ra11_41

Marknadsöversikt – griskött

Rapport 2011:41

•

Produktionen och konsumtionen av griskött ökade i Sverige, i EU och i världen 2010.

•

Griskött är det köttslag som vi äter mest av i Sverige men konsumtionen är ändå lägre per person än genomsnittet i EU.

•

EU är världens största exportör av levande grisar och griskött förutsatt att alla typer av beredda produkter inkluderas i siffran.

Marknadsöversikt – griskött

Enheten för handel och marknad Författare: Jonathan Lukkarinen Åsa Lannhard Öberg Foto: Per G Norén

Market overview – pig meat

This report describes the production, consumption and trade with pig meat in 2010 and compares it to previous years. The focus is on Sweden, the EU, the EU candidates and the world.

The consumption of pig meat increases every year both in Sweden and in the world. Swedish pig farmers are experiencing increasing difficulties to compete with cheaper, imported pig meat from other EU member states.

The global export was worth more than $32 billion in 2010. This equaled over 11 % of the total export value of all animal foodstuffs.

Division for trade and markets Authors: Jonathan Lukkarinen Åsa Lannhard Öberg Photo: Per G Norén

Sammanfattning Denna marknadsöversikt bygger på tillgänglig officiell statistik från flera olika källor. Översikten fokuserar på att beskriva och kort analysera priser och marknadssituationen för griskött och produkter därav. Ingen prognostisering görs, dock förekommer enkla analyser av framtiden på kort sikt.

Griskött är det köttslag som svenskar äter mest av. Trots att konsumtionen har ökat de senaste fem åren har situationen för svenska grisbönder blivit allt sämre. Både antalet grisar och antalet grisföretagare har minskat under många år. De strängare krav på djurskydd och smittskydd som finns i Sverige jämfört med övriga EU medför högre kostnader för svenska grisbönder. Många konsumenter ser dock främst till priset vid val av produkt och den svenska produktionen får därför allt svårare att stå sig mot den utländska konkurrensen.

Avräkningspriserna på griskött föll kraftigt i början av 2010 för att sedan stiga under större delen av året. Trots detta hamnade årsgenomsnittet på avräkningspriset under både 2008 och 2009 års genomsnitt. Detta fick genomslag både i parti- och konsumentled. Sveriges priser ligger något högre än EU:s genomsnittspris.

EU var den näst största producenten och konsumenten av griskött i världen efter Kina 2010. Både produktion och konsumtion ökade i EU under året. EU var också den näst största exportören av griskött efter USA, och exporten ökade kraftigt 2010.

Totalt i världen ökade produktionen, konsumtionen och handeln med griskött 2010. Den globala exporten av griskött var värd 208 miljarder kronor vilket utgjorde mer än 11 % av den totala handeln med animalieprodukter.

Innehåll 1!

Inledning ..................................................................................................................1!

1.1!

Syfte ..................................................................................................................1!

1.2!

Metod ................................................................................................................1!

1.3!

Avgränsningar ...................................................................................................1!

2! Griskött ....................................................................................................................2!

2.1!

Grisköttssektorn i Sverige .................................................................................2!

2.1.1! Djurantal och strukturuppgifter .....................................................................2!

2.1.2! Produktion och konsumtion ..........................................................................6!

2.1.3! Utrikeshandel ................................................................................................7!

2.1.4! Prisutveckling..............................................................................................12!

2.2!

Grisköttssektorn i EU ......................................................................................15!

2.2.1! Marknadsregleringen...................................................................................15!

2.2.2! Djurantal och strukturuppgifter ...................................................................20!

2.2.3! Produktion och konsumtion ........................................................................22!

2.2.4! Handel .........................................................................................................22!

2.2.5! Prisutveckling..............................................................................................26!

2.3!

Grisköttssektorn i kandidatländerna................................................................28!

2.3.1! Kroatien .......................................................................................................29!

2.3.2! Turkiet .........................................................................................................30!

2.3.3! Island ...........................................................................................................31!

2.3.4! Makedonien .................................................................................................32!

2.3.5! Montenegro .................................................................................................33!

2.4!

Världsmarknaden för griskött..........................................................................34!

2.4.1! Produktion ...................................................................................................34!

2.4.2! Konsumtion .................................................................................................34!

2.4.3! Handel .........................................................................................................35!

3! Avslutande kommentar.........................................................................................37!

3.1!

Brister i statistiken...........................................................................................38!

1

Inledning

1.1

Syfte

Jordbruksverket har under många år regelbundet gett ut en marknadsöversikt för jordbruksprodukter. Av praktiska skäl har den i år delats upp i mindre delar varav marknadsöversikten för griskött är en. Översikten fokuserar på att visualisera, beskriva och kort analysera priser, marknader, handel, viktiga händelser, subventioner och tullar för griskött i Sverige, EU och världen.

1.2

Metod

Marknadsöversikten har tagits fram med hjälp av en studie av befintlig officiell statistik både på internet och i tryckt form. Valet av data begränsas av att materialet i marknadsöversikten ska kunna vara jämförbart bakåt i tiden.

1.3

Avgränsningar

Marknadsöversikten syftar inte till att ge prognoser för framtiden. Historisk utveckling behöver inte ha någon inverkan på framtiden men kan ge indikationer för trender.

1

2

Griskött

2.1

Grisköttssektorn i Sverige

Den svenska köttproduktionen utmärks genom ett starkt djur- och smittskydd. I Sverige förekommer till exempel inte kupering av grisarnas svansar. I flera andra EU-länder är detta lagligt eller utförs trots att det är olagligt. I Sverige ges grisarna mer utrymme vilket minskar risken för att de skadar varandra. Sverige har också en mer restriktiv användning av antibiotika på grisar än flera andra EU-länder. Trots att svenska konsumenter för det mesta är positiva till höga krav på svensk djurhållning styr oftast priset vid inköpstillfället. Svenska producenter har därför svårt att konkurrera med det billigare importerade köttet.

2.1.1

Djurantal och strukturuppgifter

Det totala antalet grisar i Sverige har minskat under en mycket lång tid. Utvecklingen av antalet grisar och produktionen av griskött hänger nära samman med den ökande konkurrensen från importerade varor. Under den beaktade tioårsperioden har det totala antalet grisar i landet minskat med nästan 20 % (se figur 2.1). Antalet suggor och galtar för avel minskade med 28 % under samma period. $!*##! $!(##!

!"#$%&'()*+&,&---.#$%&

$!&##! $!"##! $!###! *##! (##! &##! "##! #!

"##$! "##"! "##%! "##&! "##'! "##(! "##)! "##*! "##+! "#$#!

,-../0!1!23456.25720! "$(!

8309.2!639:!

"$"!

"#*!

$+'!

$**!

$*)!

$*$!

$)#!

$(#!

$'(!

$!()(! $!()#! $!(+'! $!("%! $!("%! $!&+&! $!&+'! $!&%+! $!%(*! $!%(&!

Figur 2.1 Antal grisar i Sverige 2001–2010, 1 000-tal Number of pigs in Sweden 2001–2010, 1 000s Not: För åren 2001–2002, 2004–2006 och 2008–2009 baseras statistiken från ett urval av företag.

Källa: Jordbruksverket

Det största antalet grisar återfinns i de regioner av landet som har en hög produktion av spannmål till foder, det vill säga i slättbygderna (se figur 2.2). Antalet grisar är däremot få i skogsbygderna och i Norrland.

2

Figur 2.2 Procentuell andel grisar i landets produktionsomr책den 2010 Percentage share of pigs in Swedish production areas 2010 K채lla: Jordbruksverket

3

Under 2010 fanns det strax under 1 700 företag med grisar i Sverige, vilket var en minskning med nästan 26 % sedan 2007. Inom den svenska grissektorn är det vanligt att företagen är specialiserade på antingen produktion av smågrisar eller uppfödning av slaktsvin. En del grisföretag har även en integrerad produktion. Figur 2.3 och figur 2.4 redovisar utvecklingen av antalet företag inom båda företagssorterna (i båda diagrammen förekommer företag som är fullständigt integrerade). $$##! $###! +##!

!"#$%&/0*1#$2&

*##! )##! (##! '##! &##! %##! "##! $##! #! "##'! $;&+!639:!

"##)! '#;++!639:!

$##;$++!639:!

"#$#! <340!$++!639:!

Figur 2.3 Antal företag med suggor och galtar för avel 2005–2010, efter besättningsstorlek Number of holdings with hogs and boars 2005–2010, by size of herd Källa: Jordbruksverket

Oavsett vilken typ av produktion grisföretagen är inriktade på så har antalet företag med grisar minskat sedan många år i samtliga storlekskategorier. Mest har företagen med små besättningar minskat. Mellan 2005 och 2010 har de minsta gårdarna med upp till 49 avelsgrisar och de minsta uppfödarna med upp till 99 slaktgrisar minskat med hälften.

4

$###! +##! *##!

!"#$%&/0*1#$2&

)##! (##! '##! &##! %##! "##! $##! #! "##'! $;++!639:!

"##)!

$##;"&+!639:!

"'#;&++!639:!

"#$#! '##;)&+!639:!

8340!)&+!639:!

Figur 2.4 Antal företag med svin för slakt 2005–2010, efter besättningsstorlek Number of holdings with slaughter pigs 2005–2010, by size of herd Källa: Jordbruksverket

I takt med att antalet grisföretag har minskat så har den genomsnittliga besättningsstorleken ökat eftersom det främst är små företag som lagts ned (se figur 2.5). )##! (##!

!"#$%&'()*&

'##! &##! %##! "##! $##! #!

"##$! "##"! "##%! "##&! "##'! "##(! "##)! "##*! "##+! "#$#!

,-../0!1!.25720!

)$!

))!

*%!

+$!

$#(!

$$(!

$%#!

$"$!

*#!

$'(!

8309.2!.09620!

%#$!

%%(!

%))!

&#(!

&)$!

&+'!

'"&!

&*)!

'%"!

((&!

Figur 2.5 Genomsnittlig besättningsstorlek för avelssvin och slaktsvin, 2001–2010 Average herd size for breeding pigs and slaughter pigs, 2001–2010 Not: För 2010 har nya definitioner införts vilket gör siffrorna svåra att jämföra bakåt.

Källa: Jordbruksverket

5

2.1.2

Produktion och konsumtion

'#!

%=&!

&#!

%=%!

%#!

%="!

"#!

%=$!

$#!

%=#!

#!

34%(5"1*&6%$7#$'1&2*46$*&

!"#$%&6%$7#1*41*&

Under 2010 fanns det 33 slakterier som var godkända för att slakta grisar vilket är en minskning med 31 % jämfört med 2001 (se figur 2.6). Slakteriernas storlek varierar från mindre gårdsslakterier som endast slaktar några enstaka grisar per år till stora kommersiella slakterier med hundratusentals slaktade grisar per år. Under 2010 slaktades 2,94 miljoner grisar, en minskning med knappt 1 % från år 2009 och drygt 8 % jämfört med 2001. En orsak till den minskade slakten beror på ökad internationell konkurrens.

"=+! "##$!

"##"!

"##%!

"##&!

>096652?740940!

"##'!

"##(!

"##)!

"##*!

"##+!

"#$#!

,52?72@4!.09620!

Figur 2.6 Antal grisföretag och slaktade grisar i Sverige 2001–2010 Number of pig holdings and number of slaughtered pigs in Sweden 2001–2010 Not: Antal företag avläses på den vänstra axeln och antalet slaktsvin på den högra.

Källa: Jordbruksverket och Livsmedelsverket

Den största slakterikoncernen Scan stod 2010 för 51 % av den totala slakten av grisar.

Scan legoslaktar dessutom ett stort antal grisar för andra företag vilket gör deras verkliga andel av totalen ytterligare något större. Andra stora slakterier är Danish Crownägda KLS Ugglarps som stod för 18 % av den totala slakten, Dalsjöfors slakteri som stod för 10 % och Skövde slakteri som stod för drygt 9 %. Totalt uppgår dessa företags totala slakt till nästan 90 % av det totala antalet grisar som slaktades i Sverige 2010.

Eftersom den svenska slakten av grisar minskar så minskar också produktionen av griskött (se tabell 2.1). Under 2010 noterades en svag ökning men sedan 2001 har ändå produktionen minskat med 4,5 %. Under samma tid har den totala konsumtionen ökat med drygt 12 % vilket har gjort att självförsörjningsgraden har minskat med över tretton procentenheter. Den schablonmässiga per capitakonsumtionen 2010 var 36,7 kg. Denna är framräknad som total konsumtion delat på antalet invånare. Den direkta konsumtionen av fryst eller kylt fläskkött per person och år ligger på runt 15 kg.

6

Tabell 2.1 Balansläget i Sverige för griskött 2001–2010, 1 000 ton (vara med ben) Balance situation for pig meat in Sweden 2001–2010, 1 000 metric tons (carcass weight) År Produktion Konsumtion1) Över/underskott Självförsörjningsgrad, % 2001

275,9

308,6

-32,7

90

2002

283,8

323,6

-39,8

88

2003

287,5

323,9

-36,4

89

2004

294,5

328,5

-34,0

90

2005

275,1

320,5

-45,4

86

2006

264,4

318,3

-53,9

83

2007

264,9

325,4

-60,5

81

2008

270,7

333,7

-63,0

81

2009

260,7

334,6

-73,9

78

2010

263,5

346,4

-82,9

76

Förändring 2009–2010

+1 %

+4 %

+12 %

-2 %

1) Konsumtionen är framräknad som produktion + import – export.

Källa: Jordbruksverket och Statistiska centralbyrån

2.1.3

Utrikeshandel

Sedan Sveriges inträde i EU 1995 är Sveriges export uppdelad på export till tredje land (alla länder utanför EU) och utförsel till EU-länder. Samma sak gäller för importen som delas upp i import från tredje land och införsel från EU-länder. Statistikuppgifterna för handel med tredje land samlas in genom tulldokument och handeln inom EU genom en urvalsundersökning. I statistiken för handeln inom EU finns ett visst bortfall vilket innebär att statistiken för handeln inom EU inte är lika tillförlitlig som statistiken för handeln med tredje land.

Det griskött som förs in till Sverige kommer nästan uteslutande från andra EU-länder. I figur 2.7 åskådliggörs Sveriges utrikeshandel därför utan uppdelning mellan import och införsel respektive export och utförsel. Även det griskött som förs ut går främst till andra EU-länder även om viss export till tredje länder förekommer. Sverige har på grund av den ökade konsumtionen och minskade produktionen blivit allt mer importberoende. Under de senaste tio åren har Sveriges import av griskött ökat med 125 % samtidigt som självförsörjningen har minskat från 90 % till 76 %.

7

$%#! $"#! $$#! $##! +#! ,&---&#5"&

*#! )#! (#! '#! &#! %#! "#! $#! #!

"##$! "##"! "##%! "##&! "##'! "##(! "##)! "##*! "##+! "#$#!

ABC/07!1!9:D<0645! '%=)!

("=(!

((=+!

(+=+!

*$=#!

*(=)!

+*=*! $$%='! $$#=&! $"$=$!

EFC/07!1!-G<0645! "$=#!

""=*!

%#='!

%'=+!

%'=(!

%"=*!

%*=%!

'#='!

%(='!

%*="!

Figur 2.7 Sveriges handel med griskött 2001–2010, 1 000 ton (vara med ben) Swedish trade with pig meat 2001–2010, 1 000 metric tons (carcass weight) Källa: Jordbruksverket och Statistiska centralbyrån

Exporten har ökat även om det har förekommit en del fluktuationer under jämförelseperioden. Trots att exporten har mattats av de senaste åren har den ökat med nästan 82 % den senaste tioårsperioden.

Sveriges import av levande grisar och griskött domineras av färska, kylda och frysta styckningsdelar (se tabell 2.2). Nästan hälften av denna kategori av kött utgörs av färskt och kylt benfritt griskött. 19 % är fryst benfritt griskött, ungefär 6 % utgörs av sida och knappt 5 % är kött med ben. Dessa siffror baseras på produktvikt vilket inte bör jämföras direkt med siffror uttrycka som vara med ben. I dessa siffror kan även en del beredda produkter som delvis innehåller griskött vara utelämnade.

Sett över den senaste tioårsperioden har införseln av färskt, kylt och fryst griskött ökat med nästan 130 %. Beredda varor som sidfläsk och bacon har samtidigt ökat med 18 %.

Den största ökningen har skett för rökt, saltat och torkat griskött som nästan har femdubblats.

8

Tabell 2.2 Sveriges import och införsel av gris och griskött 2001–2010, ton (produktvikt) Swedish pig and pig meat imports 2001–2010, metric tons (product weight) Tullkodnr, vara

2001

2002

2003

0103, levande svin 0 0 0 0203 11, hela och halva 2 894 1 250 828 slaktkroppar, färska eller kylda 0203 12, skinka, bog och 5 050 5 209 2 578 delar därav, med ben, färska eller kylda 12 820 18 976 25 948 0203 19, annat färskt eller kylt griskött (t ex framändar, rygg och sida) 0203 21, hela eller halva 15 139 248 slaktkroppar, frysta 0203 22, skinka och bog 644 65 104 samt delar därav, med ben, färskt eller kylt 0203 29, annat fryst 14 389 15 804 14 367 griskött (t ex framändar, rygg och sida) 0206 30, 41, 49, Ätbara 45 0 12 slaktbiprodukter och lever av svin 0209 00 11, 19, 30, 0 13 341 svinfett 0210 11, saltat, torkat 129 123 125 eller rökt, skinka och bog, samt delar därav, med ben 0210 12, saltat, torkat 69 110 105 eller rökt, sida (randig) och delar därav 0210 19, saltat, torkat 887 2 082 1 595 eller rökt, annat 1602 41, skinka och 5 324 4 270 3 918 delar därav, beredda eller konserverade 1602 42, bog och delar 426 894 845 därav, beredda eller konserverade 1602 49, varor av kött, 1 620 1 966 3 081 slaktbiprodukter och blandade styckningsdelar, beredda eller konserverade Källa: Jordbruksverket och Statistiska centralbyrån

2004 0 921

2005 9 941

2006 267 990

2007 131 481

2008 16 261

2009 26 211

2010 33 247

3 007

3 830

3 358

4 262

3 286

3 251

2 024

26 403

34 808

36 024

42 460

55 018

47 415

55 915

399

202

97

27

6

7

20

60

294

141

124

371

437

865

14 513

15 138

18 188

20 096

19 017

24 313

4

311

818

638

243

210

219

897

156

28

81

16

68

10

212

125

131

232

179

266

405

394

505

484

692

649

1144

1261

2 404

2 832

4 473

5 577

3 811

3 452

3 738

3 814

3 914

3 733

4 042

3 685

3 813

4 254

963

1 042

1 744

1 665

1 639

1 405

1 417

3 026

3 548

3 560

3 792

3 434

2 995

2 998

23 231

Mätt i produktvikt utgörs nästan 18 % av den svenska exporten/utförseln av färskt, benfritt griskött (se tabell 2.3). Nästan 13 % av exporten/utförseln består av fryst, benfritt griskött, knappt 6 % av exporten är skinka och drygt 19 % av exporten utgörs av ätbara slaktbiprodukter.

Exporten och utförseln av levande grisar har mer än tredubblats de senaste tio åren.

Under samma period har utförseln av beredda grisköttsvaror ökat med 89 % medan färskt, kylt och fryst griskött har ökat med knappt 77 %. Slaktbiprodukter har ökat med 61 % och svinfett med 130 %.

9

Tabell 2.3 Sveriges export och utförsel av gris och griskött 2001–2010, ton (produktvikt) Swedish pig and pig meat exports 2001–2010, metric tons (product weight) Tullkodnr, vara

2001

2002

0103, Levande svin 955 942 0203 11, hela eller halva 212 0 slaktkroppar, färska eller kylda 0203 12, skinka och bog 2 171 5 112 samt delar därav, med ben, färska eller kylda 4 196 3 276 0203 19, annat färskt eller kylt griskött (t ex framändar, rygg och sida) 0203 21, hela eller halva 19 12 slaktkroppar, frysta 0203 22, skinka och bog 383 745 samt delar därav, med ben, färskt eller kylt 0203 29, annat fryst griskött 7 523 7 243 (t ex framändar, rygg och sida) 5 989 7 602 0206 30, 41, 49, Ätbara slaktbiprodukter och lever av svin 0209 00 11, 19, 30, svinfett 2 542 4 333 0210 11, saltat, torkat eller 23 3 rökt, skinka och bog, samt delar därav, med ben 0210 12, saltat, torkat eller 84 75 rökt, sida (randig) och delar därav 0210 19, saltat, torkat eller 689 655 rökt, annat 1602 41, skinka och delar 109 85 därav, beredda eller konserverade 1602 42, bog och delar 4 1 därav, beredda eller konserverade 1602 49, varor av kött, 2 209 2 408 slaktbiprodukter och blandade styckningsdelar, beredda eller konserverade Källa: Jordbruksverket och Statistiska centralbyrån

2003

2004

2005

2006

2007

2008

2009

2010

955

127

584

0

1 695

697

169

211

4 578

5 805

9 298

6 202

4 886

5 200

3 481

2 767

4 412

4 432

5 090

4 777

2 248

5 784

7 171

9 155

0

51

0

25

0

924

1

665

999

1 002

602

727

173

941

589

731

11 424

15 790

10 614

10 595

12 859

17 494

10 980

12 136

6 784

6 704

6 975

5 472

5 648

7 719

8 346

9 631

1 126

4 796

2 476

4 778

1 535

4 554

1 741

4 563

1 853

4 873

2 246

5 268

2 382

4 957

2 881

5 851

11

52

121

24

28

2

59

141

51

97

142

123

213

90

107

72

747

884

1 357

2 539

5 642

4 649

835

902

187

145

187

117

326

385

387

353

2

2

36

1

2

2

0

0

2 672

1 994

2 714

2 764

4 701

6 844

6 874

4 045

2.1.3.1 Import och införsel specificerad per destination Det land som Sverige köper mest griskött från är Danmark, men Tyskland kommer inte långt efter (se figur 2.8). Tillsammans står dessa länder för nästan 75 % av importen av griskött. Knappt 40 % av allt infört kylt, färskt och fryst benfritt griskött kommer från Danmark följt av Tyskland med 35 % och Polen med 7 %. En liten del av detta griskött kommer även från Finland och Nederländerna (drygt 5 % var) samt Irland (2 %). Andra stora importprodukter är griskött med ben som främst kommer från Danmark och Nederländerna och bacon som i huvudsak importeras från Tyskland.

Förutom dessa produkter för Sverige även in en del sida av gris från Polen, skinka och blandade styckdelar från Danmark och Tyskland samt bog från Belgien. Sveriges import av saltat, torkat eller rökt griskött kommer i huvudsak från Tyskland, Danmark och Polen. Den totala införseln från Polen minskade dock 2010 med 22 % medan införseln från Tyskland och Danmark ökade med knappt 18 respektive 14 %. Införseln av övriga produkter, som levande grisar, svinfett och slaktbiprodukter, är mycket liten.

10

$##! +#! *#! )#! ,&---&#5"&

(#! '#! &#! %#! "#! $#! #!

"##*!

"##+!

"#$#!

8309.2!5H:@40!

$)=&!

$)="!

$)="!

I/54:!

)=(!

+=$!

)=$!

JK6?52:@!

"(=%!

"*=)!

%%=*!

L2:B20?!

&#="!

%&=#!

%*=(!

Figur 2.8 Sveriges import och införsel av gris och griskött fördelat på avsändarland 2008–2010, 1 000 ton Swedish imports of pig and pig meat per dispatching country 2008–2010, 1 000 metric tons Källa: Statistiska centralbyrån

2.1.3.2 Export och utförsel specificerad per destination När det gäller den svenska exporten och utförseln av griskött finns inga lika dominerande aktörer som vid importen (se figur 2.9). Den största exportprodukten är fryst, benfritt griskött och en tredjedel av det går till Japan och Ryssland. Resten går i små partier till nästan 30 andra länder. Den näst största produkten är färskt, benfritt griskött som främst förs ut till Polen medan en liten del exporteras till Ryssland.

Skinkorna som lämnar Sverige går främst till Danmark. De färska och kylda slaktbiprodukter som förs ut går främst till Danmark i form av grisöron till hundmat och till Tyskland i form av tarm som används till korvar. De frysta slaktprodukterna som exporteras går till Ryssland och Asien, främst Hongkong i form av grisknorr och grisfötter som konsumeras där. Exporten av saltat, torkat och rökt kött går nästan uteslutande till tredje land som Ghana, Liberia, Sierra Leone och Afghanistan.

Utförseln till Polen ökade med 19 % under 2010 och det var till största delen färskt, kylt och fryst griskött som ökade. Under samma period minskade exporten till Ryssland med 11 %, vilket i huvudsak berodde på minskad export av svinfett och slaktbiprodukter dit.

Exporten av färskt, kylt och fryst griskött till Ryssland ökade. Även utförseln till Italien minskade 2010 med 13 %. Utförseln och exporten ökade samtidigt till övriga länder som Danmark, Finland, Hongkong och Tyskland vilket gjorde att totalen ökade.

11

(#! '#!

,&---&#5"&

&#! %#! "#! $#! #!

"##*!

"##+!

"#$#!

8309.2!5H:@40!

%+='!

%$="!

%&=$!

MK6652:@!

$$=#!

(=$!

'=&!

A72594:!

$=%!

"=%!

"=#!

I/54:!

(='!

(=)!

*=#!

Figur 2.9 Sveriges export och utförsel av gris och griskött fördelat på mottagarland 2008–2010, 1 000 ton Swedish exports of pig and pig meat per receiving country 2008–2010, 1 000 metric tons Källa: Statistiska centralbyrån

2.1.4

Prisutveckling

2.1.4.1 Prisindex För att kunna följa prisutvecklingen på jordbruksprodukter över tiden tar Jordbruksverket fram olika index. Avräkningsprisindex (A-index) tas fram för producentledet, producentprisindex för jordbruksreglerade produkter (PPI-J) för förädlingsledet och konsumentprisindex för jordbruksreglerade produkter (KPI-J) för konsumentledet.

Dessa index är inte helt jämförbara eftersom de tas fram på lite olika sätt och prisförändringar i det ena ledet kan dröja med att slå igenom i nästa led. En jämförelse ger dock en fingervisning om hur de olika ledens priser utvecklar sig.

A-index har gjort tvära kast under den senaste tioårsperioden (se figur 2.10). Trenden har varit stigande sedan 2005 för samtliga index och 2009 var periodens toppår. Prisindex har inte legat på liknande nivåer sedan 2001. Under 2010 sjönk dock samtliga index till lägre nivåer igen. Produkter som är längre fram i förädlingskedjan har mindre prisvariationer.

12

$"'! $"#!

8"'19+&:--;<,--&

$$'! $$#! $#'! $##! +'! +#!

"##$!

"##"!

"##%!

"##&!

"##'!

"##(!

"##)!

"##*!

N;9:@4F! $"#=+! $#)=&!

+$=&!

+(=&!

$##!

$##="!

+)=(!

$$#=+! $"$="! $#+=*!

IIA;O!

$$&='! $#(=(!

++=%!

+(=%!

$##!

$#%=+! $#+=&! $$)=)! $$+=&! $$*="!

PIA;O!

+*=%!

+*="!

+*='!

$##!

$#%=&! $#'=#! $$"=#! $$(=%! $$'="!

++=$!

"##+!

"#$#!

Figur 2.10 Avräkningsprisindex, producentprisindex och konsumentindex för griskött, 2001–2010 (2005=100) Output price index, wholesale price index and consumer price index for pig meat, 2001–2010 (2005=100) Källa: Jordbruksverket

I Sverige förs statistik över priser på slaktsvin och slaktade grisar i klass S och E. Klass S innebär en kötthalt på minst 60 % i slaktkroppen och klass E minst 55 %. Klass E står för ungefär 70 % av det inrapporterade sålda köttet i Sverige. Priset på klass E är även det försäljningspris som rapporteras in till EU och jämförs med andra medlemsländer.

I figur 2.11 visas Sveriges månadsvisa avräkningspriser för slaktsvin och grisar klass E1. Priserna har 2009 och 2010 legat på nästan samma nivåer, till skillnad från övriga perioden då priserna skilde sig åt flera kronor per kg. Generellt kan stigande priser noteras under våren och sommarmånaderna för att under hösten och vintern sjunka tillbaka.

1

Klass S redovisas inte i tabellen eftersom det under hela perioden har legat 30–60 öre per kg över klass E men i övrigt har följt samma prisutveckling.

13

$(='! $(=#! $'='! $'=#! $&='!

=*>72&

$&=#! $%='! $%=#! $"='! $"=#! $$='! $$=#! $#='!

,52?7639:!

>09620!?5266!E!

Figur 2.11 Avräkningspriser för slaktsvin och grisar klass E i Sverige 2006–2010, kr/kg Output prices for slaughter pigs and pigs class E in Sweden 2006–2010, SEK/kilo Källa: Jordbruksverket

2.1.4.2 Prisutveckling A-index för grisar klass E i Sverige har under de senaste fem åren legat kring EU-snittet (se figur 2.12). Detta index ser något annorlunda ut eftersom det är uttryckt i euro och växelkursen därför har viss påverkan. Sedan slutet av 2008 ligger Sveriges priser något över snittet. Sverige har under den beaktade perioden inte legat i närheten av vare sig det lägsta eller högsta priset.

14

$(#! $'#! $&#!

8"'19+&:--;<,--&

$%#! $"#! $$#! $##! +#! *#! )#!

EQ;9:@4F!

,3409.4!

R<.672C096!

SH.672C096!

Figur 2.12 A-index i EU för gris klass E 2006–2010, kvartalsvis (2005=100) Producer price index in the EU for pigs class E 2006–2010, quarterly (2005=100) Källa: Jordbruksverket

2.2 Grisköttssektorn i EU 2.2.1 Marknadsregleringen Romfördraget som trädde i kraft 1958 lade grunden till den gemensamma jordbrukspolitik som EU för idag. Där angavs mål för den gemensamma jordbrukspolitiken (GJP2) och krav på hänsynstagande som återfinns än idag i fördraget om EU:s funktionssätt som togs i bruk 2009 i och med Lissabonfördraget. Målen är att höja produktiviteten inom jordbruket, säkra en skälig levnadsstandard för jordbrukarna, stabilisera marknader och priser och trygga försörjningen. Hänsyn ska tas till jordbrukets sociala struktur, regionala olikheter, att genomföra ändringar gradvis samt att jordbruket är viktigt för EU:s ekonomi.

Den gemensamma jordbrukspolitiken består i sin tur av en samling lagar och verktyg för att uppnå de uppsatta målen. Dessa lagar och verktyg har förändrats mycket med tiden och nästa reform börjar gälla efter 2013. Nuvarande fokusområden för GJP är konkurrenskraft, hållbarhet och en levande landsbygd. De delar av GJP som reglerar marknaden för griskött är följande:

2

•

Gränsskydd

•

Exportbidrag

•

Intervention/privat lagring

Från engelskans CAP, common agricultuiral policy.

15

Sverige hade inga utgifter för grissektorn under FEOGA-året 2009/20103. Föregående FOEGA-år uppgick utgifterna till ca 200 000 euro och avsåg då enbart utgifter för exportbidrag. Under FEOGA-året 2007/2008 hade EU de näst högsta utgifterna för grissektorn under de senaste tio åren. Under perioden 2008/2009 mer än halverades utgifterna, men var fortfarande över periodens genomsnitt på knappt 50 miljoner euro.

En bidragande orsak till de höga utgifterna var återinförandet av exportbidrag för grisköttsprodukter under tullkodnummer 0203 mellan 30 november 2007 och 8 augusti 2008. Dessutom infördes stöd till privat lagring mellan 29 oktober 2007 och 4 december 2007 vilket ytterligare bidrog till de höga utgifterna det året och följande år. Orsakerna till återinförandet av exportbidragen och stöd till privat lagring var de mycket låga priserna som rådde på marknaden.

Tabell 2.4 EU:s utgifter inom grisköttssektorn 2001–2010, miljoner euro EU expenditures within the pig meat sector 2001–2010, million EUR 2001/02

2002/03

2003/04

2004/05

2005/06

2006/07

2007/08

2008/09

2009/10

Exportbidrag

27,4

17,3

42,2

19,2

19,5

20,3

99,0

59,9

18,8

Stöd till privat lagring

2,7

35,3

30,0

4,2

0

0

37,0

3,6

0,5

Särskilda åtgärder

0,1

10,4

0

0

0

0

0

0

0

30,1

62,9

72,2

23,4

19,5

20,3

136,0

63,5

19,3

Summa

Not: Perioderna som avses löper från och med 16 oktober första året till och med 15 oktober andra året.

Källa: FEOGA

2.2.1.1 Klassning och prisrapportering Marknadspriset är det interna referenspriset för slaktkroppar av gris. Det används för att bedöma marknadsläget. EU:s marknadspris räknas fram kontinuerligt som ett vägt genomsnitt av medlemsländernas marknadspriser. Medlemsländernas marknadspriser baseras på prisinsamlingar från representativa marknader eller slakterier. Priserna rapporteras varje vecka till kommissionen. Viktkoefficienterna för att väga ihop de olika nationella priserna baseras på det antal grisar som finns i varje land enligt djurräkningarna i december varje år. Koefficienterna uppdateras således årligen. Sveriges andel av priset från och med den 1 juli 2010 var 1,3 %. Priser ska från och med 1 juli 1995 rapporteras för slaktkroppar som väger minst 60 kg men mindre än 120 kg av klass E, vilket motsvarar en köttprocent på minst 55 %.

2.2.1.2 Intervention Vid stöd till privat lagring betalas ett fast belopp för lagring av vissa typer av griskött under en bestämd tidsperiod. Den person eller det företag som ingår ett kontrakt med medlemsstaternas interventionsorgan ska ha varit verksam i kött- och animaliesektorn under de senaste tolv månaderna och vara officiellt registrerad i en medlemsstat.

Personen eller företaget ska även ha tillgång till lämpliga lagringsanläggningar inom gemenskapen. Stöd kan ges för olika sorters produkter, men dessa måste komma från grisar med ursprung i gemenskapen. Stödnivån kan antingen fastställas i förväg eller genom ett anbudsförfarande.

3

FEOGA-åren löper 16/10 till och med 15/10 följande år.

16

Möjligheten för interventionsåtgärder, det vill säga stöd till privat lagring eller uppköp genom interventionsorgan, öppnas då marknadspriset inom EU går under 103 % av baspriset och sannolikt kommer att stanna under. Baspriset gäller kött av tamsvin i form av slaktkroppar eller halva slaktkroppar av standardkvalitet. Syftet med baspriset är att det ska bidra till en stabil marknadssituation utan att leda till överskott. Sedan 1 juli 2000 ändras baspriset inte varje år utan är satt till 1 509,39 euro/ton för att minska osäkerheten och möjliggöra ett mer långsiktigt planerande.

Stöd till privat lagring har lämnats vid sex tillfällen sedan Sverige blev medlem i EU. De senaste gångerna kontrakt slöts i Sverige var 2007 och 2011 (se tabell 2.5).

Genomförd inlagring kan avvika från den kvantitet som kontrakt sökts för. Den senaste privata lagringsperioden öppnades den 29 november 2007 och var öppen till och med den 4 december 2007.

Tabell 2.5 Erhållna kontrakt om stöd till privat lagring av griskött sedan 2002, ton Received contracts for aid for private storage of pig meat since 2002, metric tons Land 9/12 2002–31/1 2003 22/12 2003–5/2 2004 29/11 2007–4/12 2007 Spanien 8 614 5 683 19 801 Danmark 49 719 39 552 19 123 Italien 9 212 6 974 16 059 Tyskland 9 045 11 162 13 011 Frankrike 13 091 7 981 8 281 Nederländerna Polen Belgien Österrike Irland Finland Sverige Tjeckien Storbritannien Totalt

12 404 5 180 1 355 543 1 347 418 956 111 884

9 002 1 894 1 883 414 1 545 51 170 86 311

6 810 6 148 3 827 3 036 981 655 585 284 98 601

Källa: Europeiska kommissionen

Vid interventionsuppköp får priset som interventionsorganet betalar inte överstiga 92 % eller understiga 78 % av baspriset. Uppköpen får gälla färska eller kylda hela eller halva slaktkroppar, färskt eller kylt randigt sidfläsk eller färskt eller kylt svinfett. För dessa gäller även att produkterna ska komma från grisar med ursprung i gemenskapen.

Möjligheten till intervention har inte nyttjats under den period som Sverige varit medlem i EU.

2.2.1.3 Gränsskydd Inom grisköttssektorn består EU:s gränsskydd av tullar och importkvoter. För griskött tillämpar EU nästan uteslutande så kallade specifika tullar (uttryckta som euro/100 kg).

Utöver de vanliga tullarna har EU även rätt att ta ut så kallade tilläggstullar om importpriserna sjunker under en viss nivå eller om importvolymerna överstiger en viss kvantitet. EU:s tillämpade tullar för några produkter framgår av nedanstående tabell.

17

Tabell 2.6 Ett urval av EU:s tillämpade tullar för griskött A selection of applied import duties for pig meat in the EU Tullkodnummer, vara 0203 11 10, 0203 21 10 Färska, kylda eller frysta slaktkroppar, hela eller halva 0203 12 11 och 0203 22 11 Kyld eller fryst skinka och skinkdelar 0203 12 19 och 0203 22 19 Färsk, kyld eller fryst bog och delar av bog 0203 19 55 och 0203 29 55 Färsk, kyld och fryst skinka, bog och delar därav utan ben 0210 11 31 Torkad och rökt skinka och skinkdelar med ben 1602 41 10 Beredd eller konserverad skinka och skinkdelar

Tullnivå 53,6 euro/100 kg 77,8 euro/100 kg 60,1 euro/100 kg 86,9 euro/100 kg 151,2 euro/100 kg 156,8 euro/100 kg

Källa: Europeiska kommissionens förordning (EG) nr 861/2010

Förutom tullar är även importkvoter en form av gränsskydd. Det finns två olika typer av kvoter; bilaterala kvoter och WTO-kvoter. Såväl de bilaterala kvoterna som WTOkvoterna innebär att en viss volym får importeras till reducerad tull alternativt tullfritt.

De bilaterala kvoterna är – med undantag för Chile – inte speciellt omfattande för griskött. Bland annat följande bilaterala kvoter finns för tullfri import av griskött: •

Schweiz och Liechtenstein – 1 900 ton (benfri skinka i saltlake, rökt benfri fläskkotlett, korv och liknande beredda produkter samt slaktbiprodukter)

•

Norge – 500 ton (fördelat på 200 ton saltat, torkat eller rökt kött och köttmjöl samt 300 ton korv och liknande beredda produkter)

•

Island – 100 ton (korv och liknande beredda produkter)

•

Moldavien – 5 100 ton (fördelat på 4 000 ton färskt eller fryst kött av svin, nöt eller får, 500 ton saltat, torkat eller rökt griskött och ätbara slaktbiprodukter samt 600 ton korv eller liknande beredda produkter av gris eller fågel)

•

Chile – 5 950 (för 2009–2010, årlig ökning med 350 ton, avser färska, kylda och frysta styckdetaljer samt korv, bacon, och liknande beredda produkter)

WTO-avtalet är något mer omfattande än de bilaterala avtalen (se tabell 2.7). WTOkvoterna för griskött omfattade totalt 86 376 ton 2010 för EU.

18

Tabell 2.7 WTO-kvoter för EU:s import av griskött WTO quotas for EU import of pig meat Förordning Ursprung Produkt 442/2009

WTO-medlemmar

442/2009

WTO-medlemmar

442/2009

Kanada

442/2009 442/2009

WTO-medlemmar WTO-medlemmar

442/2009 442/2009

WTO-medlemmar USA

442/2009

WTO-medlemmar

442/2009

WTO-medlemmar

Hela/halva slaktkroppar, färska/frysta Färska/frysta styckningsdelar med/utan ben, ej filé Färska/frysta styckningsdelar, med/utan ben, ej filé Färskt/fryst griskött Benfri rygg och skinka, färskt/fryst Filé, färsk/fryst Benfri rygg och skinka, färskt/frysta Rå korv, torr eller bredbar Korv, annat Slaktbiprodukter, blod

Kvantitet, Tull inom kvot, ton euro/100 kg 15 067 26,8 5 535

23,3–43,4

4 624

23,3–43,4

7 000 35 265

Tullfritt 25,0

5 000 4 722

30,0 25

3 002

74,7

6 161

50,2 27,1–78,4

Källa: Europeiska kommissionens förordning (EG) nr 948/2009, bilaga 7

Utöver WTO-kvoterna och de bilaterala kvoterna ger EU även andra förmåner för import av griskött. Från de minst utvecklade länderna, MUL, kan alla jordbruksprodukter importeras tullfritt. Tullfrihet gäller även för de före detta kolonierna i Afrika, Västindien och Stilla Havet (AVS) som skrivit under ömsesidiga avtal med EU. Även importen av griskött från Albanien, Bosnien-Hercegovina, Kroatien, Makedonien, Montenegro, Serbien, Kosovo, Libanon och Egypten är tullfri.

2.2.1.4 Exportbidrag Syftet med EU:s exportbidrag är att möjliggöra export vid överproduktion även när EUpriserna är högre än världsmarknadspriserna, vilket oftast är fallet. Genom att avyttra överskottet undviks prissänkningar på den inhemska marknaden. I WTO-avtalet framgår vilka produkter som har rätt att exporteras med bidrag, vilka kvantiteter som får exporteras med bidrag samt begränsningar av bidragsbeloppen (se figur 2.14).

19

Tabell 2.8 EU:s kvantitets- och beloppstak för griskött enligt WTO-avtalet EU quantity and refund ceiling for pig meat following the WTO-agreement År Kvantitetstak UtnyttjandeBeloppstak Utnyttjandetusen ton grad, % miljoner euro grad, % 2006/07

588,4

12

273,6

7

2007/08

588,4

75

273,6

46

2008/09

588,4

23

273,6

15

2009/10

588,4

10

273,6

6

2010/11

588,4

12

273,6

7

Källa: Arbetsmaterial från Europeiska kommissionen

2.2.2

Djurantal och strukturuppgifter

Det fanns 2010 strax under 151 miljoner grisar i EU (se figur 2.13). Detta är en minskning med knappt 5 % sedan 2001. Tyskland och Spanien har överlägset flest grisar i EU och tillsammans står de för över en tredjedel av det totala antalet. &!"

%#"

!"#$%&'()*$+()

%!"

$#"

$!"

#"

!"

Figur 2.13 Antal grisar i EU 2010, de tio största besättningarna, miljoner djur Number of pigs in EU 2010, the ten largest herds, million heads Källa: Arbetsmaterial från Europeiska kommissionen

Det totala antalet gårdar med grisar inom EU uppgick i den senaste undersökningen 2007 till 3,5 miljoner. Av dessa hade 3,4 miljoner gårdar (knappt 97 %) mellan en och nio avelsgrisar i sin besättning. Figur 2.14 beskriver antalet företag med tio eller fler avelsgrisar uppdelat per besättningsstorlek vilket kan antas representera mer kommersiella gårdar.

20

"##! $*#!

,&---&/0*1#$2&

$(#! $&#! $"#! $##! *#! (#! &#! "#! #!

"##%!

"##'!

"##)!

X$++!.09620!

$+=*!

$)='!

$)=%!

$##;$++!.09620!

""=%!

$)="!

$'=$!

'#;++!.09620!

"%="!

$)=*!

$(=#!

"#;&+!.09620!

%&=*!

"+=$!

"(='!

$#;&+!.09620!

*"=$!

(+=+!

(&="!

Figur 2.14 Antal företag i EU med tio eller fler avelsgrisar 2003–2007, efter besättningsstorlek Number of holdings in the EU with ten or more breeding pigs 2003–2007, by size of herd Not: Det totala antalet grisföretag i EU-27 uppgår till ca 3,520 miljoner. De flesta företag (3,407 miljoner) har mellan 0–9 grisar i sin besättning.

Källa: Eurostat

Det totala antalet grisföretag i EU har minskat med i det närmaste en tredjedel sedan 2003. Antalet företag har dessutom minskat i samtliga besättningsstorlekar beskrivna ovan. Det är framförallt Rumänien och till viss del även Polen som har en småskalig grisproduktion. Drygt två tredjedelar av det totala antalet företag återfinns i Rumänien och Polen. Större besättningar med 200 eller fler avelsgrisar återfinns främst i Spanien, Tyskland, Danmark, Nederländerna och Frankrike som tillsammans utgör nästan tre fjärdedelar av detta segment. Av Sveriges totalt 2 290 grisföretag har närmare 10 % besättningar med 200 eller fler avelsgrisar medan 1 270 företag har besättningar med färre än 10 avelsgrisar.

Första halvåret 2001 utbröt mul- och klövsjuka i Storbritannien, Irland, Nederländerna och Frankrike. Utbrott av klassisk svinpest har även inträffat under den senaste tioårsperioden. Mellan 2001 och 2006 har Spanien, Tyskland, Luxemburg och Frankrike haft utbrott av sjukdomen. I samband med sjukdomsbekämpning har extraordinära stödåtgärder och restriktioner tillfälligt införts. I början av 2011 upptäcktes afrikansk svinpest i ryska S:t Petersburg, nära EU:s gräns och i juni noterades ett utbrott av klassisk svinpest i Litauen.

21

2.2.3

Produktion och konsumtion

Under 2010 producerades knappt 22,6 miljoner ton griskött i EU4. De största grisköttsproducenterna inom EU är Tyskland, Spanien och Frankrike som tillsammans står för nästan hälften av produktionen (se tabell 2.9). Konsumtionen av griskött 2010 var 20,4 miljoner ton enligt Europeiska kommissionen. Detta var en ökning med 2,3 % jämfört med året före. Den schablonmässiga per capitakonsumtionen i EU var 40,9 kg 2010 (i Sverige 36,7 kg per person), en ökning med 2 % jämfört med 2009.

Tabell 2.9 Produktion av griskött i EU 2006–2010, 1 000 ton (vara med ben) Pig meat production in EU 2006–2010, 1 000 tons (carcass weight) Land 2006 2007 2008 2009 2010 Andel 2010 Tyskland 4 662 4 985 5 114 5 241 5 443 24,7 % Spanien 3 235 3 439 3 484 3 291 3 369 15,3 % Frankrike 2 263 2 281 2 277 2 004 2 010 9,1 % Polen 2 071 2 091 1 888 1 608 1 741 7,9 % Danmark 1 749 1 802 1 707 1 583 1 666 7,6 % Italien 1 556 1 603 1 606 1 588 1 633 7,4 % Nederländerna 1 265 1 290 1 318 1 275 1 288 5,9 % Belgien 1 006 1 063 1 056 1 082 1 124 5,1 % Storbritannien 697 739 740 720 774 3,5 % Österrike 505 531 526 533 542 2,5 % Ungern 489 499 460 389 416 1,9 % Portugal 339 364 381 373 384 1,7 % Tjeckien 359 360 336 285 276 1,3 % Sverige 264 265 271 261 263 1,2 % Rumänien 468 491 455 222 234 1,1 % Irland 209 205 202 196 214 1,0 % Finland 208 213 217 206 203 0,9 % Grekland 123 122 119 118 114 0,5 % Slovakien 122 114 102 70 69 0,3 % Cypern 53 55 59 58 57 0,3 % Litauen 106 99 76 41 55 0,2 % Bulgarien 75 76 47 38 37 0,2 % Estland 35 38 40 31 32 0,1 % Slovenien 34 33 31 24 25 0,1 % Lettland 38 40 41 25 23 0,1 % Luxemburg 10 10 10 9 10 0,0 % Malta 8 8 9 7 7 0,0 % EU totalt 21 948 22 819 22 574 21 279 22 011 Källa: Eurostat

2.2.4

Handel

Handelssiffrorna bör betraktas med försiktighet eftersom införseln och utförseln skiljer sig åt ganska mycket. Om statistiken hade varit helt korrekt skulle införselsiffran ha varit densamma som utförselsiffran. Tillförlitligheten är begränsad eftersom handels4

Enligt reviderad data från Eurostat. Alla deluppgifter för 2010 var vid sammanställningen av denna skrift ännu inte publicerade och därför stämmer inte den totala mängden överens med vad som redovisas i tabell 2.9.

22

flödena mellan medlemsländerna inte kontrolleras vid gränserna. Man måste därför förlita sig på de uppgifter företagen lämnat till de statistikinsamlande myndigheterna i EU och där kan skillnader uppstå om det ena företaget inte rapporterar in eller rapporterar fel. Statistiken kompliceras av att länderna har olika trösklar för mängd varor för vilka handelsflödet ska rapporteras. En del länder rapporterar inte heller importerade varor som de avser exportera vidare direkt och en del handel är konfidentiell.

2.2.4.1 EU:s internhandel Den totala införseln inom EU (import från annat EU-land) av levande gris, griskött, slaktbiprodukter och grisköttsprodukter uppgick 2010 till 7,8 miljoner ton (se figur 2.15). Detta är en ökning med knappt 2 % jämfört med året före, men det finns en osäkerhet i siffrorna eftersom införseln och utförseln skiljer sig åt. *! )! (!

34%(5"1*&#5"&

'! &! %! "! $! #!

"##(!

"##)!

"##*!

"##+!

"#$#!

8309.2!5H:@40!

"='!

"=(!

"=+!

%=#!

%=#!

U4@405H:@40:2!

#=%!

#=%!

#=&!

#='!

#='!

I/54:!

#="!

#=%!

#='!

#=(!

#=(!

,7/0W0972::94:!

#=*!

#=+!

#=*!

#=*!

#=*!

A72594:!

$=#!

$=#!

#=+!

#=+!

$=$!

JK6?52:@!

$=(!

$=)!

$=*!

$=+!

$=*!

Figur 2.15 Införsel av gris, griskött och grisprodukter 2006–2010, miljoner ton Intra-community imports of pigs, pig meat and pig products 2006–2010, million metric tons Källa: Eurostat

23

+! *! )! (!

34%(5"1*&#5"&

'! &! %! "! $! #!

"##(!

"##)!

"##*!

"##+!

"#$#!

8309.2!5H:@40!

$='!

$=(!

$=)!

$=(!

$=+!

V45.94:!

#=)!

#=)!

#=)!

#=*!

#=*!

,C2:94:!

#=)!

#=)!

$=#!

$=$!

$=$!

L2:B20?!

$=$!

$=%!

$=%!

$=%!

$=&!

U4@405H:@40:2!

#=+!

#=+!

#=+!

$=(!

$=(!

JK6?52:@!

$=%!

$='!

$=)!

$=+!

$=*!

Figur 2.16 Utförsel av gris, griskött och grisprodukter 2006–2010, miljoner ton Intra-community exports of pigs, pig meat and pig products 2006–2010, million metric tons Källa: Eurostat

2.2.4.2 EU:s externhandel EU är den största exportören av levande grisar, griskött och beredda produkter av gris i världen. Detta förutsätter dock att slaktbiprodukter och fett räknas in, annars har USA en större export av rent griskött. Under 2010 exporterade EU knappt 2,7 miljoner ton griskött och grisköttsprodukter5 varav 30 % av den totala exporten gick till Ryssland (se figur 2.17). Utöver detta gick knappt 17 % till Hongkong och 9 % till Japan.

5

Exportsiffran stämmer inte riktigt överens med produktionssiffran minus konsumtionen. Detta beror på att slaktbiprodukter, levande grisar och fett inte är inräknat i produktionssiffran.

24

%=#! "='!

34%(5"1*&#5"&

"=#! $='! $=#! #='! #=#!

"##(!

"##)!

"##*!

"##+!

"#$#!

>09620!/YZ!.096C0/@-?740!

#=+!

$=#!

$=%!

$=%!

$=&!

>096?<[!

#=+!

#=+!

$="!

$=#!

$=%!

Figur 2.17 EU:s export av grisar, griskött och grisköttsprodukter 2006–2010, miljoner ton EU export of pigs, pig meat and pig meat products 2006–2010, million metric tons Källa: Eurostat

Det totala exportvärdet av EU:s handel 2010 var knappt 4,2 miljarder euro vilket var en värdemässig ökning med över 16 % jämfört med året före. Av det totala exportvärdet utgjorde handeln med Ryssland 26 %, vilket uppgick till nästan 1,1 miljard euro. Trots att exporten till Hongkong var nästan dubbelt så stor i kvantitet som exporten till Japan, var det värdemässiga förhållandet det omvända. Exporten till Japan var värd 762 miljoner euro eller drygt 18 % av det totala värdet, medan exporten till Hongkong värderades till 418 miljoner euro, drygt 10 % av totalen. Detta beror på att billigare produkter som till stor del anses vara slaktbiprodukter i EU exporteras till Hongkong medan finare delar exporteras till Japan.

Det största exportlandet för griskött i EU 2010 var Tyskland, med strax under 25 % av den totala kvantiteten och näst störst Danmark med 21 %. Andra stora exportörer var Nederländerna (9 %), Spanien (knappt 9 %), Polen (8 %) och Frankrike (6 %). Spaniens produktion är mer än dubbelt så stor som Danmarks, men Spanien skickar endast 7 % av sin produktion på export medan Danmark exporterar nästan en tredjedel.

Den totala importen av griskött till EU är i jämförelse mycket liten (se figur 2.18).

Under 2010 uppgick den till drygt 37 300 ton och utgjordes till största del av tysk och brittisk import (58 respektive 12 % av totala importen). Tyskland importerar främst slaktbiprodukter och en del färskt, kylt och fryst griskött och den senare produkten utgör även huvuddelen av Storbritanniens import.

25

$"#! $##!

,&---&&#5"&

*#! (#! &#! "#! #!

"##(!

"##)!

"##*!

"##+!

"#$#!

>09620!/YZ!.096C0/@-?740!

$'=%!

$$=%!

$%=#!

$+=#!

$*=)!

>096?<[!

+'="!

"'=+!

&%=#!

"+=$!

$*=(!

Figur 2.18 EU:s import av grisar, griskött och grisköttsprodukter 2006–2010, 1 000 ton EU import of pigs, pig meat and pig products 2006–2010, 1 000 metric tons Källa: Eurostat

EU:s import av griskött och produkter därav kommer främst från Schweiz (46 %), Chile (24 %) och USA (17 %). Viss import förekommer också från Norge (5 %) och Australien (3 %). Importen från Chile står för det största värdet, drygt 40 %, på grund av att denna import helt utgörs av kyld och fryst skinka och annat griskött. Det näst största landet värdemässigt för EU:s import är USA, där importen också till stor del består av kylt och fryst kött och skinka. Importen från Schweiz som är mycket större viktmässigt står bara för drygt 10 % av värdet på grund av en stor andel ätbara slaktbiprodukter

2.2.5

Prisutveckling

Priserna på griskött klass E i Sverige (uttryckt i euro) har oftast legat kring genomsnittet i EU (se figur 2.19). Under 2010 sjönk snittpriset i EU med drygt 1 % medan priserna i Sverige steg med knappt 6 %. Detta gjorde att det svenska snittpriset hamnade nästan 4 % över EU-genomsnittet 2010, till skillnad från året före då det svenska priset låg under genomsnittet i EU.

26

"="!

"=#!

?)*5>72&

$=*!

$=(!

$=&!

$="!

$=#! "##$!

"##"!

EQ;6:9[!

"##%!

"##&!

,3409.4!

"##'!

"##(!

"##)!

R<.672C096!EQ!

"##*!

"##+!

"#$#!

SH.672C096!EQ!

Figur 2.19 Producentpriser i Sverige och i EU för grisar klass E 2001–2010, euro/kg Swedish and EU output prices for pig meat class E 2001–2010, EUR/kilo Källa: Europeiska kommissionen

De lägsta priserna under perioden stod Nederländerna för åren 2001 och 2002. Under den resterande perioden hade Danmark de lägsta priserna. De högsta priserna hade Grekland, Italien, Malta och Bulgarien i olika perioder. Grekland, Malta och Bulgarien har samtliga år legat över snittpriset medan Italien legat över snittet nio av tio år. Under 2009 och 2010 var det Malta som uppvisade det högsta priset.

De höga priserna på maltesiskt fläsk förklaras delvis av att landet knappt odlar något eget spannmål, och grisbönderna måste således importera allt foder. Grisbönderna i landet är också i genomsnitt små samtidigt som priserna för el och vatten är höga. Även Grekland dras med låg produktivitet på grund av att bönderna har små gårdar och gammal teknik vilket driver upp grisköttspriserna och gör att landet importerar betydande mängder griskött från andra EU-länder. Detta trots att jordbrukssektorn i Grekland är stor, att omfattande moderniseringsprojekt har genomförts och att sektorn lyfter stora bidrag från EU. Bulgariens största importvara värdemässigt bland jordbruksprodukter är griskött. Landet brottas med en omodern produktion som har svårt att leva upp till EU:s hygienregler.

Till skillnad från flera andra av de nya medlemsstaterna har Bulgarien lockat till sig mycket få utländska investerare. Finanskrisen drabbade Bulgariens jordbruksproduktion särskilt hårt eftersom sektorn befann sig mitt i omstruktureringen för EU:s marknad

27

efter att ha blivit medlem 2007. Köttkonsumtionen gick ner och det blev svårt att få lån till investeringar.

Danmarks låga priser beror på att landet har specialiserat sig på grisköttsproduktion under en mycket lång tid. Grisköttet står för över 5 % av Danmarks totala export. Den danska industrin är mycket effektiv och ligger långt fram inom teknik, avel och matsäkerhet.

2.3

Grisköttssektorn i kandidatländerna

Den senaste EU-utvidgningen var 2007 då Bulgarien och Rumänien blev medlemmar, men redan innan dess hade anslutningsförhandlingar påbörjats med ytterligare två kandidatländer – Turkiet och Kroatien. Därefter har anslutningsförhandlingar även inletts med Island, men inget datum är fastställt för att påbörja förhandlingarna med Makedonien och Montenegro. EU överväger ytterligare utvidgning med länderna på västra Balkan. Serbien har rekommenderats att få kandidatstatus av Europeiska kommissionen men måste lösa sina frågor med Kosovo. Albanien uppskattas inte under den närmaste tiden kunna tilldelas kandidatstatus.

28

2.3.1

Kroatien

Förhandlingarna med Kroatien inleddes i oktober 2005 och den sista fasen har nu slutförts. Kommissionen har satt som mål att Kroatien ska bli medlemsstat den första juli 2013. I slutändan kvarstår dock några hinder, exempelvis krävs en folkomröstning i landet och EU:s nuvarande medlemmar kan ha invändningar, även om detta inte väntas vara fallet.

Kroatiens största jordbruksprodukter 2009 mätt i produktvikt var majs, sockerbetor och vete6. Mätt i värde var mjölk, griskött och vindruvor de största produkterna. Förutom en betydande produktion så importerar Kroatien en hel del griskött för att täcka sin konsumtion (se figur 2.20). Griskött är en av de största importvarorna värdemässigt medan exporten av griskött är mycket liten. $&#! $%#! $"#! $$#! $##! +#! ,&---.#$%&#5"&

*#! )#! (#! '#! &#! %#! "#! $#! #!

"##(!

"##)!

"##*!

"##+!

"#$#!

ABC/07!

'$=%!

'#=*!

')=+!

((="!

($=$!

EFC/07!

$=)!

$=&!

%=+!

%=&!

'='!

$$"=%!

$")=+!

$"$=#!

$%$=#!

$"$=#!

I0/@-?\/:!

Figur 2.20 Kroatiens handel och produktion av griskött, 2006–2010, 1 000 ton Croatia’s trade and production of pig meat, 2006–2010, 1 000 metric tons Källa: Comtrade (handel) och FAOSTAT (produktion)

6

Källa: FAO

29

2.3.2

Turkiet

Förhandlingar med Turkiet inleddes i oktober 2005, men i jämförelse med Kroatien 2.3.2 Turkiet bedömer Europeiska kommissionen att förhandlingarna kommer att ta betydligt längre tid.

Frågor sommed kräver fortsatt arbeteiär mänskliga och gränsen Cypern.

Förhandlingar Turkiet inleddes oktober 2005,rättigheter men i jämförelse med mot Kroatien bedömer Europeiska kommissionen att förhandlingarna kommer att ta betydligt längre De produkterna inom är jordbruk mätträttigheter i vikt var 2009 vete, sockerbetor tid. största Frågor turkiska som kräver fortsatt arbete mänskliga och gränsen mot Cypern. och mjölk. Värdemässigt var mjölk, tomater och vete de största produkterna. Griskött äts enligt turkisk tradition och religion.

Produktionen och 2009 exporten därför i det De inte största turkiska produkterna inom jordbruk mätt i vikt var vete,ärsockerbetor närmaste obefintlig (se figur 2.21).

Den lilla produktion som är till för att förse hotellen och mjölk. Värdemässigt var mjölk, tomater och vete de största produkterna. Griskött med matenligt åt turister. skerProduktionen i samma syfte. Även om importen äts inte turkiskImporten traditionsom och finns religion. och exporten är därföräri liten det växer denobefintlig eftersom den turkiska lagstiftningen gör det allt svårare och närmaste (se figur 2.21).

Den lilla produktion som är tillför förbönderna att förse hotellen slakterierna att producera griskött. med mat åt turister.

Importen som finns sker i samma syfte. Även om importen är liten växer den eftersom den turkiska lagstiftningen gör det allt svårare för bönderna och slakterierna att producera griskött. "##! !""$ $)'! (%0$ $'#!

!"#$ @5"&

(0"$ $"'! (!0$ $##! (""$ )'! %0$ '#!

0"$ "'! !0$ #!"$ )*+,-.$ ABC/07!

34+,-.$ EFC/07!

5-,6789,:$ I0/@-?\/:!

!""#$ "##(! ("#/'$ $#)!

!""%$ "##)! ("0/"$ $#'!

!""&$ "##*!

(1"/"$ $%#!

!""'$ "##+!

(0'/2$ $'+!

!"("$ "#$#! (&'/!$ $*+!

"$ #! "$ #!

"$ #!

2$ &!

"$ #! "$ #!

"$ #!

1$ %!

"$ #!

1$ %!

Figur ton Figur 2.21 2.21 Turkiets Turkiets handel handel och och produktion produktion av av griskött, griskött, 2006–2010, 2006-2010, ton Turkey’s trade and production of pig meat, 2006–2010, metric tons Turkey’s trade and production of pig meat, 2006-2010, metric tons Källa: Källa: Comtrade Comtrade (handel) (handel) och och FAOSTAT FAOSTAT (produktion) (produktion)

30 31

2.3.3

Island

Förhandlingarna med Island inleddes i juli 2010. Europeiska kommissionen menar att Island är väl förberett på de skyldigheter som ett medlemskap innebär, speciellt inom områden som omfattas av EES-avtalet7. EES-avtalet innebär att Island redan tillämpar EU-regler på flera områden. Island har börjat återhämta sig sedan den ekonomiska kollapsen 2008. De största utmaningarna för Island ligger idag i att anpassa sina höga tullar och jordbrukssubventioner till EU:s nivåer samt att lösa en del frågor där oenighet råder med andra medlemsländer.

Den överlägset största jordbruksprodukten på Island 2009 både vikt- och värdemässigt var mjölk, men det handlar om mycket små kvantiteter i EU-sammanhang. Potatis och fårkött var näst respektive tredje störst viktmässigt. Griskött var femte störst. I produktvärde är fårkött den näst största, fågelkött den tredje största, och griskött den femte största jordbruksprodukten.

Island bedriver handel med griskött i mycket liten omfattning (se figur 2.22). Den lilla produktion som finns täcker upp den egna konsumtionen. )! (! '! ,&---.#$%&#5"&

&! %! "! $! #!

"##(!

"##)!

"##*!

"##+!

"#$#!

ABC/07!

#=$!

#=%!

#=%!

#="!

#=$!

EFC/07!

#!

#!

#!

#=$!

#="!

'=)!

(=$!

(=(!

(=&!

(="!

I0/@-?\/:!

Figur 2.22 Islands handel och produktion av griskött, 2006–2010, 1 000 ton Iceland’s trade and production of pig meat, 2006–2010, 1 000 metric tons Källa: Comtrade (handel) och FAOSTAT (produktion)

7

EES-avtalet utvidgar den inre marknaden (med undantag för jordbruk och fiske) till att också innefatta Island, Norge och Liechtenstein.

31

2.3.4 2.3.4 2.3.4

Makedonien Makedonien Makedonien

EU gav Makedonien kandidatstatus redan 2005. Något datum för när förhandlingarna EU Makedonien redan 2005.

Något datum när förhandlingarna kan gav påbörjas är dock kandidatstatus inte fastställt, eftersom landet bland annatför måste reda ut det EU gav Makedonien redan 2005.

Något datum när förhandlingarna kan påbörjas är dock kandidatstatus inte fastställt, eftersom landet bland annatför måste reda ut det problem som är Grekland harfastställt, med användandet av namnet kan påbörjas dock inte eftersom landet blandMakedonien. annat måste reda ut det problem som Grekland har med användandet av namnet Makedonien. problem som Grekland har med användandet av namnet Makedonien.

Den största Makedonska jordbruksprodukten mätt i vikt under 2009 var mjölk. På andra Den största Makedonska jordbruksprodukten mätt i vikt under 2009 var mjölk. På andra plats kom vete och på tredje plats vindruvor. Sett i värde var de största produkterna vinDen Makedonska jordbruksprodukten mätti ivärde vikt under varprodukterna mjölk. På andra platsstörsta kom vete och på tredje plats vindruvor. Sett var de2009 största vindruvor, mjölk och chilifrukter/paprikor. Produktionen av griskött och kött i allmänhet är plats kom veteoch ochchilifrukter/paprikor. på tredje plats vindruvor.

Sett i värde de största produkterna vindruvor, mjölk Produktionen av var griskött och kött i allmänhet är i sammanhanget av mycket liten betydelse. druvor, mjölk och chilifrukter/paprikor.

Produktionen av griskött och kött i allmänhet är i sammanhanget av mycket liten betydelse. iMakedonien sammanhanget av större mycketimport liten betydelse. har en av griskött än den egna produktionen (se figur 2.23).

Makedonien har en större import avvärdemässigt griskött än den produktionen (se figur 2.23).

Importen har ganska stor betydelse föregna landet och värdet växer dessutom Makedonien har en större import av griskött än den egna produktionen (se figur 2.23).

Importen har ganska stor betydelse värdemässigt för landet och värdet växer dessutom varje år medan exporten i det närmaste är obefintlig.

Importen har ganska storibetydelse värdemässigt för landet och värdet växer dessutom varje år medan exporten det närmaste är obefintlig. varje år medan exporten i det närmaste är obefintlig.

,&---.#$%&#5"& ,&---.#$%&#5"& ,&---.#$%&#5"&

$&! $&! $&! $"! $"! $"! $#! $#! $#! *! *! *! (! (! (! &! &! &! "! "! "! #! #! "##(! "##(! #!

EFC/07! #="! "##(!

EFC/07! #="!

ABC/07! +=$!

EFC/07! #="!

ABC/07! +=$!

I0/@-?\/:! *=(!

ABC/07! +=$!

I0/@-?\/:! *=(!

I0/@-?\/:! *=(!

Figur 2.23 Makedoniens

"##)! "##)! #=%! "##)! #=%! +=&! #=%! +=&! *=+! +=&! *=+!

"##*! "##*! #! "##*! #! $$="! #! $$="! *=)! $$="! *=)!

"##+! "##+! "=(! "##+! "=(! $&=#! "=(! $&=#! *=%! $&=#! *=%!

"#$#! "#$#! $=&! "#$#! $=&! $$=&! $=&! $$=&! *=#! $$=&! *=#!

*=+!produktion*=)! *=%! *=#! ton handel och av griskött, 2006–2010, 1 000 Figur 2.23 Makedoniens handel och produktion av griskött, 2006–2010, 1 000 ton The former Yugoslav Republic of Macedonia´s trade and production of pig meat, 2006–2010, Figur 2.23 Makedoniens handel och produktion av griskött, 2006–2010, 1 000 ton The 1 000former metricYugoslav tons. Republic of Macedonia´s trade and production of pig meat, 2006–2010, The former Yugoslav Republic of Macedonia´s trade and production of pig meat, 2006–2010, 1 000 metric tons.

Källa: Comtrade (handel) och FAOSTAT (produktion) 1Källa: 000Comtrade metric (handel) tons. och FAOSTAT (produktion) Källa: Comtrade (handel) och FAOSTAT (produktion)

32 32 32

2.3.5

Montenegro

Montenegro fick status som kandidatland 2010 och är således EU:s nyaste kandidatland.

Landet arbetar för tillfället med att nå vissa krav för lagar och administration innan förhandlingarna kan påbörjas. Förändringsarbetet ska följas upp under 2011.

Mätt i vikt var de största jordbruksprodukterna 2009 potatis, mjölk och kål. Värdemässigt är ordningen mjölk, potatis och vindruvor. Den egna produktionen av griskött är väldigt liten men griskött är en av de största importprodukterna i landet (se figur 2.24). Exporten är i det närmaste obefintlig. ""! "#! $*! $(!

,&---.#$%&#5"&

$&! $"! $#! *! (! &! "! #!

"##(!

"##)!

"##*!

"##+!

"#$#!

ABC/07!

$&='!

$&="!

"#='!

"#=(!

""=#!

EFC/07!

#=%!

#=(!

$=$!

$=%!

#=)!

I0/@-?\/:!

"=%!

"="!

$='!

$=(!

$=)!

Figur 2.24 Montenegros handel och produktion av griskött, 2006–2010, 1 000 ton Montenegro’s trade and production of pig meat, 2006–2010, 1 000 metric tons Källa: Comtrade (handel) och FAOSTAT (produktion)

33

2.4

Världsmarknaden för griskött

2.4.1

Produktion

De största producenterna av griskött i världen är Kina, EU och USA som tillsammans står för knappt 82 % av den totala produktionen på 103 miljoner ton (se tabell 2.10).

Medan Kina och EU ökade sin produktion 2010 minskade produktionen i USA jämfört med året före. Detta bedöms bero på att höjda priser på griskött har lett till minskad efterfrågan. Dessutom hade USA en rekordproduktion på kycklingkött 2010 vilket pressade priserna nedåt. Detta kan ha medfört att konsumenterna till viss del valt bort andra produkter. I Japan ledde ett utbrott av mul- och klövsjuka till att 220 000 grisar fick nödslaktas och kasseras vilket sänkte produktionen.

Tabell 2.10 Världsproduktionen av griskött 2006–2010, 1 000 ton (vara med ben) World production of pig meat 2006–2010, 1 000 tons (carcass weight) Land 2006 2007 2008 2009 2010 Skillnad 09/10 Kina 46 505 42 878 46 205 48 905 51 070 +4,4 % EU 21 791 22 858 22 596 22 434 23 000 +2,5 % USA 9 559 9 962 10 599 10 442 10 187 -2,4 % Brasilien 2 830 2 990 3 015 3 130 3 195 +2,1 % Ryssland 1 444 1 640 1 736 1 844 1 920 +4,1 % Vietnam 1 713 1 832 1 850 1 850 1 870 +1,1 % Kanada 1 748 1 746 1 786 1 789 1 772 -1,0 % Japan 1 247 1 250 1 249 1 310 1 291 -1,5 % Filippinerna 1 215 1 250 1 225 1 240 1 255 +1,2 % Mexiko Taiwan Övriga länder Totalt

1 109 846 5 658

1 152 828 5 627

1 161 784 5 537

1 162 779 5 514

1 165 768 5 730

+0,3 % -1,4 % +3,9 %

94 819

94 013

97 743

100 399

103 223

+2,8 %

Källa: United States Department of Agricukture

2.4.2

Konsumtion

De största producenterna av griskött är även de största konsumenterna (se tabell 2.11).

Kinas ekonomi gick starkt framåt 2010 vilket drev på konsumtionen av kött i allmänhet.

Kinas regering uppmanar nu sina producenter att inte expandera för snabbt på grund av rädsla för en framtida överproduktion.

34

Tabell 2.11 Världskonsumtionen av griskött 2006–2010, 1 000 ton (vara med ben) World consumption of pig meat 2006–2010, 1 000 tons (carcass weight) Land 2006 2007 2008 2009 2010 Skillnad 09/10 Kina 46 014 42 710 46 691 48 823 51 097 +4,7 % EU 20 631 21 507 21 024 21 057 21 271 +1,0 % USA 8 643 8 965 8 806 9 013 8 653 -4,0 % Ryssland 2 279 2 534 2 789 2 688 2 773 +3,2 % Brasilien 2 191 2 260 2 390 2 423 2 577 +6,4 % Japan 2 452 2 473 2 486 2 467 2 485 +0,7 % Vietnam 1 731 1 855 1 880 1 876 1 881 +0,3 % Mexiko 1 489 1 523 1 605 1 770 1 774 +0,2 % Sydkorea 1 420 1 502 1 519 1 480 1 539 +4,0 % Filippinerna 1 239 1 275 1 270 1 298 1 358 +4,6 % Ukraina 585 715 828 713 795 +11,5 % Övriga 6 722 6 530 6 565 6 660 6750 +1,4 % länder Totalt 95 396 93 849 97 853 100 268 102 953 +2,7 % Källa: United States Department of Agriculture

2.4.3

Handel

Griskött är den viktigaste typen av kött i kosten i många asiatiska länder, i Kina utgör grisköttet 70 % av allt konsumerat kött. Till följd av den ekonomiska utvecklingen har lönerna drivits upp i Kina. Detta tillsammans med höga foderpriser har gjort att priset på griskött har stigit rejält de senaste åren. Kinas import har därför ökat stort 2010 och väntas fortsätta öka de närmsta åren (se tabell 2.12). De produkter som importeras är till största delen billigare styckdelar. Kina har även ett stort behov av att importera avelsgrisar vilket huvudsakligen tillgodoses av USA. Tabell 2.12 Världsimporten av griskött 2006–2010, 1 000 ton (vara med ben) World imports of pig meat 2006–2010, 1 000 tons (carcass weight) Land 2006 2007 2008 2009 2010 Skillnad 09/10 Japan 1 154 1 210 1 267 1 138 1 198 +5,3 % Ryssland 835 894 1 053 845 854 +1,1 % Mexiko 446 451 535 678 687 +1,3 % USA 449 439 377 378 390 +3,2 % Sydkorea 410 447 430 390 382 -2,1 % Kina 53 182 709 270 355 +31,5 % Hongkong 277 302 346 369 347 -6,0 % Kanada 146 171 194 180 183 +1,7 % Australien 109 141 152 176 183 +4,0 % Ukraina 62 82 238 186 146 -21,5 % Singapore 98 97 91 97 104 +7,2 % Övriga 846 657 804 805 929 +15,4 % länder Totalt 4 885 5 073 6 196 5 512 5 758 +4,5 % Källa: United States Department of Agriculture

35

På grund av den minskade produktionen i Japan ökade importen 2010. Hongkong importerar normalt stora mängder griskött som förädlas och exporteras vidare, främst till Kina. Under 2010 minskade denna import på grund av svininfluensan i USA kombinerat med skärpta hygienregler på importerat griskött i Kina.

Det totala värdet av den globala exporten av griskött 2010 var 208 miljarder8 kronor vilket var drygt 11 % av exportvärdet på alla animalieprodukter. Exporten i EU gynnades av den svaga eurokursen kombinerat med den goda ekonomin i Asien och Ryssland (se tabell 2.13). Kinas export växte kraftigt även om landets export är jämförelsevis liten. Kina exporterar nästan uteslutande levande grisar som slaktas i andra länder, främst Hongkong, för att sedan vidareförädlas.

Fler europeiska länder fick under 2010 godkänt av den kinesiska regeringen att sälja griskött på den kinesiska marknaden. Samtidigt låg USA:s och Mexikos export detta år under 2008 års nivå på grund av svininfluensautbrotten, och Brasiliens export minskade på grund av en ovanligt stark valuta. Detta gav en ökad efterfrågan på europeiskt griskött.

Tabell 2.13 Världsexporten av griskött 2006–2010, 1 000 ton (vara med ben) World exports of pig meat 2006–2010, 1 000 tons (carcass weight) Land 2006 2007 2008 2009 2010 Skillnad 09/10 USA 1 359 1 425 2 117 1 857 1 917 +3,2 % EU 1 285 1 286 1 727 1 415 1 754 +24,0 % Kanada 1 081 1 033 1 129 1 123 1 159 +3,2 % Brasilien 639 730 625 707 619 -12,4 % Kina 544 350 223 232 278 +19,8 % Chile 130 148 142 152 130 -14,5 % Mexiko 66 80 91 70 78 +11,4 % Australien 60 54 48 40 41 +2,5 % Vietnam 20 19 11 13 13 oförändrat Norge 6 2 1 3 6 +100,0 % Kroatien 2 2 3 4 3 -25,0 % Övriga 33 32 31 26 15 -42,3 % länder Totalt 5 225 5 161 6 148 5 642 6 013 +6,6 % Källa: United States Department of Agriculture

8

Källa: UN Comtrade och International Trade Centre.

36

3

Avslutande kommentar

Situationen har varit fortsatt svår för grisbönder både i Sverige och i EU som helhet under 2011. Priset på slaktsvin i EU har visserligen legat över det femåriga genomsnittet nästan hela året medan priset på smågrisar har varit lägre än det femåriga genomsnittet. Men även priserna på foderråvaror har varit höga vilket har drabbat lönsamheten negativt med marginaler som legat under det femåriga genomsnittet.

Många större producentländer i EU har haft en fallande grispopulation 2011 vilket tyder på att nedläggningen av företag har fortsatt. Situationen i Sverige liknar den som beskrivits för EU-marknaden som helhet. Priserna på slaktsvin har dock legat under genomsnittspriset för de senaste tre åren. I Sverige har även fördyringen som det högre djurskyddet medför för producenterna lyfts fram. En statlig djurvälfärdsersättning har diskuterats som möjlig lösning. Under 2011 har över 100 grisgårdar lagts ner i Sverige och även om majoriteten av de nedlagda gårdarna var relativt små har producenter i alla storleksklasser drabbats av lönsamhetskrisen.

Kommissionen har under våren 2011 bjudit in representanter för medlemsstaternas departement och myndigheter, branschföreträdare, Europaparlamentet, det ungerska ordförandeskapet, rådet och andra EU-institutioner till en särskild serie möten.

Kommissionen bjöd även in föreläsare från universitet och olika direktorat. Syftet var att diskutera tänkbara åtgärder för att långsiktigt förbättra lönsamheten för EU:s grisproducenter. Kommissionen slog tidigt fast att det av olika skäl inte går att hjälpa grisproducenterna genom krisen med klassiska åtgärder som exportbidrag och privat lagring. Istället fokuserade man exempelvis på frågor kring stärkt producentmakt samt möjligheter att sänka foderkostnaderna genom att höja toleransnivån för icke godkända GMO i foder och tillåta kött och benmjöl till enkelmagade djur. Kommissionens bioenergistrategi och dess betydelse för foderpriserna diskuterades också liksom många andra relaterade frågor. De fyra mötena utmynnade i en kommissionsrapport.

I Sverige har köttindustrin under 2011 nått en frivillig överenskommelse om ursprungsmärkning av helt kött och charkprodukter – Svenskt Kött. För att få använda denna märkning ska köttet komma från djur som fötts upp, slaktats, styckats och paketerats i Sverige. Åtgärderna syftar till att lyfta fram kött med svenskt ursprung.

I en rapport9 från Jordbruksverket har den svenska djurhållningen lyfts fram som en av anledningarna till att framför allt griskött håller god kvalitet. Den lägre stressnivån medför att köttet får bättre smak, konsistens och utseende. Dessutom finns ett mervärde i den höga livsmedelssäkerheten på svenska produkter.

I slutet av 2010 uppdagades att tyska grisproducenter utfodrat sina djur med foder som innehöll otillåtna mängder dioxin sedan mars samma år. Griskött från dessa gårdar har varit förorenade men har inte importerats till Sverige. Skandalen fick stor betydelse för den tyska produktionen och exporten under 2011. Eftersom tyskar var ovilliga att köpa fläskkött, även från gårdar som inte utfodrat grisarna med dioxinförorenat foder, dumpades köttet i andra länder. Flera länder införde importförbud för tyskt griskött tills skandalen var utredd, däribland Ryssland. Sverige införde dock inte något importförbud och den tyska exporten av griskött till Sverige ökade således i början av 2011. Detta ledde till att svenska grisproducenter drabbades på den redan pressade marknaden.

9

Jordbruksprodukters kvalitet och dess effekter på konkurrenskraften, rapport 2011:28.

37

Under senare delen av hösten 2011 har avräkningspriset på slaktsvin i Sverige stigit märkbart, istället för att falla vilket annars är normalt under hösten. Det är uppenbart att producenternas förhandlingsmakt har betydelse för den totala intäkten från avräkningspriset och olika kontraktstillägg har blivit mer betydelsefulla.

3.1

Brister i statistiken

Felaktiga uppgifter i marknadsöversikten kan bero på skillnader i källornas metoder för datainsamling, bristande kvalitetskontroll på data och att källorna helt enkelt inte mäter samma saker. Olika källor kan uppvisa stora avvikelser i sin data trots att de ska mäta samma sak. Det är också stor brist på aktuella data och i vissa fall utgörs uppgifterna av teoretiska beräkningar.

Något annat som bör noteras är att uppdelningen av tullkodnummer används inkonsekvent. Detta beror på att olika källor delger uppgifter på olika nummernivå och ibland grupperar flera siffror.

38

Publikationer inom samma område 1. Stöd för privat lagring av griskött – Jordbruksverkets vägledning

http://www2.jordbruksverket.se/webdav/files/SJV/trycksaker/Pdf_vagledningar/vg2_28.pdf

2. Import av griskött – Jordbruksverkets vägledning

http://www2.jordbruksverket.se/webdav/files/SJV/trycksaker/Pdf_vagledningar/vg1_8.pdf

3. Export av griskött – Jordbruksverkets vägledning

http://www2.jordbruksverket.se/webdav/files/SJV/trycksaker/Pdf_vagledningar/vg1_39.pdf

4. Djurskyddsbestämmelser gris – Jordbruksinformation 8 – 2011

http://www2.jordbruksverket.se/webdav/files/SJV/trycksaker/Pdf_jo/jo11_8.pdf

5. Jordbruksprodukters kvalitet och dess effekter på konkurrenskraften – RA11:28 http://www2.jordbruksverket.se/webdav/files/SJV/trycksaker/Pdf_rapporter/ra11_28.pdf

39

Rapporten kan beställas från Jordbruksverket • 551 82 Jönköping • Tfn 036-15 50 00 (vx) • Fax 036-34 04 14 E-post: jordbruksverket@jordbruksverket.se www.jordbruksverket.se ISSN 1102-3007 • ISRN SJV-R-11/41-SE • RA11:41