ovr210

Vägledning för dig som arbetar inom

Djurhälsopersonalen

www.jordbruksverket.se

Innehåll

Inledning Allmänna skyldigheter Kompetens och ansvar Behandlingsförbudet Delegering Journalföring Intygsskrivning Vaccination

3 4 5 7 10 14 16 18

Inledning • Lag (2009:302) om verksamhet inom djurens hälso- och sjukvård (Saknummer C 1)

Du som tillhör djurhälsopersonalen ska arbeta utifrån vetenskap och beprövad erfarenhet, följa regler och formalia vid exempelvis journalföring, intygsskrivande och delegering. Du har även anmälningsplikt och ska rapportera vissa saker. Därför har Jordbruksverket tagit fram den här vägledningen för dig som arbetar inom djurhälsopersonalen för att ge dig grundläggande kännedom om några av de viktiga regler som gäller för ditt arbete och för att öka din förståelse för hur du ska följa reglerna i praktiken. Vägledningen är baserad på

• Statens jordbruksverks föreskrifter (2009:85) om operativa ingrepp samt skyldigheter för djurhållare och personal inom djurens hälso- och sjukvård (Saknummer D8/L41) Du är skyldig att vara insatt i lagstiftningen för ditt yrke. Läs därför lagstiftningen parallellt med att du läser vägledningen för att få en helhetsbild. Tänk på att du även behöver fördjupa dig i exempelvis den djurskyddsoch smittskyddslagstiftning som finns.

FÖRKLARING

Definitioner Djurhälsopersonal är den personal som är behörighetsreglerad och har legitimation eller godkännande för verksamhet i djurens hälso- och sjukvård utfärdad av Jordbruksverket.

Djurens hälso- och sjukvård är ett nytt begrepp och innefattar alla åtgärder som vidtas i syfte att medicinskt förebygga, påvisa, lindra eller bota sjukdom, skada eller därmed jämförligt tillstånd. Även utförande av operativa ingrepp på eller givande av injektioner till djur i andra syften än att förebygga, påvisa, lindra eller bota sjukdom eller skada omfattas. Begreppet ska ges en vid tolkning, exempelvis ska alternativmedicin omfattas. Försöksdjursverksamhet ingår däremot inte.

Djursjukskötare ingår i djurhälsopersonalen. Det är en skyddad titel och får bara användas av den som har fått legitimation som djursjukskötare. Eftersom det är straffbart på individnivå att använda en benämning som kan vara förväxlingsbar med djursjukskötare rekommenderar vi att ni enbart använder benämningarna djursjukskötare och djurvårdare – inte djursjukvårdare.

3

Allmänna skyldigheter Vetenskap och beprövad erfarenhet

kompletteras av den, ska anmäla det till länsstyrelsen. Därför behöver du ha kunskap om djurskyddslagstiftningen för de djurslag som du arbetar med. Du har också anmälningsplikt till Jordbruksverket och länsstyrelsen om du i din yrkesutövning kommer i kontakt med djur eller produkter av djur och misstänker att ett fall av epizootisk sjukdom har inträffat.

Djurhälsopersonalen ska fullgöra sina arbetsuppgifter i överensstämmelse med vetenskap och beprövad erfarenhet. Det betyder att du ska använda behandlingsmetoder som har stöd i vetenskapen och är skyldig att vara uppdaterad om den vetenskapliga utvecklingen inom ditt yrkesområde.

Veterinär Veterinärer har, utöver anmälningsplikt som gäller för all djurhälsopersonal, anmälningsplikt enligt zoonoslagen, smittskyddslagen och Läkemedelverkets föreskrifter om misstänkta biverkningar av läkemedel.

Anmälningsplikt Djurhälsopersonal Djurhälsopersonalen har anmälningsplikt enligt 28 § djurskyddslagen. Det betyder att om du i din yrkesutövning misstänker att djur inte hålls eller sköts i enlighet med de djurskyddsföreskrifter som meddelats med stöd av lagen, eller EG-bestämmelser som

Tystnadsplikt Djurhälsopersonal och medhjälpare till djurhälsopersonal (t ex praktikant eller assistent) har tystnadsplikt. Tystnadsplikten innebär att du inte får röja eller utnyttja vad du i din yrkesutövning har fått veta om enskildas affärs- eller driftsförhållanden.

Uppmärksamma att även sådant som inte uppenbart rör affärs- eller driftsförhållanden kan omfattas av sekretess.

Dina kontaktuppgifter Djurhälsopersonal är skyldig att via brev, e-post eller fax lämna uppgift om namn, adress, telefonnummer och arbetsplats till Jordbruksverket och därefter när dessa uppgifter ändras.

4

Kompetens och ansvar

Djurhälsopersonal får bara göra uppgifter som man har kompetens för. Kompetensen avgör vad du får utföra självständigt, på delegering och hur ansvarsfördelningen ser ut vid olika behandlingar på djur. Det du har både formell och reell kompetens för får du exempelvis göra självständigt i din yrkesroll.

Har du bara formell kompetens för en arbetsuppgift så behöver du ges praktisk handledning för att också få den reella kompetensen innan du gör det självständigt. Därför måste du bli medveten om din kompetens som den bedöms i lagens mening, utifrån begreppen yrkesroll, formell och reell kompetens.

och fördjupar kunskaper från grundutbildningen, alltså faller inom din yrkesroll, ingår också i din formella kompetens.

Reell kompetens Reell kompetens får du genom att lära dig att utföra och behärska den praktiska behandlingen. Det görs exempelvis genom att du får handledning i att utföra det du har formell kompetens för i form av teori på utbildningen men inte gjort praktiskt förut. Djurhälsopersonal får ges handledning inom sin yrkesroll. Du får också reell kompetens genom tilläggsutbildningar som faller utanför din yrkesroll. Tänk på att upplärning av operativa ingrepp till annan djurhälsopersonal än veterinär kräver att det finns tillstånd från Jordbruksverket att använda försöksdjur, etiskt tillstånd från etiska nämnden och tillåtelse från djurägaren att utföra behandlingen på deras djur. Tänk också på att personal som omfattas av behandlingsförbudet, inte ingår i djurhälso­personalen, inte får läras upp på sådant som bryter mot det.

Kompetens Yrkesrollen Vad som omfattas av yrkesrollen bestäms främst av innehållet i utbildningarna som godkänts av Jordbruksverket som grund för legitimation eller godkännande efter avslutade studier.

Formell kompetens Formell kompetens får du genom den grundutbildning som har godkänts av Jordbruksverket som grund att ge legitimation eller godkännande efter avslutade studier.

Tilläggsutbildningar som sedan utvidgar

5

EXEMPEL Narkosövervakning ingår i en djursjukskötares yrkesroll eftersom det ingår i djursjukskötarnas grundutbildning att övervaka narkos på de vanligaste djur­ slagen, exempelvis hund och katt. Om djursjukskötaren senare går en tilläggsutbildning i att övervaka narkos av reptiler så utvidgas kunskapen inom gränserna för yrkesrollen – inom den formella kompetensen. Det innebär att djursjukskötaren får övervaka narkos av reptiler självständigt efter utbildningen.

Att dra tänder ingår inte i en djursjukskötares yrkesroll eftersom det inte ingår i djursjukskötarnas grundutbildning att göra operativa ingrepp. Om djursjukskötaren senare går en tilläggsutbildning i att dra ut tänder så utvidgas kunskapen utanför gränserna för yrkesrollen – utanför den formella kompetensen men inom den reella. Det innebär att tilläggsutbildningen gör det möjligt för djursjukskötaren att få dra ut tänder efter delegering, men inte självständigt. (Mer om delegering hittar du längre fram i vägledningen.)

Ansvar Djurhälsopersonal har alltid eget ansvar för arbetsuppgifter de själva utför. Vid en eventuell prövning i ansvarsnämnden för djurens hälso- och sjukvård granskas var och ens formella och reella kompetens. Därför är det viktigt att du känner till gränserna för din egen kompetens och kan styrka att du verkligen hade den rätta kompetensen för vad just du utförde.

EXEMPEL En veterinär undersöker ett djur innan operation, söver därefter djuret och låter djursjukskötaren övervaka narkosen. Under behandlingen går något fel och djuret dör. Ärendet anmäls av djurägaren till ansvarsnämnden för djurens hälsooch sjukvård. Ansvarsnämnden prövar om det som har utförts av veterinären har gjorts på rätt sätt, d v s undersökningen innan operationen, sövningen och själva operationen. Övervakningen av narkosen som djursjukskötaren har haft hand om prövas också men för sig. Veterinären och djursjukskötaren är enbart ansvariga för sina respektive arbetsuppgifter vid behandlingen.

6

Behandlingsförbudet • behandla djur som kan misstänkas ha en epizooti eller en zoonos

Djurhälsopersonal är undantagen från behandlingsförbudet i det som ingår i egna yrkesrollen och när man uppfyller kraven för att ta emot delegering. Övrig personal omfattas av behandlingsförbudet. Det är viktigt att du som tillhör djurhälsopersonalen inte uppmanar dem att bryta mot det eftersom de kan drabbas av ansvar i form av böter eller i grova fall fängelse om de utför en sådan behandling. Därför måste du känna till vad behandlingsförbudet innebär.

• utföra operativa ingrepp • ge injektioner • utföra behandlingar som kan orsaka ett lidande som inte kan anses obetydligt • behandla djur som har fått lugnande, är sövda eller har injicerats med lokal­ bedövningsmedel

Undantag från behandlingsförbudet

Behandlingsförbudet sätter gränser för vad personer som arbetar yrkesmässigt inom djurens hälso- och sjukvård utan att tillhöra djurhälsopersonalen får utföra för slags behandlingar. Exempel på sådana yrkesutövare är djurvårdare, hovslagare som ännu inte har fått godkännande, fysioterapeuter, alternativbehandlare, hästtandvårdare osv. Behandlingsförbudet innebär att de inte får

Det finns undantag från behandlingsförbudet i lagstiftningen. Ett generellt undantag gäller för brådskande åtgärder som vidtas i syfte att rädda djurets liv eller att lindra dess lidande. Det finns också undantag riktade till bestämda yrkesgrupper. Den som

FÖRKLARING Yrkesmässigt betyder att man arbetar inom en verksamhet som bedrivs yrkesmässigt. Även en praktikant på en klinik omfattas därför av behandlingsförbudet.

Med behandling avses faktiska behandlingar, både mer regelrätta behandlingar som sårrengöring, men även enklare sådana som massage. Undersökningar är som huvudregel inte behandlingar om de inte är så ingripande att de ändå är att se som en behandling. Ett exempel på en sådan undersökning är endoskopering.

Gränserna för vad som är en behandling som kan medföra ett lidande som inte är obetydligt kommer att visa sig i rättstillämpningen.

7

hantering vilket man ska kunna styrka sig ha gått vid tillsyn. De får utföra allt som ingår på grundnivå och har dessutom fått undantag från behandlingsförbudet för injektioner intramuskulärt och subkutant.

Förutsättningar är att det ges som uppföljande behandling och under veterinärens överinseende. Ansvaret för behandlingen ligger på den veterinär som tillhandahåller läkemedlen. Vaccination, injektion med narkotikaklassade läkemedel eller läkemedel för lokal eller allmän bedövning får inte utföras av djurvårdare på utökad nivå trots undantaget! Djurvårdare utökad nivå omfattas av behandlingsförbudet i övrigt vilket exempelvis innebär att de inte får injicera intravenöst, byta dropp eller sätta kanyl.

omfattas av ett undantag ska kunna styrka det, exempelvis tillsyn. En yrkesgrupp som ofta arbetar tillsammans med djurhälsopersonal är djurvårdare och de kan omfattas av två olika undantag.

Djurvårdare grundnivå För att arbeta som djurvårdare på grund­ nivå behövs ingen utbildning utan man kan läras upp på plats. Vanligast är att arbeta med omvårdnadsuppgifter som inte bryter mot behandlingsförbudet, som kloklippning, öronrengöring, rasta, bada, ge pälsvård m.m. Man får vrida om kranen på ett dropp som är seriekopplat i ett slutet system men inte själv byta ett dropp. En djurvårdare på grundnivå har ett undantag från behandlingsförbudet och får utföra ovanstående och enklare sårvård på djur under lokal och/eller allmän bedövning.

Förutsättningar är att det görs som uppföljande behandling och att bedövningen utförs av djurhälsopersonal som också har ansvaret för övervakning och behandling av djuret. Djurvårdare grundnivå omfattas av behandlingsförbudet i övrigt.

Straffbestämmelser Den som bryter mot behandlingsförbudet kan dömas till böter eller fängelse i högst ett år. Det är även straffbart att tillfoga ett djur lidande eller skada oavsett om lidandet, skadan eller faran (för lidande eller skada) har orsakats av olämplig behandling eller genom avbrott i eller dröjsmål med veterinär vård.

Att man brister i erfarenhet eller utbildning och inte har kunnat inse en sjukdoms natur eller kunnat förutse lidandet, skadan eller faran friar inte från ansvar. Om man inte tillhör djurhälsopersonalen och behandlar djur

Djurvårdare utökad nivå För att arbeta som djurvårdare på utökad nivå krävs en av Jordbruksverket godkänd utbildning i grundläggande läkemedels-

FÖRKLARING Uppföljande behandling betyder att en veterinär har undersökt djuret innan behandlingen inleds.

Intravenösa injektioner får inte utföras av annan än djurhälsopersonal. Att spola en kanyl är en intravenös injektion som bara får utföras av legitimerad eller godkänd personal. Byte av dropp kan utföras av en person utanför djurhälsopersonalen förutsatt att systemet hålls slutet och kanylen inte behöver spolas.

8

yrkesmässigt kan man, om djuret skadas eller behandling hos veterinär försenas, åtalas för att ha gjort fel bedömning.

gon i djurhälsopersonalen behöver ”en extra hand” för kunna utföra behandlingen. Det innebär att handräckning ska ges inom en armlängds avstånd från behandlande djurhälsopersonal och inte utföras längre bort eller i annat rum. Det är den behandlande djurhälsopersonalen som är ansvarig för vad som utförs vid handräckningen.

Handräckning Handräckning är inte ett undantag från behandlingsförbudet utan betyder att nå-

EXEMPEL Exempel på handräckning: En veterinär står och opererar med båda händerna i såret och behöver hjälp med att hålla en sårhake för att se bättre. Veterinären ber en djurvårdare att hålla sårhaken som om veterinären skulle ha en tredje hand.

Exempel på vad som inte är handräckning: En veterinär står och opererar och vill premedicinera ett djur i stallet. Detta är inte handräckning, och därför måste veterinären be en legitimerad djursjukskötare att utföra behandlingen.

En veterinär ska operera och behöver en person som övervakar narkosen och reglerar inhalationsanestesin. Detta är inte handräckning och därför måste en legitimerad person utföra åtgärden.

9

Delegering Delegering enbart av veterinär

Delegering är ett helt nytt begrepp i lagstiftningen som innebär en överlåtelse av en arbetsuppgift mellan två personer som båda tillhör djurhälsopersonalen men som har olika yrkesroller, exempelvis mellan en veterinär och en djursjukskötare. Det innebär att man inte kan delegera till exempelvis en djurvårdare eftersom yrket inte ingår i djurhälsopersonalen. För att kunna delegera en arbetsuppgift så finns vissa krav om kompetens och formalia som ska vara uppfyllda före att arbetsuppgiften utförs.

Vissa uppgifter får bara delegeras av veterinär och bara utföras om veterinär befinner sig på platsen när de utförs och kan agera om komplikationer uppstår. Det gäller för • operativa ingrepp (bara enklare operativa ingrepp!)

• avlivning av djur med injektion Bara enklare operativa ingrepp får delegeras för att behandlingen ska vara förenlig med vetenskap och beprövad erfarenhet.

Det behöver inte vara den veterinär som har delegerat arbetsuppgiften som befinner sig på platsen. Den som utför en åtgärd är ansvarig för den och om veterinären ingriper ligger ansvaret för dennes åtgärder på honom eller henne.

Vad får delegeras?

Huvudregeln är att man får delegera det man har formell och reell kompetens för till en annan i djurhälsopersonalen som bara har reell kompetens för uppgiften. Sedan finns vissa undantag från huvudregeln.

FÖRKLARING Enklare operativa ingrepp är ingrepp som inte går in i buk- eller brösthåla. Ingreppet får inte heller involvera ett område som är rikt kärlförsörjt, som ligger nära ett nervplexus eller där uppenbar risk för störning av sensorisk eller motorisk funktion finns. Ingreppet ska vara av rutinkaraktär, till exempel hudsuturer.

Trots det ovan angivna kan normalkastration av hankatt anses vara ett enklare operativt ingrepp.

Det avgörande för om veterinären befinner sig på platsen är möjligheten att ingripa omedelbart. Veterinären behöver inte vara i samma rum som behandlingen utförs men inte befinna sig utanför kliniken/byggnaden.

10

Avlivning Avlivning är ofta ett känsligt moment för djurägarna vilket kräver att den som avlivar är empatisk och kan hantera både djur och djurägare. Det är inte ovanligt att en avlivning som enligt veterinärens uppfattning har gått bra senare anmäls till ansvarsnämnden för djurens hälso- och sjukvård. Därför bör avlivning delegeras med stor restriktion och bara till personer i djurhälsopersonalen som bedöms vara personligt lämpade att hantera situationen, utöver reellt kunniga. Uppmärksamma att det vid delegering av avlivning ändå är veterinären som måste dödförklara djuret.

handlingen. Vet du inte vilken reell kompetens personen har så får du heller inte delegera, exempelvis om du är en administrativ chefsveterinär. En veterinär som arbetar på en avdelning kan däremot ensam ansvara för delegeringskontrakten med flera djursjukskötare på samma avdelning. Förutsättningen är att veterinären har den nödvändiga insikten i de reella kunskaperna hos dem som delegeras till.

Uppmärksamma att du inte får delegera som en del i upplärning inför en framtida delegering! Tänk på att upplärning av operativa ingrepp till annan djurhälsopersonal än veterinär kräver att det finns tillstånd från Jordbruksverket att använda försöksdjur, etiskt tillstånd från etiska nämnden och tillåtelse från djurägaren att utföra behandlingen på deras djur.

Uppgifter som inte får delegeras Vissa arbetsuppgifter är inte tillåtna att delegeras utan ska alltid utföras av veterinär och det är

Krav på dig som tar emot en delegering

• diagnosställande (i diagnosställande inkluderas exempelvis en undersökning av allmän status innan operation, även om just det operativa ingreppet är delegerat),

Du tillhör ett yrke i djurhälsopersonalen och har reell kompetens att utföra arbetsuppgiften som ska delegeras. Det betyder att du ska ha utfört och behärskar arbetsuppgiften rent praktiskt. Du ska kunna styrka din reella kompetens inför ansvarsnämnden för djurens hälso- och sjukvård om något går fel och är skyldig – enligt lag – att säga ifrån om du saknar den reella kompetensen. Uppmärksamma att du inte får ta emot delegering för att lära dig att utföra arbetsuppgifter. Tänk också på att det inte är möjligt att delegera vidare en arbetsuppgift du själv har tagit emot delegering för.

• initiering av behandling • dödförklaring

Krav på dig som delegerar Du tillhör ett yrke i djurhälsopersonalen och har både formell och reell kompetens för arbetsuppgiften. Det betyder dels att arbetsuppgiften ska ingå i den yrkesroll du har grundutbildning till/vidareutbildning inom, dels att du rent faktiskt behärskar att utföra arbetsuppgiften.

Du måste ha personlig vetskap om att den reella kompetensen verkligen finns hos den som tar emot delegeringen. Sådan vetskap kräver vanligtvis att du deltagit i utbildningen av personen och/eller att du själv kontrollerat att personen kan utföra be-

Ansvarsfördelning vid delegering Ansvaret för det som utförs ligger på dig som utför det. Delegerar du en arbetsupp11

• vem som tar emot delegationen,

gift är du ansvarig för din bedömning av att själv ha både formell och reell kompetens, för din bedömning av att mottagaren har reell kompetens att utföra den och för ditt beslut att delegera.

• beslutets giltighetstid (får gälla för ett bestämt tillfälle eller för högst ett år) • datum då beslutet fattas • båda parters underskrifter

Tar du emot en delegering är du ansvarig för din bedömning att ha nödvändig reell kompetens, för det du sedan faktiskt utför och för ditt beslut att ta emot delegeringen.

Tänk på din skyldighet att säga ifrån och vägra att ta emot en delegering när du bedömer att din reella kompetens för uppgiften saknas.

Beslutet ska kunna visas upp vid tillsyn och på begäran av ansvarsnämnden för djurens hälso- och sjukvård under minst fem år från utfärdandet.

Upphörande eller återkallning av delegeringsbeslut

Båda är ansvariga för upprättandet av ett skriftligt delegeringskontrakt före att delegeringen genomförs. Båda har också ansvar och skyldighet att säga ifrån om förutsättningarna för delegering inte är uppfylla.

Om en anmälan görs till ansvarsnämnden för djurens hälso- och sjukvård så kommer både du som delegerar och du som tar emot delegeringen att prövas.

Om du som delegerar bedömer att delegeringen inte längre är förenlig med en god och säker vård ska den omedelbart upphöra. Samma gäller om endera parten slutar sin tjänst. Om delegering upphör i förtid ska det noteras på delegeringsbeslutet.

Uppmärksamma att beslutet måste sparas i ytterligare fem år efter att beslutet upphört.

Delegeringsbeslutet Delegeringsbeslutet är ett ömsesidigt beslut vilket betyder att både du som delegerar en arbetsuppgift och du som tar emot delegationen har ansvar för beslutet. Det är därför viktigt att ni, innan ni skriver det, diskuterar vad det innebär och är klara över att båda förstår det.

Ett delegeringsbeslut ska vara ett skriftligt dokument som innehåller en överenskommelse mellan två personer. Beslutet ska innehålla uppgifter om • vilken arbetsuppgift som delegeras (väl definierat, exempelvis ”att efter operation suturera hudsår (cutis)”, ”kastration av hankatt”, ”avlivning av hund med intravenös injektion, följt av hjärtstick”) • vem som har delegerat arbetsuppgiften 12

Exempel pü ett delegationskontrakt mellan en leg veterinär och en leg djurskÜtare.

13

Journalföring Definition, språk, ändringar, Vad som ska journalföras spara journalen Huvudregeln är att journalföra alla åtgärder, även rutinåtgärder eller undersökning av ett friskt djur. Konsultationer om allmänna frågor kräver inte journalföring, exempelvis en allmän fråga per telefon eller om samtalet leder till besök. Gäller frågan ett specifikt djur och du misstänker att det redan står på behandling är det inte en allmän fråga.

Djurhälsopersonal är skyldig att föra journal. En journal definieras som dokumentation i löpande ordning om konsultationer rörande djur. Till journalen hör även röntgenbilder, remisser, remissvar, analysuppgifter från laboratorier och liknande samt andra dokument eller datafiler som har medicinsk anknytning till djuret eller djuren journalen avser.

Journalens innehåll Uppgifter som ska ingå

Vid journalföring ska du iaktta synnerlig noggrannhet och omsorg vilket betyder att du måste vara mycket noggrann. Det är journalen som är ditt stöd för vad som gjorts och sagts om du skulle bli anmäld till ansvarsnämnden för djurens hälso- och sjukvård.

Du ska föra journal så att du senare kan ta fram uppgifter om en konsultation som gäller ett visst djur eller djurgrupp vid en given tidpunkt. Följande uppgifter ska, när det är möjligt, nedtecknas i journalen:

Journalföring ska göras i direkt anslutning till en konsultation eller ett besök. Du ska skriva journalen på svenska, norska eller danska och den ska vara tydlig och fullständig. Det är tillåtet att använda vedertagen latinsk/grekisk terminologi men inte att skriva på exempelvis engelska, tyska eller andra utländska språk.

• datum

Du får inte utplåna uppgifter i journaler eller göra dem oläsliga. Behöver du ändra en oriktig uppgift i journalen görs det under förutsättning att du daterar och undertecknar rättelsen. Journaler ska bevaras i minst fem år, räknat från dagen för det sista införandet eller den längre tid som framgår av annan författning eller av särskilt beslut.

• anamnes (betyder sjukdomsberättelse och är djurhållarens beskrivning av bakgrunden till konsultationen)

• ditt namn (den som behandlar djuret) • djurhållarens namn och produktionsplatsnummer (förkortas ppn och om ppn saknas ska istället adress och telefonnummer anges) • djurets identitet, ålder eller åldersgrupp, kön och djurslag

• status (vad du har iakttagit om djurets tillstånd när du undersökte djuret) • eventuell diagnos eller symtom • typ av behandling

14

Tilläggsuppgifter i journal för djur behandlade med läkemedel

• karenstid för köttvara, mjölk, ägg

Om du, vanligtvis veterinär, behandlar med läkemedel ska journalen även innehålla uppgifter om läkemedlets namn, styrka, dosering, behandlingstidens längd och, vid behandling av djur som är avsedda för livsmedelsändamål, karenstid.

Vid behandling av odlad fisk

Häst Hästar räknas till djur avsedda för livsmedelsändamål om de inte är exkluderade från livsmedelskedjan genom sitt hästpass.

Därför ska du kontrollera passet innan du behandlar en häst med ett läkemedel som kan ge slaktkarens.

• tidpunkt för behandlingen

• namn på dig som förskrivande veterinär

Vid behandling av odlad fisk ska informationen innehålla lite andra uppgifter: • läkemedlets namn samt dosering eller motsvarande • behandlingens längd • fodertillverkare (i förekommande fall) • karenstid • namn och adress på förskrivande veterinär (eller den som har anvisat behandlingen i förekommande fall)

Uppgiftslämning vid behandling av läkemedel – veterinär

Djur som ska tävla – veterinär

Du måste lämna information till djurhållaren vid läkemedelsbehandlingar av livsmedelsproducerande djur, i form av ett behandlingsbevis eller på annat sätt så att djurhållaren kan följa kraven i Livsmedelsverkets föreskrifter.

Vid behandling av ett djur som hålls för tävling ska du informera djurhållaren om att det kan krävas läkemedelsfri tid efter behandlingen innan djuret får användas i träning eller tävling. Det är djurägarens ansvar att ta reda på hur lång den tiden är.

Om du föreskriver eller tillhandahåller läkemedel till livsmedelsproducerande djur (utom fisk) eller behandlar djur ska du informera djurhållaren om att behandling gjorts, samt om läkemedlets karenstid och vad det innebär. Informationen ska innehålla följande uppgifter:

Rapportering av läkemedelsbehandlingar – veterinär Du ska rapportera samtliga läkemedels­ behandlingar och behandlingar av smittsamma sjukdomar hos nötkreatur, får, get, ren, gris, fjäderfä, fisk och hägnat vilt, samt behandling av häst med antibakteriella läke­medel för systemiskt bruk, inom en månad från behandlingstillfället.

• djurslag • djurets identitet eller benämning av djurgrupp • diagnos • läkemedel, dosering och behandlingssätt • injektionsställe (i förekommande fall) 15

Intygsskrivning

All djurhälsopersonal omfattas av reglerna för intygsskrivning men oftast är det veterinärer som utfärdar intyg. När du utfärdar ett intyg om djurs hälsotillstånd eller vård ska du iaktta noggrannhet och omsorg. Originalet av intyget lämnas till den som begärt intyget. En kopia av intyget och eventuella underliggande dokument eller intyg ska sparas i minst fem år, om inte en längre tid framgår av annan författning eller av särskilt beslut.

Ofta är intyget på två språk, varav engelska är det ena, och då kan du utfärda intyget.

Personlig kännedom eller gjort en egen kontroll

Krav på dig som utfärdar intyget

Du måste ha personlig kännedom om eller själv ha kontrollerat de uppgifter du intygar men får skriva under ett intyg som är baserat på ett annat intyg eller bevis. Förutsättningarna är att du har det dokumentet tillgängligt när du skriver under och att du i egna intyget redovisar vilket dokument du har använt som grund.

Jäv

Identitet på djur eller varor

Du ska vara opartisk och får inte ha något ekonomiskt intresse i det som intyget avser eller i de företag som berörs av intygandet.

Ombeds du att skriva ett intyg måste du avgöra om du är jävig. Kan du vara det ska du be någon annan att utfärda intyget.

Om ett intyg avser djur eller varor är det viktigt att du kontrollerar identitetsmärkningen före du intygar. För både djur och varor gäller att identitetsmärkningen ska anges i intyget.

Djur För djur kan identitetsmärkning exempelvis vara märkning i form av chipmärkning, tatuering, frysmärkning eller liknande. Om ett djur saknar identitetsmärkning ska du, om det är möjligt, ange ett fullständigt signalement. Identitetskontroll ska göras även om det är många djur, om inte gällande lagstiftning säger något annat. Låt dig inte stressas!

God kännedom Du måste ha tillräcklig kännedom om det som intyget avser och vara medveten om innehållet i det intyg som utfärdas. Använder du en färdig intygsmall måste du läsa igenom intyget noggrant innan du skriver under.

Språk

Varor För varor kan identitetsmärkning exempelvis vara märkning på förpackningen, stämpel eller kollinummer. Om varor saknar identitetsstämpel ska du skriva en tydlig beskrivning som gör det möjligt att identifiera varorna.

Du får inte utfärda intyg på ett språk som du saknar tillräckliga kunskaper i. Däremot får du utfärda ett utländskt intyg om det finns en översättning av intyget av en auktoriserad översättare eller om översättningen är officiellt vidimerad av en myndighet.

16

Intygets innehåll och utformning Ett intyg ska alltid innehålla djurets eller varornas identitet, anledningen till att du utfärdar intyget och, i förekommande fall, på vems uppdrag det sker. Utöver det ska ett intyg innehålla: • datum för utfärdandet • intygsgivarens underskrift i original, skriven med en beständig skrift som inte är svart • namnförtydligande • titel • i tillämpliga fall adress, telefonnummer och tjänstestämpel

Andra uppgifter Tomt intyg/saknar uppgifter/ändring Du måste alltid fylla i intyget så fullständigt att ingen annan kan skriva till något efter att du har lämnat det ifrån dig. Att skriva under ett ofullständigt eller tomt intyg (in blanco) anses vara ett allvarligt brott mot föreskrifterna. Använder du en färdig intygsmall ska alla markerade platser fyllas i. Kan du inte ange vissa uppgifter måste du stryka de tomma rutorna. En avslutad beskrivning ska följas av ett långt streck. Om du är tvungen att ändra i ett intyg måste du signera ändringen.

Utredningar/undersökningar/ hänvisning till krav i lagstiftning Har du gjort några utredningar eller undersökningar så ska det redovisas på intyget, inklusive var och när proverna gjordes. Står det i intyget att vissa krav enligt lagstiftning är eller inte är uppfyllda måste intyget också innehålla en hänvisning till lagstiftningen där kravet står.

17

Vaccination

Vaccination får, som huvudregel, utföras av veterinär, djursjukskötare och godkänd legitimerad sjuksköterska. Dessa tre yrkeskategorier får vaccinera självständigt och utfärda vaccinationsintyg under de förutsättningar som beskrivs nedan.

djurslag än hund, katt, iller eller häst får bara utföras efter tillstånd från Jordbruksverket. Det är den veterinär som tänker utföra vaccinationen som ska söka tillstånd hos Jordbruksverket.

Vaccination – djursjuk­ skötare och godkänd legitimerad sjuksköterska

Vaccination mot rabies eller för införande i pass – veterinär

Veterinär får utföra alla vaccinationer men du som är djursjukskötare eller godkänd legitimerad sjuksköterska får vaccinera mot

Följande vaccinationer får ges av veterinär: • vaccination som ska föras in i pass för sällskapsdjur eller häst.

• kattens parvovirus

• vaccination av hund, katt, iller och häst mot rabies.

• kattsnuva

Vaccination mot rabies får bara ges med inaktiverat vaccin som har godkänts av Läkemedelsverket. Du ska fylla i djurets pass i omedelbar anslutning till vaccination av rabies. Om djuret saknar pass ska du utfärda ett och fylla i uppgifterna om vaccination där. Vaccination mot rabies för andra

• smittsam leverinflammation hos hund (HCC)

• valpsjuka

• hundens parvovirus • parainfluensa hos hund • stelkramp (inte häst).

18

Överföring av uppgifter från vaccinationsintyg till pass

Du kan även få vaccinera med andra vaccin, exempelvis sådana som innehåller ytterligare komponenter, eller mot andra sjukdomar, under förutsättning att det görs som uppföljande behandling (veterinären undersöker djuret först) eller efter att du konsulterat veterinär.

Det är tillåtet att föra över uppgifter mellan vaccinationsintyg, eller att föra över uppgifter från vaccinationsintyg till pass. Ska uppgifter föras in i sällskapsdjurspass eller hästpass är det bara veterinär som får göra det. När du för över uppgifter ska du notera i kanten av intyget att det är en överföring från ett annat intyg med en särskild signatur och datum för överföringen. En veterinär kan föra över uppgifter noterade av en legitimerad djursjukskötare och tvärt om.

Förutsättningar Vaccination genom injektion får bara ges om veterinär befinner sig på platsen och kan agera om komplikationer uppstår när vaccinationen utförs. Det är alltså inte möjligt för dig som är djursjukskötare eller godkänd legitimerad sjuksköterska att ta med vaccin till exempelvis till ett stall och vaccinera där.

Före att du ska vaccinera djuret ska du fråga djurhållaren om djurets hälsotillstånd och därefter göra en bedömning av djuret för att kunna konstatera om det också ser friskt ut. Om du misstänker att djuret inte är helt friskt så ska du inte vaccinera utan låta veterinären göra en klinisk undersökning och bedöma om det bör vaccineras.

Vaccinationsintyget Efter utförd vaccination ska den veterinär, djursjukskötare eller godkända legitimerade sjuksköterska som vaccinerat utfärda ett vaccinationsintyg på vilket det ska finnas uppgift om: • datum för utfärdandet • din underskrift i original • namnförtydligande • titel • (i tillämpliga fall) adress, telefonnummer och tjänstestämpel • djurets identitet • vaccinets namn och • vaccinets batchnummer 19

Jordbruksverket 551 82 Jรถnkรถping Tfn 036-15 50 00 (vx) E-post: jordbruksverket@jordbruksverket.se www.jordbruksverket.se OVR 213