Portfolio - Fysisk planering

PORTFOLIO Fysisk planering|Stadsplanering

JONAS ABRAHA

OM MIG|CV

UTBILDNING

MASTERPROGRAM I STADSPLANERING, 120 HP Blekinge tekniska högskola 2022-2024 FYSISK PLANERING, 180 HP Blekinge tekniska högskola 2019-2022

JONAS ABRAHA Hej! 2019 flyttade jag ner till Karlskrona för att påbörja mina studier i fysisk planering. Efter nästan fem års studier, och många erfarenheter och vänner rikare, känner jag mig redo att ta klivet ut i arbetslivet som planarkitekt.

I denna portfolio får du en kort inblick i fem projekt jag har arbetat med under mina studier på BTH. Projekten är dels från min tid på kandidatprogrammet Fysisk Planering, dels från mina studier på masterprogrammet i stadsplanering.

NATURVETENSKAPSPROGRAMMMET NT-gymnasiet 2008-2011

ERFARENHETER

PLANARKITEKT PRAKTIK Haninge kommun 2023

PROGRAM

ADOBE ILLUSTRATOR ADOBE PHOTOSHOP ADOBE INDESIGN AUTOCAD FOCUS DETALJPLAN SKETCHUP TWINMOTION ARCGIS QGIS MS OFFICE

ÖVRIGA KUNSKAPER B-KÖRKORT

KUNDTJÄNST Bring 2021-2022 DIGITAL SOLUTIONS SUPPORT Brandfactory 2017-2019 WEBBADMINISTRATÖR Datorama 2017 LAGERMEDARBETARE / LIVSMEDELSARBETARE Randstad 2015-2017

KONTAKT 072 406 55 91 jonasabraha92@gmail.com

SPRÅK Svenska Engelska

ENGAGEMANG

ARKIPELAGO BTH Medlem i mässgruppen för arbetsmarknadsmässan 2019

2

INNEHÅLL

PROJEKT: VASASTADEN PLATS: VÄXJÖ KURS: KOMPLEXA STADSBYGGNADSPROJEKT PROGRAM: FYSISK PLANERING NÄR: ÅRSKURS 3, HT 2021

PROJEKT: VETENSKAPLIG UPPSATS VAR: KARLSKRONA KURS: KANDIDATARBETE PROGRAM: FYSISK PLANERING NÄR: ÅRSKURS 3, VT 2022

PROJEKT: SKUTVIKEN 2050 PLATS: LULEÅ KURS: INTRODUKTION TILL STADSPLANERING PROGRAM: MASTERPROGRAMMET I STADSPLANERING NÄR: ÅRSKURS 1, HT 2022

PROJEKT: NYA SKEPPSBRON VAR: KARLSHAMN KURS: STUDIO 1 PROGRAM: MASTERPROGRAMMET I STADSPLANERING NÄR: ÅRSKURS 1, HT 2022

PROJEKT: THE GREEN LINE PLATS: MARRAKECH KURS: STUDIO III PROGRAM: MASTERPROGRAMMET I STADSPLANERING NÄR: ÅRSKURS 2, HT 2023

3

01 VASASTADEN Avgränsning & målpunkter

N 6303596 E 487971

Uppgift

Syftet med kursen var att utveckla kunskap, förståelse och analysförmåga kring ett komplext stadsbyggnadsprojekt. Bakgrunden till uppgiften var att centrallasarett N skulle flytta från sjukhusområdet i centrala Växjö. Syftet med uppgiften var att ta fram ett planprogram och planförslag över hur en nybyggnation kan se ut på platsen samt en detaljplan som möjliggör den föreslagna omvandlingen.

Arbetet inkluderade en platsinventering och analys av områdets utmaningar och förutsättningar.

Förslag

N 6304110

E 487644

w Vid analysen framgick det att den främsta styrkan med lasarettsområdet var dess geografiska läge. Området är centralt lokaliserat med ett kort avstånd till Växjö resecentrum och en stark koppling till Växjös cykelvägsnät. Platsen omges av populära vistelseområden, som till exempel parken Strandbjörket i syd och Växjösjön i öst. Med närliggande mötesplatser, som är populära för hela tätorten, finns det goda förutsättningar för ett relativt stort och jämnt flöde av människor inom området. Emellertid gör dagens utformning av bebyggelsen det är svårt att röra sig genom området. Sjukhusområdet är en del av riksintresset rutnätsplanen för Växjö centrum, med motiveringen att platsen utgör ett fondmotiv till riksintresset inom stadskärnan. Detta kännetecken kan i fortsättning bevaras, men för att skapa en tydligare koppling till riksintresset kan en rutnätsplan implementeras i den framtida bebyggelsen.

E 488523

Analys

0

60

120

Skala 1:2 000, SWEREF 99 TM, RH 2000.

N 6303242

180 m

N

1

Resultat

Centrum

Ambitionen med mitt förslag var att skapa en levande plats som uppmuntrar till vistelse och rörelse samt har en god koppling till omgivning. Stora och långa kvarter har en tendens att koncentrera flödet av människor till enstaka gator till priset av att vissa kvarter upplevs som öde. Ett gaturum uppdelat i kortare sekvenser med mindre kvarter uppmuntrar till och sprider ut aktiviteter över flera gator. En gatustruktur i rutnätsplan ger bebyggelsen en flexibilitet och förutsägbarhet. Kvarterens rektangulära form gör att man från varje korsning har tre olika sätt att ta sig till olika destinationer i området. Tillsammans bidrar detta till att skapa en plats som är lätt att orientera sig i. Kvarterens slutna form skapar tydliga stadsrum med en offentlighet på gatan och privata vistelserum på gården.

2

Resecentrum

3 Växjösjön

4

Mitt förslag kan sammanfattas med ett antal strategier: - småskaliga och slutna kvarter för att främja ett flexibelt rörelsemönster och skapa tydliga gränser mellan offentliga och privata rum.

- multifunktionella kvarter och byggnader.

- variation av bostadstyper och byggnadshöjder.

- En gatustruktur som ger förutsättningar för säkra, och gena resor.

- Utforma ett gaturum där fotgängare och cyklister prioriteras.

Strandbjörket

TECKENFÖRKLARING E 488594

Besöksparkering för bil & cykel. Parkeringsytor koncentreras till platser nära verksamheter.

0

100

200

Skala 1:5 000, SWEREF 99 TM, RH 2000.

300 m

Entré till parkeringsgarage under mark. P-garage under kvartersgård.

N 6302795

Entré till fastighet. Varje entré är genomgående och kopplar till innergården.

Entré till radhus.

Sektion 3 - nord till syd

Sektion 4 - väst till öst Skala 1:1000

Skala 1:2000

4

01 VASASTADEN 167

16

171,2

173

8

169

171 171

171

170

165

171,5

172

174 173

173

166

169

172 171,8

170,7

164,3

165

171

172

1

172

17

172,1

172 171,7

171

171

171,6 172,2 171,8

168

167

169

166

17 1

172,2 169,7

5

17

2

16

SÖDRA

171,6

172

h1 f p b

JÄRNVÄGS

GATAN 167,4

1

172,3

164,4 171,9

h1 f1 p b

172,1 170,5 169,4

B(P)

172

174

h1 f1 p b

h3 f p b

169,3

171

B(P)

1

166,1

h3 f p b a 1

166,1 169,3 165,9

h3 f1 p b

170

Funktionskarta

BCK(P) h f p

170

2 1

170,3

h3 f p b 1

h3 f 1 p b

Seniorbostäder

Lokaler i byggnadens två första våningar

Oförändrad användning (kontor)

Bottenvåning

h2 f p b 1

BCK(P) h f p b 2

Förskola

BCK(P)

B h od f 4

168,4

2

B h odf 4

9 16

7

16

h1 f p b 1

SEKTION 3 Bostäder

SEKTION 1

BC(P)

h3 f1 p b

167

SÖDRA 165

h1 f1 p b

B h od f a 2

163

h1 f 1 p b

f1 p b

f1 p b

BS1(P)

164,7

166

Verksamhetslokal

h3

h3

BC(P)

165,8

167,2

Verksamhetslokal

2

163,4

1

2

h3 f1 p b

167,2

163,4

BCK(P) h f p b a

168

4

h3 f1 p b

SEKTION 4 Bostäder

Bostäder

h3 f1 p b

p f1 h1 b

164

4

B h odf

166,5

Bostäder

162,8

BCK(P)

2

h3 f1 p b

168,5

Bostäder

162,9

162,6

h2 f p b 1

168,1

h3 f1 p b

h2 f 1 p b a

GATA

1

168,5

h1 f1 p b

164,5

b

BCK(P)

Lokaler för kommersiell och offentlig verksamhet

163,8

165,9

169,7

Bostäder

165,2

166,2

GEN

169,9

STRANDVÄ

171

ESPLANAD

EN

B

163

h4o d f 2 a

h1 f p b a 1

165

SEKTION 2 163

164

162,6

Verksamhetslokal

Verksamhetslokal

Trottoar P-plats 2m 2,5m

Parkering under mark

Bil- och cykelväg 8m

Trottoar 2m

Parkering under mark

En detaljplan med relativt få bestämmelser. Ett medvetet val som ger detaljplanen en flexibilitet och möjliggör att den kan användas i projekt långt fram i tiden utan att behöva ändras.

SEKTION 1 - Huvudstråk Skala 1:100

Med en bredd på 14,5 meter är huvudstråket den bredaste gatan i Vasa. Det är hit som den stora majoriteten av ytorna för kommersiella och offentliga verksamheter koncentreras

Bostäder

Bostäder

Genom variationen i byggnadernas höjder och utformningar, fondmotiv samt gaturummets korta sekvenser får människor en händelserik upplevelse när de rör sig i gaturummet.

Bostäder

Radhus, 3 våningar per bostad

Bostäder

Tomt 3m

Trottoar 2m

Bil- och cykelväg 8m

Trottoar 2m

Parkering under mark

SEKTION 2 - blandade hustyper Skala 1:100

För att fotgängare ska få ett bekvämt och tryggt gaturum är alla trottoarer 2 meter breda. Flödet av biltrafik inom området är lågt vilket möjliggör att cykel- och biltrafik kan integreras utan att cyklisters säkerhet äventyras.

5

02 KANDIDATARBETE Uppgift

Syftet med kursen var att genomföra ett självständigt arbete, bestående av en vetenskaplig uppsats eller ett konstnärligt projekt, omfattande 15 hp som behandlar relevanta kunskaper och färdigheter inom ämnet fysisk planering.

Jag arbetade tillsammans med en kurskamrat och vi valde att skriva en vetenskaplig uppsats. Ämnet vi valde att utforska var kommunala förutsättningar för ett hållbart resande. Vi undersökte hur idén om hållbart resande införlivas i två kommuner, Västerås och Uppsala. Först genom att studera hur man arbetade med hållbart resande på en strategisk nivå i deras styr-och policydokument. Detta gjordes i syfte att studera hur kommunerna har anammat de åtgärder som tidigare forskning har rekommenderat för att framgångsrikt implementera hållbart resande i trafiksystemet. Vidare genomfördes en nulägesanalys av kommunernas bebyggelse, där förutsättningarna för att resa med gång, cykel och kollektivtrafik till en av de större samlingsplatserna i en kommun, evenemangsarenan, undersöktes. Detta för att studera hur den byggda miljön påverkar förutsättningarna för hållbart resande.

Analys & resultat

Analysen bestod av två delar: dokumentstudier och GIS-analyser.

Vid GIS-analysen användes programmet ArcGIS och tillägget Network Analyst för att undersöka förutsättningarna för att resa med gång, cykel och kollektivtrafik till evenemangsarenor.

Resultaten bestod av både text och kartor. En av slutsatserna från analysen var att förutsättningarna för hållbart resande till evenemangsarenan var bättre i Uppsala kommun än i Västerås kommun. I den här portfolion presenteras en del av resultatet från mitt arbete med nulägesanalysen.

03 SKUTVIKEN 2050 Uppgift

Uppgiftens syfte var att utveckla ett projekt i en vald stadsdel i valfri stad utifrån ett av kursens fyra teman. Vår grupp fokuserade på temat typologisk urbanism och tog fram ett projekt för stadsdelen Skutviken, ett industriområde strax norr om Luleå centrum. Det är ett tidstypiskt verksamhetsområde bestående av storskaliga kvarter med “big-box“-varuhus, stora parkeringsytor och industribyggnader. En typologi som inte uppmuntrar till vistelse eller rörelse till fots, utan är anpassat för ett färdmedel - bilen.

Etapper

Förslag

Analys

Vår analys av området identifierade flera utmaningar. Vi noterade bland annat att platsen saknade mötesplatser och hade mycket lite grönska. Vidare hade de stora friliggande byggnaderna ingen relation till gatan, vilket medförde att gränsen mellan privat och offentlig var otydlig.

Resultat

Vår vision var att omvandla platsen så att Skutviken år 2050 skulle bli en levande och hållbar stadsdel med en starkare koppling till omkringliggande stadsdelar.

Vårt koncept bygger på en utbyggnad i etapper och handlade om att skapa en typologi anpassad för den gående människan och för vistelse. Småskaliga och multifunktionella kvarter, varierat bostadsutbud, flera mötesplatser och en mer omfattande grönstruktur var några av de strategier vi arbetade med för att uppnå detta.

Illustrationerna som visas här är mitt bidrag till projektet.

Geografisk avgränsning

7

03 SKUTVIKEN 2050 Förstudie Byggnader att bevara

De utpekade byggnaderna bevaras på grund av dess funktionalitet eller estetiska kvaliteter.

Norrbotten Arena En av stadens större attraktionsmagneter.

På denna plats finns en möjlighet att skapa en mötesplats utanför Luleås stadskärna.

Trädgårdsstad Bedöms vara värdefull på grund av dess blandning av funktioner och byggnadstyper.Bebyggelsen är i en mindre skala med en lägre densitet. Typologin kan överföras till andra områden i stadsdelen.

Landstingshuset Luleå Administrativ byggnad för landstinget som innehåller andra offentliga verksamheter, som vårdcentral och lungmottagning.

Norrrbotten Arena Trädgårdsstad Landstingshus Luleå Inte bevara

Diagram & sektioner

Verksamhetslokal 33 m

30 m Trottoar, 2 m

Bostäder Kontors- och butikslokal Cykelgarage

Grönyta/hållplats, 2.5 m Körfält, 3.5 m Parkstråk, 14 m

40m

8

04 NYA SKEPPSBRON Uppgift

Kursens fokuserade på städers strukturer och former, dvs stadsmorfologin, och inleddes med en studieresa och workshop i Karlshamn. Där fick vi göra en inventering av stadens urbana element. I den avslutande delen av kursen fick vi genomföra ett projekt med syfte att utveckla ett valt stadsområde med hjälp av de åtgärder och koncept vi lärt oss under kursens gång.

Tidig skiss

Förslag

Analys

Vår grupp valde Skeppsbrokajen som planområde. Stadsdelen ligger i den sydvästra delen av Karlshamn med nära kontakt till Mieåns utlopp i Östersjön och innehåller flertalet byggnader med kulturhistoriskt värde. Den nära kontakten till vattnet är platsens största kvalitet. Området var relativt oexploaterat, och dominerades av öppna och otydliga ytorna. En outnyttjad potential med goda möjligheter att skapa nya och intressanta stadsrum. De främsta utmaningarna på platsen var: - en otydlig gatustruktur som var svagt integrerat Karlshamns historiska rutnätsplan.

- stora delar av området ligger inom en riskzon från närliggande industrier.

- mycket hårdgjorda ytor och en brist på grönska.

Resultat

Vårt koncept handlade om att hantera områdets utmaningar genom att uttnyttja dess kvaliteter . Vår ambition var att skapa en ny mötesplats vid vattnet som erbjuder både gröna och blåa kvaliteter. En självständig stadsdel där det lätt för människor att leva och mötas. Vår vision realiserades bland annat genom att skapa ett offentligt rum i stadsdelen som kombinerar gröna vistelseytor med den nära kontakten till vattnet. En ny, tydligare gatustruktur skapades för att stärka kontakten till vattnet, förbättra tillgängligheten och säkerheten för fotgängare samt skapa en starkare koppling till resten av staden.

Geografisk avgränsning

Byggnader att bevara

Hänsyn

9

04 NYA SKEPPSBRON Koncept & funktioner Stortorget

TECKENFÖRKLARING Huvudled Torggata Lokal gata Ny byggnad Befintlig byggnad

Lägenhet Radhus Studentbostad Kommersiell verksamhet Gårdshus Aktiv bottenvåning TECKENFÖRKLARING Områdesgräns Torg

BTA

Kajstråk

Lägenheter (50 m2) Radhus (112 m2) Studentbostäder (30 m2) Kommersiell verksamhet Parkeringsplatser, garage (30 m2) Cykelrum* Cykelparkering, mark (2 m2 )

Ny byggnad Befintlig byggnad

*

Ny grönstruktur som ger invånare tillgång till ett grönt vattenrum i den södra delen av stadskärnan.

Gatorna är indelade i tre kategorier baserat på dess funktion och trafikslagens prioritet i gaturummet.

Kajstråket och torgen sammanbinder Skeppsbrons kvarter med varandra och fungerar som en mötesplats.

6 512 m2 672 m2 388 m2 4 078 m2 7981 m2 360 m2 240 m2

(130 st) (6 st) (13 st) (266 st) (290 st) (120 st)

Beräknas enligt formel från Klave Cykelparkering (Källa: https://klavercykelparkering.se/wp-content/uploads/2020/04/Guide-till-cykelrum.pdf )

En funktionsblandad stadsdel som erbjuder olika bostadstyper, arbete och handel.

Stadsrum II

plats

Håll

Hplats

Håll

H

ning

nvå

otte

vb Akti

II

IV IV III

IV

III

ss

a Terr

ass Terr ass Terr

I

II II

I

II

II

ss

a Terr

I Lekplats

Kajstråket är både en transportsträcka och en plats för vistelse.

I

II

Grillplats

II

IV

II II Genomgående entréer

II

a Terr

Grillplats

ss

II

Lekplats rk g nli ma rso rds Pe rgå Fö

IV

II

ss

ss

g rin

ke ar

I

ss

erra

II T

onlig Pers rdsmark å Förg

III

II

3

ss

a Terr

ss

a Terr

I

I rk

sma

rgård

P. Fö

ss

lp ke

ra Ter

Cy

a Terr

II

a Terr

II

IV

Öppen flexibel yta för vistelse

Sparsamt inredd park för att ge utrymme åt spontana aktiviteter och tillfälliga evenemang

IV

I

I

ass Terr

Lekplats

b

d lera

ö ts m pla ling än p allm vkop a r fö

r

nka

bä

ark

dp

me

IV

4

4

3

3

II erv

es Ut g erin

Park

Bokal 10

II

I

Skala 1:200

¯

0

Grön yta Stråk

Stråk 3

1.5 1.5

Park 5.5

Stråk 3

Kommersiell verksamhet 12

(m)

Arkitekturprinciper i fyra steg

20 m

10

05 THE GREEN LINE Uppgift

The project was the final examination moment in the course Studio III. The course focused on the city of Marrakech in Morocco. The theme of the course was complexities, and its aims was for students to gain a deeper knowledge for the complex spatial context in which urban landscapes are part of and urban planners operate in.

Analys

The course started with a two week field trip in Marrakech, where students conducted a workshop analysing the city through the lens of the 15 minute city concept. The second part of the course was the project, were students developed a proposal for a chosen site using the materials gathered from the analysis. For our project, my group chose three sites located in the northern part of Marrakech.

Analys

Our analysis found that many of the qualities spoken about in the 15 minute city concept was present in Marrakech.

Marrakesh is a city constituted by - very roughly spoken- two distinctive structures, the old medina- with its small winding streets and small space formations- and the modern districts mostly established by the french. In the old medina, the 15 minute city is prominent, street vendors are located in every space possible, selling goods that are either produced in the shops or around corner. In here the haman functions as a multifunctional community center where one can both get your lunch cooked as well as a taking bath. The newer structures presents multiple good oppurtunites for an outgoing and sociable life with many active ground floors filled with cafés, restaurants and shops.

Platsbesök

Koncept

The scorching sun , dry weather and hot temperatures can often become a challange for inhabitants. The prominent presense of paved surfaces contributes to urban heat island effect and make it hard to collect rain water, In many of the citys parks there is little biodiversity and the green areas are exclusively dominated by palmes and olive trees. The lack of diverse green space means uncertainty for the ecosystem and the wellbeing of humans in the face of challenges related to climate change, such as drought.

Another challenge was that Marrakech is a city largely dominated by heavy traffic flows, which pushes pederstrians to not so walkable sidewalks with trees planted in the middle.

There was also a noticable presence of spatial segregation in that people of the same socioeconomic status cluster together in different parts of the neighbourhood.

Resultat

THE IMPORTANCE OF GREEN SPACE One of the first things you notice about Marrakech , besides the hot weather, is the lack of shade and green spaces. Few inhabitants live within close distance to a park. Green spaces cleans the air and lowers the temperature within cities and are strongly linked to health and wellbeing. The European network for green cities has developed a goal which states that everyone should have good access to a park of high quality. Good access is defined as a distance of maximum 300 meters. Our Green Line concept tries to achieve this by ensuring that residents have close proximity to green spaces with a wide range of ecological and social functions present throughout the area.

Inadequate side walks was a common sight and a challenge that had to be considered.

An untapped potential in the city was the many small and winding open spaces, often located inside a neighbourhood block.

Modellarbete

THE NORTHERN PARK

THE LIVING STREET

Our vision was to create spaces that remedy the lack of green spaces, the car dominant streets and the social segragation. This was achieved by transforming three desolate spaces, each with its own thematical focus.

With three new urban enviroments, each providing a quality that was previous missing, our Green Line concept ensures that residents have close proximity to green spaces with a wide range of ecological and social functions present throughout the area.

THE VIBRANT NEIGHBOORHOOD

MARRAKECH MEDINA

11

05 THE GREEN LINE Förslag strukturplan

The vibrant neighbourhood

Diagram

Strategically located green areas strengthens proximity and accesability for residents and people from outside

II

VI

II

I II

II

II

II

II

II II II II

II II II

II

II

II

II

II II

II

II II

II

II

II

II

II

II

II

II

II

II

II

II

II

II

II

II

II

II

II II

II

II II

II

II

II

II

II

II

II II II

II

II

II

II II

I

II

II

II

II

II

II

II

III

II

II

II

II II

II

II

II I VI

II

II

II

II

IV

I I

II

Housing

I

Indoor Marketplace Multi storey car park Pre-school Bathhouse 0

100 m

Pavilion School Social works Center Commercial building

Landskapssektion

12

05 THE GREEN LINE Stadsrum

Diagram

Solpaneler

Social housing Upper middle income villas Middle class row houses

Förskolegård

Shared space Parkbänk

Aktiv bottenvåning

Common Paviljong

Private

Odlingsplott

Public

Lekplats

Storefronts are located on the botton floors

0

20 m 1:1000

Sektioner

Car flows Life between buildings

Shared space, 5 km/h Low speed street, 20 km/h

Social housing

Public spaces consisting of shared space streets, parks as well as small squares and openings Semi-private courtyards and pre-school area Private areas belonging to the villa units Commercial area

4.5m Trottoar

5.5m Körbana

2.5m Angöring

3m 8m Förgårdsmark Shared Space

Villa

Single family housing

3.5m Trottoar

40m Förskola

3m Stråk

13

TACK!