__MAIN_TEXT__
feature-image

Page 1

GRÄNSLIV En tidning om Den gränslösa staden – Barents Center

Att gymnasiet ska ligga på gränsen är en markering Kommunalrådet Gunnel Simu

UPP TILL JOBB

500

14

EFTER

ÅR – nu skapas en gemensam stadskärna

Arbetsförmedlingen:

Det är helt fantastiskt

Därför vill jag bygga hotell på gränsen Hotellentreprenören Petter Stordalen

Hockeyn kommer att bli ännu större i Haparanda Asplövens Per Kenttä

1


GRÄNSLIV

INNEHÅLL Ett liv där allt händer vid gränsen

4. Nya Tornedalsskolan Snart byggs Europas modernaste skola

6. Upp till 500 jobb Så kan Barents Center förebygga den höga arbetslösheten

8. ”Vi känner oss säkra i projektet” Intervju med byggbolaget RKL Lehto Oy

10. Kommunen har ordet Haparanda stad berättar om deras framtidsplaner

12. Från skiss till verklighet Arkitektbyrån bakom Barents Center ger en rundvisning

16. Det kramande hotellet Hotellentreprenören Petter Stordalen om nya satsningen vid gränsen

18. ”Äntligen en gemensam stadskärna” Samtal med planeringschefen Göran Wigren och stadsarkiteten Jarmo Lokio

20. Multiarenan Så förändrar den regionens kultur- och fritidsliv

23. ”Det är en världsunik byggnad” Intervju med initiativtagaren Mikael Fahlander

Gränsliv ges ut på uppdrag av Concent AB Ansvarig utgivare: Concent AB Projektledare: Gustav Magnusson Redaktör: Elin Liljero Eriksson/New Art Production Art Director: Jessica Nyström Fotograf: Rickard L. Eriksson/New Art Production Illustrationsbilder: Wester + Elsner Korrektur: Karin Nytomt Tryckeri: Norran 2


GRÄNSLIV

VÄLKOMMEN TILL DIN NYA STADSDEL Närmare 70 butiker, caféer och restauranger. En stor multiarena som främjar ett rikt idrotts- och kulturliv. Europas modernaste gymnasieskola mitt i centrum och ett högt, symboliskt hotell med ena foten i Haparanda och den andra i Finland. Om bara några veckor tas de första spadtagen till Barents Center. I den här tidningen undersöker vi mer om den unika satsningen, som inte bara innebär en mängd upplevelser för tillresande, utan också ett nytt liv för Haparanda- och Torneåbor. Ett liv där allt händer vid gränsen.

David Lehto, projektledare för Barents Center:

”DET HÄR ÄR FRAMTIDEN”

Allt blir mer tidspressat i samhället, så kan man utföra många saker på samma gång är det en fördel. Varför så många funktioner på samma plats? – Vi tror att det är framtiden. Att lämna sina barn på hockeyträning och samtidigt kunna passa på att handla mat till middagen, kanske köpa kläder till barnen eller till och med stanna kvar i området, äta där och se en film på bio efteråt. Allt blir mer tidspressat i samhället, så kan man utföra många saker på samma gång, utan tidskrävande transporter, är det en fördel. Det blir mer tid till att vara familj i slutändan. Därför tror vi att den här modellen med samnyttjande kan bli riktigt bra. Att man dessutom har ett hotell på samma plats som besökare befinner sig på ger ett otroligt stort mervärde. Var är ni i processen nu? – Den 22 augusti lämnade vi in bygglovet till Haparanda kommun efter att ha arbetat på det under hela sommaren. Vi har varit måna om att det ska vara ett riktigt bra material eftersom det kommer att resultera i hur produkten blir i slutändan. Därför valde vi att inte lämna in det innan sommaren, vi kände helt enkelt inte att vi var helt klara. Det var rätt beslut för vi har nu ett jättebra material som Haparanda stad verkar mycket nöjda med.

Så vad händer nu, i höst? – Under oktober kommer byggnationen att inledas. Vi har gjort en del markförberedande åtgärder under sommaren, men det riktiga markarbetet kommer igång i höst. I och med att Haparanda ligger där det gör så vill vi komma igång med grundläggningsarbetet så fort som möjligt, så att vi slipper jobba i för tufft väder, även om det går. Hur har relationen till kommunen sett ut? – Vi har haft ett otroligt bra samarbete med tjänstemännen på Haparanda kommun kring alltifrån detaljplan till hur vi ska genomföra det hela. Den goda dialogen har underlättat mycket. Vi har lyssnat mycket på kommunen och deras synpunkter. Kommer ni att hålla tidsplanen? – Ja, det är en byggtid mellan 18 och 24 månader, så invigningen blir i september 2016. ■

DETTA HAR HÄNT : VIKTIGA MILSTOLPAR I BARENTS CENTERPROJEKTET • Januari 2010. Mikael Fahlander uppvaktar Haparanda Stad med en idé om vad man kan göra på fastigheterna Reven, Tinan och Patan. • 2010–2011. Marknadsundersökningar pågår samt skissarbete på hur anläggningen ska kunna komma att se ut. Man ger det arbetsnamnet Kristallen. • November 2011. Haparanda stad beslutar att marktilldelningen ska ske genom en konkurrenspräglad dialogupphandling. • Januari 2012. Haparanda stad kallar till dialogupphandling, där man vill att det förutom en gymnasieskola och en multiarena ska ge någonting mer – något som ska bli ett mervärde för Haparanda stad. • Mars 2012. Det första dialogmötet sker. • December 2012. Dialogupphandlingen avslutas. • Februari 2013. Kommunfullmäktige väljer att anta Avalanche Capitals förslag för Den gränslösa staden, som numera kallas Barents Center, framför PEABS förslag. • Mars 2013. Hyresförhandlingar inleds för gymnasieskolan och multiarenan. • Juni 2013. Hyresavtalen skrivs under av bägge parter. • Augusti 2013. Intensivt projektarbete inleds. • December 2013. Detaljplansarbete inleds och Quality Hotel presenteras. • Juni 2014. Detaljplanen vinner laga kraft. • Augusti 2014. Utförande entreprenör, RKL Lehto OY, presenteras. • Augusti 2014. Ansökan om bygglov för Barents Center lämnas in.

Barents Center byggs av RKL Lehto på uppdrag av projektägaren Concent AB. Haparanda Kommun är hyresgäst till skolan och arenan. David Lehto, projektledare för Barents Center 3


EUROPAS MODERNASTE GYMNASIUM

TORNEDALSSKOLAN – snart Europas modernaste gymnasium Att förnya gymnasieskolan låg redan på schemat. Att flytta skolan till gränsen var också sedan länge en plan. Men att den ska vara insprängd mitt i händelsernas kärna – på övre plan i Barents Center – blir som pricken över i.

4

S

edan flera år har Haparanda kommun haft en gemensam vision med Torneå att skapa ett internationellt center på Barents. Parallellt med detta har man arbetat med ett projekt för att förnya gymnasieskolan i Haparanda. Projektet, som fick arbetsnamnet Snöflingan, tog fart redan för fyra år sedan, där visionen var att skapa en modernare skola när det gäller inlärningsteknik, men också interiörmässigt och platsen den är belägen på. – 2009 fattade fullmäktige beslutet om att en gymnasieskola ska byggas på gränsenområdet. Gränsen är vår möjlighet och vår framtid. Utan gränsen hade vi exempelvis aldrig haft en sådan tillväxt och utveckling i Haparanda som vi har haft. Att gymnasiet skulle ligga på gränsen var därför en tydlig markering. När vi sedan fick vetskap om Barents Center såg vi det som en naturlig möjlighet att hyra gymnasielokaler där istället för att själva investera, säger kommunalrådet Gunnel Simu.

Hur skulle du beskriva nya Tornedalsskolan? – Det blir en attraktiv gymnasieskola för framtiden. Jag har själv varit rektor på Tornedalsskolan och vet att den fysiska miljön betyder oerhört mycket för skolans utveckling. Att studera i en modern framtidsinriktad skola kommer att locka fler att välja Haparanda som studieort. Varför hyra skollokaler mitt i en handelsplats? – Den största fördelen, förutom den fysiska miljön, kommer att vara de nära möjligheterna till samverkan med näringslivet, vilket är grundläggande för en framtidsinriktad skola. Eleverna får utmärkta möjligheter till praktikplatser, relationer och nätverk för sommarjobb. De får också se framtida möjligheter på arbetsmarknaden mer konkret än tidigare i många olika branschsektorer. Hur ska kommunen klara hyreskostnaderna? – Skolan blir ett nollsummespel. Idag betalar vi 5,1 miljoner för Tornedalsskolans drift. Då

våra elever väljer annan studiekommun är vi dessutom tvingade att betala en elevrelaterad avgift för detta, totalt cirka sex miljoner årligen. Med en modern skola räknar vi med att plocka hem minst hälften av den summan kortsiktigt och än mer långsiktigt. Målet är självklart att minimera denna kostnad med attraktiva studieprogram och möjligheter i vår egen skola. En attraktiv skola lockar dessutom elever från andra kommuner att välja Haparanda som studieort. Jag ser även stora möjligheter att locka hit elever från hela Barentsregionen i likhet med framgångsrika Sverigefinska folkhögskolan. LTU:s unika masterutbildning med Akelius blir en internationell motor i vårt arbete med att göra Haparanda till en universitetsort. Vad händer med skolans nuvarande lokaler? – Resterande del av Språkskolan kommer att flytta dit, vilket gör att vi kan sälja deras tomt och få till stånd en attraktiv exploatering, avslutar Gunnel Simu. ■


EUROPAS MODERNASTE GYMNASIUM

HEJ SUSANNA BLOMSTER! För en skola i tiden. Gunnel Simu var tidigare rektor på Tornedalsskolan. Sedan hon blev kommunalråd 2010 har hon drivit frågan om en förnyad gymnasieskola i Haparanda. Hösten 2016 blir de hyresgäster till skolan som har som mål att bli Europas mest moderna.

De nära möjligheterna till samverkan med näringslivet är grundläggande för en framtidsinriktad skola. Gunnel Simu, kommunalråd i Haparanda

Läs mer om skolans arkitektur och olika funktioner på sidorna 12–14.

Som hyresgäster har kommunen haft mycket att säga till om, en dialog som har lett till en väldigt bra produkt.

HAPARANDABO OCH FÖRE DETTA ELEV PÅ HANDELSAKADEMINS KOMMUNIKATÖRSUTBILDNING I HAPARANDA.

Hur viktigt är Barents Center för studerande i Haparanda? – Otroligt viktig! I den utbildning jag har gått har man både praktik och ska göra ett examensarbete på ett företag. Jag gjorde min praktik på IKEA och var tidigare med om att bygga upp Elgiganten och ÖoB när de kom. Det kommer vara otroligt häftigt för studenter att få vara involverade i de här nyetableringarna som kommer med Barents Center. Vilka jobb eftersträvar Handelsakademins studenter? – Eleverna utbildas till inredare och butikschefer, men läser en mängd olika ämnen. Förhoppningsvis kommer man, tack vare Barents Center, få både Haparandabor och många utifrån att vilja gå utbildningen när det finns möjlighet till jobb här på plats. Det kommer ge ett otroligt lyft!

David Lehto, projektledare för Barents Center

BAKGRUND: TORNEDALSSKOLAN Här, i en byggnad från 1945, ligger Tornedalsskolan idag.

ARBETET MED ATT skapa en ny gymnasieskola började 2010 under projektnamnet Snöflingan. I projektet var både barn och föräldrar delaktiga för att ta fram underlag för en modern och nytänkande gymnasieskola. En slutlig programskiss stod klar 2011. Denna var till underlag för programhandlingen för Nya Tornedalsskolan som White arkitekter tog fram under hösten 2013. – När vi, vid ett väldigt tidigt skede, skrev hyresavtalen beslöt vi att vi tillsammans med en skolgrupp hos kommunen skulle arbeta fram vilken typ av slutprodukt det skulle bli, säger David Lehto, projektledare för Barents Center, och fortsätter: – Där har de som hyresgäster haft väldigt mycket att säga till om. De har fått komma med sina önskemål, samtidigt som vi, under ledning av arkitekten, har kommit med vår version. Detta har lett till att det har blivit en väldigt bra produkt. Vi tror att vi kommer leva upp till att vara Europas bästa gymnasieskola när den invigs 2016.

5


SYNERGIEFFEKTEN

UPP TILL 500 JOBB – kan få bukt med den höga arbetslösheten Flera hundra jobb. Till en början. Med Barents Center kan inte bara fler lockas till orten, utan även den höga arbetslösheten, som Haparanda länge dragits med, kan få en lösning.

B

ygget av Barents Center innebär inte bara en helt ny stadsdel med supermodern skola, en massa butiker, kontorsplatser , arena och upplevelser. Det påverkar Haparanda- och Torneåborna mycket mer än så. En av alla positiva effekter av satsningen är att den ger en mängd arbetstillfällen. Något som det minst sagt finns behov av i Haparanda.

– Min första tanke när jag hörde om Barents Center var: Jobben, jobben, jobben! Grunder för ett samhälle och en region är att vi får människor i arbete och ökade skatteintäkter, säger kommunalrådet Gunnel Simu. Arbetsförmedlingschefen för Haparanda och Övertorneå, Per-Anders Ruona, håller med. – Det är klart att det här är otroligt, det är helt fantastiskt för en liten ort som Haparanda. Barents Center skapar väldigt många nya jobb.

Jag tror att detta kommer att skapa en rörelse och vi kommer att se alla möjliga olika vägar hur de här nya jobben tillsätts, säger han. För Haparanda, som länge kämpat med hög arbetslöshet, kommer Barents Center alltså vara en nyckel i att lösa mångas vardag. – Vi har höga siffror, och även om Norrbottens län har starkare tillväxt nu och Haparanda dragits med i det, så har vi till skillnad från andra orter en hög arbetslöshet. Samtidigt är detta en

Nya arbetstillfällen, nya invånare. Med Barents Center skapas synergieffekter som täcker stora behov i Haparanda stad.

6


SYNERGIEFFEKTEN

Första tanken när jag hörde om Barents Center var: Jobben, jobben, jobben! Gunnel Simu, kommunalråd i Haparanda

väldigt bra resurs. De arbetssökande vi har kan ta jobben som behövs tillsättas. Det är där vi har vår styrka, säger Per-Anders Ruona. FLERA HUNDRA JOBB Så hur många jobb rör det sig om egentligen? – Initialt 300 arbetande under byggtiden, och därefter blir det 400-500 nya jobb med kringeffekterna då hela investeringen är i drift, säger kommunalrådet Gunnel Simu.

HEJ TOMMY INNALA! FD VD FÖR POLARICA, SOM INNAN IKEA VAR HAPARANDAS STÖRSTA ARBETSGIVARE.

Nu tittar vi på vilka typer av yrken som kommer att dyka upp. Per-Anders Ruona, arbetsförmedlingschef för Haparanda och Övertorneå

Per-Anders Ruona bestyrker siffrorna. – Det är väldigt positivt! Det vi tittar på nu är vilka typer av yrken som kommer att dyka upp. Det är så pass många lokaler som ska byggas och underhållas att det säkert kommer att behövas personal med bra lokalvårdsutbildning och som kan fastighetsskötsel, men naturligtvis även till de olika verksamheterna. Vi räknar med mycket handelsjobb. Det blir sedan intressant att höra hur många de behöver ta in för att klara av bygget också, säger Per-Anders Ruona. Idag är var tredje Haparandabo mellan 18 och 24 år arbetslös. Men med Barents Center kan den höga ungdomsarbetslösheten få en lösning, framför allt tack vare den mängd handelsjobb som skapas när centret står klart. JOBBEN LOCKAR INVÅNARE Ett annat mervärde är naturligtvis att med jobben ökar även skatteintäkterna till kommunen, men också attraktiviteten. Man hoppas på att det här kan få människor att inte bara resa hit, utan också vilja stadga sig här. – Givetvis höjs attraktiviteten så att fler vill bosätta sig här. Om vi har en inflyttning på 100 människor så är det ungefär 4,5 miljoner mer i vår kommunkassa, säger Gunnel Simu. – Tillsammans med Cape East skapar Barents Center fantastiska möjligheter för Haparanda på nytt, både ett intresse för att komma hit, men också de här nya jobben som kommer, säger Per- Anders Ruona. – Haparanda kommer att bli en sjudande plats som fortsätter att utvecklas till det internationella centret på Barents. Olika nationaliteter, människor i farten, men också en attraktiv plats för människor att bosätta sig på. Jag har aldrig varit mer hoppfull om framtiden. Att människor får jobb och på sikt stärker kommunens ekonomi, vilket jag som kommunalråd tycker är allra viktigast, säger Gunnel Simu. När man till hösten tar de första spadtagen till ortens största byggprojekt sätts jobbollen i rullning. Och den lär vara gjord av snö, eftersom den ser ut att bara kommer att växa. ■

Handeln skapar jobb. När IKEA öppnade i Haparanda halverades arbetslösheten. Den steg sedan något på grund av lågkonjukturen.

Hur viktigt är Barents Center för Haparanda som stad, anser du? – Jag har följt projektet väldigt noga och det är ju en stor sak. Vi har en egen tideräkning i Haparanda. Andra räknar före och efter Kristus, vi räknar före och efter 2006, då IKEA kom. Med Barents Center blir det nästan en ny tideräkning. Det är fantastiskt att vi har entreprenörer som vill sätta sina fötter här och göra storsatsningar. De har sett möjligheterna i Haparanda.

Barents Center ger mig som entreprenör fantastiska möjligheter.

Var tredje ungdom i Haparanda står utan jobb , vilket är en av de högsta siffrorna i landet.

Vad finns det för möjligheter för företagen? – Det är bara att titta på kartan. Det bor 500 000 personer på 13 mils radie och vi är vana att åka långt. Den här marknaden är jättestor. Tittar man sedan på norrmän och ryssar som kommer hit ... Som Haparandabo får man ju en riktigt god självkänsla. Haparanda är något verkligen unikt! Hur påverkar det dig personligen? – Det ger mig som entreprenör fantastiska möjligheter. Ungdomarna kanske vill stanna kvar och de som flyttat ut kanske flyttar tillbaka. Det är härligt att få känna en internationell puls i den här lilla, men väldigt speciella, staden.

HAPARANDA – högst arbetslöshet i Norrbotten Haparanda har högst arbetslöshet i Norrbottens län med 15,5 procent inskrivna arbetslösa. Kiruna har lägst med 4,3 procent. I Haparanda är var tredje ungdom arbetslös. Källa: Arbetsförmedlingen Gränsen lockar. Med Barents Center hoppas man kunna sänka den höga arbetslösheten. 7


BYGGPROCESSEN

Byggbolaget Rakennusliike Lehto Oy:

”VI KÄNNER OSS SÄKRA I PROJEKTET” Vi använder gärna den arbetskraft som finns tillgänglig lokalt. Juha Paananen, Lehto Oy

I augusti stod det klart att utförande entreprenör av Barents Center blir finska Rakennusliike Lehto Oy, ett byggbolag med god erfarenhet av kommersiella handelsplatser. – När en beställare ger oss en tidsplan är det viktigt för oss att vi håller den. Så jag tror och litar på att vi hinner i tid, säger Juha Paananen från Rakennusliike Lehto Oy.

8

E

nligt uppdragsgivaren var det den ”goda referenslistan” som blev avgörande i valet av byggbolag. För finska Rakennusliike Lehto Oy, som har sitt huvudkontor i Kempele intill Uleåborg, var det både utmaningen, meriten och projektets unicitet som lockade. – När det var på gång att det här skulle byggas kände vi att det var något vi ville vara med på. Dels känner vi oss säkra i projektet eftersom vi har koncentrerat oss på handelsbyggen de senaste tio åren, dels är det här en referens och erfarenhet som vi gärna vill ta med oss som företag, säger Juha Paananen från Rakennusliike Lehto Oy.

– Personligen känner vi hos Lehto Oy att Barents Center är något man vill vara med om att bygga upp, det är ett spännande och historiskt uppdrag. VANA ATT JOBBA I SVERIGE Rakennusliike Lehto Oy grundades 1985 av Hannu Lehto. Man började småskaligt med att bygga mindre hus, men genom åren har företaget vuxit och är idag bland de största i regionen med lyckade projekt som Ideapark i Uleåborg och ett Ikano-köpcenter i Kuopio. – Vi har haft mycket god tillväxt de senaste tio åren, och vi ser fram emot att växa ännu mer. Att jobba över riksgränsen på den svenska sidan är naturligtvis också en utmaning och


BYGGPROCESSEN

Utstakad mark. Här, på de tre tomterna som möter gränsen och Victoriatorget, kommer Rakennusliike Lehto Oy under hösten att börja sitt markarbete.

Andra företag kommer att våga satsa. Erkki Hanhirova, delägare i Havator

Erkki Hanhirova, delägare till mobilkranföretaget Havator och eventcentret Toranda, är positiv till Barents Center.

Utpumpat på vatten. Under sommaren har man pumpat ut vatten, och så snart bygglovet är beviljat sätts det stora arbetet igång.

merit som de ser fram emot att utveckla vidare. 
– Vi har en hel del erfarenhet ifrån byggprojekt i Sverige, men vi är intresserade av att ta nästa steg på den svenska sidan. Företaget uppskattar att de som mest kommer att behöva omkring omkring 300 personer som arbetar med bygget. – Vi använder gärna den arbetskraft som finns tillgänglig lokalt. Sedan behöver vi en massa underleverantörer, säger Juha Paananen. Vad har ni gjort hittills?
 – Under sommaren har vi pumpat ut vatten i området. Just nu arbetar vi med att ta bort allt som är i vägen för att snart kunna starta igång byggandet.

Hur kommer bygget att påverka allmänheten?
 – Vi har möjlighet att komma in på tomten från tre olika håll: via gamla tullen, norra delen och ifrån mitten. Vi är angelägna om att inte stöka till trafiken för mycket, utan kommer försöka vara så smidiga som möjligt. Hur kommer hösten se ut för er?
 – Det blir en hel del markarbeten under hösten och vintern, men de stora bitarna kommer igång i vår. Det kommer man också att kunna se utifrån. Handelsdelen stiger upp till 35 meter och hotellet blir ju väldigt högt. 

 Hinner ni bli klara till hösten 2016? – Ja. När en beställare ger oss en tidsplan är

det viktigt för oss att vi håller den planen. Så jag tror och litar på att vi klarar av det. ■

Det är ett spännande och historiskt uppdrag. Juha Paananen, Rakennusliike Lehto Oy

Mobilkranföretaget Havator är ett av de största företagen i Torneå/Haparanda med en verksamhet på över 600 anställda. Delägaren Erkki Hanhirova ser mycket positivt på bygget av Barents Center. – Det är bra med längre projekt. Ännu bättre om vi också kan sysselsätta folk lokalt, säger Erkki Hanhirova. För Havator innebär satsningen också nya arbetstillfällen. – Nästan fem procent av vår verksamhet är runt Torneå och Haparanda och naturligtvis kommer det här att ge oss nya jobb. Jag skulle uppskatta att det kanske behövs 20-30 man, säger Erkki Hanhirova. Som företagare tror han att bygget kommer att ge en snöbollseffekt. – Det här är jättebra för orten. Andra företag kommer att våga satsa, och alla gynnas av det här.

9


HAPARANDA STAD INFORMERAR

VI BERÄTTAR OM FRAMTIDEN En vision är ett framtida tillstånd som man vill uppnå.

Haparanda och Torneå strävar efter att bli ett internationellt centrum mitt i Barents. Det är den så kallade Vision 2020. I grunden handlar det om att skapa en långsiktig och hållbar samhällsutveckling för alla medborgare. Visionen handlar rent praktiskt om att alla elever ska ha möjlighet att studera grannspråket och att gränsborna fritt ska kunna välja barnomsorg i Haparanda eller Torneå. Tillika handlar visionen om arbetet med att färdigställa ett starkt, gemensamt stadscentrum.

KOMMUNALRÅDET HAR ORDET

Den nya gymnasieskolans placering och utformning ger skolan de bästa förutsättningarna och ger eleverna det som företagen och övriga samhället kräver inför framtiden för att klara sig i en allt mer internationell och konkurrensutsatt värld. Våra elever ska ha förmågan att klara av jobb som inte finns idag, använda teknik som inte finns idag samt lösa problem som inte finns idag. Kåre Strömbäck ordförande i Barn-och ungdomsnämnden

DETTA HAR HÄNT

2009

Arbetet med att MODERNISERA SKOLAN till en tidsenlig miljö startar.

F

ör att kunna möta framtida samhällsutmaningar behöver kommunen ständigt utvecklas. Vi måste skapa förutsättningar för tillväxt. Jag anser att vårt unika gränsläge är vår möjlighet och framtid. Vi har under 25 års tid utvecklat ett långtgående samarbete mellan Haparanda och Torneå, vilket gynnar båda städerna och deras medborgare. Det är ett samarbete som höjer HaparandaTornios attraktionsvärde som etablerings-, besöks- och boendeort. Det är ett samarbete som hela tiden utvecklas.

2010

fokus under mina år som kommunalråd har hela tiden varit att stimulera till fler arbetstillfällen, eftersom fler i arbete ger större skatteintäkter till kommunen. Detta medför i sin tur att vi kan behålla och utveckla vård, skola och omsorg. Det skapar även framtidstro, en känsla av utveckling och mobiliserar olika aktörer att agera och investera i kommunen. Kort sagt, vår kommun blir mer attraktiv och vi kan locka fler människor att bosätta sig här.

10

2011

Lärare och elever färdigställer en PROGRAMSKISS.

2013

Skolans UTFORMNING bestäms av skolans personal. Arenagruppen och föreningslivet träffas och tittar på DETALJER kring multiarenan.

2014

Jag har aldrig varit mer hoppfull om Haparandas framtid. Snart sätts skoporna i jorden för att påbörja bygget av Barents Center. Det är en satsning som kommer att skapa flera hundra nya jobb i Haparanda. Mitt

Kommunfullmäktige beslutar att PÅBÖRJA EN PROJEKTERING för en ny gymnasieskola invid riksgränsen.

BYGGSTART för Barents Center och den nya gymnasieskolan tillsammans med multiarenan.

2016

Den nya gymnasieskolan och multiarenan invigs HT 2016. Gunnel Simu, kommunalråd


HAPARANDA STAD INFORMERAR

Kort fakta om skolan SKOLAN anpassas för 270 gymnasieelever och 90 vuxna elever. MODERN PEDAGOGIK i en skola där byggnaden underlättar undervisningen. SAMUTNYTTJANDE då skolan integreras med privata verksamheter. FLEXIBILITET i en skola som kan anpassas till olika program och utbildningar. GRÄNSÖVERSKRIDANDE och underlättar nätverkande och samverkan.

Skolan

N

ya Tornedalsskolan blir en framtidsskola för våra ungdomar. En anpassningsbar skola främjar modern pedagogik och underlättar för elever att

utveckla kunskaper för framtidens arbetsmarknad. Alla program är öppna för elever som kommer ifrån andra orter. Ett brett näringsliv i och kring Barents Center, där skolan finns mitt i, ger just de positiva möjligheter som samhället ofta efterlyser av skolan.

Det underlättar till nätverk och samarbete mellan skola och företag när mötet sker i direkt eller nära anslutning till skolan. Efter tre år på skolan kommer våra ungdomar att ha en gedigen utbildning för att gå vidare med fortsatta studier eller ge sig ut i arbetslivet.

Vinnarna av en ny skola på Barents Center är våra ungdomar. De får gå tre år i en toppmodern gymnasieskola.

Multiarenan

N

ya multiarenan är en satsning som gynnar både besökare och medborgare. Ett större utbud av aktiviteter ligger i potten. Arenan är en multi-

byggnad som kan användas på många olika sätt. Det handlar alltså inte bara om idrott, utan även om konserter , mässor och andra evenemang. Byggnaden är integrerad på ett unikt sätt i Barents Center och skapar många samordningsvinster i form av samnyttjande.

Kort fakta om Multiarenan ARENAN kommer att ha 1 500 sittplatser och 1 000 ståplatser vid hockeymatcher. Vid evenemang såsom konferenser och konserter kan publikkapaciteten nå upp till 4 000 personer. MONTERBAR SCEN kommer att finnas och förvaras under läktarna SAMUTNYTTJANDE då arenan integreras med andra kommersiella verksamheter. FLEXIBILITET i en arena som kan anpassas till olika evenemang och tillställningar. GRÄNSÖVERSKRIDANDE och underlättar nätverkande och samverkan.

Håll dig uppdaterad via vår hemsida HAPARANDA.SE FACEBOOK.COM/haparanda 11


ARKITEKTUREN

FRÅN SKISS TILL

Omfattande byggnation. Barents Center, som kommer att få en totalyta om 120 000 kvadratmeter, är det största handelsprojektet hittills i norra Sverige.

12


ARKITEKTUREN

VERKLIGHET

Arkitektteamet på Wester + Elsner ligger bakom Barents Center. Från vänster: Henrik Lindencrona, Pia Lindgren, Karin Widell, Fredrik Rosell, Svante Norder, Lars-Erik Eriksson och Kajsa Axelsson.

Tänk en levande stadsdel som aldrig sover. En plats där man vill, och kan, vara dygnet om. Arkitektbyrån Wester + Elsner berättar hur de olika delarna i Barents Center kommer att smälta samman på ett unikt sätt.

D

et var för drygt ett år sedan som den initiala kontakten med Wester + Elsner – en arkitektbyrå med både gedigen och stor erfarenhet av kommersiella ytor – togs. Tidigare hade man varit i kontakt med White arkitektbyrå, som lagt en stor grund till planen för Barents Center. Nu ville man ta det vidare och säkerställa att idén om ett multicenter fungerar kommersiellt. – Vi tyckte naturligtvis att det var ett väldigt spännande projekt att få jobba med, säger Fredrik Rosell från Wester + Elsner, och tillägger: – Det är ett stort, innehållsrikt och rätt komplext multifunktionellt projekt. En grund var redan lagd, så vi har fått det till liv och realiserat det. Alla funktioner som man hade från början finns i stort sett kvar, men vi har stuvat om en hel del. Den största förändringen var att vi ville ha ett hotell på gränsen för att få en fysisk koppling mellan länderna. – Det har ju gjorts projekt över landsgränsen förr, men inte i den här storleken och framför allt inte på det här sättet med så många funktioner och delar, tillägger han. Hela Barents Center täcker cirka 120 000 kvadratmeter byggnad, om man bara mäter golvytor.

– På sikt är det meningen att det här ska bli en stor handelsplats som är gränsöverskridande. Vi tror att man kommer göra kopplingen ännu starkare när man strosar längs det här handelsstråket som nu blir – från det nya resetorget och IKEA, genom Barents Center och ut på Victoriatorget, sedan genom Rajalla och in i Torneå. Det blir alltså som en länk emellan. EN UNIK SHOPPINGUPPLEVELSE Trots att det är ett enormt omfattande projekt har Wester + Elsner varit noga med att inte rita för storskaligt. Barents Center ska, i den mån det går, kunna ”födas naturligt i staden”. – Istället för att göra en jättestor galleria, så har vi valt att dela upp den i två byggnader som innehåller handel på vardera sida. Mellan dem finns ett naturligt stråk, som en gata eller mötesplats. Stråket kommer att vara mer än bara en passage eller transportsträcka, eftersom det här kommer att finnas caféer, sköna bänkar och pubar som bidrar till att till att det blir en naturlig plats att umgås på. – Det kommer att vara en innemiljö med glastak, men vi vill ändå ge karaktären av att det är som en ”offentlig plats”. Här ska man kunna vara utan att behöva känna att man är i en ”handelsmiljö”. Centret kommer att innehålla närmare 70 butiker varvat med restauranger och caféer. Och mitt i denna handels- och umgängesplats, fast på övre plan, möter vi en gymnasieskola, kontorsplatser, en biograf och ingången till en stor arena. Något som helt klart bidrar till känslan av att snarare befinna sig i en stadsdel än i en galleria. – Kanske bibliotek och vårdcentral kan tillkomma på ett naturligt sätt i framtiden. Då blir det ännu mer som ett stadsdelscentrum. Det är en stor målsättning att det ska vara en mötesplats

Det har ju gjorts projekt över landsgränsen förr, men inte i den här storleken och framför allt inte på det här sättet med så många funktioner och delar.

Fredrik Rosell, arkitekt på Wester+Elsner

13


ARKITEKTUREN

Lever dygnet om. Skola, butiker, biograf, kontorslokaler och arena bidrar till en gränsstad som ständigt är vid liv.

för Haparandaborna och tillresande. Många ska vilja kunna komma och stanna en hel helg. Då finns allt man behöver här: butiker, restauranger, upplevelser och hotell. MULTIARENAN Om man kommer från Haparanda och åker mot Barents Center-området är det den nya arenan man först möter. – Den är utformad på ett sätt så att den klarar olika typer av event. När det inte är hockey ska man kunna hålla stora konserter, konferenser och andra lockande evenenemang här. Huvudingången till arenan är från handelsplatsens övre plan, men det kommer också finnas en entré utifrån gatan. Vid hockeymatcher finns det plats för 2 500 åskådare, varav cirka 1 000 är ståplatser. Under en konsert kan man få in närmare 4 000 människor. SKOLA I HÄNDELSERNAS CENTRUM Mitt emot arenans ingång ligger en bred och välkomnande trappa, som inte bara kan bli en härlig plats att tillbringa sin tid med en kaffe eller bok, utan det är också ingången till gymnasieskolan. Fredrik Rosell lyser upp när han visar 14

ritningarna för Tornedalsskolans framtida lokaler. – Skolan är en jätteviktig del av det här projektet och som vi lagt mycket krut på. Inne i skolan är klassrummen utformade likt ”stugor” i olika nyanser. Några har utsikt mot skolgården, som är på taket, och några in mot handelsplatsen och den så kallade ”Haparandahyllan” – en skön plats där eleverna kan studera eller bara hänga, utan att möta andra människor som besöker Barents Center. Det blir även ett café och andra kreativa platser i skolan. – Skolan och kontorslokalerna kommer innebära att det nästan alltid kommer att vara folk kring området. Vi hoppas den här platsen kommer att kunna leva under i stort sett hela dygnet. Utöver skolan kommer det alltså att också finnas kontorslokaler inuti handelsplatsen som kommer att hyras ut. – Det fina med att skolan och kontoren är inne i den här miljön är att de ska kunna nyttja biografen och andra utrymmen med olika slags samlingar och tillställningar. På andra sidan Barents Center finns det redan etablerade Victoriatorget. – Vi vill bidra till att det ska vara ett ännu mer levande torg. Därför har vi ritat så att buti-

ker och restauranger har sitt ansikte utåt mot torget. I den bästa av världar ska man ha mycket caféer och restauranger som kan ”spilla” ut på torget om somrarna. HOTELL SPRÄNGER GRÄNSEN Ett krav från kommunen är att det ska finnas parkeringsplatser som klarar besökare till anläggningen. Därför har man ritat ett garage under mark och parkeringshus som totalt kan bistå med drygt tusen parkeringsplatser. – Vi har lagt mycket energi på att göra ett så lågt parkeringshus som möjligt så att det inte stör. Vi har en idé som består av ett slags rasterverk, som gör att det blir ett storskaligt mönster på håll. Som avslutning, eller som en början, byggs ett 20-våningshotell precis på gränsen mellan Haparanda och Torneå. – Att hotellet rent fysiskt kommer att ligga både i Sverige och Finland är definitivt en stor pusselbit i Haparandas och Torneås övergripande vision att bygga ihop städerna. Efter en lång tid av planering, uträkningar och ritande är det snart dags. Dags för att låta skisserna bli verklighet. ■

Vi hoppas den här platsen kommer att kunna leva under i stort sett hela dygnet.

Läs mer om hotellets arkitektur och olika funktioner på nästa uppslag.


ARKITEKTUREN

Det fina med att skolan och kontoren är inne i den här miljön är att de ska kunna nyttja biografen och andra utrymmen med olika slags samlingar och tillställningar.

HEJ JYTTE RÜDIGER! KULTURCHEF I HAPARANDA

Modern skolmiljö. Nya Tornedalsskolan ska vara en kreativ och stimulerande plats, något som Wester + Elsner tagit fasta på genom färg, form och funktion.

Vad händer med Haparanda när stadskärnan centreras allt mer mot gränsen? – Att centret har flyttat till gränsen har inneburit att den gamla innerstaden har förfallit en del. Vissa har flyttat sina butiker till det nya handelsområdet, vilket gör att det gapar tomma skyltfönster och lokaler. Området har glömts bort lite grann.

Nu tittar vi på hur vi kan skapa en genuin innerstad som komplement. Vad gör ni för att motverka det? – Å ena sidan vill vi ha en attraktiv handelsregion med evenemang eller besöksaktiviteter, å andra sidan vill vi också skapa en attraktiv innerstadsmiljö. Att gå i risiga gamla centrumstråk är ju inte något som motiverar besökaren att stanna. Därför försöker vi ta vara på de slagkraftiga områden som finns, nämligen vattnet, stranden, innerstadsmiljön och de butiker vi har här idag. – Det vi också tittar på är hur vi kan skapa den genuina innerstaden som avspeglar Haparanda och Torneå, som komplement till det kommersiella. Jag vill exempelvis få parkerna i Barents att växa ihop med övriga staden. Därför kommer vi att producera nya bänkar, som kommer finnas i parken närmast Barents Center så att det samstämmer hela vägen in.

Detta är Wester + Elsner Arkitektbyrån Wester + Elsner grundades 1998 av Lars Wester och Fredrik Elsner. Deras specialitet är att utveckla kommersiella miljöer och mötesplatser. Bland deras långa referenslista hittar vi bland annat Bromma Blocks, ombyggnationen av T-Centralen i Stockholm och konceptutveckling av IKEA-butiker. “Offentlig plats”. Stråket som delar butiksbyggnaden ska vara en kombination av en skön mötesplats, fikahäng och passage. 15


NYA HOTELLET

DET KRAMANDE HOTELLET – en symbolbyggnad En skön övernattning. En inspirerande mötesplats. Ett landmärke. Snart byggs 20-våningshotellet som kommer att ha ena foten i Sverige och andra i Finland. – Det känns fantastiskt! Det här är ett viktigt fokusområde, säger hotellentreprenören Petter Stordalen. 16

D

en sista men kanske mest symboliska detaljen i Barents Center stavas Quality Hotel Barents. Ett drygt 80 meter högt hotell med strax över 200 rum, många konferensrum och en stor spaanläggning. Efter att ha följt den spännande utvecklingen i Haparanda och Barentsområdet ser hotellentreprenören Petter Stordalen, ägare till den framgångsrika kedjan Nordic Choice Hotels, det som en självklarhet att hans 56:e nordiska hotell ska vara placerat här. – Det känns fantastiskt! Det här är ett viktigt

fokusområde för oss för att öka Nordic Choice Hotels etablering i Sverige. Och hittills har expansionen i Sverige varit ett riktigt äventyr för Nordic Choice. Quality Hotel Barents är ett viktigt bidrag till vår hotellportfölj och kommer utan tvekan att bidra till att stärka vår position i Sverige, säger Petter Stordalen. Och här kommer det alldeles unika: Hotellet kommer inte ligga vid gränsen, det kommer att ligga på gränsen. – Ja, det kommer att ligga precis på gränsen, strax innan man kommer till köpcentret Rajalla På Gränsen. Ingången kommer att vara på Haparandasidan, men hotellet spiller sedan över

på den finska sidan. På så sätt kommer det att finnas en fysisk koppling mellan länderna på ett konkret sätt, berättar Fredrik Rosell från arkitektbyrån Wester + Elsner, som ritat hotellet. För att symbolisera samhörighetskänslan ytterligare mellan tvillingstäderna kommer hotellet att vara designat i två olika nyanser som möter och ”kramar om” i varandra. – Denna plats är så speciell, att två länder möts. Det är nog världens fredligaste gräns. Så nu satsar vi på besöks- och upplevelsebenet. Folk kommer för att gå på IKEA, shoppa, se hockey och att sedan få övernatta på ett häftigt hotell ... Det är klart att det kommer att locka! säger


NYA HOTELLET

QUALITY HOTEL BARENTS I SIFFROR Hotellet är drygt 80 meter högt. Det kommer att ha 208 rum fördelade på 20 våningar. Restaurangen blir 1000 kvm stor, konferensavdelningen 1400 kvm och spaavdelningen ligger på totalt 2200 kvm.

kommunalrådet Gunnel Simu, som är snabb med att tillägga: – Får vi en procent av alla dem som besöker Haparanda per år att övernatta en natt så handlar det om 30 000 övernattningar om året!

Gränsmärke. Här, precis där Sverige möter Finland och strax innan köpcentret Rajalla På Gränsen, kommer Quality Hotel Barents att ligga. Ingången till hotellet kommer att vara på den svenska sidan, men en del av huskroppen kommer att ligga på den finska.

HOTELL MED MILJÖTÄNK Quality Hotel är en del av Nordic Choice Hotels, en av Nordens ledande hotellkedjor med en årlig omsättning på mer än 6,2 miljarder och över 9 200 anställda. Kedjans löfte till sina kunder är ”It’s taken care of ” och alla de nuvarande 54 hotellen är miljöcertifierade enligt ISO 14001. – Min ambition är att använda Nordic Choice som ett verktyg för förändring. Det gör vi genom att fokusera på ett hållbart ledarskap och att se till att vi investerar och utvecklar verksamheten med tanke på framtida generationer, säger Petter Stordalen.

Vi vill bygga och driva hotell som skyddar miljön och samhället. Petter Stordalen, hotellentreprenör

– En viktig åtgärd är att bygga och driva hotell på ett sätt som skyddar miljön och samhället. Därför har Nordic Choice tre hållpunkter: människor, miljö och vinst. Vårt mål är att ha balans i alla dessa tre områden. För mig är det inte ett val – det är en samvetsfråga. På Quality Hotel Barents vill man ge besökaren något mer än en skön sovplats eller ett ledigt konferensrum. – Vissa tror att en häftig hotellupplevelse bara handlar om en mjuk säng och en god frukost. I Nordic Choice är hygienfaktorn en självklarhet som varje hotell bör uppfylla. Men det viktigaste för oss är att förmedla den rätta atmosfären. Vi vill skapa en välkomnande och varm atmosfär där våra gäster trivs och skapa en plats för underbara möten mellan människor, säger Petter Stordalen. Med sina 20 våningar kommer hotellet att bli Haparandas högsta byggnad och lysa upp gränsen för boende och besökare till regionen. Som pricken över i kommer de tre översta våningarna bestå av ett stort spa. – Vi kommer ha regionens största och bästa spa, ett gränslöst spa med allt från de senaste behandlingarna till inom- och utomhuspooler. Naturligtvis kommer vi också ha ett modernt gym och Barentsregionens fräschaste bastu, säger David Lehto, som är projektledare för Quality Hotel Barents. Bygglov för hotellet söks separat när finsk detaljplan har vunnit laga kraft. Men hotellet väntas stå klart samtidigt med övriga Barents Center – hösten 2016. ■

Hotellkung till Haparanda. Petter Stordalen, som driver Nordic Choice Hotels, låter sitt 56:e hotell hamna här – under namnet Quality Hotel Barents. 17


SAMTAL ÖVER GRÄNSEN

Planeringschefen Göran Wigren och stadsarkitekten Jarmo Lokio:

”ÄNTLIGEN EN GEMENSAM STADSKÄRNA” Med bygget av Barents Center läggs nästa pusselbit för att sammanföra tvillingstäderna vid gränsen. Vi träffade planeringschefen Göran Wigren och stadsarkitekten Jarmo Lokio för att höra om den långa resan hit – och varför den är nödvändig.

N

i har länge arbetat för att Torneå och Haparanda ska bli ännu mer gränsöverskridande, berätta! Göran Wigren: Ja, projektet har sin början 1995, då EU-inträdet mellan Sverige och Finland möjliggjorde ett sådant här samarbete. Det hade aldrig gått annars. Man hade många visioner och idéer om att få det här att fungera, utan att det kom in i genomförandefasen. År 2000 fick Jarmo och jag en utmaning att med hjälp av städernas organisationer få det att hända. Så det här har vi kämpat med gemensamt i 14 år nu. Det är ett svensk-finskt projekt och ibland har Finland gått före och ibland har vi gjort det. Jarmo: I början av 2001 började det hända saker i städerna. Första steget var en förbättrad infrastruktur med bättre gator och gång- och cykelvägar mellan städerna, vilket infördes 2003. Då började investerare och invånare se att processen var igång och vi fick mer fart. Ett annat stort steg var köpcentret Rajalla På Gränsen, som invigdes 2008.

Sedan måste IKEA ha gjort mycket skillnad? Jarmo: Ja, men att vi fick hit IKEA var ingen slump. Städernas organisationer hade gjort många analyser och planerade noggrant hur vi skulle få hit IKEA. Vi lyckades. Haparandas dåvarande kommunalråd Sven-Erik Bucht hade en mycket stor roll. Vi visste att han skulle träffa Ingvar Kamprad under en 15-minuterspaus på ett sammanträde och städerna hade förberett länge hur han skulle presentera idén för Kamprad – de fann varandra! Vad är det som lockar investerare att bygga här på gränsen? Jarmo: Ett plus ett är mer än två. Så enkelt är det. Göran: Ja, och det är en av få platser som det verkligen är så. Istället för att ha två varuhus, säg ett i Uleåborg och ett i Luleå, så tjänar man på att lägga ett här. Vi är vana att tala båda språken och vi kan hantera många olika typer av valutor. Det är stor skillnad bara du åker några mil härifrån. Jarmo: Vi älskar alla valutor! Göran: Sedan är det här en mycket gammal handelsplats med medeltida anor och det där sitter i.

Jarmo Lokio, stadsarkitekt och Göran Wigren, planeringschef.

18

Nu läggs nästa stora pusselbit i och med Barents Center, hur känns det? Göran: Det har dragit ut lite på tiden, men nu känns det som att det är en jättegrej som vi snart kommer att få vara med om igen. Gränsen kommer verkligen att bli den där starka kärnan som vi jobbar för. Jarmo: För oss på finska sidan är det också en otroligt stor och positiv sak. Vi har upplevt en lång lågkonjunktur i landet och den fortsätter.

Det är en jättegrej vi snart kommer att få vara med om igen. Göran Wigren, planeringschef


SAMTAL ÖVER GRÄNSEN

Men nu rapporterar alla medier i norra Finland om detta, vilket ger en enormt positiv inverkan. Det är jätteviktigt för oss. Detta är också en öppning för att få den här gemensamma stadskärnan mellan Torneå och Haparanda.

Göran Wigren och Jarmo Lokio har jobbat i 14 år tillsammans för att sammanföra städerna.

Tror ni Barents Center kommer att bli som en egen stadsdel? Jarmo: En gemensam stadskärna! Den kommer att se ut som en egen stadsdel eftersom volymen och modulerna som kommer att byggas är så stora, om man jämför med andra byggnader i Haparanda och Torneå. Vi har nu två enskilda stadskärnor, men det här kommer göra att vi har en gemensam, där allt händer. Göran: Inte bara köpcentret kommer att göra den här stadskärnan levande, utan faktorer som arbetsplatser, en modern skola och arena är väldigt viktiga. Jarmo: Rajalla köpcentrum är dött efter klockan åtta idag, svensk tid. Nu kommer stadsdelen leva mer eller mindre dygnet runt. Hur kommer Barents Center att förändra städerna? Jarmo: Det kommer att koncentrera dem. På Torneås sida har vi sett att kärnan har förskjutits mot Haparanda i och med handeln. Sedan visar vi också för övriga världen att vi kan leva tillsammans över gränsen. Riksgränsen innebär möjligheter för oss, inte hinder. Gränsen mellan Finland och Ryssland är helt annorlunda mot den här, exempelvis. Hur kommer de nuvarande butikerna i Haparanda att påverkas? Göran: Även butiker som är någon annanstans inom städerna gynnas av att orten blir mer attraktiv. Fler människor kommer stt vilja besöka orten och förhoppningsvis förlänga sin vistelse här. Vi är inte ute efter att flytta runt någonting, utan vi vill få mer. Jag tror absolut att de butiker som redan finns kommer att gagnas av Barents Center. – Anledningen till varför städer byggt så här under lång tid är för att man ska bli starkare. Vi konkurrerar inte med Torneå. Arbetsmarknaden är ändå relativt gränslös. De vi konkurrerar med är andra städer och regioner som också växer. Det byggs nytt i andra områden och människor vill ha nya saker och nya upplevelser. Det gäller för oss att hänga med där. Vi kan inte tänka att allt är färdigbyggt här medan andra städer fortsätter att utvecklas. Då får vi fundera på avveckling istället. Behövs verkligen ett nytt hotell här? Göran: Ja, vi behöver fler hotell. Bland de första sakerna man gör när man planerar en resa är att kolla upp vilket kul hotell man kan bo på. Och då vill man ju välja. Finns det inget att välja på blir man lite misstänksam. Besöksorter har inte ett hotell, de har flera. Jarmo: Ja, vi måste ha ännu fler här på sikt.

HEJ CATHARINA PERSSON! BUTIKSÄGARE, CATHIS MAKE-UP & PARFYM I HAPARANDA

Vad tycker du som butiksägare om att Barents Center ska byggas? – Det har fått mig att tänka att vi här i ”gamla delen” av stan, måste matcha upp det och förhoppningsvis kommer det fler småbutiker och caféer hit in också! Får vi fler som besöker Haparanda är det ju bara positivt.

Barents Center kommer att vara en enormt viktig del i att länka samman städerna, tror stadsarkitekten Jarmo Lokio och planeringschefen Göran Wigren.

Ni har jobbat i 14 år för att göra gränsen till en gemensam stadskärna, varför tar det sådan tid? Göran: Det måste det få göra. Det är en lång process som ligger bakom och en stark vilja från båda städerna att göra det här. Just den här sista biten med Barents Center har varit häftig för att den är så pass stor. Centret är också välbehövligt för att få På gränsen-konceptet att fungera.

Om tio år tror jag vi har en gemensam järnvägsstation. Jarmo Lokio, stadsarkitekt

Jarmo: Ja, det är häftigt. Jag anser att vi har lyckats som städer att vi lockar investerare som vågar satsa hundratals miljoner här. Stadsutvecklingen behöver investeringar, vilket kräver jättemycket pengar. De flesta förstår ju det här, att det är jättekul att vi har lyckats med områdets marknadsföring. Göran: Dessutom blir det många arbetsplatser, och det är viktigt att ha dem centralt. Man får komma ihåg att det här På gränsen-projektet, från K-Rauta i väst till Rajalla köpcentrum i öst, har fört med sig att hundratals Haparanda- och Torneåbor har sin utkomst längs denna sträcka. Inte bara inom handel, utan även inom ”kringjobben” som blir, såsom vaktoch städbolag.

Hur påverkar den här stora satsningen stämningen bland invånarna? Jarmo: Tidigare var attityden lite att ”de bryr sig inte” och ”vi är så pass små, vi vågar inte göra något”. Men nu har man börjat tänka mer positivt. Framför allt om man jämför med hur läget såg ut för 15 år sedan. Alla pratar om handeln på finska sidan just nu och det har oerhört stor betydelse för staden. Vad drömmer ni om att Haparanda/Torneå är om tio år? Göran: Vi hoppas att processen med att bygga den här stadskulturen går vidare. Det som byggs nu med Barents Center innebär ju inte att allt är färdigt. Det finns mycket att göra när det gäller offentliga miljöer, att få staden ännu mer trivsam och använda de ökade intäkter som kommer till städerna för att göra vackrare miljöer och bättre gator. Vi kommer också att fortsätta ragga investerare till stan. Det finns fortfarande mark kvar och kvarter som ska bebyggas. Liksom IKEA är Barents Center en pusselbit i ett mycket större projekt. Jarmo: Om tio år tror jag att vi har en gemensam järnvägsstation. Vi kommer att jobba för både tåg och flyg till och från regionen. Göran: För att få hit de här gästerna behövs bättre kommunikationer och att vi kan knyta ihop finska och svenska nät ännu bättre. Det är en framgångsfaktor. Jarmo: Det är verkligen spännande tider just nu när det börjar hända. Känslan är häftig och det tror jag är precis vad vi behöver känna här. ■

Stannar tillresande så har vi en möjlighet att få in dem hit till stan också. Kan detta ge nuvarande butiker en skjuts, menar du? – Ja, absolut. Det gäller ju lite att hänga med själv också. Vi har inte många butiker här så det är absolut en positiv sak. Det är också en fördel att det ska byggas ett hotell. Stannar tillresande så har vi en möjlighet att få in dem hit till stan. Jag hoppas verkligen på fler butiker här omkring och det känns faktiskt som att det finns en positiv anda här!

HAPARANDA I HANDELSTOPPEN Förra veckan presenterade HUI research handelsindex för 2013, ett mått på hur handeln går för varje kommun i Sverige. Ett handelsindex på 100 visar att det är lika stort utflöde som inflöde (= det invånarna handlar i andra kommuner kompenseras fullt ut av det som besökare handlar). Bland de 13 svenska orter som har ett handelsindex över 150 ligger gränshandelsorterna Strömstad, Eda och Haparanda i topp. Källa: Dagens Handel

19


KULTUR & FRITID

MULTIARENAN – nyckeln till levande kultur- och fritidsliv I hjärtat av Barents Center väntar snart ingången till arenan, som inte bara ska bli Asplövens nya hemmaplan, utan också en plats där ljuv musik kommer att ljuda, inspirerande mässor att hållas och företag att konferera. Ja, här kommer människor att ägna sig åt det vi älskar att göra tillsammans: uppleva.

Allan Fjellvind, fritidschef i Haparanda kommun 20

M

an kallar den Multiarenan. Med all rätt. Här ska elithockey och hästhoppning utövas, artister ha stora konserter och företag lägga sina konferenser. Men det blir också en central plats där Haparanda- och Torneåbor kommer att mötas upp för att dela upplevelser – knappt ett stenkast från restauranger, bio, shopping och skola. – Jag är övertygad om att hela Barents Center, men kanske framförallt arenan, kommer att förena och skapa en ännu större känsla av gemenskap, samhörighet och samverkan mellan städerna, säger Allan Fjellvind, fritidschef i Haparanda. Idén om en ny arena har funnits länge. – När jag började som kommunalråd hösten 2010 hade vår dåvarande kommunchef Patrik Oja haft kontakt med Mikael Fahlander angående idén om att bygga en multiarena insprängt i ett kommersiellt centrum, säger kommunalrådet Gunnel Simu. – Mikael tog kontakt med Haparanda tack vare Asplöven. Det är härligt att se hur idrotten kan knyta samman orter och människor. Efter mycket planering, utredningar och dialog med arbetsgrupper från kommunen är bygglovshandlingarna nu inskickade för den stora arenan, som kommer att ”inleda” Barents Center om du kommer ifrån Haparandahållet. – Förr i tiden anlades alltid idrottsanläggningar mitt i staden. Det var en av de mest heliga platserna och en naturlig samlingsplats för människor. Om du tittar på de stora arenorna i Europa är också de belägna centralt. Därför känns placeringen av en arena mitt på gränsen helt perfekt, säger Allan Fjellvind. – Arenan och hotellet, som kommer att sticka upp och synas tydligt, blir ju ett landmärke.

Här räknar man att 2 500 människor i veckan kommer att kunna se hockeymatcher. Har man konsert eller andra evenemang kan närmare 4 000 personer få plats. Och just detta, att få in en större publikkapacitet, är något man känt behov av, inte minst från hockeys sida. – Idag får man åka till större städer utanför Torneå och Haparanda för att uppleva den här typen av arenor. Nu byggs en stor arena som inte enbart riktar sig åt idrott, utan även till mycket kultur, mässor, utställningar och konserter. Man kommer inte behöva åka långt bort för att få uppleva någonting, berättar Allan Fjellvind. LOCKAR UNGDOMAR Asplövens hockeylag, idrottsfantaster, musikälskare, företagare, upplevelsesugna, arbetssökande ... Ja, många är vinnare när arenan både byggs och står på plats. De allra största är nog den unga generationen, som kommer att växa upp i en gränsstad där en aktiv arena är belägen mitt i stadskärnan. – Jag tror att det i första hand ger barn och ungdomar en vision och ett framtidshopp. Här finns ju också allt dagens publik förväntar sig att ha runtomkring i form av mat och dryck. Arenan kommer att locka fram och engagera ungdomar att våga satsa på idrotten. Det ger ju väldigt positiva effekter i sig, både vad gäller hälsa och att man är med i en fin verksamhet istället för att gå och dra på stan, säger Allan Fjellvind. SAMARBETE MED NUVARANDE HALLAR Arenor är inget nytt för städerna vid gränsen. I Haparanda finns allaktivitetshallen Aspen och badhuset samt ishallen Arena Polarica. På Torneåsidan byggdes relativt nyligen evenemangscentret Toranda precis där älven mynnar ut i hav. Men en ny arena av det här slaget fyller

både ett behov och gynnar de redan befintliga, tror man. – Det saknas en multiarena med större kapacitet. Från första dagen som jag hörde om den här satsningen har vi talat om samarbete, säger Erkki Hanhirova, ägare till Toranda. Samarbetsplanerna bekräftas av Barents Centers projektledare David Lehto. – Förutom en speciell arenagrupp på Haparanda kommun har vi haft dialog med Asplöven hockey om deras behov och vad som är viktigt för att det ska vara en funktionell

Det saknas en multiarena med större kapacitet. Erkki Hanhirova, ägare till Toranda

arena. Vi har också samtalat med Erkki Hanhirova på Toranda för att vi ska kunna kombinera hans evenemang med våra. Det handlar ju om att få hela Haparanda och Torneå att samarbeta, att man hittar en bra kombination så att alla kan dra nytta av det här, säger David Lehto. Haparandas kulturchef Jytte Rüdiger tror att en ny arena kan ge de kringliggande hallarna och arenorna en morot för att utvecklas. – Det är fördelaktigt att det kommer fler arenor. Det kommer förmodligen sätta fart på alla att arrangera evenemang som kompletterar varandra, säger hon. När arenan står klar hösten 2016 blir den hockeylaget Asplövens nya hemmaplan, vilken är efterlängtad efter de krav som ställs på dem sedan de kom in i Allsvenskan. Fram till dess får


KULTUR & FRITID

HEJ PER KENTTÄ! TRÄNARE FÖR ASPLÖVEN

Vad betyder en ny, större arena för Asplöven hockey? – Den är en grundförutsättning för att vi ska få spela allsvensk hockey. Sedan kommer det självklart att vara lättare för oss att dra hit nya spelare. Att spela i en ny arena och ha sådana bra förutsättningar kommer att vara en oerhört stor hjälp för oss. Men jag tycker att vi ska se längre än så – det kan bli jättestort i framtiden och sätta Haparanda på kartan. Jag är enormt glad att vi får dessa förutsättningar nu.

Det kommer att bli en hype direkt när den nya arenan kommer.

hockeylaget träna i den nyrenoverade Arena Polarica. På dispens. – Politiskt har man inte tagit ställning till vad som händer med ishallen Arena Polarica när den nya är klar, men det kommer förmodligen att visa sig efter valet. Men i samband med att Asplöven kom med i Allsvenskan för två år sedan fick vi snabbt göra om hallen utifrån de krav som ställdes. Därför är Arena Polarica hypermodern vad gäller brandsäkerhet, mediaplatser, omklädningsrum och så vidare. Den är en tillgång, med fantastiska möjligheter. Men hockeyn behöver, framför allt rent publikmässigt, mer utrymme, säger Allan Fjellvind. KOMMUNEN TROR PÅ EN LYCKAD INVESTERING Kommunen kommer att vara hyresgäst till multiarenan, och kommunalrådet Gunnel Simu är övertygad om att det är en god investering. – Hyreskostnaderna för arenan är 8,9 miljoner per år av skattemedel. Men samtidigt kommer det att höja attraktiviteten för orten, vilket kommer att ge tillbaka desto mer. Tillsammans med Torneå kan vi anordna stora konferenser, utställningar, konserter och bygga på ”upplevelsebenet” i kommunen liksom vi gör i och med Cape East och Toranda, säger Gunnel Simu. Fritidschefen Allan Fjellvind är också övertygad om att hyreskostnaderna kommer att falla i fruktbar jord – inte minst när det gäller fritidslivet i kommunen. – Att vi får denna arena med allt runt omkring genererar ekonomiska resurser. De kommer på ett eller annat sätt att gå tillbaka till kommuninvånarna. Idrottsrörelsen kommer att få sin beskärda del och kan ytterligare stärkas av detta. Människor måste ju dessutom jobba på arenan för att få det att fungera, så det lär skapa många arbetstillfällen, säger han.

Hur ser er situation ut för laget idag? – Vi tränar här i Arena Polarica, som får ta in max 1 400 personer. Det innebär att vi måste spela på dispens eftersom ligan kräver en högre kapacitet i publikantal och vissa utrymmen. Så vad hade hänt om arenan i Barents Center inte skulle byggas? – Vi hade fått bygga om Arena Polarica på något sätt. Ibland får ni åka till Luleå och spela också? – Ja, vi spelar en del matcher i Luleå. Där har vi dragit ganska mycket folk. De två senaste säsongerna har vi haft över 5 000 åskådare där. Det hade vi aldrig kunnat drömma om.

Arenan kommer att locka fram och engagera ungdomar att våga satsa på idrotten.

Så det finns ett publikunderlag? – Ja. Och kan vi fylla ett IKEA-hus från torsdag till söndag, varför skulle vi inte kunna fylla en ishall? Jag tror garanterat att det finns underlag för en bra publikkapacitet i arenan. Vi på den här sidan gränsen måste ju samarbeta och få Torneåborna att komma på våra matcher. Det är viktigt för oss också att vi får en del av Torneås företagsliv som hjälper oss. Det kommer att vara en förutsättning för att vi ska växa i den här regionen.

Allan Fjellvind, fritidschef

Så om två år står den här, en arena där otaliga matcher, euforiska konserter och lyckade mässor blir härliga minnen. Här kommer det bubbla av liv när människor samlas för att ”försnacka” på någon av centrets restauranger och

caféer, kanske ladda med en öl på puben eller mötas upp efteråt och förlänga kvällen på det upplysta Victoriatorget. Ja, här kommer Haparanda- och Torneåbor att få göra det vi älskar att göra tillsammans: uppleva. ■

Du som själv vuxit upp i Haparanda, vad tror du att en sådan här multiarena betyder för den unga generationen? – Det kommer att bli en hype direkt när den nya hallen kommer. Vidare kommer den att fostra nya spelare direkt från Haparanda, och hockeyn kommer att bli ännu större. 21


INTERVJU

HEJ MIKAEL LAAKKONEN! HAPARANDABO OCH TEAMLEDARE PÅ EPISERVER

Vad tycker du om Barents Center? – Jag tycker att det är ett otroligt spännande projekt, i alla fall för mig personligen, som gillar både hockey och fart och fläkt. Den här staden har ju stått still i ganska många år så jag tycker att det är otroligt spännande. Från början var jag väldigt tveksam och tänkte att nu bygger man ett luftslott. Men nu verkar det ju faktiskt bli realitet och det ser jag verkligen fram emot.

Den här staden har ju stått still i ganska många år så jag tycker att det är otroligt spännande! Hur kommer Haparanda som stad att påverkas? – För min personliga del kan jag bara tänka mig positiva effekter. Jag håller inte med nej-sägarna, som bara tycker att det kommer att kosta pengar. Jag har en dotter som går i skolan och den vet vi behöver rustas upp, och hockeyrinken ser ju ut som den gör. Att vi dessutom får butiker som ger liv och rörelse kan bara bli positivt.

22


INTERVJU

Mikael Fahlander, initiativtagare till Barents Center:

”DET ÄR EN VÄRLDSUNIK BYGGNAD”

Detta skapar stora skatteintäkter för Haparanda stad, då både vi och de som etablerar sig vill att de som arbetar inom Barents Center ska bo och verka på orten. Mikael Fahlander, initiativtagare till Barents Center

Han såg potentialen för flera år sedan, och snart går äntligen startskottet för bygget. Vi har pratat med Mikael Fahlander, initiativtagare till Barents Center.

V

ad var det som lockade dig, från första början, med att bygga en multianläggning precis vid gränsen mellan Sverige och Finland? – Jag blev väldigt förvånad över att en så attraktiv fastighet precis bredvid IKEA var ledig och såg en vision framför mig där man skulle kunna göra något väldigt häftigt – en världsunik multibyggnad där man kan kombinera affärer, shopping, idrott, turism och utbildning. Haparanda drar redan så mycket besökare i och med IKEA och övrig shopping, så att det skulle fungera förstod jag tidigt. Vad är det som är unikt med Barents Center? – Kombinationen av det jag nämner ovan, där du kan gå direkt från gallerian in i arenan för

evenemang, direkt till hotellet och direkt till skolan. Du har arbetsplatser, matställen och allt annat under ett och samma tak med ett utbud som passar alla, gammal som ung. Vad kan Haparandaborna förvänta sig att tjäna på det här? – Mycket! Beräkningarna visar på mer än 300 arbetstillfällen, dels under byggtiden, men också mer än 300 arbetstillfällen efteråt i byggnaden. Det skapas också andra arbetstillfällen i och med den service som behövs för förvaltning av byggnaderna, säkerhet, utbildningar, evenemang och så vidare. Detta kommer vi driva i eget bolag och skapar genom det 40 nya arbetstillfällen. Tillsammans skapas stora skatteintäkter för Haparanda stad, då både vi och de som etablerar sig vill att de som arbetar inom

Barents Center ska bo och verka på orten. – Alla undersökningar visar också på att antalet inresande ökar – och kommer att öka ännu mer när utbudet växer i och med Barents Center. Hotellet kommer också locka en annan typ av inresande. Idag är det cirka tre miljoner besökare i Haparanda och om vi bara kan få en procent av dem att stanna kvar så innebär också det mycket stora intäkter. Det är synd att många missar den sidan av debatten. Det kommunen lägger i hyra får de tillbaka och mer därtill. Så hur man än räknar så är det en plusaffär för kommunen. Bara arbetstillfällena kommer att ge större skatteintäkter för staden än vad man betalar i hyra för arenan och skolan. – Undersökningar visar också att ungdomar bor hellre kvar i staden om utbudet ökar och det gör det verkligen i och med Barents Center. ■

23


Snart byggs en världsunik plats. En plats fylld av butiker, restauranger, biograf och caféer. En plats där Europas modernaste gymnasieskola, en multiarena som sjuder av liv och rörelse, och ett hotell som tornar upp som ett landmärke flyttar in. Ja, snart läggs pusselbiten som gör HaparandaTorneå till en alldeles unik riksgräns. En gräns man vill vara och leva på. Barents Center ... • Generar upp till 500 arbetstillfällen. Till en början. • Ger runt 500 000 människor i närområdet en ny, naturlig handelsplats. • Blir en attraktiv kärnpunkt för hela Barentsregionen, vilken omfattar 6 miljoner människor, för att handla, besöka och bo i. • Potential för att de 3 miljoner människor som årligen besöker Haparanda ska vilja stanna kvar. • Lockar studenter och ger förutsättningar för praktik och jobb direkt efter utbildningen. • Understödjer kultur- och idrottslivet i Haparanda, vilket ger ett mervärde för alla generationer. • Sätter bollen i rullning för att fler företag ska vilja satsa i Haparanda. • Skapar en gemensam stadskärna för Haparanda och Torneå.

BARENTS CENTER – ett nytt liv vid gränsen

24

Profile for D Z I G N

Barents center  

Barents center  

Recommendations could not be loaded

Recommendations could not be loaded

Recommendations could not be loaded

Recommendations could not be loaded