Page 1

ANNONS Hela denna bilaga är en annons från Stockholms stad ANNONS

KLIMATSMART i Stockholm Upptäck pärlor i stockholm

5

Guide till tystnaden!

Cirkulär ekonomi – nyckeln för en hållbar framtid

Tobias satsar på minskat matsvinn i skolan I leken är ingenting omöjligt Återbruka – Ge dina grejer en andra chans Restrecept ur Det smarta köket Distribueras med Dagens Nyheter 17 juni 2016


ANNONS Hela denna bilaga är en annons från Stockholms stad ANNONS

2

Klimatomställningen ska genomsyra alla beslut som Stockholms stad tar.

Klimatvågen på sommarturné

V

et du hur stor din klimatpåverkan är och hur du kan leva mer klimatsmart? I sommar kan du ta reda på det när den interaktiva utställningen Klimatvågen åker på turné till stadens bibliotek och festivaler. Du får en shoppingkorg och plockar de varor – i form av olika tunga påsar – som du vanligtvis konsumerar. När du ställer korgen på Klimatvågen ser du hur stor din klimatpåverkan är under ett år.

Kista bibliotek

t o m 23 juni Kista Galleria (midsommar stängt) Måndag - fredag 10:00 - 18:30 

Alviks bibliotek

20 - 23 juni Gustavslundsvägen 26 Måndag - Torsdag 11:00 - 17:00

Stadsbiblioteket

27 - 30 juni Sveavägen 73 Måndag - Fredag 10:00 - 16:30

Bagarmossens bibliotek 27 - 30 juni Lagaplan 6 Måndag - Fredag 11:00 - 17:30

Eriksdalsbadet

1 - 15 augusti Hammarby Slussväg 20 Måndag - Fredag 10:00 - 16:30

Skärholmens bibliotek 1 - 15 augusti Bredholmsgatan 4 Måndag - Fredag 10:00 - 16:30

WeAreSthlm

16 - 20 augusti Kungsträdgården Tisdag - Lördag 11:00 - 20:00

Kulturfestivalen

16 - 20 augusti Sergelstorg Tisdag - Lördag 11:00 - 17:00 Mer info www.stockholm.se/klimatsommar

Stockholm och den cirkulära ekonomin!

O

m alla levde som vi svenskar skulle det behövas mer än tre jordklot för alla de naturresurser som vi använder. Overshoot Day, den dag som vi på jorden förbrukat en hållbar mängd naturresurser beräknas i år bli den 8 augusti, en vecka tidigare än förra årets datum. Att låna från framtida generationer är självklart inte långsiktigt hållbart och det är därför nödvändigt att vi använder våra naturresurser på ett smartare sätt. En cirkulär ekonomi bygger på att återanvända, laga och att se avfall som en resurs, det vill säga att göra mer med mindre resurser. I motsats till en konventionell linjär ekonomi som går ut på att naturresurser används till produkter som sedan blir till avfall efter användandet, så strävar en cirkulär ekonomi efter produkter som är hållbara, allt mer återvinningsbara och där icke förnybara material över tid ersätts med förnybara eller återvunna material. I december 2015 släppte EU-kommissionen ett ambitiöst paket om cirkulär ekonomi i syfte att hjälpa Europas företag och konsumenter att ”sluta kretsloppet” i produkters livscykel. Syftet med paketet är att öka vår globala konkurrenskraft, främja hållbar ekonomisk tillväxt och skapa nya arbetstillfällen samtidigt som den negativa påverkan på klimat, miljö och hälsa minskar. Även den svenska regeringen vill öka återanvändningen och har utifrån Sveriges

miljömål tagit initiativ för att stimulera utvecklingen av cirkulärekonomiska modeller och ser nu över vilka hinder som kan finnas i lagstiftningen och vilka styrmedel eller incitament som behövs för att öka återanvändningen av produkter. Styrmedlen ska utformas så att de stimulerar producenter, konsumenter och företag att satsa på handel med begagnade produkter, liksom på reparationer och uppgradering av produkter. Detta kan leda till nya affärsmodeller, nya företag och nya jobb. Det övergripande målet är att nå en mer resurseffektiv och cirkulär samhällsekonomi, som samtidigt begränsar påverkan på miljön. Man ser samtidigt också över användarnas villkor i delningsekonomin, där privatpersoner säljer, hyr ut och samäger tillgångar eller erbjuder tjänster.

En cirkulär ekonomi bygger på att återanvända, laga och att se avfall som en resurs.

Om vi ska börja se avfall som en resurs är det viktigt att alla vi medborgare är med och förändrar synen på det vi idag kastar. Det innebär att stockholmarna i allt större utsträckning behöver betrakta det som idag slängs i soporna som en resurs och som något de kanske till och med kan få betalt för. Stockholm har här en lång bit att gå och jag som miljöborgarråd jobbar hårt för att vi från stadens sida ska göra allt vi kan för att möjliggöra en mer resurseffektiv avfallshantering. För det är bara om vi får med oss våra medborgare som vi kan bana väg för en cirkulär och i ordets rätta bemärkelse hållbar ekonomi.

Katarina Luhr (MP) miljöborgarråd

unitemedia.se

Tidningen “Klimatsmart i Stockholm” är ett initiativ av Stockholms stad i samarbete med UniteMedia. Tidningen är en del av Klimatsmarta stockholmares verksamhet att ge tips och inspirera stockholmarna till en mer klimatsmart vardag. Vid frågor om innehåll kontakta: Projektledare och redaktör på miljöförvaltningen: Anette Riedel, miljoforvaltningen@stockholm.se Webbsida: www.stockholm.se/klimat Facebook: www.facebook.com/klimatsmartastockholmare

Projektledare: Thomas Lahti, thomas.lahti@unitemedia.se Annonser: Magnus Andersson Grafisk formgivare: Jessica Nyström Redaktion: Per-Åke Hultberg, Tidningsmaskinen.com Omslagsfoto: Gunnar Bergkrantz Tryck: BOLD Stockholm Hela denna bilaga är tryckt på miljövänligt papper.


Vi bygger Konstnären i Uppsala åt vår kund Rikshem. Läs mer om oss på lindbacks.se.

NORRL ÄNDSK HÅLLBARHET Rationellt byggande med trästomme är det bästa valet för en hållbar framtid. Med den övertygelsen bygger vi flerbostadshus utifrån våra kunders önskemål. Det enda vi inte tummar på är vår kvalitet. Vårt byggsätt är standardiserat, inte arkitekturen.

White arkitekter

lindbäcks

3

Rationellt byggande. Sunt boende.


ANNONS Hela denna bilaga är en annons från Stockholms stad ANNONS

4 STOCKHOLMS TURNE

I leken är ingenting omöjligt – Det är kul att vara miljövänlig och att dela med sig till andra

Text: Per-Åke Hultberg Foto: Rosie Alm

Barn träffas, leker och har kul. De byter leksaker med varandra och praktiserar hållbar konsumtion. De skapar och ger nytt liv åt trasiga leksaker och skänker dessutom leksaker till barn på flyktingboenden. Tala om att lära sig cirkulär ekonomi från grunden.

D

Text: Per-Åke Hultberg

et här handlar om Retoy, ett socialt företag som sedan 2011 under Soledad Piñero Misas ledning bl.a. anordnar leksaksbytaraktiviteter på olika platser runt om i Sverige, upp till dags dato för över 500 000 barn och deras föräldrar. – Jag gillar att dela saker med andra och jag gillar att leka. Jag har på det här sättet skapat mitt drömjobb, att tillsammans med barn leka mig till en bättre och mer kärleksfull värld, att skapa den värld jag tror på och som både barn och vi vuxna behöver och längtar efter. Soledad beskriver Retoys aktiviteter som lek- och skapandestunder då barn får uppleva hur kul det är att vara miljövänlig och samtidigt lära sig om sina och alla andra barns rättigheter genom barnkonventionen. – Jag ser det som att vi sår frön till både barn och vuxna, frön som inspirerar och

kan leda fram till nya lösningar som vi alla behöver. En sak är säker, vi måste alla ställa om från överkonsumtion till ett mer miljömässigt och hållbart sätt att leva. Idén till Retoy växte fram genom flera olika händelser, berättar Soledad. I grunden handlade det om frustration, ”mycket snack och lite verkstad. Om hur svårt det tycks

Vi alla är världsmedborgare som delar på jorden tillsammans. vara att omsätta medvetenhet i handling. En viktig händelse var givetvis att bli mamma. ”Hur vill jag leva mitt liv så att jag blir en bra förebild för min son?” Samtalen med honom var viktiga och kom definitivt att bidra till idén och förverkligandet av Retoy.

Frågan lyder: M

Joakim Larsson (M), oppositionsborgarråd och vice gruppledare i kommunfullmäktige

– Jag försöker använda återbruk i vardagen. Det behöver inte ju vara julafton för att man ska få ge bort saker. Man kan fråga vänner och bekanta om de vill ha överblivna kläder eller prylar innan man slänger eller lämnar in dem. Många organisationer tar också emot överblivna saker som kommer andra till del.

– Den globala utmaningen känns så stor och komplex. Men om barn redan från början blir medvetna om betydelsen av att använda befintliga resurser så tvingar de oss vuxna att agera. Genom barnen och deras lek blir komplexa frågor enkla och hanterbara. Och vi ser ju att när barnen får uppleva hållbar konsumtion och glädjen genom enkla bytesaktiviteter så påverkas även deras föräldrar. Soledad betonar att barn naturligt har en förståelse för hur allt hänger samman. Att de är närvarande i nuet på ett helt annat sätt än stressade vuxna som ofta är avskärmade från naturen och dess villkor. Att barnen därför snabbt och enkelt tar till sig det självklara med global empati, att alla barn i världen har samma rättigheter. – Vi vill med Retoy påminna om att vi alla är världsmedborgare som delar på jorden tillsammans. Om vi överkonsumerar så får det konsekvenser för barn i andra delar av världen. Det här inser barn intuitivt, de förstår att deras rättigheter och miljö hänger ihop och att det är självklart att dela med sig till andra. Många barn som deltagit i våra aktiviteter kommer tillbaka och har då med sig leksaker som de vill ge bort utan att få något tillbaka. Det här är frön som även får vuxna att tänka till, att vi faktiskt mår dåligt av slit- och släng.

Erbjuder sedan 2011 Leksaksbytesaktiviteter, Giftfria och pedagogiska Lekväskor, Hjärta-ge verksamhet och Retoy Lab, där över 500 000 barn har mötts och fått uppleva hur kul det är att vara miljövänlig samtidigt som de uppmärksammats på sina rättigheter genom att byta, låna, skapa och ge leksaker. Du som vill veta mer, kanske boka ett Retoykalas, eller beställa pedagogisk utbildning/material till förskolor, gå in på: www.retoy.se

Byt leksaker med Retoy I samband med Parkteatern och Clownen Mannes föreställningar. 17/6 Eggebygård kl 10:00-13:00 18/6 Rålambshovsparken kl 10:0013:00

Byt, skapa och ge leksaker med Retoy – Stockholms Kulturfestival 16/8 - 20/8 kl. 12-19 alla dagar på Norrbro. 

”Vilket är ditt bästa tips på återbruk?”

Daniel Helldén (MP), trafikborgarråd och gruppledare i kommunfullmäktige

– Mitt bästa tips är att om du ska byta en dörr eller ett fönster hemma eller i fritidshuset så behöver du inte köpa nytt utan kan hitta äldre kvalitativa dörrar och fönster på olika hemsidor på nätet.

MP

Retoy

Emilia Bjuggren (S), Arbetsmarknads-och idrottsborgarråd

KD Erik Slottner (KD), ledamot i kommunfullmäktige

– Att ge kläder man inte längre använder till behövande, exempelvis till nyanlända flyktingar, till barn i ekonomiskt utsatta familjer eller till fattiga människor i andra länder.

– I min vänkrets brukar vi arrangera klädbytardagar. Ett roligt och klimatsmart sätt att förnya sin garderob. Stockholms stad har också börjat återanvända konstgräs från fotbollsplaner för att tillgängliggöra fler spontanidrottsytor i staden.

S


Foto: Lennart Johansson

Vad händer när solen stiger över Årsta?

När solen stiger över Årstafältet är Veolia redan på plats. Energieffektiviseringen av bostadsrättsföreningen Årstakrönet är i full gång sedan årsskiftet. Redan nu har energiförbrukningen minskat med 18 procent och vattenförbrukningen med 30 procent. Arbetet är en del i EU-projektet GrowSmarter där innovativ teknik som Hubgrade gör att Veolia, genom att dygnet runt övervaka en fastighets tekniska system, kan sänka energi-

kostnader, minska miljöpåverkan och skapa stabil energiprestanda. Målet med projektet är att hitta nya smartare sätt för hur vi hanterar resurser i Stockholm och andra städer.   Det är viktigt i ett större perspektiv. 2050 spås över 70 procent av jordens befolkning bo i städer och trycket på de befintliga resurserna kommer att öka. Därför måste experter likt Veolia, beslutsfattare och invånare arbeta tillsammans för att introducera smartare lösningar för energi, vatten och avfall.

Veolia-koncernen omsätter 25 miljarder euro med 174 000 anställda världen över och är världsledande inom optimerad resurshantering. Veolia utformar och tillhandahåller lösningar inom energi, vatten, förädling av avfall som bidrar till en hållbar utveckling av samhällen och industrier. Veolia möjliggör därmed övergången till en cirkulär ekonomi. Veolia Nordic AB representerar Veolia i de nordiska länderna och omsatte 2015 2,1 miljarder kronor med 1 200 anställda. www.veolia.se

– För invånarna handlar det om livskvalitet och för staden handlar det om att upprätthålla sin globala konkurrenskraft, säger Mikael Jansson, koncernchef Veolia Nordic. Mycket har hänt på kort tid ute i Årsta, där Veolia även är engagerat i bostadsområdet Valla Torg och i Slakthusområdet. Projektet handlar om att nå konkreta miljöförbättringar och på gång är bland annat laddstationer och solceller. Viktigt när solen återigen stiger över Årsta. 

Vill du veta mer besök www.veolia.se/

growsmarter eller ring 08-550 500 05.


ANNONS Hela denna bilaga är en annons från Stockholms stad ANNONS

6 PINGVINPRISTAGARE

I bräschen för minskat matsvinn Text: Samuel Hultberg Foto: Rosie Alm

Visste du att:

• Cirka en tredjedel av all mat som produceras i världen slängs istället för att konsumeras, enligt FN-organet FAO. • Ett hushåll beräknas kunna spara mellan 3000 till 6000 kr per på att minska sitt svinn. • Naturvårdsverket räknar med att den samhällsekonomiska vinsten skulle bli 20 miljarder kronor om svinnet minskade med så lite som en femtedel. • Om man skulle jämföra den mat som slängs av de svenska hushållen varje år med andra miljöbelastande företeelser så skulle det motsvara utsläppen från 700 000 bilar eller 460 000 oljeeldade villor. • Titta-lukta-smaka. Bäst före-märkningen betyder inte att en vara är oätbar efter ett visst datum. Många varor som till exempel ägg kan hålla sig betydligt längre än vad som står på paketet.

Efter ett framgångsrikt samarbete mellan lärare och elever sjönk matsvinnet på Akalla grundskola med 60 procent och det på bara ett halvår. Bakom satsningen stod en utbildad civilekonom och kock som hade fått nog av dagens konsumtionsvanor.

Jag har en idé hur vi skulle kunna utbilda våra barn, det vill säga morgondagens konsumenter på ett brett plan.

V

intern 2012/2013 anställdes Tobias Häggstrand som kökschef på Akalla grundskola. Det tog inte lång tid innan han insåg att massor av mat kastades helt i onödan. I samma veva drogs ett matsvinnsprojekt igång av Stockholm stad där tio skolor skulle ingå. Tobias lyckades få med Akalla och under hösten 2013 började det som skulle visa sig bli en prisbelönt matresa. – Det hela gick ut på att vi under några

månader mätte svinnet i köket, serveringen och från tallriken. Och visst slängdes det en hel del, berättar Tobias Häggstrand. Därefter gjorde han en enkel men tydlig presentation, gick runt från klassrum till klassrum med budskapet: ”Tänk efter hur hungrig du är redan på väg till matsalen. Ta inte mer mat än du orkar äta upp. Om du inte blir mätt – hämta gärna lite mer”. – Vi pratade med eleverna om varför det är viktigt att äta upp sin mat. Det är bra för klimatet, ekonomin och för det egna skolresultatet. Den kunskapen hoppas jag att

eleverna tar med sig vidare ut i livet, säger Tobias. Inom loppet av tre månader minskades svinnet med 40 procent. Fram till sommaren 2014 med 60 procent. Hösten 2014 blev Akalla grundskola dessutom en av de två första skolorna inom Stockholm stad som KRAV-certifierades. – Det handlade inte bara om matsvinn, poängterar Tobias Häggstrand. Fokus var också på ekologisk mathållning och råvaror, att minska klimatpåverkan och även förbättra miljön i lunchrummet för eleverna. Trots att projektet gått i mål lever matsatsningen i högsta grad vidare. Alla grundskolor i Stockholms stad har genomgått svinnprojektet. Och just matarbetet på Akalla grundskola gick allt annat än obemärkt förbi. Förra året blev skolan med Tobias Häggstrand i spetsen vinnare av Pingvinpriset för januari månad. Det vill

Karins framsynta idé blev klimatsmart textilåtervinning Kan gammal tråd bli ny? Ja, kanske om några år. Men först gäller det att lägga i en högre växel för att på bästa sätt återvinna och återanvända den textil som redan finns.

D

et menar Karin Sundin, teknisk utredare på Stockholms återvinningscentraler på Stockholm Vatten. För fem år sedan började hon fundera kring återvinningsproblematiken av kläder och textiler. Det är nämligen ett material som är svårt att återvinna på ett hållbart sätt. Men inte omöjligt. – Jag kontaktade Stockholm Vatten för några år sedan för att höra om de kunde hjälpa till att starta stadens textilåtervinning. Det blev grönt ljus och vi sökte pro-

jektmedel från Avfall Sverige, berättar Karin Sundin. Det som alltså började som en idé är idag ett framsynt projekt hos Stockholm Vatten, ett projekt som Karin Sundin alltså iscensatte och idag driver. Det nya är att du sedan några månader tillbaka kan lämna kläder och oanvändbara textilier för materialåtervinning på återvinningscentralerna i Lövsta och Vantör, istället för att de som tidigare enbart går till energiåtervinning. I höst invigs ytterligare en textilanläggning i Bromma, en av Sveriges största återvinningscentraler.

Tanken är att så mycket som möjligt av textilfibrerna ska kunna tillvaratas och på sikt bli ny tråd och nya kläder. – Textilier som energiåtervinns genom förbränning bildar fjärrvärme och energi. Det är helt rimligt, men det är ännu bättre om materialet kan återanvändas och återvinnas. Textil är nämligen ett av de materialslag som är mest miljöpåverkande i

Vi går före och testar nya insamlingstekniker. själva tillverkningsprocessen. Därför finns det en stor miljövinst i att använda materialet så resurseffektivt som möjligt. Efter att kläderna samlats in sorteras de. Användbara kläder plockas ut för att säljas


7

ANNONS Hela denna bilaga är en annons från Stockholms stad ANNONS

Från sopor till resurser Många järn i elden. Vid sidan av sin roll som kökschef vill Tobias Häggstrand nå ut nationellt med sitt budskap om klimatsmarta och medvetna konsumtionsvanor. I dagsläget för han diskussioner med livsmedelsverket.

säga Stockholm stads pris för månadens klimatsmarta exempel. – Det var såklart ett härligt erkännande och kvitto att vi gjort något riktigt bra. Men den stora vinsten långsiktigt är ändå inte att matsvinnet sjönk så dramatiskt, utan att vi lyckades permanenta ett klimatsmart tänkande. Det vill säga, satsningen gav kunskap för en ung målgrupp som lärt sig för livet. Fokus var på ätande men jag är övertygad om att det spillt över på elevernas konsumtionsvanor i sin helhet. Och det handlar ju naturligtvis inte om att sluta konsumera, utan om att konsumera medvetet. Tobias tid på Akalla tog slut under hösten 2015. Men nu väntar nya äventyr där han tar med sig lärdomen och erfarenheten från Akalla. Han är sedan några månader kökschef på Campus Konradsberg på Kungsholmen, som just nu utvecklas till ett av stadens största utbildningsområden med

cirka 3000 barn och ungdomar från förskola till gymnasium. Om bara några månader invigs skolans nya toppmoderna kök. Onekligen något Tobias ser fram emot. – Det blir ett lysande skolmatscentrum där vi kan erbjuda en riktigt bra matupplevelse. Tanken är att göra det vi gjorde på Akalla, fast i betydligt större skala.

Det krävs inga stora kostnader utan det handlar om att göra genomtänkta och riktade insatser.

Prisat som klimatsmart exempel på andrahandsmarknaden i Sverige eller utomlands. Resterande material sorteras sedan på materialinnehåll och vissa fibrer kan då återvinnas till olika typer av stoppning och till produktion av isoleringsmaterial. Stockholm Vatten deltar just nu i ett projekt för materialåtervinning i samarbete med forskare, välgörenhetsorganisationer och materialåtervinningsföretag både i Sverige och i övriga Europa. – Att återvinna textilfibrer är fortfarande ganska komplicerat. Ofta består ett plagg av många olika material och det kan finnas rester av kemikalier i tygerna. Men forskning pågår med målet att kunna återvinna textilfibrerna till ny tråd för tillverkning av nya tyger. – Vi går före och testar nya insamlingstekniker. Utvecklingen går framåt och jag är glad att vi är med och driver den. Lyckas vi bra är det här något för kommuner runt om i Sverige att ta efter. Samtidigt har många klädaktörer insett betydelsen av cirkulär ekonomi och hållbarhet och driver också utvecklingen framåt, avslutar Karin Sundin.

För sitt arbete med att materialåtervinna textilier fick Karin Sundin tillsammans med Peter Nyström och Helene Personne på Stockholm Vatten Stockholm stads Pingvinpris – månadens klimatsmarta exempel i december 2014.

Tips till stockholmare: 1. Fortfarande är det bäst både ur energi-, råvaru- och ekonomiskt perspektiv om ett plagg inte kastas utan återanvänds av någon annan. Det vill säga ge bort till vänner, familj eller klädinsamlingar. 2. Tänk dig för innan du kastar kläder. Går det att återvinna? 3. Köper du något som du inte är nöjd med. Lämna tillbaka det så fort som möjligt.

Svenskens textilvanor: Använder 12,5 kilo textiler per år. Kastar 8 kilo. Återanvänder 3 kilo. 1.5 kilo försvinner på oklart sätt. Exempelvis ges bort till kompisar/familj enligt Naturvårdsverket.

Nya grepp för ökad återvinning och återbruk ”Det ska vara lätt att göra rätt” och ”Människan i centrum” är övergripande mål i SÖRABs ägarkommuners gemensamma avfallsplan. Dessa mål i kombination med andra utmaningar i samhället, ökande befolkningsmängd och den höga utvecklingstakten inom avfallsområdet har fått SÖRAB att ta fram ett nytt koncept för framtida Returparker. Målet är att det ska finnas Returparker i SÖRAB-regionen som med sitt innehåll erbjuder möjligheter för och stimulerar till ökad återanvändning och materialåtervinning. - Vi ska röra oss från hantera sopor till att prata om resurser säger Johan Lausing, VD på SÖRAB. - Intryck är viktiga. Det är ofta det första intrycket som speglar vår upplevelse i nuet men också, ibland, för all framtid. Med det utgångsläget vill vi utforma framtidens returparker, fortsätter Johan Lausing. På den nya returparken på Lidingö möts man av konstverk gjorda av återbrukat material. Material som vid första anblicken inte ser ut att vara vad det är. Eller vad sägs om en designerfåtölj gjord helt av återbrukat glas, pampiga takkronor gjorda av PET-flaskor eller en haute couture klänning gjord av elkablar. Allt framtaget för att visa att sopor faktiskt är resurser och ge besökarna en upplevelse utöver det vanliga när de kommer för att bli av med sina grejer. - Stockby Returpark på Lidingö är unik och kanske Sveriges häftigaste återvinningscentral/returpark. Vi är mycket stolta över den, säger Johan Lausing. Att främja återbruk är att förebygga uppkomst av avfall, vilket är det vi måste sträva efter i ett klimatsmart samhälle. För varje produkt eller material som kan återbrukas är det en produkt mindre som behöver produceras. Ska detta lyckas måste återvinningscentralerna anpassas till Returparker för att inte bara erbjuda, utan även uppmuntra och stimulera till återbruk och cirkulärt tänkande. FAKTA

• SÖRAB är ett avfallsbolag som ägs av kommunerna Danderyd, Järfälla, Lidingö, Sollentuna, Solna, Sundbyberg, Täby, Upplands Väsby, Vallentuna samt Stockholm. • Bolaget har hela behandlingsansvaret för det avfall som uppkommer i dessa kommuner utom Stockholm. • I SÖRAB-regionen bor nästan en halv miljon människor och det finns sex återvinningscentraler/returparker + en mobil ÅVC. • Mer info på www.sorab.se Foto © Samir Soudahh

www.sorab.se Vi får jordens resurser att räcka längre


ANNONS Hela denna bilaga är en annons från Stockholms stad ANNONS

8 Klipp ut och spar!

Rädda maten!

Recept ur klimatkokboken! G - glutenfritt recept L - laktosfritt recept GL - gluten- och laktosfritt recept

Klimatsmarta tips och recept Gårdagens rester – dagens lunch!

Visste du att vi svenskar slänger mat och dryck för mellan 3000-6000 kr per person och år? Så här kan du göra för att spara på både miljön och plånboken.

Det är en vinst både för plånboken och miljön att ta till vara på all mat vi bär hem. Därför har vi samlat våra 7 bästa tips mot matsvinn till dig. Håll tillgodo!

1

Känns morötterna lite väl mjuka och sladdriga? Lägg de i kallt vatten över natten och vips så blir de aptitliga igen! Funkar på alla rotfrukter.

2 Bruna och mjuka bananer är

inte det mysigaste att ha i fruktskålen – men de behöver inte kastas för det! Skala och frys så kan du mixa dem till en smarrig bananglass eller i en smoothie.

3 Mjukt bröd som blivit torrt gör

ingen människa glad. Men efter att du penslat på lite olja och torkat det i ugnen så har du plötsligt goda crostinis eller skorpor. Du kan också mixa dem till ströbröd.

4 Trötta grönsaker? Vet du inte

vad du ska göra med dem? Lägg in dem i 1-2-3-lag och ett-tu-tre så har du ett gott tillbehör till maten! (Recept på 1-2-3-lag: 1 dl ättiksprit, 2 dl strösocker och 3 dl vatten. Koka upp och rör så att sockret löser sig. Låt kallna).

5 Sänk temperaturen! En ynka

grads temperatursänkning förlänger hållbarheten på många livsmedel. Sikta på +5 grader i kylen.

6

Fredagsmys men glömt att köpa

7

Pasta i stora lass. Gott nykokt.

chips? Fritera potatisskal istället. Underskattat och väldigt gott!

Inte så kul dagen efter. Eller? Ner med pastan i woken eller blanda i en pastasallad så smakar det mumma igen!

Det smarta köket GL

Lyxig sommarsallad 1/2 huvud romanesco 5 sockerärtor 8 gröna vaxbönor 2 gemsallat/hjärtsallad 7 physalis 8 rädisor 16 småtomater 1 kålrabbi 1/4 vattenmelon Salt

4 personer

Picklade rabarber: 2–3 stjälkar rabarber 1 dl ättika, 12% 2 dl socker 3 dl vatten

L

Pastawok på rester 4 personer

2 vitlöksklyftor 1 knöl färsk ingefära, 2 cm 1 stor gul lök 1 stor morot 1/2 blomkålshuvud 1 huvud isbergssallat eller andra gröna blad Rapsolja Fettuccine eller sojabönspasta, kokt (ca 150 g per portion) 1 dl soja, gärna tamari, glutenfri 1 dl rostade sesamfrön

Den här salladen är gjord på rester men känns ändå

Pasta är perfekt att spara i kylskåpet när det blir över

väldigt lyxig. Det är så gott att blanda frukt och grönsaker! Man kanske har en liten bit melon, en liten bit gurka och ett halvt huvud romanesco eller annan kål över i kylskåpet. Tärna gärna allt smått så känslan blir lyxig och blandningen smakar av mångfald. Passar utmärkt till en grillkväll eller bara med god rapsolja, salt och lite pressad citron.

efter en lunch eller middag och sedan bara woka tillsammans med olika sorters grönsaker och kryddor. Just den här blir en skön asiatisk rätt med känsla av nudlar. För den som gillar stark mat är det bara att tillsätta lite chili i receptet.

1. Skölj och skär romanesco, sockerärtor och vaxbönor i små bitar. Koka upp lättsaltat vatten i en kastrull och blanchera först romanesco genom att ge den ett snabbt uppkok. Lägg därefter i vaxbönor och koka upp igen. Avsluta med att lägga i sockerärtorna och låt koka upp en sista gång. Häll av det lilla kokvattnet som återstår och kyl med kallt vatten så att de vackra gröna färgerna blir kvar i grönsakerna.

2. Skölj och skala rabarbern. Skiva på snedd en i 1 cm tjocka bitar. Koka upp ättika och socker så att sockret löser sig. Tillsätt det kalla vattnet och häll 1-2-3-lagen över den skivade rabarbern. Låt stå tills det svalnat helt och rabarbern tagit smak av lagen.

3. Skölj gemsalladen, physalis, rädisor och tomater. Skär i mindre bitar. Skala kålrabbi och vattenmelon och tärna i fina små kuber. Arrangera alltihop vackert på ett stort fat och servera tillsammans med något grillat och gärna med en härlig vinägrett.

1. Skala och finhacka vitlök och ingefära. Skala och klyfta den gula löken. Skala och strimla moroten. Skölj och dela blomkålshuvudet i små fina buketter, skiva och använd även stocken. Skölj och strimla isbergssalladen grovt.

2. Hetta upp en stor stekpannan med rapsolja och fräs ingefära, vitlök och lök. Tillsätt blomkål och morot och låt fräsa någon minut ytterligare. Lägg därefter ned den kokta pastan och sojan, rör om och lägg till sist ned isbergssallaten. Låt allt bli varmt, strö över rostade sesamfrön och servera genast.

Det smarta köket ger dig recepten och tipsen så du kan äta gott, sparsamt och klimatsmart!

Läs alla recept och tips här: stockholm.se/smartakoket


EN KNUFF FÖR MILJÖN

det ska vara lätt att göra hållbara val

HÅLLBARHET PÅ FLERA SÄTT

från social hållbarhet till ekosystem

småa

VI SKAPAR

attraktiva boendemiljöer

9

CERTIFIERADE BOSTÄDER

miljöbyggnad silver


ANNONS Hela denna bilaga är en annons från Stockholms stad ANNONS

10

Om cirkulär ekonomi:  Är ett relativt nytt begrepp som etablerades 2009.  Används i samband med hållbarhet och återanvändning, men är mycket mer än bara återvinning.  Syftar till lätta trycket på naturen och att därmed minska utarmningen av jorden.

Cirkulär ekonomi – Nyckeln för en hållbar framtid

D Elins tre cirkulära tips! • Dela och hyr istället för att äga. Varför inte gå med i en bilpool istället för att köpa en bil? • Hyr ut din lägenhet när du är bortrest. Jag använder exempelvis själv AirBnB. • Köp secondhand. Det är ett perfekt cirkulationsexempel. Blocket eller Tradera är bra verktyg för det. H&M säljer även kläder av återvunnen textil och IKEA uppmuntrar till återanvändning genom att ge sina FAMILY-medlemmar möjlighet att annonsera kostnadsfritt på Blocket.

et menar Elin Bergman, styrelseordförande för Cradlenet, en organisation som arbetar för att den cirkulära ekonomin ska gå från att vara en vision och teori till att bli en konkret affärsmodell och därmed en självklarhet för företag i Sverige. Idag är den rådande normen den linjära ekonomin. Det vill säga ett samhälle där man snabbt producerar en massa produkter som fort blir omoderna och snabbt slits ut och som sedan hamnar på antingen sophögen eller går till förbränning. – Det är en ekonomi som är dömd att misslyckas. Jorden har begränsade resurser. Slit och släng-samhället måste reformeras, säger Elin Bergman. Hon berättar att cirkulär ekonomi är ett uttryck som växt fram de senaste åren och som används i samband med hållbarhet. Begreppet har sin bakgrund i tankarna kring naturens kretslopp och handlar enkelt förklarat om att avfall ska ses som en värdefull resurs. – Det vi kastar bort kan gå tillbaka till producenten, eller tillbaka till naturen med så liten negativ påverkan på naturen som möjligt. Det sker genom att vi omdesignar och optimerar våra produkter så att de håller längre, så de kan lagas och så att minsta möjliga eller inget går till spillo när produkten är utsliten, säger Elin Bergman. Vilka är vinsterna med cirkulär ekonomi? – Vi har bara ett jordklot men lever i som att vi har ett och ett halvt, eller i Sverige mer än tre. Det cirkulära tänket bidrar till att spara resurser, pengar och skapar nya

jobb och ger dessutom som positiv bieffekt minskad klimatpåverkan. I februari 2012 kom en rapport från konsultföretaget McKinsey som beskriver den cirkulära ekonomin och dess potentiella betydelse för världsekonomin. Om 23 procent av alla material i EU cirkuleras blir besparingen cirka 630 miljarder dollar per år. Elin Bergman förklarar att en av grundpelarna i cirkulär ekonomi är att varje företag tar ansvar för sina egna produkter och material. – I en cirkulär ekonomi är det inte konsumenternas ansvar utan producenternas, att först och främst designa produkter så att de kan behålla värdet i dem så länge som möjligt genom att producera i så hög kvalitet som möjligt men även för att möjliggöra reparationer och uppgraderingar. Samtidigt är det viktigt att betona att cirkulär ekonomi inte bara handlar om produkter utan om en systemförändring där man bygger om hela affärsmodeller. Vad är den stora utmaningen för att ställa om till en cirkulär ekonomi? – Eftersom linjär ekonomi är normen krävs det stora systemändringar. Såväl tekniska och kulturella som hållbarhetsmässiga. Tyvärr var det inte en fråga som diskuterades under klimatmötet i Paris i höstas, men det är definitivt en idé som håller på att breda ut sig allt mer i såväl svensk som internationell politik. Trots att det finns stora utmaningar ser Elin Bergman ljust på framtiden. England och Holland är cirkulära högsäten och nu börjar även USA och Kina att vakna. Globala världsföretag som Google, Ebay och Apple har visat stort intresse i frågan och

Text: Samuel Hultberg

håller på att införa cirkulär ekonomi i sina verksamheter. Även svenska H&M, SSAB och IKEA driver projekt och satsningar som bygger på idéerna kring cirkulär ekonomi och hållbar konsumtion. Vad har gjort att de fått upp ögonen för cirkulationsfrågan, tror du? – De inser att de kan spara pengar och resurser samtidigt som det gör en insats för miljön. Helt enkelt genom att tänka i nya banor, göra produkter till tjänster, optimera sin verksamhet och städa ut onödigt avfall. Det är svårt att inte se fördelarna med det. – Intresset är stort i näringslivet, men det är fortfarande få företag som vet hur de ska agera i frågan. Det behövs därför fler framsynta pilotprojekt, mer forskning och nyckeltal som kan ge näringslivet och politiken de nycklar som krävs för att fatta rätta beslut. Fler måste helt enkelt inse att cirkulär ekonomi är en del av lösningen som lättar trycket på naturen och minskar vår utarmning av jorden och bidrar till en hållbar framtid, avslutar Elin Bergman.

Jorden har begränsade resurser. Slit och släng-samhället måste reformeras

Stockholm ska vara en framtidsstad

S

– ett Stockholm för alla

tockholm växer idag snabbast av de Europeiska städerna. Det ställer stora krav på oss när vi utvecklas. Stockholm ska vara en hållbar stad. En stad som inte förbrukar sina resurser. Vår miljömedvetenhet och våra framgångar är en av nycklarna till vår framgång. Det bidrar till att människor och företag söker sig hit. Stockholm är inte ensam bland världens städer att höja ribban. Att sätta högre mål. I världens städer syns utmaningarna som tydligast och städernas roll i att bekämpa klimatförändringaran blir allt viktigare. Det är i städerna vi har de praktiska verktygen för att göra skillnad. Städer kan med

hjälp av smarta miljötekniklösningar skapa fler jobb och växa hållbart. Stockholm har fantastiska förutsättningar att gå före på klimatområdet och inspirera andra städer att följa efter. Men vi ska gå först. Därför har Stockholm antagit ett nytt miljöprogram med högre ambitioner. Den enskilt största utmaningen är att staden ska bli fossilfri 2040. Det kommer kräva mycket

Det är i städerna vi har de praktiska verktygen för att göra skillnad.

av oss, men det är nödvändigt för framtiden. Ambitionen att Stockholm ska vara en hållbar stad ska genomsyra all verksamhet. En hållbar stad är inte bara klimatsmart utan arbetar med hållbarhet i ett brett perspektiv. Därför är stadens mål att inte bara vara ekologiskt hållbar utan också demokratiskt, ekonomiskt och socialt hållbar. Vi ska ta hänsyn till alla de dimensionerna när vi planerar och utvecklar Stockholm. Ett Stockholm för alla är vår stads mål – varje dag. Det bygger på principen om att staden växer med människan som utgångspunkt och med respekt för naturens gränser utan att äventyra förutsättningarna för framtida generationer.

Karin Wanngård (S) finansborgarråd


VI SAMLAR IN DITT MATAVFALL • Vi på Stockholm Vatten ansvarar inte bara för att ge dig som Stockholmare friskt och gott dricksvatten. Vi ser även till att dina sopor hämtas och hanteras på ett effektivt och miljömässigt sätt. Du som villaägare, företag eller bostadsrättsförening kan anmäla dig till matavfallsinsamling.

Besök oss på stockholmvatten.se/matavfall så berättar vi hur du går till väga.


Bygg din framtid med oss

Vi har fokuserat på hållbar utveckling sedan 1923. Är du platschef, entreprenadingenjör eller yrkesarbetare? Vill du utvecklas snabbt karriärmässigt, få en bred kompetens och möjlighet att växa tillsammans med ett personligt och starkt familjeföretag? Besök vår hemsida och skicka in din ansökan!

www.shbygg.se


13

ANNONS Hela denna bilaga är en annons från Stockholms stad ANNONS

En outsinlig källa av begagnade material

Stockholms stads Innovationsstipendium Vid en ceremoni i Stadshuset i december 2015 fick Caroline von Post tillsammans med sex andra innovatörer ta emot Stockholms stads Innovationsstipendium, ett av Sveriges största pris för innovatörer – såväl amatörer som proffs. Syftet är att främja kreativitet och företagande.

Second hand och materialåtervinning ligger helt rätt i tiden.

Varför inte tillverka nya barnkläder av gammalt material? Ja den frågan ställde sig Caroline von Post. Resultatet blev klädmärket Stormie Poodle, vars kollektioner är tillverkade av uttjänta frottéhanddukar och lakan. Text: Per-Åke Hultberg Foto: Rosie Alm

J

ag vill lösa problem och här fanns en resurs som slängs bort, helt i onödan, säger Caroline som gick från idé till handling efter att hon fått sitt tredje barn. Hon insåg då hur mycket skönare det måste vara för den lilla babyn med de ärvda, begagnade kläderna, istället för helt nya plagg. Kläder som oftast är hårda på insidan, dessutom behäf-

tade med plastiga etiketter och irriterande loggor i nacken. – Urtvättade kläder med sina mjuka sömmar är helt enkelt mycket skönare, och inte minst, de innehåller inte längre några farliga kemikalier, säger Caroline som är utbildad biolog vid Stockholms Universitet och som alltid varit engagerad och arbetat med miljöfrågor. Det hon såg framför sig var den närmast

Frågan lyder:

Du hittar Stormie Poodles kollektioner på stormiepoodle.tictail.com

jag behövde, professionella sömmerskor som jag fortfarande anlitar. 2009 var produktionen av den första kollektionen igång. Tre år senare kom nästa, barnklänningar formgivna av den välkända kläddesignern Stefan Wåhlberg. Enkla, klassiska och tidlösa Madicken-inspirerade klänningar där varje plagg är ett hantverk, förklarar Caroline. – Stormie Poodle har nog varit lite udda. Men det känns som att marknaden nu börjar mogna i takt med att hållbarhetsfrågor uppmärksammas mer och mer. Second hand och materialåtervinning ligger helt rätt i tiden, samtidigt som begreppet cirkulär ekonomi nu lanseras på bred front. – För mig personligen var det också fantastiskt roligt och inspirerande att få Stockholms stads Innovationsstipendium. Det

Urtvättade kläder är skönare, och de innehåller inte längre några farliga kemikalier. var en stark signal om att jobba ännu hårdare. Det är ju det här jag brinner för. Ytterst handlar det om att rädda världen. Jag har så många planer, du kan inte ana, säger Caroline och skrattar.

”Vilket är ditt bästa tips på återbruk?”

Lotta Edholm (L), oppositionsborgarråd och gruppledare i kommunfullmäktige

SD

outsinliga källan av begagnade material, inte minst frotté. Varför inte återanvända det, istället för att som nu oftast låta det gå till industrianvändning som trassel eller till förbränning? En annan aspekt är givetvis det faktum att världens jättelika bomullsproduktion kräver enorma mark- och vattenresurser, dessutom stora mängder kemikalier och miljögifter. Det är inte försvarbart, betonar Caroline. – Jag ville bidra till något bra och visste naturligtvis inte vad jag gav mig in på när jag började. Det var 2008, jag var mammaledig och följde bara min idé. Jag tänkte att hotellen måste ju ha massor med handdukar av bra kvalitet och som de kasserar vid minsta lilla defekt. Och visst är det så. Själva hanteringen sköts av tvätterier som i sin tur förser hotellen med felfria material, både handdukar och lakan. Caroline frågade om möjligheten att få köpa kasserat linne till ett billigt kilopris, men det vara bara början. Sedan var det ju det här med tillverkning, och inte minst vad som skulle tillverkas och av vem. Även där ville hon bidra till något gott. Att det var barnkläder som gällde, var det dock ingen tvekan om. Först och främst badrockar med huva, badlakan och haklappar. – Jag kan inte sy och behövde även hjälp med formgivning. Det var då jag hittade Livslust, en svensk stiftelse med Drottning Silvia som beskyddare. De driver bland annat en yrkesskola för före detta barnhemsbarn i Lettland. Här fanns alltså det

Fakta:

V

FI

– Jag skänker bort kläder och prylar jag inte längre använder.

L

Per Ossmer (SD), ledamot i kommunfullmäktige

– Välordnad kommunal insamling av kläder/textiler, vilka kan bearbetas/strimlas och användas i andra textiler, byggisolering mm.

C

Jonas Naddebo (C), t.f. gruppledare i kommunfullmäktige

– Lappa och laga! Kläder, framförallt skor och byxor, brukar jag laga och underhålla när det blir slitet.

Rikard Warlenius (V), ledamot kommunfullmäktige och miljöpolitisk talesperson

– Mitt bästa återbruk är att förlänga livslängden på barnens urvuxna kläder och leksaker genom att lämna dem till organisationer som bland annat arbetar med att stötta nyanlända i Sverige.

Sissela Nordling Blanco (FI), gruppledare kommunfullmäktige

– Återanvänd glasburkar för förvaring av kryddor och torrvaror. Att skruva fast locken på undersidan av köksskåpen blir både snyggt och väldigt praktiskt!

Lappa och laga!


ANNONS Hela denna bilaga är en annons från Stockholms stad ANNONS

14

Guiden till tystnaden

Tysta platser och rogivande vandringar i Stockholms naturreservat – viktiga för vår hälsa

Om Guide till tystnaden: • Är ett projekt som guidar till 65 natursköna platser i Stockholms stads nuvarande och blivande naturreservat. • Platserna har kartlagts med avseende på ljudkvalitet och naturupplevelse. • Målsättningen är att öka tillgängligheten till den rofyllda stadsnära naturen. • Är gratis och finns att hitta i folders och på www.stockholm.se/guidetilltystnaden • De 65 platserna finns även i Google Maps. Sök på Guide till tystnaden. • På Stockholms stads webbplats finns även information om kommande guidningar till några av områdena • Är framtagen av Miljöförvaltningen i Stockholms stad.

Nu är det enklare än någonsin att hitta ut till rogivande miljöer i stadens naturreservat. Tack vare projektet ”Guide till tystnaden” har över 60 platser kartlagts som erbjuder stillhet och gröna upplevelsevärden. Text: Samuel Hultberg Foto: Johan Ponten

V

i lever i en urban, hektisk, bildskärmsdominerad, högljudd, informations- och nöjespackad värld. Vi är mer och mer uppkopplade med resten av världen och har allt mindre kontakt med naturen, nuet, lugnet och stillheten. – Våra största behov just nu är nog tystnaden, en dos natur, en paus från tänkandet och möjligheten att för en stund bara vara. Det säger Anna Edström, ekolog på miljöförvaltningen i Stockholms stad. Hon har sedan 2014 jobbat med projektet ”Guide till tystnaden” och tagit fram guider och vandringar i Stockholms befintliga och blivande naturreservat. Syftet är att öka tillgängligheten till platser som erbjuder en kombination av stillhet och gröna upplevelsevärden. – Målet är att fler ska hitta till våra rofyllda naturmiljöer. Vi vill göra det enklare för folk att hitta till platser med god ljudkvalitet och samtidigt locka nya besökare till våra reservat, säger Anna Edström. Hon förklarar att projektet även vilar på betydelsefulla hälsoaspekter. Vanligtvis när naturområden uppmärksammas är det för att lyfta en speciell djur- eller växtart. Men i ”Guide till tystnaden” är det alltså delvis ur ett folkhälsoperspektiv. Anna

5

Edström berättar att det finns starka kopplingar mellan att vara i tysta naturmiljöer och god hälsa. Forskning visar exempelvis att frånvaro av stadens buller och ljud har positiva effekter. Rofylld natur ökar bland annat förmågan att fokusera och balansera tillvaron. Så hur tar man sig till de tysta platserna? – I varje reservat har vi tagit fram två promenadslingor med tre-fyra relativt tysta platser, som har kartlagts med avseende på ljudkvalitet och upplevelse. Totalt handlar det om 22 slingor och 65 platser. Tanken är att man ska vara helt närvarande när man gör en vandring och stänga av allt som kan störa, till exempel mobiltelefonen. Allt presenteras i foldrar med bullerkartor och orienteringskartor, där man tydligt kan se ljudmiljöerna. Guiderna finns även tillgängliga på webben. Har man en smartphone kan man söka på Guide till tystnaden i Google Maps och få fram alla platser. Du har ju själv vandrat och upptäckt platserna, hur var det? – I min tjänst är jag ofta ute i naturen, fast nu var det på ett helt annan sätt. Det var häftigt att helt koppla bort och på något sätt tvinga sig att komma ner i varv, avslutar Anna Edström.

pärlor att upptäcka i sommar!

2. Kyrkhamn

Utreds som nytt naturreservat. Även fast det inte är lika lättillgängligt som Årstaskogen är det väl värt ett besök. Ligger mellan Hässelby Villastad och Järfälla kommun. Här finns fler fina rofyllda tysta platser.

Hitta hit: Tunnelbana till Vällingby C eller Hässelby Strand.

4. Igelbäckens kulturreservat

Påminner om Årstaskogen i den bemärkelse att närområdet kan vara bullrigt, men trots det finns oväntat natursköna platser där du kan höra den porlande Igelbäcken.

Hitta hit: Ligger inom gångavstånd från sex tunnelbanestationer: Kista, Husby, Akalla, Rinkeby, Tensta och Hjulsta. Finns även flertal busslinjer som stannar i området.

3. Judarskogens naturreservat

Är Stockholms första naturreservat. Naturen är omväxlande med öppna ängsmarker och kuperade skogsmarker med sjön Judarn centralt belägen. Finns en härlig blandning av tysta platser och vild natur.

Hitta hit: Tunnelbanestationerna Åkeshov och Ängbyplan. Dessutom flertal busslinjer.

1. Årstaskogen

Utreds som nytt naturreservat som är lättillgängligt och överraskande tyst. Trots att närområdet är bullerstört finns flera fina tysta platser.

Hitta hit: Tunnelbana till Gullmarsplan eller buss till Årsta

5. Sätraskogens naturreservat

Har ett fint läge vid Mälarens vatten. Här kan du vandra genom öppna ängar, små fina stigar, ekbackar och gammal granskog.

Hitta hit: Från Bredäng, Sätra och Skärholmens tunnelbanestationer.


ANNONS Hela denna bilaga är en annons från Stockholms stad ANNONS

Vi omvandlar avfall till ny råvara SUEZ erbjuder lösningar som gör det möjligt att omvandla avfall till ny råvara. På så sätt minskar vi samhällets klimatpåverkan och förbrukningen av jordens resurser. www.suez.se

15


ANNONS Hela denna bilaga är en annons från Stockholms stad ANNONS

16

Ge dina grejer en andra chans Man kan inte direkt tala om rusning till Roslagstulls Återbruk, denna soliga torsdagseftermiddag. Men de vi mötte nere i bergrummet var desto mer glada över att i centrala Stockholm kunna lämna in sina grejer för återbruk, alternativt återvinna.

V

i förstår efter att ha gått runt efter stund på anläggningen inne i Vanadisberget, att tanken bakom Roslagstulls Återbruk är just återbruk. Hit ska inte de åka som har släp fyllda med massor av grejer man vill bli av med, i synnerhet stora skrymmande vit-varor och byggavfall. Då är det till exempel Bromma återvinningsstation som gäller. Roslagstulls Återbruk är helt annorlunda, det är en så kallad mini-återvinningscentral, dit boende i innerstaden kan promenera eller cykla. Här är tanken att man ska lämna väl fungerande saker för återbruk, och i viss mån återvinning, även om man inte har bil. Två fina lånecyklar med ”bagageutrymme” står redo för uppdrag. Just den här eftermiddagen är det Vero-

Vanadisberget – Här fanns tidigare av elva ledningsplatser för civilförsvaret i Stockholm, varav sex var belägna i bergrum. Enheten i Vanadisberget var en av de minsta, avsedd som datahall. Från 2005 till 2011 användes bergrummet som återvinningsanläggning.

nica Bjuhr-Reisig som tar emot besökare för att avgöra om deras saker kan återbrukas. Om inte, kan de lämnas för återvinning längre in i lokalen. – Vi tar emot det mesta, det vanligaste folk vill lämna är kläder, böcker och leksaker. Vi tar självklart inte emot trasiga och smutsiga grejer, inte heller teknikprylar, typ mobiltelefoner och datorer, säger Veronica Bjuhr-Reisig som berättar att det är ett helt annat tryck på helgerna. Att anläggningen är både behövd och uppskattad är det alltså ingen tvekan om.

Vi tar emot det mesta, det vanligaste folk vill lämna.

– Jag bor vid Stadion och har varit här en gång tidigare, berättar Patrick McIntyre som är här för att bli av med lite dataprylar, det vill säga saker som återbruket inte tar emot. Istället läggs prylarna i en mindre behållare för återvinning. Det känns jätteskönt att slippa åka långt bara för att bli av med lite grejer. Det här är kanon!

– Det är första gången jag är här sedan det blev återbruk, säger Torbjörn Moa som bor alldeles i närheten. Han har känt till anläggningen men det är först nu, när han ville bli av med en byrå, som han tog sig tid att åka hit. – Jag har velat bli av med den länge och det känns skönt att kunna lämna den för återanvändning eftersom det inte är några fel på den, säger Torbjrön Moa.

– Det här är så viktigt och bra, säger Solveig Henckel som tillsammans med maken Guido är på återbruket för första gången. De kommer från Tyskland men är i Stockholm en tid, och att då mitt i stan kunna lämna ifrån sig grejer de behöver bli av med är helt perfekt. – Det är otroligt bra att det är så nära, att man slipper åka ut till förorten och kul att det är inne i berget, säger Solveig Henkel och skrattar.


ANNONS Hela denna bilaga är en annons från Stockholms stad ANNONS

Nollenergi i Hammarbyhöjden I attraktiva Hammarbyhöjden ligger Taklampan, längst in på Finn Malmgrens väg. Här uppför Einar Mattsson 64 hyresrättslägenheter. Taklampan är en nollenergifastighet. Det innebär att den uppfyller mycket höga krav vad gäller låg värmeförlust och energiförbrukning, samtidigt som de på årsbasis genererar lika mycket energi som den förbrukar. Energi genereras med hjälp av solceller på hustaken, vilka har fått bästa möjliga vinkel mot solen. Husen drar lite energi då fasad och fönster läcker väldigt lite värme, systemet för uppvärmning är mycket energisnålt och värme återvinns ur frånluft och spillvatten. De 64 hyreslägenheterna består främst av yteffektiva tvåor och treor, men även några fyror. Sex av lägenheterna tillhör dessutom ett gruppboende. Läs mer på einarmattsson.se/taklampan

Kan gammalt bli nytt? Javisst! Varje gång du lämnar in en trasig elprodukt tar vi hand om den och ser till att så mycket som möjligt återvinns. Visste du att metaller kan återvinnas hur många gånger som helst? Gör en miljötjänst och lämna in trasiga elprylar och batterier för återvinning. På så sätt hjälps vi åt att spara på jordens resurser. El-Kretsen är länken mellan producenterna och Sveriges kommuner. Vi ser till att producentansvaret fungerar i praktiken genom att samla in och återvinna elavfall och batterier.

LogoMh_tak_pms.eps Färger: PMS 293 U PMS Cool Grey 5

Skunke gör rent där ni slänger avfall

Kontakta oss om våra övriga tjänster på

www.skunke.se

LogoMh_tak_sv.eps

17


ANNONS Hela denna bilaga är en annons från Stockholms stad ANNONS

18

Staden växer och den ska växa hållbart Bristen på bostäder blir alltmer påtaglig. Bostadsutmaningen handlar alltså om att bygga väldigt mycket, väldigt snabbt. Samtidigt vill vi fortsätta skapa en hållbar och klimatsmart stad. Är det möjligt?

J

Text: Per-Åke Hultberg

a, det är jag övertygad om, vi har inget val. Vi måste helt enkelt bygga väldigt många bostäder under många år framöver. Men vi måste också bygga hållbart och klimatsmart, säger Per Enarsson, enhetschef på miljöförvaltningen. Han är också en av stadens bostadssamordnare som ska bidra till att stadens bostadsmål uppnås. Per Enarsson lyfter fram några positiva hårdfakta att lägga på minnet: – Trots att staden växer och vi blir allt fler stockholmare, blir miljön faktiskt bättre och bättre. Luften har blivit renare, exponeringen för trafikbuller minskar och vår påverkan på klimatet fortsätter att minska. Stadens mål är att bygga 140 000 bostäder till år 2030, varav 40 000 fram till år 2020. Att möjliggöra alla dess bostäder är en av stadens allra viktigaste uppgifter, menar Per Enarsson. Men staden ska också lika självklart, som hittills, fortsätta att växa hållbart.

Det som började med Hammarby Sjöstad fortsätter nu i Norra Djurgårdsstaden, som planeras för 12 000 bostäder och 35 000 arbetsplatser. Båda stadsdelarna är och har varit skyltfönster för hållbart stadsbyggande med tiotusentals internationella besökare. Energi- och klimatfrågorna ligger här i fokus. De övergripande miljömålen för Norra Djurgårdsstaden är en klimatanpassad och fossilbränslefri stadsdel där koldioxidutsläppen understiger 1.5 ton per person och år till 2020. – Vi ska också använda innovativa byggtekniker redan när husen uppförs, säger Per Enarsson. I Norra Djurgårdsstaden finns exempelvis ett unikt bygglogistikcenter där allt byggmaterial distribueras ut med el- eller hybridlastbilar. Något som radikalt minskar miljöpåverkan under byggskedet, – Det handlar också om att på olika sätt underlätta för en hållbar livsstil. Vi vill att det ska vara ”lätt att göra rätt”, exempelvis att underlätta kollektiva transporter och att kunna cykla till och från stadsdelen, säger Per Enarsson, som ser trängselskatten som ett utmärkt exempel på en klimatsmart

– Trots att staden växer och vi blir allt fler stockholmare, blir miljön faktiskt bättre och bättre, säger Per Enarsson, enhetschef på miljöförvaltningen.

åtgärd med påtagliga resultat. Bilarna in och ut ur Stockholm har blivit färre och luften betydligt bättre. – Vi har definitivt kommit en bra bit på väg som klimatsmart föredöme och det finns idag många kreativa aktörer som bidrar till de långsiktigt hållbara stadsmiljöer vi vill skapa. Bostadsbristen har en starkt begränsande effekt, både på stadens utveckling och för stockholmarna. Därför är det viktigt att ytterligare öka takten på bostadsbyggandet.

Vi har definitivt kommit en bra bit på väg som klimatsmart föredöme.

Ett brett utbud elbilar för alla typer av verksamheter

Renault TWIZY

Faktisk räckvidd 55-80 km Från

62 900 kr

Renault ZOE

Faktisk räckvidd 120-170 km Från

215 900 kr

Renault KANGOO Z.E. Faktisk räckvidd 80-125 km Från

203 000 kr

Nu är räckvidden absolut inget hinder längre. Med vårt breda utbud av elbilar hittar du smarta nya användningssätt – med oslagbar bränsleekonomi och räckvidd som räcker och blir över. Välkommen till renault.se och läs mer om de modellalternativ som passar er verksamhet bäst. Batterihyra från: ZOE 549 kr/mån, Twizy 399 kr/mån, Kangoo Z.E. 760 kr/mån exkl. moms. Förbrukning enligt NED körcykeln: ZOE 146 Wh/km, Twizy 58 Wh/km, Kangoo Z.E.155 Wh/km. Fullständiga villkor för batterihyra på www.renault.se. Lokala avvikelser kan förekomma. Renault reserverar sig för eventuella tryckfel. Bilarna på bilden kan vara extrautrustade.

renault.se


Norra Djurgårdsstaden växer vidare in i hamnkvarteren I Södra Värtan kommer bostäder, kontor och parker att samsas med hamnens färjetrafik. Kajerna blir promenadstråk med butiker och restauranger och ett stort utomhusbad planeras utmed vattnet i Lilla Värtan. I Södra Värtan planeras för 1 600 lägenheter och 90 000 kvadratmeter lokaler. Norra Djurgårdsstaden, som sträcker sig från Husarviken i norr, över hamnområdet, till Loudden i söder, är ett av Europas mest omfattande stadsutvecklingsområden. Det är också ett av Stockholms miljöprofilerade områden. Totalt planeras här för 12 000 nya bostäder och 35 000 nya arbetsplatser, som ska kombineras med en modern hamn och annan strategisk infrastruktur. Under våren har Stockholms stad genomfört en markanvisningstävling för 640 bostäder i Södra Värtan. Det är en mix av stora och små byggherrar som har fått markanvisning, det innebär en stor variation som i sin tur skapar stora kvaliteter i dessa blivande stadskvarter som löper utmed kajstråket i Södra Värtan. I tävlingen låg fokus dels på byggherrarnas tidigare genomförda bostadsprojekt, dels på deras ambitioner och särskilda idéer för Södra Värtan. Upplägget gjorde att exploatörerna fick tänka till kring Norra Djurgårdsstadens hållbarhetskrav och hur man har arbetat med dessa frågor runtom i landet. En blandning av etablerade och för Stockholm nya aktörer fick markanvisning genom tävlingen, vilket öppnar upp för nya tankesätt, idéer och spännande samarbeten kring hållbar stadsutveckling. Byggstart i Södra Värtan beräknas bli 2019.

NORRA DJURGÅRDSSTADEN byggs för att möta stadens ökande behov av allt från bostäder, arbetsplatser, service och kollektivtrafik till förskolor, grönområden, kultur och idrott.

STADSDELEN STRÄCKER SIG från Hjorthagen i norr, över hamnområdet, till Loudden i söder. Här, i ett av Stockholms bästa lägen, planeras för 12 000 nya bostäder och 35 000 nya arbetsplatser. DET ÄR ETT AV STOCKHOLMS miljöprofilerade områden. Norra Djurgårdsstaden ska vara en modell för omställning till ett samhälle utan fossila bränslen. PLANERINGEN STARTADE redan i början av 2000-talet, och utvecklingen kommer att pågå under många år och i flera olika etapper. Stadsdelen planeras vara fullt utbyggt omkring 2030. DE 670 FÖRSTA BOSTÄDERNA började byggas i maj 2011 och de första familjerna flyttade in i oktober 2012. Hittills har mark för cirka 5 000 bostäder anvisats. År 2023 har fler än 6 000 nya bostäder byggts mellan Husarviken och det gamla Gasverket i Hjorthagen. PLANERNA FÖR HAMNOMRÅDET gäller en modernisering och en koncentration till de båda pirerna vid Värtahamnen och Frihamnen. Byggstart för hamnens utbyggnad av Värtapiren började sommaren 2013 och piren invigs 2016. UTVECKLINGEN av Södra Värtahamnen började 2010 och planeras innehålla omkring 1600 nya bostäder samt 90 000 kvadratmeter lokaler för kontor och handel. Byggstart i Södra Värtan kan ske tidigast 2019 Läs mer på stockholm.se/norradjurgardsstaden


På väg mot fossilbränslefri stad • Från fossila bränslen till 100% förnybar energi • Byta till energieffektiva miljöbilar med förnybara bränslen • Minska växthusgasutsläppen till 2,3 ton per stockholmare till 2020 • Minska stadens egen energianvändning med 10% till 2019

Annons

20

Profile for D Z I G N

Sthlmstad klimatsmart webb  

Klimatsmart 2016

Sthlmstad klimatsmart webb  

Klimatsmart 2016