-85 åringarna på landsbygden, se figur 28. När det gäller att söka information om hälsa och sjukvård samt att göra ärenden hos myndighet så finns ett liknande mönster men skillnaderna mellan åldersgrupperna är mindre och för den äldsta åldersgruppen finns ingen skillnad mellan stad och land. När det gäller besök på landstingets eller regionens hemsida ligger i princip samtliga ålders­ grupper oavsett regiontyp på liknande nivå. I figur 28 så är inte bara regiontyperna stads- och storstadsområden sammanslagna utan också landsbygd och gles landsbygd. 63 Gjort bankärenden

17 20

Olika sorters service på internet

Köpt/beställt varor eller tjänster

28

23 23 26

Sökt information om hälsa och sjukvård

13 13

21

Besökt din kommuns hemsida

5 Besökt ditt landstings/din regions hemsida

5 5

Gjort biblioteksärenden

0

75

86 88 91

47 50

34 38 41

24 23 27 31

Gjort ärende hos myndighet

14

35

70

35 29 31 29

11 12 14 12 14 9 10 9 12

10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 Andel som använt tjänst minst en gång i månaden i åldersklasser

Landsbygd 60-85 år

Stadsområden 60-85 år

Landsbygd 40-59 år

Stadsområden 40-59 år

Landsbygd 16-39 år

Stadsområden 16-39 år

Figur 28. Serviceanvändning på internet i olika åldersgrupper 2011, procent a a

andel som använt en viss service minst en gång i månaden

Källa: SOM-institutet

45


Användningen av olika tjänster har utvecklats olika på landsbygden vilket kan ses i figur 29. Bankärenden är den tjänst som används mest och är även den tjänst som ökar mest. Andelen av befolkningen på landsbygden som gjort inköp av varor och tjänster, myndig­ hetsärenden och kommunärenden går upp och ner över tid men mellan 2007 och 201 så ökar andelen något.

Andel på landsbygden 2011 som använt tjänst på internet

80

74

70 60 50 40

31 26

30 20

20

10

9

0 2007

2008

2009

2010

Köpt/beställt varor

Gjort ärende hos myndighet

Kommunens hemsida

Landstings hemsida

2011

Bankärenden

Figur 29. Förändring av den digitala serviceanvändningen på landsbygden 2007-2011, procent a Källa: SOM-institutet

46


5 Bil, buss eller flyg? Befolkningen på landsbygden kör mer bil och har fler bilar än de som bor i städerna. Tankställen med alternativa bränslen är vanligare i städerna än på landsbygden. Det finns mycket väg på landsbygden, men de består främst av grusvägar. På landsbygden åker man färre men längre resor när man åker kollektivt.

Vill du veta mer? I Allt om landets databas finns information på kommunnivå.


Transporter av gods och passagerare, tillgång till el och telekommunikation är avgö­ rande för både boende och företagande på landsbygden. De större avstånden på lands­ bygden utgör en betydligt större utmaning om infrastrukturen är bristfällig. En god infrastruktur skapar möjligheter att bo och verka på landsbygden. Kollektivtrafiken har andra förutsättningar i stadsområden jämfört med landsbygden. Mindre befolkning och större avstånd ger högre kostnader och det är också svårt att skapa en ändamålsenlig kollektivtrafik på landsbygden med dess spridda boenden. I stadsområden fungerar kollektivtrafiken mer ändamålsenligt och är mer samhällseko­ nomiskt lönsamt.31 I kapitel 8 Så här definierar vi landsbygd kan du läsa mer om vår landsbygdsdefinition. I det här avsnittet läggs regiontyperna stadsområden och storstadsområden ihop och kallas stadsområden.

5.1 Fler personbilar på landsbygden men ont om alternativa drivmedel För landsbygdsborna är en personbil det absolut viktigaste kommunikationsmedlet. Avstånd begränsar möjligheterna att kunna promenera och cykla till arbetet. Begränsad kollektivtrafik gör det svårt att åka kollektivt. Runt 80 procent av Sveriges befolkning hade år 2010 tillgång till bil.32 Runt två tredjedelar av befolkningen har körkort33 och undersökningar visar att tre av fyra (i åldern 16-85 år) kör bil minst en gång i veckan.34 35 2011 fanns det flest personbilar på den glesa landsbygden, 585 stycken per 1 000 invå­ nare. På landsbygden fanns det 543 och i stadsområden med 468 stycken, vilket framgår i figur 30.

31 Trivector AB (2005) 32 SOM-institutet Göteborgs universitet (2012) 1 33 www.transportstyrelsen.se 34 SOM-institutet Göteborgs universitet (2012) 1 35 Statistik från den västsvenska SOM-undersökningen vars resultat i flera undersökningar visat sig ligga mycket nära det för Sverige som helhet.

49


700 600 Antal fordon

500

543

585

468

400 300 200 100 0

26 Personbilar

76 94

52 73

Traktorer

108 32 41 32

Lastbilar

Motorcyklar

Fordonstyp Stadsområden

Landsbygd

Gles landsbygd

Figur 30. Fordon per 1000 invånare 2011, medelvärde Källa: Trafikanalys (egen bearbetning)

Antalet personbilar ökar både på landsbygden och på den glesa landsbygden. Det genomsnittliga antalet bilar per 1 000 invånare var högre både på landsbygden och på den glesa landsbygden än i stadsområden såväl 2007 som 2011. Även lastbilarna och motorcyklarna blir fler, mellan 2007 och 2011 ökade de oavsett regiontyp. Men det finns inte fler bilar överallt på den glesa landsbygden. Geografiskt sett så finns det flest bilar per invånare i västra Värmland och västra Dalarna samt i västra delarna av Norrbotten och Västerbotten. Ökningen av antalet personbilar syns speciellt tydligt på den glesa landsbygden där antalet ökar i en stor andel av kommunerna, se figur 31.

Figur 31. Personbilar per 1000 invånare 2007 och 2011 Källa: Trafikanalys, SCB (egen bearbetning)

50


I avsnitt 1.2. beskrivs tillgången till tankställen, men var tankställena finns berättar inte vilket utbud de har. Bensin och/eller diesel utgör grunden för ett tankställe, men om tankstället även har alternativa drivmedel som fordonsgas eller etanol varierar kraftigt. 2011 fanns Etanol (E85) på runt hälften av de svenska pumparna. Andelen var högre i tätorter men endast mellan 14 och 20 procent av tankställena på landsbygden hade eta­ nol (E85) i sitt utbud (14 procent i glesbygden, 20 procent på den tätortsnära landsbyg­ den). Denna jämförelse är gjord enligt den definition som Tillväxtanalys36 använder och inte enligt den landsbygdsdefinition som vi använder i övriga kapitel. Siffrorna som anges visar ändå på bristen av tillgängliga alternativa drivmedel på landsbygden. När det gäller fordonsgas fanns det ännu färre tankställen. 2011 fanns det endast 129 stycken i Sverige37. Tankställen finns främst i storstadsområden vilket gör det svårt för männ­ iskor på landsbygden att använda fordonsgas. Mer information om vår definition och andra definitioner av landsbygd finns i avsnittet Så gjorde vi Allt om landet. Fördelningen av gastankstationer och vanliga tankställen över landet framgår av figur 32 nedan. Gastankstationerna är ovanliga och de kommuner som har mer än en gas­ tankstation är ännu mer ovanliga. Skillnaden mot antalet vanliga tankställen är tydlig.

Figur 32. Gastankstationer 2012 och samtliga tankställen 2011 a a

Antal tankställen indelat i kvintiler

Källa: rAps, Energigas Sverige (egen bearbetning)

36 Tillväxtanalys (2011)1 37 Tillväxtanalys (2011)1

51


5.2 Kollektivtrafik på landsbygden Det är landstingen som organiserar kollektivtrafiken i Sverige vilket innebär att den ord­ nas på länsnivå. I figur 33 framgår antalet landsbygds- och stadsområdeskommuner i de svenska länen (här särredovisas stadsområden och storstadsområden). De flesta län består av en majoritet landsbygdskommuner. Undantaget är Stockholms län som till största delen består av storstadsområden och Jämtland, Västerbotten och Norrbotten som huvudsakligen består av gles landsbygd. Skåne och Västra Götalands län har huvud­ sakligen landsbygdskommuner men samtidigt flera stads- och storstadskommuner. 60

Kommuner

50 40 30 20 10 0 St oc kh o Sö Up lm de ps rm al Ös an a te lan rg ö d Jö tlan nk d ö Kr pin on g ob er Ka g lm Go ar tla Bl nd ek in ge Sk å n Vä st Ha e ra lla Gö nd ta Vä land rm la nd Vä Öre st b m ro an la Da nd l G ar Vä ävl na st eb er no org rrl Jä and Vä mt st lan er b d No ott rrb en ot te n

Biltätheten är störst i Norrbottens, Dalarnas och i Gotlands län med upp till 573 fordon per 1 000 invånare.

Län Storstadsområden

Stadsområden

Landsbygd

Gles landsbygd

Figur 33. Fördelning av landsbygdskommuner i olika län En viktig aspekt av kollektivtrafiksituationen i ett län är hur den används. Antalet kol­ lektiva resor är högst i de mest urbaniserade länen som Stockholm, Skåne och Västra Götaland. Minst resor per invånare görs det i Gotlands och i Kalmar län, se figur 34. Den genomsnittliga reslängden är högst i mindre län och län med mindre befolkning såsom Halland, Dalarna och Kronoberg. Kortaste medelreslängden är i Stockholm, Västra Göta­ land och Örebro, vilket även ses i figur 34. Biltätheten är störst i Norrbottens, Dalarnas och i Gotlands län med upp till 573 fordon per 1 000 invånare. Uppsala län och Västra Götalands län har bland de lägsta fordons­ tätheterna, men minst fordon fanns det 2011 i Stockholms län med bara 394 bilar per 1 000 invånare, se figur 34.

52


Figur 34. Antal resor och genomsnittlig reslängd i kollektivtrafiken samt förekomst av personbilar 2011, medelvärden a Antal resor per invånare i kollektivtrafiken, genomsnittlig reslängd per invånare i kollektivtrafiken, antal personbilar per invånare, data indelat i kvintiler a

Källa: Trafikanalys (egen bearbetning)

53


3,50 3,00 2,50 Antal resor

2,00 1,50 1,00 0,50 0,00 S Vä toc st k ra ho Gö lm ta la nd Vä Sk ån st m an e la n Ha d lla nd Ös Öre te b rg ro öt la n Da d la rn Sö Up a de ps a r Vä ma la st nla er no nd rr G ä lan vl d eb Vä org rm la Bl nd ek i Jö ng nk e ö Kr pin on g Vä ob st er erg b No ott rrb en ot t Go en tla Jä nd m tla n Ka d lm ar

Utbudskilometer är så långt bussarna i ett län faktiskt går,38 ett perspektiv på kollektiv­ trafikens utbud. Här är länens rangordning något annorlunda än när det gäller antalet resor och resornas längd. Störst antal utbudskilometrar har Stockholms och Uppsala län (120 respektive 114 tusen km) men efter det följer bland annat Jämtlands, Blekinge och Jönköpings län. Minst är utbudskilometrarna i Södermanlands, Gotlands och i Västmanlands län.

Antalet resor per utbudskilometer i varje län är hur många resor som görs för varje kilo­ meter en buss körs i ett län, ett perspektiv på hur kollektivtrafiken används. Fördel­ ningen mellan länen visas i figur 35 och liknar mer den fördelning som gäller för det genomsnittliga antalet resor per invånare, se figur 34. Stockholm, Västra Götaland, Skåne och Västmanland har i genomsnitt mer än en resa per utbudskilometer, övriga län har en lägre andel. Lägst har Gotland, Jämtland och Kalmar med under en halv resa per utbudskilometer.38

Län

Figur 35. Antal kollektivtrafiksresor i förhållande till utbudet 2011, medelvärde a Resor per utbudskilometer innebär antalet resor som görs med kollektivtrafiken dividerat med utbudskilometrarna vilket är den sammanlagda sträcka som samtliga fordon inom kollektivtrafiken kör a

Källa: Trafikanalys, egen bearbetning

I några län med en stor andel storstadsbefolkning som Stockholm, Västra Götaland och Skåne finns ett särskilt trafikbeteende med ett högt antal kollektiva resor, korta resläng­ der och lägre biltäthet. Motsatt förhållande råder i mer glesbefolkade län till exempel Gotland, Norrbotten och Kalmar. För de människor som inte har tillgång till bil och som bor på landsbygden spelar kol­ lektivtrafiken en viktig roll. Även för de som har tillgång till bil finns det en miljövinst att göra genom att åka kollektivt genom mindre energiförbrukning och mindre utsläpp av växthusgaser. Kollektivtrafiken är starkt beroende av geografi och befolkningsstorlek och olika statitiska jämförelser med utbudskilometer eller resor är inga självklara mått på tillgänglighet.

5.3 Vägarna på landsbygden oftast grusvägar Det finns över 50 000 mil väg i Sverige av alla möjliga storlekar och kvaliteter spridda över hela landet. På landsbygden har vägnätet stor betydelse i vardagen och vägens kvalitet kan vara avgörande för möjligheten att bo på landsbygden. I den statistik som vi redovisar i detta avsnitt ingår samtliga vägar i Sverige som är upp­ låtna för trafik. Det innebär allt från motorvägar till enskilda vägar. I landsbygdskom­ munerna finns det i genomsnitt 181 mil väg, på den glesa landsbygden är den sträckan 38 Total reslängd för samtliga bussar. Inställd trafik exkluderad och extratrafik inkluderad. Trafikanalys (2011)3

54


betydligt längre, 409 mil. Något som inte är så märkligt med tanke på att dessa kommu­ ner har stor geografisk yta. I förhållande till kommunens geografiska storlek är längden väg minst på den glesa landsbygden (vägsträcka/kommunareal), se tabell 6. Kommunen med längst total vägsträcka är Skellefteå med 984 mil, kommunen med minst total väg­ sträcka är Sundbyberg med åtta mil. När det gäller vägnätets relation till befolkningsstorlek finns det längst väg per invånare på den glesa landsbygden. På landsbygden är den längden bara en femtedel så stor och steget ner till stadskommunerna är ungefär lika stort, se tabell 6. Tabell 6. Sveriges vägar 2012, medelvärdena

a

Väg per kommun (km)

Vägsträcka per areal (km/km2)

Väg per invånare (meter)

Stadskommuner

1 430

3,4

33

Landsbygd

1 810

2,3

123

Gles landsbygd

4 090

0,9

581

I statistiken ingår all väg i Sverige som är upplåtna för trafik, både allmänna och enskilda vägar.

Källa: Trafikverket (egen bearbetning)

5.3.1 Ovanligt med asfalt på landsbygden Vägarna på den glesa landsbygden är till största delen grusvägar. I genomsnitt är 88 procent av vägarna grusvägar vilket i genomsnitt innebär över 360 mil grusväg per kom­ mun på den glesa landsbygden. Andelen är 76 procent på landsbygden men den fak­ tiska sträckan är mindre än hälften så stor, 140 mil, se figur 36. Andelen asfalterad väg är störst i stadsområdena, både avseende den genomsnittliga andelen och även den fak­ tiska sträckan. 4 000

3 625

Längd väg (km)

3 500 3 000 2 500 2 000 1 405

1 500

921

1 000 500

410

506

464

0 Landsbygd

Gles landsbygd

Stadskommuner

Regiontyp Asfalterat

Grusväg

Figur 36. Asfaltsvägar och grusvägar 2012, medelvärden Källa: Trafikverket (egen bearbetning)

Olika vägars bärighetsklass innebär en indelning av vägar efter hur tunga transporter vägarna klarar av. Vägar som är statliga eller kommunala, alltså inte enskilda, klassifi­ ceras i någon av de tre olika bärighetsklasserna (BK). BK1 är den högsta bärighetsklas­ sen och klarar tyngst transporter. På landsbygden är ungefär 20 procent av alla vägar BK1-vägar, detta är fem procent min­ dre än i stadsområdena. Rangordningen mellan regiontyperna stadsområden, lands­ bygd och gles landsbygd är samma för både BK-1 och BK-2 vägar vilket kan ses i tabell 7.

55

Kommunen med längst total vägsträcka är Skellef­ teå med 984 mil, kommu­ nen med minst total väg­ sträcka är Sundbyberg med åtta mil.


Vägnätet framstår som sämre på landsbygden och den glesa landsbygden med mindre andelar asfalterad väg.

När vägarnas bärighet undersöks framträder en viktig aspekt av vägsituationen på landsbygden, nämligen de enskilda vägarna. Det är endast de allmänna vägarna som klassificeras i bärighetsklasser (BK). Andelen vägar som inte är klassificerade är mellan 77 respektive 83 procent på landsbygden och den glesa landsbygden medan det endast är 61 procent i stadsområden. Statistiken innehåller samtliga vägar som är upplåtna för trafik i Sverige. Runt 75 procent av dessa vägar är enskilda vägar, ofta skogsbilvägar. De allmänna vägarna sköts av Trafikverket och gator sköts av kommunen medan de enskilda vägarna ofta sköts av en vägförening eller vägsamfällighet. Runt en tiondel av de enskilda vägarna får statsbidrag till sin skötsel.39 Det finns även privata vägar där bil­ trafik inte tillåts, dessa finns inte med i statistiken. Tabell 7. Bärighetsklasser 2012, procent a BK1

BK2

BK3

Ej klassificerad

Summa procent

Stadsområden

25

15

0,6

61

100

Landsbygd

20

4

0,2

77

100

Gles landsbygd

15

1

0,3

83

100

Andel väg enligt olika bärighetsklasser per kommun samt andel oklassificerad väg. Endast offentliga vägar(alltså de som finansieras offentligt) är klassificerade. Ej klassificerade vägar har ingen bärighetsklass. a

Källa: Trafikverket (egen bearbetning)

En betydligt mindre andel belagd väg på den glesa landsbygden är en konsekvens av att det finns mycket väg och att det jämförelsevis låga befolkningsunderlaget inte gör att vägarna används i lika stor utsträckning. Vägnätet framstår som sämre på landsbygden och den glesa landsbygden med mindre andelar asfalterad väg. Vilket vägnät som behövs beror på vilka behov som finns. En vägs bärighetsklass kan vara av betydelse för vilken sorts transporter som kan nå olika destinationer vilket kan påverka den lokala och regionala utvecklingen. Större och bättre vägar skulle kunna möjliggöra för fler före­ tag att etablera sig och kunna sälja sina varor. Se även avsnitt 5.4 om transporter på landsbygden.

5.3.2 Bilresandet på landsbygden Vi har tidigare visat att det generellt finns fler personbilar på landsbygden än i stadsom­ råden. Samtidigt använder färre personer i landsbygdslänen kollektivtrafik jämfört med län med större stadsområden. En konsekvens av det skulle kunna vara en mer omfat­ tande bilkörning på landsbygden men antalet bilar säger inget om hur de används. Ett sätt att undersöka användningen är att jämföra den genomsnittliga körsträckan. Tabell 8 visar att den genomsnittliga körsträckan per bil skiljer sig relativt lite mellan landsbygden, den glesa landsbygden och stadsområden. Däremot är körsträckan per person högre på landsbygden och på den glesa landsbygden än i stadsområden. En konsekvens av att befolkningen på landsbygden har fler bilar per invånare.

39 http://www.trafikverket.se/Privat/Vagar-och-jarnvagar/Enskilda-vagar/Om-enskilda-vagar/

56


Tabell 8. Körsträckor på landsbygden 2011, mil a

a

Sträcka per bil 2011

Sträcka per person 2011

Stadsområden

1 227

650

Landsbygden

1 215

761

Glesa landsbygden

1 228

833

Sträcka i mil baserat på bilbesiktningens avläsningar, genomsnittliga körsträckor

Källa: SCB (egen bearbetning)

En korrelationsmatris mellan körsträcka, antalet personbilar och befolkningsstorleken och ett medelvärde av närheten till olika serviceställen beskriver de olika faktorernas koppling till varandra. Vi gör korrelationen för de kommuner som vi definierar som landsbygdskommuner. I kapitel 8 Så här definierar vi landsbygd kan du läsa mer om hur vi definierar landsbygd Korrelationerna mellan körsträcka per personbil och övriga variabler är svaga eller obe­ fintliga. Körsträckan per invånare är starkt och signifikant korrelerad till antalet person­ bilar per invånare, se tabell 9. Ett samband som visar att ju fler bilar det finns desto mer kör varje invånare i genomsnitt. Fler bilar innebär alltså även att de används mer. Även servicevariabeln är signifikant korrelerad med körsträckan per person, även om sambandet är svagare, se tabell 9. Sambandet är positivt vilket betyder att längre kör­ sträckor hänger samman med större avstånd till service på landsbygden. Något som kunnat anas tidigare eftersom landsbygden och den glesa landsbygden generellt har större avstånd till service samt även längre körsträckor per person. Tabell 9. Körsträckor, service och personbilar på landsbygden 2011/2012a Sträcka personbil 2011

Sträcka per person 2011

Serviceavstånd genomsnitt 2012

Antal personbilar 2011

Antal personbilar 2011 per invånare

Sträcka personbil 2011

1

Sträcka per person 2011

0,56

1

Serviceavstånd genomsnitt 2012

0,46

0,69

1

Antal personbilar 2011

-0,29

-0,42

-0,27

1

Antal personbilar 2011 per inv

0,11

0,85

0,52

-0,29

1

Folkmängd 2011

-0,28

-0,48

-0,31

1,00

-0,37

Folkmängd 2011

1

a Serviceavstånd genomsnitt= ett medelvärde av andel med över 5 minuter med bil till närmaste mataffär, postserviceställe, vårdcentral, grundskola, bankomat, apotek och tankställen. Samtliga avstånd från 2012 bortsett från grundskola. Korrelation gjord bland landsbygdskommunerna.

Källa: Tillväxtanalys, SCB, Trafikanalys

Fler bilar och längre avstånd till service hänger samman med en större användning av bilen även om tabell 9 inte kan ge mer än antydningar till orsakerna och inte kan täcka in alla faktorer som påverkar bilkörandet. Avståndet till olika former av service kan vara en betydelsefull faktor för att förklara graden av bilresande.

57

En korrelationsanalys visar på relationen mellan två olika faktorer (variabler) som undersöks, till exem­ pel ålder och utbildnings­ nivå i en befolkning. Med en av de vanligaste meto­ derna (Pearsons R) visas relationen som ett tal (koefficient) som varierar mellan -1 och +1. Ju när­ mare 0 en korrelation är desto mindre samband finns det mellan fakto­ rerna, ju närmare -1 eller +1 ett tal kommer desto starkare är relationen. För exemplet ålder och utbild­ ningsnivå får man i Sve­ rige ett negativt samband (mellan 0 och -1) mellan ålder och utbildning efter­ som äldre personer har lägre utbildning.


5.4 Lastbil och flyg – viktiga transporter för handeln Handel har under lång tid ansetts vara en av de viktigaste faktorerna för ett områdes ekonomiska utveckling, något som stöds av mycket forskning.40 En förutsättning för handel är att produkter ska kunna importeras och exporteras och det måste finnas möj­ ligheter att resa till och från ett område. Det måste med andra ord finnas fungerande transporter. Investeringar i infrastruktur för att underlätta transporter, till exempel vägar, har visat sig gynna ekonomisk utveckling.41 Lastbilstrafiken spelar en viktig roll för transporterna på landsbygden. I många fall är lastbilar den enda transportform som kan nå den aktuella platsen. Lastbilstrafiken uppvisar inga tydliga skillnader mellan län med stora stadsområden och län med främst kommuner som definieras som landsbygd. Stockholms län har bland de kortaste kör­ sträckorna medan Skåne län har bland de längsta, se figur 37 nedan. Ett mönster som vi kan se är att körsträckorna är något längre i södra Sverige medan de är något kortare i östra Sverige.

Figur 37. Körsträckor lastbilar i Sverige 2011, körsträckor a a

Körsträckorna baseras på mätarställningsuppgifter från bilprovningen.

Källa: Trafikanalys (egen bearbetning)

År 2011 hade Sverige 41 flygplatser med reguljär trafik och chartertrafik. Av dessa fanns 19 stycken på landsbygden. Antalet flygplatser har minskat sedan 2003 med två flygplat­ ser och båda dessa låg på landsbygden eller på den glesa landsbygden, Hultsfred res­ pektive Storuman. Det betyder att det 2003 fanns fler flygplatser på landsbygden än vad som fanns i stadsområden. Lika viktigt som antalet flygplatser är hur omfattande flygtrafiken är. Trafiken varierar mellan olika flygplatser och 86 procent av alla landningar (cirka 220 000 per år) sker på någon av flygplatserna i stadsområdena och endast tio (cirka 26 000) respektive fyra pro­ cent (cirka 10 000) av landningarna sker på landsbygden eller på den glesa landsbygden. 40 Rodriguez F, Rodrik D (2001) 41 Trafikanalys (2011) 2

59


Figur 38 nedan visar vilka flygplatser som har störst antal landningar och där framgår det att trafiken på flygplatserna som inte ligger vid storstäderna är mycket liten. De flyg­ platser som ligger närmast efter storstäderna är Gotland, Luleå och Umeå.

Figur 38. Antal landningar på svenska flygplatser 2011, per kommun Källa: Transportstyrelsen (egen bearbetning)

Nästan hälften av alla flygplatser ligger i landsbygdskommuner men de står endast för cirka 15 procent av den totala flygtrafiken. Att bara undersöka mängden trafik på en flyg­ plats kan inte avgöra vilken betydelse flygplatsen har för landsbygden i dess närhet. De regionala flygplatserna ligger ofta i anslutning till någon större tätort men det finns även flygplatser som ligger i anslutning till mindre orter.

60


6 Diskussion och fördjupning: Service och utveckling – vad betyder servicen i en kommun? Genomgången av statistiken i de olika kapitlen har gett en lägesbeskrivning av servicesituationen på landsbygden. Tillsammans med tidigare studier på området kan några saker konstateras: Servicens storlek är beroende av befolkningens storlek. Landsbygden har mindre befolkning och större avstånd till serviceutbud. Serviceutbudet på landsbygden är ett resultat av både landsbygdens gleshet och av den strukturomvandling som många serviceproducenter genomgår.

Vill du veta mer? I Allt om landets databas finns information på kommunnivå.


Service blir lätt ett argument i en lokal debatt om utvecklingen på landsbygden. En stängning av en mataffär eller en skola kan föras fram som något som skulle sätta stopp för livet på landsbygden eller vars tillkomst skulle ge liv till landsbygden. Frågan är vad service i ett område betyder för livet på landsbygden? Mängden service (antalet serviceplatser) är störst i de tätbefolkade stadsområdena och avstånden till service är minst där. Både befolkningens storlek men även befolkningstät­ heten är av betydelse för hur servicen ser ut. En koncentration av människor ger mycket service på samma plats. Det finns studier som pekar både på att service är ett resultat av befolkningsutvecklingen och dyker upp när tillräckligt många bor på en plats. Men det finns också studier som pekar på att service faktiskt kan vara något som attraherar nya invånare.42 Sådana effekter kan troligen finnas samtidigt och förstärka varandra. För att få perspektiv på servicens betydelse för livet på landsbygden kan den relateras till olika utvecklingsfaktorer, här väljer vi befolkningsutveckling och ekonomisk utveck­ ling mätt genom antalet nystartade företag. Detta undersöks genom att korrelera ande­ len med över 5 minuter med bil till flera olika serviceställen (apotek, vårdcentral, grund­ skola, dagligvaruhandel, postserviceställen, bankomater) med befolkningsutvecklingen och antalet nystartade företag. Även folkmängd och befolkningstäthet finns med i matri­ sen. Befolkningsutvecklingen undersöks mellan 2007 och 2011 och nyföretagandet mäts för år 2011. Avståndet till service mäts för 2012 (bortsett från grundskola). Skillnaden i årtal beror på datatillgången, men som framgått av statistiken i avsnittet är skillnaderna mellan enskilda år små när det gäller avstånd till närmaste serviceställe. I tabell 10 visas beskrivande statistik för de olika variablerna med ett genomsnittsvärde per kommun. Överlag så är variationsbredden mindre på den glesa landsbygden jämfört med övriga regiontyper. För till exempel nyföretagandet betyder det att antalet nya före­ tag i samtliga glesa landsbygdskommuner hamnar relativt nära medelvärdet för nyföre­ tagandet på den glesa landsbygden. I de andra regiontyperna finns fler kommuner med större avvikelse från regiontypens medelvärde. Undantaget är variablerna som visar på närhet till olika former av service. I det här fallet är variationen ganska likvärdig i samt­ liga regiontyper. I kapitel 8 Så här definierar vi landsbygd kan du läsa mer om vår landsbygdsdefinition. I det här avsnittet läggs regiontyperna stadsområden och storstadsområden ihop och kallas stadsområden.

42 Institutet för framtidsstudier (2009) & Ferguson, M., Ali, K., Olfert, M. R., & Partridge, M. (2007)

62


Tabell 10. Beskrivande statistik av närhet till service, folkmängd, nyföretagande och nyföretagande. a

Befolkningsförändring 2007-2011

Medel

Standardavvikelse

Max

Min

0,004

0,035

0,127

-0,079

Nyföretagande 2011

254

788

11840

10

Närhet apotek 2012

0,35

0,17

0,801

0

Närhet vårdcentral 2012

0,33

0,18

0,92

0

Närhet grundskola 2011

0,13

0,10

0,69

0

Närhet mataffär 2012

0,153

0,098

0,48

0

Närhet postservice 2012

0,23

0,13

0,70

0

Närhet bankomat 2012

0,30

0,16

0,74

0

Närhet tankställe 2012

0,18

0,10

0,46

0

32 951

67 112

881 235

2424

Folkmängd 2012

141 496 4708 0,24 Befolkningstäthet (inv/km ) Befolkningstätheten är ett medelvärde av kommunernas genomsnittliga befolkningstäthet och skiljer sig därmed från ett genomsnitt för landet som helhet. 2

a

Källa: SCB, Tillväxtanalys,

Eftersom variablerna som mäter närhet till service mäter andelen som har över 5 minu­ ter med bil till någon form av service så innebär ett högt värde sämre service och ett lågt värde bättre service. I texten nedan benämner vi de ibland i gruppform och kallas då för servicevariablerna (närhet till apotek, vårdcentral, grundskola, mataffär, postservice, bankomat och tankställe). Tabell 11 och tabell 12 visar hur variablerna korrelerar med varandra på landsbygden respektive på den glesa landsbygden. En korrelation kan i det här sammanhanget skapa en översikt men kan inte användas för detaljerade slutsatser. Korrelationen visar på samvariationen, vilka variabler som pekar i samma riktning. En svårighet med de vari­ abler som används här är att alla i någon utsträckning påverkar varandra vilket betyder att det är svårt att dra slutsatser av enskilda korrelationer. En generell likhet mellan landsbygd och gles landsbygd är att korrelationerna överlag går i samma riktning oavsett regiontyp. Den interna samvariationen mellan de olika servicevariablerna är positiv både på landsbygden och på den glesa landsbygden. Till exempel är korrelationen mellan närheten till vårdcentral och närhet till apotek positiv (0,85 på landsbygden 0,96 på den glesa landsbygden). Samvariationen mellan service­ variablerna och övriga variabler är istället negativ i båda regiontyper. Några undantag från samstämmigheten mellan landsbygd och gles landsbygd finns gällande befolk­ ningstätheten där riktningarna varierar beroende på regiontyp. Att korrelationerna mellan närhetsvariablerna och övriga variabler är negativa betyder att färre har långt till service. Fokus för korrelationsmatrisen är tillgängligheten till service i de sju olika perspektiv som undersöks. Ett första steg för att skapa en överblick är att titta mer noggrant på hur serviceperspektiven relaterar till varandra. Ett starkt samband mellan två servicetyper kan antyda att de ligger geografiskt nära varandra. Av servicevariablerna är närhet till apotek och vårdcentral de som korrelerar starkast till varandra oavsett regiontyp, de har ett starkt samband till varandra men en svagare korrelation till annan service. Även grundskola, mataffärer och postservice korrelerar relativt starkt till varandra oavsett regiontyp och har en svagare korrelation till annan service. Skillnaderna mellan lands­ bygd och gles landsbygd är generellt små. Men när det gäller närheten till tankställe och bankomat så korrelerar de generellt starkare till annan service på den glesa landsbyg­

63


den jämfört med motsvarande korrelation på landsbygden. Det antyder att tankställen och bankomater på den glesa landsbygden i större utsträckning ligger i närheten av annan service. Relationen mellan servicevariablerna och övriga variabler är alltså överlag negativ. Styr­ kan i korrelationerna ser olika ut på landsbygden respektive den glesa landsbygden. På den glesa landsbygden varierar styrkan i korrelationerna mer beroende på servicetyp jämfört med landsbygden. Ett exempel på detta är korrelationen mellan nyföretagandet och servicevariablerna. På landsbygden finns det största sambandet mellan nyföreta­ gandet och närheten till grundskolan (-0,33). Den minsta är mellan nyföretagandet och närheten till tankställen (-0,06). På den glesa landsbygden är det störst samband mellan nyföretagande och närheten till grundskola (-0,48) och minst mellan apotek och nyföre­ tagande (-0,11). Den variabel som generellt har starkast samband med servicevariablerna på landsbyg­ den är befolkningstätheten. Bättre närhet till service är alltså vanligare när befolknings­ tätheten är större. Efter det följer befolkningsutvecklingen 2007-2011. Det innebär att det är bättre service i de kommuner som har haft en större befolkningsökning åren 20072011. Bland servicevariablerna utmärker sig närheten till mataffärer och närheten till grundskola för att de har ett starkare samband till de övriga variablerna jämfört med övriga servicetyper. Det är främst närheten till denna service som hänger samman med en ökande befolkning eller en större befolkningstäthet. Korrelationen mellan närheten till mataffär och befolkningstätheten är 0,52 på landsbygden. På den glesa landsbygden är folkmängden den variabel som har starkast samband med servicevariablerna, följt av nyföretagandet. Nyföretagandet är mycket starkt korrelerat till folkmängden så troligen beskriver de här två måtten ungefär samma fenomen. Grundskola är den servicetyp som korrelerar starkast med övriga variabler följt av dag­ ligvaror. Sambandet mellan närheten till grundskola och folkmängden är 0,57 på den glesa landsbygden.

64


65

0,73

0,50

-0,16

-0,13

-0,24

-0,31

Närhet bankomat 2012

Närhet tankställe 2012

Befolkningsförändring 2007-2011

Nyföretagande 2011

Folkmängd 2012

Befolkningstäthet 2012

-0,44

-0,27

-0,19

-0,23

0,50

0,71

0,62

0,51

0,49

1

0,96

0,48

0,47

0,58

0,79

0,69

-0,08

-0,11

-0,23

0,09

Närhet grundskola 2011

Närhet mataffär 2012

Närhet post 2012

Närhet bankomat 2012

Närhet tankställe 2012

Befolkningsförändring 2007-2011

Nyföretagande 2011

Folkmängd 2012

Befolkningstäthet 2012

1

Närhet vårdcentral 2012

Närhet apotek 2012

Närhet Apotek 2012

0,11

-0,29

-0,18

-0,11

0,71

0,80

0,60

0,45

0,54

1

-0,19

-0,57

-0,48

-0,35

0,81

0,63

0,79

0,80

1

Närhet Närhet Vårdcentral Grundskola 2012 2011

-0,45

-0,33

-0,25

-0,39

0,59

0,57

0,66

0,72

1

Närhet Närhet Vårdcentral Grundskola 2011 2012

Tabell 12. Korrelationsmatris gles landsbygd

0,49

0,60

Närhet mataffär 2012

Närhet post 2012

0,51

Närhet grundskola 2011

1

0,85

Närhet vårdcentral 2012

Närhet apotek 2012

Närhet Apotek 2012

Tabell 11. Korrelationsmatris landsbygd

-0,30

-0,47

-0,43

-0,34

0,84

0,62

0,75

1

Närhet mataffär 2012

-0,52

-0,29

-0,23

-0,32

0,70

0,57

0,80

1

Närhet Mataffär 2012

-0,12

-0,41

-0,32

-0,30

0,76

0,79

1

Närhet Postservice 2012

-0,44

-0,28

-0,18

-0,25

0,68

0,67

1

Närhet Postservice 2012

-0,10

-0,22

-0,11

-0,10

0,77

1

Närhet Bankomat 2012

-0,46

-0,22

-0,16

-0,30

0,55

1

Närhet Bankomat 2012

-0,18

-0,43

-0,33

-0,29

1

Närhet Tankställe 2012

-0,36

-0,14

-0,06

-0,21

1

Närhet Tankställe 2012

0,12

0,43

0,54

1

Befförändring 2007-2011

0,51

0,51

0,58

1

Befförändring 2007-2011

0,24

0,93

1

Nyföretagande 2011

0,40

0,94

1

Nyföretagande 2011

0,33

1

Folkmängd 2012

0,35

1

Folkmängd 2012

1

Befolkningstäthet 2012

1

Befolkningstäthet 2012


För att förstå avstånden till service så framstår befolkningstätheten som viktigast på landsbygden medan befolkningens faktiska storlek framstår som den viktigaste faktorn på den glesa landsbygden. Samvariationen mellan olika sorters service antyder att en del service är något mer cen­ traliserad/samlokaliserad på den glesa landsbygden. Baserat på det starka sambandet gäller detta apotek och vårdcentraler. Men det gäller även tankställe och närheten till bankomat. Närheten till mataffärer och kanske framför allt närheten till grundskola sticker ut jäm­ fört med övriga servicetyper. Närheten till dessa har en starkare koppling till befolk­ ningsstorleken, befolkningstätheten och till befolkningsutvecklingen. Det betyder att kommuner där närheten till dessa är god också har en bättre befolkningsutveckling.

66


7 Fortsatta studier Hur mycket service som finns säger ingenting om servicens kvalitet All statistik kring service i det här avsnittet har fokuserat på var det finns service, hur långt det är till närmaste service, hur många serviceställen det finns. Men en viktig fråga som statistiken inte kunnat beskriva är vilken kvalitet servicen har. Hur många service­ ställen en kommun har berättar inte vilken service som faktiskt erbjuds. Finns den mat jag efterfrågar i mataffären, finns mina mediciner på apoteket, vilka drivmedel finns på tankstället? Finns inte de varor och tjänster som befolkningen efterfrågar på de platser som erbjuder service så minskar tillgängligheten. Att undersöka och jämföra servicens kvalitet och innehåll är viktigt för att få kunskap om servicesituationen på landsbygden. Många landsbygdsbor väljer att göra sina ärenden längre bort än vad de behöver Det finns forskning som visar på att trots att servicen är geografiskt tillgänglig så används den inte. I avsnittet refererar vi till studier som visar att landsbygdens befolk­ ning väljer att resa längre för att göra sina vardagsärenden än de behövt om de använt närmaste serviceställe. Till exempel så kan detta innebära att man väljer att handla i en affär i staden istället för i affären på landsbygden. Detta är ett område som är värt att undersöka mer. Vilka är behoven och preferenserna hos landsbygdsbefolkningen och vilken relation har de till serviceutbudet? Det kan handla om service som det finns ett behov av och en efterfrågan på men som saknas. Men även att det finns service på en plats som det inte finns något intresse för. Individuella behov och möjligheter att använda service Hur vi vill använda service är väldigt individuellt och det finns ett behov av forskning kring hur servicebehov och tillgänglighet kan variera beroende på personlig situation. Personer med komplicerade medicinska diagnoser har till exempel ett annat behov av tillgång till vård jämfört med fullt friska personer. Men det kan även handla om varie­ rande möjlighet att använda det utbud av service som finns. Det som är lättillgängligt på landsbygden för en person som har tillgång till bil kan vara svårtillgängligt för en per­ son som inte har bil eller inte har råd att använda den. Tjänster på internet är svåra att använda för den som saknar kunskap att använda internet. Mycket av statistiken kring service i avsnittet utgår från yttre fysiska förutsättningar och tar inte hänsyn till att enskilda förutsättningar kan göra det som framstår tillgängligt svårtillgängligt.

67


8 Så här definierar vi landsbygd Jordbruksverket har i olika sammanhang arbetat med indelningar av den svenska lands­ bygden för att kunna genomföra beskrivande och tillämpade analyser. Det är denna definition som i huvudsak ligger till grund för de analyser som vi gör i publikationen Allt om landet. Definitionen togs fram år 2007. Klassificeringen görs på kommunnivå och bygger på statistik från Statistiska Centralby­ rån (SCB) över pendlingsflöden mellan kommuner, nattbefolkningens (befolkning som har bostad i kommunen) storlek i kommuner och befolkningstäthet (invånare per km2). Till att börja med bygger klassificeringen på följande villkor från Jordbruksverkets data­ bas Regional Balans. I Regional Balans delas Sveriges 290 kommuner in enligt följande klassificering: •

Tätortsområden (TOT): områden med mer än 10 000 invånare,

Tätsortsnära landsbygd (TON): områden omkring tätorter med mer än 10 000 invå­ nare. De geografiska gränserna för tätortsnära landsbygd baseras på en uppskattad radie för arbetspendling till tätorterna, där pendling kan antas vara frekvent. Radien varierar mellan tätorter. För våra tre storstadsregioner Stockholm, Göteborg och Malmö är radien 60 km. För övriga tätorter med mer än 70 000 invånare är radien 30 km och för tätorter mellan 10 001 och 70 000 invånare är radien 20 km,

Tätorter i glest befolkad landsbygd (TOG): områden med mellan 1 000 och 10 000 invånare,

Glest befolkad landsbygd (GLE): övriga delar av landet, inklusive tätorter upp till 1 000 invånare.

Utifrån Regional Balans, pendlingsmönster och befolkningsdensitet får vi följande definition: •

Storstadsområden: kommuner där 100 procent av befolkningen tillhör kategorin TOT eller TON. Dessa kommuner finns endast i storstadsregionerna Stockholm, Göteborg och Malmö.

Stadsområden: kommuner med en befolkning som är minst 30 000 och/eller där den största tätorten har minst 25 000 invånare. Mindre kommuner som gränsar till dessa större kommuner och där utpendlarna som andel av nattbefolkningen översti­ ger 50 procent kopplas också till respektive storstadsområden.

Landsbygd: kommuner som inte ingår i de två tidigare klassificeringarna (stor­ stadsområden och stadsområden) och som samtidigt har en befolkningstäthet av minst fem invånare per km2.

Gles Landsbygd: kommuner som inte ingår i de tre övriga klassificeringarna och som har en befolkning som är mindre än fem invånare per km2.

68


Enligt Jordbruksverkets definition så delas Sveriges 290 kommuner därmed in i 33 glesa landsbygdskommuner, 164 landsbygdskommuner, 46 stadsområden och 47 storstadsområden. Enligt denna definition så bor 34 procent av Sveriges befolkning på landsbygden. Figur 39 visar hur Sveriges kommuner delas in enligt vår definition. Det är inte alltid relevant att dela in Sverige i alla fyra klassificeringar, det beror på syftet och sammanhanget det presenteras i. I publikationen läggs ibland regiontyperna stadsoch storstadsområden ihop till stad och ibland läggs regiontyperna landsbygd och gles landsbygd ihop och blir landsbygd. Oavsett vilken regionindelning som används uppstår olika klassificeringsproblem. Begränsningen med Jordbruksverket definition är att det är hela kommuner som definie­ ras som landsbygd eller icke landsbygd. Detta trots att det faktiskt kan finnas kommuner som är heterogena även innanför kommungränserna. I de flesta kommuner, undantaget vissa kommuner i Stockholmsregionen, finns både områden som kan klassas som lands­ bygd och områden som kan klassas som stad. Detta gör det framförallt möjligt att göra relativt enkla jämförelser av hur förhållanden skiljer sig mellan kommuner som är präglade av förhållanden som associeras med landsbygd respektive stad. I avsnitt Så gjorde vi Allt om landet har vi sammanställt andra definitioner av landsbygd. I de fall vi använder oss av andra definitioner, än den Jordbruksverket tagit fram, framgår detta tydligt i texten.

69


Figur 39a. Sveriges kommuner i Götaland Regiontyp Storstadsområde

Stadsområde

Landsbygd

Gles landsbygd

43. Boxholm

63. Nässjö

83. Mörbylånga

103. Hörby

123. Ystad

143. Grästorp

163. Skara

44. Finspång

64. Sävsjö

84. Nybro

104. Höör

124. Åstorp

144. Gullspång

164. Skövde

45. Kinda

65. Tranås

85. Oskarshamn

105. Klippan

125. Ängelholm

145. Göteborg

165. Sotenäs

46. Linköping

66. Vaggeryd

86. Torsås

106. Kristianstad

126. Örkelljunga

146. Götene

166. Stenungsund

47. Mjölby

67. Vetlanda

87. Vimmerby

107. Kävlinge

127. Östra Göinge

147. Herrljunga

167. Strömstad

48. Motala

68. Värnamo

88. Västervik

108. Landskrona

128. Falkenberg

148. Hjo

168. Svenljunga

49. Norrköping

69. Alvesta

89. Gotland

109. Lomma

129. Halmstad

149. Härryda

169. Tanum

50. Söderköping

70. Lessebo

90. Karlshamn

110. Lund

130. Hylte

150. Karlsborg

170. Tibro

51. Vadstena

71. Ljungby

91. Karlskrona

111. Malmö

131. Kungsbacka

151. Kungälv

171. Tidaholm

52. Valdemarsvik

72. Markaryd

92. Olofström

112. Osby

132. Laholm

152. Lerum

172. Tjörn

53. Ydre

73. Tingsryd

93. Ronneby

113. Perstorp

133. Varberg

153. Lidköping

173. Tranemo

54. Åtvidaberg

74. Uppvidinge

94. Sölvesborg

114. Simrishamn

134. Ale

154. Lilla Edet

174. Trollhättan

55. Ödeshög

75. Växjö

95. Bjuv

115. Sjöbo

135. Alingsås

155. Lysekil

175. Töreboda

56. Aneby

76. Älmhult

96. Bromölla

116. Skurup

136. Bengtsfors

156. Mariestad

176. Uddevalla

57. Eksjö

77. Borgholm

97. Burlöv

117. Staffanstorp

137. Bollebygd

157. Mark

177. Ulricehamn

58. Gislaved

78. Emmaboda

98. Båstad

118. Svalöv

138. Borås

158. Mellerud

178. Vara

59. Gnosjö

79. Hultsfred

99. Eslöv

119. Svedala

139. Dals-Ed

159. Munkedal

179. Vårgårda

60. Habo

80. Högsby

100. Helsingborg

120. Tomelilla

140. Essunga

160. Mölndal

180. Vänersborg

61. Jönköping

81. Kalmar

101. Hässleholm

121. Trelleborg

141. Falköping

161. Orust

181. Åmål

62. Mullsjö

82. Mönsterås

102. Höganäs

122. Vellinge

142. Färgelanda

162. Partille

182. Öckerö

70


Figur 39b. Sveriges kommuner i Svealand Regiontyp Storstadsområde

Stadsområde

Landsbygd

Gles landsbygd

1. Botkyrka

18. Södertälje

35. Flen

192. Kristinehamn

209. Nora

226. Hedemora

2. Danderyd

19. Tyresö

36. Gnesta

193. Munkfors

210. Örebro

227. Leksand

3. Ekerö

20. Täby

37. Katrineholm

194. Storfors

211. Arboga

228. Ludvika

4. Haninge

21. Upplands-Bro

38. Nyköping

195. Sunne

212. Fagersta

229. Malung-Sälen

5. Huddinge

22. Upplands-Väsby

39. Oxelösund

196. Säffle

213. Hallstahammar

230. Mora

6. Järfälla

23. Vallentuna

40. Strängnäs

197. Torsby

214. Heby

231. Orsa

7. Lidingö

24. Vaxholm

41. Trosa

198. Årjäng

215. Kungsör

232. Rättvik

8. Nacka

25. Värmdö

42. Vingåker

199. Askersund

216. Köping

233. Smedjebacken

9. Norrtälje

26. Österåker

183. Arvika

200. Degerfors

217. Norberg

234. Säter

10. Nykvarn

27. Enköping

184. Eda

201. Hallsberg

218. Sala

235. Vansbro

11. Nynäshamn

28. Håbo

185. Filipstad

202. Hällefors

219. Skinnskatteberg

236. Älvdalen

12. Salem

29. Knivsta

186. Forshaga

203. Karlskoga

220. Surahammar

13. Sigtuna

30. Tierp

187. Grums

204. Kumla

221. Västerås

14. Sollentuna

31. Uppsala

188. Hagfors

205. Laxå

222. Avesta

15. Solna

32. Älvkarleby

189. Hammarö

206. Lekeberg

223. Borlänge

16. Stockholm

33. Östhammar

190. Karlstad

207. Lindesberg

224. Falun

17. Sundbyberg

34. Eskilstuna

191. Kil

208. Ljusnarsberg

225. Gagnef

71


Figur 39c. Sveriges kommuner i Norrland Regiontyp Storstadsområde

Stadsområde

Landsbygd

Gles landsbygd

237. Bollnäs

247. Härnösand

257. Krokom

267. Norsjö

277. Arjeplog

287. Piteå

238. Gävle

248. Kramfors

258. Ragunda

268. Robertsfors

278. Arvidsjaur

288. Älvsbyn

239. Hofors

249. Sollefteå

259. Strömsund

269. Skellefteå

279. Boden

289. Överkalix

240. Hudiksvall

250. Sundsvall

260. Åre

270. Sorsele

280. Gällivare

290. Övertorneå

241. Ljusdal

251. Timrå

261. Östersund

271. Storuman

281. Haparanda

242. Nordanstig

252. Ånge

262. Bjurholm

272. Umeå

282. Jokkmokk

243. Ockelbo

253. Örnsköldsvik

263. Dorotea

273. Vilhelmina

283. Kalix

244. Ovanåker

254. Berg

264. Lycksele

274. Vindeln

284. Kiruna

245. Sandviken

255. Bräcke

265. Malå

275. Vännäs

285. Luleå

246. Söderhamn

256. Härjedalen

266. Nordmaling

276. Åsele

286. Pajala

72


9 Bilaga 9.1 Bakgrund till statistiken Målet är att statistiken kring infrastruktur och service ska ge en god nulägesbeskrivning men även beskriva en utveckling över tid. Beskrivningen över tid sträcker sig mellan 1998 och 2012 lite beroende på vilken data som funnits tillgänglig. Detta fångar en utveckling över tid samtidigt som den tidigaste observationspunkten (1998) är relativt ny. Generellt använder vi data på kommunnivå som delas i de olika regiontyperna. Län eller regioner är ansvariga för kollektivtrafiken och därför finns det inte någon samlad statis­ tik på kommunnivå som kan belysa tillgängligheten till kollektivtrafik. Därför kommer statistiken kring kollektivtrafiken att redovisas på länsnivå.

9.1.1 Statistik kring service generellt Servicen i olika kommuner redovisas genom antalet serviceställen,43 vilket befolknings­ underlag varje serviceställe har (antal invånare per t.ex. tankställe) samt hur långt befolkningen har till närmaste serviceställe. Inget av dessa mått är perfekta för att mäta servicen i en kommun. Antalet serviceställen säger inget om var olika serviceställen lig­ ger i en kommun. Dessutom påverkas det faktiska antalet främst av befolkningsstorle­ ken. Den statistik som jämför vilka avstånd befolkningen har till närmaste service påver­ kas inte av kommungränser. Den statistiken beräknas på avståndet mellan det faktiska boendet och närmaste serviceställe baserat på 200-meters rutor för samtliga hushåll i Sverige. Men avstånden berättar inte vilken sorts service som ligger närmast hemmet. Alla dessa sätt att undersöka service är olika perspektiv på hur det faktiskt ser ut och tillsammans ger de ökad kunskap om serviceläget på landsbygden. Ett serviceställe definieras i flera figurer (de som har källa rAps) som arbetsställen i SCB:s företagsdatabas. En statistik som SCB och Tillväxtanalys är ansvariga för. Arbets­ ställen är varje geografisk plats där det bedrivs arbete inom ramen för ett företag, orga­ nisation eller myndighet. Antalet arbetsställen delas in i olika SNI-koder. SNI står för Svensk näringsgrensindelning och delar in svenska arbetsställen i koder baserat på vil­ ken verksamhet som bedrivs (en branschkod). De serviceställen som beskrivs i publika­ tionen svarar i stor utsträckning mot en unik SNI-kod men för vissa serviceställen redo­ visas en sammanslagning av olika SNI-koder. SNI-koderna förändras över tid. För data från 2011 används indelningen SNI07 som är den senaste versionen av hur arbetsstäl­ lena klassificeras under olika SNI-koder. För statistik över tid används även SNI02 som är en äldre version.44 Det betyder att för de figurer som visar antalet serviceställen över tid baseras de på två olika SNI-indelningar. I de fall när de förändringarna inneburit att indelningarna i SNI-koder ändrats så att jämförbarheten påverkats har detta noterats i figuren. Ett sådant fall är specialistsjukvård på sjukhus. De SNI-koder som här utgör definitionen av specialistsjukvård ändras i stor utsträckning när indelningen ändras. För att få en jämförbarhet över tid görs två olika sammanslagningar baserat på kodernas innehåll enligt de två olika systemen. I SNI-02 definieras specialistsjukvård av Sluten primärvård, Öppen hälso- och sjukvård på sjukhus och specialiserad sluten somatisk sjukvård. I SNI-07 definieras specialistsjukvård är slutenvårdskliniker för somatisk sjuk­ vård och specialistläkarmottagningar inom öppenvården, på sjukhus.

43 Antal arbetsställen enligt företagsregistret, alltså varje plats ett företag har verksamhet 44 http://www.sni2007.scb.se/

73


Mataffär är summan av arbetsställen med: livsmedelshandel, varuhus och stormarknad, butikshandel med frukt och grönsaker, butikshandel med kött och charkuterier, butiks­ handel med fisk, skal och blötdjur, butikshandel med bröd och konditorivaror och övrig butikshandel med livsmedel. Utvecklingen av mataffärer visas över tid Specialistvård på sjukhus innefattar sluten samt öppen specialistsjukvård på sjukhus. Vårdcentral inne­ fattar primärvårdsmottagningar samt annan allmän öppen hälso- och sjukvård. Tank­ ställen innebär antalet specialiserad detaljhandel med drivmedel.

9.1.2 Statistik kring tankställen och drivmedel All statistik kring närhet till olika serviceställen är en bearbetning av statistik från Till­ växtanalys baserat på kordinatsatt GIS-data. Statistiken är på kommunnivå och innefat­ tar alla kommuner förutom Öckerö kommun. Datainsamlingen har utvecklats under de år statistiken samlats in och för tankställen har det bland annat kommit att inkludera fler av de tankställen som inte är anslutna till någon större kedja. Dessutom har arbetet med att ta bort nedlagda tankställen förbättrats. Detta har inneburit att ett stort antal poster tagits bort. I första hand har det handlat om nedlagda försäljningsställen i tätor­ ter, men i några fall har det även berört försäljningsställen i gles- och landsbygder. Det kan med andra ord ha funnits vissa inaktuella poster i tidigare sammanställningar, vil­ ket gör att jämförelser mellan åren av antalet försäljningsställen inte blir helt tillförlit­ liga. Men för tillgänglighetsberäkningar blir effekterna små eftersom huvuddelen av de poster som rensats bort varit försäljningsställena i tätorter där det finns och har funnits alternativa valmöjligheter för bilisterna. Statistiken är på kommunnivå och innefattar alla kommuner förutom Öckerö kommun

9.1.3 Postservice Närheten till post har definierats något olika över tid. Främst handlar det om att ett varierande antal frimärksombud inkluderats i antalet postserviceställen. 45Närheten till post innefattar närheten till postombud och företagscenter. Antalet postserviceställen innefattar inte företagscenter.

45 Tillväxtanalys (2011)

74


9.1.4 Variabelförteckning I tabell 14 visas de variabler som använts ovan för att beskriva service och infrastruktur på landsbygden. Framställningen är uppdelad mellan statistik som berör service och statistik som berör infrastruktur. Statistiken som berör service är även uppdelad mellan offentlig service och kommersiell service. Tabell 14. Statistik tillgänglighet och närhet på landsbygden Statistik

Kommentar

Service Service i vardagen Mataffär

Antal, Närhet, omsättning

Tankställen

Antal, Närhet

Bankkontor

Antal

Bankomat

Närhet

Apotek

Antal, Närhet

Postservice

Antal, Närhet

Systembolaget

Antalet butiker, antal ombud

Sällanköpshandel

Omsättning

Vård, skola och utbildning på landsbygden Förskola

Antal

Grundskola

Antal, närhet

Gymnasium

Antal

Högskola

Antal

Yrkeshögskolan

Antal

Lärcentra

Antal

Folkhögskola

Antal elever

Äldreboende/hemtjänst

Antal äldreboende per kommun

Vårdcentral

Antal, närhet

Sjukhusvård

Antal

Infrastruktur Bredband

Andel med tillgång: Trådbunden eller trådlös anslutning/fiberkabel/anslutning med anslutningar över 50 Mbit/s

Internetanvändning

Köpt/beställt varor, gjort bankärenden, gjort biblioteksärenden, gjort ärenden hos myndighet, sökt information om hälsa och sjukvård, besökt din kommuns hemsida, besökt ditt landstings/regions hemsida. Indelat i ålder. Data på regiontypsnivå.

Fordon

Antal personbilar, traktorer, lastbilar, motorcyklar, körsträckor personbil

Kollektivtrafik

Medelreslängd, antal resor, utbudskilometer, resor per utbudskilometer. Obs på Läns-nivå.

Vägnät

Väglängd, andel belagd väg, andel BK1, BK2 samt BK3 väg,

Flygplatser

Antal flygplatser, antal landningar,

Lastbilstransporter Körsträckor, Obs länsvis Om inte annat anges är statistiken på kommunnivå

75


10 Källförteckning Amcoff, J., Möller, P. & Westholm, E. När lanthandeln stänger: En studie av lanthandelns betydelse för flyttning in och ut och för människorna i byn. Working Paper 2009:4, Institutet för framtidsstudier, Stockholm. Bergström, A (2011) Valår på nätet i Sören Holmberg, Lennart Weibull & Henrik Oscarsson (red) Lycksalighetens ö. Göteborg: SOM-institutet, Göteborgs universitet. Bjerke, L. (2012). Knowledge flows across space and firms: JIBS Dissertation Series: Internationella Handelshögskolan, Högskolan i Jönköping, IHH, Nationalekonomi, Ohio State University, USA Tillväxtanalys (2011) 1Tillgänglighet till kommersiell och offentlig service 2011 Working paper/PM 2011:10, Dahlgren, A, Fransson, E, Malmsten, P Tillväxtanalys (2011) 2Geografisk tillgänglighet till läkemedel. Working paper/PM 2011:49, Dahlgren A, Fransson E, Malmsten P. Elmquist T (2012) Vision Västra Götaland - Det goda livet, för alla? SOM-rapport 2012:22 SOM-institutet1, Göteborgs universitet. Ferguson, M., Ali, K., Olfert, M. R., & Partridge, M. (2007). Voting with Their Feet: Jobs versus Amenities. Growth and Change, 38(1), 77-110. Findahl, O (2012) Svenskarna och Internet. SE (Stiftelsen för Internetinfrastruktur) Stockholm Haugen, K (2012) The accessibility paradox – Everyday geographies of proximity, distance and mobility. GERUM 2012:1 Umeå University, Umeå Holmström O, Gustafsson Kojo B (2013) PTS bredbandskartläggning 2012 – En geografisk översikt av bredbandstillgången i Sverige, Post och Telestyrelsen, Stockholm Johansson, B., Klaesson, J., & Olsson, M. (2002). Time distances and labor market integration. Papers in Regional Science, 81(3), 305-327. Oscarsson, H, Bergström, A (2012) Svenska trender, Göteborgs universitet: SOM-institutet2 Post och Telestyrelsen (2010) Utbyggnad av bredband på landsbygd. Exempel på samverkan, erfarenheter och förslag till åtgärder. PTS-ER-2010:10 Rodriguez F, Rodrik D (2001) Trade Policy and Economic Growth: A Skeptic’s Guide to the Cross-National Evidence NBER Macroeconomics Annual 2000, Volume 15, MIT Press Rosenthal, Stuart S. and William Strange, “Evidence on the Nature and Sources of Agglomeration Economies”, in the Handbook of Urban and Regional Economics, Volume 4, pg. 2119-2172, 2004 Elsevier, eds. Vernon Henderson and Jacques Thisse. Samordnad kollektivtrafik på landsbygd. Del 1: Utvärdering av Byabussen i Ystad. Rapport 2005:39 Trivector Traffic AB Lund Svensk handel (2009) Så reser vi när vi handlar

76


Trafikanalys (2011) 1 Dynamiskt samspel mellan utvecklingen av infrastruktur och BNP. Trafikanalys Rapport 2011:2 Trafikanalys (2011) 2 Lokal och regional kollektivtrafik 2010. Trafikanalys Rapport 2011:19 Weibull, L, Oscarsson, H & Bergström, A (2012) I framtidens skugga i Lennart Weibull, Henrik Oscarsson & Annika Bergström (red) I framtidens skugga. Göteborgs universitet: SOM-institutet3 Ett utvecklat resurstilldelningssystem för högskolans grundutbildning (2005). Utbildningsdepartementet, resursutredningen. Stockholm. SOU 2005:48 Socialtjänstlagen (2001) Stockholm SFS 2001:453 1§ 2a kap Skollagen (2010) SFS 2010:800 2§ 2 kap Vårdval i primärvården (2008) Socialdepartementet Stockholm Prop. 2008/09:74

10.1.1 Digitala källor: http://www.minimedia.se/telia/darfor-behovs-fiber 2012-10-09 Telias hemsida http://telia4g.se/?page_id=97 2012-10-05 www.transportstyrelsen.se 2013-04-18 http://www.systembolaget.se/OmSystembolaget/Butiker-och-ombud/ 2013-04-18 http://www.folkhogskola.nu/Om-folkhogskolan/Folkhogskola---vuxenutbildning/ 2013-04-18 http://www.regeringen.se/sb/d/4902/a/198579 2013-04-18 http://bergslagenssparbank.se/2012/10/massor-av-aktiviteter-storforsinvigningsveckorna/ 2013-04-18 http://www.trafikverket.se/Privat/Vagar-och-jarnvagar/Enskilda-vagar/Omenskilda-vagar/ 2013-04-19

77


Andra publikationer inom Allt om landet AOL1:1 Allt om landet – en sammanfattning AOL1:2 Allt om att bo, leva och vara på landsbygden AOL1:3 Allt om service och infrastruktur på landsbygden AOL1:4 Allt om sysselsättning på landsbygden AOL1:5 Allt om näringsliv på landsbygden AOL1:6 Allt om föreningsliv och kultur på landsbygden AOL1:7 Allt om miljö och hållbarhet på landsbygden AOL1:8 Så gjorde vi Allt om landet

78


79


AOL1:3 Allt om service och infrastruktur på landsbygden

Foto: Smålandsbilder.se om inget annat anges. Grafisk formgivning: Holmbergs i Malmö AB.

Jordbruksverket 551 82 Jönköping Tfn 036-15 50 00 (vx) E-post: jordbruksverket@jordbruksverket.se www.jordbruksverket.se/alltomlandet

aol13_1  

This is the description