Magasinet mammon vt11

MAMMON RESER – RÄTTVISEMÄRKT – BYTESHANDEL UTFÖRSÄKRAD? – VÄRLDSKOLLEN – VAPENEXPORTEN – HIPHOP ♥ PENGAR

Nummer 1 2011

Är global rättvisa möjlig?

Johan Norberg och Lena Klevenås tycker olika

Vår etik, deras död Mammon gräver i pensionsgruvan

TRETTIOETT

Sidan ett

LEDARE Den hårfina gränsen V älkommen till Sveriges nya ekonomimagasin: Mammon. Vi lyfter blicken från Wallstreet och ser människor istället för siffror. Vi skriver om verklighetens ekonomi. Vi skriver om Annika som har valt att inte ha några pengar för att kunna leva ett lugnare och mer ekologiskt hållbart liv och för att slippa betala av sina miljonskulder. Vi skriver om Jonas som ska sluta använda pengar och börja byta varor med andra.

MAMMON BETYDER rikedom, men begreppet står också för girighetens gud. Det är känt att mycket vill ha mer. Även om pengar inte är allt, så har det en stor betydelse. Det är grunden till välfärdssamhället, det är mat på bordet, det är vård när vi är sjuka.

Det är makt.

I första numret av Mammon får

JOHANNA RUDBÄCK

du läsa om hur våra pensionspengar bidrar till att människorna i byn San Miguel de Ixtahuacán i Guatemala får jobb, men som samtidigt för med sig sjukdomar och förgiftat dricksvatten. Vi har även granskat vad den lilla gröna grodan på Maraboupaketet står för. Är global rättvisa möjlig? Det frågar vi idéhistorikern Johan Norberg som för tio år sedan var helt säker på det. Idag är han inte lika hoppfull.

I DETTA NUMMER får du också läsa om vilket transportmedel som tar dig längst för tusen kronor. Vi undrar varför hiphop alltid handlar om pengar och vi smygkikar på fotoutställningen “It’s the economy, stupid!”. Mammon sätter pengarna i perspektiv.

Trevlig läsning!

SUSAN BERGMAN

Redaktionen Mammon

Lisa Mattsson Valter Nordqvist Johan Sköld Emmylou Tuvhag

Redaktörer:

Victoria Greve Valeria Helander Lisa Mattsson Valter Nordqvist Johanna Rudbäck Johan Sköld Carolina Svensson Emmylou Tuvhag

Reportrar:

Dan Augustsson

Seminariegatan 1B 413 13 Göteborg Telefon: 031-786 49 91

Magasinet Mammon är en politiskt oberoende ekonomitidskrift som utkommer tolv gånger per år.

Ansvarig utgivare: Ulrika Tengby Holm

Susan Bergman och Johanna Rudbäck Dan Augustsson Susan Bergman Lasse Edfast Andreas Granath

TVÅ

Bildredaktör: Foto:

Dan Augustsson Lasse Edfast Valeria Helander

Layout:

Andreas Granath

Illustratör:

Carolina Svensson

Kontakt:

Omslagsfoto: Emmylou Tuvhag

Innehåll

Sidan 4 Världskollen Sidan 6 Korthugget

Guldgruvan Mammon följer svenska pensionspengar till Guatemala, frågar forskaren om etiska fonder existerar och reder ut djungeln som kallas din pension.

Sidan 22

8

Är global rättvisa möjlig? Möt JOHAN NORBERG och LENA KLEVENÅS tio år efter Attac.

24

17

Märkesdjungeln

Månadens bild

Sidan 20

29

En alternativ ekonomi

Valter Nordqvist har åkt till Norrköping och Sveriges enda bytesnätverk för företag.

32

Sverige har världens största vapenexport per capita. Men varför?

Utförsäkringarna: Vad hände?

Sidan 36

Flyg vs tåg Hiphop och pengar Sidan 37 Sidan 38 Medvetet Gästkrönikan Sidan 39 TRE

Nyheter

Världskollen Japan återhämtar sig från tsunamin och i Spanien fortsätter femtonde maj-rörelsens demonstrationer för “verklig demokrati”.

Mammon listar tio samtalsämnen att plocka fram på kafferasten.

USA I Utah kan man nu använda guld-

och silvermynt som betalningsmedel i butikerna. Detta enligt en ny delstatslag som godkänts av guvernören. Genom lagen riktar politikerna kritik mot centralbankens penningpolitik.

SPANIEN Demonstrationerna mot

ekonomiska klyftor i landet fortsätter. Mindre privilegier för politiker, minskad arbetslöshet, obligatoriska folkomröstningar inför stora beslut och förbud mot skatteparadis är några av kraven.

– Vi vill ha en fredlig revolution för att göra den ekonomiska modellen mer rättvis, säger Anxo Gomez, demonstrant i Galicien.

USA Microsoft har

köpt Skype för omkring 50 miljarder svenska kronor, och fick då samtidigt närmare en halv miljard svenska kronor i skulder på köpet. Detta är Microsofts största förvärv någonsin.

NAMIBIA Ryssland

satsar sex miljarder svenska kronor i en anläggning i Namibia som omvandlar naturgas till elektricitet. Detta för att förbättra sina relationer till landet och få ett handelsavtal.

SUDAN I juli blir COLOMBIA Colombias senat har godkänt en lag

för att kompensera offren för landets långvariga civila konflikter och återlämna mark till miljontals fördrivna människor. Lagen reglerar dock bara ersättning till offer för väpnad konflikt, inte dem för andra brott.

FYRA

Södra Sudan världens nyaste land, men kämpar redan nu för att locka företagare. ”Det går bra” tycker Världsbanken.

Det tar bara 15 dagar för att starta ett företag.

Men fortfarande kostar uppstarten nästan tre medelårsinkomster.

ISLAND Tjocka kvinnor

tjänar mindre än smala, men för männen är det tvärtom. I alla fall på Island, världens mest jämställda land, enligt en nyligen genomförd studie.

EGYPTEN Egypten har officiellt bett Internationella valuta-

fonden (IMF) om ekonomiskt stöd i form av ett lån. Lån har redan beviljats från World Bank och African Development Bank. IMF har i skrivande stund ännu inte fattat beslut.

JAPAN

Den ekonomiska återhämtningen efter jordbävningen går snabbare än väntat. Nio av tio företag i det värst drabbade området räknar med att producera som vanligt igen till midsommar.

MALAYSIA Det statliga malaysiska olje-

och gasbolaget Petronas satsar 131 miljarder svenska kronor på att bygga en ny fabrik som ska producera kemikalier och förfina råolja.

Fabriken ska ligga på gränsen till Singapore.

Projektet beräknas vara klart i slutet av 2016.

FEM

Korthugget

Flygande utgiftsmaskiner Svenska staten har bestämt sig för att köpa 15 stycken Black Hawk-helikoptrar till försvaret, tänkta att användas i internationella insatser och höja helikopterkapaciteten. Kritikerna menar dock att detta är ett sätt att närma sig Nato.

Notan? 4,7 miljarder kronor.

Jas 39 gripen har hittills kostat skattebetalarna minst 120 miljarder kronor.

Varma servrar och kalla vintrar Den sociala nätverksgiganten Facebook ska smälla upp tre stora serverhallar på Porsön i Luleå. Kommunalstyrelsens plan- och tillväxtutskott har sagt ja till att sälja marken till amerikanernas svenska dotterbolag Pinnacle Sweden. Om ingen sätter sig på tvären och överklagar så kan byggandet av den första hallen sätta igång i slutet av juni.

Anläggningen beräknas dra el för över 400 miljoner kronor per år, och dessutom höja temperaturen i närområdet med en eller ett par grader. Det är det kalla vinterklimatet på den norrländska östkusten som lockar. Vintrar med många minusgrader kan utnyttjas för att naturligt kyla ner serverhallarna när de brummar igång med full kapacitet, och på så sätt spara ström.

Pengar i perspektiv Visste du att Kungens årliga apanage kan räknas om till:

172 155 FLYGRESOR tur och retur Göteborg - London.

ETT EX. AV AFTONBLADET till varje svensk medborgare.

821 428 BILJETTER till premiären av Pirates of the Caribbean: On Stranger Tides 3D.

23 000 000 MED BRÖD på IKEA.

SEX

KORV

41 VILLOR på 200 m² i Arvika.

12 VILLOR på 200 m² på Lidingö.

Gammalt stöd på väg tillbaka

Den 16 juni invigs Göteborgs moské på Hisingen, som är helfinansierad av Saudiarabien. Det har tagit 20 år, främst för att det inte har funnits några pengar.

Samtidigt öppnar samfundsminister Stefan Attefall upp för ett statligt stöd till moskébyggen. Han tycker att det är ett problem att allt fler finansieras av ”tvivelaktiga länder”. Det skulle vara ett återinförande av det stöd som togs bort 1997, och skulle i första hand hjälpa de nya trossamfunden i Sverige som inte har samma kapital som Svenska kyrkan.

“I DON’T BELIEVE THE UNITED STATES OF AMERICA SHOULD BE IN THE BUSINESS OF SEPARATING FAMILIES.” - Barack Obama efterfrågar en mer human migrationspolitik, där familjer inte splittras i väntan på asyl.

BNP eller lyckliga planeten-indexet?

BNP MÄTER INTE UTVECKLING. DET ÄR SNARARE ETT MÅTT SOM TAR TEMPEN PÅ ETT LANDS EKONOMISKA HÄLSA. MEN VART SKA MAN DÅ VÄNDA SIG FÖR ATT JÄMFÖRA LÄNDERS UTVECKLINGSNIVÅ?

MAMMON REDER UT VAD DE ALTERNATIVA MÅTTEN STÅR FÖR. Produktion

BNP

Bruttonationalprodukt

Summan av alla varor och tjänster som produceras i ett land.

Mäts ofta per person, så kallad capita, för att lättare göra jämförelser mellan länder.

Välfärd

HDI

Human Developement Index

En sammanvägning av förväntad livslängd, utbildningsnivå och BNP.

Miljö

ISEW

Index för hållbar ekonomisk välfärd (Index of Sustainable Wefare)

Konsumtion balanseras av faktorer som inkomstfördelning, föroreningar och andra kostnader för ohållbar verksamhet.

Hållbarhet

GPI

Genuina utvecklingsindikatorn (Genuine Progress Indicator)

Tittar på huruvida ett lands ekonomiska aktivitet under året påverkat landets möjligheter att upprepa samma nivå nästa år.

Wellness

HPI

Lyckliga planeten-indexet (Happy Planet Index)

Bestäms utifrån genomsnittlig nivå hos folket utifrån hur nöjda de är med sina liv, livslängd och påverkan på miljön.

Glädje

GNH

Bruttonationallycka (Gross National Happiness)

Mäter ekonomi, miljö, fysisk och psykisk hälsa, arbets- och social hälsa, samt graden av demokrati.

SAMMANSTÄLLT AV EMMYLOU TUVHAG SJU

Ã…TTA

Mammon granskar

“Bli vardagshjälte som Gunnel, pensionsspara hos KPA”. Det är meddelandet som kommer till dig i tv-soffan. Över en miljon svenskar har valt företaget som marknadsför sig som de enda som bara investerar i etiska fonder. ”KPA pension - för en bättre framtid”, heter det. Men stämmer KPA:s slogan? Och i så fall för vem?

Guldgruvan TEXT & FOTO: EMMYLOU TUVHAG

NIO

Mammon granskar

M

itt i bergsbyn San Miguel de Ixtahuacán i nordvästra Guatemala står en katolsk kyrka inträngd mellan låga stenhus med tunna plåttak.

Varje söndag kommer invånare från byn och omkringliggande byar till kyrkan.

In genom stenporten går män märkta av hårt utomhusarbete, kvinnor i färgglada kjolar och barn med så mycket spring i benen att det krävs en och annan grimas för att kunna gå lugnt vid föräldrarnas sida. Det finns inte biblar till var och en, därför tar alla ett A4-papper med psalmer från en hög vid ingången. Trots att många av besökarna varken kan läsa eller skriva ställer de sig med ett stadigt grepp om pappersarket i bänkraderna. Vissa psalmer har fader Erik Gruloos översatt till mam, det lokala maya språket, andra är på spanska.

Och där, bland psalmerna om gud, himmelen och längtan efter fred,

Och du, min gud, var gömmer du dig?

Rädslan förlamar oss.

Min by är såld och du märker ingenting.”

Det är mer än två decennier sedan fader Erik Gruloos kom från Belgien till den guatemalanska mayabyn, två timmars bilresa från den mexikanska gränsen. Lokalbefolkningen talar om honom som prästen som vågar stå upp mot Marlingruvan.

Håret är grånat och blicken blyg, rösten är däremot stadig och stark när Erik Gruloos talar.

– De i byn som förstår vilka konsekvenser gruvan får för miljön känner sig hotade. Rädslan har kommit hit, säger han.

KRISEN I NORDAFRIKA och Kinas

stigande inflation driver det internationella guldpriset till nya rekordnivåer. Under de senaste tio åren har gruvföretaget Goldcorps aktie stigit i värde med 1 400 procent. Och råvaruexperter tror att uppgången fortsätter.

Investeringar i guldgruvor ger pengar tillbaka i plånboken hos fond- och aktiesparare i väst.

Goldcorp har 21 olika gruvor i

NYA SJUKDOMAR. Medan berget i nordöstra Guatemala NYA SJUKDOMAR. Medan krymper ökar risken för allva-

berget rliga i nordöstra Guatemala krymper ökar för allvasjukdomar hosrisken mayaindianerna rliga sjukdomar hos mayaindii området.

Sammanlagt anerna i området. har halterna av detSammanlagt cancerframhar halterna av det cancerkallande ämnet arseknik framkallande arseknik ökat med 400ämnet procent sedan ökat med 400 öppnades procent sedan Marlingruvan i byn.

Marlingruvan startade i byn.

av förorenade vattendrag, sämre skördar och sprickor i husväggarna.

Felipe Perez Sintos är en lång och spenslig man som i hela sitt vuxna liv försörjt sig och sin familj på jordbruket, i anslutning till huset. Nu är han rädd för att gruvan ska försämra hans redan låga inkomst. Den frukt som Felipe Perez Sintos skördar har nämligen blivit svårare att sälja.

När han tar bussen till marknaden i närmaste stora stad får han efter en dags arbete ofta bära med sig de flesta varorna hem igen.

– Folk frågar varifrån frukten kommer och när jag svarar säger de att de inte vill köpa frukt som är förorenad av gruvan, berättar han.

Sedan Goldcorp kom till området har han dessutom märkt att vissa frukter inte längre klarar sig lika bra som tidigare.

– Innan fanns det många och fina avokados, persikor och äpplen här.

Nu finns det bara ett fåtal fruktträd kvar. Ingen vet varför de har försvun-

“ÄVEN OM BESLUTSFATTARE TILL SLUT LYSSNAR PÅ OSS KOMMER SKADAN ALDRIG GÅ ATT TA TILLBAKA.” finns även en psalm om gruvan. ”Kanske är det du som har skickat gruvarbetarna till oss? De som våldför sig på kärnan av vår moder jord, tar vårt guld, förstör våra berg. Ett gram blod är värt mer än tusen kilo guld.

Vad händer med min by?

TIO

Nord- och Sydamerika. Den mest kritiserade finns i San Miguel de Ixtahuacán och kallas Marlingruvan.

Där pratar lokalinvånarna om allt fler sjukdomar som inte tidigare fanns, och som fortfarande inte finns på andra ställen i landet. Medan företaget gör storvinster drabbas befolkingen

nit bara att träden torkat ut samtidigt som gruvan började använda vatten.

Enligt organisationen COPAE, som företräder den del av lokalbefolkningen som arbetar emot Goldcorps mineralbrytning, använder gruvan 250 000 liter vatten i timmen. Lika mycket som en vanlig familj använder under 22 år. Organisationen tar varje månad vattenprover som sammanställs på laboratorium. Resultaten har visat att gruvan släpper ut alarmerande halter av arsenik, 26 gånger högre än Världshälsoorganisationens riktlinjer, ett ämne som är starkt cancerframkallande och kan ge allvarliga hudoch hårsjukdomar.

DET ÄR ONSDAG och biologen

Anna Gonzales har lämnat COPAE:s huvudkontor i provinshuvudstaden för att göra sitt månatliga besök vid gruvan. Vi står högt upp på en kulle och tittar ner på hålet där berget tidigare stått och där människor som ser ut som små orangea myror arbetar.

Stämningen är laddad och vi säger ingenting till varandra. Först när vi sitter i den röda flakbilen, har stängt

dörrarna omkring oss och startat kille i övre tonåren som stiger in i motorn talar Anna Gonzales. bilen med en påse apelsiner i handen.

– Varje gång jag kommer hit tycker Grusvägen är snirklig och bilen jag att hålet ser lite större ut än sist. stoppas av ett jordskred som tvingar Ibland känns det som att vårt arbete Anna Gonzales och Oscar Bamaca ut är meningslöst. Även om beslutsfati hettan. Oscar Bamaca lyfter blicken tare till slut lyssnar på oss kommer mot himlen. Luften är torr och det är skadan aldrig gå att ta tillbaka. över 30 grader varmt. Solen står högt, Anna Gonzales svänger av från det finns ingen skugga att finna och den asfalterade vägen och stannar Oscar Bamaca drar med fingrarna framför en järnkedja som dinglar vid på skärmen till den röda kepsen som mynningen till en liten grusväg. han bär på huvudet.

– Den här vägen leder till många byar häromkring. Innan var den TROTS VÄRMEN TAR sig Anna Gonöppen, nu måste någon från gruvan zales och Oscar Bamaca snabbt ner öppna hänglåset för att man ska för den branta slänten. Vid bergets fot kunna passera. rinner en å. Det är inte mycket vatten Vi ser hur en man långsamt förflyti den, högst någon decimeter. Annat tar sig från vägkanten till hänglåset. var det för en månad sedan. Då rann Till slut sjunker kedjan till marken det ordentligt. och vi kan pasAnna lyfter sera. Mitt AP-fonderna stöder gruvan näsan i vädret. emellan gruvan – Det luktar arFörsta, tredje, fjärde och sjunde AP-fonderoch den närmaste senik, eller hur? na har investerat totalt 240 miljoner kronor i Goldcorp, och har inga tankar på att plocka ån stannar Anna Oscar Bamaca Gonzales bilen för ur sina investeringar. I en omröstning på nickar först till Goldcorps årsstämma i vår om en resolution att hämta upp Ossvar, men märker med krav på att Marlingruvan ska stängas car Bamaca. Det är valde AP-fonderna att rösta nej. att Anna Gonzaen ung och smal les inte vänder ELVA

VATTEN SOM KAN DÖDA .

Omkring halva befolkningen runt gruvan är beroende av grundvatten och vattendrag för jordbruk och dricksvatten. Oscar Bamaca (i rött) tar vattenprover varje månad för att mäta halterna av farliga ämnen i vattendragen.

TOLV

“In Guatemala, Marlin produced its one millionth ounce of gold in April 2010, and continues to generate tremendous cash flow. We expect record gold and silver production and continued exploration success from Marlin in 2011.”

Utdrag ur Goldcorps årsrapport 2010

sig om för att titta på honom. Hon är fullt upptagen med att hålla utkik efter insekter för att se om antalet har ökat eller minskat. Insekterna, liksom fiskarna som Anna Gonzales håller utkik efter, kan ge en fingervisning om hur höga halterna av föroreningar är.

– Jo, fast inte lika mycket som förra gången, svarar Oscar Bamaca till slut.

– Nej, det är klart. Då stack det i ögonen och jag fick riktigt ont i huvudet, säger Anna Gonzales.

Oscar Bamaca sätter på sig plasthandskarna och fyller en behållare med vatten. Anna Gonzales står med penna och papper och fyller i ett formulär med standardfrågor om bland annat vattnets färg och lukt, antal insekter och fiskar i ån.

ANNA GONZALES stelnar till när

hon ser ett par gruvarbetare i orangea västar packa upp varor på ett släp en bit bakom sig.

– Jag kan inte låta bli att känna rädsla när jag ser gruvarbetare. Ända sedan jag var här första gången, tycker jag att det är obehagligt, säger hon.

Då förföljdes hon av en okänd bil.

När Anna Gonzales körde, körde bilen bakom. När Anna Gonzales

stannade, stannade bilen bakom. Sedan dess är hon på sin vakt. Och hon har anledning att vara försiktig.

Oscar Bamaca tar emot hot var och varannan dag, men vänder rädslan ryggen.

– Män kommer fram och säger att de ska döda mig och min familj. Men det är bara tomma ord. De skulle aldrig våga, säger han. Ändå är det inte länge sedan män med koppling till gruvan tog sin in i hans farbrors hus och sköt i luften.

Farbrorn klarade sig utan skador.

Värre gick det för Deodora Hernandez, en miljöaktivist som gjort sig känd för sin kamp mot gruvan. Även till hennes hem kom män med pistol, och hon sköts i ansiktet. Som genom ett mirakel överlevde hon, men fick skador för livet. Bland annat förlorade hon synen på ögat där hon träffades.

GRUVAN SKAPAR motsättningar,

mellan de som är för och de som är emot dess placering i byn. Mellan de som ser sina skördar krympa och hudsjukdomarna breda ut sig och de som fått jobb med löner som är många gånger högre än vad jordbruket kan erbjuda. Motsättningarna har lett till hot och våldsamma sammandrab-

bningar. I februari protesterade lokalbefolkningen genom att stänga framfarten till och från gruvan. Vid protesterna rapporterade demon-

Marlingruvan EKONOMI Startades med stöd av Världsbanken och gick med 500 miljoner dollar i vinst år 2010.

KRITIK FN-organ krävde år 2010 en stängning av gruvan eftersom gruvföretaget inte uppmärksammade ursprungsbefolkningens rättigheter.

GIFTER Gruvan använder cyanid för att ta fram guld och silver. 2006 – 2009 ökade koncentrationen av arsenik i området runt gruvan med 400 procent. Arsenik ökar risken för cancer, skadar nervsystemet, blod- och kranskärl, orsakar allvarliga hud- och hårsjukdomar, missbildningar samt fertilitetsproblem.

VAD HÄNDER NU Guatemalas regering undersöker om det finns grund för att stänga gruvan.

KOPPLING TILL SVERIGE De första fyra AP-fonderna äger 0,11 procent av aktiekapitalet i Goldcorp.

TRETTON

“EN DAG LÄMNAR FÖRETAGET BYN. DÅ KOMMER VATTNET ATT VARA FÖRORENAT OCH VÅRA BARN FÅR TA KONSEKVENSERNA AV VERKSAMHETEN” stranterna flera fall av misshandel, hot och kidnappningar.

Trots våld och hot har ursprungsbefolkningen runt om Marlingruvan stått på sig. By efter by kräver att gruvan stängs. Men det finns de som tycker att den internationella närvaron har fört med sig fördelar. Bland annat Magda Mejía, en kort och rund kommunalanställd kvinna som bland annat arbetar med att öka den kvinnliga närvaron i byarnas beslutande organ.

– Innan gruvan fanns här ingenting. Nu har vi i alla fall vägar. Det är mer än vad som finns på många andra ställen, säger hon.

Catalina Gonzales Lopez är inte lika säker på sin inställning till Marlingruvan. Hon har under två år arbetat som förskolelärare på ett dagis för barn till gruvarbetare.

– Marlingruvan har gett mig arbete och lön. Utan gruvan skulle jag ha svårt att försörja min familj. Men det är klart, en dag lämnar företaget byn.

Då kommer vattnet att vara förorenat och våra barn får ta konsekvenserna av verksamheten.

Reklamen fälldes Reklamombudsmannens opinionsnämnd, Ron, har sagt att två av KPA:s reklamfilmer är vilseledande och strider mot Internationella Handelskammarens (ICC) regler för reklam och marknadskommunikation. RO riktar kritik mot vissa ordval i filmerna och påpekar att fakta och påståenden i reklam måste kunna styrkas.

FJORTON

MOTSTÅND. Gamla som unga riskerar sina liv i protesterna mot gruvdriften

KRITISK . Joakim Sand-

berg skrev sin doktorsavhandling om svenska etiska fonder, han menar att det är fel på systemet.

FOTO: EMMYLOU TUVHAG

“De sitter fast mellan pengar och etik” En som inte köper KPA:s, AP-fondernas och andra pensionsbolags idé om etiska pensionsfonder är Joakim Sandberg, civilekonom och doktor i praktisk filosofi vid Göteborgs Universitet.

Enligt Joakim Sandberg är det uppenbart att pensionsbolagen som KPA och AP-fonderna inte lever upp till sina egna ideal och tänker mer på avkastning än på etik, något som de faktiskt är tvingade till enligt svensk lag.

– Jag tror att de tror på sin grej, men den strategi de har gör att de sitter fast mellan pengar och etik, säger Joakim Sandberg. Även så kallade etiska fonder och pensionstjänster måste enligt svenska fondbestämmelser först och främst verka för att ge högsta möjliga avkastning. De etiska och miljömässiga kraven är underordnade detta. Enligt Joakim Sandberg leder det till att pensionsbolagen blir bakbundna. De vill investera i bolag som är etiska och miljömässigt ansvarsfulla men bara så länge som det inte står i konflikt med vinsten.

– Man vill ta ställning men det får inte kosta för mycket. Så de skapar godtyckliga regler för att slingra sig.

Det blir någon sorts tuggummietik.

Det är beklämmande att man utnyttjar spararnas engagemang på detta sätt, säger han.

ATT MAN KAN påverka företagen

till att ändra sig är inte något han tror är möjligt. Pensionsfonderna, och speciellt AP-fonderna, är de största kapitalförvaltarna som vi har idag, vilket gör dem till mäktiga aktörer på börsen. Ändå så äger svenska pensionsfonder väldigt små andelar av de stora, mäktiga bolagen som de säger sig försöka påverka i rätt riktning.

Och om man får tro Joakim Sandberg så gör fondbolagen ytterst lite i sina försök att påverka.

– Det de rent konkret har gjort är att skicka några mejl. De utesluter några

PENSIONSKOLL

Det finns mer än 160 000 000 000 000 (etthundrasextiotusen miljarder) kronor i pensionspengar i världen. Det är ungefär en tredjedel av det samlade globala börsvärdet, det vill säga det totala kursvärdet av alla aktier som finns.

bolag för syns skull, men det går ju inte att utesluta för många, för då gör man avkall på avkastningen, säger han.

DEN ETISKA fondmarknaden i

Sverige är helt oreglerad, och det finns inget överordnat, självständigt organ som kontrollerar att de etiska fonderna verkligen är etiska. Det är upp till varje enskilt fondbolag att bestämma hur man vill definiera etik och vill man kalla sin fond för etisk så är det fritt fram att göra det. Och svenska pensionspengar fortsätter att strömma in till bolag som använder sig av barnarbetare, förstör miljö och främjar korruption, allt under en fana av ”etisk investering”.

VALERIA HELANDER

Läs mer om etiska fonder på nästa sida.

FEMTON

Mammon granskar

KPA fortsätter att investera Trots att Goldcorp kritiserats hårt både i Sverige och internationellt fortsätter KPA att investera i företaget. “Vi för en aktiv dialog och försöker påverka inifrån”, det är budskapet från pensionsbolaget. Hur mycket ett multinationellt företag lyssnar på en investerare som äger mindre än en bråkdel av aktierna är omdiskuterat.

På KPA är man medveten om att man investerar i ett företag som har hamnat i blåsväder både i Sverige och internationellt för sitt sätt att utvinna guld ur Marlingruvan. Men man har valt att inte utesluta företaget utan istället försöka påverka Goldcorp till att bättra sig.

Denna strategi har KPA för alla företag som är misstänkta för att kränka mänskliga rättigheter eller skada miljön. Och Goldcorp är inte unikt. Flera av de bolag som KPA investerar pensionspengarna i har blivit internationellt kritiserade för kränkningar, användande av barnarbete, korruption och miljöförstöring. Det är därför det känns konstigt att läsa ”Vi placerar alla pensionspengar etiskt och vi driver viktiga frågor inom framförallt miljö och mänskliga rättigheter” på KPA:s hemsida.

– Vi har en mer öppen hållning mot företag vars slutprodukt inte är ”ond”, så som är fallet med vapen, alkohol, tobak och spel säger Sofia Hagman CSR-ansvarig på KPA pension.

HON FÖRKLARAR ATT KPA

utesluter företag som sysslar med vapen, alkohol, tobak och spel. Skulle det komma fram att något bolag har gjort sig skyldiga till att kränka mänskliga rättigheter, främja korruption eller skada miljön så försöker

SEXTON

man istället påverka dem till att förändra sig.

– Det är en öppen investering tills företagen blir fällda, säger Sofia Hagman. Vi för en aktiv dialog med de som vi anser behöver bli kontaktade och blir de fällda vidtar vi åtgärder.

ÅTGÄRDERNA BESTÅR av

mejl eller möten, om företaget går med på det. Hur mycket ett multinationellt företag lyssnar på en investerare som äger mindre än 0,002 procent råder det delade meningar om.

Kritikerna hävdar att KPA inte har makt att påverka, Sofia Hagman menar att de har det.

Enligt henne behöver man en röst för att göra sig hörd, vilket man får genom aktieinnehav. Även Andra APfonden marknadsför sig som en etisk pensionsfond och arbetar på samma sätt som KPA. Där ger Christina Olivecrona, ansvarig för miljö- och ägarfrågor följande förklaring till detta tankesätt: ”Om vi säljer våra andelar upphör ju inte kränkningarna”. Därför fortsätter man att investera i oetiska bolag som man lanserar som etiska, frågan som återstår blir då; Är detta etiskt mot pensionsspararna?

VALERIA HELANDER

Ingen koll på pensionen?

Så funkar det Vad är AP-fonderna?

Första till Fjärde och Sjätte AP-fonderna utgör tillsammans den allmänna pensionens “buffertfond” för inkomstpension och tilläggspension. Det innebär att pengarna i AP-fonderna ska hantera skillnader mellan pensionsavgifter (inkomsterna till den allmänna pensionen) och pensionsutgifter (utbetalningar av pension) över tid. Den som inte själv väljer var premiepensionen ska investeras hamnar i Sjunde AP-fonden.

Din pension består av…

1.Privat pension = Detta är helt frivilligt och du bestämmer helt själv över dina eventuella investeringar.

2.Tjänstepension = De pengar som din arbetsgivare sätter av varje månad åt dig.

3.Allmän pension = De pengar som du får av Pensionsmyndigheten. Varje år avsätts 18,5 procent av din lön och andra skattepliktiga ersättningar till den allmänna pensionen där den fördelas mellan inkomst- och premiepensionen (16 % respektive 2,5 %).

Premiepensionen förfogar du själv över. Den som inte har någon inkomst får en garantipension.

KÄLLA: PENSIONSMYNDIGHETEN.SE

Här hamnar dina etiska pensionspengar

•Bolag som kränker mänskliga rättigheter: AES, Alstom, G4S, Goldcorp, Incitec Pivot, Motorola Solutions och Veolia.

•Bolag som kränker arbetsrätt: Bridgestone, Toyota och Wallmart.

•Bolag som är miljöskadliga: Coca-Cola, Ford Motors, Freeport McMoran och Rio Tinto. Oljebolagen BP, Exxon Mobil, Royal Dutch, Shell, Statoil och Total står för en stor del av världens oljeutsläpp och miljöförstöring.

KÄLLA: KPA.SE & AP2.SE

Numera pryds alla Marabous chokladkakor av en grön liten groda. Krabaten, som tidigare synts till på bland annat Chiquitas bananer och 7-Elevens take away-kaffe, betyder att produkten är certifierad av Rainforest Alliance. Eller i Marabous fall att 30 procent av kakaon som använts i produkten är det. Chokladbitar som istället bär Fairtradeloggan måste däremot innehålla 100 procent certifierad kakao, men av den varianten finns det också mindre att tillgå och det är svårt att få med fler odlare.

Välkommen till

märkesdjungeln!

TEXT: CAROLINA

SVENSSON

SJUTTON

“Märkningen handlar om reklam”

Vad kom du fram till i din utvärdering av Fairtrades verksamhet?

– Att de jordbrukare som är med drar nytta av det, men att det är ett system som inte kan omfatta hur många som helst. Vill man hjälpa många så håller det inte.

Vad tror du om metoderna som Rainforest Alliance tillämpar?

– Fördelarna med att samarbeta med storföretag är att det finns en potential att projektet kommer att omfatta mycket varor och många

arbetare. Att chokladkakorna “bara” innehåller 30 procent certifierad kakao behöver man inte haka upp sig på, det är ju bättre än inget. Frågan är om man arbetar mot att det blir mer i framtiden.

FOTO: CHARLOTTE CARLBERG BÄRG

Helena Johansson har skrivit rapporten “Vad uppnås med rättvisemärkning?”.

Vad vinner företagen på att certifiera sina varor på det här sättet?

– Marknadsföring! Det är smidigt med märkningar. Det kan vara svårt för ett företag att nå ut till kunderna på egen hand. Att ta en märkning som folk redan känner till underlättar.

Vad är det viktigaste när det gäller den här typen av varumärkning?

– Grundfrågan är om det betyder något eller inte. Det är jätteviktigt att det gör det. En symbolhandling är meningslös. Det måste finnas en plan för att nå många, för en väg framåt.

FAIRTRADE

Helena Johansson är föreståndare för Institutet för livsmedelsekonomisk analys vid Lunds universitet.

RAINFOREST ALLIANCE

VAD VILL DE?

Förbättra arbetsvillkor och levnadsstandard för odlare i utvecklingsländer.

Skydda regnskogen och främja hållbar utveckling.

VAD GÖR DE?

Odlaren får ett minimipris som minst täcker produktionsomkostnaderna, och får även pengar som ska användas till att främja lokalområdets sociala verksamheter (till exempel genom att sponsra skolan eller sjukvården). Fokuserar på småbönder och odlingskooperativ.

Lära odlare hur de ska arbeta med jordbruk, skogsbruk och boskapsuppfödning för att uppfylla de krav som behövs för att få använda certifieringen, och på så sätt hjälpa dem nå nya marknader där de kan ta bättre betalt. Fokuserar på medelstora till stora odlingar.

OMFATTNING

Sex miljoner odlare och anställda i 60 länder.

708 000 hektar, över 30 000 odlingar i 70 länder.

MILJÖTÄNK

Odlarna måste bland annat värna om grundvattnet, skydda den naturliga faunan i området, plantera skuggträd och undvika specifika kemikalier och bekämpningsmedel. Genmanipulerade grödor är inte tillåtna.

Har program för hur skogsbruk, jordbruk, boskapsuppfödning och turism kan anpassas för att skona regnskogsmiljön. Inget orenat avloppsvatten får släppas ut i vattendrag. Genmanipulerade grödor är inte tillåtna.

VAROR I URVAL

Anthon Bergs chokladkakor, kaffe från Condeco, bananer från ICA:s I Love Eco, vinet Ecologica.

Kaffe från Gevalia, bananer från Chiquita, Marabous chokladkakor, te från Lipton.

KRITERIER

100 procent av Fairtrade-ingrediensen i produkten (exempelvis kakaon i chokladbiten) måste vara certifierad, och hela kedjan från odling och skörd till processor, export och import måste gå via certifierade aktörer.

30 procent av ingrediensen måste vara certifierad för att produkten ska få märkas.

KRITIK

Kan aldrig bli mer än en nischmarknad, och därför inte omfatta merparten av världens fattiga odlare.

Låga krav på företag för att få använda märkningen.

Svåröverskådligt hur gynnade de omfattade odlarna och arbetarna faktiskt blir.

Brittiska chokladtillverkaren Galaxy är certifierad, trots att de använder palmolja i sina produkter.

ARTON

Hallå där...

FOTO: JOHAN SKÖLD

...ANDERS CARNE, PRESSCHEF PÅ KRAFT FOODS. Varför valde Marabou att samarbeta med just Rainforest Alliance?

– En analys visade att det är det bästa systemet för att göra odlarna till självständiga småföretagare som kan överleva utan stöd av bidrag.

Ni lanserar ert utvidgade samarbete trots att chokladen bara kommer innehålla 30 procent certifierad kakao. Hur kommer det sig?

– Det finns inte tillräckligt mycket certifierade bönor på marknaden för att vi ska kunna täcka 100 procent. Så fort det gör det går vi upp.

Målet är att 2012 använda 100 procent certifierad kakao i produkterna. Vad behöver förändras för att det ska vara möjligt?

– Två saker: Återgången till icke-krigssituation i Elfenbenskusten, samt att andelen certifierade gårdar ökar för att täcka vårt behov.

Märker på egen hand PÅ KAFFEROSTERIET Da Matteo i Göteborg håller man

Hur stor sannolikhet är det att ni når målet?

– Nästan helt säkra. Bara en tidsfråga.

Hur kommer ni då marknadsföra förändringen, med tanke på att produkterna redan bär märkningen?

– Nej, jag tror inte vi går ut med budskapet att vi nått full certifiering. ...MARCUS SCHAEFER, PRESSKONTAKT FÖR RAINFOREST ALLIANCE I SVERIGE. – Den största utmaningen för oss är att få odlare att ställa om sin verksamhet och bli certifierade. Det innebär stora investeringar för odlaren, och det gäller att kunna visa att det lönar sig. Det som krävs är utbildning för odlarna, och det tar tid.

Angående Marabou har jag inte hört något annat än att de kommer klara att öka till 100 procent certifierad kakao, och om de inte hinner till 2012 hoppas jag att de inte blir hängda för det. Jag har inte sett något företag som “stannat” vid 30 procent efter att de börjat med märkningen.

Da 1.

2.

3.

på att utforma en egen märkning istället för de vanliga rättvisemärkningarna. Det ska vara en tregradig skala som ger kunden möjlighet att själv se var kaffet kommer ifrån.

– Rättvisemärkning är ett steg i rätt riktning, men det finns brister och det passar inte alla, säger Christian Gullbrandsson, inköpsansvarig.

Da Matteo jobbar efter att köpa direkt från odlarna själva. Christian Gullbrandsson anser att det är det bästa för alla inblandade. För honom handlar det om att visa kunderna transparens och om att ta ansvar för var produkterna kommer ifrån.

Matteos tre nivåer Han berättar att det även spelar roll vad man kan Kaffe som Da Matteo köper visa upp för kunderna. från större varuhus. Här är det Da Matteo – Det kommer hit som får lita på kunder som frågar att de som säljer efter ekologiskt till dem har koll märkt kaffe och på att allt gått rätt till. vänder i dörren. Men vi ändrar inte vår Da Matteo idé, vi tycker vårt handlar direkt av alternativ är bättre. agenter i de olika länderna. Här Titta till exempel när har man större vi handlar från Etikoll och har även opien. De har alltid besökt vissa av odlat ekologiskt men odlingarna. de vill inte betala för Här handlar Da att få den stämpeln.

Matteo direkt Det får en ibland att med producenundra om märkninterna och kan garantera att odlarna får ett gen är till för konsumenskäligt pris för sin produkt. terna eller de som odlar.

JOHAN SKÖLD

NITTON

Vinjetten Y’all Bilden FATTIG. Bildjournaliststudenten Anders Nordlén har träffat hemlösa på Hawaii. Utställningen It’s the economy stupid på Galleri

Kontrast i Stockholm kommer att bjuda på 20 olika bildberättelser från världens alla hörn med ekonomin som gemensam nämnare. Utställningen pågår 1 - 12 juni. Man kan också följa studenternas resor på bild11.wordpress.com.

It´s the economy

FOTO: ANDERS NORDLÉN

Kan ekonomi fångas på bild? Bildjournalistikstudenterna på Mittuniversitetet har försökt.

Den första juni är det premiär för utställningen It’s the economy stupid!, där studenterna visar upp sina bildberättelser på temat ekonomi. Mammon tog ett snack med en av utställarna, Monika Miranda Maureira.

Vad kommer ni visa upp?

– Vi har alla möjliga vinklar och berättelser. Vi har till exempel ett projekt om fattigdom. Men även annat som att hänga med en mjölkbonde utanför Sundsvall och att följa cowboys i Wyoming i USA. Vad vill ni ha sagt med er utställning?

– Jag kan ju bara tala för mig själv, men jag vill upplysa om hur fattigdomen i Sverige ser ut. Jag har varit i Bergsjön i Göteborg och sett den sociala utstöttheten på nära håll.

Tillför ni något nytt med utställningen?

– Mycket är såklart redan gjort när det gäller ekonomi. Men vi har försökt få in vinklar som inte gjorts tidigare. Det har vi lyckats med tycker jag.

Vad hoppas ni få för reaktioner?

– Jag vill att folk ska få en ”ahaupplevelse” när de kommer och tittar.

Det var något jag själv fick när jag gjorde mitt jobb.

Hur då?

– Jag trodde inte folk levde så i Sverige som många gjorde i Bergsjön. Bland annat så träffade jag en organisation som delade ut mat och kläder till folk. Det kändes inte som Sverige för mig.

Hur har det varit att jobba med det här?

— Arbetet har ändrats mycket under tidens gång. Många bilder som var ens älsklingar från början har tagits bort och texter har ändrats om. Alla från klasskamrater till lärare har hjälpt till och stöttat varandra. Vi har överhuvudtaget varit en jäkligt skön klass. Man har riktig separationsångest nu när det snart är slut.

– Stupid!

JOHAN SKÖLD

TRETTIOETT

Vinjetten Y’all

Allt går inte att köpa för pengar.

I TV-serien Solsidan används hushållsvalutan Uscados.

I delstaten Utah kan man betala med guld. Och på skolgården byts puttekulor. Kan byteshandel och lokala valutor vara vägen till en hållbar ekonomi?

TJUGOTVÅ

Ur pengarnas grepp TEXT OCH FOTO: VALTER

N

är de finansiella systemen vacklar återvänder folk till traditionell byteshandel. För vissa handlar det om överlevnad. I Brasilien skapades den lokala valutan Palma i början av 00-talet för att lyfta förorten Fortaleza ur fattigdom. Men även i Sverige finns de som använder sig av byteshandel och lokala valutor för att hitta en väg till en hållbar ekonomi.

Karin Pleijel var i mitten av nittiotalet med om att starta ett bytesnätverk i Göteborgsförorten Bergsjön. Idén dök upp på ett möte där man egentligen planerat att starta en mer traditionell inköpsförening.

Men intresset för frågan hade hon med sig sedan några år tidigare, när hon såg ett tv-program från England.

– Det handlade om ett samhälle som var dränerat på valuta. En stad där man märkte att «vi har människor som kan saker, och vi har behov.

Det enda som saknas är pengar.»

Jag bodde i Bergsjön då och jag såg likheter med situationen där.

I EN TJOCK, SVART PÄRM har Karin Pleijel sparat alla mötesanteckningar, fullskrivna overheadblad och verk-

NORDQVIST

samhetsberättelser. Hon konstaterar att föreningen startades 1996. Vid den tiden fanns det liknande nätverk på andra håll i Göteborgsområdet, bland annat i Lundby och på Brännö. De organiserades efter en modell som kallas LETS (Local Exchange and Trading Systems). Tanken är att man ska utnyttja de resurser som trots allt finns i ett lokalsamhälle där man saknar pengar, eftersom arbetslösheten är hög och inkomsterna låga.

Man bestämmer sig för en valutaenhet, som är i princip lika mycket värd som den nationella valutan.

Men istället för att pengarna genereras av en centralbank skapas de när man köper en vara eller en tjänst av någon annan.

Var och en av medlemmarna i nätverket har ett konto där det är ok att ligga på både plus och minus.

Någon ränta genereras inte i något av fallen. I Bergsjön kallades valutan ”stenar”.

Föreningen gav ut ett medlemsblad där man kunde läsa vad som fanns att köpa på den lokala marknaden.

Den höll också reda på medlemarnas konton och transaktioner. Det sista protokollet i Karin Pleijels svarta

pärm är från den tionde oktober 2001.

Sedan upphörde föreningen.

– Det berodde på eldsjälars bristande ork, säger hon. Det behövs en kritisk massa med tillräckligt många deltagare för att ett bytesnätverk ska fungera. För att få det krävs en stark trovärdighet, och den kanske vi aldrig lyckades nå upp till.

TANKARNA PÅ komplementära

valutor lever ändå kvar på olika håll i allra högsta grad. Bernard Lietaer, belgisk nationalekonom och en av arkitekterna bakom euron, menar att det rådande ekonomiska systemet inte är hållbart, och att en stor del av problemet ligger just i valutorna.

Enligt honom skapar de etablerade valutorna, och deras monopolställning, rädsla och girighet, och gör vårt ekonomiska system ekologiskt och socialt ohållbart. Lösningen, anser Bernard Lietaer, är att skapa en flora av parallella valutasystem – lokala, regionala, och internationella.

Vart och ett med sin egen typ av ”pengar”, som har sina egna egenska-

TJUGOTRE

“DET HANDLAR INTE ALLS OM SAMHÄLLSKRITIK. DET ÄR ETT SÄTT ATT VÄRNA OM FÖRETAGARNA.” per och användningsområden: en komplementär valuta som finns vid sidan av den etablerade.

Hans idéer har än så länge inte fått något större genomslag. Och visst kan hans resonemang låta som en förenklad patentlösning på svåra problem. Men det är ett faktum att byteshandeln brukar ta fart i kristider, och att nätverk där man använder sina egna lokala valutor brukar växa fram.

I CENTRALA Norrköping, kluvet av

Motala ström, finns det gamla industrilandskapet kvar. När det byggdes på 1800-talet fanns här textilfabriker och pappersbruk. Nu huserar Arbetets Museum i en av fabriksbyggnaderna.

I fabriksskorstenarnas skugga träffar jag Jonas Lagander och David Appelgren. De håller på att starta Swebarter, en bytesring som den i

Bergsjön fast för företag, och på kommersiell basis snarare än ideell.

– Ska man göra någon nytta känns det helt meningslöst att starta en LETS-förening som man kanske bara får med några polare i. Det är bättre att satsa på att tjäna pengar på det som samtidigt kan hjälpa lokalsamfundet, säger Jonas Lagander.

HAN MENAR att en lokal valuta för

byteshandel mellan företag i princip har samma effekt som en för privatpersoner. Nämligen att skapa utbyten som annars inte varit möjliga, eftersom det inte funnits pengar till dem.

Jonas Lagander tar som exempel en tidning som bara fyller ut 80 procent av sitt annonsutrymme. Utrymmet som blir kvar kan den ge till en annan medlem i nätverket, till exempel en lokal restaurang som annars inte har råd med annonser. En summa i nätverkets valuta, ”barter-kronor”,

dras från restaurangens konto och sätts in på tidningens, och tidningen kan senare använda krediten till att anlita en revisor som också är medlem i nätverket.

På så vis ska resurserna stanna inom regionen och stärka den lokala ekonomin. För att sköta administrationen tänker Swebarter ta provision på transaktionerna, både i barterkronor och i svenska kronor. Så vanliga pengar kan trots allt också behövas för den som vill ta del av byteshandelns fördelar.

Precis som för LETS-nätverket i Bergsjön är trovärdigheten en viktig fråga för entreprenörerna i

Uscados: Valutan för hemmet DET BÖRJADE I TV-SERIEN SOLSIDAN. Karaktärerna Fredrik och Alex spelade tennis när Fredrik berättade hur de drar jämnt i hans hushåll. Lösningen hette uscados (USC). ”Man låter hela hemmet bli ett eget ekonomiskt system där man låter familjemedlemmarna värdera tjänster hemma mot valutan”, sa han. Närmare bestämt får du poäng för allt du gör. Byter du en blöja? 100 uscados. Lagar du tvättmaskinen? 800 uscados.

Systemet omfamnades av tittarna, en hemsida skapades där man Diska: 10 USC kunde registrera alla sina tjänster Byta blöjor: 70 USC och hålla koll på ställningarna Överraska hushåll: 600 USC i hushållet. Facebookgruppen Installera elektronik: 50 USC följdes av över 2 000 entusiaster och Laga mat: 60 USC fenomenet uppmärksammades i Motionssimma: 200 USC brittisk media.

Skura kattlåda: 150 USC JOHANNA RUDBÄCK

TJUGOFYRA

Skölja ur mjölkförpackningen: 5 USC

PIONJÄRER. Jonas Lagander och David Appelgren är först med att införa valutan barterkrona i Sverige.

Norrköping.

Hemsidan de byggt för företaget ger intrycket av en mäklarfirma snarare än något idealistiskt projekt för att förändra samhället och ekonomin.

– Vi står för ett extra verktyg.

Men för Jonas Lagander finns ändå i botten ett långtgående intresse för idén om komplementära valutor. Och inte minst för ekonomen Bernard Lietaers teorier.

– Vårt penningsystem skapar en artificiell brist, säger han. Det beror på sättet som pengar sätts i cirkulation.

Med vårt nätverk blir bristen inte Läs mer om komlika kännbar, i plementära valutor: och med att man www.lietaer.com får en parallell www.tidsnatverket.se marknad med www.swebarter.se en valuta som är baserad på överflöd.

Tidsnätverket: Timmar som tack och gåva FÖR TIDSNÄTVERKET I BERGSJÖN är komplementära

valutor först och främst ett sätt att stärka lokalsamhället.

De använder sig av ”time banking” – ett system där tiden är det enda måttet på värde och en ”skänkt timme” motsvarar en ”mottagen timme” oavsett aktivitet.

– Det handlar om att komma bort från det envägsgivande som ofta är typiskt för den ideella sektorn, förklarar Ulla Gawlik som är verksamhetsansvarig.

Tillsammans med två halvtidsanställda projektledare organiserar Ulla Gawlik nätverket från en liten hemtrevlig lokal i botten på ett högt hyreshus vid Rymdtorget.

På anslagstavlan bakom Ulla Gawliks fåtölj hänger lappar med förslag uppspaltade under rubrikerna ”Ge tid” och ”Få tid”.

– Inom time banking är frågan alltid vad du kan ta emot i utbyte för det du gett. En volontärgrupp kan till exempel

besöka ett ålderdomshem för att hjälpa de äldre. Men frågan om vad de äldre kan göra kommer sällan upp.

ULLA GAWLIK KALLAR TIME BANKING för ”en social

valuta”, där huvudsaken är gemenskapen och kontakterna som skapas. På så sätt ska nätverkets aktiviteter föda en serie möten och utbyten.

Tidsnätverket använder sig egentligen inte av systemet fullt ut. Timmarna fungerar inte som en regelrätt valuta. Istället för att utföra utbyten på individnivå ”ger” deltagarna tid i grupper som kollektivt organiserar aktiviteter åt andra, och ”får” sedan tid genom att tillsammans delta i olika aktiviteter. Så driver de verksamheten för att inte bryta mot skattelagstiftningen .

VALTER NORDQVIST

TJUGOFEM

Krönika

Vi delar krets med sodomiterna E

konomiprofessorn Bernard Lietaer säger att problemet med våra valutasystem är att alla pengar skaffas genom lån, som sedan måste betalas tillbaka med ränta. Vårt bankväsende bygger alltså på att det finns en ständig brist på pengar i systemet.

Trots detta tänker vi inte på räntan som något problemfyllt. Det är något slentrianmässigt över det, något som vi lär oss att hantera tidigt i livet. Jag minns de små ockrarna på högstadiet som välvilligt lånade ut pengar när klasskamraterna inte hade nog med mynt för att köpa godis i skolcaféet. Givetvis med väl tilltagen ränta på ett par kronor om dagen, men det kunde det vara värt för att stilla godissuget.

Räntan verkar finnas med oss tidigt, som en självklarhet. Det framstår som rimligt att den som lånar ut pengar ska få något för att han eller hon utsätter sig för risken att inte få tillbaka några pengar alls.

Så har det inte alltid varit, fördömanden av ränta på lån går att hitta i flera religioner och sågs tidigt som ocker.

“JAG MINNS DE SMÅ OCKRARNA PÅ HÖGSTADIET Den kristna kyrkan sa redan år 1515 att pengar man tjänat SOM VÄLVILLIGT LÅNADE UT PENGAR NÄR på ränta var oförtjänt inkomst de kom från någontKLASSKOMPISARNA INTE HADE NOG MED MYNT eftersom ing som inte hade något värde utan arbete, i det här fallet FÖR ATT KÖPA GODIS I SKOLCAFÉET.” tiden. Att leva utan att arbeta ansågs onaturligt, vilket bidrog till att Dante placerade ockrarna i samma cirkel i helvetet som invånarna i Sodom.

I Koranen fördes ett liknande resonemang där man förklarade varför handel var tillåtet, men inte att ta ut ränta. Vinst genom handel eller arbete var ett resultat av att man skapat ett värde av någonting. Det var en profit som kunde variera beroende på sjukdom, väderförhållanden eller andra yttre faktorer.

Vinst på räntan, däremot, var fast. Man visste vad man skulle få och behövde inte arbeta för det.

Den här typen av arbetsfri inkomst ansågs, och anses, av islams rättslärde vara omoralisk.

Ett synsätt som ledde fram till att det inom islam växte fram ett finansiellt system som inte använde sig av ränta, där låntagaren istället blir en form av partner som delar både vinst och risk med banken. Ett etiskt förhållningssätt där man vill undvika att utnyttja den låntagande personens utsatta läge.

Islamska banker finns i Sverige sedan 2008 och tillåter även ickemuslimer att ta lån. Kanske är det något som kan tilltala en större kundkrets som efterfrågar alternativa finansieringsmetoder.

är journalist och layoutchef på Mammon.

ANDREAS GRANATH

TJUGOSEX

FOTO: DAN AUGUSTSSON

Mammon utreder

Utförsäkrad – så funkar det

TEXT: LASSE

EDFAST BILD: CAROLINA SVENSSON

En mors bror. En grannes granne. En väns sambo. En brors mor.

De flesta känner någon som påverkats av reformen som vände sjukförsäkringen ut och in i ett försök att fånga in de i utanförskap.

Här är vad som egentligen hände när en finansminister myntade begreppet “rehabiliteringskedjan” och Försäkringskassan tömdes genom utförsäkring.

“D

et här är en budget för att få fler människor i arbete och för att hitta fler och bredare vägar tillbaka för dem som står utanför arbetsmarknaden.” Så sa finansminister Anders Borg i september 2007 när han presenterade budgeten för året därefter, en budget som även berättade om en “rehabiliteringskedja” för att minska det som hade börjat benämnas som “utanförskapet”.

Någon liknande kedja var det knappt någon som hade hört talas om innan. Först fyra månader senare presenterade en arbetsgrupp bestående av tjänstemän från finansdepartementet, socialdepartementet och arbetsmarknadsdepartementet sin promemoria “Införande av en rehabiliteringskedja”.

“I DENNA PROMEMORIA

föreslås även att från och med den tidpunkt då den försäkrade har haft nedsatt arbetsförmåga under 180 dagar ska det bedömas om den försäkrade har sådan förmåga så att han eller hon kan försörja sig själv genom förvärvsarbete på arbetsmarknaden. Enligt arbetsgruppens bedömning bör detta medföra att antalet långa sjukfall minskar

betydligt. (...) Detta kommer också att innebära betydande minskningar av utgifterna för sjukförsäkringen.”

De 180 dagarna är en viktig länk i rehabiliteringskedjan, och också en som fått mycket kritik efter införandet sommaren 2008. Plötsligt skulle en människa som var för sjuk för sitt eget arbete tvingas söka vilket annat arbete på “den reguljära arbetsmarknaden” som helst, och dessutom var som helst i landet. Så varför denna regel? År 2003, flera år innan Alliansen bildade regering, nådde Sverige en absolut topp vad gäller långtidssjukskrivna. Kurvan hade gått upp en längre tid och Socialdemokraterna var tvungna att göra något. Lösningen blev att föra över de sjukskrivna med sjukpenning från ett diagram till ett annat. Nu skulle de inte längre få sjukpenning utan sjuk- och aktivitetsersättning, i praktiken ett steg bort från arbetsmarknaden, men ännu inte förtidspensionärer.

FYRA ÅR SENARE, sommaren 2007,

hade antalet långtidssjukskriva halverats, och även de medel- och korttidssjukskrivna hade minskat mycket.

De i det andra diagrammet, de med sjuk- eller aktivitetsersättning, hade blivit många, många fler.

Att hamna i det diagrammet innebar att man fick ansöka om fortsatt

TJUGOSJU

Mammon VinjettenUtreder Y’all

TJUGOÅTTA

SJUK!

Sjukpenning

DAG

Sjukpenning

90

Du prövas mot alla tjänster hos din arbetsgivare.

DAG

Sjukpenning

180

DAG

912

Du prövas mot alla jobb på arbetsmarknaden.

Bedömd att vara arbetsduglig.

Arbetsförmedlingen

Arbetsförmedlingen Inget jobb på tre månader och ingen sjukpenningsgrundande inkomst.

UTFÖRSÄKRAD! sjukersättning varje, vartannat eller vart tredje år; en förslappning gentemot sjukpenningsystemet där den sjuke var tvungen att gå till läkaren varje månad för att kunna förnya sin ersättning. Och eftersom Försäkringskassan enbart gav pengar och sällan någon rehabilitering så blev många kvar i systemet som förtidspensionärer, det vill säga med en ersättning från Försäkringskassan fram till pension.

DET HÄR KOSTADE mycket pen-

gar, och det ville Alliansen ändra på.

Socialdemokraterna hade visserligen redan innan valet börjat dra åt tumskruvarna, men det gick långsamt.

Ett berg av ersättningsberättigade sjuka riskerade att sänka Sveriges ekonomi – och dessutom var det synd om dem eftersom de var fast i ett “utanförskap” – så därför smidde regeringen ihop en rehabiliteringskedja med nya regler som alltså började gälla sommaren 2008.

Tanken med kedjan var att Försäkringskassan vid bestämda tidpunkter skulle ta till bestämda åtgärder. På så sätt skulle människor inte “låsas in” i sjukförsäkringssys-

temet såsom de gjort innan, utan istället drivas framåt och till slut komma ut på andra sidan Arbetsförmedlingen som arbetsdugliga människor. En “stegsystemsmodell” hade funnits redan innan, men var inte lika lagstyrd och strikt.

DE FÖRSTA TRE månaderna av

sjukdom var ungefär som vanligt med den vanliga sjukpenningen. Sedan, på dag 91, hände något nytt. Nu skulle den sjukes arbetsförmåga inte bara jämföras mot det vanliga arbetet som ingenjör eller sekreterare på företaget, utan mot alla arbetsuppgifter som fanns hos arbetsgivaren. Kanske kunde det bli en chef av reparatören?

I så fall var det slut med sjukpenning.

Kanske kunde det inte bli en chef av just denna reparatör. Då fortsatte ersättningen ytterligare tre månader.

Så kommer vi nu till dag 180. Strax efteråt kommer vi till dag 181, och det är dags för avstämning igen. Nu testas den sjukes arbetsförmåga mot samtliga arbeten på “den reguljära arbetsmarknaden” – något jobb som telefonförsäljare eller videobutiksbiträde måste det väl finnas som kan

passa? Speciellt när avstämningen görs mot jobb i hela Sverige.

Bedömer nu Försäkringskassan att personen eventuellt kan hitta ett sådant jobb är det slut med sjukpenningen och marsch iväg till Arbetsförmedlingen och en eventuell a-kassa (om inte Försäkringskassan med säkerhet kan säga att personen kan komma tillbaka till sitt vanliga jobb det närmsta halvåret).

Om Försäkringskassan bedömer att personen inte kan jobba någonstans får han eller hon sjukpenning i två och ett halvt år, sedan tre månader hos Arbetsförmedlingen och sedan antingen ett jobb eller tillbaka till Försäkringskassan.

MEN DET ÄR inte alla som får

komma tillbaka för nya dagar av sjukpenning. Den som inte arbetat innan hon eller han först fick sjukpenning – till exempel människor med något handikapp, unga med psykiska problem och så vidare – har eventuellt ingen sjukpenninggrundande inkomst och får med de nya reglerna därför ingen sjukpenning.

De är utförsäkrade.

TJUGONIO

Mötet

Tio år senare:

Är global rättvisa möjlig?

TEXT: VICTORIA GREVE BILD: CAROLINA SVENSSON

marknaden, då skulle det produceras mera och de som producerar skulle få avsättning för det de producerar.

Om du tänker tillbaka på de ståndpunkter du hade 2001 och de du har idag, skulle du säga att de förändrats över ur såg diskussionen ut för tio år sedan? tid?

– De nyliberala idéerna dominerade. Intresset – Nej, inte sedan 2001. Tillväxtkritiker har jag varit sen och kunskapen om att Attac höll på att starta i jag blev vuxen. Och jag har kämpat för allas rätt till mat. Det Sverige spred sig fort. Det var som en löpeld, som har förändrats hos mig är att jag trott att bistånd varit helt plötsligt var Attac en maktfaktor. Det var hemskt roligt vägen dit. Nu tror jag att det är mänskliga rättigheter och då, fram till sommaren och cash, money, pengar direkt EU-toppmötet i Göteborg när i fickan. Man tror att fattiga allting förstördes därför att vi människor är fattiga för att “JAG SKULLE VILJA INFÖRA ETT fick skulden för kravallen som de är dumma, men det är de GLOBALT BARNBIDRAG SOM vi inte hade något ansvar för. inte. De är fattiga för att de inte har pengar.

FINANSIERAS AV TOBINSKATTEN” Vad betyder global rättvisa för dig?

När du tänker på världens – Att alla människor har mat utveckling de senaste tio för dagen. Att ingen människa svälter åren, tycker du att den varit positiv eller negativ? ihjäl. Så basic. Jag skulle vilja – Negativ, tyvärr. Miljöförstöringen är en del i det men införa ett globalt barnbidrag också jakten på tillväxt, där de som har mest får mest och som finansieras av Tobfördelningen blir ännu skevare hela tiden. Företagen har Lena inskatten. Det finns så tagit över väldigt mycket makt. Det var därför som Attac Klevenås är 63 år mycket pengar. Och bildades. För att man såg att kriserna som var på 90-talet och kommunpolitiker i Alde här kvinnorna underminerade demokratin. ingsås för Miljöpartiet. 2001 var som har svältande hon med och bildade svenska Attac barn behöver så lite Tror du att global rättvisa är möjlig? vars huvudsakliga frågor var rättvis för att försörja sina – Ja det tror jag, men det krävs stora förändringar i vår handel, avskriva u-ländernas skulder barn. Det skulle livsstil. Tidigare har målet alltid varit att allt ska öka, men och införa Tobinskatt, en skatt på betyda oerhört nu vet i alla fall alla att koldioxidutsläppen måste minska. valutatransaktioner. Idag är hon mycket om de hade Då kanske det kommer bli så att folk förstår att konsumengagerad i nätverket Food First lite, lite köpkraft. tionen måste minska. Äta mindre kött, sluta slänga. MedvetInformation Network.

Då skulle de kunna enheten ökar ju och folk börjar förändra sin livsstil. I teorin handla på den lokala är det möjligt.

H

TRETTIO

2001 var globalisering ordet på allas läppar. Svenska Attac bildades och fick stor uppmärksamhet, men väckte också stort motstånd. Lena Klevenås var med och startade Attac, Johan Norberg var den starkaste rösten emot.

H

ur såg diskussionen om globalisering ut 2001?

– Det fanns en bild av att om vi fick mer frihandelsreformer och mer globalisering skulle det leda till att de fattiga blev ännu fattigare och de rika ännu rikare. Jag försökte skildra det faktum att vi aldrig har sett så snabb utveckling i världens fattiga länder som just i globaliseringstiden.

Vad betyder global rättvisa för dig?

– Att oavsett var man är född i världen ska man ha stora möjligheter att skapa sitt liv på det sätt som man själv vill.

Att minska skillnaderna i förutsättningar. Jag menar att globalisering ger möjlighet till bättre levnadsstandard, handel och olika typer av friheter även i de delar av världen som inte haft det tidigare.

Johan Norberg är 37 år, liberal debattör och bosatt i Malmö. År 2001 var han knuten till tankesmedjan Timbro och skrev boken “Global rättvisa är möjlig”, där han och America Vera-Zavala från Attacrörelsen argumenterade utifrån sina olika perspektiv för hur fattigdomen i världen skulle lösas.

gränserna. Jag menade att det var ett sätt att hindra investeringar i fattiga länder. Men när västvärlden har extremt låga räntor för att vi desperat försöker ta oss upp ur lågkonjunkturen innebär det att det flödar in pengar i fattiga länder kortsiktigt. Då bygger man inte upp produktion och välstånd utan det blir snarare spekulativt och blåser upp bubblor även där.

Hur ser du på de lösningar du förde fram för tio år sedan, att ta bort alla handelshinder, att de rika länderna ska sluta skydda sina egna marknader och ta bort jordbrukssubventioner?

– Jag har två olika uppfattningar. Det ena är att jag har blivit ännu mer övertygad om att det är vägen framåt. Under åren som gått har vi sett ännu snabbare utveckling i de länder som har fått träda in på världsmarknaden. Min andra synpunkt är att jag har blivit väldigt besviken över den bristande viljan att genomföra den typen av reformer. Världshandelsorganisationerna har inte gjort ett “GLOBALISERING GER MÖJLIGHET TILL BÄTTRE LEVNADSdyft för att minska handelshinder, EU:s STANDARD, HANDEL OCH OLIKA TYPER AV FRIHETER” jordbrukspolitik är bevarad precis som den är och tullmurarna står kvar.

Tror du att global rättvisa är möjlig idag?

Har det hänt något mer under de tio år som har gått som – Det är mer realitet idag. En större del av befolkningen har stärkt eller motsagt dina teser? har tillgång till friheter, till utbildning och till välstånd. Men – Finanskrisen har gjort mig mer fundersam på vissa jag tror aldrig att världen blir helt rättvis. Jag tror att vi alltid åsikter jag framförde. På den tiden hade jag ingen förståelse kommer att ha orättvisor, diktaturer och krig. Men man kan för de som ville ha hinder mot kapitalströmmar över ju komma närmare eller längre ifrån ett sådant ideal.

TRETTIOETT

Egentligen ska vi inte sälja vapen till någon – inte utan särskilda skäl. Men de senaste åren har exporten exploderat.

Trots Sveriges rykte om att värna fred och demokrati står försäljning till diktaturer för en stor del av ökningen.

TEXT: LISA MATTSSON BILD: CAROLINA SVENSSON

MAMMON GRANSKAR

Svensk vapenexport – ett undantag värt miljarder TRETTIOTVÅ

“EGENTLIGEN SKA VI BARA SÄLJA VAPEN TILL KÖPARE SOM ALDRIG KAN TÄNKAS ANVÄNDA DEM.”

- Björn Hagelin, fredsforskare

T

unisien, Egypten, Bahrain. I land efter land protesterade folket mot diktatoriska ledare under ”den arabiska våren”.

Här i Sverige fick vi lära oss att dessa länder inte bara var solsemestrar och dromedarsafaris, och när regimen i Bahrain sköt skarpt mot demonstranter med stöd av polis och militär från Saudiarabien och Förenade Arabemiraten blev det svårt att blunda för vår egen roll i förtrycket. Alla dessa länder fanns på listan över länder vi sålt vapen till under förra året.

Pinsamt. Så sa folkpartiledaren Jan Björklund om svensk vapenexport till diktaturerna i Mellanöstern under partiets riksmöte i våras. ”Svenskt försvarsmateriel ska få användas till att försvara frihet och demokrati, men inte till att hota frihet och demokrati” avslutade han sitt tal.

SAMTIDIGT SÅG statsminister

Fredrik Reinfeldt ingen anledning att skärpa reglerna. ”Jag tycker att den svenska vapenexporten är restriktiv” säger han i Ekot den 19 mars, i en kommentar till Björklunds uttalande. Knappt två månader senare, den 10 maj, har han ändrat sig. Nu kommer nyheten som den svenska fredsrörelsen har väntat på i decennier: det ska ställas krav på demokrati i de länder Sverige exporterar vapen till. Det har Socialdemokraterna och regeringspartierna kommit överens om. Socialdemokraternas utrikespolitiske talesperson Urban Ahlin berättar i Ekot att han är glad över uppgörelsen och säger att den kommer att göra det omöjligt att sälja vapen till diktaturer.

Det går dock att argumentera för att detta enligt svensk lag redan är förbjudet. Riktlinjerna säger att vi inte bör exportera krigsmateriel till länder där mänskliga rättigheter systematiskt kränks.

– ”Bör” är inget förbud, det är bara så starkt som regeringen tycker att det är vid varje beslutstillfälle, säger Björn Hagelin som är fredsforskare vid Sipri, Stockholms internationella fredsforskningsinstitut.

En annan riktlinje handlar om att inte exportera till länder som befinner sig i, eller riskerar att hamna i, en väpnad konflikt.

– Egentligen ska vi bara sälja vapen till köpare som aldrig kan tänkas använda dem. Och skulle vi följa de riktlinjerna skulle vi bara sälja till utländska muséer, säger Björn Hagelin.

Så ser inte verkligheten ut. Förra året slog vapenexporten rekord och vi sålde för 13,7 miljarder kronor till ett femtiotal länder – fyra gånger så mycket som för tio år sedan. Bland de fem största köparna finns USA, ett land som befinner sig i krig och som vi har tredubblat vapenexporten till sedan invasionen i Irak, och Pakistan, som använder vapen mot invånarna i provinsen Baluchistan.

SVERIGES VAPENINDUSTRI byggdes upp under kalla kriget, då vår neutralitetspolitik gjorde att vi ville ha ett starkt försvar utan att vara beroende av andra länder. Exporten av vapen blev sedan en logisk konsekvens av den utbyggda industrin – för att ha råd att ta fram vapen till vårt eget försvar var vi tvungna att också sälja.

Men faktum är att grundregeln är

att vi inte ska sälja vapen till några länder. All vapenexport ska ses som undantag från reglerna, och tillstånd kan bara ges om det finns särskilda skäl för det – om det är ”säkerhetspolitiskt önskvärt”. Det är Inspektionen för strategiska produkter, ISP, som bedömer om så är fallet. De ska också ta hänsyn till om exporten tillgodoser det svenska försvarets behov, alltså om det som exporteras är sådant som försvaret behöver men som måste tillverkas i större skala för att bli lönsamt. Om dessa kriterier är uppfyllda överordnas de riktlinjerna som ska värna om mänskliga rättigheter, men det är upp till ISP att bestämma vad som ska väga tyngst i varje enskilt fall.

RIKTLINJERNA OM ATT länderna vi säljer till inte ska kränka mänskliga rättigheter och inte befinna sig i krig är alltså inte bindande, men det finns tillfällen då de har använts. Till exempel beslöt regeringen 2007 att stoppa all vapenexport till Pakistan på grund av den oroliga situationen i landet.

Trots detta var Pakistan den tredje största köparen av svenskt krigsmateriel 2010. Svaret på frågan hur detta kan komma sig ligger i begreppet följdleveranser. Har Sverige en gång börjat exportera ett vapensystem till ett visst land fortsätter vi att leverera delar till systemet – oavsett om landet plötsligt går in i krig eller använder vapnen mot den egna befolkningen.

Det enda som stoppar en följdleverans är ett så kallat ovillkorligt hinder, som ett internationellt vapenembargo från FN eller EU. Karin Enström, som är moderat TRETTIOTRE

SVENSK VAPENEXPORT TILL ICKE-DEMOKRATIER 2010 1. Pakistan

Luftburet övervakningssystem 1340 000 000 kronor

6. Brunei 157 000 000 kronor 7. Bahrain 31 000 000 kronor

2. Förenade arabemiraten Luftburet övervakningssystem 804 000 000 kronor

3. Singapore

Pansarfordon, stridsbåtar, bomber och missiler 640 000 000 kronor

4. Thailand

Luftburet övervakningssystem, JAS-gripen 498 000 000 kronor

5. Saudiarabien Bärbara pansarvapen 246 000 000 kronor

8. Oman 30 000 000 kronor 9. Ryssland 16 000 000 kronor 10. Algeriet 16 000 000 kronor 11. Kazakstan 1 000 000 kronor 12. Tunisien 800 000 kronor 13. Jordanien 200 000 kronor 14. Egypten 200 000 kronor

KÄLLA: REGERINGENS SKRIVELSE 2010/11:114, SVENSKA FREDS- OCH SKILJEDOMSFÖRENINGEN

ordförande i utrikesutskottet, kallar följdleveranserna för ”gamla synder”, och ISP säger att vi helt enkelt får leva med dem. Finns det då inget utrymme i det svenska regelverket för att stoppa leveranser om situationen förändras i mottagarlandet?

– Vi kan alltid sluta leverera vapen, det är regeringen som bestäm-

det till ungefär en procent av den totala svenska exporten. Men om vi inte exporterade vapen skulle vi inte kunna ha någon försvarsindustri i Sverige, vilket dels skulle innebära att vi skulle bli tvungna att importera allt vi behöver till den svenska armén och dels att många arbetstillfällen skulle försvinna.

“DET HANDLAR OM ATT VÄRNA OM SVERIGES RYKTE SOM EN PÅLITLIG EXPORTÖR. OCH DET HANDLAR OM PENGAR.”

mer. Sen beror det på hur kontraktet med köparen ser ut, det kan ju vara förknippat med kostnader att vägra.

Därför ska det väldigt, väldigt mycket till för att man ska göra en sådan sak, säger Björn Hagelin.

DET HANDLAR OM att värna Sveriges rykte som en pålitlig exportör och att upprätthålla ett samarbete med länder som är viktiga för vår säkerhetspolitik. Och det handlar om pengar. Hur viktig är då krigsmaterielexporten för den svenska ekonomin? Om man bara ser till värdet av det vi säljer så uppgår TRETTIOFYRA

– Det skulle vara väldigt olyckligt.

Så länge som vi tycker att vi behöver ett militärt försvar är i alla fall vi från vårt parti beredda att ha den här lösningen. Men så arbetar vi naturligtvis för att både våra egna vapen och alla andras vapen ska användas i så liten utsträckning som möjligt, säger moderaten Karin Enström.

En fjärdedel av all vapenexport 2010 gick till ickedemokratier. Det är alltså denna försäljning som de borgerliga partierna och Socialdemokraterna nu har bestämt sig för att stoppa, enligt Sveriges Radio. Två

dagar efter Ekots inslag, den 12 maj, publicerar en rad svenska dagstidningar en text från TT där det slås fast att ”vapenexport till länder som Saudiarabien inte kommer att tillåtas i framtiden”.

EN VECKA SENARE, den 19 maj, är

det dags för riksdagen att ta ställning till förslaget, som visar sig se lite annorlunda ut än vad media har rapporterat. Det innehåller inget krav på stopp för vapenexport till diktaturer. Däremot innehåller det en uppmaning till regeringen att återkomma med ett lagförslag som försvårar för sådan export.

Hur mycket reglerna ska skärpas och när detta ska ske blir upp till regeringen. Miljöpartiets och Vänsterpartiets motioner om att införa ett absolut stopp för vapenexport till diktaturer har avslagits. De andra partierna talar om förslaget som ett steg i rätt riktning.

Vänsterpartiets Hans Linde begär ordet och går upp i talarstolen. Han riktar sig till socialdemokraten Carina Hägg.

– Den överenskommelse som ni har gjort med de borgerliga partierna, innebär den ett totalstopp för svensk vapenexport till Saudiarabien? Där vill jag ha ett ja eller ett nej.

Något ja eller nej kommer inte.

Tänker inte betala Resten av livet på existensminimum. Annika Spalde har valt att arbeta mot vapenindustrin med olagliga metoder.

Men för henne är bristen på pengar ingen uppoffring utan en hjälp för att leva ett hållbart liv.

D

et var natten till den 22 mars 2009 som Annika Spalde tillsammans med sin man Pelle Strindlund och Martin Smedjeback tog sig in på Saabs flygfältsområde i Linköping. De klippte upp tre staket och bröt upp dörren till en byggnad där det fanns plan av typen Jas 39 Gripen. Deras avsikt var att hamra på plan som skulle säljas till Thailand och Sydafrika och på så sätt göra dem omöjliga för export.

– Jag som svensk medborgare känner ett personligt ansvar för att minska de destruktiva handlingar som svenska företag håller på med. Dels dödas människor ju redan idag av svenska vapen, och att skicka ut vapen till konflikthärdar och diktaturer är något som även hotar framtida möjligheter till fred, säger Annika Spalde.

dio. Men den ekonomiska frågan var aldrig avgörande när hon bestämde sig för att genomföra aktionen mot Saab.

– Meningen med livet är att älska och försöka göra vad man kan för världen och för medmänniskor, inte att fundera över hur jag själv bäst kan samla på mig grejer eller bli rik. För mig är det ett sätt att leva min kristna tro, men andra kan ju känna likadant utan att tro.

Tänker du fortsätta att göra den här typen av aktioner i framtiden?

– Ja, det tänker jag.

LISA MATTSON

TANKEN VAR ATT RINGA POLISEN och låta sig gripas

när de var klara med aktionen, men de hann aldrig så långt. När de försökte bryta upp en dörr för att ta sig in i hangaren upptäcktes de av vakter och greps. En månad senare dömdes Annika Spalde Annika Spalde till sex månaders fängelse och Ålder: 42 år Familj: Gift med författaren 150 967 kronor i skadestånd.

Hade de lyckats sabotera flygPelle Strindlund.

Bor: I ett trepersonskollekplanen hade skadeståndet blivit tiv i hyresrätt i Mjölby. betydligt högre, men för AnYrke: Diakon i Svenska kyrkan och utbildad sjuksköter- nika Spalde har summan ingen betydelse. Hon tänker nämligen ska. Arbetar nu med att föreläsa och skriva böcker. inte betala. Och så länge hon och Aktuell: Mottagare av 2011 hennes man inte har mer att leva års Martin Luther King-pris. på tillsammans än 7 515 kronor Domkapitlet i Linköping i månaden när hyran är betald utreder just nu om hennes aktivism gör henne olämplig kan ingen tvinga henne att göra som diakon. det.

ANNIKA SPALDE HAR VARIT engagerad i fredsrörelsen

i ungefär femton år. Som ny i rörelsen pratade hon med mer erfarna aktivister som hade dömts till skadestånd och frågade om det verkligen gick att värva människor till aktioner som medför att de förstör sin ekonomi.

– Då kommer jag ihåg att det var en som svarade att ett liv på existensminimum är ju lyxigt om man ser det i ett globalt perspektiv, man har tak över huvudet och mat. Och man kan verkligen leva ett gott liv, man behöver inte sakna någonting som är nödvändigt.

DET SOM KAN VARA PROBLEMATISKT med att ha en

stor skuld är att det blir svårt att hyra lägenhet, särskilt om man vill bo i en större stad. Men i Mjölby där Annika Spalde bor gick det bra eftersom det fanns lediga lägenheter och hon hade en borgenär. Det enda hon tycker är lite tråkigt är att hon håller på att utbilda sig till yogalärare men inte kommer att kunna ta lån för att öppna en yogastu-

FOTO: LASSE EDFAST

TRETTIOFEM

Kultur

”Jag vill ha cash att stasha, fötterna på pedalerna i en merca” De har dollarsmycken, guldleenden och rappar om dyra bilar. Varför är hiphoparna så bling och när blev de det? Mammon frågar kritikern och hiphopskribenten Tony Ernst.

TEXT: JOHANNA

RUDBÄCK FOTO: Alex Const

Afroamerikansk kultur

Amerikas själ

Tydlig musik

”Den afroamerikanska kulturen i USA är i sig ganska besatt av pengar och det som pengar kan ge. Som svart är det livsavgörande att lyckas, man har inte något att falla tillbaka på. Man har fått slita rätt hårt på en basal levnadsstandard, till skillnad från de vita som kunnat tänka att ’det ordnar sig’. ”

”Folk åkte till USA 1776 och ville bli något annat än vad de var hemma.

I konstitutionen skrevs det att ingen stat får beröva någon friheten eller egendomen. Alltså är egendomen lika viktigt som människans frihet och jag tycker att man ser det överallt i landet.

I Sverige ser hiphopen inte likadan ut, för här finns inte lika mycket pengar, och för att det inte finns samma institutionaliserade rasism här. Hiphopartister tjänar inte lika bra som popartister i USA, de får inte samma deals med skivbolagen, så det är klart att när de har lyckats så vill de visa att ’jag har pengar, det har inte du’.”

”Sedan ska det tilläggas att hiphopen är utåtriktad i sin natur. Det är mycket ’titta på mig’. Därför tilltalar den kanske inte de mest subtila känslorna hos publiken utan det blir mycket ’jag har mest pengar’. Det är klart att den är mer kommersiell i dag än för 25 år sedan, men det är popen och rocken också. Popen är minst lika kommersiell och kvinnoförnedrande, men det syns inte på samma sätt. Därför blir det också lättare att prata om det inom hiphopen, det pågår en ingående kritik inom hiphopen om pengafixeringen sedan 80-talet. Jag tycker att det ligger något bra i det.”

LYSSNA: Three 6 Mafia – Stay Fly ”Den handlar om att vad som än händer är det viktiga att stay fly, att se häftig ut. Så att du kan få brudarna, och designa nya t-shirts. Det är kärnan.”

PENGALÅTARNA VI MINNS: 1998: Bling Bling släpps av Cash Money Records gänget: Lil’Wayne, BG och Big Tymers. ”Bling” blir ett vedertaget uttryck för det som glimmar, och finns idag med i ett 20-tal låttitlar, ett album och ett artistnamn.

2004: En genväg

till framgång (pappa betalar) av överklassrapparna Förstörda för livet spelades varm på hemmafester och dansgolv i Sverige. ”Jag måste ha Porsche – pappa betalar” gick refrängen.

2000: Vill ha! Petter och Feven släp-

per en duett där de sjunger om allt de vill ha i livet. Däribland en fet diamantmedaljong, tv med widescreenformat och hus med tennisbana.

TRETTIOSEX

2007: I Get Money. 50 Cent sjunger “I’m skanky rich” och blåser ut ett ljus ovanför en hög med 50 miljoner dollar. Han får kritik för att han är skrytig och blir stämd för att ha stulit beats från hiphopartisten Caliber.

2008: Ekonomisk kris.

Tystnad.

2011: Young Money med Lil Wayne och Gudda Gudda läcker ut på nätet den 24 maj.

2005: Gold digger med Kanye West slår

igenom. Den har i dag sålt i tre miljoner exemplar i bara USA och är den nionde mest sålda singeln i landet.

Far & Flyg TEXT OCH GRAFIK:

DAN AUGUSTSSON

OSLO 9 – 13/8

MOLDE 14 – 16/8

VISBY 28/6 – 3/7

TÅG: – BIL: 416 FLYG: 353 BUSS: 800

TÅG: – BIL: 382 FLYG: 600 BUSS: –

Åk 50 mil norrut till Molde. Ta bilen uppför Trollstigen (elva hårnålskurvor!). Beundra Trollveggen. Kör några mil söderut och slå in på Atlanterhavsveien, som vindlar över öar och skär. Glöm inte fiskespöt!

Från kanalen till ringmuren ­­– två timmar. Inga byten, men en hel del flygfotogen i luften. Cykla till Fårö och Bergmanveckan. Lyssna på regissörer (i år bland andra István Szábo) och kolla film.

TÅG: 200 BIL: 243* FLYG: 700 BUSS: 160

STOCKHOLM 4 – 5/7 TÅG: – BIL: – FLYG: 300 BUSS: –

Öyafestivalen! Missa inte gamle Aphex Twin. Unna dig en kolgrillad burgare på Illegal Burger efter gigen, Möllers Gata 23. Restaurangen har nattöppet och ligger i en gammal svartklubb.

Från ringmuren till Gamla Stan – knappt två timmar. Glid in på Warehouse på Västerlånggatan.

Beställ in älgburgaren och en pilsner för att döva ditt samvete över veckans klimatavtryck.

* Alla priser är i kronor.

Den lilla bilen drar 0,6 liter bensin per mil.

KÖPENHAMN 11 – 13/7 TÅG: 190 BIL: 223 FLYG: 770 BUSS: 150

KRAKOW 23 – 26/7

Åk till Nørreport och köp kycklingkebab, ”durum kylling”. Dela en flaska vin med en vän vid dammarna längs Östersøgade, eller i Faelledparken ett stenkast därifrån. Till kvälls kollar ni Grinderman på Vega, 12 juli.

TÅG: 180 BIL: 284 FLYG: – BUSS: 70 Vackrast i världen enligt vissa.

Gamla stan är i sig ett av UNESCO:s världsarv. När ni fått nog av arkitekturen tar ni bilen fem mil västerut till staden Oświęcim, på tyska Auschwitz.

BERLIN 14 – 16/7

WARSZAWA 22/7

TÅG: 800 BIL: 223 FLYG: 465 BUSS: 400

TÅG: – BIL: 649 FLYG: 980 BUSS: –

Gå på gayklubben Berghain om du känner dig hågad. Är ni många tjejer – ta med killar, annars kommer ni inte in. Öppet dygnet runt, i ett gammalt kraftverk på gränsen mellan Kreuzberg och Friedrichshain.

Fyll en liten bil med bensin och tre vänner, kör söderut med vägen som er enda begränsning. Första målet är Karlskrona, där ni tar Gdanskfärjan. Minus färjekostnaden är ni i huvudstaden under tusenlappen.

SÅ RÖR DU DIG GRÖNT OCH BILLIGT ESTRADÖREN Använd apostlahästarna och promenera! Få motion, vinn kondition, spara både pengar och miljön.

KOMPENSERAREN

SAMÅKAREN Planera en gemensam bilsemester med vännerna, samåk till jobbet, gör hushållsinköpen med grannen.

Har du ingen bil: Gå med i en bilpool.

CYKLISTEN Damma av och rusta upp cykeln. Reparera den själv eller vänd dig till en händig vän.

Resultaten blir desamma som för estradören.

AV SUSAN BERGMAN

Måste du flyga och släppa ut flygfotogen i atmosfären – klimatkompensera. Spara pengar genom att flyga lågpris, som idag når nästan alla destinationer.

FREERIDERN Låna gratis bil via biluthyrningsföretagen.

När bilar ska flyttas mellan kontoren så kan privatpersoner köra hem dem. Bensin ingår!

TRETTIOSJU

Medveten Det finns flera smarta knep att ta till om du vill spara in på både utgifterna och miljön. Oavsett vilka förutsättningar du har.

TEXT: VALERIA

HELANDER OCH SUSAN BERGMAN

Liten budget

Under sommaren går det utmärkt att tvätta sig utomhus. Varför inte införskaffa en saltvattentvål och ta ett dopp i havet?

Byt till ett vattensnålt duschmunstycke. Bra för miljön och plånboken. Man sparar in ungefär 180 öre på en tiominutersdusch.

En daglig sådan ger en besparing på 657 kronor om året.

Glöm sladden i väggen. Förutom bibliotek, skollokaler och hotell så har de flesta caféer förstått vitsen med trådlöst nätverk. Helt gratis.

Dela bredbandskostnaden med grannen. På så sätt kan man lätt halvera och fjärdedelsdela sin kostnad. Och få raggat på grannen samtidigt.

Ut med tv:n, dvd:n och musikanläggningen. Börja socialisera. Elen sparas, miljön sparas och visst är det mycket trevligare att umgås med vänner än att vara soffpotatis?

Undvik stand by-läget. En apparat i stand by-läge kan dra upp emot 50 procent av dess elförbrukning när den är påslagen. Dra ut kontakten och spara lätt 600 kronor per år.

SLUTA SLÖSA MAT

SPARA PÅ ELEN

DELA INTERNET

DRA ÅT KRANEN

Nollbudget

TRETTIOÅTTA

Gå med i en förening som bjuder på gratis mat i samband med aktiviteterna. Övriga middagar består av storkok – så ersätt uteätandet med lunchlådor.

Kasta inte mat. Planera inköpen noggrant, gör veckohandlingar och använd resterna till nya rätter. Omelett, gazpacho och grytor.

Gästkrönikan

Fransk maktelit möter amerikansk rättsprincip

N

yheten om att Dominique Strauss-Kahn hade fridömande makten en av de tre pelare på vilka demokratin hetsberövats i New York, misstänkt för våldtäkt, vilar. Apropå skillnaderna i maktdelning länderna emellan slog ner som en bomb i Frankrike. Så snart de skrev en ledarskribent i Le Monde följande den 21 maj i år: första dammolnen lagt sig spreds vreden, inte ”Hos oss, där rättvisan historiskt sett har varit konstruerad minst i pressen. Hur kunde den amerikanska rättvisan för att skydda de goda och individer och inte för att upphöbehandla en av det franska samhällets mest prominenta jas till en av demokratins pelare som ställer sig över den medborgare på det här sättet? Teorin om att det rörde sig politiska och ekonomiska makten.” om en komplott stöddes av 57 procent av de tillfrågade i en opinionsundersökning två dagar efter ATT RÄTTVISAN , DEN DÖMANDE makgripandet.

“VAR FANNS DEN ten, skulle vara ett uttryck för den demokAtt det skedde i USA drog med all säkerhet ratiska staten är alltså inte på samma sätt DISKRETION sitt strå till stacken av misstro. Dominique en sanning i Frankrike som i USA. Strauss-Kahn, en av världens mäktigaste män Avståndet mellan New York och Paris är SOM ÄR DENNE och det franska socialistpartiets toppnamn ungefär 5 850 kilometer. Ibland är det meninför presidentvalet nästa år, befann sig på tala avståndet länderna emellan minst lika MAN VÄRDIG?” den franska elitens gräddhylla. I Frankrike långt. DSK-affären har redan skapat kraftig betyder det att man är höjd över alla andra och ibland även turbulens i luftrummet. Det återstår att se om vinden rättvisan, inte de jure men de facto. Med en sådan särställmojnar eller om det kommer att blåsa upp till orkan när den ning följer förväntningar på hur en sådan person ska bejuridiska processen sätter fart på allvar. mötas. Dessa uppfylldes, i många fransmäns ögon, varken av rättvisan eller av pressen på andra sidan Atlanten. Var fanns den diskretion som är denne man värdig?

ANTON ANDERSSON är sedan nio månader tillbaka DET AMERIKANSKA SAMHÄLLET är uppbyggt på Montesbosatt i Nice. I höst återvänder han till Uppsala för att läsa quieus maktdelningsprincip. I enlighet med den utgör den det sista året på Politices Kandidatprogrammet.

I nästa nummer SÅ FICK SVERIGE ETT LAND PÅ FALL – VÅGA BYTA BANK

– NINA BJÖRK –HUR SYND ÄR DET OM PENSIONÄRERNA? – PENGATV – GUIDE TILL EKOHOTELLEN – ETT ENVIST FÖRSÖRJNINGSSTÖD –

UTREDNINGEN: MUTAFFÄREN I GÖTEBORG

TRETTIONIO

“Vi måste höja lånetaket.”

– Barack Obama. USA har lånat 14 000 miljarder, men presidenten vill gärna låna lite till.

TRETTIOETT