OVR138Atgardsprogram (svenska).qxd:1
07-05-08
08.43
Sida 4
Varför finns det ett åtgärdsprogram? Tillförsel av kväve och fosfor till hav, sjöar och vattendrag kan orsaka övergödning. Övergödning är i dag ett allvarligt hot mot, och även en verklighet för, flera av våra sjöar och omgivande hav. Läckage av kväve från jordbruket kan också leda till att yt- och grundvattnen blir otjänligt som dricksvatten. Det tillstånd vi har i miljön är dels en följd av gamla synder, dels en följd av de utsläpp som sker i dag. Det är viktigt att vi aktivt arbetar för att försöka förbättra förutsättningarna för vår miljö och för kommande generationer. Arbetet som genomförs i jordbruket med utgångspunkt från åtgärdsprogrammet bidrar både till att uppnå mål som beslutats inom Sverige, exempelvis miljömålen, och till att uppnå internationella överenskommelser och direktiv.
Bakgrunden till åtgärdsprogrammet År 1988 fattade riksdagen beslut om ett program för miljöförbättrande åtgärder inom jordbruket. Bakgrunden var bland annat ett ökat medvetande om övergödningsproblemen. Genom internationella konventioner hade Sverige och andra länder förbundit sig att halvera kvävebelastningen på omgivande hav. Åtgärderna i programmet gällde i första hand jordbruksintensiva och kustnära områden och omfattade framför allt behovsanpassning av växtnäringstillförseln samt ökad andel höst- och vinterbevuxen mark. Därefter har programmet
Fakta Helsingforskonventionen och OSPAR-konventionen Både Helsingforskonventionen och OSPAR är till för att minska utsläppen av föroreningar till våra havsvatten. Målet för Helsingforskonventionen är att skydda Östersjön från alla typer av föroreningar från land, sjöfart och flyg. Bland annat vill konventionen hal-
4
utvidgats till att också omfatta åtgärder för att minska ammoniakförlusterna från jordbruket. Åtgärdsprogrammet har ändrats och kompletterats vid ett par tillfällen. Senaste större kompletteringen gjordes i samband med att de nya miljömålen togs fram.
Internationella överenskommelser och EU-direktiv Sverige har under de senaste årtiondena skrivit under flera internationella överenskommelser som syftar till att begränsa tillförseln av föroreningar till miljön. Det finns också flera EUdirektiv som har detta syfte. I faktarutan redovisas kortfattat några av dessa. Överenskommelserna och direktiven har funnits med när vi utformat åtgärdsprogrammet. Sveriges miljömål Sveriges riksdag har beslutat om 16 miljökvalitetsmål. Med målen tas ett samlat grepp om arbetet med att minska samhällets belastning på miljön. Det som eftersträvas är ett miljötillstånd och en påverkan på miljön som är ekologiskt hållbart på lång sikt. Miljömålet Ingen övergödning angriper problemen med förluster av närsalter till mark och vatten. Målet lyder: Halterna av gödande ämnen i mark och vatten ska inte ha någon negativ inverkan på människors hälsa, förutsättningarna för biologisk mångfald eller möjligheterna till allsidig användning av mark och vatten.
vera de kväveutsläpp som orsakats av människan jämfört med 1985 års nivå. OSPAR har som mål att skydda och bevara de marina ekosystemen i Nordsjön och Nordostatlanten. EU:s nitratdirektiv (Rådets direktiv 91/676/EEG om skydd mot att vatten förorenas av nitrater från jordbruk)
Nitratdirektivet har minimikrav för att minska kväveförluster (nitratförluster) från jordbruket till såväl yt- och grundvatten som kust- och havsvatten. Varje medlemsland i EU ska enligt direktivet peka ut områden som är känsliga för nitratpåverkan och upprätta ett åtgärdsprogram med målet att minska näringsläckaget från jordbruket.