Page 1

NUMME R 1 // 201 6

MAGASINET SOM TAR DJUR PÃ… ALLVAR


Fishing boat, Hunan Province, China.

Hjälp oss rädda datorn Din laptop behöver hjälp. De flesta bärbara datorer i världen tillverkas kring Yangtzefloden i Kina. Men efterfrågan tär hårt på naturtillgångarna. Tillsammans med myndigheterna har vi därför tagit fram en plan som gör att både naturen, jättepandan och regionens 480 miljoner invånare kan leva och utvecklas. Ta fram datorn och läs mer på wwf.se


Ledare

Oscar Petré ”Människor är djur” sa läraren Lennart under en av alltför många

Visst, djur har rättigheter, sedan april förra året är det till exempel

biologilektioner. Inte världens mest kontroversiella uttalande direkt.

återigen olagligt att ha sex med djur. Innan 1944 fanns det nämligen

Plötsligt slår en av mina klasskamrater handen hårt i bänken och

ett liknande förbud, men det togs bort i samband med att djursky-

utbrister att människor minsann inte är djur. ”Människor är männ-

ddslagen togs i kraft samma år. Man tänkte sig att den nya lagen

iskor!”.

skulle täcka in förbud mot tidelag också, men efter att djurskydds-

Hur är egentligen vår relation till andra djur? En sommar blev vår

myndigheten haft svårt att fälla för brottet valde man alltså att

katt Gustaf påkörd. Utan försäkring kostade operationen över tjugo

återigen göra tidelag förbjudet. Nu kan man alltså efter 70 år inte

tusen för att han kanske skulle överleva. När jag berättar för min

längre ha sex med sin egen eller andras egendom.

kollega på jobbet att jag har för avsikt att betala, skrattar hon åt mig. Helt oförstående.

Vi behöver ändra vårt synsätt på andra djur. Ingen ska behöva bli ifrågasatt för att vilja betala en operation för

Vad är det som får människor att se djur som något annat än individer, likt oss? Makten att äga djur?

tjugo tusen för att rädda en vän och familjemedlem. Det här magasinet handlar om att behandla djur som något annat än egendom

Det är nämligen så att djur enligt lag, ses som just egendom. Lös egendom om vi ska vara petnoga. ”Saker”. Om någon skadar en

- som individer. Som en del av vårt samhälle, inte av oss.

katt kan personen bli dömd för skadegörelse. Och ett upphittat djur räknas som hittegods.

Oscar Petré

Mohamed Yussuf

Emilia Berntsson

Alice Nilsson

Pär Fredriksson

Linus Degerskär

Antonia Tsatsa

Madeleine Gartéus

Carolina Sandsten

Sebastian Sandström

Estrid Wagersten

Oscar Dahlgren

Karl-Oscar Skeppstedt

Micael Thernström

Patricia Higson

Stefan Berg

Chefredaktör

Reporter

Chefredaktör

Reporter

Layoutansvarig

Reporter

Bildredaktör

Reporter

Webbredaktör

Reporter

Webbredaktör Webbredaktör Reporter

Reporter Reporter Reporter

MAGASINET ARK // NUMMER 1 2016

Nyfiken på redaktionen?

Läs mer om oss på

ark.jmg.gu.se Omslagsfoto:

Linus Degerskär

Ark görs av studenter vid JMG och är en bilaga till västfronten.se. Ansvarig utgivare:

Ulla Säteri

3


NUMMER 1 // 2016

TAMA RENAR PÅ GÅRDEN

6

TRENDIGA REPTILER

GLENN FLYTTAR HEMIFRÅN

17

LILY ÄR INTE LÄNGRE RÄDD

ATT BEVARA DE DÖDA

8 24

SKÅDA FÅGEL I GÖTEBORG

I DJURENS TJÄNST

14 16 26

HÄLSA

SUICIDALA DJUR COWSPIRACY ÖVERVIKTIGA DJUR EXOTISKA HUSDJUR

32

KATTERNA HITTADE HEM

36

SISTA VILAN

42


HISTORIA

VILDSVINENS REVANSCH IUCN:S RÖDA LISTA KATTENS HISTORIA

EN DAG PÅ STOR & LITEN

45

52

HUSDJURETS SISTA RESA

56

KULTUR

HANEN BAKOM TIKEN UNDERHÅLLNING DIGITALA DJUR MER ÄN BARA BACON

Foto: Wikimedia

UPPFOSTRAN OCH MOTION

62

FRÅN SABEL TILL SELFIE

64

70 KRÖNIKA

74

ENGAGEMANGETS VÅGOR

ÄR DET MODEPARAD ELLER?

75

"Insekten Acyrthosiphon pisum, känd som ärtbladlus, spränger sig själv för att skydda sin omgivning. Den tar alltså medvetet livet av sig för att offra sig till rovdjuren, exempelvis nyckelpigan, som hotar deras släktingar."



Läs mer om suicidala djur på sidan 32.

NÄSTA NUMMER

82 83


TRENDIGA REPTILER TEXT & FOTO: LINUS DEGERSKÄR

Kaniner, marsvin, fåglar, hamstrar, möss och råttor. Många är de som haft ett småhusdjur hemma under uppväxten. Men det håller på att ändras. Enligt Statistiska centralbyrån har de svenska hushållen med något av dessa husdjur minskat kraftigt de senaste åren. Under perioden 2006 till 2012 har exempelvis antalet hushåll med fågel halverats. Mest har möss och råttor minskat i popularitet, med närmare 70 procent. Reptilernas popularitet har däremot inte rubbats med åren enligt Ulf Renström. Han driver djuraffären Mölndals zoo och reptil och tror det finns många anledningar till att människor väljer en reptil som husdjur.

1. Landsköldpadda 2. Leopardgecko 3. Majssnok

1.

2.

6

3.

– Människor idag vill gärna ha ett husdjur som inte skräpar ner eller luktar. Man vill ha något lättskött, säger han. Många oroar sig över att lämna sina husdjur ensamma under arbetsdagen. Det behöver du inte oroa dig för med exempelvis en ödla eller majssnok. – En kameleont sitter inte och längtar efter dig precis, säger Ulf Renström. Det är främst ödlor som säljer. Ulf Renström säger att slöjkamelont, skäggam och leopardgecko är de mest efterfrågade reptilerna bland kunderna. Landsköldpaddor är också relativt populära. Ormar såsom majssnok och kungspyton står bara för omkring fem procent av försäljningen. Precis som inom mode och heminredning går det trender inom husdjur. Det som är mest aktuellt bland reptiler är så kallad färgmorfning. Det innebär att uppfödare genom avling får fram olika färgvariationer på reptilerna. Leopardgeckos och majssnokar finns i en uppsjö av olika färger och mönster, något som allt oftare efterfrågas bland kunderna enligt Ulf Renström. Ju ovanligare färg desto större plånbok måste du dock ha. Är du intresserad av att skaffa en reptil är det viktigt att du är väl påläst. Besök också gärna en djuraffär innan du bestämmer dig. – Jag tycker det ur ett rent pedagogiskt syfte är viktigt att du både får se djuren som ungar och som vuxna innan du bestämmer dig. På så sätt vet du vad som väntar dig, säger Ulf Renström.

MAGASINET ARK // NUMMER 1 2016


STOR OCH LITEN

Det kan skilja mycket mellan vuxen och barn. Den lilla slöjkameleonten på bilden är åtta veckor gammal, här i jämförelse med sin fullvuxna moster.

MAGASINET ARK // NUMMER 1 2016

7


LILY ÄR INTE RÄDD LÄNGRE TEXT & FOTO: CAROLINA SANDSTEN


”Ni kommer nog aldrig att kunna gå på någon hundkurs med Lily” sa hundpsykologen till matte Tina Andersson. Spanska vattenhunden Lily var rädd för både människor och hundar. Men träning ger färdighet. Även för hundar.

S

tina som visar rädsla genom att skrämmas med sitt skall. Molly som har en neurologisk sjukdom där brosk bildats vid svalget. När hon skäller piper det. Det är svårt att skrämma bort andra hundar då. Lily sitter nära mattes ben. Huvudet går från vänster till höger när hon håller koll på gruppen. Elva hundar i en ring på parkeringen med varsin matte bakom. Kurstillfälle med hundägarutbildningen Karisma. Snart ska gruppen gå upp mot skogen tillsammans och träna på att passera varandra. Instruktören Lotta Gemborg ger startsignalen. – Nu. Det kan vara med eller utan koppel bara det sker lugnt och försiktigt. Vi matar när det behövs. Ta hellre det säkra före det osäkra. Ingen ska tycka att det är obehagligt. Gruppen rör sig genom skogen. Altalus orangefärgade släpande koppel är en skarp kontrast till de förmultna löven. – Hundarna kan bli lite galna när det är frostigt. Gräset blir så krispigt, konstaterar en av ägarna. Belöning. Lily sätter sig ner för att få en godis. När hon ställer sig upp och fortsätter gå har flera löv fastnat i baken. Hundar som gått om i lugn och ro belönas med godis. Hundar som blivit passerade och tagit det med ro belönas också. Midsommar 2014. Tina Andersson, hennes sambo och deras två barn har precis hämtat hem Lily från kenneln. Lily trycker sig mot hallväggen. Vill inte gå in längre än så. Tioåriga Vilmer råkar lämna dörren öppen. En sekund. Sen sticker Lily. Tina hinner inte ta på sig skorna utan får springa barfota över komposthögen på gården. – Jag lyckades fånga in henne. Sen fick vi ha henne kopplade i en lång lina i början. Vi litade inte ett smack på henne, säger matte Tina Andersson. Lily var ett år och tre månader men hade bara miljötränats i två dagar. Resten av sitt liv hade hon levt i


1

2

3

10

flock på kenneln ute på landet. Två månader efter midsommarafton. Grannparet har kommit över till familjen Andersson. Fem personer sitter ute på terassen. Grannfrun vill klappa hunden. Närmar sig. Lily morrar och backar in mot den vita putsfasaden. Grannfrun för ner handen för att stryka det lockiga huvudet. Pang. Lily hugger. – Hon var stressad och trängd. Det var en dum situation där hon inte kunde komma undan, säger Tina Andersson. Men beteendet var oförsvarbart och skapade oro. Veterinären tyckte att familjen skulle lämna tillbaka Lily. Hundpsykologen som Tina hade två långa samtal med var också skeptisk. Första samtalet var över telefonen. Den andra gången träffades de utanför en barack på en tom hundgård. Lily stack in under baracken direkt och vägrade komma fram under hela tiden. – Psykologen sa att vi hela tiden måste hålla koll på henne. Både vad gäller hundar och människor. Att Lily aldrig skulle kunna gå på någon hundkurs. Hon ville inte säga ”lämna tillbaka henne” rakt ut men indirekt så kände jag att det var det hon menade, säger Tina Andersson. PÅ KENNELN HADE LILY inte stått särskilt högt i rang bland de andra hundarna. Hon var sist ut i en stor kull och föddes för liten. Hon fick mycket hjälp för att kunna leva vidare. – Egentligen var hon inte till försäljning. Hon var för låg och gick inte att avla på, säger Tina Andersson. När Tina och hennes sambo träffade Lily på kenneln första gången var hon kärleksfull och kom fram för att fria. – Det kändes som att Lily sa ”Ta med mig hem”. Sen blev hon livrädd när hon väl fick komma hem till oss. Vi kände bara ”Vad har vi gjort?!”, säger Tina Andersson. Tillbaka på parkeringen. Tillsammans med sin matte ställer sig hundarna i ett långt led. En sista övning. Rejält med avstånd till den framför. Det par som står längst bak börjar långsamt sicksacka sig fram genom ledet. Runda till höger och sen till vänster. Det tas upp godis ur fickorna regelbundet. Belöning för bibehållet lugn. När det är Lilys tur byter Tina sida med henne de gånger som hon ser att svansen darrar lite. Det visar att Lily kan lita på att Tina tar ansvar. Instruktören Lotta Gemborg pratar högt med gruppen. – Nu ska hundarna tänka ”Åh, vad gott det är med

MAGASINET ARK // NUMMER 1 2016


godis. Oj, där kommer en annan hund men det gör ingenting för här går jag med matte och äter godis.” Det går att skapa fram ett skrämt beteende eller underbygga redan existerande rädslor. Ett vanligt fel som många djurägare gör. Oftast helt omedvetet. När djuret är som räddast så görs ett försök att minska rädslan genom att till exempel ge djuret mat. Då uppmuntras beteendet. Något som inte bara gäller hundar. ETT ANNAT EXEMPEL ÄR när en häst ska åka hästtransport. Hästen kan vara väldigt rädd för att vara lastad och instängd i transporten. Om den sedan råkar ut för något farligt under första färden eller blir rädd för skakningarna och rörelsen blir det förknippat med något obehagligt. Belönas den då med mat efter färden så uppmuntras det rädda beteendet. Då blir hästen väldigt svår att lasta in nästa gång. 1. Ozzy får belöning efter att ha strosat genom Linda Keeling är professor skogen i djurskydd och forskar 2. Lily har äntligen blivit på djurens beteende och nyfiken på livet igen. välfärd. 3. I väntan på att få träna – Vi tror att vi lugnar på att äta skinka på komdjuret. Men på sikt blir mando. istället effekten den motsatta. En anledning till att sådana här extrema ville prova. Vid det första tillfället stod gruppen i rädslor uppstår, säger hon. en ring på parkeringen när Tina och Lily anlände. Bland hundar kan rädslor även vara genetiska. ValHundinstruktören Lotta Gemborg sade då högt pen ärver dem. Ny finsk forskning visar dessutom på ”Skingra er, skingra er! Här kommer det en rädd hur tiken kan påverka sina valpar när de är nyfödda. hund!”. Är hon en ”dålig mamma” och ofta lämnar valparna ensamma SEDAN DESS HAR DET handlat i valplådan ökar chansen att för om att Lily ska finna sig tillrätta. Det kändes som att att de ska utveckla rädslor. Ett Få henne att känna sig trygg. Lily sa ”Ta med mig Både hemma hos och tillsamannat samband som påvisats i hem”. Sen blev hon samma undersökning är att för mans med familjen. Hon hade lite daglig motion ökar risken bara miljötränats litegrann innan livrädd när hon väl för så kallad bullerrädsla och hon flyttade från kenneln. Det fick komma hem till separationsångest. var precis innan familjen skulle oss. Familjen bestämde sig till slut hämta Lily. för att ha kvar Lily. Främst för – Då fick hon testa att åka in att det inte är så lätt att bara ha till stan. Men det var alldeles för en hund på prov när det finns barn med i bilden. sent, säger Tina Andersson och fortsätter. – Man kan inte säga ”Vi ska skaffa hund” och ha – Jag förstår i efterhand att det var dåligt för en så den över sommaren bara för att sedan säga ”Nej, pass gammal hund att plötsligt byta miljö. tyvärr så kan vi inte behålla den”. Det är elakt. Band Kurserna på Karisma har varit till stor hjälp. Fokus hinner skapas, säger Tina Andersson. ligger på att bygga trygghet och Tina har fått träna Så Tina kontaktade hundägarutbildningen Kapå sin ledarroll. Allting de lär sig på kurserna har risma. Anmälde sig till en kurs. Hon påpekade att de de sedan kunnat träna på hemma. Gå med släpande kanske inte skulle kunna delta men att hon gärna koppel. Byta sida vid möte på promenader så att

"

MAGASINET ARK // NUMMER 1 2016

11


Tina går ytterst – Hon ska kunna lita på att jag tar ansvar, säger Tina Andersson. Lilys svarta koppel släpar i backen. De frusna deltagarna i gruppen är på väg tillbaka till klubbhuset. Kaffet lockar. Lily stannar och nosar på den skrovliga väggen i tunneln. Leonbergern Ozzy ser sin chans. Nosar henne i baken. Lily vänder sig om och tittar på Ozzy. Inget skall. Ingen morrning. Istället fortsätter hon lugnt att gå mot klubbhuset. FÖR ATT UNDVIKA ATT skrämma slag på sitt djur är det viktigt att gradvis exponera djuret för det som kan väcka obehag. Ett steg i taget. Ska hästen tids nog åka hästtransport till en tävling så får den första gången testa att ställa sig i transporten. Öppna dörrar. Andra gången stängs hästen in. Belönas direkt. Då uppmuntras beteendet att stå i transporten. Utan att vara rädd. Efter det kan transporten köras lite kortare svängar bara för att lära hästen att det inte är farligt när det rullar eller skakar. – Gör du en hastig inbromsning då skrämmer det inte hästen på samma sätt. Den har redan många goda erfarenheter från transportboxen, säger Linda Keeling. Efter fyra kurser med Karisma är Lily som en ny hund. Eller hon har gått tillbaka till att vara lika livfull och nyfiken som hon var när Tina och hennes

"

sambo träffade henne första gången på kenneln. – Min son Vilmer och Lily leker varje dag, säger Tina Andersson och fortsätter. – Han tyckte att hon var jättetråkig i början. Nu har han fått henne att älska bollar lika mycket som han gör. I somras fick Lily åka tåg med sin familj från Göteborg till Hälsingland. Hon låg i hundkupén tillsammans med tio andra hundar. Området var ganska litet. Alla ägare hade olika bild av huruvida hundarna ska hälsa på varandra eller inte. – Hela situationen var stressande för mig. Det låg två jätteschäfrar bredvid henne, säger Tina Andersson. Men tågresan gick utan problem. En annan social framgång är relationen med grannparet. Efter attacken turades de om att gå in i huset när familjen Andersson inte varit hemma. Satte sig ner i samma rum som Lily. Vande henne. Målet var att de tids nog skulle kunna rasta henne. – Hon lyfte inte ens på ögonen. Så aktivt ville hon ignorera dem, säger Tina Andersson. Nu är läget helt annorlunda. När grannparet kommer hem till familjen Andersson blir Lily lycklig. Hon möter dem i dörren. Viftar med svansen. Hälsar glatt. – I somras var vi borta en vecka och då bodde hon hemma hos dem. De är hur tajta som helst, säger Tina Andersson. ■

Hon lyfte inte ens på ögonen. Så aktivt ville hon ignorera dem

12

MAGASINET ARK // NUMMER 1 2016


Många villle klappa Lily mot hennes vilja bara för att hon är så fluffig.

MAGASINET ARK // NUMMER 1 2016

13


TAMA RENAR PÅ GÅRDEN På gränsen mellan Arvidsjaurs och Arjeplogs kommun. Nära Skellefteå älv. Samebyn Maskaur. Där ligger Båtsouj samecenter. Egentligen heter platsen Gasa vilket betyder gås. Något som kan bottna i att det landar mängder av gäss här tidigt på våren.

14

MAGASINET ARK // NUMMER 1 2016


Text: Carolina Sandsten Foto: Michael Johansson/Carolina Sandsten Det klingar i renarnas halsklockor.Orsaken är lav. Kombinationen av en svamp och en alg som samarbetar. Alla renarna älskar lav. Men det finns en tydlig hierarki i gruppen. Ledarrenen identifieras delvis genom sina stora horn men framförallt genom sitt företräde. Han äter först.

MAGASINET ARK // NUMMER 1 2016

15


SKÅDA FÅGEL I GÖTEBORG

Många tror nog att de enda fåglarna som finns i Göteborg är fiskmåsar och duvor. Nu är det dags att sticka hål på den myten. HÖNÖ På hösten kan du se spännande fåglar som blåser in från Atlanten, till exempel grålira, bredstjärtad labb, vitnäbbad islom och klykstjärtad stormsvala.

JONSEREDS STRÖMMAR Har du tur kan du få syn på en kungsfiskare, en riktig färgklick vid ån. Dessutom finns där både bokskog och granskog. På våren kan

SLOTTSSKOGEN Eftersom fåglar trivs i skogsmiljö är Slottsskogen en bra miljö att skåda fågel i. Här finns bland annat rörhöns, gräsänder och FISKHAMNEN Här kan du se olika sorters måsar och trutar, som fiskmåsar, havstrutar och silltrutar. Under vintern kan du se lite ovanligare måsar, trutar och storskrakar som DELSJÖN Vid Delsjön kan du få se en och annan mindre hackspett och andra fåglar som trivs i skogen och vid

Text & foto: Estrid Wagersten

16

ÄNGGÅRDSBERGEN Här finns det fåglar som trivs i skogsmiljö, bland annat korsnäbbar, lövsångare, morkulla och kanadagås.

MAGASINET ARK // NUMMER 1 2016


G

lenn

flyttar hemifrĂĽn Text & foto: Emilia Berntsson


Bara åtta veckor gammal är han numera ensam i världen. Bortlämnad till främlingar, långt från tryggheten. Typ. Hundvalpen Glenn har flyttat hemifrån.

1.

2.

3.

18

Klockan är halv åtta på morgonen. Jag vaknar av att något rycker i mitt hår och slickar mig i nacken. Någon försöker väcka mig, förmodligen den med värst morgonhumör i hela världen, lite för tidigt. Men Glenn har vaknat och han är kissnödig. Det är lördag morgon och min första heldag som hundägare har börjat. Jag tar ett djupt andetag och biter ihop. Nu ska vi gå ut! Att skaffa en valp är ett stort ansvar. Vilken ras passar bäst för ens livsstil? Hur blir hen rumsren? Vad händer om hen blir sjuk? Det finns oändligt med frågor som man måste, om än inte ha svaren på, i alla fall ha funderat över innan det är dags att ta steget att bli med hund. Jag har själv funderat i flera år på att skaffa hund och har nu äntligen hittat en ras som jag tror passar mig. Russkiy Toy, en relativt ny ras i Sverige och den har därför inte hunnit bli så välkänd ännu. – Det är en liten hund med stor personlighet, säger Marcus Söderström som tillsammans med sin fru Therese Edestedt Söderström har Amor Dea’s kennel som föder upp just Russkiy Toys. – Du måste förbereda dig på att det är otroligt mycket jobb med en liten valp, det är mycket man måste lära dem och det tar väldigt mycket tid. Kenneln har de haft sedan 2009 och än så länge har de hunnit med tio kullar. Men Marcus har även tidigare erfarenhet av hunduppfödning då hans mamma under ungefär 20 år haft uppfödning av dansk1. Marcus Söderström med de åtta veckor svenska gårdshundar. Pasgamla valparna sande nog så har Marcus och 2. Berit Sundin med Therese en kull som är tre några av de vuxna hunveckor gamla när jag kontakdarna. tar dem första gången. Efter 3. Allt går att tugga på. 4. Även mattes klosax. ett besök på kenneln är jag kär

MAGASINET ARK // NUMMER 1 2016


och en av valparna, Glenn, ska få följa med mig hem. Snart i alla fall. För även om man har ”tingat” sin valp så slutar inte frågorna där. Den fråga som verkar väcka mest åsikter på de olika hundforum som finns är hur tidigt man egentligen borde hämta sin valp. Är det vid åtta veckor eller tolv? DET ÄR EN GRÅMULEN FREDAG, precis en sådär tråkig dag som det bara kan vara i Sverige i mitten av november. Bilen rullar in på grusuppfarten utanför det lilla huset där Marcus och Therese bor och har sin kennel. Valparna har hunnit bli åtta veckor och det har blivit dags för mig att hämta Glenn. Så fort den blåa ytterdörren öppnas är det full fart. Fem fullvuxna hundar i olika färger kommer skällande emot mig när jag kliver innanför dörren. Alla vill upp i ansiktet och pussas. Helst samtidigt. Jag vadar genom havet av hundar för att ta mig upp på övervåningen där de tre små valparna väntar, ovetandes om vad som komma skall. Att livet snart ska vändas upp och ner. – Det enda vi egentligen gör som förberedelse är vaccination, besiktning hos veterinär och så försöker vi börja med grunduppfostran så gott det går, berättar Therese. Två av valparna ska få nya familjer idag, de ska få komma till sina nya hem, och en av valparna ska få stanna kvar hos sin mamma. Men då utan sina två bröder, utan sina lekkamrater. Det är alltså inga speciella förberedelser för valparna innan det är dags att skiljas från tryggheten, men desto mer förberedelse för de nya ägarna. Berit Sundin och hennes man Rolf Sundin har länge funderat på att skaffa hund, egentligen ända sedan barnen flyttade ut. – Det kommer bli ett perfekt sällskap för mig på dagarna eftersom jag är förtidspensionerad och jag är ensam hemma när Rolf är på jobbet, säger Berit. Därför bestämde de sig för att köpa Glenns bror, Ludde. För att förbereda sig har Berit både läst på ordentligt om vad det innebär att skaffa valp och köpt diverse hundsaker, bland annat en hundsäng, leksaker, matskålar och lite godis. Allt som kan behövas inför tillökningen. – Vi har dock haft lite problem med att hitta ett halsband som passar, det finns nästan inga halsband som är så små att de sitter kvar på lilla Ludde, berättar Berit. Så tillslut fick vi ta ett katthalsband så länge! JA, DET ÄR SVÅRT ATT FÖRSTÅ hur små de faktiskt är. Så fort vi kommer hem inser jag att Glenn är ännu

4.

"

Det är en liten hund med stor personlighet.

mindre än jag trodde. Utan sina syskon bredvid sig framträder det allt tydligare. Han är otroligt liten, får enkelt plats i mina handflator. Tanken slår mig, har jag hämtat honom för tidigt? Är han verkligen tillräckligt utvecklad för att klara sig utan sin mamma? Gosedjursräven som jag köpt väntar på Glenn när vi kommer innanför dörren men den är nästan dubbelt så stor som honom. Ändå envisas han med att bära runt den i munnen. Överallt. Hans favoritleksak, hans nya trygghet. Han väljer den direkt. Av alla leksaker han fått, tuggben, bollar, en toffla som piper, så är det just räven som blev förstahandsvalet. Så det är inte bara Glenn som springer runt i lägenheten. Det är Glenn och hans kompis Räven. Enligt Svenska Kennelklubbens regler får man tidigast hämta en valp när hen är åtta veckor. – Vid ungefär sex, sju, åtta veckor så börjar valparna verkligen präglas på sin matte och husse, berättar Marcus. Därför gäller det att verkligen försöka komma iväg till dem som är valpens nya ägare så att valpen präglas på dem och inte på oss uppfödare. Men det är inte bara präglingen som avgör när det är dags att lämna sin mamma, det är nämligen också ungefär då som mamman börjar stöta bort valparna. – Valparna blir lite mer självgående, de får inte mjölk från sin mamma längre utan de klarar sig helt enkelt själva på ett helt annat sätt, säger Therese. Men det pågår alltid en väldigt stor diskussion runt just detta ämne och det är många uppfödare

MAGASINET ARK // NUMMER 1 2016

19


" 20

Det 채r inte bara Glenn som springer runt i l채genheten. Det 채r Glenn och hans kompis R채ven.

MAGASINET ARK // NUMMER 1 2016


som inte släpper sina valpar förrän vid tio veckor, vissa inte förrän vid tolv precis som med katter. Men hundar är inte som katter, katter behöver lära sig mycket mer från sin mamma än vad en hund behöver.

de som förespråkar att valpen stannar lite längre hos sin mamma. Natasja är utbildad hundpsykolog och hundinstruktör och hon är ytterst tveksam till Svenska Kennelklubbens regel om åtta veckor. – Under socialiseringsperioden finns det två veckor då valpen är som allra mest känslig; vid åtta

Berit är lite orolig över hur Ludde kommer reagera när han kommer till sitt nya hem och för första gången är utan sin mamma men för Therese och Marcus är det vardag. – Självklart är ju allting väldigt nytt för valparna och de kan bli lite gnälliga första kvällen eller så. Men sedan vänjer de sig direkt vid att matte eller husse är nya ”mamman”, säger Therese. Valparna vill hitta en ny trygghet och det går oftast väldigt fort. Men det är bra att ta det lite lugnt de första dagarna så att de hinner vänja sig vid sina nya liv. Och detta blir väldigt tydligt så fort jag kommer hem med Glenn. KLORNA SLÅR MOT GOLVET. Små, små dunsar varnar mig för att jag, som vanligt, nästan trampar på Glenn i hans strävan att vara nära. Så fort han inte ser mig så piper han. Det är som att konstant ha en skugga efter sig, en skugga som man av misstag kan råka sparka iväg, trampa på. Det är lördag kväll och jag har redan lärt mig gå som om jag åker längdskidor. Men ett och annat glid över golvet har det Världen blir väldigt stor för en liten Russky Toy och åsikterna går isär om när man ska hämta sin valp. ändå blivit för Glenn när han inte flyttat sig tillräckligt snabbt, med det obligatoriska dåliga samvetet hos matte. Ska han verkligen vara så nära? Tanken och tolv veckors ålder. Då måste man vara väldigt slår mig återigen, hämförsiktig med vad man utsätter tade jag honom kanske valpen för, annars kan man utsätta lite för tidigt? Det låter som om en gris blir valpen för onödig stress, berättar Natasja. Därför är det väldigt plågad till döds där ute vid dumt att valpen ska göra något så Att åsikterna går isär lekplatsen. om när det är lämpligt drastiskt som att byta hem vid en att hämta sin valp är så känslig ålder. Hon anser alltså det ingen tvekan om, ämnet diskuteras flitigt på att man istället ska hämta valpen när den är mellan i princip alla djurforum som finns. Men det som nio och elva veckor gammal. Men Marcus håller inte står klart är att det är när valparna är mellan fyra med. till tolv veckor, under socialiseringsperioden, som – Hade jag fått bestämma hade jag gärna släppt de verkligen formas. Natasja Ravenklint är en av hundarna redan vid sju veckor, säger Marcus. Även

"

MAGASINET ARK // NUMMER 1 2016

21


om det är jobbigt för mig, för man hinner ändå fästa sig vid dem. Men för deras egen skull, och för de nya ägarnas skull. Ju mer tid de har tillsammans när hunden håller på att präglas, desto bättre. DET ÄR DOCK INTE BARA VALPARNA som påverkas av flytten, även mamman känner såklart av att hennes barn tas ifrån henne. – Det är väldigt olika hur mamman reagerar när valparna tas ifrån henne. Jag tror att mamman till den här kullen, Nadja, kommer bli lite orolig och gå och leta lite ikväll. Men det är ju inte som att de blir deppiga eller nere direkt. Hon kommer fortfarande ha sällskap här, vi har fyra andra hundar och ska behålla en av valparna så det borde inte vara någon fara, säger Marcus. Natasja har liknande erfarenheter. – Jag tror nog nästan att jag aldrig har träffat en tik som inte varit lättad när valparna äntligen åkt, de blir mer och mer krävande och allt jobbigare ju äldre de blir, säger hon. Det är faktiskt också ganska vanligt att man behåller en av valparna på kenneln vilket självklart gör det lättare för mamman. Det är söndag och Glenn vill inte gå ut. Så fort halsbandet åker på så börjar han skaka. Det är kallt ute och gräset är täckt av frost. Direkt när tassarna får kontakta med den frusna marken kommer paniken på riktigt. Det låter som om en gris blir plågad till döds där ute vid lekplatsen. Jag skäms. Tänk om folk tror att jag slår honom eller någonting! Hans tjut får mitt hjärta att gå i tusen bitar och allt jag egentligen ville ha var lite bajs. Men jag är för svag, jag ger upp. Jag och min plågade mini-gris vänder för att gå in i värmen igen. Det gick inte den här gången heller. Återigen slås jag av tanken att jag gjort ett misstag när jag hämtade honom så tidigt. Men plötsligt händer det. Det rycker till i kopplet och Glenn springer tillbaka till gräset. Han kissar! Det kanske kan bli bra det här trots allt. ■


Š National Geographic Stock / Michael Nichols / WWF

WWF kontrolleras av Svensk Insamlingskontroll

Bli Tigerfadder pĂĽ wwf.se/tigerfadder

Skaffa katt


ATT BEVARA DE DÖDA

I

en frysbox i Naturhistoriska museets källare liggerde döda djur som allmänheten lämnar in till museet. En blåmes vilar inuti en genomskinlig återförslutbar plastpåse. Där ligger några kylblock och vad som ser ut som en påse med skogsmöss. Längst ner på frysgolvet står plastpåsar från välkända matbutiker, innehållande större djur. Christel Johnsson, museets konservator, tog en gång själv med en hare som hon hittade död på väg till arbetet. – Tyvärr får vi inte in lika många djur numera. Efter larmen om fågelinfluensan blev folk allt mer

42 24

försiktiga, säger hon. Hon är uppvuxen i området och besökte ofta museet under sin barndom, för att senare praoa här. Någon annan plan än en framtid som konservator tycks inte ha funnits. En konstnärlig utbildning på Gustavus Primus i Göteborg tog henne vidare till konservatorutbildningen vid Helsingfors zoologiska museum. Efter en kort tid vid riksmuseet i Stockholm var hon till slut tillbaks vid Naturhistoriska museet i Göteborg, där hon spenderat större delen av sina 18 yrkesverksamma år.

MAGASINET ARK // NUMMER 1 2016


1.

2.

3.

1. De större djuren öppnas upp och behandlas i flårummet. Här finns tillgång till höj- och sänkbart arbetsbord och grövre arbetsverktyg. 2. Christel Johnsson vid sitt arbetsbord. I förgrunden en strandskata. 3. En igelkott som restaurerats som museibesökarna snart kommer kunna klappa.

I arbetsrummet ligger museihunden, källarvåningens enda levande djur, och vilar. Skrivbordet talar om en kreativ person. Arbetsredskapen är nära till hands, skalpeller, penslar, pinsetter och saxar. Här ligger fjädrar och behandlat skinn, på väggarna hänger fotografier på svenska och utländska vilda djur. En strandskata är upphängd över arbetsytan och en tornseglare från Fågelcentralen ligger fastnålad på en bit frigolit. Den ser ut att sova. De flesta djuren som monteras hamnar i museetes arkiv. Djuret öppnas upp, töms på inälvor. Det enda som sparas är kraniet,

som rengörs och torkas. Sedan formas en ny kropp av träull som skinnet monteras på. – Arbetets längd kan variera, men oftast tar det omkring en dag att montera en fågel, säger Christel Johnsson. Hur brukar folk reagera när du berättar att du arbetar som konservator? – De flesta blir mest förvånade över att jag är kvinna. Det är ett blodigt arbete och folk ser framför sig att man ska vara en gubbe. TEXT & FOTO: PÄR FREDRIKSSON

MAGASINET ARK // NUMMER 1 2016

43 25


EN DAG I

DJURENS TJÄNST Länsstyrelsens djurskydd arbetar för att djuren ska få ett värdigt liv. Samtidigt hotas de till livet och drunknar i falsklarm om vanvård. Vi följde med kontrollanterna under en arbetsdag.

TEXT & FOTO: PATRICIA HIGSON


E

tt bestämt tryck med pekfingret på ringklockan i plast. Tystnad. Det låter ingenting. Bara vinden som på avstånd drar i tallkronorna. Har det gått fram någon signal? Ett tryck till. Fortfarande helt tyst. Tomas ser fundersam ut, sneglar in genom glasrutan på porten till ett lägenhetshus i Västra Frölunda. Väntar lite till. Sedan hörs snabba fotsteg och en lägenhetsdörr öppnas. Nina kommer ut och håller upp porten med ena armen. I den andra hänger en kolsvart staffordshire bullterrier som i sin iver gör allt för att slita sig loss. Hunden vid namn Dolly piskar envist med svansen och den skära tungan far omkring.

"

Det är en onödigt stor del av tiden som går åt till besök som visar sig vara obefogade.

– Välkommen in, säger Nina som kämpar med att hålla den unga hunden i styr samtidigt som hon visar vägen rakt fram. NINA HAR SÖKT TILLSTÅND hos Länsstyrelsen för att föda upp hundar. Det är därför Tomas är här. Han är djurskyddskontrollant i Göteborg och har kommit för att se om Nina uppfyller de krav som ställs enligt Jordbruksverkets regler. Med sig har han en röd pärm som döljer en checklista. Bläckpenna och pappersblock är redo. Sedan 2009 har Länsstyrelsen hand om landets djurskydd. Innan dess låg ansvaret på varje kom-

42 28

mun. Djurskyddet jobbar för att se till att djuren mår så bra som möjligt. Det utförs både förebyggande kontroller inom lantbruket, men de gör även kontroller om någon anmält en privatperson för vanvård. Något som blivit ett huvudbry för kontrollanterna. Över hälften av anmälningarna visar sig röra falsklarm. Och just sällskapsdjuren står för en betydande del av dessa. – Det är en onödigt stor del av tiden som går åt till besök som visar sig vara obefogade. Vi vill hellre åka till planerade besök och ställen där det verkligen behövs, säger Maria som är länsveterinär i Västra Götaland. KONTROLLANTERNA HAR RÄTT att besluta om ett djur ska omhändertas enligt djurskyddslagen. Ett sådant förbud kan sedan leda till ett djurförbud. Men arbetet innefattar mer än bara ingripande och kontroller. De sköter även olika sorters tillstånd kopplade till djurverksamhet. Hunddagis, zoobutik och ridskola kräver tillstånd, men också hunduppfödare som i Ninas fall, behöver ha ett godkännande från Länsstyrelsen. Platsen inspekteras noggrant, liksom djurens kondition. Det är mycket att hålla reda på och det är inte alltid lätt att avgöra hur det står till när kontrollanten inte är där. – Det gäller att bilda sig en uppfattning både om hur det är på plats och hur personen verkar vara. Man blir något av en människokännare, berättar Tomas. Ett batteri av frågor är förberedda och bakas in i en lugn samtalsform. – Hur ofta klipps klorna? Vad använder du för foder? Hur ser en vanlig dag ut? Tomas fyller anteckningsblocket med kråkor

MAGASINET ARK // NUMMER 1 2016


REPORTAGE

"

Det händer att vi blir hotade, både fysiskt och psykiskt. Jag har blivit slagen och fått brev hemskickade.

medan Nina visar upp lägenheten. Längst in till höger ligger en hög med valpar och sover. Vita, bruna och rosa små knyten. Endast fyra veckor gamla ligger de på varandra och snusar på en filt. Tikarna Destiny och Hulda tassar omkring i vardagsrummet. Destiny är mamma till de små valparna. Hon är ännu rund om magen som svänger rytmiskt när hon vaggar fram. Arbetet som djurskyddskontrollant är inte alltid fridfullt. Det händer att kontrollanterna möter hot och våld. Det är stundtals ett utsatt arbete då de oftast åker ut på egen hand. Tomas berättar att han själv varit med om obehagliga situationer. – Det händer att vi blir hotade, både fysiskt och psykiskt. Jag har blivit slagen och fått brev hemskickade. Det är ofta tomma hot, men man vet ju inte. De kan hota med självmord och även hota att skada djuren. Tomas berättar att det gäller att tänka sig för och försöka behålla lugnet. Folk reagerar på olika sätt. De som blir anmälda kan bli arga och ledsna. De kanske känner att de blivit felaktigt anklagade för något. – Det påverkar ju oss eftersom man har det i bakhuvudet när man fattar ett beslut. Risken att utsättas för hot har gjort att kontrollanterna numer har varsin partner som de tar kontakt med under dagen för att se att allt står rätt till. De stämmer av med ett samtal eller ett litet sms. Tomas berättar att jobbet har satt sina spår. – Min sambo säger att jag alltid backar när jag ska knacka på hos folk. Det är en reflex att knacka på och sen ta några steg tillbaka för att stå stabilt ifall ett djur eller en

djurägare kommer farande och man riskerar att bli nedputtad. Vi slår oss ned i köket. Fyra stolar i furu runt ett slipat bord. Nina lyfter upp Dolly som lugnar sig då hon får vila i mattes knä. Väggarna är ljusblå. Halva delen täcks av svartvita tavlor på Elvis Presley som vant ler in i kameran. Den andra halvan tillägnas inramade fotografier på staffordshire bullterriers. I snart 25 år har Nina haft hundar av samma ras. – Tyvärr har staffarna fått oförtjänt dåligt rykte. Det beror på ägarna. Det är alltid ägaren som bär ansvaret för hur hunden blir, det går inte att skylla ifrån sig, säger hon. För att göra sig redo för den nya utmaningen som uppfödare har hon gått en uppfödarutbildning och läst en kurs i beteendevetenskap. Hon ställer regelbundet ut sina hundar och är mån om att de ska må bra. Efter en grundlig genomgång känner sig Tomas nöjd. – Jag anser att ansökan är komplett, så det borde inte vara några problem att få tillstånd. Förhoppningsvis kan du få det innan jul.

EN KORT BILRESA tar oss tillbaka till kontoret. En flagga med emblem vajar utanför i snålblåsten. Rakt framöver står kranarna som göteborgska giraffer och hänger med halsarna. Djurskyddet har nyligen flyttat till Länsstyrelsens lokaler på Södra Hamngatan, bakom ett par tunga dörrar i massivt trä. Här arbetar åtta av totalt omkring 40 personer i länet. En del på heltid, andra på deltid. Djurskyddet tampas med en redan ansträngd ekonomi.

MAGASINET ARK // NUMMER 1 2016

29


"

Tyvärr händer det att folk tröttnar på djuren och slänger iväg dem. De tänker att det inte rör dem själva. Men att husdjur är domesticerade vilddjur verkar de inte ha koll på. Djuren har inte vad som krävs för att klara sig utomhus själva.


REPORTAGE Och värre lär det bli. Nyligen meddelade regeringen att de vill dra ned på anslaget. För Västra Götaland innebär det att djurskyddet får 4,5 miljoner kronor mindre redan nästa år. – Det betyder att vi blir av med åtta tjänster. Det får såklart konsekvenser. Rent krasst finns det risk att vi missar något viktigt i vårt arbete och det känns väldigt tråkigt, berättar Tomas.

minimera att kontrollanten ska ta med sig bakterier från en plats till en annan.

DJURSKYDDSKONTROLLANT Djurskyddslagen bestämmer hur du ska ta hand om dina husdjur. I den står att om ett djur är sjukt, skadat eller på annat sätt visar tecken på ohälsa ska djuret snarast ges nödvän-

Samtidigt kan allt fler titulera sig som djurägare. Tomas berättar att det tycks vara inne att skaffa husdjur. Han säger att de ser en klart ökad andel som skaffar djur utan att ha tillräcklig kunskap. Många ser djuren som en gullig accessoar och inser inte vad det innebär. Det slutar med att vissa gör sig av med dem. – Tyvärr händer det att folk tröttnar på djuren och slänger iväg dem. De tänker att det inte rör dem själva. Men att husdjur är domesticerade vilddjur verkar de inte ha koll på. Djuren har inte vad som krävs för att klara sig utomhus själva.

dig vård. Tillstånd krävs exempelvis om man har fler än tio katter eller hundar eller om man föder du upp fler än tre kullar katter eller hundar per år. En rutinkontroll av djurskyddskontrollanterna bokas högst 24 timmar innan så att ägaren inte hinner åtgärda eventuella brister men samtidigt är förberedd på att någon kommer. Kontrollanterna kan

TILLBAKA UPPFÖR TRAPPAN. En whiteboardtavla på hjul pryds av en karta över länet. Kvadratiska lappar i regnbågens alla färger har placerats ut över kartan för att visa vart kontrollanterna ska bege sig härnäst. Inne på kontoret sitter Tomas mittemot sin kollega Hans. Lågmäld radiomusik fyller rummet. De knappar på varsitt tangentbord, åtskilda av en skärm. På en hylla står små leksakshästar uppradade. En adventsljusstake lyser behagligt. – Jobbet är väldigt skiftande. Det kan gälla allt från salamandrar till elefanter. Vi arbetar med alla slags djur, och det är väl det som är det roliga, säger Hans. Tomas har arbetat som kontrollant i 16 år och han upplever att jobbet blir mer och mer administrativt. – När jag började var vi ute mer än vi var inne. Nu är det tvärtom. Det är mycket tid framför datorskärmen.

komma med råd och tips eller skriva anmärkningar som måste åtgärdas.

HAN BERÄTTAR att det de ibland möter i arbetet är misär. Frän ammoniaklukt Förra året genomfördes totalt 1544 som kryper ut genom ett brevinkast eller rutinkontroller i Västra Götaland att hela golv täcks av en tjock hinna avsamt 1332 kontroller efter inkomna föring. Kryp som krälar ur matskålar och anmälningar från allmänheten. 716 Han säger att sällskapsdjur tovig päls. Men trots att eländet aldrig var uppföljande kontroller, 198 gällde normalt sett är dåligt rustade tycks utrotas så menar han att han trivs ansökan om tillstånd och 56 gällde för ett liv utan hem. Just nu med arbetet. övriga ärenden. har Djurskyddet problem med – Visst gör vi nytta. Det är ett stimumånga kaniner som släpps ut. lerande arbete. Både för djuren som får De förökar sig rekordsnabbt och det bättre men också för djurägaren. sprider sig, men folk tänker inte När vi omhändertar ett djur kan det på att de kan bli ganska gamla. hända att ägaren blir upprörd. Men i slutändan är det – Vi har ett liknande problem med katter men det är många som förstår och säger att vi gjort ett bra jobb. betydligt lättare att hitta nya hem till dem. Majoriteten Att det ändå var bra det vi gjorde och att vi faktiskt av djuren som omhändertas är förvildade katter. Tyvärr hjälpte till. ■ har sommarkatten inte försvunnit. EN TRAPPA MED tummat handräcke snirklar sig ner en våning i Länsstyrelsens lokaler. Här ligger förrådet där skyddskläder med logotyp hänger på rad. Det är hit kontrollanterna kommer in från garaget efter att ha varit på besök inom lantbruket. En intilliggande sektion är som ett slags saneringsrum där det finns dusch och handfat. Det är till för att

MAGASINET ARK // NUMMER 1 2016

31


3232

SUICIDAL A

M

ånga hävdar att djur inte har tankemönstret för att kunna fatta ett aktivt beslut att avsluta sina liv, men de allra flesta är överens om att djur kan bli deprimerade. De som inte anser att djur kan ta sina egna liv pekar på djurs uteblivna egenskap att ha en jag-medvetenhet. Papegojor plockar sina fjädrar när de mår dåligt och björnar i fångenskap matvägrar tills de svälter ihjäl. Men detta räknas inte som aktivt

DJUR

Om djur kan begå självmord eller inte är omtvistat. En del hävdar att djur saknar medvetenheten som krävs, medan andra pekar på fångenskap och depression.

eftersom djuret gör det på grund av depression, och således inte för att de vill dö. Det finns dock flera exempel på när det verkar vara så att djuret faktiskt gjort ett val som direkt resulterar i att deras liv avslutas. Mängder av djurrättsaktivister menar också på att djur i fångenskap blir så deprimerade att de utför aktiba handlingar som leder till döden.

ÄRTBLADLUSEN Insekten Acyrthosiphon pisum, känd som ärtbladlus, spränger sig själv för att skydda sin omgivning. Den tar alltså medvetet livet av sig för att offra sig till rovdjuren, exempelvis nyckelpigan, som hotar deras släktingar.

SJÄLVSTANDADE VALAR

FLIPPER DRÄNKTE SIG SJÄLV

I november 2012 strandsatte sig ett stort antal grindvalar på Nya Zeeland, och en dag senare hittades elva döda valar. I januari 2014 hände det igen. Denna gång var det 50 grindvalar som hittades döda. Varför valarna gör detta är oklart, men en teori är att en sjuk val lyfter huvudet upp på stranden för att dö - och de andra i gruppen följer efter.

Mot slutet av den kända tv-serien märkte tränaren att Flipper blev mer och mer deprimerad. Tränaren berättade att Flipper simmat mot henne, tittat henne i ögonen och tog ett andetag innan hon sjönk till botten av tanken. Den här typen av beteende har uppmärksammats efter det, att delfiner slutar andas medvetet för att sjunka till botten och drunkna.

VI UTPLÅNAR BÅDE VÅR PLANET OCH DJUREN Under hösten 2014 släpptes dokumentären Cowspiracy på Netflix. Skaparna Kip Andersen och Keegan Huhn utforskar i dokumentären vilka effekter djurhållning har på miljön. I en översvämning av grafer och faktarutor lär vi oss hur den moderna djurhållningen förstör vår planet. Dokumentären lär oss bland annat att det krävs 2500 liter vatten för att producera en enkel cheeseburgare, vilket motsvarar lika mycket vatten som två månaders duschande.

En annan upptäckt i Cowspiracy är att kött- och mejeriindustrin är ansvarig för mer koldioxidutsläpp än samtliga transporter i hela världen. Cowspiracys pedagogiska framtoning har tagits emot väl av tittarna men dokumentären fokuserar inte särskilt mycket på hur djuren i sig påverkas av den globala köttindustrin. Detta har istället den ideella organisationen Djurrättsalliansen gjort till sin mission att visa för världen. Genom att lansera hemsidan

Djurfabriken har de visat hur modern djurhållning påverkar djuren på gårdarna. Djurrättsalliansen har under flera år med kamera dokumenterat hur det ser ut på djurfabriker och vad som försigår bakom stängda dörrar. Resultatet är chockerande.

För att se med egna ögon, besök djurfabriken.se

MAGASINET ARK // NUMMER 1 2016


HÄLSA

VI ÖVERGÖDER VÅRA HUSDJUR Övervikt och fetma är idag ett av våra allra största folkhälsoproblem. Men det är inte bara hos oss människor det existerar, utan viktproblemen projiceras även på våra husdjur. Uppemot 40 procent av landets katter, och mellan 20 till 30 procent av hundarna beräknas lida av det. Även bland smågnagare såsom kaniner och marsvin finns problematiken. – Vi utfodrar våra djur precis som oss själva. Vi belönar oss själva med godsaker och då gör vi det med våra husdjur också. Vi tror att vi är snälla, säger Linda Isaksen, legitimerad djursjukskötare på Mölnlycke djurklinik. Många skaffar husdjur, framförallt hund, utan att riktigt ha tänkt över hur mycket tid som krävs för att sköta om dem ordentligt. – Människor lever i ett stressat samhälle och man har inte tid att motionera sina djur så mycket som de behöver, säger Linda Isaksen. Människans allt onyttigare födointag tillsammans med bristande motion drabbar alltså i allt större utsträckning också våra fyrbenade vänner. – Djuren kan inte styra vad de äter, det gör vi för dem, säger Linda Isaksen.

FÖLJDSJUKDOMAR AV DJURFETMA

LINUS DEGERSKÄR

Precis som med oss människor kan fetman leda till diabetes.

SÅ UNDVIKS ÖVERVIKTEN Ge ett högkvalitativt foder som är anpassat för just ditt husdjur. Foder som säljs hos veterinärer och i djuraffärer håller högre kvalitet än de i dagligvaruhandeln. Ge ditt husdjur den motion den behöver. Kolla upp hur mycket motion exempelvis en specifik hundras kräver innan du bestämmer dig för husdjur. Håll nere på godsakerna. Visst kan du ge ditt husdjur godsaker då och då, men då gäller det att anpassa mängden foder också. Om ditt husdjur lider av övervikt bör du gå till en veterinärklinik och få ett viktminskningsprogram framtaget. Det innehåller vanligen en motionsplan, samt att du får ett bantningsfoder rekommenderat för just ditt djur. Ungefär var fjärde vecka sker uppföljningsbesök för att kontrollera programmets effektivitet.

Lungsjukdomar är en annan möjlig följd av övervikten.

Ett överviktigt djur löper ökad risk för hjärtbesvär.

Leversjukdomar kan också drabba ett överviktigt djur.

Den ökade vikten leder till ökad belastning för leder. Följden blir artroser.

ILLUSTRATION: PÄR FREDRIKSSON

MAGASINET ARK // NUMMER 1 2016

33


De exotiska husdjurens mörka baksida

Text: Stefan Berg

Många arter hotas av handeln med exotiska husdjur. Köpare och butiksägare är sällan medvetna om den ofta illegala handeln och de negativa konsekvenserna.

I Game Of Thrones hade en karaktär en orm i ett avsnitt. Månaden efter det såldes det massor med ormar, berättar Thomas Berg Hasper. Foto: Linus Degerskär

När forskaren Thomas Berg Hasper på Göteborgs som tas från havet är det en som kommer till affär. Universitet läste en artikel om exotiska husdjur i GUHandeln med exotiska djur kan leda till att arter blir journalen reagerade han starkt på den naiva bild som utrotningshotade. En orsak är uppfödningen. En del gavs och skrev ett läsarbrev. djur kan födas upp i andra klimat, men andra är mer – Ett universitet har verktyg att leta upp informakänsliga. tion. De skrev att det är helt – Vissa djur, som kameleonter och ormar, Vissa djur, som okej med exotiska husdjur. Det kan inte reproduceras bortom sin naturliga kameleonter och är ett problem, säger han. miljö. Enda lösningen blir att fortsätta ta ormar, kan inte Berg Hasper skrev sin masdem från naturen, säger Berg Hasper. reproduceras bort- Det EU-sekretariat som ska se till att hanteruppsats i marinbiologi om om sin naturliga handeln med korallfiskar och deln förblir legal har fått mycket kritik. Det miljö. Enda lösning- är svårt att få en överblick över legal och läste in sig på den ofta illegala en blir att fortsätta illegal handel menar Berg Hasper. handeln med exotiska djur. – När fiskar skickas från Bra- ta dem från natu– Många företag säger felaktigt att de för silien till Europa tar resan minst ren. en helt legal handel. Det är mycket pengar 10 timmar med flyg. i det och stor lobbying så EU vill ha kvar en Det behövs mycket vatten för varje fisk, luften i reglerad handel i stället för att stoppa den helt. vattnet tas upp väldigt snabbt. För att spara på vikt I Norge, som står utanför EU, har man länge haft brukar de ha fiskar i väldigt lite vatten. För tio fiskar förbud mot köp och försäljning av exotiska djur. Ny-

34

MAGASINET ARK // NUMMER 1 2016


HÄLSA " Efter filmen Hitta Nemo är clownfiskarna nästan försvunna. För att det är många som vill ha en Nemo i sina akvarier hemma. Foto: Nick Hobgood NÅGRA PROBLEM MED EXOTISKA HUSDJUR - Arter som inte kan reproduceras bortom sin naturliga livsmiljö tas från naturen. Successivt blir hela arter utrotningshotade.

”Djur är inte till för att vi ska använda dem, utan de har sin plats i ekosystemet, men vi ser inte det utan vi ser dem som något man köper och har hemma och dör en så köper man en ny, säger Thomas Berg Hasper. Foto: Stefan Berg

ligen försökte man riva upp det, men regeringen höll fast vid förbudet. Här i Sverige är frågan mindre uppmärksammad och det saknas akademiska studier. - WWF och Naturskyddsföreningen tittar på det men inte i så stor utsträckning, säger Berg Hasper. Han tillägger att det ofta är trender som avgör vilka djur som blir populära. - Efter filmen Hitta Nemo är clownfiskarna nästan försvunna. För att det är många som vill ha en Nemo i sina akvarier hemma.

För en art som behöver mycket sol är terrarium inte nog för att skapa viktiga D-vitaminer.

Otillräcklig information från djuraffärer leder till dålig kosthållning. Djuren får inte rätt näringsämnen och blir stressade, sjuka eller dör.

- Djur som släpps ut och hotar ekosystem, till exempel drakfiskar från Stilla havet som släpps ut från akvarium i Atlanten.

MAGASINET ARK // NUMMER 1 2016

35


Katterna hittade hem hos familjen Moe


För många katter i Sverige är hemlöshet en verklighet. Men det finns de som jobbar för att ge dem herrelösa katterna ett kärleksfullt hem. De tre katterna Bozze, Liza och Kaiyza fick ett nytt liv hos familjen Moe i Bollebygd. Text & foto: Antonia Tsatsa

"

L

judet av tassar som flyger över parkettgolvet. En lång svans försvinner bakom den grå soffan. Snabbt efter kommer Kaiyza. Hon jagar Liza runt, runt i vardagsrummet. Vid fönstret ligger Bozze och kisar mot den bländande novembersolen. Inte ens när Liza fräser till reagerar Bozze. Han är van. – Bozze är en äkta Katten Gustaf. Han älskar att ligga och gosa och mysa. Men Liza och Kaiyza busar jättemycket, berättar Anna Moe. Idag känner sig katterna hemma i familjens villa på Tallvägen. Men för bara några månader sedan såg de tre katternas liv väldigt annorlunda ut. Sedan familjen Moes tidigare katt blev sjuk och avlivades kände familjen en saknad. – Det var så konstigt när ingen kom springande till dörren när man kom hem. Men när jag kommer från affären nu hinner jag knappt komma innanför dörren innan det är tre katter nere i kassen för att ta reda på vad jag har handlat, säger Anna. FAMILJEN HADE EGENTLIGEN bestämt att de inte skulle skaffa en ny katt förrän till hösten. Eftersom de har kattvana visste de vilket ansvar det innebär. – Man blir ju så låst om man vill åka iväg över sommaren. Man kan inte lämna kattungar ensamma, säger Anna. Men en dag var Anna inloggad på sin Facebook. Det dök det upp ett inlägg från Rävlanda Jourhem för katter. Det som fångade hennes uppmärksamhet var att en av katterna var väldigt lik familjens tidigare katt. – Och så såg jag en bild på två jättesöta kattungar som bodde på ett jourhem. Liza och Bozze är syskon, och när de var små var det nästan omöjligt att se skillnad på dem.

Vare sig det är katter, hundar eller kaniner har vi alltid ett ansvar. Det här är djur som har blivit domesticerade och som nu är beroende av människan för att klara sig. Siw Ågren, Djurens rätt.

Det var så familjen lärde känna Qamilla Carlsson, som jobbar med den ideella föreningen Djurens chans. Hon hade hittat Liza och Bozze. De var nyfödda och låg i en husgrund. Syskonen bodde nu tillsammans med sin mamma i jourhem hos Qamilla. I Sverige finns det omkring 60 djurhem som alla arbetar för att ge katter en ny start. Den främsta anledningen till att katter hamnar på hemmen är just hemlöshet. Men alla får inte plats. Nästan var tionde katt i Sverige är hemlös. – Det är en uppskattad siffra som har tagits fram av människor som arbetar med hemlösa katter, säger Siw Ågren, sakkunnig på organisationen Djurens rätt. DET FINNS MÅNGA ORSAKER till att en katt lever som hemlös. Det kan vara så att katten smiter eller springer bort. Sedan hittar den helt enkelt inte hem igen. Det finns även katter som föds vilda. – Det kan vara av en katt som redan är hemlös eller en katt som springer ute och inte är kastrerad, säger Siw Ågren.

MAGASINET ARK // NUMMER 1 2016

37


I Annas trygga famn. Bozze protesterar sällan när någon vill kela.

Det händer dessutom att katter blir utslängda av sina ägare, trots att det i Sverige är olagligt att medvetet överge ett djur. Siw Ågren menar att det inte finns tillräckligt mycket kunskap om vilket ansvar man som människa måste ta när man skaffar djur. – Vare sig det är katter, hundar eller kaniner har vi alltid ett ansvar. Det här är djur som har blivit domesticerade och som nu är beroende av människan

38

för att klara sig, säger Siw Ågren. Hon menar att innan man bestämmer sig för att skaffa djur måste man vara säker på att man kan ge djuret ett gott liv och ett bra hem. Innan Bozze och Liza var tillräckligt gamla för att lämna sin mamma hälsade Anna och de två döttrarna ofta på. De körde familjens lilla blå Hyundai till Rävlanda minst en gång i veckan. – De träffades för första gången när katterna var ungefär fyra veckor gamla. Så de har verkligen växt ihop. Det blev en perfekt matchning, säger Qamilla. Och Anna har varit med så mycket som möjligt. Hon var med vid katternas första vaccination och när de fick chip. – Anna har ju varit med på alla steg. Jag är väldigt noga i adoptionsprocessen och ser till att det matchar. Det blir väldigt många frågor om hur deras liv och familj ser ut, och om hur mycket de är borta och så. Jag känner ju katterna och vet vilka behov de har. Så jag är lite av en matchmaker, säger Qamilla. Hon menar att familjen Moe hade tur som hittade katter som verkligen passade dem. Och familjen passade för katterna. – Det är ju alltid lättare när det är en kattunge. En vuxen katt har ju redan sin personlighet. Med kattungar är det ju lite så att man växer ihop på något vis, säger Anna. Första veckan i juni kunde de äntligen ta med sig Liza och Bozze hem. Kaiyza är det senaste tillskottet

MAGASINET ARK // NUMMER 1 2016


i familjen. Men till skillnad från de två syskonen var Kaiyza äldre när hon flyttade in. DET VAR I BÖRJAN AV HÖSTEN som Qamilla såg ett inlägg på en köp- och sälj sida. En katt hade setts till vid järnvägsrälsen i Bollebygd. – Där går det inte bara lokal- och regionaltåg. Det kör dessutom förbi godståg. Det är helt enkelt en livsfarlig plats för en katt, säger Qamilla. Hon bestämde sig därför för att åka dit för att kontrollera om katten var hemlös. Hon kom till järnvägen klockan halv elva på kvällen, strax innan godståget kör förbi. Där hittade hon en ensam randig katt. Kaiyza. Hon hade bosatt sig under en kundvagn vid banvallen. När Qamilla kom var Kaiyza upptagen med att leta efter mat i en buske. Qamilla ställde ner transportburen. Hon öppnade en matburk och ställde fram den. – Kaiyza mådde bra när jag hittade henne. Hon sprang in i buren på direkten. Vissa katter får vi sätta

fälla för att kunna ta in. Men Kaiyza verkade bara vara väldigt glad över att slippa bo vid banvallen, säger Qamilla. Tanken var från början att familjen Moe skulle vara jourhem åt Kaiyza, i väntan på att Qamilla hittade ett hem åt henne. När Kaiyza hade bott hos familjen i två veckor bad Qamilla Anna att skicka ett foto till adoptionsannonsen. – Jag tänkte bara: ”Men Kaiyza är ju vår katt”, berättar Anna. FAMILJEN HADE BLIVIT SÅ fäst vid Kaiyza att det kändes fel att lämna bort henne. Anna berättade för sin man att Qamilla ville ha ett foto till annonsen. Och hans svar gjorde Anna lugn. – Han sa bara: ”Varför då? Vi ska väl behålla henne?”. Det finns en uppfattning om att katter klarar sig själva. Katten är det enda husdjuret som vi släpper ut utan tillsyn.

MAGASINET ARK // NUMMER 1 2016

39


"

Det var jättejobbigt i början när man såg att hon tänkte: 'Det här är kanske det sista jag får äta nu'

Men i verkligheten är det svårt för en hemlös katt att överleva. – När det är kallt kan katten få frostskador och förfrysa. De söker ofta värme exempelvis från varma bilmotorer. Och det är ju en dödsfälla, säger Siw Ågren, från Djurens rätt. Precis som katter med ett hem blir även hemlösa katter sjuka och skadade. Skillnaden är att de hemlösa katterna då inte får vård på samma sätt. Hemlösa katter får dessutom för lite mat och lider ofta av näringsbrist. – De måste alltid kämpa om de resurser som finns. Hemlösa katter lever i en ständig kamp, säger Siw Ågren. Qamilla har fått uppleva hemlösa katters lidande på nära håll. – Det är ju så att katter ärras av det de har varit med om. Det är ett ganska stort trauma för en liten kattunge att bli utslängd. När man adopterar en katt har den ofta ett annat behov än vad en hemuppfödd katt har. Om inte annat har den ofta ett annat bagage, säger hon. OCH FAMILJEN MOE har märkt av att Kaiyza har påverkats av att leva som hemlös. De första veckorna märktes det extra tydligt när det var dags för mat. De tre katterna kom springandes till matskålarna. Bozze och Liza åt, men Kaiyza höll sig i bakgrunden. När Bozze och Liza hade gått rensade Kaiyza vartenda fat. – Det var jättejobbigt i början när man såg på henne att hon tänkte: ”Det här är kanske det sista jag får äta nu”, säger Anna. Kaiyza kan fortfarande springa iväg om döttrarna Maja och Molly har kompisar hemma. Om det är för mycket okänt folk trivs hon inte. – Man märker på henne att hon inte är bekväm med det. Men vi märker skillnad på henne för varje dag som går. Hon blir bara mer social och kelen, säger Anna.

40

Bozze kryssar mellan blomkrukorna på fönsterkarmen. Dottern Maja reser sig för att lyfta ner honom. – Bozze, du vet ju att du inte får vara där, säger hon. – Ja, fast det där är den enda porslinskrukan som är kvar. Så vi kanske ska dra den i golvet också, säger Anna och skrattar. Bozze jamar i protest när Maja avbryter hans utforskande av blommorna. – Våra tidigare katter har alltid varit totalt ointresserade av blommor, men de här tre har tuggat på varenda blomma. Så jag har insett att det inte blir några julrosor eller hyacinter i jul. Det är ju jättegiftigt. Men det är bara att gilla läget. Många gånger handlar det kanske inte om att det är katterna som ska anpassa sig, utan det är ju vi som får göra det, säger Anna. Qamilla menar att många inte tänker på att katten faktiskt ska vara en del av familjen. – Det är en sak man måste tänka på när man skaffar djur. Alla högtider och så, djuren ska vara med där också. Katter blir ju upp till tjugo år gamla, säger Qamilla. – De är ju familjemedlemmar. Det är som vi brukar säga, de är våra håriga barn, säger Anna. ■

HEMLÖSA KATTER Det finns över en miljon katter i Sverige. Men det är svårt att uppskatta hur många katter som är hemlösa. En siffra som ofta nämns är 100 000. Hemlösa katter får ofta för lite mat. Risken är även stor att de får sjukdomar och skador som inte behandlas. Köldskador kan dessutom uppstå på öron och svans. Hemlösa katter är katter som har blivit övergivna, har sprungit bort eller som helt enkelt är födda vilda. Källor: Scb, Länsstyrelsen

MAGASINET ARK // NUMMER 1 2016


OM DU MISSTÄNKER ATT EN KATT ÄR HEMLÖS

• Sätt upp lappar i området för att leta upp eventuell ägare • Kontrollera om katten är märkt med exempelvis chip eller halsband • Om du inte hittar ägaren - kontakta djurhem och se om de kan ta hand om katten • Kontakta Länsstyrelsen • Var med vid omhändertagandet för att se till att rätt katt omhändertas Källa: Länsstyrelsen


Sista vilan TEXT & FOTO: STEFAN BERG

Det finns ett antal djurbegravningsplatser i Sverige, men det råder brist på dem. Reglerna för begravning av husdjur skiljer sig åt i landet. Detta beror på att det är olika om kommunerna klassar döda djur som avfall eller inte. Vissa kommuner tillåter begravning av djur innanför kommungränsen och man får höra av sig till kommunens miljökontor för att veta om man får begrava i sin trädgård.

Djurbegravningsplatsen ”Djurvilan” ligger cirka en mil utanför centrala Karlstad.

42

MAGASINET ARK // NUMMER 1 2016


Det är juldagen och många har satt ut små facklor vid sina forna husdjurs gravar. Många gravar är väldigt välskötta, till och med de som har funnits sedan 1970-talet.

Den här djurbegravningsplatsen drivs av den idella föreningen Djurskyddet Karlstad. Den äldsta djurkyrkogården i Sverige är Kaknäs djurkyrkogård i Stockholm. Världens kanske kändaste djurkyrkogård är Cimetière des Chiens i Paris som tros vara en av de första djurkyrkogårdarna i världen. Här ligger bland annat hästar, apor, lejon och fiskar begravna.

På begravningsplatsen finns också en minneslund i form av ett träd i vilket hänger utsmyckningar av djur i kopparplåt.

MAGASINET ARK // NUMMER 1 2016

43


© NaturePL.com / Andy Rouse / WWF

Ge bort ett medlemskap i Panda Planet på wwf.se

WWF kontrolleras av Svensk Insamlingskontroll

Vet du något barn som gillar djur?


EN DAG PÅ

STOR & LITEN

Hunddagis är praktiskt för många hundägare. Hundarna slipper vara ensamma hemma och får träffa kompisar, men alla hundar fungerar inte tillsammans. Därför blir dagisgruppernas uppbyggnad oerhört viktig för din hunds välmående. Det kan skilja oerhört från dagis till dagis.

TEXT & FOTO: LINUS DEGERSKÄR


KLOCKAN 07.45 Kasper viftar på svansen när han och matte hälsar på Nadja ute vid entrén. Han har en neongul reflexväst på sig, det är mörkt denna morgon. Han ställer sig på bakbenen och lägger upp tassarna på grinden till en av hundhagarna och säger god morgon. Han sätter sig och väntar stilla medan matte och Nadja pratar klart. Sen följer han med genom den långa hallen med beige linoleummatta, förbi fem hundhagar, in i rummet med tegelrött klinkergolv och tar plats i sin hundhage. Kasper är en svart flatcoated retriever. Han är en stor hund, med ett avlångt ansikte och stora öron som hänger ner längs kinderna. Han är svart från topp till tass. Det enda som bryter upp det svarta är de bruna ögonen och en lång rosa tunga som lyser när munnen öppnas. Hunddagis har blivit allt vanligare. Sveriges hunddagisförening tror att antalet som öppnat i landet minst har fördubblats de senaste tio åren. 2014 tog Länsstyrelsen i Västra Götalands län emot 100 ansökningar om verksamhet för hunddagis, kennel eller uppfödning av hundar, att jämföra med 39 ansökningar år 2010. Många hundägare ser det som ett ypperligt sätt att ta hand om hunden under arbetsdagen. Samtidigt förs en debatt gällande stora barngrupper med stressig och högljudd tillvaro till följd för våra barn på förskolan. Inte så konstigt. Men det är få som på samma vis reflekterar över hur våra hundar faktiskt mår i sina dagisgrupper.

46

Trots att hundar är flockdjur betyder inte det att de trivs i alla grupper. Hur en hund mår på dagis beror helt på hur dagisgruppen sätts ihop. Hunddagiset Stor och liten i Kärra på Hisingen ägs av Nadja Anglöw, 28 år. Hon har drivit dagiset sedan september 2012. Om alla kommer har hon, och kollegorna Emma och Sofia, sammanlagt 35 hundar att ta hand om under en dag. Hon har genomgått en hunddagisutbildning och har haft med hundar att göra hela sitt liv. – Jag har jobbat på både fantastiska och hemska hunddagis. Det skiljer jättemycket mellan ställena och hur de sköter hundgrupperna. På vissa ställen har de bara en enda stor grupp, säger Nadja. På Stor och liten har hundarna delats in i smågrupper i varje hage. De största gruppen är på sex hundar. – Det gäller att skapa en grupp där dynamiken är rätt. Ibland får du testa dig fram. Det är inte så att vi slänger ihop hundar på måfå och så får det vara så, det är viktigt att de trivs med varandra, säger Nadja. Forskning visar att hundar använder sig av en mängd olika signaler när de kommunicerar med varandra i en grupp. Med svans, öron, kroppshållning, ögon och läppar för att nämna några. Även saker som hundars storlek och utseende kan påverka hur de relaterar till varandra.

MAGASINET ARK // NUMMER 1 2016


Driver du ett hunddagis är det viktigt att kunna läsa dessa signaler korrekt för att veta om en grupp hundar trivs med varandra. En grupp som inte mår bra ihop visar det. Då använder de mest dominanta hundarna sig av aggressiva signaler medan de undergivna kommer att visa signaler av rädsla. En hierarki mellan hundar är specifik för just den gruppen. Därför är det viktigt att para ihop individer som trivs med varandra och sedan behålla den grupperingen. Kim är hundpsykolog och jobbar med problembeteende bland hundar men anordnar också hundträningskurser. Hon är inte positiv till hunddagis och vill förbli anonym eftersom hundvärlden är liten och hennes uttalanden skulle kunna påverka hennes levebröd. Detta då hon bland annat har kursdeltagare som driver hunddagis. Kim betonar att för många hundar tillsammans leder till spänningar, oro och stress i gruppen. Hundar är precis som människor och kommer inte överens med alla i sin omgivning. – Hunddagis med grupper om fyra eller sex hundar i varje är mycket bättre för hundarna. Då är den gruppen tillsammans hela dagen och det är samma hundar som träffas i stort sett varje dag, säger Kim.

DAGSSCHEMA STOR & LITEN

DAGSSCHEMA STOR&LITEN

06.30 - 09.00

06.30 - 09.00 Inlämning av dagishundar Inlämning av dagishundar 09.15 - 12.00

09.15 - 12.00 Promenader och aktivering. Promenader och aktivering. 12.00 - 13.00

12.00 13.00 lunch för personalen Vila för -hundarna, Vila för hundarna, lunch för personalen 13.00 - 13.30

Lunch för de hundar som ska äta 13.00 - 13.30 Lunch de hundar som ska äta 13.30 - för 15.00 Eftermiddagspromenad 13.30 - 15.00 Eftermiddagspromenad 15.00 - 18.00

Vila och hemgång för hundarna 15.00 - 18.00 Vila och hemgång för hundarna

KLOCKAN 08.30 På Stor och liten fortsätter hundarna att droppa in. Det går lugnt till. De flesta sitter på golvet och väntar medan Nadja pratar med husse eller matte och följer sedan med till sina hagar. En hund som inte trivs på dagis blir orolig och olycklig när den lämnas på morgonen. När Bosse, en grå grand danois, äntrar hallen lyfter Plectus på huvudet. Det är hans halvbror som kommit. Han känner igen Bosses husses röst. – Nej inget sådant där trams här idag Bosse. Hör du det? säger Nadja medan hon pratar med husse. Bosse tittar på Nadja. Bosse och Plectus har träffat varandra under helgen och rykt ihop. På dagis delar de samma hage. Samma hage som förövrigt Kasper tillhör, samt en rottweiler, en bullterrier och en golden retriever. Plectus går in hos kompisarna. Alla hälsar på varandra innan lugnet lägger sig.

KLOCKAN 09.30 Det regnar, och har gjort så under hela morgonen. Därför luktar det av blöt hund från alla riktningar. Det är ingen direkt angenäm doft. Det är närmast knäpptyst i lokalen. Anmärkningsvärt, då det nu är närmre 30 hundar på plats. Majoriteten ligger stillsamt och vilar i någon av de många fåtöljer och soffor i skinn som finns utspridda i hagarna. Det enda som bryter upp den stillsamma ljudbilden är lilla Balou. Han harklar sig och hostar frekvent. Nadja uppmärksammar situation och flyttar Balou till en tom hage. Ifall det skulle vara smittsamt. Titt som tätt skäller någon av hundarna. Nadja känner igen vartenda skall och vet direkt vilken hund som låter. – Freja, sluta skälla! Och så tystnar också skallen.

MAGASINET ARK // NUMMER 1 2016

47


Hur hunden trivs på dagis beror mycket på personalen. De blir den fasta punkten under många timmar varje dag. Trygga individer som hundarna är lugna med är jätteviktigt. – Har du en hund som trivs på dagis och har den där lilla kullen som den bor i och har personal som knyter an med den så blir den trygg. En trygg hund kan vara helt lugn och gå och lägga sig, säger Kim. Hundarna börjar piggna till från morgonvilan och det börjar röra sig i hagarna. I hagen mittemot Kaspers springer tre småhundar och busar med varandra. Övriga hundar i hagen bryr sig inte nämnvärt utan ligger kvar. I Kaspers hage sitter Bosse och Plectus på varsin dyna i samma soffa. Kasper har precis rest sig och leker med golden retrievern Seven. Det är dags för dagens första promenad. Alla hundar går inte ut samtidigt utan de går ut i omgångar. – Ofta är det lättare att gå ut med en liten grupp än med bara två hundar. Då blir de en flock och går bättre, säger Nadja. Det första gänget är tillbaka efter sin promenad. Tassarna torkas och de lufsar lugnt tillbaka till sina hagar. Det rasslar från selar och flappar från öron och mungipor ute vid ingången när hundarna skapar av sig vätan i pälsen. Doften av blöt hund lägger sig åter som ett tungt skikt i luften. Kasper kommer in från sin promenad. Han hoppar runt, viftar på svansen och hälsar på alla i hagen. Tillslut kommer han till ro och lägger sig och vilar. Övriga hundar intar viloläge direkt, efter en snabb hälsning såklart. Det är tyst. KLOCKAN 11.00 Det är dags för hundarna att få lite mentalträning. Det finns flertalet leksaker för att låta hundarnas hjärnor jobba. – Ska en hund bli skönt trött så måste du komma åt den fria hjärnan. Den måste få aktiviteter så den blir trött i huvudet, för trött i kroppen blir den bara en liten stund, säger Kim. Kim tycker dock inte att ett hunddagis ska stå för aktivitetsträning då det kan bli rörigt för hunden. Det blir svårt att veta vem den är trygg med, personalen eller ägaren.

48

MAGASINET ARK // NUMMER 1 2016


Flatcoatedretrievern Kasper glädjs åt besöken när han vilar i sin hage

Nadja kan förstå det sättet att tänka kring träningen. – Jag hade inte velat att någon annan skulle träna mina hundar. Men vi gör det för att hundarna ska få mental träning. Vi jobbar med fysisk- och mentalstimulans. Skulle någon invända så skulle vi givetvis sluta, säger Nadja. Nadja säger att den mentala stimulansen bygger upp hundarnas självförtroende och att de mår bra av det. Kasper jobbar intensivt med att hitta godisbitar som gömts under små röda och gula hårdplasttorn. Han välter tornen med nosen som febrilt sniffar efter de gömda godsakerna. – Bra Kasper! Kolla där också, säger Emma och pekar mot ett torn som fortfarande står upp. Krafs! Sniff! Krafs! Kasper har vält alla torn. Han jobbar nu med nästa del av utmaningen. På träbasen, där plasttornen nyss stod, finns träluckor som går att flytta i sidled. Under dessa gömmer sig mer godis och det är Kaspers sökande efter detta som fyller rummet med ljud. Åt höger. Sen vänster. Sen tillbaka. Varje lucka flyttas flera gånger i sidled under jakten. Kasper hittar den sista godisbiten. Dags för nästa hund. Kasper lunkar bort till den hundkorg han brukar ockupera i hagen och sluter ögonen. Nu är det tid för mys med hundarna. De samlar sig runt Emma när hon sätter sig ner i soffan

MAGASINET ARK // NUMMER 1 2016

i hagen mittemot Kaspers. Alla som vill blir kliade, men vissa avstår då tröttheten tar överhanden. Snart väljer alla vilan. KLOCKAN 14.00 Det är knäpptyst i hundhagarna, sånär som på en och annan suck av trötthet. Kanske rent av för tyst. – Vad har du gjort nu Nelson, säger Nadja bestämt. Dalmatinern Nelson har tuggat sönder ena armstödet på den vinröda tresitssoffan i hans hage. Han sitter nu helt obrydd i fåtöljen bredvid och tittar på Nadja. Det ligger vit ullig stoppning över hela golvet. Att Nelson är den skyldige går att avslöja på de vita tussarna i mungipan. Silvertejpen åker fram för att laga hålet. De flesta sofforna har på något vis blivit hoplappade med den tåliga tejpen. Hundarna börjar återigen vakna till liv. Kasper reser sig från bädden och sträcker ut sin långa svarta kropp och skakar ut tröttheten. Det är dags för eftermiddagspromenaden. Det är samma procedur som vid förmiddagspromenaden. Det regnar inte längre, men molnen ligger tunga och vägrar släppa igenom solen. Gräset är tungt av en hel dags regn och det klafsar om tassarna när de möter marken. Promenaden den här eftermiddagen är inte speciellt lång. Nadja leder konvojen med halvbröderna Plectus och Bosse, men Kasper är också med. Han går tillsammans med praktikanten Jenny och luktar sig fram längs trottoaren.

49


Då och då stannar en hund till, lyfter på benet, eller sätter sig och uträttar sina behov. Då stannar hela konvojen temporärt, för att fortsätta framåt igen sekunden senare. Tillbaka på dagis igen. Sele av, torka tassarna, tillbaks in i hagen. Nästa gängs tur. Kasper hälsar kort på kompisarna innan han lägger sig i hundbädden igen. Det är avslappnat i hagen. KLOCKAN 15.30 Nu börjar hundarna att gå hem för dagen. Det märks på vissa att de känner på sig att det snart är dags att bli hämtad. Ett par hundar är lite rastlösa och skäller sporadiskt.

50

En kortare skallkedja bildas men tystnar lika fort som den uppkom. Kasper blir hämtad i hagen. Vid ytterdörren står matte och väntar. – Hej Kasper gubben! Kasper springer glatt ner till henne och hälsar. I handen har matte hans reflexväst. Den plockar Kasper snabbt ifrån henne med munnen. Han ger tillbaks den och sitter och väntar medan matte frågar om hur dagen varit. Kasper säger hejdå och lämnar dagis för den här dagen. Imorgon kommer han igen. ■

MAGASINET ARK // NUMMER 1 2016


Orangutangen är allvarligt hotad av utrotning. Nära 90 % av antalet orangutanger har försvunnit de senaste femtio åren. Detta beror till stor del på att regnskogen, deras livsmiljö, skövlas för att ge plats åt oljepalmsplantager. Världsnaturfonden WWF arbetar för att skydda regnskogarna och dess invånare, bland annat genom att upprätta nationalparker och skapa förutsättningar för ett hållbart uttag av naturresurser, till exempel genom FSC-certifiering.

Stöd vårt arbete, bli Orangutangfadder idag! wwf.se/orangutangfadder

Pongo pygmaeus Bornean orang-utan. © Russell A. Mittermeier / WWF-Canon

Mjuk, orange och hemlös


ÅTERTÅGET

VILDSVINENS REVANSCH

TEXT: SEBASTIAN SANDSTRÖM

I konflikt med människan, men vildsvinet har en underskattad roll i ekosytemet. Foto: Richard Barz, Wikimeda

E

fter att ha varit försvunnen i över 300 år har vildsvinet återtagit sin plats i den svenska faunan. Men vildsvinets återtåg har medfört utmaningar. 2014 förstördes 42 700 ton spannmål villaträdgårdar bökades upp och Inte ens de döda fick frid när vildsvin bökarde i naturnära kyrkogårdar. Carl Gustaf Thulin på SLU forskar bl.a. om biologisk mångfald och faunarestaurering. Han är trött på den negativa bild som ständigt målas upp av vildsvin i pres�sen. - I den allmänna debatten ses de enbart som ett

42 52

problem. Men deras roll i ekosystemet är underskattad. De gör en otrolig nytta. Samma sak som våra lantbrukare gör, plöjer och sår. Men där lantbrukaren bara sår en monokultur, av till exempel havre och raps, sår vildsvinet en mångfald. De bryter upp en yta där vad som helst har chans att växa. Återintroduktionen av vildsvin skedde av en slump. Svenskarna utrotade arten på 1600-talet, men på 1940-talet rymde vildsvin från hägn i Södermanland och Skåne. På 70-talet tog man ett riksdagsbeslut som gjorde att vildsvinet blev en del av den svenska faunan.

Vildsvinet hade fått laglig rätt att stanna i Sverige. Carl Gustaf Thulin menar att vi måste visa mer tolerans gentemot vildsvinsstammen. - Problemet uppstår när vildsvinen, orkidéängarna och alla de natursköna landskapen ska komprimeras på en liten sidoyta som vi inte brukar effektivt. Där ska all mångfald, som vi vill ska finnas, trängas. Det är där då konflikten uppstår. Men det är inte vildsvinets fel. Det är för att vi inte accepterar störning i våra brukade miljöer.

VILDSVINSSTAMMEN ÖKAR 1940: Vildsvin rymmer från hägn i Skåne och Södermanland 2008: Finns omkring 60 000 2015: Beräknas finnas mellan 200 000300 000 vildsvin.

MAGASINET ARK // NUMMER 1 2016


HISTORIA

S

verige har erkänt en internationell deklaration, med syfte att återintroducera lokalt utrotade djur. Här är tre djur som skuulle kunna återinföras i sverige

KÄRRSKÖLDPADDA: En 20 cm lång sköldpadda. Försvann cirka 2800 f.kr. Idag på väg att försvinna helt från Europa.

IUCN:s röda lista är dyster Det är inte alltid de mest kända arterna som ligger närmst gränsen till utrotning. Alla har vi hört om isbjörnens svårigheter med ett varmare klimat, men det finns hundratals arter som befinner sig i likande situationer. FAKTA: IUCN

Foto: Wolfgan zimlinger VISENT: En europeisk Bisonoxe. Sista vilda visenten dödades 1927. Idag återintroducerad i Polen.

Naturvårdsunionen (IUCN) håller just nu på att sammanställa en global och internationell rödlistning. Man kartlägger så många olika arter som möjligt, och hur de ser ut idag och framöver. Hittills har man kartlagt över 79 000 arter.

STÄPPVIPA

Foto: Valen Aure SAIGAANANTILOP: Enda antilopen som funnits i Europa. Finns nästan bara i Kazakstan och är nära foto: utrotning.

Vipan återfinns från Ryssland till Sudan men trots att den är skyddad i flera länder minskar populationen. Varför, är inte helt fastställt. Men en kvalificerad gissning av forskare pekar på bristen på föda, som uppstår på grund av människans expanderande jordbruk och jakten på pågår i de länder där arten inte är skyddad.

TITICACAPADDA Telmatobius Culeus återfinns bara på ett ställe, Titicacasjön vid gränsen mellan Bolivia och Peru. Återigen är det mänsklig inverkan som kan bli slutet för denna art. Antalet har minskas drastiskt då deras habitat blir miskas av människan, och att de helt enkelt konsumeras av människan i en ohållbar mängd.

COZUMELTVÄTTBJÖRN Går bara att finna på ön Cozumel vid mexikos kust. Med sina 35-43 cm kal�las den vanligtvis ”Pygmy Racoon”. Turism, hundar och katter hotar dess överlevnad på den enda platsen de existerar på. Tvättbjörnen är listad som ”Critially Endangered” - den mest kritiska kategoriseringen innan utrotning. Bilder: Wikimedia

Foto: Richard Readin

MAGASINET ARK // NUMMER 1 2016

43 53


"FY KATTEN!”

Katten

Efter reformationen blev det förbjudet att svära med religiösa uttryck. Då ersatte man djävulen med katten, eftersom särskilt svarta katter länge har förknippats med satan i folktron. Svordomar som ”Fy katten!” och ”Det var som katten!” föds.

ETT GUDOMLIGT GOSEDJUR NYTTODJURET 2000 F.KR.

SLÅ KATTEN UR TUNNAN...

De tidigaste bevisen för kattens betydelse finnes i det forntida Egypten. Tamkatten höll råttor och möss borta från sädesförråden när människorna nu blivit bofasta, och blev det mest populära husdjuret.

KATTMUMIER Tamkatten var lyckoamuletten in i döden. Katterna föddes upp, dödades och balsamerades – för att sedan offras till gudinnan med katthuvud. Mumifieringen kan verka motsägelsefull med tanke på att dödandet av en katt skulle straffas med döden.

…Var en tradition med ursprung i 1500-talets Danmark. Man hängde upp en tunna, i vilken man placerat en katt. Män, iklädda fantasifulla dräkter och beväpnade med klubbor och svärd, red sedan fram till tunnan och slog till den. Den som lyckades slå sönder tunnan kröntes till ”kattakung” av byns kvinnor. Ibland överlevde katten, ibland inte.

SAY CHEESE!

SVERIGES SVAR PÅ EGYPTEN Sveriges äldsta kattfynd är daterat 100 e.Kr. En människa hade begravts tillsammans med en katt – vilket bevisar den jordfästes höga status.

Genom fotografier och skriftliga källor dokumenteras i slutet av 1800-talet kattens förändrade status: En självklar familjemedlem. Katten vilar i famnen på barnen, och har nu blivit ett husdjur i den moderna bemärkelsen.

2000-talet

DEN MEDELTIDA KATTEN Medeltida städer var djupt beroende av katter och deras jaktinstinkt. Städerna, med sina stora mängder människor och avfall, tampades med både möss och råttor. Ute på landet huserar istället ladugårdskatten, vilket har bevisats genom kattskelett i gårdsmiljöer.

Grumpy Cat och The Two-faced Kitten är bara ett axplock av internetkändisarna. Söta eller irriterande? 12 miljoner träffar på Youtube och håriga twitteranvändare talar sitt eget språk. Kattens popularitet lever kvar, men nyttodjuret har förvandlats till gosedjuret.

TEXT: ALICE NILSSON KÄLLA & FOTO: UTSTÄLLNINGEN ”KATTEN”, HALLANDS KULTURHISTORISKA MUSEUM

42 54

MAGASINET ARK // NUMMER 1 2016


HISTORIA

DEN VILDA MAKTEN IDI AMINS KROKODILER

HITLER OCH BLONDI

MUSSOLINIS LEJON

Den ugandiske diktatorn hade många

Hitler utvecklade redan under första

Diktatorn Benito Mussolini följde alla de

utstuderade sätt att döda sina många

världskriget ett kärt och nära föhållande

machoideal som den facistiska propagan-

påhittade och riktiga motståndare. Ett

till hundar. Den mest kända är schäfer-

dan krävde. Så att köra sportbil samtidigt

av de mer makabra var att kasta dem till

tiken Blondi, som mötte sitt cyanidfyllda

som man uppfostrade sitt eget lejon var

sina krokodiler på ”dödens ö”.

öde i bunkern under Berlin i maj 1945.

nästan en självklarhet.

FOTO: WIKIMEDIA

FOTO: BUNDESARCHIV

THATCHERS KATT

BARACK OBAMA & BO

FOTO: WIKIMEDIA

CALIGULA & INCITATUS

Det var inte ofta Thatcher köpte in varor

Länge har presidentämbetet krävt hun-

Caligula har blivit beskylld för många

från Sovjetunionen, men en burk tonfisk

dägande och familjen Obama är inget

hemskheter, men sin häst älskade han.

blev det, från en stormarknad i Moskva

undantag. Efter lång debatt och sökande

Halsband med ädelstenar, havre spetsad

till katten Wilberforce: Chief Mouser to

fann man sig till slut den Portugisiska

med bladguld och han ville utropa hästen

the Cabinet Office.

vattenhunden Bo.

till konsul i senaten.

FOTO: WIKIMEDIA

FOTO: EXECUTIVE OFFICE OF THE PRESIDENT

MAGASINET ARK // NUMMER 1 2016

FOTO: WIKIMEDIA

43 55


HUSDJURETS

SISTA RESA Att ta farväl av ett älskat husdjur är ofta en omvälvande upplevelse. För veterinärer som genomför avlivningen är det en vanlig uppgift som de utför på ett värdigt sätt. För djurägare är det ett tillfälle där frågor om livet och döden kommer nära och där man får möta sorgen, kanske för första gången. Text &

foto:

Estrid Wagersten


M

issan ligger på det vita höj- och sänkbara bordet i Veterinärhuset i Värnamo. Agnes klappar henne på magen, känner med fingrarna genom den svarta pälsen och hittar njuren. Nålen blänker till som hastigast innan den försvinner in i pälsen. Andhämtningen blir långsammare och långsammare. Svansen är onaturligt stilla. Agnes tar fram stetoskopet. Hon lyssnar en minut. Hjärtat hörs inte längre. Agnes Block har jobbat som veterinär i Värnamo sedan 2003 och avlivningar som denna är vardag för henne. Under vissa perioder avlivar hon flera djur varje dag. – Ibland känner jag mig som Doktor Död, säger hon. Jag är ju veterinär – jag ska väl bota djuren. Inte bara döda dem hela tiden. En viktig del i samband med avlivningar är att veterinären är tydlig och förklarar hur själva avlivningen går till i förväg, så djurägarna vet vad som väntar deras husdjur. Dessutom är Agnes noga med att under själva avlivningen berätta exakt vad det är som händer. – Ofta brukar djuret långsamt somna in när man sprutat in avlivningsvätskan. Men ibland händer det att djuret rycker till eller börjar yla. Då är det viktigt att man har berättat för ägarna innan vad som kan hända även när djuret är medvetslöst, så de inte tror att det är något som har gått fel. Djuret känner ingenting, utan det är bara energi som ska ut ur kroppen eller luft som ska ut ur lungorna. Där Agnes jobbar är det också viktigt att barnen är inkluderade. – Det är nästan bättre att föräldrar tar med sig sina barn, så de får veta hur det går till och inte går hemma och undrar vad det var som hände – "slog veterinären ihjäl vår katt med en kofot eller?" Då är det bättre att barnen får se att det inte var farligt, att katten bara somnade och att de får vara med och säga hej då. Att säga hej då till ett husdjur kan, för djurets ägare, vara något av det svåraste och jobbigaste som finns. Speciellt om husdjuret har varit en god vän i många år. Susan Brenning fick ha sin hund, Tachi, hos sig i mer än tolv år och av de tolv åren var sjukdomsåret och avskedet det jobbigaste.

58

DET ENDA SOM TYDER PÅ att det har funnits en hund i Susans hus på Kärleken i Halmstad, ungefär 11 mil från Värnamo, är de inramade fotografierna. Och hundhalsbandet som hänger ovanför tavlan på Tachi när han var valp. Allt annat har sålts eller getts bort. Susan Brenning kunde inte få egna barn och den vita, lurviga shih tzu och lhasa apso-blandrasen var inte bara ett husdjur, utan också en älskad familjemedlem. I november förra året började de första tecknen komma. Något var inte som det skulle med Tachi. Ibland var han stel i hela kroppen eller drabbades av ett oväntat krampanfall, hans syn och hörsel försämrades drastiskt och efter en undersökning visade det sig att han hade cystor på prostatan. Först försökte Susan och hennes man Christian ge honom smärtstillande och andra mediciner. Men allt eftersom tiden gick insåg de att Tachi inte skulle bli frisk igen. – Vi höll honom vid liv för vår skull, inte för hans skull. För hans skull hade det varit bättre att inte lida, säger Susan om hunden Tachis sista tid. I FLERA VECKOR TÄNKTE Susan och hennes man att det var dags att ta med Tachi för ett sista besök hos veterinären. Men varje gång ändrade de sig och ville vänta några dagar till. Under vissa stunder mådde Tachi ändå bra. Somliga dagar, när både Susan och Christan tog med honom på en lång promenad, verkade det som att han inte var sjuk alls. Skulle de verkligen avliva honom ändå? – Det är inte helt ovanligt att ägare till ett djur som bör avlivas velar hit och dit i flera veckor innan de verkligen bestämmer sig för att djuret ska avlivas och åker till veterinären, berättar veterinären Agnes Block. Varje år avlivas tusentals hundar i Sverige. Det finns ingen exakt statistik men uppskattningsvis avlivas 6000 hundar varje år på olika kliniker i Sverige. Att fatta beslutet om att Tachi skulle avlivas var jobbigt. Men Susan hade fått höra av en bekant att när hunden har fler dåliga dagar än bra dagar, då är det dags. Så tillslut kände Susan och Christian att det var hög tid att höra av sig till veterinären.

MAGASINET ARK // NUMMER 1 2016


MAGASINET ARK // NUMMER 1 2016

59


Som vetirinär tvingas Agnes Block ibland att avliva djur. Här är hon med Katten Missan som fick sig ett fint insomnande.

– På ett sätt hade det varit lättare om veterinären hade sagt till oss att nu mår er hund så dåligt att ni måste avliva honom, säger Susan, men vi var tvungna att fatta beslutet själva. De fick en tid på kliniken en timme efter telefonsamtalet – och det var bara att äta frukost och gå ut på en sista promenad med Tachi. I Djurskyddslagen står det att en avlivning ska gå smärtfritt till; djuret ska alltså inte behöva lida i onödan. Veterinären ska därför kunna anpassa sig väl efter situationen. Är djuret uppstressat och oroligt kan djuret behöva få en lugnande tablett och kanske till och med sömnmedel innan man ger sprutan med avlivningsvätskan. Är djuret däremot lugnt räcker det ibland med enbart avlivningssprutan. Agnes berättar att det gäller att vara uppmärksam på både djuret och ägarna för att avlivningen ska vara så lugn och trygg som möjligt. BILRESAN TILL KLINIKEN, som ligger strax utanför centrala Halmstad, var jobbig. Susan ville passa på

60

och säga hejdå till sin hund, men Tachi gillade inte att åka bil och hade svårt för att lugna ner sig. Väl inne hos veterinären fick Tachi ett lugnande medel, och innan det hunnit börja verka var det dags att säga hejdå. – Jag ville gosa med Tachi, och säga hejdå, men han ville ner och sniffa på golvet. Han fattade ju inte alls vad som var påväg att hända, säger Susan. Så småningom blev Tachi lugn och fick ligga i Susans famn. Med huvudet mot Susans axel fick Tachi först sömnmedel i kroppen och sedan sprutades avlivningsvätskan in. – Det kändes som att han sov i min famn, minns Susan. När veterinären kontrollerat att Tachi verkligen var död fick Susan gå ut genom en separat utgång – så hon inte skulle behöva gå genom väntrummet där det skulle sitta andra människor med sina levande djur. Allt pappersarbete och all betalning hade fixats i förväg, det var inget Susan skulle behöva tänka på när hon precis sett sin hund somna in. För en del människor är ett husdjurs död den första kontakten med döden. Man har inte varit med

MAGASINET ARK // NUMMER 1 2016


om att någon nära släkting eller vän har gått bort och döden kan kännas abstrakt och läskig. – Som veterinär är det viktigt att tänka på att det är ett älskat husdjur, en familjemedlem som avlivas, säger Agnes. Det ska därför inte behöva vara allt för traumatiskt, utan det ska vara ett fint avslut. Oavsett om det är en katt eller en fågelspindel som avlivas. Detta är något som Agnes har fått med sig från veterinärhögskolan i Uppsala. Som veterinär måste hon vara uppmärksam på både djuret och människorna, och hålla sig lugn och dämpad. – Det är ju inte rätt läge att tjoa och stimma, säger Agnes, men det märker man själv och det är inte så svårt att anpassa sig efter situationen. Missan ligger kvar på det höj- och sänkbara bordet. Hennes ägare har redan sagt hejdå. Nu ska hon transporteras till Flattinge Smådjurskremering, där kroppen ska kremeras. Sedan kommer askan spridas ut i familjens trädgård. Eftersom Tachi fick ett fint avslut känner Susan att hon nu kan tänka på döden på ett lite annat sätt. – Jag trodde att det skulle vara läskigare, säger hon. Nu förstår hon att döden inte behöver vara traumatisk, utan den kan vara ett sista insomnande som kan vara lugnt och stilla. Susan tror att detta kan hjälpa henne i framtiden när hennes nära och kära blir äldre och närmar sig sina sista dagar.

"

ligger ett fotoalbum. Hon tar upp albumet och börjar bläddra i det. Hon kollar på bilderna flera gånger i veckan för att minnas sin hund. Där får man se en skymt av födelsedagar, soliga sommardagar, vänner som gosar med Tachi och långa promenader i såväl kyla och snö som värme. – När man ser vissa bilder skrattar man, vissa bilder gör att man börjar gråta, säger Susan. Men varje gång vi tittar upptäcker vi något nytt som vi inte tänkt på. Det är ett fint sätt att minnas honom på. Bilresan mellan Kärleken och Galgberget, där Tachi ligger begravd, tar ungefär sju minuter. Susan är tyst under större delen av bilfärden. Mellan de nakna bokarna uppe på Galgberget skymtar gravarna. Somliga är lite mindre, med ett kors och ett namn. Andra betydligt större och mer utsmyckade – med långa dikter om farväl. – Här har vi promenerat mycket med Tachi, berättar Susan när hon lämnar grusvägen för att gå mot Tachis grav. Christian stannar till och pekar. – Vid det här trädet brukade han stanna för att kissa. Här uppe vilar Tachi. ”Best bud” står det på den lilla stenen. Susan sjunker ner vid graven, borstar bort löven och minns sin hund. – Christian brukar trösta mig och säga att Tachi hade ett väldigt bra liv. Så älskad som han var, det är det inte många djur som får uppleva. Det är först och främst på grund av att vi inte kunde få barn som jag har fått ösa den omsorg och kärlek över Tachi istället. Men Susan kommer inte köpa en ny hund. Inte nu i alla fall. – Jag hade inte klarat av att gå igenom ännu en avlivning, säger hon. Susan funderar på om Tachi är i himlen eller om det kanske finns en hundhimmel. – På ett sätt känns det som att det är ett definitivt slut. Och då är sorgen extra stor. Får man ta med sig hunden in i himlen? Det är det nog många som undrar. ■

Jag hade inte klarat av ännu en avlivning

SORGEARBETET EFTER TACHIS DÖD har varit en lång och ganska jobbig process. Det har gått ungefär tre månader sedan Tachi somnade in. Christian hanterade sorgen genom att göra ett fotoalbum till sin fru. Susan har pratat med sina vänner om sin hund. Men hon har fått olika reaktioner när hon berättat att Tachi behövde avlivas. Några av Susans vänner försökte skämta med henne – de förstod inte att det gjorde ont att Susan hade förlorat sin hund. – Tachi var ju en familjemedlem. Men om man inte har haft ett eget husdjur kan det vara svårt att förstå, säger Susan. Samtidigt är det många som har förstått att förlusten av Tachi var, och fortfarande är, jobbig. – De flesta har varit väldigt fina gentemot mig, säger Susan med ett leende. Susan har precis ätit lunch. På matbordet

MAGASINET ARK // NUMMER 1 2016

61


LEKFULL UPPFOSTRAN OCH NÖDVÄNDIG MOTION

Att tävla ka nske inte lä ngre är aktu att träna oc ellt, men h leka med husse står fortfarande högst på list an. - Känner hu nden ingen glädje i det finns det in den gör, gen anlednin g att fortsä Pål Annerst tta, säger röm.

a ch Nix essie o ök. N r a s und sina h ad, spår och undar, n r med h d a y d l is e v i öm ar at m tävling h tävl nnerstr ationsPål A ränar inför et tränat oc år ett gener a t jade vis påg -tal hur de an 90 in. Just nu gammal, bör ål d e s r a P r Han h asen Tervue essie, 10 år t, bestämde rna N ga lig v r o n a in r e l n v a å a l ä l s r t a elit a r vete längre var g ä g N ä l . e skift inte gs att var da vlingar att tä öm att det str Anner n. la y på h l

allra flesta arbetar de så tt m ör st Anner lltså att rä Enligt Pål ttavisning. A rä ll ti p. v ti ro si po a till endast med dis eller glad ng skall nas med go ni lö rä be T . de te en in te be ffas teende bestra Felaktigt be positivt. alltid vara

r spring i benen a” Nixa däremot, ha tam än a vild er ”m n De visste att Pål skulle r över. När kenneln så det räcker och bli med sig ”den nya hunden fick han arbeta mycket med den lite väl bli n en om det ibland ka absolut jobbigaste”. Äv r grunderna ha hon att år gamla Nixa mycket, visar den 1,5 energi i överskott. t träning. Glädje och för tävling och mycke

Det finns flera olika grenar att tävla och träna i. Däribland sök, dressyr och agility.

42 62

En av utmaningarna är att utföra olika kommandon på avstånd.

Här skall hunden inte röra sig fram eller bak, utan bara på stället.

MAGASINET ARK // NUMMER 1 2016


Pål göm itar som Nixa eller b v r o k na är uppskur n skjuter ut n darna all, är a f d att hun tt e s s l n e il h g v c a o d ls e i n d e , g ö n fr a e in an Belöning nen under övn etta för att h orna, och dels n k u D ic . f mer i m bra ifrån sig tt inte på alltså a ör ansikte, Nessie g sera på hans ning, är is . v t a b t b t a ä sn ku tt. tillr skall fo skall komma rm av gjort rä da, i fo bit tills man en n g ä in h n n lö e b ka orv få en k sta som Det vär änta med att r v man få

att hundarna på ett Träning som detta görs för tion som behövs för att mo den lekfullt sätt skall få långa promenader eller må bra. Motion i form av ker dock inte hela vägen. en och annan joggingtur räc har blivit framavlade som Hundar, i synnerhet raser eta med problemlösning. för arbete, behöver även arb Efter en promenad på två - Det märker man direkt. självklart trötta, men timmar i skogen så är dom bara 30 minuter sök er återhämtar sig snabbt. Eft slut för resten av helt a var eller dressyr kan dom m. dagen, säger Pål Annerströ

hämtar ett inte för alla. Hunden är pp ho d me rt po Ap öms inte m ett hinder. Här bed föremål som ligger bako t, utan också nden hämtar föremåle bara på vilket sätt hu n strär nudda planket om ma få a rn klo s en e Int et. hopp n domarna. var efter full pott frå

undar erar h ste s s e r d å an när m n du m ste ha öra rätt, uta ka att hunå m n n ma tä t g n kan dar at r alltid lningen dinstäl te tvinga hun ande och ma aldrig. Det ä tet, n u r G in sät det strer te det du kan så är ar fru kar in n är att nd kan det v ttar - men u f h fa . Oc öm. la visa. Ib um som inte t bättre sätt ål Annerstr P t d e r r e å g ä p ä den visa at, s måste ot ann vi som an testa någ m så får

TEXT & FOTO: OSKAR DAHLGREN

Är du intresserad av hur dressyr appliceras på tjänstedjur? Kika in på vår hemsida och träffa kommissarie Magnus Söderberg och hunden Caxe. Ark.jmg.gu.se

MAGASINET ARK // NUMMER 1 2016

43 63


HÄST I LAGENS NAMN TEXT & FOTO: MICAEL THERNSTRÖM

Polisrytteriet står prydligt uppställt för fotografering någon gång under det tidiga 90-talet. FOTO: POLISEN

64

MAGASINET ARK // NUMMER 1 2016


"En chock af ridande polis för att rensa torget. På Vasagatan, Upplandsgatan, Barnhusgatan och Drottninggatan samlades inom kort en stor mängd folk. Till att börja med var det jämförelsevis lugnt och folket uppmanades att af flera talare att skingra sig. Då kom det plötsligt till en sammanstödning. Polisen drog blankt och högg in. Hvarvid flera sårades. En person erhöll ett hugg i hufvudet så att blodet forsade. En annan fördes sanslös bort. Gång på gång gjorde den ridande polisen attack, slående omkring sig."

Så skrev GP den 21 april 1902 efter de blodiga rösträttskravallerna som utspelat sig i Stockholm.

U

nder denna tid var ridande poliser nästan genomgående hämtade från kavalleriet, vilket kan förklara det kraftiga våldet som demonstrationerna möttes av. När taktik hämtad från Europas slagfält satts in mot demonstranter, blir det resultatet man kan förvänta sig. 50 år tidigare, 1847, hade det rent militära förbandet Kronprinsens husarer satts in mot folkmassor i Göteborg tillsammans med andra militära förband. De saknade alla kunskaper i att hantera demonstranter, vilket resulterade i huggskador och skottlossning. Svensk polis använder sig fortfarande av hästar, men oftast i ett betydligt fredligare syfte än att rida ner rösträttsaktivister medan man svingar sin sabel. För inte ens när det var som värst under de demonstrationer som urartat i kravaller, har ridande polisen dragit kallt stål mot naket kött. DEN SPECIELLA KÄNSLAN som kan infinna sig när man befinner sig innanför väggarna på en statlig

myndighet 2015 vill inte riktigt tränga sig på som den brukar. Det är inte bara 113 år som skiljer mellan kavallerichocken på Stockholms gator och polishästarna uppe vid Stora Torp. Här blandas en betydligt trevligare stämning med doften av hö, spillning och frustande levande djur. Susanne Johansson har arbetat vid polisrytteriet sedan 2003 och har stor vana med alla de levande varelser som finns i stallarna. – Där har vi stallkatten, pekar hon när den lilla tingesten försöker fälla alla i sin närhet. STALLARNA TILLHÖRDE TIDIGARE Stora Torps herrgård, innan de köptes och rustades upp av kommunen just för polisens räkning på 60-talet. Då med elva man och 15 hästar. Nästan lika många är de idag och fortfarande i samma stallar. Längst med mittgången står hästarna prydligt uppradade i boxar och nyfikna mular sticker fram över sina grindar när Susanne Johansson berättar om polishästars betingning och det urval som polisen gör när det kommer

MAGASINET ARK // NUMMER 1 2016

65


Polishästar under matkravallerna 1917. Mitt i bild synd Hjalmar Branting föras till säkerhet. Foto: Stockholms Stadsarkiv

– Vi vill ha väldigt lugna hästar, psyket är ju det viktigaste hos en polishäst. Vi köper hästar precis som andra, letar på nätet och ibland hör folk av sig med en häst de tror passar, säger hon. Hon öppnar den gallerförsedda dörren till boxen, där kallblodet Nixon skrapar lugnt med hovarna i höet. Sinnebilden av en ilsken stridshingst som skulle kasta sig in i en skrikande mobb blir svår att uppmana, men det märks att det är mycket muskler som skulle vara svårt att få stopp på om det vill sig illa. – Han ser lite arg ut men han är inte det, säger Susanne när hon kliver in och klappar det stora djuret med van hand. Nixon är med sina 17 år en rutinerad polishäst och det ska nog mycket till för att göra honom allt för uppspelt över främmande människor. – De är jättesnälla, verkligen. Vi har dem mycket på stan, så de är väldigt vana vid folk och det är väldigt många som vill komma fram och klappa dem. INNAN POLISEN SKAFFAR en ny häst låtar man alltid testa den innan, med olika former av störande inslag.

42 66

-Vi tar med miljöträningssaker, en presenning, låter dem gå över en flagga, något som skramlar, bara för att se den första reaktionen från hästen. De är flyktdjur och vi vill se hur hästen reagerar när den inte vill, men vi vill. Om hästen visar sig ha ett passande lynne brukar man försöka få hästen på prov en månad. -Vi vill testa den i trafiken och liknande. Tror vi fortfarande att det kan bli något av den så köper vi den. Förr köpte polisen in oinridna unghästar som man tränade själva redan från start, men det är något som man varit tvungen att sluta med. – Nu är vi inte så mycket folk som vi var då och skulle aldrig klara det. Nu köper vi in dem när de är fem, sex år så de helst ska vara grundinridna. Så kan vi fokusera på att börja träna dem direkt. Det tar mellan sex månader och ett år för polisen att träna en häst innan den kan tas ut för att arbeta på fältet. – Förr hade vi nästan bara svenska halvblod, men nu avlar man mycket på tävlingshästar, de ska hoppa och de ska vara flashiga i dressyr med fint steg och

MAGASINET ARK // NUMMER 1 2016


sådant. Då blir de mer nerviga och inte det vi ska ha som polishästar, de ska vara den där lugna trygga typen som kan gå på stan i timmar. Rytteriet har därför börjat se sig om efter andra raser. Bland annat har man köpt in två stycken engelska arbetshästar av rasen shire, även känd som världens största hästras. – Den största hon är en och åttiotre i mankhöjd. Sen har vi en vallack, de funkar jättebra, en tjeckisk kladrub, så vi ser oss betydligt mer om efter andra raser nu än förr, berättar Susanne Johansson. Hon trivs väldigt bra på sitt jobb. En arbetsplats som är bland de sista som fortfarande använder hästar inne i städerna i sin yrkesutövning. När hon började på rytteriet fanns det 20 hästar i stallarna och 17 aktiva poliser. – Vi är tio poliser som arbetar med rytteriet just nu och det är väldigt få. Vi ska bli tolv snart och vi hoppas att det ska öka ytterligare. Bland alla de leende människor hos polisrytteriet finner man stallchef Helene Granat, som arbetat i polisstallarna sedan 1993, när det var både fler hästar och karlar. Av de fem civilanställda som sköter stallet och de tio poliserna vid stallarna är det endast tre som är män. – När jag började var det bara gubbar i stallet, ja män då, säger Helene Granat med ett leende. – Likadant med poliserna, det var en kvinna som red, sen blev det mer och mer kvinnor och mer blandat. Men nu är det bara kvinnor och två män bland de ridande poliserna. När Susanne Johansson började 2003 var bilden en annan. – Då var vi hälften kvinnor och hälften män bland poliserna och en man som chef i stallet. Sen har det minskat hela tiden, berättar hon. DE GAMLA STALLARNA renoverades upp runt millennieskiftet och ledde till en betydligt bättre arbetsmiljö för de som arbetade i stallet och inte minst för hästarna. – Det är roligt att vara med och sett hur det såg ut innan, förr, på 90-talet och hur det ser ut nu. Det är absolut en positiv förändring, speciellt för hästarna som får 1. Polisrytteriets stå i boxar. De mår mycket stallar vid Delsjön. bättre och det är lättare att 2. Sadlar upp. hålla rent. 3. Helene Granat Förr när de stod i spiltor och Susanne Johansson med tryckte de allt hö och annat Urax. längst in i spiltan, det såg ut

MAGASINET ARK // NUMMER 1 2016

1.

2.

3.

43 67


Susanne Johansson med Nixon, som visar upp hela sitt charmiga register fรถr kameran.

42 68

MAGASINET ARK // NUMMER 1 2016


som ett bombnedslag när man kom på morgonen. Nu är det mycket lättare att hålla rent och snyggt, berättar Helene.

"

DET RÅDER INGEN BRIST på poliser som gärna skulle vilja arbeta med polishästarna, men det beror på vad polismyndigheten väljer att lägga pengar på. – Det är en dyr verksamhet, men med sex ekipage kan vi göra otroligt mycket. Vi används mycket i stora folksamlingar. Fotbollsmatcher, festivaler, cruising, demonstrationer och vi reser runt mycket. Med sex hästar kan vi flytta på en ganska stor mängd människor på ett enkelt sätt. I en tid när det skrivs om hur polisen distanserar sig från den breda massan och att polisen oftare väljer att förlita sig mer på teknik än att prata med människor verkar ridande poliser nästan vara en kvarleva från en annan tid. – När vi är ute och rider två och två får vi så otroligt mycket kontakt med folk. De blir glada när vi kommer. Många vill komma fram och klappa och prata med oss när vi har hästarna. Det är inte så många som går fram och knackar på rutan när två poliser sitter och patrullerar i sin bil.

När Susanne började hade man för vana att rida hela gruppen med sex hästar tillsammans. – Och det ser inte så välkomnande ut, så det skiljer sig mycket från hur vi arbetar nu, när vi går två och två så får vi väldigt mycket kontakt och därigenom väldigt mycket information, exempelvis på helgdagskvällarna när vi jobbar med 1020 vanliga poliser mot våld i krogmiljö. Hästarna rör sig då runt Avenyn, Järntorget och Långatorna, där det ofta finns en tydlig risk för att det ska bli lite stökigt under helgerna. Där man pratar med ordningsvakter och lugnar ner stämningen bara genom sin närvaro. – Det är en lugnande inverkan, det händer att folk ropar efter oss om att vi förhindrar bråk bara genom att rida förbi. Då känner man att man blir glad, det känns ju jätteroligt. PATRULLERNA BRUKAR VARA UTE till tre på helgnätterna och det blir ju en speciell stämning när alla som tror sig ha hästvana ska komma fram när de fått sig lite för mycket innanför västen. – Hästarna reagerar ju litegrann, men de är så vana att det oftast inte händer så mycket. En del kan ju nästan stoppa in händerna i munnen på hästarna och vissa av hästarna kan ju vara lite mer, naffsiga. Så det händer ibland att de blir bitna och man

När vi är ute och rider två och två får vi så otroligt mycket kontakt med folk. Många vill komma fram och klappa och prata med oss när vi har hästarna. får bara säga åt dem att, “vad sa jag?”. Det händer dock att det kan hetta till lite mer än den enskilde överförfriskade hästälskaren, kravaller inträffar fortfarande och det är något man tränar aktivt med hästarna. – Hettar det till så samlas vi i den stora gruppen på sex och då vänder det väldigt snabbt från att vara det stora gosedjuret till väldigt mycket muskler som kommer emot en. För att undvika att hästarna skulle skada människor har man utvecklade system för att lära hästarna hur de ska bete sig i olika situationer. – För att träna att gå emot grejer så har vi en stor boll som är närmare en och en halv meter hög, så ska de gå emot den medan nån står och håller emot den, så det blir ett tryck. För att lära sig att även om det är nån som håller emot så ska de gå på. Men har man väl fått det syfte man velat så går vi isär två och två lika snabbt igen. De värsta situationerna för hästarna numer är fotboll, när det kastas smällare och bengaler som kan skrämma hästarna. – De smäller något fruktansvärt så då har vi öronproppar på dem, när vi vet att det kan bli mycket ljud. Men får de en sådan smällare bredvid sig så hjälper det inte. Den flyktkänslan de har i sig, de vill bara komma därifrån då. Efter Göteborgskravallerna 2001 gick det rykten om att man varit tvungna att avliva en eller flera hästar. – Det trycket som hästarna fick vara med om då det var det värsta som hänt, men att någon var tvungen att avlivas stämmer inte alls, det var en häst som hade fått något sår som fick sys. Annars klarade de sig, trots att det var tuffa tag. – Men i regel möts man av mycket leenden som man inte får annars som polis, avslutar Susanne Johansson. ■

MAGASINET ARK // NUMMER 1 2016

43 69


Collien Lassie är en av världens mest kända och älskade hundar. Hon är huvudkaraktären i Eric Knights korthistoria som senare utvecklades till de än idag populära filmerna. Men vad vet vi egentligen om hanen Pal som porträtterade tiken Lassie? Pal föddes 1940 och debuterade 1943 i "Lassie Come Home". Han fortsatte spela huvudrollen i sex filmer till.

När han avled 1958, 18 år gammal, drabbades hans ägare och tränare Robert Weatherwax av en depression.

Pal var en av 1500 hundar som provspelade för rollen som Lassie.

Initialt ville skaparna av Lassie ha en tik som huvudrollsinnehavare. Att det till slut ändå blev en hane som spelade Lassie beror på att hanarnas päls är tjockare och mer fluffig.

Till en början var Pal endast tänkt som en stunthund som skulle utföra scener i vatten. Pal imponerade dock så mycket att han fick ta över huvudrollen.

TEXT: MOHAMED YUSSUF

42 70

MAGASINET ARK // NUMMER 1 2016


KULTUR

Djurhållning

Gatukatten Bob James Bowen

Hunden K erstin E kman

I denna barnklassiker får vi följa en kos vardag. Dagarna är lika varandra, men i drömmarna sker äventyren. Där kan kon sjunga popsånger och gå på bio. Hon tar sig till och med till Paris och New York!

Den verkliga historien om hur en gatukatt och en människa räddade varandra. Missbrukaren James Bowen hittade en skadad, röd katt. Han bestämde sig för att ta hand om den, och sakta men säkert fick James liv en ny mening.

En valp springer bort i en snöstorm. Nu måste han på egen hand lära sig att överleva i den kalla skogen. Kerstin Ekman har tagit steget in i hundens medvetande. Och läsaren får på ett unikt sätt ta del av hur djuret upplever omvärlden.

T he R escuers Down Under (1990)

Fantastic M r . Fox (2009)

P lanet of the A pes (1968)

T he L ast L ions (2011)

En tjuvjägare i Australien har ställt in siktet på en sällsynt guldörn, men pojken Cody vill annat. Han blir i sitt frigivningsförsök kidnappad och hoppet står till mössens FN:s bästa agenter, nämligen Bernard och Bianca.

Här bjuds vi på en höstfärgad stop motion-rulle signerad Wes Anderson med allt som hör honom till. En dysfunktionell familj, roliga huvudbonader, ett fantastiskt soundtrack och så klart Bill Murray. Dubbelt Oscarsnominerad.

Fyller guldbröllop om några år, men är lika aktuell nu som då. Det räcker att nämna den odödliga repliken "Take your stinking paws off me, you damned dirty ape", och att kompositören Jerry Goldsmith dirigerade musiken till filmen iförd gorillamask.

E nsammast i världen M agda E ggens En dag flyttar familjen in till stan. Kvar lämnar de kattungen. Detta är berättelsen om hur stor och hemsk världen kan vara för en ensam katt. Det må vara en barnbok, men den är lika gripande för alla åldrar.

Ur en kos dagbok Beppe Wolgers och Olof L andström

För bara 50 år sedan levde det nästan en halv miljon lejon på vårt klot. Idag är det knappt 20 tusen kvar och de fortsätter att minska. I den här dokumentären som är filmad i Botswana får vi följa en lejonmamma som kämpar för det som betyder något. Hennes ungar.

ANTONIA TSATSA OSCAR PETRÉ

MAGASINET ARK // NUMMER 1 2016

71


DIGITALA DJUR

"

PÅ VÅR HEMSIDA KAN DU SE REDAKTIONEN SPELA GOAT SIMULATOR: ARK.JMG.GU.SE

Alla djur är egentligen getter. Strutsar är getter med fjädrar på. –Armin Ibrisagic

GOAT SIMULATOR Har du någon gång undrat hur det är att vara en självdestruktiv get? I sådana fall är Goat Simulator, från svenska spelutvecklaren Coffe Stain Studios, spelet du väntat på. – Jag slösar en hel del arbetstid på Youtube. En vacker dag hittade jag getvideos på Youtube, och mitt liv förändrades för alltid. För dem som inte vet så finns det tusentals videos på getter som gör dumt skit på Youtube. Helt sjukt. Hursomhelst så fick jag idén att göra ett spel där man spelar som en get, säger Armin Ibrisagic som är en utav spelets utvecklare, angående hur idén till spelet väcktes. Om du undrar vad spelet går ut på säger Armin Ibrisagic följande: – Ja, spelet heter Goat Simulator. Om namnet inte säljer in dig på spelidén så måste du helt enkelt hata att ha kul.

HATOFUL BOYFRIEND Sätt dig in i rollen som enda mänskliga student på St. PigeoNation, en gymnasieskola för högpresterande fåglar. Du måste delta i klubbverksamheter, studera hårt och förhoppningsvis finna kärleken. Låter det konstigt? Hatoful Boyfriend ett typexempel på japansk humor. Hämningslöst galet som torrt ironiskt. Titeln är en dubbel ordlek, också detta typiskt japanskt – de japanska tecknen för hatoful kan läsas ut som båda de engelska orden heartful och hurtful, samtidigt som hato är det japanska ordet för duva. 

42 72

PÄR FREDRIKSSON

MAGASINET ARK // NUMMER 1 2016

LINUS DEGERSKÄR


KULTUR Grisar är väldigt intelligenta. De anses vara smartare än hundar och är både lättlärda och lojala. De har bland annat använts på samma sätt som jakthundar, men också till att spåra minor och som vallgrisar för att skydda får mot varg. Grisar är även utmärkta simmare och har använts i olika cirkussammanhang.

GRISEN

Mycket mer än bara bacon. Fakta om människans andra bästa vän. Länge har grisen levt tillsammans med människan. Det äldsta namnet på de som bodde Sverige är svioner, vilket är en föregångare till svearna. Svionerna var svindyrkare och hade grisen som symbol i många sammanhang. Under vikingatiden stod grisen i centrum vid midvinterblotet och offrades till gudarna.

Tamsvin har funnits i Sverige i över 4500 år. De härstammar från Europa, Södra Asien och Afrika. I dag finns det över en miljard grisar runt om i världen.

Fläsk är det kött som vi äter mest av i Sverige. Vi importerar allt mindre kött från Danmark och Tyskland. Det kan bero på att kött från dessa länder innehåller en hög andel antibiotika.

Linderödsgrisen är den enda oförädlade lantrasen av gris i Sverige. Den kan beskrivas som en slags urgris tillsammans med vildsvinet. Linderödsgrisen levde i Skånes skogar fram till 1800-talet.

iLLUSTRATION: lADYOFHATS

Grisar är i stort sett allätare som slukar allt de kommer över. De tuggar i sig potatisskal och andra rester som vi inte tycker om. Tidigare åt grisen en mer varierad kost. Numera äter den mer köpt foder vilket påverkar smaken på köttet.

Deras viktigaste naturliga beteende är att få böka. En industrigris inomhus på betonggolv sover 19 timmar och äter i en halvtimme per dygn. En gris i det fria bökar och äter 14 timmar.

TEXT: PATRICIA HIGSON

MAGASINET ARK // NUMMER 1 2016

43 73


L

änge har media och kultur engagerat människor i djurfrågor. Det har ofta varit ett intensivt men kortvarigt engagemang i svallvågorna av filmer och medias drev.

– Vi ser hur engagemanget minskar och ökar med drevet. Det blir ju inte på samma sätt som det var innan när alla såg och läste samma. Men ibland kan det bli ett jätteengagemang över kort tid, säger Mariann Eriksson marknadschef på Världsnaturfonden. Bland djuren som svenska folket engagerat finns noshörningsungen Nelson, som sommaren 1995 upptog alla löpsedlar. Eller schimpansen Ola, som 1988 adopterades av en stockholmsfamilj men blev en lång följetång med tårdrypande avslut.

ENGAGEMANGETS

VÅGOR

TEXT: MICAEL THERNSTRÖM

– Nu senast så tänker jag på lejonet Cecil som fick ett stort genomslag, eller Al Gores film från 2006, vi sysslar ju inte bara med djurrätt, vi arbetar ju även med att bevara den miljö som djuren lever i, så att de ska få finnas i sin naturliga miljö och att bevara den biologiska mångfalden. säger Mariann Eriksson. En tydlig strömning som kunnat ses är hur internet lett till en minskat intresse bland den stora massan. Sedan internets intåg i de svenska hemmen har medias roll i hur dreven utvecklas ändrats. Många ser fortfarande på TV och läser kvällstidningarna men de alternativa vägarna har tagit över bland de insatta.

– Det är klart att det engagerar, inte på samma sätt som tidigare när alla satt och tittade på Hylands hörna och alla visste allt om samma sak som alla andra. För vår del och för att få ut vårt budskap så var det egentligen bäst när det bara fanns två kanaler.

74

MAGASINET ARK // NUMMER 1 2016


ETT REPORTAGE OM UPPKLÄDDA HUNDAR TEXT & BILD: STEFAN BERG

MAGASINET ARK // NUMMER 1 2016

75


När husdjursbutikerna ser en växande kundkrets som köper modekläder till sina hundar ser många detta som ett exempel på att vi förmänskligar våra djur. Men för Maria Sidor är det inget konstigt att klä upp sina hundar om vintern. ” Varför ska de inte hellre ha en fin camouflagejacka, med lite päls och glitter på, än ett tråkigt svart täcke?” undrar hon.

Julsortimentet hänger framme i hundbutiken Myone.

P

å Carl Grimbergsgatan i Göteborg bor två hundar, dvärgspetsen Lisa och blandras chihuahuan Jocke. De kommer inte direkt rusande när jag träder in i tvårummaren. Avvaktande håller de sig i hallen bakom matte. Lisa är fyra år och aningen mindre försiktig än tioåriga Jocke. Så småningom kommer hon med små tassljud fram över parketten. Jocke dröjer kvar och morrar åt mig. Det har sin förklaring. När han var liten och söt var det många som kom rusande mot honom utan att tänka. Det har gjort honom lite folkskygg med åren. Det är en vanlig vardagskväll sent i november. Hela dagen har Maria Sidor jobbat och hundarna har varit hos sina dagmattar, två äldre damer som bor i närheten. Lisas dagmatte är mindre road av hundkläderna men nu när det är kallt ute tvingas hon ändå kränga på Lisa hennes röda regnjacka. Inomhus är hundarna endast klädda för fest eller fotografering men utomhus har de alltid kläder så här års. Maria Sidor ogillar så kallade funktionskläder och klär hellre upp sina hundar mer kreativt. -De ska ju ändå ha kläder för annars fryser de, och hundarna bryr sig inte om vad de har på sig och då tycker jag ”Why not?” Hon har plockat fram hundarnas kläder och lagt upp

"

76

på soff bordet. Nu visar hon entusiastiskt plagg efter plagg. Först ut, en liten tomtedräkt till Lisa. -Den här är ju inte praktisk någonstans, säger hon. Jocke har en likadan fast större för att matcha. -Det blir extra roligt hela december att gå med varsin tomtedräkt på dem. Det blir det sötaste sötaste liksom. På bordet står en skål med choklad. Bitarna är inslagna i papper specialgjorda till Marias och maken Sebastians bröllop i somras. En bild av brudparet pryder dem. -Ta en! Vi har några över om man säger så. Vi var ju tvungna att beställa tusen stycken så vi har väl två, tre hundra kvar. Sebastian, som också bor här, är ironiskt nog allergisk mot hundar och får använda sig av piller och nässpray. I december ska paret på bröllopsresa till USA. - Jag har redan idag suttit och googlat hundbutiker. I första hand för att det är billigt i USA men de är ju också galna när det gäller sådant här. De gör allt, de utstyrslar ju sina hundar lite väl mycket, men det finns väldigt mycket saker. Hon tycker utbudet i Göteborg är magert, men besöker flitigt de butiker som finns.

Why not?

MAGASINET ARK // NUMMER 1 2016


En av dessa är Myone på Gustaf Dahlénsgatan där julskyltningen just kommit igång. Här möts kunderna av hyllor med julkläder och julartiklar för hundar, allt från hundjulkalendrar till rutiga västar och tomteluvor. - Det är sånt man bara köper för ett speciellt tillfälle. Klä hunden över jul, förklarar butikschefen Maria Holmensköld. Butikens största kundkrets är hästmänniskor, men hundägarna tar en stark andra plats. Det finns en hörna med hundkläder där man hittar både funktions- och modekläder. Det finns en växande kundkrets som köper modekläder för hundar enligt Maria Holmensköld och hon tror den har växt under en ungefärlig femårsperiod. Ofta rör det sig om yngre kvinnor i tjugoårsåldern med en kinesisk nakenhund eller en Chihuahuablandning. På svenska kennelklubbens årliga listor över de mest populära hundraserna har bägge dessa hundraser haft en stark ställning de senaste fem åren. 2014 gjor-

de dessutom Folksam statistik över vilka som tecknat försäkringar för olika hundar och kunde visa att Chihuahuan var den populäraste hunden bland ungdomar under 25. Maria Holmensköld tror detta växande mode bland unga kommer från mediala förebilder. - Det här med väskhundar, det fanns ju knappt innan. Det är ju något som verkligen har kommit från förebilder. Hon fortsätter: - Vi har inte modekläder till särskilt stora hundar, så det blir en inriktning på de små hundarna. Det är oftast dem som har ett behov av att ha kläder på sig. PÅ CARL GRIMBERGSGATAN visar Maria Sidor upp fler hundkläder. En camouflage-mönstrad militärrock med fyra ben, ett par slitna hundjeans, en prinsesskrona i guldpapper, ett par gröna simglasögon. Och så en av de utstyrslar hon tillverkat åt hundarna, ett par änglavingar. Hon sätter dem på Lisas rygg. - Helt onödigt, men det ser bara jätteroligt ut

MAGASINET ARK // NUMMER 1 2016

77


liksom. Och den här damen bryr sig inte. När jag har fest brukar jag sätta på dem. Folk kommer ju hit och då kan jag tycka det är lite roligt. Maria tror att Lisa gillar att ha vingarna på. - Hon tassar runt, svänger om och visar upp sig. Maria Sidor klär endast sina hundar när det är under noll grader utomhus. Om sommaren finns annat till hands. Hon harklar sig skämtsamt då hon tar locket av en cylinderformad låda. Den visar sig vara full av koppel och halsband. Hon fiskar upp ett svart halsband prytt med swarovskikristaller. - Den här köpte jag till och med innan jag hade fått en hund. Jag tänkte: Någon dag har jag hund och då ska jag ha det här. Så det var liksom i förebyggande syfte. Hon växte upp i Ulricehamn. Familjen hade hund när Maria var två år, men den minns hon inte. Därefter fanns det inga hundar i huset. - Vi hade bara kaniner. Skittråkigt! Så när jag blev arton år så sa jag: "Nej mamma nu kan du inte säga något längre. Nu skaffar jag hund!" Hennes dröm var att ha en Chihuahua. Den uppfyllde båda hennes kriterier: liten och söt. Paris Hilton med sin Tinkerbell var en influens. Det blev dock för dyrt med en renrasig Chihuahua och istället blev det Chihuahua-korsningen Jocke. Förutom hundintresset fanns tidigt ett intresse för Barbie-dockor. På gymnasiet gick hon textil och konfektion och fick idén att kombinera sina intressen och börja sy hundkläder. När Maria tyckte att Jocke behövde sällskap blev det dags för en ny hund. Sebastian ville inte men fick ge sig. Som kompensation fick han vara med och välja, med kravet att hunden skulle vara liten och söt. - Men alla hundvalpar är ju söta, så vi tittade på hur de såg ut när de var vuxna och kom fram till att dvärgspetsar, de är ju lika söta som vuxna som de är

78

som valpar. Maria och jag har nu suttit här och pratat en timme. Jag har fått klappa Lisa men Jocke har inte riktigt blivit bekväm med mig ännu. Och nu tittar han skeptiskt på mig igen. - Ja, Jocke. Vad är det för skummis som är här? säger Maria Sidor. PÅ UPPSALA UNIVERSITET arbetar Ingvar Svanberg, forskare i kulturzoologi och etnobiologi samt expert på sällskapsdjurets kulturhistoria. Han menar att vi kan se ett växande behov av att skapa sin egen identitet runt sin hund. Det är mer rådande i USA och Japan, men förekommer allt mer även i Sverige. Ingvar Svanberg påpekar vidare att tendensen att förmänskliga husdjur har växt under en längre tid, inte minst vad gäller hundar. - Vi definierar allt mer hundarna som att de vore människor, som en jämnlik varelse i hushållssituationen. Några väldigt speciella uttryck är att vi numera bor tillsammans med dem, att de förses med mänskliga namn. De finns de som upplever att de kan tala med sina hundar och så vidare. En förklaring till detta ser Ingvar Svanberg i att hushållen blivit mindre. - Oftare har den moderna människan ett behov av att vilja ge och få känslor som inte fanns tidigare. Då behöver man dela den känslan med någon. Det är inte lätt. Människor är inte alltid pålitliga. De kan svika, men det gör inte hundar. Och det har vi ofta fått höra i de intervjuer vi gjort att från hundar och katter får man den där förbehållslösa kärleken. Ingvar Svanberg tycker att det är viktigt att understryka att det här inte är något helt nytt. Det finns historiska paralleller man kan dra till nutidens trender. - Det finns exempel på högståndspersoner som visar upp bortklemade hundar på målningar från 1600-talet. Det finns en anekdot om en borgarhustru som

MAGASINET ARK // NUMMER 1 2016


"

Hon tassar runt, svänger om och visar upp sig

MAGASINET ARK // NUMMER 1 2016

79


födde upp sin hund på vin och mjölk. När hunden dog så ville hon att den skulle begravas på kyrkogården   prästen, han var väl inte så road av det där. och      Om Jocke och Lisa var lite trötta på onsdagskvällen,   det mer liv och rörelse på lördag förmiddag då det är är dags för den sedvanliga rutten. Det är en bitande kall vinterförmiddag och Maria ångrar att hon inte tog på sig vantar. Hundarna ränner glatt framåt i sina utstyrslar. Jocke har en blåvitrandig tröja med tillhörande luva som Maria sytt till honom. Lisa har en röd regnrock. Plötsligt springer Jocke bort bland träden och tröjan snor sig fel om hans ben, den börjar bli för liten, eller han för stor. På andra sidan vägen kommer en kvinna med en stor lufsig hund och Jocke och Lisa sätter igång att skälla i kör. Reaktionen blir ändå ett leende. - Det hade nog inte hänt om jag haft en större hund som började skälla, påpekar Maria Sidor. När Maria, hundarna och jag fortsätter promenaden ned till Övre Husargatan ser vi en speciell reaktion i många av de mötande gångtrafikanternas ansikten. Efter en liten sneglande blick nedåt på hundarna fortsätter de ned för gatan med ett leende på läpparna som inte fanns där förut. Jag har lagt märke till en äldre dam som länge har vandrat bakom oss, med kontaktsökande blickar. Hon hinner ikapp oss vid hörnet. - Är det modeparad eller?, säger hon. Men hon gillar Jockes tröja. De reaktioner som Maria Sidor får är oftast positiva men långt ifrån alltid. Ibland hör hon folk mumla något om henne längre ner på gatan. Det finns också de som konfronterar henne. - De säger: ”Nej men, va? Har du kläder på hunden?” ”Ja!” säger jag då. ”Lägg dig i dina egna problem och inte mina.” Jag säger gärna vad jag tycker och tänker så det skiter jag fullständigt i. De starkaste reaktionerna har Lisas rosa skor fått. - Skorna ska vi inte

80

tala om! Djurplågare har jag fått höra. Jag får ju förklara för folk att hon blir köldskadad annars. På Facebook har hon fått ännu starkare reaktioner. Ett tag var hon med i en hundgrupp. När hon lade upp en bild på Lisa i sina skor blev det rabalder. - Där fick jag såna kommentarer så jag fick gå ur gruppen. Folk har ju ingen vett och etikett. Jag var djurplågare och fruktansvärt och hit och dit. Och det var ju tråkigt, den där hundgruppen var ju rätt rolig.  MYONE ÄR FÖRSIKTIGA med att lägga ut bilder av påklädda hundar på Instagram. - Det där är något som verkligen delar hundsverige. Det finns de som skriver ”Gud vad gulligt” och det finns de som säger att det är djurplågeri i stort sätt. Det är kontroversiellt fortfarande, säger Maria Holmensköld. Hennes egen erfarenhet är att olika hundar reagerar olika på hundkläder. En del hundar, menar hon uppskattar att bli påklädda. - Men det finns många hundar som absolut inte vill ha ben på sina kläder, som tycker att det är hemskt obehagligt att gå med. Och overaller kan vara jättesvårt med hundar. Det är inte så många hundar som trivs med det. Ingvar Svanberg tycker det är viktigt att understryka att kläder är något som hunden sällan faktiskt behöver. - Det handlar inte om hundens behov utan om människans. Samma med julklappar. Hunden kanske får något gott att tugga på men den har ingen aning om att det är en julklapp. Maria Sidor poängterar att hon aldrig tvingat sina hundar ha ett plagg som de själva inte ville men vissa gånger upplever hon att hundarna verkligen mår bra av att ha kläder på. - När vintern kommer ser man depressionen i ögonen på Lisa, tills hon får på sig de där rosa skorna. Du vet på våren när de släpper ut korna när de har varit inne? Så ser hon ut när hon får på sig skorna! Hon bara flyger fram och skuttar och hoppar.

MAGASINET ARK // NUMMER 1 2016


Bli Djungelfadder på wwf.se/djungelfadder

© NaturePL.com / T.J. Rich / WWF WWF kontrolleras av Svensk Insamlingskontroll

Gör en gorilla lite glad


Emilia Berntsso n

vinterjacka och den där svarta med pälskrage är ju bara SÅ fin? Då är minnet kort och skygglapparna har åkt på igen. Det finns de som hävdar att det är naturligt att bära päls och djurhudar, det har vi gjort sedan stenåldern. Men det tycker jag är ganska talande, att det var just på stenåldern vi gjorde detta. För tiderna förändras och så även våra normer. Vi sover inte i grottor längre och vi har andra material att göra kläder av. Utvecklingen Det finns få saker som kan väcka så

vardag. Numera räcker det nämligen att

mycket känslor som vanskötta eller

dela någonting på Facebook och så har

misshandlade djur. För några månader

man gjort dagens goda gärning. Man har

sedan började det spridas en bild från

spridit vidare informationen, då finns det

den polska organisationen Otwarte

kanske någon annan därute som faktiskt

Klatki som jag tror dök upp i de flestas

agerar. Problemet kommer ju när alla

Facebook-flöden. Bilden föreställde en

tänker så.

aktivist bärande en flådd räv och bilden väckte stor uppmärksamhet. Helt plötsligt

i alla fall jag verkligen tror ska ändra

var alla väldigt engagerade i pälsindustrin.

världen. Och det gör de! Ett tag i alla fall.

Men vad gjorde folk egentligen för att förhindra att det händer igen? Inte mycket skulle jag tro.

"

Numera räcker det nämligen att dela någonting på Facebook och så har man gjort dagens goda gärning

Som vanligt i Sverige är det ganska

82

Men det finns ändå några bilder som

För hur många tänker på den syrianske

mycket snack och väldigt lite verkstad.

lille pojken som drunknade i Medelhavet

Det är enkelt att tycka och tänka, men att

när vi pratar flyktingströmmar idag? Och

faktiskt göra är jobbigare. Speciellt sedan

hur många kommer ihåg bilden på den

de sociala medierna gjorde intåg i vår

flådda räven när det är dags att köpa

har gjort att vi inte längre behöver använda djuren för att hålla oss varma. Jag själv har råkat köpa en jacka med pälskrage när jag var 18. Jag var helt enkelt omedveten om att det var riktig djurpäls. Dålig ursäkt, jag vet, men jag tänkte helt enkelt inte riktigt. Men min medvetenhet ökar, idag skulle jag aldrig köpa någonting med riktig päls. Är det tack vare Facebook-delningarna jag sett? Kanske det, kanske har det gjort mig lite mer medveten. Fast det räcker inte med att dela en bild. Man måste ta ställning, göra ett aktivt val. Och även om det inte var just bilden på den flådda räven som fick mig att inse problematiken så hoppas jag att i alla fall några personer aktivt har valt att inte köpa den där pälskragen efter att ha sett bilden från den polska organisationen. Jag hoppas att vi tack vare att problemen lyfts fram och får spridning i sociala medier kan inse vad vi faktiskt gör mor våra medresenärer i livet. För då kanske din delning på Facebook faktiskt var dagens goda gärning.

MAGASINET ARK // NUMMER 1 2016


VILL DU SE MER? STATENS BÄSTA VÄN

KOGÄNGET

Gå in på ark.jmg.gu.se och spana in radio & tv-reportagen nedanför.

ÅLFISKARNAS MARDRÖM

LIVSAVGÖRANDE VÄNSKAP

I nästa nummer KAMPHUNDEN Det svartstämplade sällskapsdjuret. FISKMÅSDAMEN Kvinnan som är bästa vän med en fiskmås. SOMMARCIRKUSAR Ett reportage utanför manegens magi.

MAGASINET ARK // NUMMER 1 2016

83


Magasinet ark ht15  

”Människor är djur” sa läraren Lennart under en av alltför många biologilektioner. Inte världens mest kontroversiella uttalande direkt. Plö...