Tre båggångar, utriculus och sacculus - från dem går nerver som bildar balansnerven ( n. vestibularis).
Nerverna från utriculus och sacculus går via hjärnstammen till lillhjärnan. De har stor betydelse för balansen och för rörelsernas koordination (figur 2). Utriculus känner av horisontella rörelser, sacculus känner av vertikala krafter. Båda känner av lutning. I innerörat finns tre båggångar innehållande vätska; i den grövre delen av varje båggång finns en tvärställd membran, cupula som kan liknas vid en något rörlig svängdörr. I fästet av cupula sitter hårceller, nervceller som känner av böjning i båggångens riktning mot grova delen respektive mot den smala långa delen av varje båggång. Detta system känner av rotatotiska krafter (accelerationer). De bidrar till balansen men deras huvudsakliga uppgift är att direkt styra ögonrörelserna. När man vrider på huvudet kommer funktionen från båggångarna att vara klar: Ögonen rör sig i exakt det plan som båggången stimuleras och med exakt samma acceleration och hastighet. Detta är till för att ögonen hela tiden skall vara riktade mot fokus så att synfältet hela tiden är stilla (bild 3) Bilden föreställer de laterala båggångarna höger och vänster öra i stort sett horistontalställda. När man som på bilden vrider AUDIO-NYTT 3/13
huvudet åt höger skall ögonen röra sig åt vänster för att fokus ska vara mitt i retina längst bak i ögat - plus på bilden betyder ökad aktivitet, minus minskad aktivitet. Typsjukdom, förlust av balansnerv
Förlust av funktion i en balansnerv – balansnervsinflammation, vestibularisneurit, är ofta virusorsakad. Funktionen upphör då helt på den sjuka sidan. På andra sidan finns aktivitet med nervpotentialer. Det blir då imbalans mellan höger och vänster sida och systemet tolkar det hela som en vridning av huvudet åt höger varvid ögonen kommenderas att gå åt vänster. När ögonen har rört sig åt vänster cirka 45 grader kommer en återställningsrörelse, blixtsnabb, och ögonen går därefter åter åt vänster. Det blir en sicksackrörelse som vid en registrering ser ut som en sågklinga. Detta kallas nystagmus. Nystagmus slår från den sida som har tappat funktionen. Om man på den tänkta patient hastigt vrider huvudet åt vänster skulle vänster sidas inneröra hålla blicken kvar på fokus. Vänster öra fungerar inte, varför ögonen åker åt sidan och med två-tre språng söker sig tillbaks till fokus. Om man istället vrider huvudet snabbt åt friska sidan svarar örat med att skicka ökat
antal potentialer och blicken hålls riktad på föremålet, fokus. Impulstest
Patienten har alltså nystagmus från sjuka sidan och svarar onormalt på plötslig rörelse åt sjuka sidan. Detta används i diagnostiken och kallas impulstest. Rörelsen måste göras mycket snabbt för att man ska observera patologin, ett enkelt test som kan utföras redan i jourrummet av alla läkare och sedermera sjukgymnaster. Så småningom minskar nystagmus på denna patient och balansen normaliseras. I efterförloppet när nystagmusen tack vare den centrala kompensationen nästan försvunnit kan mantillfälligt väcka den igen genom att be patienten intensivt skaka huvudet höger och vänster i 10-15 sekunder. Man väcker då den gamla nystagmusen och får diagnosen att stämma. Med rörelseövningar instruerad av framförallt en sjukgymnast och trägna hemövningar minskar besvären efter hand och patienten kan ganska snart återgå i arbete. Ungefär varannan patient med balansnervsinflammation får efter några till många veckor tillbaks funktionen i sin nerv. De övriga får lita sig till normaliserad funktion i hela systemet tack vare rörelseövningarna.
11