D
e stora akutsjukhusen servas ofta av minst en person per dag som finns till hands för patienter som behöver akut hjÀlp. Vilka patienter Àr det dÄ som fÄr hjÀlp pÄ ortopedverkstan?
aktuellt med ortos efter gipsbehandling. I de fallen individtillverkas en immobiliserande ortos direkt pÄ patienten i sÄ kallad lÄgtemperaturplast och ledas vid behov över armbÄgen med överlappande plastskal som nitas ihop. Vid frakturer framförallt pÄ underben kan en underbenscontainer som tillverkas direkt pÄ patienten koppas ihop med ledade skenor och en lÄrmanschett som lÄser knÀet i lÀmplig vinkel.
KnÀortoser till ligamentskador Ortoser för knÀled tillhör ett av de mest akut förskrivna hjÀlpmedlen. Flera olika fabrikat och modeller anvÀnds, de bestÄr av sidostag i metall eller plast, har en led med lÄs och justerbart omfÄng och hÄlls ihop av band. De Àr enkla att individanpassa och applicera. MisstÀnkt ledband och ligamentskada kan stabiliseras i vÀntan pÄ röntgensvar och eller operation alternativt behandlas konservativt med endast ortos och sjukgymnastik. Ortoserna anvÀnds sedan Àven postoperativt och under rehabiliteringstrÀning hos sjukgymnast.
Amputationer till följd av trauma
Walker. FOTO: Jenny Utbult.
Walkers En mellanfotsfraktur med ligamentskada och svullen fot Àr en utmaning för en gipstekniker. Med en frakturortos med luftkuddar kan formen inne i ortosen varieras för att bibehÄlla bra immobilisering Àven sedan foten svullnat av nÄgot. Ortosen Àr Àven försedd med halksula och en rejÀl gÄvagga för att det skall vara sÀkert och enkelt att gÄ pÄ den nÀr lÀkningen sÄ tillÄter. En avtagbar ortos tillÄter ocksÄ att patienten dÄ och dÄ luftar och tvÀttar foten, nÄgot som Àr mycket uppskattat. Det Àr Àven vanligt att ortopeden efter en kortare gipsbehandlig av fotledsfraktur följer upp med ortosbehandlig under ett par veckor för att fixera foten ordentligt nÀr patienten skall börja gÄ pÄ den igen. Vid fall av hÀlseneruptur har man pÄ flera sjukhus antagit en konservativ behandlingsrutin dÀr behandlingen inleds med foten gipsad i spets, sedan försörjning med en stÀllbar walker och successivt ökande av belastningen pÄ den skadade sidan. Ortosbehandlingen följs ofta upp med en liten klackförhöjning av patientens egna skor för att avlasta den lÀkta senan. Den kan efter nÄgra mÄnader och avslutad rehabilitering tas bort igen.
i direkt anslutning till uppkommen skada har god smÀrtlindrande effekt. Har det dÀremot gÄtt nÄgra veckor gör det ofta ont Àven med korsetten pÄ trots att lÀkningen frÀmjas genom immobilisering av det skadade omrÄdet. Den traditionella nackkragen har numera kommit i justerbara varianter dÀr stödet under hakan kan skruvas upp och ned. Det gör det enklare för personal kring patienten att göra en liten justering utan att behöva frekventera ortopedverkstan. Ligger skadorna lÄngt ned i halsryggen behöver ibland nackkragen förankras med metallstag i en vÀst som sÀtts fast runt bÄlen. Den hÀr typen av ortos Àr svÄr att anvÀnda liggande eftersom stagen Àr i vÀgen för kuddar och annat stöd för huvud, dÀremot Àr den stadigare Àn bara krage vid upprÀttstÄende och gÄng.
Korsetter och nackkragar
Frakturortoser för arm och ben
Kotfrakturer Àr en diagnos som lÀnge framgÄngsrikt behandlats med trepunktskorsett eller hyperextensionskorsett. Den bÀrs ovanpÄ undertröja och förhindrar att ryggen flekteras. HÄrda korsetter som Bodyjacket el liknande anvÀnds efter mer allvarliga kotskador/frakturer. Beprövad erfarenhet sÀger att korsettering
Humerusfrakturer hör till de traumafall som ibland kan behandlas direkt med ortos istĂ€llet för gips. En halvfabrikatsortos individanpassas till patientens arm, ligger frakturen lĂ„ngt ned kan det vara aktuellt att Ă€ven gĂ„ över armbĂ„gen med eller utan led. Ăr frakturen mer distal kan det ibland bli
Ol-tumme med protes. FOTO: Per BrÄnemark.
Lyckligtvis sÄ Àr det allt mer sÀllan vi ser amputationer till följd av trauma pÄ den ortopedtekniska avdelningen i Sverige idag. Globalt sett Àr amputationer efter minsprÀngningar vanliga. NÀr vi trÀffar patienten efter amputation p.g.a. trauma Àr det vÀldigt ofta efter lÄng tids försök att med kirurgiska ingrepp rÀdda funktionen i den skadade extremiteten. Stumpens form och kvalitet Àr oftast sÀmre Àn vid ett planerat ingrepp, vilket stÀller högre krav pÄ protesen. I takt med att suspensionssystem för proteser förbÀttras och material som minskar skjuvkrafterna mellan stumpens hud och protesens innerhylsa kan utformas individuellt, ökar möjligheterna för de hÀr patienterna att fÄ en vÀlfungerande protesförsörjning Àven om stumpen inte Àr optimal. En avhandling har visat att avancerade proteskomponenter inte bara innebÀr bÀttre livskvalitet utan kan försvaras rent ekonomiskt. (Cost-effectiveness analyses when evidence is scarce, Brodtkorb, leg.ortopedingenjör, med. dr. vid Linköpings Universitet). NÀr det gÀller de amputationer pÄ övre extremiteten Àr en högre andel av patienterna traumatiskt amputerade. I den hÀr kategorin ser vi ofta ett större kosmetiskt behov, framför allt vid finger- och delhandsamputationer. Med individuellt tillverkade silikonproteser blir mÄnga av de hÀr patienterna nöjda och kan pÄ sikt i högre grad acceptera sitt nya utseende. Ofta kan ortopedingenjören hÀr jobba i team med arbetsterapeut och lÀkare för att fÄ rÀtt fokus och mÄlsÀttning med protesförsörjningen. Komponenter för elektriska arm och handproteser, s.k. MYO-styrda proteser utvecklas hela tiden mot bÀttre och mer avancerade lösningar. HÀr har ocksÄ osseointegration fÄtt stor betydelse, speciellt vid förlust av tumme, ett finger som Àr nÀst intill omöjligt att ersÀtta med en traditionellt förankrad protes.
Jenny Utbult
Leg. ortopedingenjör, Olmed, Huddinge
Bo Andersson
Leg.ortopedingenjör, Rehabotech
Ortopediskt Magasin 4/2010 31